INNEHÅLL ARG. 28 ' JULI 1925 HAFT. 3. lösnummer av.detta häfte kostar iir. 3:50.

Transkript

1 INNEHÅLL Otto Grönlund, Om brottslgheten Sverge och "Norge under kr,s- tden, - Herbert T.ngsten",'Öppen omröstnng den svenska rks- - dagfen. ^Hjälmar Haralds, Representatpnspr^blem. Överskter.. och meddelandenf I. Pojtk: Ngra arbeten'av:statsveténskap>- Hgt ntresse: utkomna under år 924> Den franska" presdentkrsén 924 och dess bakgrund. Av Knut Ty,nell. ^"Sakkunngbetänkahdet rörande Genéyeprotokollet, 'Av SjgfPd Wallengren. Ltteratur- _ gransknngar:- Gustaf Olsson, Det statsreälstslta problemet med särskld hänsyn tagen tll den Tfttsflosöflska skolan Wen'., v Anm. av Fr.edrk Lågerröth. ARG. 28 ' JULI 925 HAFT. 3 LUND - STATSVETENSKAPLIG TID.SKRIFT.S.EXPEDITION LUND DISTRIBUTÖR: C. W. K. GLEERUP ' lösnummer av.detta häfte kostar r. 3:50.

2 PRENUM EB ATtQNSÄNMALAN STATSVETENSKAPLIG TIDSKRIFT kommer att under nnevarande år lksom förut nnehålla dels vetenskaplga uppsatser poltk ordet taget sn äldre och mera omfattande bemärkelse statstk och ekonom, dels "en avdelnng överskter och meddelanden, avsedd ätt hålla läsaren å jour med vad som händer och skrves å hthörande".områden, dels, slutlgen mera.ngående gransknngar av utkommande, framför allt.svensk, men jämväl, ahnån nordsk samt utländsk statsvetenskaplg ltteratur. Tdskrften vll framträda som' ett organ for ^vetenskaplg' orenterng och dskusson de ämnen, vlka falla nom v den; angvna.f^ä^env j ; - t Tdskrftens, redakton händhaves, underövernseende äv.fahlbeckska stftelsens kollegmm.(pröfe$s6rernä S, 'WÄLLENGREN, R. MALMGREN^, E.. SoMMÄRrf,* n WEIBULL och M. P:N NILSSON), närmast av professor MALMGREN-, som redaktonssekreterare och ansvarg utgvare, -< under medverkan' av, professor SOMMARIN {natonalekonom} och docenten S. WICKSELL (statstk), samt d:r J&, TYNÉLL och lektor J. E.N,ssoN KÖyerskter'.ocH meddelanden, äv'd. Poltk). ' '., * ", 'Tdskrftenuttommér söm/httlls ' 5 häften % om året, ofattande tllsammans mnst -20 ark. Prerurnératonsprset år. 0 kr. pr år. Lösa låften_ säljas mån av - tllgång,tll -ett prs av c':ä-75 öre pr ark. - Prenumeraton ka- ske antngen énor pöstverket v eller drekt hos»statsvetenskapl"g. l Tdskrfts Expedton; Lund*. >' > - Eftertryck av tdskrftens- artklar och övrga nnehåll utan angvande av kållän förbjudes:, ' :... Lund, februar 925. ;, - FAHLBECKSKA STIFTELSEN. / ; r Av Skrfter utgvna av/fahlbeckska, Stftelsen lar utkommt:.... -v v. ',-. I. SVEN HELANDER: Marx och Hegel. -Eh krtsk- stude -öv ( ér söcäl-- /'demokratsk världsåskådnng., 920; Prs kr. --,4: ' j. II. CURT WEIBULL: Lübeck och SkånernarknadénL "Studer LubeÖka r. pundtullshöcker'-öchpmrdmlskvttou och / Prs kr.'3:50." V _ III. HALVAR G. F. SUNDBERG: Bdrag.tll frågan om besluts' verkställbarhet. enlgt kommunallagarna Prs kr. 3:., IV".'ISKÄEL MYRBERG: Om tjänstemäns oavsältlghét. En redogörelse ' fö;svensk praxs Prs kr.-5: * * - -V. ERIK JlINDAHL: ATé'e^dä^ns.föTko$l-ng<.''''^gTa hatonaleköno-. mska synpunkter.. 925'. Prs kr. 3:50. ; _ '

3 OM BROTTSLIGHETEN I SVERIGE OCH NORGE UNDER KRISTIDEN. AV FIL. D:n OTTO GRÖNLUND. Vd krnnalstatstska undersöknngar måste hågkommas, att krmnalstatstkens sffror överhuvudtaget äro jämförelsevs osäkra mätare av den verklga krmnalteten. Dessa sffror påverkas nämlgen hög grad av förhållanden, om vlka man åtmnstone vssa fall cke kan äga någon säker kännedom, såsom polsväsendets större eller mndre effektvtet, de allmänna åklagarnes större eller mndre stränghet eller den större eller mndre benägenheten för åtal eller angvelse fråga om brott, som endast få åtalas av eller efter angvelse av målsägare; vdare domstolarnas olka sätt att döma, lagändrngar m. m. I varje fall är att märka, att krmnalstatstken endast behandlar en vss del av de begångna brotten, nämlgen dem, som vart föremål för åtgärd från polsmyndghet eller föranlett åtal nför domstol. På grund härav försvåras jämförelser mellan brottslgheten under olka tder och på olka platser, t. ex. på landsbygden och städerna. Dessa svårgheter ökas, när det gäller nternatonella jämförelser, då olkheterna avseende på lagstftnng n. m. särsklt göra sg gällande. Vad nu anförts, bör hållas mnnet vd studet av de sffror, som det följande meddelas. I. Om brottslgheten Sverge. Den svenska rättsstatstken och därmed även krmnalstatstken har fr. o. m. år 93 undergått en omorgansaton, vlket gör, att uppgfterna före resp. fr. o. m. nämnda år cke alltd äro fullt jämförbara.. Den äldre svenska krmnalstatstken ndelade brotten grövre bott, rngare brott och förseelser, men har denna Statsoetesltaplf Tdskrft 025. N. F. *

4 202 OTTO GRÖNLUND ndelnngsgrund, vlken saknade motsvarghet gällande lag, numera övergvts. Dubbelräknngar med hänsyn tll antalet sakfällda personer förekommo tdgare stor utsträcknng, det att personer, som ett och samma mål dömts för brott av mer än ett slag, statstken redovsades vd varje frågakommande slag av förbrytelse. Det krmnalstatstska materalets beskaffenhet möjlggör numera, att frågavarande dubbelräknngar helt och hållet undvkas, det att utom räknngen av brotten företages en särskld räknng av antalet därför tlltalade resp. sakfällda personer. I»förhandlngar vd svenska krmnalstförenngens årsmöte Stockholm år 93» lämnade överdrektören L. W de en redogörelse för krmnaltetens utvecklngstendenser Sverge under de då senast förflutna årtondena t. o. m. år 90. Denna redogörelse avslutades med följande ord:»krmnaltetens utvecklngstendenser Sverge, för så vtt de kunna bedömas efter krmnalstatstkens sffror, vsa obestrdlgen flera avseenden en tllfredsställande bld. Mnskad krmnaltet bland kvnnorna, sjunkande återfallsfrekvens, allmänhet avtagande antal brott mot enskld person och mot egendom äro ju synnerlgen glädjande företeelser. De mörka punkterna äro brotten mot offentlg myndghet och sedlghetsbrotten. De förstnämnda tyckas vsserlgen för tllfället hava nått sn höjdpunkt, men beträffande sedlghetsbrotten synes däremot stegrngen fortgå med snarast ökad hastghet». I det följande är det mn avskt att söka gva en översktlg framställnng av växlngarna brottslgheten Sverge under den egentlga s. k. krstden, vlken här räknats från och med år 94 t. o. m. år 920, detta under jämförelse med de tendenser brottslgheten, som konstaterats under närmaste föregående år och årtonden. Vd undersöknngen hava brotten mot strafflagen ndelats tre huvudkategorer: brott mot staten, brott mot enskld person och brott mot egendom. Såsom brott mot staten hava räknats bl. a. relgonsbrott, brott mot offentlg myndghet, brott ämbete, frdsbrott, äktenskapsbrott, våldtäkt, sedlghetsbrott, djurplåger samt fyller. Såsom brott mot enskld person hava räknats mord, dråp och annan msshandel, falsk angvelse och annan ärekränknng m. m. och.såsom brott mot egendom mordbrand och annan skadegörelse, stöld, snatter och rån, bedräger, åverkan m. m. Tll sst-

5 OM BROTTSLIGHETEN I SVERIGE OCH NORGE UNDER KRISTIDEN 203 nämnda slag av brott hava jämväl förts förfalsknng och mened. De sakfällda personerna åter hava bl. ä. uppdelats med hänsyn tll de straff, som de ådömts, tre huvudgrupper, allteftersom de dömts tll straffarbete (eller dödsstraff), annat urbota straff eller böter. A. Brottslgheten, a) I hela rket. En sammanställnng av antalet brott mot strafflagen av olka slag för vlka personer sakfällts, på mllon av medellölkmängden, har gjorts dagrammen 4 (sd , 2.0 och 2) samt tab. I och II, vlka sstnämnda avse dels åren 89= 920 femårga medeltal, dels även vart och ett av åren för sg. TAB. I Brott mot strafflagen: Brott mot staten (utom fyller) ' Relgonsbrott Brott mot offentlg myndghet Våldtäkt ' ' Djurplåger Brott ämbete l Barnamord, fosterfördrvnng o. d Andra msshandelsbrott Brott mot annans frhet (utom våldtäkt) Falsk angvelse o. annan ärekränknng Mordbrand Annan skadegörelse Stöld Snatter o. rngare delaktghet stöld Rån Bedrägerbrott och -förseelser Åverkan m. m För åren t. o. m. 90 de för brott sakfällda personerna med vssa dub belräknngar; för de följande åren antalet brott, för vlka personer sakfällts.

6 204 OTTO GRÖNLUND Av sffrorna den första tablån framgår, att fyllerfrekvensen oavbrutet tlltagt utom under den ssta femårsperoden, då den stället kraftgt avtog, samt att frekvensen av övrga brott mot staten, vlken före krstden vart jämförelsevs konstant, jämväl avtagt under den ssta femårsperoden. Brotten mot enskld person vsa en bestämd tendens tll mnsknng antal, vlken mnsknng fortgått så smånngom. Egendomsbrotten, vlka före krstden vart jämförelsevs konstanta, hava därefter tlltagt antal, särsklt under den ssta femårsperoden. Huru förhållandena gestaltat sg under varje särsklt år av toårsperoden 9 920, synes av tab.ii. Brotten mot offentlg myndghet hava t. o. m. år 93 ökats oavbrutet, men därefter nedgått avsevärt antal jämbredd med nedgången fyllerfrekvensen. Nedgången fortgck t. o. m. år 98, då mnmum uppnåddes, varefter stegrng åter nträdde. Berörda mnsknng frekvensen av brott mot offentlg myndghet är anmärknngsvärd betraktande av den bestämda tendens tll öknng antalet dylka brott, vlken förut framträtt. Oljud, förargelseväckande beteende m. fl. förseelser hava före krstden regel jämväl tlltagt antal t. o. m. år 93, varefter en mnsknng nträdde under de följande åren, med undantag endast för år 96. Sedan mnmum uppnåtts år 98, vdtog åter stegrng frekvensen av dessa förseelser, lksom av fyllerfrekvensen. Den allt sedan början av 900-talet fortgående glädjande mnsknngen frekvensen av andra frdsbrott än de nyssnämnda (hemfrdsbrott m. fl.) har jämväl fortgått under krstden. De grövre sedlghetsbrotten (otukt m. m.) hava under den senaste toårsperoden, lksom under de närmast föregående, ökats ej obetydlgt antal, varvd särsklt åren förete höga sffror. De rngare sedlghetsbrotten (sedlghetssårande handlng m. m.) hava däremot avtagt antal under det ssta årtondet, det att frekvensen av dessa brott var särsklt låg år 98 och närmast föregående år. Även djurplågerfrekvensen har nedgått, särsklt under de allra senaste åren. Denna nedgång, lksom nedgången frekvensen av vssa andra här ovan nämnda brott mot staten, torde helt (Forts..sd. 208).

7 TA B. II Brott mot strafflagen Brott mot staten (utom fyller) S Våldtäkt Grövre sedlghetsbrott * Brott ämbete Brott mot enskld person l Dråp Barnamord, fosterfördrvnng o. d ' Brott mot annans frhet (utom våldtäkt) ' , Falsk angvelse o. annan ärekränknng , ( Stöld 348 ' Snatter o. rngare delaktghet stöld Rån , Brott konkurs G ' 75 6

8 206 OTTO GRÖNLUND DIAGRAM. Antal brott mot strafflagen Sverge A. Hela rket. 89/95 896/00 90l/05 90G/0 9/5 96/20 B. Landsbygden. 89/95 896/00 90l/05 906/0 9/5 96/ t / t / / / v Brott mot staten (utom fyller). Fyller. Brott mot enskld person. Brott mot egendom.

9 OM BROTTSLIGHETEN I SVERIGE OCH NORGE UNDER KRISTIDEN 207 på mllon av medelfolkmängden åren C. Städerna. 89/95 896/00 90l/05 906/0 9l/lö 96/20 89/95 896/00 90l/05 906/0 9l/lo 96/20 / N / / / f t l l l För åren antal sakfällda personer med vssa dubbelräknngar.

10 208 OTTO GRÖNLUND vsst kunna sättas samband med den samtdgt försggående nedgången fyllerfrekvensen. Fy/ZeWfrekvensen har under de senaste årtondena ökats oavbrutet och ganska hög grad. Med krstdens nträde började emellertd år 94 frekvensen sjunka, vlken sänknng fortgck t. o. m. år 98, varefter densamma åter steg. Den starka nedgången fyllerfrekvensen, särsklt åren 97 och 98, förorsakades tll stor del av den statlga restrktonspoltken fråga om utmnuterng av brännvn och utskänknng av vn och öl, vlken under nämnda år skärptes. Sedan krstdsrestrktonerna upphört, har fr. o. m. år 99 det ndvduella kontrollsystemet (med motbok), vlket förut tllämpats vss utsträcknng, gällt hela rket vd försäljnng av rusdrycker. Medan alkoholkonsumtonen Sverge medeltal för åren uppgck tll 5,o lter per nvånare och under åren 9 95 tll 4,T lter, sjönk den under åren ned tll 2,4 lter per nvånare. Sänknngen frekvensen av fyllerförseelser m. fl. förseelser blev emellertd ej länge bestående, det att redan under åren 99 Och 920 en höjnng återgen nträdde. Tll denna höjnng" bdrogs hög grad den nu begynnande olaglga brännvnshanterngen (lönnbrännng) ävensom den olovlga nförseln av rusdrycker. Trots höjnngen var fyllerfrekvensen år 920 dock betydlgt lägre än under åren närmast före krstden. Frekvensen av mord och dråp har under de senaste årtondena vsat en tendens tll nedgång. Någon ändrng härutnnan har cke nträtt under krstden. Ej heller har, åtmnstone att döma av de här ovan meddelade sffrorna, frekvensen av barnamord, fosterfördrvnng och lknande brott under krstden regel stgt. Andra msshandelsbrott än de förut nämnda hava regel nedgått antal under de ssta årtondena. Denna nedgång fortfor under krstden, påverkad av den samtdgt skeende nedgången fyllerfrekvensen, t. o. m. år 98, då mnmum nåddes, varefter emellertd stegrng vdtog under de båda påföljande åren. Brott mot annans frhet vsa under krstden en tendens tll mnsknng antal. Även frekvensen av ärekränknngsbrotten (nb. falsk angvelse) sjönk under krstden, lksom under åren därförut. Då vssa av dessa brott endast

11 OM BROTTSLIGHETEN I SVERIGE OCH NORGE UNDER KRISTIDEN 209 få åtalas av eller efter angvelse av målsägaren, kan mnsknngen emellertd bero på mnskad processlystnad. Antalet förfalsknngsbrott var under vssa av krstdsåren synnerlgen högt, vlket däremot åtmnstone under den kulmnerade krstden ej var fallet med menedsbrotten och ej heller med mord-' brand och andra skadegörelsebrott. Även åverkan m. m. vsade en tendens tll nedgång frekvensen under krstden, vlken tendens redan tdgare framträtt.. Denna mnsknng kan emellertd, lksom mnsknngen antalet ärekränknngsbrott, bero på mnskad processlystnad. StöWfrekvensen vsade redan före krstden en tendens att vss mån tlltaga, medan snaffewfrekvensen länge vart det närmaste konstant. Under åren t. o. m. 98 steg därefter fre : kvensen av tjuvnadsbrotten tll en förut oanad höjd under nflytande av krstdsförhållandena. Sedan maxmum uppnåtts sstnämnda år, nträdde en tllbakagång under de båda därpå följande åren, så att stöldfrekvensen år 920 t. o. m. något understeg 96 års sffra. Rån vsar under krstden allmänhet låga sffror utom år 920. Antalet bedrägerbrott (utom konkurs) steg avsevärt under år 98. Antalet konkursbrott däremot, vlka stå nära samband med konkursernas antal, sjönk regel t. o. m. år 98, då konkursfrekvensen under krstdens högkonjunktur allt mer avtog. Då konkursfrekvensen under de båda därpå följande åren åter började att något stga, följde även frekvensen av konkursbrotten med. Lksom tjuvnadsbrotten tlltogo även under krstden oavbrutet antal förseelserna mot de s. k. krstdsförfatlnngarna. Sedan maxmum uppnåtts år 98, avtog även frekvensen av dessa förseelser högst väsentlgt, så att de år 920 endast utgjorde en rnga del av hela antalet brott. Även antalet brott mot krgslag steg under de år världskrget pågck hög grad med anlednng av den långvarga tjänstgörngen för de värnplktga samt moblserngen och neutraltetsvakten, men avtog under de därpå följande åren återgen. I tab. III (sd. 2) lämnas uppgfter om. antalet brott mot andra lagar än den allmänna strafflagen, beräknade på mllon av medelfolkmängden under resp. år. Beträffande snatterförseelserna kan förändrngen antal under år 98 någon mån bero på den samma år vdtagna lagändrngen kap. 20 mom. 2 S. L., (höjnng av värdet av det tllgrpna föremålet, för att tllgreppet skall anses som snatter, från förut högst 5 kr. tll nu högst 30 kr.)

12 20 OTTO GRÖNLUND DIAGRAM 2. Antal brott mot offentlg myndghet, oljudsförseelser m. m. samt msshandelsbrott Sverge på 'mllon av medelfolkmängden, åren DIAGRAM 3. Antal fyllerförseelser Sverge på mllon av medelfolkmängden, åren / ( I f / / t» l ( v l X 600 / / V / t»=> = ss: «t 4 N Oljudsförseelser m. m. Brott mot offentlg myndgh. ;=» Msshandelsbrott. Fyller.

13 OM BROTTSLIGHETEN I SVERIGE OCH NORGE UNDER KRISTIDEN 2 DIAGRAM 4. Antal tjuvnadsbrott o. s. k. krstdsförseelser Sverge på mllon av medelfolkmängden, åren OC SD L> C ** C OHIO» O CE IO CO H» * U r> M h M!-< CI l> IH CI I-T CD OJ IN H O CO CO 00 CI IN IR,!M O CI T- T>> CM CN h IO y t. 4 // l II l lì l l ; l ù l l w l n II l l l l II ; l v l l ' / t K l lì lì l l l l II r IL V CO, CO R- CD T-H CD 'u 'C J> C? 3 Js 2? IH! H 5 < CN O 00 I-H H n CO ^ CC I-I O c *0 C C E «*- ~ t Q «? 'S'È c g 7 2= c 2 <2 - S> 5 ^ a < Tjuvnadsbrott. = = = = S. k. krstdsförseelser.

14 22 OTTO GRÖNLUND b) På landsbygden-och städerna. Det har framhållts, att en öknng brottslghetssffrorna för hela rket cke med nödvändghet behövde häntyda på en verklg öknng krmnalteten, utan kunde vara en följd av befolknngens sammanträngande tll städer och stadslknande samhällen, där åtmnstone vssa brott regel pläga bevras mera effektvt än på den egentlga landsbygden. Tll följd av den relatvt starka tllväxten av städernas och de stadslknande samhällenas befolknngar kan det nträffa, att en öknng brottslghetssffrorna för hela rket cke motsvaras av en öknng för landsbygd och städer (med egen jursdkton) tagna för sg. Och även orm en öknng nträtt på landsbygden (nb. städer under landsrätt), kan delta möjlgen förklaras av tllkomsten av tättbebyggda samhällen med ordnat polsväsen, sådana som städer under landsrätt, köpngar och muncpalsamhällen.. Det torde på grund härav cke sakna ntresse, att brottslghetsfrekvensen på landsbygden och städerna särsklt belyses. På mllon av medelfolkmängden kommo särsklt för landsbygd och städer fråga om brotten mot strafflagen, fördelade vssa grupper, följande brottslghetssffror (se även dagram ): TAB. IV Brott mot straf/lage ; : 2. Brott mot staten (ut- Lb St Lb [St Brott mot enskld Lb person St Lb Brott mot egendonv St Fyllerfrekvensen har, lkhet med frekvensen av andra brott mot staten, under krstdlen mnskats såväl på landsbygden som städerna, lksom fallet var hela rket. Men medan denna mnsk- 2 WDELL, krmnaltetens utvecklngstendenser Sverge, 93. För åren antal sakfällda personer med vssa dubbelräknngar'.

15 OM BROTTSLIGHETEN I SVERIGE OCH NORGE UNDER KRISTIDEN 23 nng under 900-talet före krstdens början på landsbygden hade föregåtts av en öknng, hade den däremot städerna föregåtts av en mnsknng (med vssa undantag beträffande fyller), öknngen på landsbygden före krstden kan emellertd mycket väl förklaras av sådana orsaker, som nyss framhållts. Beträffande brotten mot enskld person kan konstateras, att den mnsknng frekvensen såväl före som under krstden, vlken ovan anmärkts gälla för hela rket,, har sn motsvarghet såväl på landsbygden som städerna. Beträffande slutlgen egendomsbrotten hade före krstden mnsknng nträtt på landsbygden och under peroden jämväl städerna. Denna mnsknng förbyttes under den kulmnerande krstden en avsevärd öknng såväl på landsbygden som städerna, vlken öknng huvudsaklgen var en följd av den då förhärskande stöldepdemen. Av vad här ovan sagts, torde man måhända kunna göra sg en föreställnng om de vktgaste av de förändrngar, som under krstden nträffade på landsbygden och städerna frekvensen av olka huvudgrupper av brott, jämförelse med tdgare rådande förhållanden. TA B. v Dömda tll: Dödsstraff el. straffarbete Annan urbota bestraffn. Böter Summa > Dödsstraff el. straffarbete Annan urbota bestraffn Summa l565s ll l

16 24 OI'IO GRÖNLUND lì. Sakfällda personer och ådömda straff, a) I hela rket. På mllon av hela medelfolkmängden utgjorde antalet för brott (utom mot krgslag) sakfällda personer rket, fördelade efter huvudsaklga arten av ådömt straff, det antal, som framgår av tab. V (sd. 23) under där angvna år (se även dagram 5, sd. 25). Att döma av där meddelade sffror för de olka femårsperoderna synes en ej obetydlg öknng brottslgheten överhuvudtaget så smånngom ha ägt rum t. o. m. den näst ssta peroden, varefter under den ssta peroden en avsevärd mnsknng nträdde. Granskar man närmare sffrorna, fnner man, att denna öknng före krstden emellertd huvudsaklgen beror på en öknng av de tll böter dömda, medan de tll straffarbete dömda endast ökats helt rnga grad. Med krstdens nbrott blev förhållandet det motsatta: antalet tll böter dömda mnskades avsevärt, medan antalet tll straffarbete dömda stället betydlgt ökades. Den ljusnng, som nedgången brottslgheten överhuvudtaget under krstden sålunda kunde anses nnebära, hade en mörk baksda, det att de grövre brotten, särsklt stöldbrotten, tlltogo stor utsträcknng. Mnmum av antalet tll böter dömda personer nträffade år 97, varefter stegrng nämnda antal åter ägde rum. Maxmum av antalet tll straffarbete dömda nträffade år 98, varefter mnsknng härutnnan kan konstateras. b) På landsbygden och städerna. På mllon av landsbygdens resp. städernas medelfolkmängd kom det tab. VI (sd. 26) angvna antal för brott (utom mot krgslag) sakfällda personer (se även dagram 6, sd. 28), fördelade efter straffen, på landsbygden resp. städerna under där angvna år. De här meddelade sffrorna kunna vara av ntresse, när det gäller att närmare belysa bl. a. vad mån frekvensen av de grövre brotten vart tlltagande redan före krstden och vad mån frekvensen av bötesförseelserna ökats eller mnskats. Man fnner, att relatva antalet tll straffarbete dömda personer under 900-talet före krstden vart underkastad en avgjord mnsknng städerna och att även på landsbygden en vss tendens tll mnsknng framträtt. (Forts. sd. 27).

17 OM BROTTSLIGHETEN I SVERIGE OCH NORGE UNDER KRISTIDEN 25 DIAGRAM 5. Antal sakfällda personer, fördelade efter ådömda straff, Sverge på mllon av medelfolkmängden. Åren Åren /95 898/00 90l/05 906/0 9/5 96/ / / / / / / / / / v / / / / / /' v. * V' ". / / / / / / / t! f / / /' /' Dömda tll: - För brott (utom mot krgslag). Dödsstraff el. straffarbete. Fängelse el. annat urbota Böter. straff. I

18 TAB. VI Dömda tll: Dödsstraff eller straffarbete Annan urbota bestraffnng {stäcer'' {städer' (Landsb. B o t e r : - { S t ä d e r Landsb. Städer C Dömda tll: Dödsstraff eller straffarbete {stfder >-,.,... /Landsb. Ångan urbota bestraffnng Städer B o t e r (Landsb. {Städer Landsb. Städer G S S3

19 OM BROTTSLIGHETEN I SVERIGE. OCH NORGE UNDER KRISTIDEN 27 Detta, fast motsvarande sffror för hela rket, såsom nyss-nämndes,* utvsade "en låt vara obetydlg öknng under samma td. Under krstden däremot har den öknng, som sffrorna för hela rket utvsade, antalet tll straffarbete dömda personer, såsom var att vänta, motsvarats av en öknng nämnda antal såväl på landsbygden som städerna. Beträffande relatva antalet tll böter dömda personer fnner man, att före krstden öknng nträtt på landsbygden, såsom sffrorna för.hela rket även utvsade. I städerna har däremot under 900-talet före krstden nämnda antal nedgått (utom! under åren ). Under krstden vsar antalet tll böter dömda en avsevärd mnsknng städerna, men däremot alltjämt öknng på landsbygden. Motsvarande sffror för hela rket vsa, såsom nyss nämndes, under krstden lkaledes på en avsevärd mnsknng. Den alltjämt, även under krstden, fortgående öknngen frekvensen av bötesförseelserna på landsbygden torde tll en del kunna förklaras, på sätt här ovan framställts, av tllkomsten på landsbygden av orter av stadslknande natur med effektvare polsbevaknng än på landsbygden övrgt. Under krstden torde även det relatvt taget stora antalet s. k. krstdsförseelser på landsbygden hava bdragt att höja nyssnämnda frekvens där. Tll följd av ovan påpekade förändrngar brottslgheten på landsbygden och städerna har så smånngom en vss utjämnng av motsatsen dem emellan nträtt, vlket torde framgå av här nedan anförda sffror: under åren utgjorde relatva antalet sakfällda på landsbygden 9,8 % av relatva antalet sakfällda städerna, vlket procenttal åren steg tll 0, 2, åren 9 95 tll 3, och åren tll 8, 6. : c) De sakfällda, fördelade efter kön. Antalet för brott sakfällda män (sakfällda för brott utom mot krgslag) resp. kvnnor, fördelade efter huvudgrupper av straff, utgjorde på mllon män resp. kvnnor det antal, som framgår av tab. VII (sd. 29; se även dagram 6) under där angvna år. Brottslgheten bland kvnnorna är Sverge överhuvudtaget ganska rnga jämförelse med brottslgheten bland männen. Belatva antalet sakfällda kvnnor utgjorde % av relatva antalet (Forts. sd. 220). Slalsvetemlalr Tdskrft )25. N. F. 5

20 28 OTTO GRÖNLUND DIAGRAM 6. Antal sakfällda personer på landsbygden och städerna samt antal sakfällda män och kvnnor hela Sverge på mllon av medelfolktnängden, åren /95 896/00 }90l/05 906/0 9l/l5 96/ t t V S t v / / * r N f SO O Sakfällda personer: Landsbygd. Släder. Män. Kvnnor. För brott (utom mot krgslag).

21 TA B. VII Dömda tll: Dödsstraff eller straffarbete Annan urbota bestraffnng.. Böter Summa M Kv ' M Kv M K v M Í S620 Kv Dömda tll: Dödsstraff eller straffarbete Annan urbota bestraffnng... Böter M Kv M : Kv M Kv M » Summa Kv '

22 220 OTTO GRÖNLUND sakfällda män under de femårsperoder, som omnämnas tablån å föregående sda resp.: 7, 2, 5, s, 5, 8, 5, d, 5, 0 och 6, 5. Av sffrorna tablån framgår, att före krstden relatva antalet sakfällda män vart oavbrutet stgande och att detsamma även gäller om relatva antalet sakfällda kvnnor, ehuru långt mndre grad. För såväl män som kvnnor berodde -öknngen på en öknng antalet tll böter dömda och för männen jämväl på en öknng antalet tll straffarbete dömda. För kvnnorna däremot framträdde en tendens tll mnsknng antalet tll straffarbete dömda. Då öknngen antalet sakfällda män före krstden sålunda var långt kraftgare än öknngen antalet sakfällda kvnnor, blev följden, att en förbättrng nträdde för kvnnorna jämförelse med männen fråga om brottslgheten, vlket torde framgå av nyss anförda procenttal. Under krstden däremot förändrades läget tll kvnnornas nackdel. Antalet sakfällda män mnskades avsevärt, beroende på en mnsknng antalet tll böter (huvudsaklgen för fyller m. fl. förseelser) dömda, ehuru antalet tll straffarbete dömda ökades. Antalet sakfällda kvnnor däremot ökades alltjämt, ehuru obetydlgt, beroende på en öknng antalet tll straffarbete dömda, ehuru antalet tll böter dömda mnskades. Medan under åren närmast före krstdens början endast 5 å 6 sakfällda kvnnor kommo på 00 sakfällda män, kommo under krstden 6 å 7 sakfällda kvnnor på samma antal män. En förbättrng nträdde emellertd återgen kvnnornas läge under de båda ssta åren. d) Ungdomsbrottslgheten. Av hela antalet för s. k. grövre brott sakfällda personer med uppgven ålder voro under 2 år gamla, procent: ,7, , 9 och 9 2 2',. Av hela antalet under åren för brott sakfällda personer, vlka upptagts straffregstret, voro medeltal för dessa år 39,4 % under 2 år gamla l. En vss förbättrng brottslgheten bland personer under 2 år, jämförelse med brottslgheten bland de äldre, synes sålunda hava vart på väg att nträda före krstden. Att läget för dessa unga personer För åren 93 6 saknas motsvarande uppgfter.

23 OM BROTTSLIGHETEN SVERIGE OCH NORGE UNDER KRISTIDEN 22 däremot allvarlgt försämrats under krstden, är uppenbart, men av ovanstående sffror kunna några säkra slutsatser, vad mån så skett, cke dragas. Procenttalen för åren före krstden, vlka, avse endast de för s. k. grövre brott sakfällda, äro nämlgen ej fullt jämförbara med det för krstden ovan meddelade procenttalet, vlket avser de straffrégsfret upptagna sakfällda personerna. Av den offcella statstkens berättelser om brottslgheten för åren framgår, att brottslgheten överhuvudtaget under dessa år var relatvt störst bland 8 2-årngarna, men därefter regel avtog för varje högre åldersklass, vlket gällde såväl för män som för kvnnor. Brottslgheten bland 5 8-årngarna var lägre än bland 8 25-årngarna, men högre än bland dem, som voro 25 år och mera. I nedanstående tablå hava sammanställts uppgfter angående brottslgheten bland 5 8-årngar under åren Antalet sakfällda personer nom dessa åldersklasser hava beräknats på 00,000 av medelfolkmängden nom motsvarande åldersklasser av befolknngen, varjämte deras brottslghetstal omräknats tll procent av de äldres! TAB. VIII. År 5 8-årngars brottslghetstal I % a v de äldres brottslghetstal M. Kv. Summa M. Kv., Summa ' Av sffrorna tablån framgår, att de 5 8-årga såväl männens som kvnnornas brottslghet avsevärt steg t. o. m. år 98 såväl och för sg som förhållande tll brottslgheten bland de äldre (utom beträffande kvnnorna sstnämnda avseende år 98), varefter en tllbakagång nträdde nyssnämnda båda avseenden. Stegrngen de mnderårgas brottslghet under krstden förorsaka-

24 222 OTTO GRÖNLUND des framförallt av en stegrng antalet egendomsbrott (stöld och snatter m. m.). I medeltal för femårsperoden var de mnderårga männens brottslghet lägre än de äldre männens, medan beträffande kvnnorna förhållandet var det motsatta. Skllnaden mellan männens och kvnnornas brottslghet var dock även beträffande de mnderårga alltjämt synnerlgen stor. e) Återfall brott. Av hela antalet för s. k. grövre brott sakfällda personer voro förut straffade för sådant brott, procent: , 5, ,5 och , 9. Särsklt för kvnnorna voro motsvarande sffror: 22,6, 7,5 och 4,8. Av hela antalet under vart och ett av åren sakfällda personer, vlka upptagts straffregstret, voro förut straffade procent: 97 26, s, 98 28, 0, 99 34, 0 och ,8 x. Särsklt för kvnnorna voro motsvarande sffror: 2,8, 3,5, 8,o och 9,7. Ehuru ovanstående resp. serer av procenttal cke äro fullt jämförbara med varandra av samma skäl, som förut anförts, är det dock uppenbart, att återfallsprocenten före krstden vart fallande, medan densamma under krstden börjat stga och tll sst stgt högst väsentlgt. Särsklt under de båda ssta åren var återfallsprocenten synnerlgen hög, vlket torde fnna sn förklarng av bl. a. den starka stegrngen antalet för tjuvnadsbrott sakfällda personer under de närmast föregående åren. * De det föregående konstaterade utvecklngstendenserna krmnalteten Sverge före krstdens nbrott hava sålunda under krstden hög grad förändrats. Förändrngarna hava gått dels ogynnsam, dels även gynnsam rktnng. De mörka punkterna under krstden voro bl. a. stegrngen antalet egendomsbrott (särsklt stöld och snatter), krstdsförseelserna m. m. och den alltjämt höga frekvensen av vssa sedlghetsbrott, vdare den ökade brottslgheten jämväl bland kvnnorna och bland de mnderårga samt den stgande återfallsfrekvensen. De ljusa punkterna åter voro bl. a. För åren saknas motsvarande uppgfter om återfall brott.

25 OM BROTTSLIGHETEN I SVERIGE OCH NORGE UNDER KRISTIDEN 223 den starka'mnsknngen fyllerfrekvehsen samt den samband därmed stående nedgången frekvensen av brott mot offentlg myndghet och av vssa andra brott mot staten ävensom den fortsatta nedgången frekvensen av brott mot enskld person. Dessa förändrngar brottslgheten under krstden dels ogynnsam, dels gynnsam rktnng blevo emellertd cke länge bestående, utan skedde redan under åren 99 och 920 flera avseenden en återgång mot de tdgare förhållandena. De följande årens krmnalstatstk, vlken ännu cke förelgger färdg, kommer att utvsa, vad mån denna återgång då blvt fullständg eller cke. Det saknas emellertd cke anlednng att hoppas, ätt frekvensen av vssa brott, vlken före krstden var jämförelsevs hög, men under krstden sjönk, bl. a. frekvensen av fyller och vssa andra brott mot staten, särsklt brott mot offentlg myndghet, dock cke kommer att, åtmnstone under de närmaste åren, uppnå fullt samma höjd som före krstden. Kunde frekvensen av dessa brott tllsvdare hållas nere, åtmnstone någon mån, vore det en gynnsam förändrng de utvecklngstendenser krmnalteten, vlka före krstden gjorde sg gällande. II. Om brottslgheten Norge. Den januar 905 trädde Norges nya strafflag kraft. Sedan dess har strafflagens ndelnng av de brottslga handlngarna två huvudgrupper, förbrytelser och förseelser, genomförts jämväl statstken. Med förbrytelser förstås sådana straffbara handlngar, som omförmälas strafflagens* andra del, ävensom andra lagar omförmälda sådana handlngar, för så vtt de kunna medföra vsst frhetsstraff av angven varaktghet eller förlust av offentlg tjänst såsom huvudstraff. Med förseelser åter förstås sådana straffbara handlngar, som omförmälas strafflagens tredje del, ävensom andra lagar omförmälda sådana handlngar, för så vtt de cke äro att anse såsom förbrytelser.»fengsel» över 3 månader eller»hefte» över 6 månader.

26 224. OTTO GRÖNLUND.. ; A. För olka slag av brott sakfallda personer hela rket. Antalet för förbrytelser resp. för förseelser sakfallda personer, på mllon av medelfolkmängden, utgjorde Norge under nedanstående år (se även dagram 7, sd. 226):... TA B. IX Förbrytelser..-. Förseelser Förbrytelser... Förseelser Efter den under senare hälften av 890-talet nträdda öknngen antalet sakfallda personer såväl för s. k. justtesaker som framförallt för s. k. poltsaker 2 kan under de följande åren en nedgång konstateras båda nu nämnda avseenden. Denna öknng resp. mnsknng avsäg framförallt beträffande förbrytelserna sådana mot offentlg myndghet, msshandel och tjuvnadsbrott och beträffande förseelserna fyller och frdsförseelser. Under de goda tder, som voro rådände under senare hälften av 890-talet, förorsakade den ökade arbetsförtjänsten en öknng alkoholkonsumtonen, vlken sn ordnng medförde en stegrng frekvensen av fyller m. fl. förseelser. Detta gällde särsklt huvudstaden Krstana. Sedan de goda tderna upphört, sjönk under 900-talets första årtonde åter frekvensen av nyssnämnda förseelser. I någon mån torde straffmyndghetsålderns höjnng, fr. o. m. den september 900, från 0 tll 4 år jämväl hava bdragt tll nedgången antalet sakfallda personer efter nämnda tdpunkt. Huruvda.den nya strafflagens kraftträdande fr. o. m. år 905 lkaledes utövat ett dylkt nflytande, 8 Vd domstolarna med undantag av krgsdomstolarna. Motsvara det närmaste den nu gällande strafflagens båda huvudgrupper av straffbara handlngar: förbrytelser och förseelser.

27 OM BROTTSLIGHETEN SVERIGE OCH NORGE UNDER KRISTIDEN 225 %an ej med säkerhet avgöras. Under åren närmast före krstdén höll sg antalet för förbrytelser sakfällda personer tämlgen konstant, medan antalet för förseelser sakfällda betydlgt steg. Denna stegrng, vlken fortgck under flera år, berodde tll stor : del på en åter begynnande stegrng frekvensen av fyller- och frdsförseelserna. Under krstden nträffade däremot redan år 94 en ej obetydlg nedgång antalet för förseelser sakfällda personer, vlken nedgång huvudsaklgen torde ha berott på den av det skärpta brännvnsförbudet under en del av detta år förorsakade nedgången fyllerfrekvensen. Under de båda följande åren nträdde åter en stegrng härutnnan. Det var först, sedan brännvnsförbudet december 96 åter trätt kraft, som en stark nedgång kan konstateras, under åren 97 och 98, antalet-för förseelser sakfällda personer. Ehuru förbudet fortfarände gällde, kunde emellertd fyllerfrekvensen cke hållas nere lka mycket under de därpå följande åren som under nyss nämnda år. Medan antalet för förseelser sakfällda sålunda växlade, steg antalet för förbrytelser sakfällda avsevärt under den kulmnerande krstden, åren 96 98, varefter emellertd en mnsknng nträdde. Antalet för förbrytelser resp. för förseelser av olka slag sakfällda personer utgjorde under åren på' mllon av medelfolkmängden under motsvarande år det antal, som framgår av tab. X (sd ). Växlngarna frekvensen av fyller samt frdsförbrytelser och frdsförseelser måste ses samband med den Norge tllämpade förbudspoltken. I august oktober månader år 94 rådde brännvnsförbud, men under den närmast följande tden blev försäljnng eller utskänknng av brännvn tllåten vss utsträcknng. Från och med december månad år 96 gällde åter provsorskt brännvnsförbud, sedermera kompletterat med vnförbud. Först september år 92 blev emellertd det provsorska förbudet defntvt. Det är först fr. o. m. år 95 som man den norska statstken kan sklja antalet för fyller sakfällda från antalet för ördnngsoch frdsförseelser sakfällda personer, emedan de tdgare voro sammanräknade under en gemensam rubrk. Emellertd hava vd

28 226 OTTO GllONLUNO DIAGRAM 7. Antal för förbrytelser och förseelser sakfällda personer' Norge på mllon av medelfolkmängden. Åren Åren /95 896/00 90/05 906/l0 9/5 96/ , / / t / / / l /' /' X t ' I I / f. / /' / f / / / : j j Sakfällda personer för: Förbrytelser. Förseelser. Vd domstolarna (utom krgsdomstolarna).

29 OM BROTTSLIGHETEN I SVERIGE OCH NORGE UNDER KRISTIDEN 227 sdan av övrga krmnalstatstska uppgfter fr. o. m. år 93 nsamlats särsklda uppgfter om antalet fyllerförseelser. Antalet dylka förseelser utgjorde på mllon av medelfolkmängden hela rket under nedanstående år: År År Lksom de förut meddelade uppgfterna angående antalet sakfällda personer vsa dessa uppgfter på en bestämd nedgång fyllerfrekvensen år 94, följd av en stegrng under åren 95 och 96, och en- ännu kraftgare nedgång åren 97 och 98,' varefter stegrng åter nträdde. På samma sätt sjönk och steg antalet för ordnngs- och frdsförseelser sakfällda personer under krstden. Man knde sålunda cke Norge trots förbudet ernå, vad man Sverge vann genom krstdsrestrktonerna och det ndvduella kontrollsystemet, nämlgen en så gott som oavbruten nedgång frekvensen av fyller m. fl. förseelser under den egentlga krstden. Beträffande frekvensen av andra brott mot staten än de nyssnämnda kan anmärkas, att antalet för förseelse mot offentlg myndghet sakfällda personer under åren fr. o. m. år 95 var mycket lågt jämförelse med de föregående åren. Antalet för grövre sedlghetsbrott sakfällda var jämförelsevs lågt under åren och de för rngare sedlghetsbrott sakfällda vsade mnsknng fr. o. m. år 96. Lksom Sverge synes sålunda Norge nedgången fyllerfrekvensen under krstden hava utövat nflytande på nedgången frekvensen av vssa andra brott mot staten. Beträffande frekvensen av brott mot enskld person må anmärkas, att antalet för msshandelsbrott m. m. sakfällda personer regel sjönk t. o. m. år 98, men därefter åter började stga, då fyllerfrekvensen jämväl steg- Antalet för falsk angvelse och annan ärekräknng sakfällda sjönk under åren 95 97, men steg därefter åter. Beträffande slutlgen egendomsbrotten steg särsklt antalet för tjuvnadsbrott sakfällda personer avsevärt under krstden, Norge lksom Sverge. Sedan kulmen uppnåtts år 98, nträffade emel-

30 228 OTTO GRÖNLUND TAB. X Sakfällda personer för nedanstående brott: S "fl "fl e- 2 **l sr. "". O: Brott offentlg tjänst» mot» myndghet... Frdsbrott och fyller 2 Mordbrand Mened och annan falsk förklarng Förfalsknng Våldtäkt Äktenskapsbrott Sedlghetsbrott Brott mot annans frhet... Msshandel m. m Dråp Barnamord, fosterfördrvn. Falsk angvelse, ärekränkn. Stöld, snatter m. m Rån Bedräger Brott konkurs Skadegörelse, åverkan Tryckfrhetsbrott Krstdsbrott Andra brott Summa I lertd en tllbakagång frekvensen av dessa brott. Även antalet för förfalsknng sakfällda personer, steg, särsklt under åren 98 och 99. Däremot mnskades antalet för brott könkurs sakfällda, beroende på bl. a. det mnskade antalet konkurser under krstdens högkonjunktur. Även antalet för skadegörelse och åverkan sakfällda personer var under vssa av krstdsåren jämförelsevs lågt. Lksom Sverge sakfälldes Norge det högsta antalet personer för s. k. krstdsbrott under år 98. Beträffande andra tab. X upptagna, men ej specfcerade brott nträffade under åren 2 Vd domstolarna (utom krgsdomstolarna). För fyller hava sakfällts följande antal personer under nedanstående år: 95: 7.964, 96: 2.445, 97: 0.774, 98: 8.68, 99:'2.595 och 920:.332; medeltal för åren : För tdgare år saknas särsklda uppgfter om antalet för fyller sakfällda personer (beträffande uppgfter om antalet fyllerförseelser se sd. 227).

31 OM BROTTSLIGHETEN I SVERIGE OCH NORGE UNDER KRISTIDEN T AB. X (forts,), S- "fl 2. O: ' S? 9' S "fl a O: 2. o 2 "fl 2 o=. sr "fl S "fl 2. o ' f « ( ] l.l ' ' fr. o. m. år 95 regel en avsevärd öknng. frekvensen jämförelse med föregående år. Bland dessa brott ngå förseelser mot rusdryckslagstftnngen, lönnbrännng m. m. B. Brottslgheten på landsbygden och städerna. På mllon av landsbygdens resp. städernas medelfolkmängd utgjorde antalet för förbrytelser resp. för förseelser sakfällda personer på landsbygden och städerna det antal, som framgår av tab. XI (sd. 230; se även dagram 8, sd. 23) under där angvna år. Landsbygdens brottslghetstal utgjorde % av städernas under de femårsperoder, som omnämnas tablån, resp. 7,8, 8,05, 0,9,,0 8,7 och 0, 6. Under de peroder, som utmärkas av en stgande fyllerfrekvens städerna, har landsbygdens ställnng vart relatvt gynn- Vd domstolarna (utom krgsdomstolarna).

32 230 OTTO GRÖNLUND TA B. XI flb. Förbrytelser st. Lb. Förseelser st. Samtlga... flb. st. 705 ' ' S [Lb. 78 Förbrytelser [st flb Förseelser st Samtlga... flb. [st sam jämförelse med städernas, medan under de peroder, som utmärkas av en fallande fyllerfrekvens städerna, landsbygdens ställnng härutnnan försämrats. Sålunda nträdde efter förbudets kraftträdande under krstden och den därav förorsakade nedgången fyllerfrekvensen städerna en höjnng landsbygdens procenttal jämförelse med föregående år. antalet sakfällda S Under krstden steg personer på landsbygden, beroende på en öknng antalet för förbrytelser sakfällda, medan däremot antalet sakfällda städerna sjönk, beroende på en sänknng antalet för förseelser sakfällda, ehuru antalet för förbrytelser sakfällda jämväl ökades städerna och antalet för förseelser sakfällda vsade någon mnsknng även på landsbygden. Förändrngarna under krstden brottslghetsfrekvensen landsbygden och städerna Norge ernra sålunda vss mån om motsvarande förändrngar under samma td Sverge. På C. Sakfällda personer, fördelade efter kön. mllon av den manlga resp. d'en kvnnlga medelfolkmängden utgjorde antalet för förbrytelser och för förseelser sakfällda män resp* kvnnor det antal, som framgår av tab. XII (sd. 232; se även dagram 8) under där angvna år. Vd domstolarna (utom krgsdomstolarna). på

33 OM BROTTSLIGHETEN I SVERIGE OCH NORGE UNDER KRISTIDEN 23 DIAGRAM 8. Antal sakfällda personer på landsbygden och städerna samt antal sakfällda män oeh kvnnor hela Norge på mllon av medelfolkmängden åren /95 896/00 90l/05 906/0 9/5 96/ O0O O Ó t I / - 9 / ~ ; / t / / V / / / ) / / / /! - N V Sakfällda personer: ; X l O0O O0O 56O0O S O Landsbygd. Slder. Man. Kvnnor. Vd domstolarna (utom krgsdomstolarna).

34 232 OTTO GRÖNLUND;. TAB. XII *00 90-M5 : fm. Förbrytelser Kv. M. Förseelser... IKv fm. [Kv !) Förbrytelser Förseelser... M. Kv. M. Kv fm K v Kvnnornas brottslghetstal utgjorde % av männens under de femårsperoder, som omnämnas ovanstående tablå, resp.: 7, a, 6,o, 6,4, 6,o, 6,j och 6, Vssa förskjutnngar ha nträtt förhållandet mellan männens och kvnnornas brottslghet, lksom fallet var beträffande brottslgheten på landsbygden och städerna. peroder, då fyllerfrekvensen vart stgande bland männen, Under de kvnnornas procenttal vart relatvt lågt, medan däremot under de peroder, då fyllerfrekvensen vart sjunkande bland männen, detsamma stgt. Dessa växlngar männens och kvnnornas brottslghet deras nbördes förhållande, synas emellertd Norge åtmnstone under de ssta årtondena hava vart av ganska rnga omfattnng. Under krstden steg sålunda, då fyllerfrekvensen bland männen nedgck, någon mån kvnnornas procenttal. Antalet sakfällda män mnskades på grund av en mnsknng antalet för förseelser sakfällda män, medan antalet sakfällda kvnnor vsserlgen även mnskades på samma sätt, men betydlgt mndre grad än männen. Denna mnsknng antalet sakfällda beträffande såväl män som kvnnor motverkades emellertd vss mån av den samtdgt nträdda betydlga öknngen antalet för förbrytelser sakfällda såväl män som kvnnor. har