Test av användbarheten hos innovationen TENA Identifi på Viktoriagården i Kramfors

Transkript

1 2015 Test av användbarheten hos innovationen TENA Identifi på Viktoriagården i Kramfors Madeleine Blusi, Rolf Dalin, Pär Näslund, Katarina Palmgren, Isabella Scandurra 0

2

3 Kort sammanfattning (Executive Summary) Norrlandicus är ett Living Lab med syfte att i en verklig testmiljö inom äldreomsorgen testa innovationer i form av produkter, tjänster och arbetssätt för att se om de tillför ett ökat värde i en vård- och omsorgsprocess och om innovationen möter slutanvändarens faktiska behov. En utgångspunkt för Norrlandicus testmetod är Socialstyrelsens riktlinjer om värdegrunder i omsorgen av äldre, om äldres värdighet och välbefinnande. På ett äldreboende i Kramfors kommun har SCA Hygiene Products innovation för inkontinensutredning testats. Under tre dygn deltog ett antal utvalda äldre personer i en inkontinensutredning där man använde ny teknik med sensorer i inkontinensskyddet för att samla in information kring tidpunkt och ungefärlig urinmängd av läckage. I testet ingår först och främst att utvärdera innovationens användbarhet. Detta sker utifrån personalens användning och uppfattning kring verktyget. Det resultatet kan i viss mån även belysa nyttoeffekter av verktyget i en vård- och omsorgsprocess. Vilka effekter kan innovationen få för den äldre och vilken nytta kan den ge personalen? Enkäter och strukturerade intervjuer har utförts med personal och intervjuer har efter samtycke utförts med de berörda äldre. Användningen har även observerats och Norrlandicus-teamet har deltagit praktiskt i alla testets faser. Vårdpersonalens analys av data tillsammans med deras kännedom om personen underlättar för personalen att individanpassa de äldres inkontinensskydd bättre, och att bättre planera in assistans vid toalettbesök. Det ger i detta avseende möjligheter att öka de äldres välbefinnande och värdighet, vilket är i linje med äldreomsorgens nationella riktlinjer. Verktyget har även visat sig kunna förbättra inkontinensvården ur personalens synvinkel. Den information som verktyget ger är mer utförlig än den som fås från dagens utredningsmetod där inkontinensskydden vägs. Det ger stöd i besluten för vilka insatser som personen bör ha samt vilka typer av inkontinensskydd som bör användas. Dessutom slipper personalen momentet med vägning, vilket ökar de hygieniska aspekterna. Personalen som deltagit i testet är nöjda med utfallet och skulle gärna använda detta verktyg på rutinbasis vid inkontinensutredningar.

4

5 Innehållsförteckning Användbarheten hos innovationen TENA Identifi i äldreomsorgen Introduktion Norrlandicus Living Lab Testmiljö och utvärdering Användare Användbarhet Resultat av ett Norrlandicustest Bakgrund till testet på Viktoriagården i Kramfors kommun Syfte med pilottestet och frågeställningar Frågeställningar för det specifika pilottestet Innovationen Testmiljö Testpersoner Inkontinensutredningen Norrlandicusmetoden tillämpas Mätinstrument för Värdigt liv: Värdighet och Välbefinnande Användbarhetsskalan Intervjuer Urval och procedur Frågeområden Reflektioner kring förberedelser inför genomförandet Val av testmiljö - Viktoriagården, ett särskilt boende Förankring, information och utbildning Testdeltagare Utveckling av Norrlandicus-metoden Reflektioner kring genomförande av testet i organisationen Pågående värdegrundsarbete i organisationen Stöd till hårt pressade organisationer Rutiner för personalen Resultat Utfall för testpersonerna Utfall på SUS-skalan upplevd användbarhet av innovationen Mätinstrument för Värdigt liv: Värdighet och Välbefinnande Intervjuer med personal Information om respondenterna Upplevelse av att använda innovationen TENA Identifi... 13

6 4.4.3 Jämförelse med tidigare det vanliga Innovationen i praktiken Slutsatser och diskussion Mätning av användbarhet, värdighet och välbefinnande SUS-skalan och användbarhetsenkät Mätinstrument för värdigt liv Intervjusvar och deltagande observationer Inkontinensarbetet i pilottestet Sammanfattning... 19

7 Användbarheten hos innovationen TENA Identifi i äldreomsorgen Sverige står inför en demografisk förändring där vi blir allt fler äldre, samtidigt som prognoser visar på ett ökat behov av stöd och service. För att fortsätta leverera en av världens bästa vård och omsorg för äldre behöver vi knyta samman dagens kompetens och kunskap med morgondagens kreativa lösningar. 1. Introduktion Norrlandicus Living Lab Norrlandicus är en öppen innovations- och testmiljö, ett Living Lab, med syfte att möta morgondagens behov och bidra till ökad kvalitet inom vård och omsorgen för äldre. I testmiljön får privata och offentliga aktörer möjlighet att utvärdera innovationer (produkter, tjänster och arbetssätt) för att se om de tillför ett ökat värde i en vård- och omsorgsprocess för äldre och om innovationen möter slutanvändarens faktiska behov. Norrlandicus vision är att vara ett europeiskt föredöme för hur man förnyar äldreomsorgen via innovation. Norrlandicus som forsknings- och utvecklingsprojekt är initierat av VINNOVA och finansieras idag av Länsstyrelsen i Västernorrland. Norrlandicus ägs av ett partnerskap som tillsammans verkar för att skapa en miljö där näringsliv, akademi och aktörer med kompetens inom vård och omsorg kan mötas för att utveckla innovationer för morgondagens äldreomsorg. 1.1 Testmiljö och utvärdering Norrlandicus är ett Living Lab som består av ett antal verksamhetsnära testmiljöer. En testmiljö kan exempelvis vara ett äldreboende, ett serviceboende eller äldre som bor i eget hem. I testbäddarna utvärderas innovationen utifrån ett triangulärt perspektiv där äldre, närstående och vård- och omsorgspersonal är delaktiga. Sättet att utvärdera efter kallas Norrlandicus-metoden (figur 1) och är framtagen genom vetenskapligt arbete och tar avstamp i den nationella värdegrunden för äldreomsorgen 1. Metoden att utvärdera innovationer är unik i sitt slag med ett uttalat fokus på ett värdigt liv för de äldre, något som hittills saknats inom äldresektorn. Figur 1: Norrlandicus-metoden undersöker om införandet av en innovation i de äldres närmiljö eller omvårdnad förändrar deras upplevelse av att ha/få ett värdigt liv, samtidigt som även innovationens användbarhet och nytta mäts. 1 SOFS 2012:3 Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre 1

8 Socialstyrelsen ger ut styrande riktlinjer och anvisningar om verksamheter inom vård och omsorg. För äldreomsorgen gäller att omsorgstagarna ska ha ett värdigt liv. I anvisningarna förtydligas detta till att gälla värdighet och välbefinnande. Utifrån värdegrundsbegreppen värdighet och välbefinnande har ett fåtal faktorer härletts, för vilka Norrlandicus forskarteam tagit fram ett antal frågor (uppsättningar av items ) med mätskalor för faktorerna. På en principnivå är frågorna generella. På detaljnivå anpassas testet utifrån den specifika innovationen och dess reella kontext. Mätningarna utförs sedan med tre målgrupper; äldre, närstående och vård- och omsorgspersonal. 1.2 Användare Målgruppen är äldre personer med åldersrelaterade behov. Det är de äldre, deras närstående samt vård- och omsorgspersonal som är centrala i detta arbete, det är de som testar innovationen. Som stöd i utvärderingen finns experter från akademin och näringslivet med mångårig erfarenhet av utvärdering av användbarhet, vård- och omsorgskvalitet, innovationskraft, affärsmodeller, funktionalitet och hälsoekonomiska aspekter. 1.3 Användbarhet Användbarhet definieras genom en internationell standard (ISO ) men kan även kort förklaras som en kvalitet hos interaktiva produkter. En produkt har hög användbarhet då den uppfyller användarens förväntningar på nytta. Därmed skiljer sig användbarhet från funktionalitet. En produkts funktionalitet besvarar frågan om produkten fungerar så att den kan göra vad som behövs, eller vad den ska kunna göra. Användbarhet rör frågan om hur bra användarna kan använda den funktionaliteten för att nå ett önskat mål. Användbarhet uppstår alltså i samspelet mellan produkten och dess användare över en tidsperiod, därav devisen nyttan uppstår i användningen 2 Se mer om användbarhet i rapporten Störande eller stödjande? (av I. Scandurra mfl) Resultat av ett Norrlandicustest En innovation kan påverka den äldre direkt eller indirekt. Syftet är att belysa de effekter som innovationen medför och hur den påverkar de närmast berörda vid ett införande i äldresektorn. För att själva testet ska kunna gå rätt till och uppfattas på ett tydligt sätt för testanvändare, stödpersoner, leverantör av innovationen och övriga intressenter ställer Norrlandicus vissa krav på innovationen. Den genomgår innan acceptans för test en kontroll, där det säkerställs att 1) Innovatören a. delar Norrlandicus bild av värdegrund i omsorg om äldre och b. är införstådd i vad ett användbarhetstest innebär 2) Innovationen är tillräckligt mogen för ett test i skarp miljö. Det betyder t ex att a. Avstämningar mot verksamhet avseende innovationens tänkta nytta är gjorda b. Konceptmodell och prototyper är granskade av berörda parter c. Verifieringstester är utförda och godkända, dvs innovationen lever upp till den specifikation eller standard som är satta d. Funktionalitetstester är godkända (dvs inga buggar i systemet) 3) Användarstudier är gjorda i labbmiljö, innehållande bl a a. Enhetstest/modultest b. integrationstest Störande eller stödjande? Användbarhet i ehälsosystemen

9 c. hela designlösningen/acceptanstest Norrlandicus utför utvärderingar i valideringssyfte. Validering betyder i detta sammanhang att undersöka att innovationen bidrar med det den har för avsikt att göra i en vård- och omsorgsprocess för äldre. Genom att placera innovationen i sin rätta miljö och utvärdera den enligt Norrlandicusmetoden hjälper Norrlandicus företag och organisationer att bidra med kunskap till deras innovationsprocess, från verifierad teknik till marknadsfärdig produkt. Norrlandicus delar SVIDs (Stiftelsen Svensk Industridesign) definition av en innovationsprocess och Norrlandicus-test utförs då i Fas 3 i denna process (figur 2). Figur 2: Norrlandicus utvärderar produkter/tjänster/arbetssätt för att se om de tillför ett ökat värde i en vård- och omsorgsprocess och om de möter slutanvändarens faktiska behov. Fas 3 i innovationsprocessen (SVID 2013). Som resultat ges dels en statistisk beskrivning av strukturen hos faktorerna utifrån de tre perspektiven, för att kunna se om upplevelsen av värdigt liv förändras vid introduktionen av en viss innovation. Dessutom utvärderas innovationen utifrån kriterier i den internationella användbarhetsstandarden (ISO ) 4. Innovationens effektivitet och ändamålsenlighet kan mätas och tillsammans med de framtida användarnas tillfredsställelse av innovationen även visa på potentiell nytta för aktuell vårdorganisation, äldresektorn som helhet eller vid personlig användning. Norrlandicus utvärderingar är formativa och beroende på vad som testas kan de olika delarna av testet ges olika vikt. Gemensamt är dock alltid att resultaten syftar till att förstärka produktens användbarhet och kvalitativa nyttoeffekter givet att de påpekanden som görs tas i beaktande i vidareutvecklingen av innovationen. 4 ISO standard om användbarhet: 3

10 2. Bakgrund till testet på Viktoriagården i Kramfors kommun Det finns tre kriterier som måste uppfyllas för att passa in i Norrlandicus kontextuella testmiljö. Först måste det finnas ett uttalat problem eller reellt behov hos (1) den äldre. Behovet vidimeras av Norrlandicus expertråd, som sätts samman för varje område. Här har en panel av experter inom inkontinensområdet tillfrågats. Sedan bör det finnas en mänsklig stödfunktion för den äldre, i form av (2) närstående eller vård- och omsorgspersonal, som vid behov kan föra den äldres talan och/eller som direkt eller indirekt påverkas av den (3) innovation som ämnar ge ett nytt stöd vid vården och omsorgen av den äldre. För testet av TENA Identifi gäller att: 1. Inkontinens är vanligt förekommande hos äldre. Medicinskt skiljer man mellan en rad olika typer av inkontinens efter vilket upphovet är. Dessa typer är t.ex. trängnings- ansträngningseller överrinningsinkontinens. Man talar också om nattlig inkontinens och funktionell- eller vårdrelaterad inkontinens 5. Det senare kan komma sig av att en person inte kan ta sig till toaletten pga. rörelsehinder. Om hjälp då inte finns att tillkalla, blir det ett läckage. 2. Kommunerna har ansvar för omsorgen om innevånarna som inte kan möta sina egna behov. Det sker i hemmet via hemtjänsten och i särskilda boenden. De flesta bor hemma med hjälp av hemtjänsten så länge som möjligt och flyttar sedan till ett särskilt boende. Närstående och vård- och omsorgspersonal stöttar i den äldres vardag. 3. Innovationer i äldreomsorgen kan i en del fall i första hand vara riktade mot organisationen eller dess personal, och ändå ha som syfte att påverka omsorgstagarnas situation. Men i många fall är de primärt avsedda för dem som är i åtnjutande av omsorgen på det sättet att de t.ex. består av produkter eller tjänster för dessa personer. I fallet TENA Identifi, ett system för att genomföra inkontinensutredningar, var innovationen riktad mot organisation och personal, men interagerade också med omsorgstagarna. Den interaktionen skedde framför allt för att systemet skulle kunna ge mer användbar information vid utredningarna än den traditionella metoden som innebar vägning av inkontinensskydd under en utredningsperiod. 2.1 Syfte med pilottestet och frågeställningar Syftet med pilottestet är att i liten skala undersöka praktisk genomförbarhet av innovationen: - att installera, utbilda och använda sig av innovationen för det tänkta ändamålet. Forskningsfrågan på en hög nivå handlar om användning av innovationen i äldreomsorgens särskilda boenden; Hur användbart och hur värdefullt är systemet för personalen, de äldre och organisationen, i deras strävanden att utveckla och förbättra inkontinensvården? I förlängningen är syftet vid alla förändringar också att omsorgstagarna i äldreomsorgen ska ha ett mer värdigt liv. I det här fallet skulle det innebära en bättre kombination av inkontinensskydd och vårdrutiner än man kunde komma fram till vid utredningar med tidigare metoder. Men att besvara den frågan slutgiltigt var av praktiska skäl utanför ramarna för den pilotstudie det är frågan om här. 5 SBU VETENSKAP & PRAXIS 3 4/2013. Ruth Jenkinson 4

11 Utifrån genomförda förändringar kan dock kan detta test indikera vilka nyttoeffekter innovationen kan bidra med i varje enskilt fall Frågeställningar för det specifika pilottestet För att utforma ett test kring användbarhet av en interaktiv produkt behövs kunskaper om - den förväntade nyttan för verksamheten och produktens användare - de situationer där användningen kommer att ske - det mänskliga systemet (generella och specifika egenskaper som bärs av de individer) som ställer krav på denna produkt vilka inhämtades under en initial period av pilottestet. Utifrån innovatörens beskrivning av produkten och dess användningsområde konstruerades sedan frågeställningar för att utvärdera produkten i termer av värdighet och välbefinnande. Till detta kopplades i enlighet med Norrlandicusmetoden även en användbarhetsstudie. Frågeställningarna, användbarhetsstudien som sådan samt erfarenheter från Norrlandicus tidigare arbete, bl a nolltest och pilottest i annan organisation, blev utgångspunkten för testet. Frågeställningarna är i detta case uppdelade i tre delar: a) Om ändring efter mätning för individen kan ge bättre nattsömn (välbefinnande). b) Om ändring kan ge individen bättre trygghet dagtid genom mindre risk för läckage (värdighet). c) Hur användningen av apparatur och skydd uppfattades av personalen (användbarhet). 2.2 Innovationen SCA Hygiene Products AB har tagit fram ett verktyg för inkontinensutredning, TENA Identifi. Verktyget består av ett sensorskydd (inkontinensskydd) med inbyggda sensorer och en tillhörande logger som samlar in information kring hur stort läckaget i sensorskyddet är, samt vid vilken tidpunkt läckaget sker (figur 3). Till produkten hör ett webbverktyg till vilken loggern sänder data. I systemet ingår även ett utbildningspaket för personalen som via webbverktyget kan ta del av vårdtagarens läckageflöden. Syftet med innovationen är att öka exaktheten i inkontinensutredningarna då verktyget samlar in information kring både mängd och tidpunkt för läckage. Tanken är att innovationen ska underlätta för personal och förskrivare av inkontinensskydd att individuellt anpassa dessa samt att förbättra rutinerna kring kontinenshantering, t ex att planera in toalettassistans. 2.3 Testmiljö Systemet testades på Viktoriagården, ett kommunalt särskilt boende för äldre i Kramfors med ca 40 lägenheter fördelade på två våningsplan. Två avdelningar var involverade i testets genomförande. 2.4 Testpersoner Fem brukare på Viktoriagården med inkontinensproblem deltog i testet. Den kognitiva förmågan varierade stort mellan individerna. 5

12 2.5 Inkontinensutredningen Pilottestet av innovationen (inkontinensutredningen) genomfördes totalt under en vecka tillsammans med äldre och personal. Före, under och efter testperioden genomförde Norrlandicus forskarteam enkätundersökningar och intervjuer med personal och de äldre som deltagit i testet. Detta för att utvärdera innovationen utifrån den förbestämda forskningsfrågan. Innovationen består av en testblöja med sensorer som automatiskt samlade data om urinmängder och tidpunkter men också manuella registreringar om händelser vid de normalt förekommande omvårdnadstillfällena. Data skickas automatiskt till en vanlig dator. Datainsamlingen pågår under 72 timmar för en omvårdnadstagare. Analysen av dessa data sker automatiskt i datorn genom ett speciellt program under tiden som registreringen äger rum, och presenteras i en grafisk form som ska tolkas av personalen vid äldreboendet. (figur 3). Figur 3: TENA Identifi, loggern och den grafiska presentationen av utredningen. 3. Norrlandicusmetoden tillämpas Undersökningen kombinerar metoder med olika struktureringsnivå i datainsamlingen. Vi använde data som var systemgenererade, data från strukturerade och semistrukturerade intervjuer, samt från observationer. Systemdata analyserades automatiskt av det system som studerades och redovisades grafiskt. Personalens tolkningar av dessa grafiska representationer skedde i ett gruppsamtal som observerades och deras upplevelser av att använda TENA Identifi -systemet inhämtades sedan i intervjuer. Fem omsorgstagare var testpersoner under studien. De hade informerats om undersökningen och gett sitt samtycke. 6

13 3.1 Mätinstrument för Värdigt liv: Värdighet och Välbefinnande Vi konstruerade ett generellt frågebatteri för mätning av Värdigt liv med dimensionerna Värdighet och Välbefinnande, vilket ger strukturerade data. Dessa begrepp, liksom många av de items (delfrågor) som utgör mätinstrumentet, härleddes ur Socialstyrelsens anvisningar om kvalitet i äldreomsorgen och ur relaterade informationsmaterial. Syftet med detta instrument är att kunna beskriva en viss målgrupp i förhållande till en annan genom att jämföra fördelningen av mätvärden. Vi konstruerade också ett mätinstrument som handlar om integritetsaspekter vid användning av inkontinensskydd dagtid. Det handlar alltså om en speciell aspekt av värdighet 6. Avsikten var att kunna utvärdera integritet i detta sammanhang och ha möjlighet att detektera förändringar av denna vid en intervention. Syftet var att utveckla dessa instrument för användning i liknande sammanhang, där fler försökspersoner är involverade. 3.2 Användbarhetsskalan Strukturerade (statistiska) data samlades in från de i personalen som var berörda av mätproceduren och tolkningen av graferna. Instrumentet som användes för detta var SUS, System usability scale 7 som mäter upplevd användbarhet (perceived ease of use). SUS-mätningen avser täcka produktens: o o o effektivitet (hur väl en användare kan utföra en uppgift) ändamålsenlighet (hur lätt/svårt användaren uppfyller sitt mål genom att använda produkten) tillfredsställelse (hur nöjd användaren känner sig då den utförde uppgiften) Rent praktiskt består SUS-mätningen av 10 påståenden som värderas på en 5-gradig skala efter hur mycket användaren håller med eller inte håller med påståendet. Resultatet kan bli mellan 0 och 100, där en högre poäng indikerar högre upplevd användbarhet. Tio personer bland de som tjänstgjorde hos omsorgstagarna i testet besvarade SUS-formuläret. 3.3 Intervjuer Gruppintervjuer med personal på Viktoriagården genomfördes vid två tillfällen. De personalkategorier som medverkade vid intervjuerna var sjuksköterka, avdelningschef, sjuksköterska med förskrivningsrätt för inkontinenshjälpmedel och omvårdnadspersonal. Den metod som användes var semistrukturerade intervjuer vilket innebar att en frågeguide med relevanta frågeområden användes. Utöver frågorna fick respondenterna även möjlighet att lämna egna synpunkter de ansåg relevanta men som inte omfattades av intervjufrågorna. 6 Se t.ex. Vårdguiden; Urininkontinens hos kvinnor - Redaktör: Ingela Andersson, 1177 Vårdguiden; Granskare: Ian Milsom, läkare, professor i gynekologi och obstetrik, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 7 Sauro, Jeff; 2011: Measuring Usability with the System Usability Scale (SUS) ( 7

14 3.3.1 Urval och procedur För att intervjuerna skulle bli meningsfulla var det angeläget att intervjua personal som hanterat TENA Identifi. Vid första tillfället intervjuades de sjuksköterskor och förskrivare som var involverade i testet. Vid det andra tillfället intervjuades omvårdnadspersonal. De av omvårdnadspersonalen som deltog i intervjugruppen bestämdes av vilka som arbetade den dag intervjuande forskare var på besök. Datum och tider för intervjuer aviserades på förhand. Antalet intervjuer avgjordes av mättnadsgrad i datainsamlingen. Mättnad har uppstått när ingen väsentligt ny information längre kommer fram i intervjumaterialet Frågeområden Intervjun omfattade fyra frågeområden: 1. Information om respondenterna. Arbetsplats, befattning, hur ofta hen använt TENA Identifi och roll under testet. 2. Innovationen TENA Identifi. Funktion, tillförlitlighet, handhavande. 3. Upplevelse av att använda innovationen. Nyttan med innovationen, som den upplevdes ur personalens perspektiv, ur testpersonernas perspektiv, och som personalen upplevde att den uppfattades ur de äldres perspektiv, samt anhörigas reaktioner. 4. Jämförelse med tidigare det vanliga. Rutiner, påverkan på arbetssituationen, fördelar, nackdelar. 3.4 Reflektioner kring förberedelser inför genomförandet Norrlandicus team har gemensamt reflekterat kring förberedelserna kring testet Val av testmiljö - Viktoriagården, ett särskilt boende Viktoriagården var det särskilda boende där testet utfördes. Valet av särskilt boende bygger på att innovatören initialt ville utföra ett mindre test i en kontrollerad miljö. Fördelen med ett särskilt boende är att både brukare och personal är samlade under samma tak, vilket medför att ett test både blir lätt att följa och överblicka. Att utföra ett test inom hemtjänsten ställer större krav på testorganisationen då den fysiska spridningen på brukare och personal är så betydligt större. Viktoriagården är redan idag känt för att ha arbetat länge med inkontinensutredningar och andra kvalitetsprogram som tar avstamp bl a Socialstyrelsens råd kring den nationella värdegrunden, Nikola 8 och SeniorAlerts kvalitetsregister 9. Deras framstående position gör att det är sannolikt att andra boenden och grupper inom äldreomsorgen skulle uppleva större effekter vid genomförda utredningar än vad detta pilottest kan resultera/resulterade i. 8 Nikola är ett nätverk som bl a visar upp ett kvalitetsprogram att följa för utredning av inkontinens. 9 Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg med syfte att förbättra det förebyggande arbetet, registrera riskbedömningar och åtgärder som vidtas för att förbättra vård och omhänder-tagandet och öka säkerheten för personer i t ex kommunernas sociala omsorger. Det som registreras är risk för fall, trycksår, onormal nedgång i vikt, munohälsa och blåsdysfunktion/inkontinens. 8

15 3.4.2 Förankring, information och utbildning Innan testet startade gjordes ett förarbete som till stor del bestod av att förankra testet i organisationen, bland både chefer och omsorgspersonal. Att samla in samtycken från de äldre och anhöriga samt annan praktisk förberedelse ingick i också förarbetet. Förankringen av testet skedde i olika steg. Kommunens verksamhetschef för stöd, vård och omsorg och kommunens MAS var initialt positiva till att testa innovationen. Testledarna i Norrlandicus fick tidigt möjlighet att träffa samtliga chefer inom kommunens socialtjänst (BAS-förvaltningen) för att berätta om testet. Verksamhetschefen på Viktoriagården informerade i sin tur personal och anhöriga. Information om projektet gick också ut via kommunens intranät. Före teststart hade innovatören en utbildning med personalen om hur verktyget fungerar samt vikten av god inkontinensvård. Att samla all personal vid ett tillfälle är mycket svårt inom äldreomsorgen. Skiftgång och stor personalomsättning kan göra förankringsarbetet både svårt och tidsödande. Tack vare en öppen organisation som bjöd in till möten och tog ansvar för att sprida informationen vidare, samt personalens positiva attityd till att testa nya produkter, gick förankringsarbetet på Viktoriagården smidigt. Förankring och information om testet har skett i nära samarbete med innovatören (figur 4) Testdeltagare Utifrån forskningsfrågan, pilottestets och innovationens syften samt innovatörens önskemål om ett mindre och kontrollerat test, identifierade förskrivande sjuksköterska på Viktoriagården, ett antal, för testet lämpliga individer. Inkontinensproblem, behov av toalettassistans samt inkontinensskydd (ej byxa) i storlek i Medium/Large var de kriterier som behövde uppfyllas. Eftersom allt deltagande är frivilligt och testpersonerna är sköra, var det bra att i förväg säkerställa att det fanns några extra individer redo att delta i testet, om någon väljer att avbryta sitt deltagande. I testet på Viktoriagården säkerställdes detta i förväg. Sju personer var utsedda, fem personer genomförde var sitt individuellt test Utveckling av Norrlandicus-metoden Då Norrlandicusmetoden i sig är en innovation och för närvarande befinner sig i ett utvecklingsstadium så var alla parter införstådda med att även metoden skulle komma att testas genom detta pilottest. Förarbetet med innovatören, samt förankringsprocessen i vård- och omsorgsorganisationen med mera studerades och dokumenterades även för metodutvecklingens skull. Undersökningen var ämnad att helt följa Norrlandicus-metoden vilken kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder, men i detta pilotfall kunde vi av flera praktiska skäl inte fullfölja alla tänkta kvantitativa undersökningar, då antalet testpersoner behövde avgränsas till ett fåtal och pilottestets längd till en vecka. Önskvärt är såklart att utvärderingssättet som sådant kan tillämpas utan att Norrlandicus-metodens innovatörer (forskarna) är delaktiga. För närvarande är inte detta möjligt, utan forskarna har här arbetat enligt Learning by doing-principen, dvs de utvecklar, genomför och analyserar både pilottestet och själva metoden simultant. 9

16 Figur 4: Testprocess för Viktoriagårdens pilottest av inkontinensmätningen med hjälp av TENA Identifi. Testprocessen är framtagen i samarbete mellan Norrlandicus och SCA Hygiene Products personal. 3.5 Reflektioner kring genomförande av testet i organisationen Före- och efter-mätningar gjordes kring testdeltagarnas respektive produktanvändning, antal toalettbesök, antal läckage utanför skydd. Under pilottestet dokumenterades nattsömn, schemalagda toalettbesök, produktval och bytestider manuellt. Dessutom fångades bytestider med hjälp av verktyget. Förändringar redovisas i vidare i Resultatkapitlet Pågående värdegrundsarbete i organisationen Ett exempel på hur väl personalens arbetsrutiner på Viktoriagården svarar mot ovanstående värdegrund är personalens morgonrutiner. Varje morgon får de boende frukost så fort som möjligt. Detta för att inte nattvilan ska bli för lång och därmed förhindra undernäring. De boende som är morgonpigga och som vill upp, får hjälp av personalen, andra boende som är morgontrötta får hjälp med sin morgontoalett senare. Frukost har de dock fått på rummet tidigare för att säkerställa att exempelvis blodsockret ligger på en bra nivå. På detta sätt tar morgonrutinerna hela förmiddagen utan att det påverkar frukostintaget för någon. Varje individ är unik och det vore ju orimligt att tro att alla som bor på ett boende vill gå upp samtidigt. På Viktoriagården tar man hänsyn till det genom ovanstående exempel. På Viktoriagården arbetar personalen metodiskt med basala inkontinensutredningar och de såg här en möjlighet att jämföra sitt nuvarande manuella arbetssätt med ett IT-baserat arbetssätt som i teorin skulle innebära en mindre manuell hantering vid vägning och mätning av inkontinensskydd. Det blev efter testet tydligt att personalens metodiska arbete med inkontinensutredningar gett resultat. Några av de brukare som deltog i testet visade sig redan ha ett mycket gott utprovat inkontinensskydd och planerad toalettassistans, vilket också visar att personalen redan har ett personcentrerat synsätt och individstödjande fokus. 10

17 3.5.2 Stöd till hårt pressade organisationer Personalen i äldreomsorgen är hårt pressade i tid och arbetsbelastning. Att säga ja till att vara en testmiljö är frivilligt och bygger på att verksamheten både vill och kan vara med. Många gånger upplever vi som testledare i Norrlandicus att personal och chefer vill vara delaktiga i ett utvecklingsarbete men att arbetsbelastning gör att tiden och orken för att engagera sig och bidra med sin kunskap inte finns. Det gäller för oss som testorganisation att hitta och skapa möjligheter för personalen att delta utan att det inkräktar för mycket på deras dagliga arbete. För att minimera belastningen för verksamheten är det också en fördel om testledarna gör så mycket av det praktiska arbete som bara är möjligt, även detta för att avlasta personalen. I det praktiska arbetet i testet med TENA Identifi innebar det bland annat att finnas som stöd för personalen, speciellt vid testets uppstart och avslut. Iordningsställande av sensorskydd och logger till respektive deltagare, kontroll och avstämning under testprocessen samt delaktighet vid redovisning av avvikelser i webbportalen ingick i stödet. Även innovatörens personal har ställt upp för testmiljön. De har genom att genomföra utbildningen på plats på Viktoriagården säkerställt att rätt personal fått den, samt att de förstått den tänkta nyttan och användningen av innovationens olika delar, mätprodukter och analysverktyg. De deltog och styrde diskussionen vid analystillfället och utvärderingen därefter, samt fanns som stöd på distans om behov skulle uppstå under själva testperioden Rutiner för personalen För att testa innovationer med hjälp av Norrlandicusmetoden, dvs att arbeta utifrån den teori och värdegrund som Norrlandicus baserar sitt test på, underlättar det om verksamheten också arbetar utifrån samma teori och värdegrund. Den nationella värdegrunden Rätten till ett värdigt liv ligger till grund för de rutiner som gäller inkontinensvården i Sverige. Inkontinensvården i Sverige handlar mycket om att personalen ska ha ett personcentrerat synsätt där individens bästa står i centrum. I fallet med TENA Identifi handlar det om att mätverktyget ger information om mängd och tidpunkt för läckage hos individen. Med hjälp av den informationen som verktyget ger, kan förskrivande sköterska skriva ut inkontinensskydd som är anpassade efter varje individs behov samt planera in lämpliga tider för toalettassistans. Arbetar personalen utifrån rådande värdegrund (värdighet och välbefinnande) skulle en mer exakt mätning av läckage kunna leda till att känslan av värdighet och välbefinnande för den äldre stärks, om den äldre får en mer individuellt anpassad inkontinensvård. Hur, när och varför vi byter inkontinensskydd kan också påverka den äldres nattsömn, vilket också är en stor del av den äldres välbefinnande. 11

18 4. Resultat De olika delresultaten redovisas här separat utan att inbördes ordning har betydelse. 4.1 Utfall för testpersonerna Den grafiska representationen av en utredningsperiod granskades av ett personalteam som tolkade informationen i relation till deras kännedom om den person det gällde. Både framtida omvårdnadsrutiner och typ av inkontinensskydd diskuterades och beslutades. Utfallen av dessa beslut kunde vara förändringar när det gällde inkontinensskydd, förändringar av rutiner eller båda (figur 5). För två av de fem testpersonerna beslöts att varken skydd eller rutiner skulle ändras. Ytterligare en person förskrevs fortsättningsvis samma skydd men tider för toalettassistans ändrades tack vare informationen från grafernas tidsregistreringar. Övriga två försökspersoner fick förändrad förskrivning av skydd, genomgående till mindre storlekar. En av dem fick också ändrade vårdrutiner. Figur 5: Utfallen för de fem personer som deltog i testet. För de som fick förändring av produkt var det genomgående till mindre storlekar. Argumenten för förändrade skydd eller rutiner respektive oförändrade, handlade genomgående om att informationen i de grafiska representationerna av utredningsprocessen tolkades i en omvårdnadskontext som innehöll stor kännedom om de individuella omsorgstagarnas livssituationer och behov. 4.2 Utfall på SUS-skalan upplevd användbarhet av innovationen Tio av Viktoriagårdens personal som deltagit praktiskt i användandet av TENA Identifi besvarade formuläret om användbarhet. Alla eller alla utom en var kvinnor (en besvarade inte frågan om kön), alla var äldre än 40år, de flesta över 50 år. Nio hade undersköterskeutbildning, en hade sjuksköterskeutbildning. Alla utom en hade mer än 20 års yrkeserfarenhet, en hade mer än tio. De var positiva, mycket positiva eller neutrala till innovationer i vården i allmänhet, men till denna innovation var alla positiva eller mycket positiva. Fler var också mycket positiva när det handlade om just den prövade innovationen. Förutom dessa svar gav de svar på de frågor som ingår i användbarhetsskalan (SUS = System Usability Scale). SUS-skalan om upplevd användbarhet hos innovationen sträcker sig från 0 till 100 och mätresultaten för de tio som besvarade dessa frågor sträckte sig från 60 till 100 i bedömningen av användbarheten 12

19 hos TENA Identifi (figur 6). För nio av de tio bedömarna var resultatet klart över det medelvärde som beräknats efter lång användning av skalan i olika situationer där upplevd användbarhet bedömts. Det medelvärdet är Medelvärdet för de tio ur personalen på Viktoriagården var 89,4, som är mycket högt i sammanhanget. Figur 6: Hur personalen som besvarade enkäten fördelade sig på användbarhetsskalan. Ett medelvärde på 89,4 är mycket högt. 4.3 Mätinstrument för Värdigt liv: Värdighet och Välbefinnande Mätinstrumenten fungerade bra för datainsamlingsändamålet. Det vill säga de äldre respondenterna kunde förstå frågorna och kunde nyansera svaren i svarsuppsättningarna vid den metodik som användes, som var en helt strukturerad enkät med muntlig presentation av frågor. Kvar är att pröva mätinstrumentets validitet i en användning med ett större antal respondenter. 4.4 Intervjuer med personal Intervjun omfattade tre frågeområden: Information om respondenterna, upplevelse av att använda innovationen samt jämförelse med tidigare det vanliga Information om respondenterna Sammanlagt deltog sju personer i gruppintervjuerna, fördelade på två grupper. De personalkategorier som medverkade vid intervjuerna var sjuksköterska, sjuksköterska med förskrivningsrätt för inkontinenshjälpmedel, chef och omvårdnadspersonal. Samtliga hade erfarenhet av de olika delarna i mätprocessen. Omvårdnadspersonalen hade i första hand direktkontakten med de äldre testpersonerna och medverkade vid själva bytet av skydd och sändare, medan de övriga främst medverkade vid avläsning och tolkning av mätresultat. Samtliga hade hanterat någon eller flera av komponenterna/momenten i TENA Identifi flera gånger per arbetspass under testperioden Upplevelse av att använda innovationen TENA Identifi Handhavande Handhavandet upplevdes varken som tekniskt avancerat eller stressande. Vissa detaljer i 10 Jeff Sauro, 2011: Som ovan 13

20 dataredovisningen upplevdes som problematiska. Till exempel, om flera mätningar hade registrerats inom en kort tidsintervall kunde vissa mätvärden i skärmbilden gömmas bakom ett annat mätvärde och syntes därmed inte. Problemen påtalades av personalen till företaget, som skulle se över och åtgärda bristerna. Att ta av skyddet från individen var lätt. Att sätta fast skyddet på individen kunde ibland innebära vissa svårigheter, i synnerhet ifall man var ensam. Problemen som upplevdes var relaterade till fastsättning av skyddet. Fästningen ansågs krånglig, ibland behövdes det två personer som hjälptes åt att sätta fast skyddet. Någon upplevde att själva sändaren var tung, men att det spelade mindre roll med tanke på att skyddet endast användes under begränsad tid. Rapporterna mätte endast urin. Personalen upptäckte att det, för att använda data på ett optimalt sätt, var nödvändigt att komplettera med specifik information om varje individ: kognitiv status, vikt, medicinering, om hen är uppe och går, om hen har möjlighet att gå på toaletten själv, vad hen använder för typ av kläder, fin- och grovmotorik etc. Rapporterna i analysverktyget upplevdes lätta att förstå och gav en tydlig bild av individens läckagemönster (figur 7). Det uppskattades också att det i realtid gick att följa läckageaktivitet. Genom att kunna sätta in läckaget i en kontext erhölls ytterligare hjälp till optimalt val av skydd för individen. Figur 7: Personalen granskar läckagemönstret för en testperson för att jämföra med de produkter som används och de toalettrutiner som tillämpas. Tillförlitlighet Innovationen ansågs tillförlitlig. Ibland blev personalen förvånad när de tittade på rapporterna, eftersom de hade förväntat sig större urinmängder. Efter att ha bytt till skydd med lägre absorptionsförmåga konstaterades att informationen från systemet stämde med individens urinmängder och läckagemönster samt att det tunnare skyddet var tillräckligt för individens behov. Nytta med innovationen Personalen upplevde att den största vinsten med innovationen var att de gick från att tro till att veta individens behov. Genom att de fick exakt kunskap om individens läckagemönster kunde de dels anpassa skyddets absorptionsförmåga, dels anpassa toalettassistans till de tillfällen individen behövde gå på toaletten. Anpassningen av absorptionsförmåga innebar för en del individer i testet ett byte till ett tunnare skydd, vilket var bekvämare för individen. För andra individer innebar testet 14

21 en bekräftelse på att det skydd som användes var rätt, vilket också gav personalen bekräftelse på att de gjorde rätt. Att kunna sätta in toalettassistans vid rätt tillfälle gav individen en möjlighet att kissa i toaletten i stället för skyddet, vilket upplevdes som mer värdigt. Personalen kunde även se nytta ur ekonomiskt och hygieniskt perspektiv. Ekonomiska konsekvenser som identifierades var: a) Skydd med lägre absorptionsförmåga är i regel billigare än de med högre kapacitet, b) När individen går på toaletten minskar förbrukningen av skydd, och c) Mätning med TENA Identifi tog kortare tid i anspråk av omvårdnadspersonalen eftersom det innebar en kortare arbetsprocess (jämfört med nuvarande metod). Ur hygieniskt perspektiv upplevdes det som positivt att slippa hanteringen kring vägning av skydd. De äldres perspektiv Flera av individerna var dementa och tycktes inte själva vara medvetna om hur läckagemätning gick till eller att den utfördes. De som var medvetna tyckte att det kändes spännande och lite viktigt att få vara med i ett forskningsprojekt. Personalen ansåg att innovationen gagnade individerna i och med att den gav kunskap som innebar att individerna fick sina behov tillgodosedda på ett bättre sätt. Anhörigas reaktioner Anhöriga till individerna deltog inte i testet. Personalen upplevde att innovationen indirekt gagnade anhöriga eftersom den bidrog till en bättre kvalitet på vården. I de fall det var aktuellt hade kontaktperson eller närstående samtyckt till testet även om intresset av utfallet ännu inte visat sig under själva testets genomförande eller strax därefter Jämförelse med tidigare det vanliga Det förfarande som i vanliga fall användes för att prova ut lämpligt skydd innebar att under utredningsperioden manuellt väga individens skydd på en våg för att få reda på hur mycket urin som kommit sedan förra mättillfället. Förutom att vägningen och hanteringen kring denna tog mer tid i anspråk än att utföra mätning med TENA Identifi, innebar det vanliga förfarandet en del dokumentation som var tidskrävande och inte helt okomplicerad. Mätning med TENA Identifi innebar också en förbättring ur hygienperspektiv. Ett urval av huvudsakliga skillnader mellan det vanliga sättet att utföra läckagemätning och att använda TENA Identifi presenteras i nedanstående tabell 1. 15

22 Tabell 1: Personalens uppfattning kring huvudsakliga skillnader i nuvarande metod mot att använda innovationen: PERSONALENS UPPFATTNING Läckagemätning Precision i mätdata Nuvarande metod för läckagemätning Utförs manuellt av personalen. Sker genom att inkontinensskydd vägs manuellt på våg. Skydden skall bäras till rummet med vågen, vägas, slängas. Vikten dokumenteras. Visst hygienarbete relaterat till hantering och transport av skydd samt rengöring av våg och kringliggande ytor. Frånvaro av precision. Visar hur stora mängder som kommit sedan tidigare mättillfälle. TENA Identifi Sker kontinuerligt och automatiskt. Uppgifter om läckage överförs automatiskt till programmet, som visar när och hur mycket läckage som uppstått. Vid byte flyttas sändare till det nya skyddet. Använt skydd kasseras direkt i soppåse utan vidare hantering. Hög precision. Visar exakt vid vilken tidpunkt läckage uppstått samt mängd vid varje läckage. Dokumentation Omfattande, tidskrävande Enkel, tar mindre tid Tidsåtgång Tar mer tid i anspråk. Tar mindre tid i anspråk. Kunskap om individens behov Utifrån data får personalen gissa och prova sig fram till vad som fungerar. Utifrån data vet personalen individens behov Plats för mätning I sköljrummet Oberoende av plats eftersom det sker automatiskt och kontinuerligt. 4.5 Innovationen i praktiken Personalens synpunkter kring användning i praktiken framkom både vid intervjuer och vid deltagande observationer då Norrlandicusteamet arbetade sida vid sida med personalen. De synpunkter personalen hade på verktyget återkopplades direkt till innovatören under testets genomförande. På Viktoriagården använder man idag bland annat inkontinensskydden TENA Flex och i verktyget TENA Identifi används en annan typ av TENA inkontinensskydd. Önskemålet från personalen var att verktyget bestod av produkten TENA Flex som är ett inkontinensskydd som upplevs enklare att använda. Personalen hade också en synpunkt på att öka antalet storlekar av verktyget till att också omfatta storlek Small. Idag finns utredningens inkontinensskydd enbart i storlek Medium och Large. När det gäller den information som sändes från loggern till webbportalen framkom bland andra nedanstående synpunkter, vilka efter testet skulle åtgärdas av innovatören. - Tidsaxeln för mätning bör gå från 00-24:00 så att dygnen illustreras från teststart till testavslut. 16

23 - Vid manuell komplettering av information i webbportalen, till exempel toalettassistans eller läckage, går det inte att i efterhand att se dessa noteringar då informationen läggs ovanpå varandra och endast en typ av information vid just den tidpunkten går att se. - Språket bör vara enhetligt i webbportalen och i manualen och gärna på svenska. - Det bör även vara en svensk kalender som börjar veckan på måndag. Även Norrlandicusteamet överlämnade en lista på förbättringsförslag för det grafiska i verktyget utifrån gjorda observationer och dokumenterade åsikter från personalen. Exempel: - Förvilling kring långa strecket : det tolkas som om man bytt, fast det är loggern som är satt på laddning (disconnected logger). Borde ha 2 ikoner för detta. - Visa tydligt när man växlar person, så man inte kan föra in det manuella på fel person. 5. Slutsatser och diskussion På ett äldreboende i Kramfors kommun, Viktoriagården, har SCA Hygiene Products innovation för inkontinensutredning, TENA Identifi, testats. Under tre dygn deltog fem utvalda äldre personer i en inkontinensutredning där man använde ny teknik med sensorer i inkontinensskyddet för att samla in information kring tidpunkt och mängd av läckage. Innovationen och dess användning har utvärderats utifrån Norrlandicusmetoden, ett sätt att inom äldreomsorgen testa innovationer för att se om de tillför ett ökat värde i en vård- och omsorgsprocess och om innovationen möter slutanvändarens faktiska behov. 5.1 Mätning av användbarhet, värdighet och välbefinnande I testet ingår först och främst att utvärdera innovationens användbarhet. Detta sker utifrån personalens användning och uppfattning kring verktyget. Det resultatet kan i viss mån även belysa nyttoeffekter av verktyget i en vård- och omsorgsprocess. Vilka effekter kan innovationen få för den äldre och vilken nytta kan den ge personalen? Enkäter och strukturerade intervjuer har utförts med personal och intervjuer har efter samtycke utförts med de berörda äldre. Användningen har även observerats och Norrlandicus-teamet har deltagit praktiskt i alla testets faser. Resultatet från detta pilottest har visat att innovationen i testet på Viktoriagården fungerar tillfredsställande för personalen, att den har goda förutsättningar att fungera i dagligt bruk på Viktoriagården och att genomförande av inkontinensmätningarna på testpersonerna har lett till förbättringar för vissa individer. I de fall förändring har skett har man kunnat gå ner i storlek på skydden, samt att toalettassistans har kunnat planeras in med stor noggrannhet. Dessa faktorer indikerar att användning av innovationen kan leda till (ökat) välbefinnande och (ökad) värdighet, dvs att vården i detta avseende med hjälp av innovationen når kriterierna för ett värdigt liv. Detta valideringstest har utförts med kvalitativa förtecken. För att validera innovationen med hjälp av kvantitativa mått krävs ett större test över en längre period. Förändringar att mäta är t ex individernas förbrukning och typ av dag- och natt-skydd, antal toalettbesök per dag och antal läckage dokumenterade per vecka. Över en längre period och ev med hjälp av flera mätningar kan de äldre tillsammans med närstående och personal även konstatera huruvida förändringarna efter genomförda inkontinensutredningar lett till bättre nattsömn, bättre planering av toalettassistans, bättre anpassade bytestider för den äldre, samt ökad trygghet och komfort tack vare rätt sorts skydd vid rätt tillfälle. 17

24 I korthet redovisas och diskuteras nedan resultaten från de olika utvärderingsteknikerna som använts i detta pilottest SUS-skalan och användbarhetsenkät Mätningen med hjälp av SUS-skalan resulterade i att Viktoriagårdens personals(n=10) medelvärde (89.4) låg långt över genomsnittet för långvarig användning av denna mätteknik (68). Vi såg dessutom att skattningarna till inställningen till denna innovation var något högre än till innovationer i allmänhet, vilket bekräftar mätvärdet som användningen av skalan gav Mätinstrument för värdigt liv Mätinstrumenten fungerade bra för datainsamlingsändamålet. Kvar är att pröva mätinstrumentets validitet i en användning med ett större antal respondenter Intervjusvar och deltagande observationer Intervjuer och deltagande observationer har kretsat kring personalens upplevelse av att använda innovationen samt jämförelse med tidigare det vanliga. Genom några citat visas personalens inställning samt upplevelse av att använda innovationen: Nu har vi fått bekräftelse på att vi jobbar rätt, jättebra att det finns en rapport som visar en tydlig bild, bra att kunna ta upp rapporten på t ex APT-möte om det blir några diskussioner om vilka produkter som ska användas eller om toalettassistans rutiner Det är en tidsbesparing för oss jämfört med att väga manuellt Det blir en högre och bättre kvalitet genom att granska rapporterna jämfört med att väga produkterna. Bättre, mer exakt resultat. Vid läckagemätning vet jag inte när läckaget kommer och då kan jag inte hitta rätt toalettassistanstider. Nu kan vi styra toalettassistansen efter varje individs behov Genom att följa inkontinensutredningens automatiska rapportering online kan fler fördelar nås: Vi ser ju även om det är behov av att vätska på! Och angående fortsatt arbete säger en sjuksköterska som deltagit till SCAs personal: Vi vill fortsätta med TENA Identifi, nu har vi lärt oss detta system, för att vi ska bibehålla kunskapen och fortsätta arbeta med TENA Identifi så vill vi inte att ni tar tillbaka allt. Vi vill inte att det ska falla nu när vi är på gång 5.2 Inkontinensarbetet i pilottestet Viktoriagården är redan idag känt för att ha arbetat länge med inkontinensutredningar och andra kvalitetsprogram i äldreomsorgen. Av den anledningen gavs endast en kortare inkontinensutbildning, att se som en repetition för den redan kunniga personalen, i samband med utbildningen av inkontinensverktyget. Viktoriagårdens framstående position gör att det är sannolikt att andra boenden och grupper inom äldreomsorgen skulle uppleva större effekter vid genomförda utredningar än vad detta pilottest kan resultera/resulterade i. 18