f. virgata (Jacques) Rehd.)

Transkript

1 Undersökning. av ormgransbeståndet i Lekeryd (Picea abies (L.) H. Karst. f. virgata (Jacques) Rehd.) Investigation of the virgate spruce stand at Lekeryd av LRS GUNNERT MEDDELNDEN FRÅN STTENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BND 51 NR 5

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. Inedning Ormgranens karaktär Ormgranens utbredning Historik... 4 Lekerydsbeståndets äge och amän beskrivning Oika grantyper och deras fördening inom beståndet Mark... 7 Typkasser, vitaitet och fertiitet Ormgranens barr och grenar Jämförese mean ormgran och norma gran Virgataformer hos andra arter Diskussion I 3 Ympar från ormgranar vkommebedömning Summary Litteratur Tabeer Bider II II

3 s :s UNDERsöKNING V ORMGRNSBESTNDET I LEKERYD 3 Inedning Våra skogsträd varierar beträffande de egenskaper, som är karakteristiska för varje art. Hos granen förekommer en mångfad typer (SYLVEN rgo8). En av dessa typer, där en reducerad knoppbidning och en därmed sammanhängande inskränkning av grenutveckingen givit trädet dess karaktär, är ormgranen. Ormgranens karaktär Ormgranen hör ti de oigokada granarna, d. v. s. den har ett reducerat anta grenar. Ormgranens säregna växt karakteriseras av b. a. ängre grenar och förändrad barrstäning. Inskränkningen i grenanta åstadkommes genom en reduktion av knoppar. Stammen eer en gren kan växa år efter år utan att biqa något eer bara enstaka sidskott, varigenom de ånga ormiknande grenarna uppkommer. Knoppreduktionen kan vara mer eer mindre utprägad och kan ske på huvudskott eer på sidogrenarnas skott. Beroende på graden av knoppreduktion föreigger en stor variation från extrem ormgranstyp ti norma gran med många former däremean. När största möjiga reduktion inträtt, växer huvudskottet käpprakt utan sidogrenar - den grenösa s. k. käppgranen, Picea abies (L.) H. Karst. f. monstrosa (Loud.) Syven (fig. 3). Grenös ormgran är beskriven av LNDGRFF rgo8, HoLMGREN I93I och av NORDFORs I93I. Ormgranens utbredning Förhåandevis få uppgifter föreigger om ormgranens förekomst i utandet, men fynd har rapporterats från större deen av granens utbredningsområde. Här i andet har enstaka ormgranar påträffats på ett ferta patser, och iband har t. o. m. hea bestånd bidats av denna säregna typ. NoRDMRK (rg48) har gjort en inventering över förekomst av ormgran i Sverige, varvid det framkom, att den är representerad från Skåne i söder ti Lappand i norr. v Nordmarks arbete framgår emeertid, att bestånd av ormgran endast har påträffats på sju patser i andet. v dessa undersökte<; det bestånd, som igger i Hornberga i Daarna, av HEssELMN rgo8. Ett annat av dessa sju bestånd är beäget på gården Eskistorps ägor i Lekeryds socken i Jönköpings än (Lat ',

4 4 LRS GUNNERT s r:s Fig I. Karta över beståndets äge (märkt med x) Mapshowing the ocaity of the stand ( marked with x) Long. 14 o 26'. Höjd över havet 270m, fig. r). Detta har i föreiggande uppsats varit föremå för en närmare undersökning. Vedundersökningarna har utförts vid statens skogsforskningsinstitut av jägmästare Börje Eriksson och är pubicerade 1960 i ett arbete med titen: Latewood Percentage Density and Voumetric Shrinkage in Wood of Picea abies (L.) Karst. f. virgata Jacq. Comparison with Picea abies. Jordanayserna är gjorda av fröken M. Johansson vid statens skogsforskningsinstituts markaboratoriuin. Samtiga barrprover är tagna från näst sista årsskottet på ormgranarnas basaa dear, och aa mätningar är utförda jui Samtiga fotografier är tagna av författaren. Barrträdens atinska namn enigt HYLN DER (1953). Historik Ormgransbeståndet i Lekeryd förefaer att ha bevarats orört i senare tid. 8r-årige herr Herman Svensson från Lekeryd berättar, att år 1903 utsattes ormgranarna för en ganska hård åderåtning. Enigt gamma tradition satte

5 sr:s UNDERSÖKNING V ORMGRNSBESTNDET I LEKERYD <a2.2o 30 o 221.j o " o b d1 1zo zz o z. ooo : : e ! ra o2o s b o j o 112 o o g3! O O \ 209.1aö m o o o o o o s o o 1ob oo 27 18v t '25 O&::OOo e1b9 o z 1'9; Z3171 no o b o /-::r,? 34 1 o Y ;:::7 1 N 199 o 10m Skaa Fig. 2. Karta över beståndet. Map showing the stand. O Ormgranar, virgate spruces e normaa granar, norma spruces

6 6 LRS GUNNERT 5I:5 man ut toppbrutna granar ängs vägen ti kyrkan vid begravning. År 1903 ät ägaren av ormgransbeståndet fäa ett tiota av sina säregna granar för att med dessa hedra en säktings begravning. På den östra deen av beståndet åg ett sodattorp fram ti I början av förra seket bodde på detta sodaten Esk. Denne man skue enigt muntig tradition ha tagit med sig en panta från Ryssand under det svensk-ryska kriget i början av r8oo-taet. Denna panta skue ha gett upphov ti beståndet. Ormgran nr II (fig. 8) är enigt ortsbefokningen moderträd för beståndet. Dess åder i br. h. är I3S år. Probemet om beståndets uppkomst är kanske inte så enket. Ormgranar är ju inte direkt säsynta i andet, och historien om sodat Esk naturigtvis ganska osäker. Denna förkaring ti beståndets uppkomst eder näppeigen ti ösningen av probemet Picea abies (L.) H. Karst. f. virgata (Jacques) Rehd. Svaret får vi söka på annat hå. Lekerydsbeståndets äge och amän beskrivning Ormgransbeståndet utbreder sig på en förhåandevis horisonte yta i gränsen mean skog och äng. Ängsmarken igger öster om beståndet och övergår i odad bygd på båda sidor om andsvägen mean Lekeryds kyrka och Forserum. Väster om beståndet sträcker sig ett skogsområde med bandskog av gran och ta. Inom beståndets yta, som är på ett ha., finns SS granar med reducerat grenanta av vika 26 stycken når en höjd, som överstiger S m. Utöver dessa SS finns 23 ormgranspantor koncentrerade i en grusgrop strax väster om beståndet. Oika grantyper och deras fördening inom beståndet För att beysa granens formvariation med avseende på grenbidningen anges här SYLVENS (rgog) indening:. Former med normat grenantal r. Kamgranar 2. Borstgranar 3 Bandgranar 4 Pangranar s. Kvastgranar 6. Tårgranar (f. pendua) J. Båggranar (f. inversa o. f. infexa)

7 sr:s UNDERsöKNING V ORMGRNSBESTNDET I LEKERYD 7 B. Former med ökat grenanta (poykada former) I. Kot- eer häxkvastgranar 2. Pyramid- eer vertikagranar 3 Bords- eer parapygranar 4 Mattgranar C. Former med reducerat grenanta (oigokada former) I. Ormgranar (f. virgata) 2. Sokgranar (f. viminais) 3 Grenösa granar (f. monstrosa) v dessa varianter har i detta arbete största uppmärksamheten ägnats åt grupp C, men en undersökning har även gjorts, hur granen i övrigt varierar i beståndet, varvid föjande resutat framkommit: Kamgranar 32 Pangranar 8r Borstgranar 47 Bandgranar Ormgranar (f. virgata) Sokgranar (f. viminais) Grenösa granar (f. monstrosa) En signifikant övervikt av pangranar är tydig, men man bör härvid beakta, att skogen inom beståndet är ganska ung, varför de oika typerna ej är tydigt differentierade. Fördeningen inom beståndet av norma- och ormgran framgår av kartan fig. 2. Ormgranarna förekommer oregebundet spridda i motsats ti vad som var faet i det av SYLVEN (rgo8) undersökta beståndet av ormgranar i Hassie socken i Västergötand, där de växte i grupper på två och två. Som framgår av kartan, är beståndets sutenhet kraftigt varierande. Då ta- och övinsaget är obetydigt, om man undantager övträden på den gama hagmarken, så är sutenheten i överensstämmese med kartan fig. 2. Ett tydigt samband finns mean beståndssutenheten och ormgranstypen. De extrema ormgranarna förekommer företrädesvis där sutenheten är åg. Däremot finns det övergångsformer ti normaa granar inom mer sutna patser inom beståndet. Ett gott exempe på en extrem typ, som har hamnat i en ofördeaktig mijö utgör ormgran nr 3!. Den har dåig vitaitet beroende på att den med sin extrema typ har svårt att hävda sig, där den står i en väsuten grupp. 7 Mark Området söder om den skogsväg, som går i öst-västig riktning genom området, samt beståndets nordöstra de fram ti en begränsningsinje bidad av ormgranarna nr 6, 221 och 24 (fig. 2) utgör ett gemensamt växtsamhäe.

8 8 LRS GUNNERT 5 r:s Vegetationen består av ris med Vaccinium Myrtius som dominant art, och en massmatta av Peur6zium Schreberi och Hyoc6mium spendens. Även V accinium V itis idaea förekommer. Vid mekanisk jordanays på ett prov (III tabe z) taget på o-35 cm:s djup vid ormgran 32 befanns marken där bestå av sandig-moig morän med en surhetsgrad av 4,6. Gödförusten på detta prov var 8,13 %och kväveprocenten o,rr. Prov nr IV (o-35 cm:s djup) är taget inom samma växtsamhäe som föregående, och båda patsernas humustäcken är ikartade. De visar också ungefär samma värden på gödförusten: 8,13 % för prov III och 8,85 % för prov IV och surhetsgraderna är ika. Ett stråk av fuktigare mark med en utbredning mean ormgranarna 28 och 3 har framkaat en Sphagnumvegetation i tuvor med Sphagnum Girgens6hnii och Sphagnum parvifoium. Inom denna de av beståndet är humustäcket tjockast. Gödförusten från prov härifrån är också störst. Prov V visar på o-30 cm:s djup ett värde på 48,95 % medan prov II ger 72,40 %. Totaa kväveprocenten är i detta område också högst. Ängsmarken sträcker sig från öster fram ti gran zoo. Den mark som där vidtager och sträcker sig fram ti Sphagnumområdet, har troigen varit betesmark. Här är beståndets sutenhet reativt åg, med björk som dominerande trädsag. Markvegetationen består av Vaccinium uiginosum, Vaccinium Vitis idaea och Vaccinium Myrtius. Som framgår av anaysresutaten (tabe z) består marken inom beståndet så gott som utesutande av sandig-moig morän. Basmineraindex igger omkring 3,5 och med ett toppvärde av 5,52. Typkasser, vitaitet och fertiitet Som tidigare nämnts föreigger en stor morfoogisk variation hos ormgranen. Den varierar från extremtypen utan grenar via typer med grenar upp ti 4:e ordningen ti övergångsformer ti normaa granar. På grundva av förekomst av grenar av oika ordning samt graden av grenighet uppdeas ormgranarna här i fem typkasser. Kass r representeras av deu grenösa Picea abies (L.) H. Karst. f. monstrosa (Loud.) Rehd. (fig. 3) och ti kass 5 hör de som står närmast de normaa granarna men ändå visar viss ormgranskaraktär (fig. J). ndra ordningens grenar kan inta en mer eer mindre utprägad horisonte stäning eer kan bi starkt nedåthängande. Dessa granar med ånga pisksnärtika hängande grenar av andra ordningen benämnes sokgranar Picea abies (L.) H. Karst. f. viminais (Sparrm.) Syven. De står de rena.ormgranarna Picea abies (L.) H. Karst. f. virgata (Jacques) Rehd. mycket nära,

9 51:5 UNDERSÖKNING V ORMGRNSBESTÅNDET I LEKERYD 9 och gemensamt för båda typerna är knoppreduktionen, varför de föres ti kassen: granar med reducerat förgreningssystem, fågreniga eer oigokada granar. I detta arbete benämnes de oigokada granarna kanske något feaktigt rätt och sätt ormgranar (f. virgata). Viminaisformerna kassificeras efter samma system som ormgranarna, men i tabe 5 angives särskit om det är fråga om viminaisgran. Efter vitaiteten indeas granarna i tre kasser,, B och C, där representerar de mest ivsdugiga individerna. Fertiiteten tycks variera efter typkassen. Ju extremare ormgranstyp desto ägre fertiitet. Kasserna I-3 saknar kottar och är troigen steria. Vissa ormgranar är dock fertia, därpå tyder de många småpantor av ormgranskaraktär, som finns i beståndet. I den förut omtaade grusgropen visar 23 av 233 granpantor tydig omgranskaraktär. Vid bedömning av Lekerydsormgranarnas fertiitet bör man betänka, att fera av dem ej uppnått bomningsbar åder. Man vet heer inte om en ormgran är het ferti i och med att den bär kottar. Dessutom kan småpantorna vara produkter av för ormgransanagen heterozygota fader- och moderträd av norma typ. Gemensamt för de oigokada granarna är som tidigare nämnts knoppreduktionen. sutpunkten för möjig knoppreduktion utgör den grenösa ormgranen. Den representerar typkass I (fig. 3). Gran nr 27 är 66 cm hög vid ca 30 års åder. Dess tiväxt är såedes synnerigen obetydig. De tio sista årsskotten har barr av 14 mm:s ängd, medan stammens nedre de saknar barr. Barren är något utåtböjda, ej titryckta såsom på den vaniga granens stam, varigenom de mer utsätts för jus. Toppknoppen är ensam, sicoknoppar finns ej. Den växer på en Sphagnumtuva i ett havförsumpat område i beståndets mitt. I beståndet finns ännu en monstrosagran (nr 26). Den har en höjd av 53 cm och är ca 25 år gamma. Ti samma typkass räknas även en ormgran av säreget utseende, som växer i grusgropen. Den har för eva år sedan bidat en enda gren av första ordningen (fig. 17). Ti typkass 2 räknas de ormgranar, som har grenar t. o. m. andra ordningen. En representant för denna grupp är nr 208 (fig. 4). Den är I,36 meter hög, de festa grenarna är av första ordningen, men nerti finns några av andra ordningen. Denna gran avviker i fråga om barrstäning från de båda tidigare med s. k. ventra barrstäning. På undersidan är barren tryckta inti grenen viket inte är faet på de andra sidorna, där barren sitter radiet. Ormgran nr r (fig. 5) är ganska gest förgrenad och har grenar t. o. m. tredje ordningen. Den är exempe på tredje typkassen. Gränsen för >>steriitet».går mean kasserna r, 2 och 3 å ena sidan och typkasserna 4 och 5 å den andra. v kass 4 finns ett rikt urva i beståndet. Hit hör t. ex. träd nr IJ. Det är rs,s meter högt, har 34,5 cm:s diameter i brösthöjd och är 65 år gammat. Grenar t. o. m. fjärde ordningen har utveckats. t*-mss-sx:s,

10 IO LRS GUNNERT Kottar saknas på detta träd, men hos fera träd av samma kass finns kottar, t. ex. hos granarna nr 13 och 15 med ro8 respektive 30 kottar år Ormgran nr 29 står den normaa granen mycket nära, och representerar grenreduktionen i typkass 5 Den har nått en höjd av 22meter vid en åder av 53 år i brösthöj d. Dess tiväxt är såedes mycket god. De övre grenarna prägas av en svag reduktion av knoppar och iknar oregebunda kamgransgrenar. Vid närmare studium av dem framgår dock ormgranskaraktären med ånga radiet anordnade barr. Nerti bir granen nästan av viminaistyp. Den största rariteten på området är ormgranen av bordsgrantyp Picea abies (L.) H. Karst. f. virgata (Jacques) Rehd. subf. tabuaeformis - den hittis enda kända (SYLvEN 1948, HLLNDER, Å. & SYLvEN, N. 1958). Redan dess namn är motsägande. En kombination av två extremt oika förgreningstyper, nämigen den poykada med ökat gren anta- bordsgranen-och den oigokada med reducerat grenanta - ormgranen. Grenar av för<>ta och andra ordningen är synnerigen tarika, viket innebär en ökad förgrening. Grenar av högre ordning är däremot så säsynta att hea grensystemet bir av ormgranskaraktär. Tabuaeformisgranen har en så gott som jämntjock stam med grövsta diameter 13 cm. På no cm:s höjd uppöses stammen i ett stort anta ormgransgrenar bidande iksom en bordsskiva med ca 5 meters krondiameter. Trädet växer i en väsuten de av beståndet där justigången är obetydig med den effekten att årsskotten bivit korta. Hur denna bordsform har uppkommit, är naturigtvis omöjigt att med säkerhet faststäa. Ett ferta bordsgranar av den vaniga granen förekqmmer (SYLVEN 1908, BEISSNER-FITSCHEN 1930). Det egendomiga växtsätte;t!. kan kanske i vissa fa tiskrivas yttre faktorers inverkan, men hos andra representanter är det sannoikt fråga om en ärftig abnormitet. I grusgropen finns en ormgran (fig. ro) där toppskottet tryckts ned av en annan panta, så att granen i fråga kanske kommer att utvecka'> ti bordstyp. Det skue i så fa bi en bordsgran, där yttre åverkan bidragit ti att framkaa dess avvikande form. Iband förekommer egendomiga s. k. dikatypa granar, d. v. s. granar, som ti en början vuxit normat men senare förgrenat sig på samma sätt som ormgranen (FORSBERG 1936, THELIN 1909, WELNDER 1909). I Lekerydsbeståndet finns en dikatyp gran nr 3, där de nedre två tredjedearna utgöres av f. viminais och den övre tredjedeen av f. virgata. Denna gran kan kanske tokas som ett indicium på att f. viminais och f. virgata genetiskt står varandra nära.. BEISSNER-FITSCHEN 1930 anger att många virgataformer 'Utveckas ti.viminaisformer, och att de festa pantorna från viminaisträd på ett tidigt stadium visar virgatakaraktär. Huruvida dessa pantor senare går över ti viminaistyp har ej uppgivits.

11 5":5 UNDERSöKNING V ORMGRNSBESTNDET I LEKERYD II Ormgranens barr och grenar Den starkt framträdande oikheten mean ormgran och vanig gran beror, som tidigare nämnts, främst på att ormgranen är mindre rikt förgrenad, var med ofta föjer en annan barrstäning och en annan barrform. v tabe 5 framgår variationen i fråga om barrstäning hos beståndets ormgranar. Många har sina barr radiet städa med barrspetsarna ofta något utåtböjda. ndras grenar saknar nedåtriktade barr och är såedes patta på undersidan - den ventraa barrstäningen. En tredje typ är den dorsiventraa batrstäningen, där både över- och undersida är tipattade. v 32 ormgranar har I4 radie, i7 ventra och r dorsiventra barrstäning. Barrängderna varierar från I2,4 mm ti 28,9 mm hos oika ormgranar (tab. 3). Maximivärdet finner vi hos ormgran I som tihör typkass 3 Detta träd har ett minskat anta grena< och samtidigt extremt ånga barr. ndra individer av typkass 3 har inte dessa ånga barr utan är tvärtom påfaande kortbarriga. Eftersom barrängden växar mycket hos den vaniga granen, och extremt kortbarriga typer förekommer inom arten är det i dessa fa tänkbart att en kortbarrig normagran givit upphov ti en ormgran och att arvsanagen för kortbarrighet överförts på ormgranen. Om man bortser från denna avvikese, så är i amänhet barren ängre och tjockare på de svagt förgrenade graiana än på starkt förgrenade. Ormgranarnas barr är i amänhet kvadratiskt-rombiska. Variationen i ängd och genom<>kärningsytans diametrar hos de oika barren framgår av tabe 3. En jämförese har gjorts mean grenängden hos ormgranar och normaa granar (tab. 4). Därvid har ikådriga granar beaktats. Ormgranarna visar regebundet ängre grenar. Ormgran nr IO som är 48 år har 67 cm ängre grenar på det tionde grenvarvet än den ikådriga nr I92 av norma typ. Ännu större skinad föreigger mean de ikådriga nr 40 och nr I, vika är 17 respektive I8 år gama. Ormgran nr I är av typkass 3 och är ett gest förgrenat exempar, som kompenserat sin geshet med b. a. ånga grenar. På hava stammen är skinaden ända upp ti 230 cm! Jäförese mean ormgran och norma gran Ormgranarna inom beståndet har jämförts med de normaa granarna i fråga om höjd, åder och diameter. Härvid bör man bea,kta, att de festa ormgranarna har en friare stäning i beståndet. Extremtyperna (typkasserna I, 2 och 3) ha trots sin fria stäning ägre tiväxt> än normagriniar av. samma åder. Kassern 4och 5 hävdar sig däremot mycket vä vid enjämförese.

12 I2 LRS GUNNERT Ormgran nr I av typkass 3 växer fritt och inom den de av beståndet, där boniteten är högst. Man finner att nr I är I8 år i brösthöjd, har en höjd av 7,5 meter och en brösthöjdsdiameter av 9,6 cm. Jämföres denna med de. jämnåriga granarna av norma typ, nr 40 och nr 62, finner man att nr 40 är 9 m hög, medan nr 62 är I2,5 m. Brösthöjdsdiametrarna är 8,5 respektive I4 cm. v beståndskartan (fig. 2) framgår, att träden nr 40 och 62 står undertryckta tisammans med ädre granar, men trots detta har de större tiväxt än ormgran nr r. Nr I5 representerar typkass 4 och visar i brösthöjd ådern 47 år. Den har bivit inte mindre än 2I,5 meter och dess diameter är 26,7 cm. Det är få granar inom beståndet, som har ika god tiväxt. Normagran nr I62 är 4I år, I8,5 meter hög och har 26 cm:s diameter, medan normagran nr I92 är 53 år, I6,5 meter hög och har 28 cm:s diameter. Vid jämförese mean dessa tre träd, finner man att ormgran nr I5 överträffar de andra i fråga om höjdtiväxt, medan diametertiväxten är jämgod. ndra representanter för typkass 4 såsom de ikådriga granarna nr 6 och 8 ger dock ej ika stor tiväxt som nr IS, men även dessa tå en jämförese med normagranar av samma åder. Den ovan beskrivna ormgranen nr 29, som är en övergångsform mean ormgran och vanig gran är ytterigare exempe på den stora tiväxten hos ormgranar av hög typkass. Denna höga tiväxt skue möjigen kunna erhåas vid korsningmean ormgran av typkass 5 och en normag;ran. Hur skijer sig då ormgranen från den vaniga granen i fråga om vedegenskaperna? På 22 ormgranar och I7 granar med norma grenbidning undersöktes på dear av borrkärnor, som uttagits i brösthöjd: höstvedhat, torrvoymvikt, torr-råvoymvikt och voymkrympning. Höstvedhaten var i genomsnitt ca 2 procentenheter större hos ormgranarna än hos jämföreseträden vid samma årsringsbredd. Som en föjd av detta är även torrvoymvikten och torr-råvoymvikten något högre eer ca o,oi gfcm3 Ormgranarnas friare stäning i beståndet kan förkara skinaden i höstvedhat. Vid samma värde på torr-råvoymvikten var voymkrympningen ika i de båda grangrupperna. Vid mikroskopisk undersökning kunde inga genomgående oikheter i vedens anatomi hos de båda grangrupperna iakttagas. Trots den starka reduktionen av anta knoppar och därigenom av antaet skott och barr bidas atså en fut norma ved hos ormgranarna. Den eer de arvsanag, som betingar den extrema grenbidningen hos ormgranarna har tydigen ingen effekt på de egenskaper hos veden som undersökts. Virgataformer hos andra arter Det är inte bara granen, som har virgataformer. Dyika uppträder också hos andra barrträdsarter, dock utesutande inom underfamijerna bietoideae och

13 sr:s UNDERSÖKNING V ORMGRNSBESTNDET I LEKERYD 13 Pinoideae av famijen Pinaceae, ej heer hos andra Coniferer. Såunda finns enigt SYLVEN (1909) virgataforrner av den europeiska sivergranen (bies aba Mi.), av ärken (Larix decidua Mi.), av taen (Pinus sivestris L), av österrikisk ta (Pinus nigra rnod), av dougasgran Pseudotsuga taxifoia (Poir.) Britton ex. Sudw. och basamgran (bies basamea (L.) Mi.). Knoppreduktionen är gemensam för aa. Den betingar virgataforrnernas karaktär. Diskussion I viket förhåande står nu virgataforrnen ti de normat förgrenade träden? Hur bir resutatet av korsning mean virgataformen och vanig gran? Bir avkomman ferti? Är det recessiva eer dominanta arvsanag, som framkaar ormgransbidningen? Frågorna är många, och på nuvarande stadium är de ej möjiga att besvara. tt ormgransbidningen är genetiskt betingad, råder det inget tvive om. Med ganska stor säkerhet är det recessiva gener som vid homozygoti framkaar ormgransbidningen. Mutation kan någon gång inträffa. Ett vackert exempe på detta är den säsynta knoppmutationen hos ormgran. Därvid sker ett tibakasag ti vanig gran i en grenspets (FisCHER 1924, HEss 1935). I Lekerydsbeståndet kan inga tydiga exempe på detta påvisas. Ormgran nr 6 visar dock en tendens ti tibakasag i en grenspets (fig. 18). Ympris taget från denna gren har gett upphov ti ympar med rikig grenbidning, som står ympar från normaa granar mycket nära (fig. 20). Karaktären har atså bibehåits. Det fanns t. o. m. en kotte på den muterade grenspetsen, men tyvärr var den kängd då undersökningen utfördes. Framtiden får utvisa om nya kottar bidas och om de i så fa innehåer grobara frön. En anays av avkomman skue kunna ge uppysning om anagens nedärvning. Ympar från ormgranarna Genom vegetativ förökning, t. ex. ympning, kan man undersöka; om arv eer mijö varit det utsagsgivande för ett träds fenotyp. Trädet ympas upp och konpantorna panteras i försök under skiftande mijöförhåanden. Om dessa >>deträd>> bibehåer ursprungsträdets egenskaper, är dessa anagsbetingade-om inte beror ursprungsträdets särpräge på mijön. I mars 1958 uppympades ett ferta ormgranari Lekeryd. Ympningen utfördes på grundstam av normaa granpantor och utsattes i pantskoa på statens skogsforskningsinstituts försökspark Bogesund. Vid en undersökning av materiaet i februari 1961 befanns pantorna ha bibehåit sin ormgranskaraktär. Fera av ymparna visade större grad av knoppreduktion än sitt ursprungsträd,

14 I4 LRS GUNNERT 5 r:s då de under de tre åren växt käpprakt utan att bida grenar. På stammen hade de dock sidoknoppar, som ej har utveckats. Några saknar adees sidaknoppar, och dessa härstammar från extrema ormgranar. Band ymparna föreigger en kontinuerig variation i antaet sidaknoppar och grenar, viken står i paritet ti graden av knoppreduktion hos det träd varifrån ymparna tagits. Ympar gjordes även från två normaa granar i beståndet, och dessa företer ingen ormgranskaraktär. De koner, som framstäes genom ympning, har fått sina rotsystem från grundstammarna. Det främmande rotsystemet förändrar ej arvsmassan hos ymppantan eer dess avkomma. Möjigt är dock att ympunderaget har en fysioogisk inverkan på ymppantan. En starkväxande typ t. ex. kan vid ympning på svagtväxande underag utveckas mindre starkt. Ympris från en svagtväxande individ visar däremot ofta en kraftig utvecking vid ympning på en grundstam från en växtig typ (JoHNSON I95I). vkommebedömning Kontroerade korsningar är ej utförda på ormgranar. vkommebedömning efter fri avbomning är dock gjord i några fa. FisCHER (rgrg) nämner, att avkomman från ormgranar gav en he provkarta på oikartade former- från extrema typer ti normaa granar. HESS (I935) redogör för avkommebedömning efter fri av bomning. v 85 avkommor visar 3 (3,5 %) ormgranskaraktär. Fera av de intressanta frågor man stäs inför beträffande ormgranen kan kanske beysas genom det korsningsarbete samt den avkommebedömning, som är panerad att utföras på materia från Lekerydsbeståndet. Genom markägaren herr Sven Svenssons stora intresse för ormgranarna, har beståndet bevarats orört under senare tid, och dessa undersökningar har kunnat utföras i ett reativt jungfruigt bestånd. Detsamma kommer att gäa framtida undersökningar. Leketydsbeståndet har år rg6o bivit fridyst. I samband med fridysningen uppsattes av Svenska Naturskyddsföreningen en tava med inskrift varur föjande citeras. >>Låt oss aa ikt dess ägare akta och vårda detta märkiga naturminne, att det må bevaras för ång framtid.>>

15 sx:s UNDERSÖKNING V OR\!IGRNSBESTNDET I LEKERYD I5 Summary nvestigation of the virgate spruce stand at Lekeryd The paper reports on an investigation of 55 oigocadous Norway spruces occurring in an area of about one hectare. Of these spruces, 26 reach a height exceeding five metres. The soi mainy consists of sandy-oamy moraine with a base minera index of about 3 5 The stand has been kept in a virginstate for the ast fifty years. Of the 55 oigocadous spruces, 46 are virgate spruces, Picea abies (L.) Karst. f. virgata (Jacques) Rehd.; 7 osier spruces, Picea abies (L.) Karst. f. viminais (Sparrm.) Syven; and two branchess cane spruces, Picea abies (L.) Karst. f. monstrosa (Loud.) Syven. The ony known virgate spruce of tabe form, Picea abies (L.) Karst. f. virgata (Jacques) Rehd. subf. tabuaeformis occurs in the stand. Lacking branches, the cane spruces represent a fina stage of possibe branch reduction. The virgate spruces, however, may deveop branches up to the fourth order. The osier spruces have ong, drooping whip-shaped branches of the seeond order. The extreme types mosty occupy openings in the stand. Fertiity varies with the degree_ of bud reduction, the extreme types being sterie. Branches and needes of the virgate spruces are ongerthan those of norma trees of the same age. The cross-seetian area of the needes is quadratic rhombic. The ate-wood content of the virgate spruces investigated is greater than that of norma spruces and this may depend on the free position of the virgate spruces. No definite dissimiarities in the anatomy of the wood have been found by microscope investigation. Whie the extreme types are inferior to the reguar orres with respect to increment, individua trees with a esser degree of bud reduction dispay satisfactory growth. Grafts from the extreme types have grown straight without atera buds or branches. Severa grafts from reguar virgate spruces ack branches but deveop buds. In one atera termina a virgate spruce, No. 6 (Fig. 18), shows a change in appearance into that of the reguar spruce. This change is probaby conditioned by back mutation. Grafts from this spruce are very simiar to grafts from norma spruces. ControHed erossing has not yet been conducted, however.

16 r6 LRS GUNNERT sr:s Litteratur BEISSNER, L. & FITSCHEN, J Handbuch der Nadehozkunde, 3:dje upp.: Handbuch der Nadehozkunde, 3:dje upp.: 195. FrscHER, E Ueber einige im botanischen Garten in Bern kutivierte Schangenfichten. - Schweizerische Zeitschr. f. Forstwesen. Vo. 70: Weitere Beobachtungen iiber die im Botanischen Garten in Bern kutivierten Schangenfichten. Ein Beitrag zur Kenntnis der Knospenmutationen. - Schweizerische Zeitschr. f. Forstwesen, Vo. 75: 30I. FoRsBERG, W Ormgran och vanig gran på samma stam. - Skogen, vo. 23: 409. FRIES, TH. M. 18go. strödda bidrag ti kännedom om Skandinaviens barrträd.- Bot. Not.: 256. HLLNDER, Å. & SYLVEN, N Käppgranar och bordsgranar.- Fauna och Fora, vo. 53: 83. HEss, E Beobachtungen iiber Schangenfichten. - Schweizerische Zeitschr. f. Forstwesen, Vo. 86: 405. HESSELMN, H Materia för studiet af skogsträdens raser. g. Beståndsbidande ormgran. - Skogsv.fören. tidskr., vo. 6: 585. HoLMGREN,. 193I. Ett fynd av den grenösa granen. - Skogsvännen 1931: 155. HYLNDER, N Nordisk kärväxtfora I. JoHNSSON, H. 195I. Svensk växtföräding II. Vegetativ förökning: 6o3. LNDGRFF, K. 1go8. Grenös ormgran. - Skogsv.fören. tidskr., vo. 6: 527. NoRDFORs, G Ett nyfunnet exempar av den säsynta grenösa granen. - Skogsvännen 1931: 107. NoRDMRK, O Ormgranar - en inventering. - Lustgården, vo. 29: 147. SYLVEN, N. 1go8. Materia för studiet av skogsträdens raser. 4 Ormgranar i Hassie socken i norra Västergötand. - Skogsv.fören. tidskr., vo. 6: 457-1gog. studier öfver granens formrikedom, särskit dess förgreningstyper och dess skogiga värde. - Medd. stat. skogsförsöksanst., H. 6: Picea abies f. virgata subf. tabuaeformis. - Lustgården, vo. 29: 165. THELIN, F. 1gog. Dichotyp gran. - Skogsv.fören. tidskr., vo. 7: 53 WELNDER, Tvenne dichotypa granar från Södermanand. - Skogsv.fören. tidskr., vo. 7: 443

17 Tabe I. Jordprovsanayser Beteckning och Göd- N tot. provets djup ph förust i cm % % ,00 rr,85 0,35 IB ,!9 5,!4 0,13 I ,00 72,40 r,87 IIB ,70 6,J8 0,!4 III ,58 8,!3 O, II IV ,6o 8,85 o,r6 V ,95!,32 VB ,90 3,46 0, Tabe 2. Mekanisk jordanays. I o-20 cm I B cm II B cm Ink. grus Ink. grus Ink. grus Exk. hu- Exk. grus mus- % förust m. m. Exk. Prov Exk. Exk. Exk. hu- Exk. Exk. hu- hugrus mus- grus grus grus Exk. mus- musförust % förust % % förust m. m. m. m. m. m. % % % % % % 20-6 mm grovgrus >) fingrus... 3,8 4,! 6,8 J,O!2,0!2,5 2-0,6>) grovsand... 6,r 5,8 6,3 9,0 8,4 8,J!5, ,0 o,6-o,2 mm meansand.. 19,1 r8,4 20,1 21,1 19,7 20,3 33,2 29,2 30,5 o,z-o,6 )) grovmo... r6,6 r6,o IJ,5 r8,8 IJ,5 r8,r 2!,4 r8,8 19,6 o,o6-o,o2 >> finmo... 2!,3 20,5 22,4 22,0 20,5 21,2 14,3!2,6 13,2 o,o2-o,oo6 mm grovmjäa II,3 ro,9 rr,9!2,7 rr,8 12,2 5, ,! o,oo6-o,oo2 mm finmjäa. 5, ,3 5,9 6,r 2,3 2,0 2,! <o,oo2 mm er... 11,2 ro,8 rr,8 6,7 6,2 6,4 3,3 2,9 3,0 Humusförust m. m... 8,8 8, , ,2 Basmineraindex 3,62 5,52 3,05 III o-35 cm Ink. grus % %!0,5 II,O 9,7 8,7 9,I 24,4 2!,8 22,9 19,0 IJ,O IJ,8 20,9 r8,7 19,6 II,O 9,8!0, , , ,! 4,6 3,65 I V o-35 cm nk. grus Exk.' hu- mus- % förust m. m. % % !3,9 13,3!4,2 30,9 29, ,6 14,0 14,9 r6,o!5,3 r6,3 J,8 J,5 8,0 3, ,9 6,5 6,2 6,6 6,4 6,r!,57 '... u. c z t:! tri :;d [f 0: z H z c;) > <: o :;d c;) z [f td tri [f >-3 o z t:! tri >-3 H tri t:! H ""

18 r8 LRS GUNNERT Träd nr Tabe 3 Barrängder och barrdiametrar hos ormgranar Barrängd Barrdiameter Träd nr Barrängd Bardiameter i mm i mm i mm ffiffi I 28,9 1,34 X I,5I!3 r6,9!,20 x!,39 2 2!,6!,24 x!,34!4 r8,o 0,82 x 1,30 3 r8,9 I,OO X I,I5!5 r6,7 o,88 x 1,36 4 r6,2!,48 x!,54 r6!9,{ o,98x r, ,0 I,24X1,34!7!7,8 0,91 XI,39 6 r6,3 o,84 X 1,37 r8 22,9 1,23 X 1,41 7!2,8!,24 x!,34 I9!3,9 o,s6x!, ,4 o,s8 x!,78 28!4,0 r,rs x r, ,0 r,o6 X 1,33 29 r6,6 o,8o X r,r5 ro!2,4 I,I2 X 1, ,5 0,68 X I,OI II r8,o!,28 X I,{I 3! rs,6 r,sr x r,68!2 14,9!,34 x!,63 33 r6,6 0,91 X 1,34

19 Gran nr Vanig gran Grenar Tabe 4 Jämförese mean grenängder hos ormgran och vanig gran Grenar Grenängd i m e t e r Nedersta grenarna Gran nr Ormgran Grenar Grenar Åder p.'i. w:e på Yz Åder på ro:e på Yz grenvarvet stammen grenvarvet stammen I 2,30 2,13 ro 48 1,28 2,35 1,5 1,90 2,60 1,67 2,6o I 2,30 2,35 1,20 2,8o Sr I r,5o 2,30 2, ,94 3,20 1,35 2,20 3, ,90 3,00 r,5o 2 3,15 r,83 3,70 0,50 - o,85 1,56 0,48 0, ,15 0,75 1,25 1,20 0,44 - O,J ,42 0,74 0,39 o,67 - I,IO 2 2, ,20 2,70 I,I5 2,20 2,23 41 I,IO 2,8o 1,15 1,90 2,20 1,25 3,00 o,85 1,15 1,40 0,70 3,30 0,55 r,oo 1,35 0,90 2,90 0,72 1,30 1,05 2,35 I r8 0,45 0,95 I,IO I,IO 0,40 o,so I,IO I,OO I,IO 0,38 o,so 2,85 0,95 0, , Nedersta grenarna 2,50 2,65 2,35 3,86 3,8o 4,15 1,27 1,67 1,53-1,46 r,6o 1,25 2,95 3,22 2,60 1,70 1,45 r,so nmärkning 1206 är 5 m hög 24 är 3,15 m hög 1228 är 3,12 m hög 208 )) 1,35 ))» 1205 är 7 m hög 210» 8»» \ c: z tj trj ;:o [f o:?'1 z o > <: o ;:o o z [f i:j;j trj [f -j ;J><> z tj H t-< trj tj H \O

20 20 LRS GUNNERT sx:s Tabe 5 a. Ormgranar Nr Typ- Åder Höjd kass i br.h. im Diam. Grenar i br.h. t. o. m. cm ordn. Barrstän. Vitaitet nmärkning I ,6 3:e R ,5 19,8 3:e v ,6 3:e v sokgran ,5 3:e v J4,5 21 4:e ,5 22,4 4:e v ,6 4:e R sokgran ,3 4:e v ,5 21 4:e R sokgran ,2 3:e R B II ,5 39,8 5:e R sokgran ,5 13 3:e R B ,1 4:e sokgran I ,4 3:e. R sokgran ,5 26,7 4:e v ,8 3:e R sokgran ,5 34,5 4:e R ,7 3:e ,5 4 3:e B :a c ,5 3:e B

21 Tabe 5 b. Ormgranar Träd Typ- Höjd Grenar nr kass im t. o. m. ordn. nta grenar i grenvarv I ,20 3:e o I I ,30 3:e I o 2, 3" ,15 3:e o o 2 I o r ,36 2:a , I 0.53 o 27 3 o,82 3:e o o I I 3" 2, r 2 28 I 0,66 o ,5 4:e 30 4 I,IO 4:e :e ,5 4:e ,5 3:e ,5 3:e o 2 o 2 I ,36 2:a I o ,40 3:e o o o 2 I :e 2II 4 1,20 3:e 4 3" 4" s 3" z2, ra ,35 2:a o 2 o o o o ,45 2:a o o 3 o o o ,62 2:a 2 o 2 o o I :e :e :e o o I o o o ,15 3:e o I o 2 2, 1 2 o ,30 3:e I ,55 2:a o o o o o I 22I :e 222 I 0,28 r:a o o o o I o ,30 2:a I o o I o ,45 3:e o r, 2 2 z, r I 0,32 I:a o 2 o o I 0,32 r:a o o 3 o 2 I ,{2 3:e 4 4 3, 22 2, ,35 2:a nmärkning 32 betyder 3 grenar av andra ordningen. nta 7 8 sid o- knopp o 3 4 o 4 o o I o I 4 o o o - 4" o o 3 o o o o I o o o 2 o o 2 o - I I o 3 3" 2 o I 3 3 Vita- itet B Barrstän. R v R v R R R R v R v v v v DV R v R v B c c B c B c B B B nmärkning Åder 53 Diam. 32 cm, 46 kottar o kottar Åder 41 år. Diam. 22 cm. uo kottar Diam. 12 cm. o kottar döende, toppskadad Grenängd go cm "' H ;;. c z tj tri UJ o: z,... z c;j o c;j z UJ td tri UJ >-j ;J>o z tj tri >-j,... ' tri tri tj tv H

22 22 LRS GUNNERT Tabe 6. Normaa granar 5 r:5 K =kamgran P = pangran Bo = borstgran Ba = bandgran Diam. Träd Åder Höjd Träd Typ i br.h. Typ nr i br.h. im nr cm Åder i br.h. Höjd im Diam. i br.h. cm 34 K 24 r6 zs,5 ss p 35 K ,5 S6 p 36 p 30 17,5 21 S7 p 37 p 23 rs,s I g ss Bo 3S K 27!4,5 zs Sg p 39 p rs,s go K 40 p 17 9 s,s gr Bo 41 p K 42 Bo 37 17,5 25,5 93 K 43 Bo p 44 p 36 15,5 rs,5 95 Bo 45 p 34 rs,s 15 g6 p 46 p 30 13,5 14,5 97 p 47 p 41 rg,s 27,5 gs Bo 4s K 40 rs 23,5 99 p 49 K 29 r6,5 zs IOO p so p 35 13,5 21,5 IOI Bo 51 Bo 23 14,5 15,5!02 p 52 p 35 17,5 zs,s 103 p 53 B a ,5 104 p 54 B a 3S 16,5 I g ros K 55 p so 13,5 13,5!06 p 56 p 4s r6,s 20!07 p 57 p 34!6 19,5 ros p.ss K 42 r6,s 21 r og p 59 Bo rs,s IIO K 6o Bo 42 r6,s 25 III Bo 61 K so 17,5 23,5 II2 p 62 p rs 12,5 14 II3 K 63 Bo 4s rs 26, p 64 Bo 36 IO II II5 B a 65 Bo II6 p 66 p II7 p 67 K 43!6,5 24 IIS p 6S p 35 II,S IO II9 K 6g B a 36 13, p 70 p p 71 Bo 33 17, Bo 72 Bo 35 15!6 123 K 73 Bo 37 14,5 rs,s 124 Bo 74 Bo 35 11,5 12,5 125 p 75 p 35 g,s!o!26 K 76 p , p 77 K r6,5 IZS Bo 7S B a 30 14, Bo 79 p 29 9 O 130 Bo So p 23 O p Sr K 40 I p Sz Bo 39 I g 24 13,3 p S3 p 35 9 IO 134 Bo S4 B a Bo 25 3S zs zs S S so zs 45 3S II,5 s 14 16,5 13,5 11,5 r6 rs 14,5 14,5 14,5 II!4,5 II II,5 O ,5 rs,s 12,5 12,5!2 I4 13,5 14,5 15 IO 9!4,5 17,5 IO 14 II II,S II II 15, ,5 20,5 II,5 11,5!2,5 II 20 22,5 s,s IO 14 19,5 15, rs,s 11, , , ,5 19 r6,5 rs 14,5 20!2,5 12,5 17,5 21,5 22,5 30,5 20,5 27, ,5 17,5 26, , s,s 19,5 26,5 15,5!6,5 9,5 II ro,s II 14!

23 5 x:s UNDERSÖKNING V ORMGRNSBESTNDET I LEKERYD 23 Forts. Diam. Diam. Träd Åder Höjd Träd Åder Höjd Typ i br.h. Typ i br.h. nr i br.h. im nr i br.h. im cm cm 136 p 39 16,5 19,5 167 p Bo so 17 24,5 168 Bo 25 II K I8,S 169 p ,5 139 p 37 13, Bo 35 15, Bo 40 14, Bo K 48 18,5 23,5 172 p 21 IO B a p 21 8,s 9,5 143 K ,5 174 p 35 14, p 41 17,5 24,5 175 p 27 IO p 19 12,5 13,5 176 Bo 32 14,5 19,5 146 K 28 10, Bo ,5 147 Bo K ,5 148 p 19 10, K 28 10,5 II,S 149 K 27 11, Bo p 25 12,5 12,5 181 Bo 40 14,5 22,5 ISI p Bo p ,5 183 p 26 II IO I 53 p 27 12, Bo 27 s.s p 22 10, p ,5 I 55 p 29 14, p 18 6,5 6,5 I 56 Bo p ,5 I 57 p 23 IO O 188 Bo 33 14,5 16,5 I 58 p 35 14,5 16,5 189 p 52 13,5 13,5 I 59 p Bo 49 14,5 16,5 I6o Bo 56 15,5 19,5 191 Bo 40 12,5 13,5 161 K p 53 16, Bo 4I Bo 38 15, Bo 29 14, Bo K p 42 11,5 II 165 p K K

24 24 LRS GUNNERT sr:s Tabe 7 Ympar från Lekerydsbeståndet Gran nr Ymp nr Totat Totat Totat Totat Gran Ymp anta anta anta anta nr nr grenar knoppar grenar knoppar I I S * - 6g I I JO o o o * - 74 o o s * s o ro o o II o 2 6 JS 3 IO 12 2 o 79 -* - 13 o o So -* - 14 o 2 Sr o r z 15 o 12 Sz o 2 S o o S4 I 3 rs o 2 ss o 9 2 I g o O S6 - * o S7 5 o z r o 4 ss o o o Sg o 21 go o r3 gr -* * - 6B z6 o o 94 s 5 zs 4 o o s g6 -* - 30 o II ympar från norma- 31 o 14 gran utan ormgranskaraktär 32 o o!04 4 r4 33 o 12 ros o s ro o o 13 IOS 2 IO ymp från normagran utan ormgranskaraktär IIO o O III 4 o 52 o o n z o 2 II3 2 ro 54 o o II f I 4 55 o II5 o 8 56 o I u6 3 If 57 o 4 II7 I 9 ss o 7 us -* - 59 o 2 6B ng o 16 6o o s IO 6r o z o I o s 6s 3 IO 125 -* - 66 I I * ympen skadad, grenar ej räknade

25 sr:s UNDERSÖKNING V ORMGRNSBESTNDET I LEKERYD 25 Forts. Gran nr Ymp nr Totat Totat Totat Totat Gran Ymp anta anta anta anta nr nr grenar knoppar grenar knoppar 9 IZ I83 7 z IZ9 z z I84 - I30 o 3 I85 o o I3I 9 3 I86 5 o I3Z -* - I87 I o I33 4 z I88 I o I34 3 z I I I90 4 z IO I I9I o I I37 z o I9Z I o I38 -* - I93 o z I39 I 3 I94 o o I40 4 o I95 I o I4I z 3 I96 o o I4Z 3 5 I97 o o I43 -* - I98 I o I I99 o o I45 -* z zoo o o I46 z 5 I6 ZOI 6 4 I47 z o zoz 5 o I48 o 8 Z03 4 o Z04 z IO I 50 z 4 Z05 o 8 I5I z 4 zo6 o I I5Z 3 z I8 Z07 o 3 I 53 -* - zo8 z z IZ I 54 o o zo9 4 o I 55 o 4 ZIO 5 o I 56 -* - ZII 4 o I 57 o o ZIZ -* - I 58 z o ZI3 3 I I 59 o z z q 5 z I6o z z ZI5 I 3 I6I o o ZI6 o 3 I6z o 6 ZI7 3 o I63 o o ZI8 I I I64 -* - ZI9 z 3 I65 4 I zzo o o I66 o o 22! I I I67 z o ZI zzz z o I4 I68 z z ZZ3 3 o I69 -* - ZZ4 7 o I70 I o ZZ5 z 3 I7I 3 o zz6 7 7 I7Z 5 o ZZ7 o z I73 o o zz8 4 o I74 5 o zz9 4 o I75 I o Z30 o 5 I76 o I Z3I -* - I77 3 I Z3Z -* - I78 3 z 233 o 4 I79 9 o Z34 z 3 I8o 3 I Z35 4 I I8I 5 I Z36 o 3 I8z 3 o Z37 o I * ympen skadad, grenar ej räknade

26 z6 LRS GUNNERT sr:s Fig. 3 Ormgran nr 27, typkass I, febr. Ig6o Virgate spruce No. 27, type dass r, Febr. rg6o Fig. 4 Ormgran nr 208, typkass 2, dec. Ig6o Vitgate spruce No. 208, type dass z, Dec. tg6o Fig. 5 Ormgran nr I, typkass 3, febr. Ig6o Virgate spruce No. r, type dass 3, Febr rg6o

27 s1:s UNDERSöKNING V ORMGRNSBESTNDET I LEKERYD 27 Fig. 6. Ormgran nr 6 t. h., typkass 4, nr 7 Fig. 7 Ormgran nr 29, typkass 5, jui 1959 i mitten av viminaistyp, jui 1959 Virgate spruce No. 29. type cass s, Juy 1959 Virgate spruce No. 6 {right), type cass 4, tree No. 7 in the centre is of a viminais type, Juy 1959

28 28 LRS GUNNERT Fig. 8. Ormgran nr II, typkass 5, jui 1959 Virgatespruce No. rr, type dass 5, Ju y I959 Fig. g. Bordsormgran, jui 1959 Virgatespruce of tabuaeformis type, Juy I959

29 5r:5 UNDERSöKNING V ORMGRNSBESTÅNDET I LEKERYD zg Fig. ro. Toppskadad ormgran i grusgrop, jui 1959 Virga te spruce with termina defect. Occurring in a grave! pit. Juy I959 Fig. II. Ormgran nr 23, december 1960 Virgate spruce No. 23, December rg6o Fig. 12. Ormgran nr r6, jui 1959 Virgate spruce No. r6, Juy I959

30 30 LRS GUNNERT Fig. 13. Ormgxan nr 18, jui 1959 Virgate spruce No. x8, Juy I9S9 Fig. 14. Ormgxan nr 13, jui 1959 Virgate spruce No. I3, Juy I959 Fig. 15. Ormgran nr 17, jui 1959 Virgate spruce No. x7, Juy rgsg Fig. 16. Ormgran nr 2, jui 1959 Virgate spruce No. 2, Juy I9S9

31 sr:s UNDERSÖKNING V ORMGRNSBESTNDET I LEKERYD 31 Fig. 17. Ormgran med endast en gren, februari rg6o Virgate spruce with one singe branch, February rg6o Fig. r8. Tibakasående gren från ormgran nr 6, februari rg6o Branch revetting to growth from virga ta type No. 6, February rg6o Fig. r g. Ympar gjorda De tvåmotpappskivan från ormgran nr r. Foto rg6r Grafts of The grafts dispayed in front of the paper sheet are made with scions from virgate spruce No. r. Photography rg6r

32 32 LRS GUNNERT 51:5 Fig. 20. Ymp från normagran (t. v.) och från tibakasående gren på ormgran nr 6. Foto Grafts from an ordinary spruce (eft) and from the branch of virgate spruce No. 6 with norma deveopment. Photography r961