Utvecklingssamtal i förskolan

Transkript

1 Växjö universitet Lärarutbildningen examensarbete 15 poäng Utvecklingssamtal i förskolan ur föräldrars och pedagogers perspektiv Institutionen för pedagogik Handledare: Per Erik Nilsson Vårtermin 2009 Författare: Rosa Quispe Coronel

2 Växjö universitet SAMMANFATTNING Rosa Quispe Coronel Utvecklingssamtal i förskolan -ur föräldrars och pedagogers perspektiv Development dialog in the preschool -in the perspective as parent and pre-school teacher Den här studien behandlar utvecklingssamtal i förskolan ur pedagogers och föräldrars perspektiv. Enligt förskolans läroplan ska det genomföras utvecklingssamtal och det ingår i pedagogernas arbetsuppgifter. Mitt syfte är att undersöka och förstå hur utvecklingssamtal i förskolan utförs och vilka funktioner samtalet har för både pedagoger och föräldrarna. Syftet är ytterligare hur dessa samtal upplevs och vilka förväntningar pedagoger och föräldrar har inför utvecklingssamtalet. Eftersom synen på barns och föräldrars situation har ändrats ur ett historiskt perspektiv har förskolan utvecklat sin pedagogik kring barnets lärande. Lika viktigt är att ta upp det som framförs om utvecklingssamtal på förskolan enligt styrdokumentet. Dessutom kommer jag att redogöra för tidigare forskning om utvecklingssamtal. Genom intervjuer med föräldrar och pedagoger har jag tagit del av föräldrars och pedagogers upplevelser, föreställningar och tankemönster om utvecklingssamtal. Mitt resultat och analys visar att föräldrarna har ett stort förtroende för vad pedagogerna ska informera eller säga om deras barn. De ifrågasätter inte hur pedagogerna eller verksamheten gestaltar barnen, eftersom de har en positiv inställning till pedagogernas kunskaper. Pedagogerna har en väldigt stor ambition att ha en god kunskap om barnen. Denna kunskap ska förmedlas till föräldrarna i ett utvecklingssamtal. Nyckelord: Utvecklingssamtal, utvecklingsplan, förskolan, pedagoger, föräldrar 1

3 Innehåll 1. INLEDNING Bakgrund Läroplan för förskolan Lpfö Syfte och frågeställning 6 2. TIDIGARE FORSKNING 7 3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Ett historiskt perspektiv Utvecklingssamtal i förskolan METOD Metodval Urval Intervjuer Etiska övervägande Genomförande Bearbetning och analys Validitet och reliabitet Metodkritik RESULTAT Föräldrars och pedagogers förväntningar inför utvecklingssamtal Hur upplevs utvecklingssamtal av föräldrar och pedagoger? Vad talar föräldrar och pedagoger om barnen i utvecklingssamtal Samverkan mellan pedagoger och föräldrar ANALYS 24 2

4 6.1 Föräldrars och pedagogers förväntningar inför utvecklingssamtal Hur upplevs utvecklingssamtal av föräldrar och pedagoger? Vad talar föräldrar och pedagoger om barnen i utvecklingssamtal Samverkan mellan pedagoger och föräldrar DISKUSSION 27 REFERENSER 30 BILAGOR 31 3

5 1. Inledning Jag har studerat till lärare med inriktning mot de tidigare åren. Under min utbildning fick jag en relativt bra kunskap vad gäller hanteringen av kontakten med barnen. Den stora begränsningen var hur man som pedagog ska hantera kontakten med barnens föräldrar. Jag tycker att det som pedagog är det otrolig viktigt att ha en god relation med barnens föräldrar. Av detta skäl ska jag undersöka fenomenet utvecklingssamtal. Då jag har börjat arbeta som förskollärare är en av mina uppgifter att genomföra utvecklingssamtal med föräldrarna. För mig är det viktigt att känna mig säker och förberedd när jag genomför utvecklingssamtal med föräldrar. Dessutom tycker jag att föräldrar är den viktigaste partnern i barnens liv för att kunna hjälpa barnen. Det som särskilt intresserar mig att studera är utvecklingssamtal ur pedagogers och föräldrars perspektiv. I denna studie avser jag att jämföra och analysera föräldrars och pedagogernas förväntningar, upplevelser samt syfte med utvecklingssamtal. Det som väckte mitt intresse var särskilt när vi diskuterade i mitt arbetslag hur vi på bästa sätt skulle kunna förbereda oss för att genomföra ett meningsfullt utvecklingssamtal. Jag funderade över vad som är viktigt för föräldrar att veta om sitt barn och vad de tänker om verksamheten. På så sätt kan man som pedagoger utforma verksamheten utifrån barnets och föräldrarnas delaktighet. I förskolan sker möten mellan föräldrar och personal dagligen när de lämnar och hämtar sina barn. Där får man möjlighet att utbyta information om barnen. Det finns möjlighet att ha ett särskilt samtal, ett utvecklingssamtal. Det är detta samtal som ska hamna i fokus i detta arbete. Jag anser att utvecklingssamtalet är ett viktigt uppdrag för pedagoger i deras pedagogiska arbete, eftersom pedagogerna skall arbeta utifrån förskolans läroplan (Lpfö 98) har jag som bakgrunden till detta vad som står i Lpfö 98 om utvecklingssamtal. Skolverkets allmänna råd 2005, står det: Det är viktigt att personalen i kontinuerliga utvecklingssamtal med barnets vårdnadshavare utbyter information om barnets individuella utveckling och lärande och diskutera på vilket sätt förskolan kan bidra till att barnet trivs, lär och utvecklas 4

6 1.1 Bakgrund Läroplaner har den nya synen på barnet. Barn är kompetenta och är beredda att utveckla sitt lärande utifrån sina egna erfarenheter, intressen och motivation. Läroplanen tar även upp hur viktigt det är att föräldrarna ska få möjligheter att påverka verksamheten. Deras synpunkter är viktiga för planering, genomförande och utvärdering i förskolans arbete. För att föräldrarna ska kunna påverka verksamheten är det viktigt att genomföra ett utvecklingssamtal (Jancke & Klang-Mattsson, 2005). Pedagogerna på förskolan måste arbeta utifrån styrdokumentet, vilket ska styra förskolan på ett nationellt plan. Läroplanen för förskolan bygger på skollagen, där det finns bestämmelser om hur verksamheten ska utformas. Pedagogerna på förskolan ska kunna gestalta barnen utifrån läroplanens syfte. Det vill säga att verksamheten ska utformas kring värdegrunden och uppdraget samt strävansmålen och riktlinjerna kring dessa; normer och värden, utveckling och lärande, barns inflytande, förskola och hem samt samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet (a.a). I Lpfö 98 står om utvecklingssamtal att Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnets föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal Läroplan för förskolan Lpfö 98 Förskolan och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnet skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjligheter att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande (Skolutveckling, 2005). Riktlinjer Alla som arbetar i förskolan skall 5

7 Visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Arbetslaget skall Ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, Föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, Ge föräldrarna möjligheter att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, Beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten och Se till att föräldrarna bli delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Citerad av Skolutveckling (2005:8) 1.2 Syfte och frågeställning Syftet är att undersöka och förstå hur utvecklingssamtal i förskolan utförs och hur föräldrars och pedagogers syn på barnet skiljer sig åt. Syftet är ytterligare hur dessa samtal upplevs och vilka förväntningar pedagoger och föräldrar har inför utvecklingssamtal. Undersökningen riktar sig mot pedagogers och föräldrars erfarenhet av utvecklingssamtal i förskolan. Mina undersökningsfrågor är följande: Vilka förväntningar har föräldrar och pedagoger inför utvecklingssamtal? Hur upplevs utvecklingssamtal av föräldrar och pedagoger? Vad talar föräldrar och pedagoger om barnen i utvecklingssamtal? Hur samverkar pedagoger och föräldrar? 6

8 2. Tidigare forskning om utvecklingssamtal Forskaren Ann-Marie Markström (2006) har undersökt utvecklingssamtal på förskolan utifrån institutionella sammanhang, det vill säga förskolan och inte den enskilda pedagogen. Hon anser att det dagliga mötet i förskolan även är ett möte mellan den privata och offentliga kretsen. Skillnaden mellan skolan och förskolan är att förskolan möter föräldrarna dagligen, där inträffar korta samtal mellan personal och föräldrar. Förskolans personal berättar om vad som hänt under dagen i förskolan och föräldrarna berättar något från det privata livet. Därtill kommer ett särskilt samtal, utvecklingssamtal. Samtal i ett institutionellt sammanhang Samtal som skapas med ett visst innehåll går att spara som ett resultat. Det vill säga att innehållet i utvecklingssamtal är redan något planerat och detta ska leda till ett resultat som ska följas till nästa utvecklingssamtal. Samspelet mellan föräldrar och pedagoger är begränsat av traditioner och värderingar. Föräldrar och pedagoger använder utvecklingssamtal till olika syfte beroende av sociala och kulturella faktorer i tid och rum. Det vill säga att här möts hemmet och förskolan (Markström, 2006). Ett sätt att förstå utvecklingssamtalet i förskolan är att betrakta det som ett möte mellan den privata och offentliga kretsen. Mötet handlar om en ömsesidig förhandling där man upprättar och upprätthåller en social relation. Utvecklingssamtalet mellan förälder och pedagog ses inte bara som ett samtal mellan två personer utan mellan två individer som har varsin livshistoria. Det är ett möte mellan en professionell och en lekman, mellan en person som innehar viss makt och vissa kompetenser och där en part är i behov av hjälp och service (a.a). Utvecklingssamtalets funktioner I institutionella sammanhang har olika personer använt samtalen på olika sätt. Det finns olika mönster och variationer i samtalen. Syftet med utvecklingssamtal har olika punkter som tillexempel: Trivs barnet i förskolan? Hur lekar barnet och med vilka? Det här en sort rapportering från institutionen till föräldern om barnets beteende i förskolan. Utifrån ett samtalsunderlag (se bilaga 2) eller punkterna har man sammanfattat uppfattningar om barnet (a.a). 7

9 Ytterligare har utvecklingssamtal använts för utbyte av information, exempelvis kan personalen informera sig om vad barnet säger hemma om förskolan eller när föräldern frågar om personalsituationen. Vidare tycks att samtalet är ett samtal där parterna skapar en bild av eller en berättelse om barnet. Detta kan likna en utvärdering av barnet och hur det klarar sig i förhållande till allmänna normer i förskolan. Föräldern kompletterar sina uppfattningar och båda parterna försöker resonera sig fram till en gemensam bild av barnet. Samtalet används också för att presentera, förmedla och tydliggöra hur förskolan fungera (Markström, 2006). Hur gestaltas barnen i utvecklingssamtal? En annan relevant forskning om utvecklingssamtal är gjort av Christina Gars (2006). I sin forskning har hon fokus på hur barn gestaltas i utvecklingssamtal, hur relationen mellan föräldrar och förskollärare ser ut, det hon kallar delad vårdnad. Hon menar att barndomen har blivit offentlig och därmed har även föräldraskapet blivit offentligt. I dagens samhälle har förskolan alltmer fått ta över omvårdnaden om barnet. Hur man tolkar utvecklingssamtal kan vara olika. Man kan tolka det som något samtal som ska utvecklas. För det första kan man se samtalet som positivt och framåtsyftande och för det andra kan det ses som ett uttryck för något outvecklat, för att man ser brister. Trots att barnen inte ska utvärderas i utvecklingssamtalet sker det en granskning av barnet (Gars, 2006). Skolverkets utvärdering (publicerat 2004) lyfter fram detta fokus på barnen som ett bekymmer och problem. En diskussion är om det är verksamheten eller barnen som ska utvecklas? Under utvecklingssamtalet kan man prata om barnens förmåga eller oförmåga till koncentration utan att tala om vad det finns i verksamheten som erbjuds till koncentration (a.a). Enligt Gars (2006) har förskollärarna använt ett utpräglat utvecklingspsykologisk språkbruk när det handlar om barn. De talar om hur barnens motoriska, språkliga och sociala utveckling ser ut. De talar om vad som är normalt hos barnen och hur de ligger till i förhållande till dessa utvecklingsområden. En förklaring till detta har Christina Gars (2006) nämnd att utvecklingspsykologi har blivit dominant för att representera barn. Det har blivit självklart och naturligt att barnen går genom olika stadier i olika åldrar. Det vill säga att vissa utvecklingspsykologiska kategorier som motorik, språk o.s.v. utgör att barnens prestation mäts och kategoriseras som normala eller avvikande. Detta sätt att se på barnen förekommer på utvecklingssamtal, där pedagogerna följer olika mallar. 8

10 3. Teoretiska utgångspunkter Som teoretiska utgångspunkter har jag ett historiskt perspektiv. Eftersom synen på barn har ändrats under tiden har förskolan utvecklat sin pedagogik kring barns lärande. Även föräldrars behov har ändrats under tiden. Syftet med ett historiskt perspektiv är att få en fördjupad förståelse av det som sker nu. Lika viktigt är att ta upp det som framförs om utvecklingssamtal på förskolan enligt styrdokumentet. Förskolan har blivit en mycket viktig plats i samhälle eftersom så många familjer skickar sina barn dit. Utvecklingssamtalet är ett uppdrag som pedagogerna ska utföra tillsammans med barnens föräldrar. I utvecklingssamtalet har pedagoger en roll och föräldrarna en annan. Det vill säga att föräldrarna representerar barnen i hem miljön och pedagogerna det som verksamheten erbjuder för barnen. Detta möte är inte ett spontant möte utan har ett underlag som den offentliga förskolan har ordnat (Markström, 2006). 3.1 Ett historiskt perspektiv Industrialisering har under mitten av 1800-talet präglat samhället och familjelivet stor utsträckning. Medan mödrarna arbetade inom industrin skulle barnen fostras och tas om hand. Föreningar, stiftelser och församlingar grundade småbarnsskolor och barnkrubbor för att genom välgörenhet försöka ge barnen ett mål mat och en moralisk fostran(stenmalm & Johansson, 1992). Mellan 1834 och 1930 hade småbarnsinstitutioner inte något obligatoriskt föräldrasamtal utan huvudmålet var att utveckla olika pedagogiska idéer som till exempel Fröbels pedagogik. År 1867 kom denna pedagogik som intresserade lärarinnor i småbarnsskolor. Fröbels pedagogik handlade om att barnen skulle lära sig utifrån sina egna upplevelser av verkligheten. För första gången kom det fram att leken var en betydelsefull aktivitet för barnen. Fröbel trodde att barngruppen var betydelsefull för det enskilda barnets utveckling vilket influerat dagens förskola (a.a). 9

11 Man började ge information om barnet till föräldrar, när barnens beteende observerades under 1930 och 40 talet. Då kom fokus på att dokumentera barnets utveckling. Föräldrars rättigheter att få information om vad förskolan jobbar med och hur barnet utvecklas på förskolan kom 1985 som beslut från riksdagen (Stenmalm & Johansson, 1992). Stadsbarn och barnträdgården Under och 40- talet präglades samhället av förändring. Industrialisering och urbanisering skedde med stor hastighet. Inom barninstitutioner pågick det två diskussioner om pedagogiken, systrarna Moberg med sin förankring i Fröbelpedagogiken och Alva Myrdal med de amerikanska utvecklingspsykologerna (Gars, 2006). Alva Myrdal menade att individen skulle moderniseras genom att ingå i en större gemenskap än familjen. Det vill säga att hon ville att gamla traditionella roller skulle tas bort och att nya rationella och vetenskapliga idéer skulle införas. Hon ansåg att det var viktigt att samhället införde storbarnkammarna, där barnen skulle ha pedagogisk stimulans och nås av moderna uppfostringsinsatser. Mödrarna skulle vila sig från barnen och kunna arbeta. Barnen i storbarnkammarna testades och deras beteende värderades. I samband med utvecklingspsykologi gjordes observationer mot barnens beteende och sammanställdes i förhållande till utvecklingspsykologiska kurvor och normer. En sammanfattning av observationer och resultat gällande barnet skickades till föräldrarna. Förskollärarna talade om barnen på detta sätt till föräldrarna (Gars, 2006). I barnträdgården är det barnens aktiviteter som står i centrum. Genom att barnen tar hand om djur, snickrar, målar och arbeta med lera får de möjligheter till utveckling. Det är verksamheten som bidrar till att forma barnens agerande och erbjuder möjligheter att förändra deras beteende och lösa problem. Barnen observerades i aktiviteter som de själva valt under den fria leken. I barnträdgården menade lärarna att föräldrarna skulle ha en unik relation till sina barn. Lärarna talade om barnens positiva aktiviteter och på detta viset kunde föräldrarna känna sig stolta över sina barn. Det var väldigt viktigt att samarbeta med föräldrarna genom att föräldrarna skulle vara aktiva genom att bidra till vissa aktiviteter, exempelviss genom att sy scenkläder och baka (a.a). Lekstuga, daghem och lekskola I början av 1900-talet förändrades samhället. Ekonomisk depression orsakade mycket arbetslöshet. Folk engagerade sig för den sociala politiken och man började diskutera problemen kring småbarnsinstitutionerna. Det växte fram nya kunskaper och synpunkter kring 10

12 dessa verksamheter. De nya riktningar som påverkade småbarnsinstitutionerna var den italienska läkare Maria Montessoris pedagogik och den belgiske läkaren Ovide Decroly. Montessori menade att alla barn, oavsett social bakgrund behövde vuxnas stöd för sin utveckling. Hon utvecklade olika pedagogiska material med inlärningssyfte. Däremot Decroly menade att barnen skulle möta världen ur ett helhetsperspektiv med hjälp av intressecentrum. Det var viktigt att barnen skulle lära sig utifrån egna intressen och aktiviteter (Stenmalm & Johansson, 1992). Förskolan Barnstugeutredningen föreslog att verksamheter som lekskolor och daghem skulle behandlas och utformas, även nämnas som allmän förskolan. Riksdagen godkände en lag som kommunerna var skyldiga att upprätthålla. Lagen innehöll också ett program med mål som skulle vara grund för förskolepersonalens arbete. Socialstyrelsen utformade en arbetsplan för förskolan som skulle ge vägledning i ett förändrat arbetssätt. Grundsynen på barnet var att varje barn var unik och de skulle styra arbetssätt och innehåll i verksamheten. En dialogpedagogik infördes och med detta menades att barn och vuxna skulle utforska omvärlden på lika och ömsesidiga villkor. Enligt riksdagens beslut 1985 om en förskola för alla barn ska förskolan och föräldrarna samarbeta och skapa förutsättningar för barnens utveckling. Det vill säga att varje förälder har rätt att få information om vad förskolan jobbar med och att personalen bör ha goda kunskaper om varje individuellt barn. Ett samarbete mellan hem och förskolan påverkade barnens uppfattning av gemenskap mellan vuxna människor (Stenmalm & Johansson, 1992). Från början kallades det institutionella samtalet i förskolan för kvartssamtal eller föräldrasamtal men sedan läroplanen för förskolan infördes 1998 går det under namnet utvecklingssamtal. Det här är ett obligatoriskt uppdrag i förskolan, där det enskilda barnets utveckling lyfts fram. Tillsammans med föräldrarna gör personalen en bild av barnet i olika sammanhang (Markström, 2006). 11

13 3.2 Utvecklingssamtal i förskolan Från mitten av 1970-talet har kvartssamtal och senare utvecklingssamtal blivit ett av staten påbjuden obligatorisk del i förskolan och skolan i Sverige. På grund av detta har lärare och förskolepersonal ägnat mycket tid av sitt arbete åt att förbereda och genomföra dessa samtal med föräldrar och elever. De flesta föräldrar har erfarenheter av att bli kallade till sådana samtal (Markström, 2006) Personalen på förskolan har uppdraget att genomföra utvecklingssamtal med barnens föräldrar utifrån läroplaner. Utvecklingssamtal i förskolan är tänkta att vara ett möte för att skapa en dialog mellan personalen och föräldrarna, där bådas syn på barnet kommer fram. Denna helhetssyn på barn och barns utveckling är viktigt för att grundlägga arbete med barnet (Jancke & Klang-Mattsson, 2005). Om man ska förklara själva ordet utvecklingssamtal kan man tolka det som ett samtal, en dialog som ska leda till barns utveckling. Alltså menar man att överenskommelsen mellan personal och föräldrarna ska formuleras i en utvecklingsplan, där det klar och tydligt ska stå vad personalen kan göra för att främja det individuella barnets utveckling och lärande (a.a). Förberedelser inför utvecklingssamtal Utvecklingssamtal handlar om barnets utveckling och lärande. Personalen måste vara förbered och i personalgruppen diskutera det bästa sättet att observera och dokumentera barnen. Dessutom måste personalen sammanställa ett samtalsunderlag, som bygger på dokumentation exempelvis skrivna observationer, samtal på band, videoinspelningar, fotografier, teckningar, skriven text etc. En annan form av dokumentation är att arbeta med portfolio. Syfte med att arbeta med portfolio är att synliggöra barnets lärande och utveckling. När personalen väljer dokumentation är det viktigt att vara medveten om vad man ska observera och dokumentera. Utgångspunkten i utvecklingssamtalet kan variera beroende på om föräldrarna har haft utvecklingssamtal tidigare eller det är för första gången. När det är för första gången är det viktigt att samtal börjar med en sammanställd bild av barnet och därefter bedömer pedagogen tillsammans med föräldrarna hur man ska arbeta vidare med barnens utveckling och lärande. När man har haft utvecklingssamtal tidigare uppstår det tillfälle att först utvärdera den tidigare utvecklingsplan därefter sammanställa sin aktuella bild av barnet och hur man ska arbeta vidare (Jancke & Klang-Mattsson, 2005). 12

14 Som tidigare nämnts är observationer grunden till utvecklingssamtal men dessa observationer måste även anknytas till målen, alltså gå igenom vad läroplaner säger om verksamhetens innehåll i mål att sträva mot (Jancke & Klang-Mattsson, 2005) För att utvecklingssamtalet ska kännas positiv bör man redan ha en god relation med barnen och föräldrarna. Föräldrarna måste känna förtroende och tilltro för personalen. Man kan skapa en bra grund för samtal genom att visa respekt och lyssna på både barnens och föräldrars åsikter. Det är bra att visa intresse för hur det går för barnen när föräldrar hämtar och lämnar sina barn. På det sättet kan man förmedla känslan av empati. Inför utvecklingssamtalet är det viktigt att informera om tid, plats och dokumentation i god tid. Det är också bra att ge frågor som barnen och föräldrarna kan tänka på innan samtalet (Steinberg, 2008). Samtalsunderlaget Utvecklingssamtalet ska utgå utifrån läroplanen och sedan resultera i en utvecklingsplan. Därför är det viktigt att gå genom varje mål som läroplanen riktar. Även kommunens mål och eventuella lokala mål bör arbetas in i samtalsunderlaget. Man observerar barnen i de vardagliga situationerna och kopplar sedan dessa till läroplanen. Exempelviss när Lisa och Kalle har vaknat efter vilan och försöker smyga ut ur rummet. Den här situationen visar att de två barnen kan visa hänsyn för andra barn och att det kan leva sig in i andra människors situation. Genom observationer får personalen kunskaper om barnet och det materialet ger en bild av utvecklingen hos barnet. På det sättet förtydligas barnets utveckling för personalen, föräldrarna och inte minst för barnet (Jancke & Klang-Mattsson, 2005). Inför utvecklingssamtalet måste man arbeta sig genom hela samtalsunderlaget för att kunna ha en helhets uppfattning om barnet. Genom att fråga sig hur visar barnet får man en bild som inte ska vara värderande utan beskrivande. Det är viktigt att ha en helhet bild för att kunna sätta fokus på det som är aktuellt för barnen, det vill säga vad barnet är mest intresserad av och vilka starka eller mindre starka sidor barnet har. Ytterligare är det viktigt att diskutera hur personalen stimulerar och stödjer barnets lärande och utveckling (a.a). Liknande resonemang har John Steinberg (2008) där han menar att man får iaktta barnen vid alla tillfällen. Vad tycker de enskilda barnen om att göra? När är det mest koncentrerade? När sker framsteg? Om barnen är stora är viktigt att samtala med dem. 13

15 Individuell Utvecklingsplan (IUP) Utifrån utvecklingssamtalet kan man gemensamt med föräldrarna skriva en utvecklingsplan med de samlade kunskaperna från förskolan och från föräldrarna, det vill säga utifrån samtalsunderlaget och föräldrarnas synpunkter (Jancke & Klang-Mattsson, 2005). Vid slutet av samtalet ska man sammanfatta det man har kommit överens om med föräldrarna i en utvecklingsplanen. Den ska innehålla vad verksamheten ska genomföra för att stödja barnet, hur det ska göras och av vem. Där ska man också bestämma en ny tid för nästa utvecklingssamtal där arbetet ska utvärderas och en ny utvecklingsplan skrivas. Även insatser från föräldrarnas sida ska finnas med i utvecklingsplanen. Det är viktigt att motivera varför man har en punkt kring vad föräldrarna kan göra. På detta sätt gör pedagogen föräldrarna delaktiga. Läroplanen utrycker tydligt att förskolan ska beakta föräldrarna synpunkter när det gäller planering, genomförande och utvärdering (a.a). Däremot säger Christina Gars (2006) att vad utvecklingsplanen resulterat i kan ha nackdelar och fördelar. Hon menar att det är positivt att lyfta fram de enskilda barnen men å ena sidan har många studier visat att det lätt blir bristerna hos barnen som dominerar. Pedagogerna ska koncentrera sig på det som hjälper barnen bäst. I sin iver att hjälpa barnen tar man ofta fasta just på någon oförmåga hos barnen för att kompensera eller arbeta bort den. Ett alternativ synsätt som att ta fasta på det som fungerar väl och vidareutveckla det, förekommer i praktiken mer sällan citerat av Christina Gars (2006: 84). 14

16 4. Metod 4.1 Metodval Jag kommer att undersöka fenomenet utvecklingssamtal på följande sätt. studien kommer att vara en kvalitativ undersökning, eftersom jag vill komma åt människors tankar och föreställningar. Jag gör inte någon mätning av detta utan jag gör en tolkande och jämförande undersökning. Jag kommer att klarlägga innebörder i föräldrars och pedagogers upplevelser, föreställningar och tankemönster om utvecklingssamtal. Kvalitativ forskning skiljer sig på olika sätt från kvantitativ forsning. Det mest tydliga är att kvalitativa forskningar är mer inriktade på ord än på siffror vid insamling av information. En annan skillnad är att denna metod är tolkningsinriktad. Det som är viktigt är hur man förstår andras sociala verklighet. Allt beror på vilka deltagare man har valt och vilken social miljö de befinner sig i. I detta fall förskolan. (Bryman, 2004). 4.2 Urval Jag har genomfört åtta kvalitativa intervjuer med fyra föräldrar och med fyra pedagoger. Jag valde föräldrar som har små barn mellan ett och tre år i förskolan. En del föräldrar har ett barn och andra har flera barn. Jag har begränsat mig till att samtala om ett barn och deras utvecklingssamtal. Vid en av mina intervjuer har både pappan och mamman deltagit. I de andra tre intervjuer har endast en förälder deltagit. Jag valde mitt urval genom att kontakta föräldrar och pedagoger som jag har goda relationer med yrkesmässigt, det vill säga att jag inte har personliga relationer med dem. Enligt Bryman (2004) kallas detta tillvägagångssätt bekvänlighetsurval som kvalitativa forskare kan använda sig av. Två av föräldrarna som jag intervjuade har sina barn på samma förskola. Detta resulterade i att jag fick liknande svår på mina frågor. Därför valde jag de andra två 15

17 föräldrarna från olika förskolor. Föräldrarna har jag kontaktat genom förskolor, där jag har varit vikarie. Även pedagogerna har jag valt genom förskolor där jag har varit vikarie. Pedagogerna har arbetat inom verksamheten många år och har stor erfarenhet om genomförande av utvecklingssamtal. De jobbar på olika förskolor i en mellan stor stad i Sverige. Förskolorna har inte någon relation med varandra. 4.3 Intervjuer För att kunna fånga föräldrarnas och pedagogernas tankar och föreställningar av utvecklingssamtal på förskolan har jag genomfört kvalitativa intervjuer. Närmare bestämt har jag använt mig en semi-strukturerad intervju. Dessa typer av intervjuer har en lista över ganska specifika teman eller punkter som ska behandlas och kallas intervjuguide (se bilaga). Däremot har intervjupersonerna friheten att utforma svaren på sitt eget sätt. Frågorna behöver inte komma i samma ordning som i intervjuguiden. Dessutom kan man ställa följdfrågor som anknyter till det som intervjupersonen har sagt (Bryman, 2004). Min intervjuguide hade en specifik ordning men intervjupersoner behövde inte svara i samma ordning. En del av mina intervjupersoner svarade på många frågor utan att jag behövde ställa en direkt fråga. Dessa frågor i intervjuguiden kunde då utelämnas. 4.4 Etiska övervägande Då denna studie handlar om människors tänkande involveras en del av deras privata liv och arbete. Därför är det viktigt att man gör vissa etiska överväganden. I detta fall involverades personal och föräldrar som pratade om sina barn. I denna studie har jag fingerande namn för att anonymisera enskilda personer. Etiska principer följs som informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet. Det innebär att intervjuade personer ska få information om syftet med studien. De ska veta att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att avbryta intervjun. De ska dessutom få reda på vilka detaljer som ingår i undersökningen. 16

18 Samtyckeskravet. Deltagarna i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Om någon är minderåring, kan föräldrar eller vårdnadshavare godkännande krävas. Konfidentialitetskravet. Uppgifter om alla de personer som ingår i undersökning ska behandlas med största möjliga konfidentialitet. Personuppgifter måste försvaras på ett sådan sätt att obehöriga inte kan komma åt dem. Nyttjandekravet. De uppgifter som samlas in om enskilda personer får endast användas för forskningsändamålet. Citerat av Bryman (2004: ) Det är viktigt att informera intervjupersonerna om vad som gäller när de medverkar i en samhällsvetenskaplig undersökning. De grundläggande etiska frågor ska ta hänsyn till frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet för de individer som är direkt inblandade i forskningen ( Bryman, 2004) 4.5 Genomförandet En del av mina intervjupersoner kontaktade jag via telefon. Jag berättade om min studie och vad den handlade om och frågade om de skulle vilja hjälpa mig genom att bli intervjuade. Då de fick information om mitt arbete och att intervjuerna var helt anonyma tyckte de att det var intressant att delta i min studie. Övriga intervjupersoner träffade jag personligen och frågade om de vill vara med. Vi bestämde sedan plats och tid för träffen. Kvalitativa forskare är intresserade av både vad personerna säger och hur de säger. Det är viktigt att visa uppmärksamhet när intervjupersonerna berättar eller svarar på frågorna eftersom de litar på att det de säger ska leda till intressanta synpunkter (Bryman, 2004). När jag spelade in mina intervjuer satt vi på ett lugnt ställe, där ingen störde. Jag försökte inte avbryta mina intervjupersoner när de svarade på mina frågor utan de fick fritt komma till tals. Jag hade förberett mina frågor genom att skriva en intervjuguide (se bilaga 1). Som tidigare nämnts har denna typ av intervjuer struktur som ska leda till att få svaret på mina frågeställningar. Mina intervjupersoner fick läsa mina frågor innan jag började spela in dem på bandet. De fick ge sina kommentarer och prata om just själva syftet med arbetet. De flesta ville förbereda sig innan jag började använda bandspelare. 17

19 4.6 Bearbetning och analys Jag använde bandspelare och antecknade en del nyckelord under intervjuns gång som jag tyckte var relevanta. Efter intervjuer har jag jobbat med transkribering. Detta innebar att jag lyssnade på bandet och skrev ordagrant vad intervjupersonerna sa. Enligt Kvale (1997) är detta en förändring från talspråk till skriftspråk. Intervjuerna varade mellan en timme och två timmar. När jag skulle skriva ut mina intervjuer upptäckte jag att det tog lång tid att skriva allt de sa. Fördelen med att ha den insamlade informationen nedskriven var att jag snabbt kunde orientera mig bland intervjusvaren när jag skrev analysen. När föräldrarnas och pedagogernas yttrande citeras i mitt resultat är de redigerade så att upprepningar och uttalat talspråk tas bort. 4.7 Validitet och reliabilitet Reliabilitet och validitet är sådana kriterier som används av kvantitativt inriktade forskare. Dessa studier kräver mätning som ger ett resultat som kan redogöras genom exempelvis diagram eller procentuell redovisning. Eftersom min studie är en kvalitativ undersökning med ett begränsat urval kan jag inte generalisera utifrån resultatet. Enligt Bryman (2004) är mätning inte det främsta intresset för kvalitativa forskare utan man kan använda sig av andra kriterier som äkthet och pålitlighet. I denna studie är analysen och tolkning av intervjuerna som kommer att avgöra hur trovärdigt resultatet blir. 4.8 Metodkritik Genom en kvalitativ undersökning har jag kunnat komma i kontakt med föräldrarna och pedagogerna och höra deras uppfattningar om utvecklingssamtal. Däremot är jag medveten om att jag enbart kan uttala mig inom den gruppen som är undersökt. Generaliseringar kan således inte göras utifrån resultatet i denna studie. En av nackdelarna med denna metod är att det är komplicerat att vara själv med hela undersökningen eftersom jag inte kan granska min egen insats. 18

20 5. Resultat I detta kapitel redogör jag för min beskrivning och tolkning av mina intervjuer. Sedan skall jag jämföra både föräldrarnas och pedagogernas uppfattningar om barnen i utvecklingssamtaletet. Resultatet presenteras i följande rubriker. Föräldrarnas och pedagogernas förväntningar inför utvecklingssamtal. Hur upplevs utvecklingssamtal av föräldrar och pedagoger? Vad talar föräldrar och pedagoger om barnet i utvecklingssamtalet? Samverkan mellan pedagoger och föräldrar. För att kunna skilja vilka föräldrar och pedagoger har sagt vad, har jag fingerande namn som förälder A, föräldrar B (båda föräldrarnarna), förälder C och förälder D. på samma sätt har jag fingerande namn för pedagogerna. Jag skriver inte allt de sa utan de delar som är relevanta för mina frågeställningar samt för att undvika upprepningar. 5.1 Föräldrarnas och pedagogernas förväntningar inför utvecklingssamtal. Föräldrars förväntningar Alla föräldrarna gör utryck för både positiva och negativa förväntningar inför utvecklingssamtalet. Det är spännande att veta hur andra uppfattar sina barn samtidigt som det finns en rädsla för att det egna barnet inte är accepterat i förskolan, att barnet inte passar in där. En av föräldrarna hade just hört att det finns barn som behöver särskilt stöd. De flesta föräldrarna var nyfikna på om hur det går för deras barn på förskolan. Alla föräldrar ville veta vad som händer i det sociala sammanhanget. Vilka kompisar barnen har och hur de leker med andra jämnåriga barn. 19

21 Vi fick på båda avdelningarna en lapp om vad det skulle handla om. Vi läste genom och vi fick information om det var något speciellt vi ville ta upp eller något speciellt vi ville fråga. Annars vi var mest nyfikna på vad de skulle säga om vårt barn...hur uppfattar personalen mitt barn. De ser ju på ett annat sätt (förälder A). Vi var rädda att fröknarna skulle säga att vårt barn behöver särskilt stöd. Vi visste att det finns barn som har det i förskolan, där vårt barn går (föräldrarna B). Allra viktigaste var om han trivs och hur han trivs. Vi ville veta om han har några kompisar att leka med, om han bryr sig om andra och om andra bryr sig om honom. Hur det fungerar i det sociala sammanhanget (förälder C). Vi var mest nyfikna om hur vårat barn trivs med de andra barnen och personalen. Just hur han leker och om han slåss och så vidare (förälder D). Pedagogernas förväntningar Pedagogerna har ett stort arbete framför sig. Alla pedagoger har utryckt att de har sina ansvarsbarn, det vill säga att de har ansvar att observera och antecknar vad som händer med barnets utveckling. En del har egna punkter som förskolan har förenklat. Andra följer punkter från Individuella Utvecklings Planer (IUP). Läroplan för förskolan används som stöd för vissa punkter (se bilaga 2). Sedan pratar de mellan personal och de får veta hur den andra övriga personalen upplever barnet. När jag kommer igång med detta arbete så vet jag vilka frågeställningar vi har. Så tittar jag på det och tittar på barnet.. Jag tittar på barnet i olika situationer tillexempel på mat situationer. Oftast vet jag det men ändå vill kolla extra noga. Det är många föräldrar som frågar hur det går till med mat hur de sover om de sover... vi tittar på koncentration, hur de leker, möte mellan andra barnen (pedagogen A). Pedagogerna vill framförallt framföra det som är positiv med barnens utveckling. Men man måste även informera föräldrar och det som inte fungerar för barnen eller när barnen upplever något jobbigt. Syftet är att tillsammans med föräldrarna stötta barnen på de områden där det behövs. 20

22 Jag har haft barnen minst två månader och jag ser var detta barn befinner sig utvecklingsmässigt. Jag lyfter upp i samtalet det man vill satsa på. Det kan bara att barnet behöver stöttning på sitt självförtroende. När barnen inte klarar att klä på sig själva. då vet jag att vi måste lägga mer tid på de bitarna (pedagogen B). 5.2 Hur upplevs utvecklingssamtal av föräldrar och pedagoger? Föräldrarnas upplevelser Alla föräldrar upplever samtalet väldigt positivt och givande. En av föräldrarna berättar att personalen lyckas ta fram barnets underbara personlighet och dessutom fick föräldern mycket beröm av pedagogerna. En annan förälder säger att det är jättebra att få möjligheten att prata mer fördjupat om sitt barn, att det känns mer personligt att prata med pedagogerna i ett utvecklingssamtal än vid hämtning eller lämning på grund av tiden samt att andra föräldrar komm i mellan. Föräldrarna skulle uppskatta om pedagogerna har något att säga om deras föräldraroll, både positiv och negativ kritik. På våra första utvecklingssamtal blev vi fascinerade. De fick lyfta fram hur fantastisk personlighet Kalle har och allt han gjorde vad fantastisk. Hur snäll han var med vänner och hur han hjälpte till.. de lyckades också lyfta fram hur vi är som föräldrar. De lyckades tala för oss hur underbara föräldrar vi var (förälder A). Pedagogernas upplevelser De flesta pedagogerna tycker att det är ett betydelsefullt möte mellan förskolan och hem. Där får de utbyta tankar och kunna berätta vad verksamheten jobbar med och få en del stöd från föräldrarnas sida. En av pedagogerna tyckte att det är viktigt att kunna samtala med föräldrarna för att kunna samarbeta och kunna ge stöd till barnet. De flesta tyckte att det inte fanns några nackdelar med samtalet utan detta leder till att man stöttar barnen tillsammans. En av pedagogerna upplevde utvecklingssamtal som ett formellt mötte, därför att föräldrarna känner sig obekväma och osäkra. Detta beror på att de flesta föräldrar hon möter har 21

23 invandrar bakgrund och språket kan vara hinder för kommunikation. Ibland är det en tredje person som ska lyssna samtalet som exempelviss en översättare. Det är lite jobbigt, vi har just många invandrare föräldrar som inte är insatta vad utvecklingssamtal handlar om, just språket är ett problem. De frågar ingenting utan det är oftast jag som pratar mest (pedagogen D) 5.3 Vad talar föräldrar och pedagoger om barnen i utvecklingssamtal? Vad talar föräldrar om sitt barn Vad tycker föräldrar om sitt eget barn? Vad ville de berätta om sitt barn? Alla föräldrar tyckte att barnen vad den käraste de har men samtidigt är de medvetna om att barnen också har både bra och dåliga sidor. En av föräldrar ville gärna berätta om sitt barns temperament, ville veta hur personalen hanterar hennes ilska. En annan förälder ville berätta för personalen att vissa saker kan påverka sitt barns självbild som tillexempel att man kalla barnet för lille Kalle. De flesta föräldrar ville berätta hur det fungerar hemma med rutinerna som mat och sömn. Ibland kan hon vara väldigt sur och arg, men personalen på förskolan säger att hon inte är alls så på förskolan. En gång hade jag en liten konversation med en av personalen och då så hon att mitt barn var arg på en i personalen, hon ville inte alls äta. Det gick en hel vecka innan det gick över (föräldrarna B) vi ville gärna anpassa oss till rutinerna som förskolan hade så vi började ha samma rutiner hemma för att underlätta för vårt barn (förälder C) Vad talar pedagogerna om barnet Pedagogerna ville berätta de positiva erfarenheter de får av barnen. De flesta tyckte att genom observationer och dokumentation kan de ha en övergripande uppfattning om ett barn. Pedagogerna tycker att det viktigt att ha en korrekt uppfattning av barnen så det inte blir missuppfattningar. De viktigaste aspekterna de ser är barnets personlighet, social utveckling, 22

24 empatiska förmåga, lekkompetens, språkförståelse, lärande, motorik och rutinsituationer. En av pedagogerna säger att man helst ger en positiv bild av barnens utveckling men kan även behövas ge en bild på det som inte fungerar på förskolan så att alla tillsammans kan stötta barnet. En pedagog tyckte att det var viktigt både ta upp det positiva och negativa hos barnet. Hon menar att föräldrarna ofta känner igen de situationer som är jobbiga och uppfattar att vi pedagoger är ärliga. De flesta pedagogerna tycker att man ska vara medveten om att inte bedöma barnens förmågor och inte jämföra med andra barn utan att man pratar om barnen som varje individ. På den förskolan jag jobbar har vi plockat fram punkterna ur läroplaner som vi tycker är det viktiga att jobba med och de bygger på utvecklingssamtal. Till exempel lärande hur de lär sig genom lek tillsammans med andra barn, det sociala biten. En punkt som vi tycker att det är viktigt är att barnen kan säga sina åsikter. Vi stöttar barnen att tala om vad de tycker (pedagogen B). I samtalet får jag reda på vad som händer på hemmaplan med barnet och vad föräldrarna tänker om förskolan och vårt sätt att arbeta med barnet. Föräldrarna kan reda på vad som händer på förskolan Vi använder barnets pärm som dokumentation som är indelat i tre område: barnets jag, tillsammans med andra och tema (pedagogen C). 5.4 Samverkan mellan pedagoger och föräldrar Föräldrarna är delaktiga på förskolan genom att vara närvarande vid aktiviteter som förskolan ordnar till föräldrarna och barnen. En förälder berättar att det är väldigt givande att vara med på föräldramöten därför att hon får information om läroplaner och pedagogernas tolkning och tankegångar. En annan förälder hade fått mycket goda råd om läsning genom att personalen ordnat en expert om barnböcker. Pedagogerna tycker att redan i det dagliga samtalet börjar samarbete med föräldrarna. Att man skapar goda relationen med föräldrarna och frågar vad de tycker om förskolans aktiviteter. Man ordnar föräldramöte, aktiviteter med barnen som till exempel fika med föräldrarna och barn, familjedag, grillfest osv. 23

25 6. Analys I min analys redogörs för skillnaderna mellan föräldrarnas och pedagogernas uppfattningar om barnets utveckling utifrån deras perspektiv. Dessutom jämförs mitt resultat med tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkterna. 6.1 Föräldrarnas och pedagogernas förväntningar inför utvecklingssamtal. Föräldrarnas förväntningar handlade mycket om vad pedagogerna skulle säga. De tyckte att pedagogerna har kunskaper som de själva inte har om barnen. Föräldrarna kunde inte se hur deras barn trivdes och hur de fungerade med andra barn och personalen. I utvecklingssamtalet fick de möjligheten att ta del av denna information. Det står i läroplan att förskolepersonalen skall: Ge föräldrarna möjligheter att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen. Beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten och se till att föräldrarna blir delaktiga i utvärderingen av verksamheten (Skolutveckling, 2005:8). Som pedagog är man väldigt fokuserad på att observera barnen på olika sätt och få en bild av vad som är positivt eller negativt i barnens utveckling. De följer olika punkter utifrån olika dokument som exempelvis läroplanen eller individuella utvecklingsplaner. Det finns två centrala aspekter som pedagogerna följer som till exempel social utveckling, motorik och språk. Den andra aspekten är de dagliga rutinerna som såsom måltider, samlig och lek. En likartad uppfattning har forskaren Gars (2006) fått i sin undersökning. Hon grundar sig på att pedagogerna följer fortfarande utvecklingspsykologins normer och de dagliga rutinerna ser nästan oföränderliga ut. Sammanfattningsvis kan jag tycka att förväntningarna för både föräldrar och pedagoger ser olika ut. Föräldrarna har ett stort förtroende vad pedagogerna ska informera om eller säga om deras barn och de ifrågasätter inte hur pedagogerna eller verksamheten gestaltar barnen. De har en positiv inställning till pedagogens kunskaper, det vill säga deras utbildning. Medan 24

26 pedagogerna har väldigt stor ambition att deras jobb ska vara väl organiserat och att de är förberedda för samtalet. 6.2 Hur upplevs utvecklingssamtal av föräldrar och pedagoger? Både föräldrar och pedagoger anser att utvecklingssamtalet är givande och positivt. Man kommer närmare varandra och försöker komma överens om en bild av hur barnet har det på förskolan och i hemmet. Liknande resonemang fick forskare Marktröm (2006) i sina analyserade utvecklingssamtal, där information och beskrivning av barnets livssituationer genomsyras. Genom utvecklingssamtal garanteras barnets utveckling genomgående och få en funktion av att binda de olika områdena, hemmet och förskolan. Framförallt är det föräldrarna som upplever att de får insyn i förskolan. De berättar det som händer i deras privatliv och besvarar även frågor som intresserar förskolan. En av pedagogerna upplevde att utvecklingssamtalet var för formellt. De föräldrarna hon mötte hade olika kulturella bakgrunder, vilket kan vara en förklaring. Föräldrarna visade inte så stort intresse för att samtala om det som fanns i samtalsunderlaget. Därför tyckte hon att de var viktigt att det finns möjligheter att ta upp andra samtalsämnen som ligger utanför ramen som exempelvis vardagliga situationer som arbete eller fritid. I detta sammanhang tycker pedagogen att språket kan vara ett hinder för föräldrarna när det gäller att komma till tals i utvecklingssamtalet. 6.3 Vad talar föräldrar och pedagoger om barnen i utvecklingssamtal? Föräldrarna har en annan slags relation till sina barn än pedagogerna. Föräldrarna har en känslomässig relation till sina barn och tycker om sina barn som de är. Det finns en rädsla hos föräldrarna att andra kan ha svårt att acceptera deras barn som de är och undrar hur pedagogerna hanterar besvärliga situationer. De flesta pedagogerna tyckte att det är viktigt att ge föräldrarna en tydlig uppfattning om hur barnen fungerar på förskolan. Pedagogerna 25

27 känner krav av att veta och kunna mycket om barnen för att kunna svara på eventuella frågor. De pedagoger jag har intervjuat hade liknande tillvägagångssätt att observera barnen och samtala med kollegor. Pedagogerna grundar sina observationer utifrån det diskussionsunderlag som lämnas till föräldrarna innan samtalet (se bilaga 2). Detta underlag avgör vad man ska uppmärksamma när man observerar barnen. Gars (2006) har en kritisk inställning till observationsunderlag eftersom de styr vad som synliggörs under observationer. Detta sätt att gestalta barnen i utvecklingssamtal är en beskrivning hur det ligger till i förhållande till utvecklingspsykologiska variabler eller normer. Detta är motsats till de föreställningar vi har om förskolans syn på barn. Förskolan ska vara en mjuk, tillåtande miljö, där det individuella barnet står i fokus och får ta plats utifrån sin individualitet. Enligt mina intervjuer har både föräldrar och pedagoger förväntningar att komma överens hur barnet ska stöttas om det skulle vara att barnet behöver det i vissa situationer som till exempel att klä på sig själva. I detta sammanhang skriver Markström (2006) att det finns förväntningar eller krav från både föräldrar och pedagoger att barnet ska utvecklas till något bättre. Barnen inskolas in i rutiner och ordningar som ska förbereda barnet för framtida institutionsliv och vuxenliv. 6.4 Samverkan mellan pedagoger och föräldrar. Föräldrarna tycker att de samarbetar rätt bra med pedagogerna och verksamheten genom att de är närvarande på de aktiviteterna som ordnas. Däremot tycker en del pedagoger att föräldrarna inte är så intresserat av förskolans verksamhet. Det kan bero på att föräldrarna inte är så informerade om målet och läroplanen. Andra pedagoger tyckte att samarbete börjar redan i det dagliga mötet. I detta sammanhang menar Ewa Ivarson Jansson (2001) att genom relationer som skapas mellan människor i informella sammanhang förekommer det oftast spontant. I förskolan finns rutiner och traditioner som är tänkta att etablera relationer mellan personal och föräldrarna. Dessutom har verksamheten krav att arbetslaget ska etablera en så god kontakt som möjligt med barnen och föräldrarna. I läroplanen står det att: Alla som arbetar i förskolan skall: Visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer (skolutveckling, 2005:8) 26