Intern miljörevisionrapport för Kungliga Tekniska högskolan(kth)
|
|
- Helen Nilsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kristina von Oelreich, Hållbarhetschef, KTH Intern miljörevisionrapport för Kungliga Tekniska högskolan(kth)
2
3 Kristina von Oelreich, hållbarhetschef, KTH 1 Information om revisionsbesöken 1.1 Datum, plats och deltagare Den interna miljörevisionen genomfördes under perioden Platsbesök genomfördes på samtliga skolor, förvaltningen och KTH:s ledning. Miljörevisorer och övriga deltagare var: Kristina von Oelreich, revisionsledare, krvo@kth.se Jonatan Henschen, miljörevisor, hens@kth.se Per G I Wehlin, miljörevisor, pgiwe@kth.se Jannica Häggbom, miljörevisor, jhaggb@kth.se Sabine Micksäter, miljörevisor, sabinemi@kth.se Leon Giles, miljörevisor, lgiles@kth.se Göran Sjöblom(Envima)goran.sjoblom@envima.se Anna Flisberg (Envima AB), anna.flisberg@envima.se Övriga deltagare från KTH Sustainability office: Karin Larsdotter, projektledare forskning, karinlar@kth.se Hélène Hermansson-Järvenpää, projektledare utbildning, heleneh@kth.se 1.2 ISO-standard och bindande dokument Granskning har utförts utifrån kraven i miljöledningsstandarden ISO 14001:2015. Vissa fokusområden inför omcertifieringen valdes ut. Innan revisionstillfällena genomfördes en så kallad deskreview som innebar en granskning av följande dokument och webbsidor: - Bindande krav-lagar och förordningar och lagrevision i webbverktyget Laglistan. - Rutiner inom miljöledningssystemet. - Övergripande- och detaljerade mål och handlingsprogram för förvaltningen och skolorna. - Rapporter från senaste interna miljörevisionen. - Rapporter från senaste externa miljörevisionen. - Protokoll från senaste Ledningens genomgång. - Intranätssidor med avseende på miljöledning. 1.3 Omfattning av miljörevisionen Miljörevisionen omfattade valda delar av verksamheten med fokus på områden i nya ISO-standarden som utgör grund för omcertifieringen i april Områden som reviderades var; ledarskap och åtagande, omvärlds- och intressentanalyser, risker och möjligheter, arbetet med hållbarhetsmålen och uppföljningen av dessa, integrering av miljöarbetet i vissa verksamhetsprocesser och arbetssätt. De processer som reviderades var planering och uppföljning, stöd, verksamhet och utvärdering, upphandling och inköp, HR och utbildning, processen för ständiga förbättringar och hantering av avvikelser och förbättringsförslag. 1.4 Intervjuade funktioner De funktioner som intervjuades var följande: Rektor Vicerektor får hållbar utveckling Förvaltningschef och berörda avdelningschefer respektive medarbetare på förvaltningen 1 (4)
4 Kristina von Oelreich, hållbarhetschef KTH Hållbarhetschef och medarbetare på KTH Sustainability Office Berörda skolchefer, vice skolchefer, avdelningschefer och administrativa chefer Grundutbildningsansvariga (GA) Programansvariga(PA) Forskarutbildningsansvariga (FA) Representant från den Akademiska referensgruppen Infrastrukturansvariga Kemikalieansvariga, KLARA-administratörer? Miljöombud Inköpsansvariga HR chefer Avdelningschefer Ekonomiansvarig Ansvariga för resor 1.5 Syfte Syftet med miljörevisionen var att revidera KTH:s miljöledningssystem, miljöprestanda och de fokusområden som valts ut inför omcertifieringen. 2 Genomförande KTH Sustainability Office genomförde en intern miljörevision med en revisionsledare och 6 miljörevisorer under perioden till Den interna miljörevisionen genomfördes på samtliga skolor, förvaltningen och av KTH:s ledning. Miljörevisionen genomfördes under en halv dag per skola, för förvaltningen och för ledningen en timme. Under revisionen genomfördes planerade intervjuer med ovan nämnda funktioner (under punkt 1.4). Inför platsbesöket granskades befintlig dokumentation kopplad till miljöledningssystemet, en så kallad deskreveiw. Syftet var att inför revisionstillfället verifiera att rutiner och styrande dokument fanns framtagna och uppdaterade. Både den direkta och indirekta miljöpåverkan reviderades på skolorna och förvaltningen. Syftet var att tyddliggöra att miljöledningssystemet för skolorna och förvaltningen omfattas av både den indirekta miljöpåverkan (utbildning, forskning, samverkan) och den direkta miljöpåverkan (campusfrågor, tjänsteresor, upphandling m.m.). Miljörevisorerna fick ett positivt mottagande av representanterna för de reviderade enheterna. Revisorerna inledde revisionstillfällena med att ge en bakgrund till varför KTH genomför dessa och med att tydliggöra att miljörevisionen och dialogen som förs är ett led i förbättringsarbetet. Miljörevisionen har gett KTH Sustainability Office en god överblick av hur samtliga skolor och förvaltningen arbetar, vilka åtgärder som behöver vidtas inför omcertifieringen, var förbättringar kan ske och var det finns ett behov av ökat centralt stöd till skolorna och förvaltningen avseende miljö- och hållbarhetsarbetet. Miljörevisionen resulterade i totalt 87 positiva iakttagelser, 22 avvikelser och 95 förbättringsförslag (se bilaga 1-3.). 2 (4)
5 Kristina von Oelreich, hållbarhetschef KTH Övergripande resultat - Fokusområden I samband med den interna miljörevisionen framkom följande: Ledarskap och åtagande: Chefer på institutions/avdelningsnivå och förvaltningen behöver bli mer involverade i miljöledningsarbetet. Omvärlds- och intressentanalyser: Behöver genomföras ytterligare på ledningsnivå, inom skolorna och förvaltningen. Integrering av miljöarbetet i verksamhetens processer och arbetssätt: Relevanta roller och funktioner behöver uppdateras inom ramen för miljöledningssystemet. En översyn behöver ske hur miljöledningsarbetet kan centraliseras. Risker och möjligheter: Behöver kartläggas ytterligare på ledningsnivå, inom skolorna och inom förvaltningen. Arbetet med hållbarhetsmålen och uppföljningen av dessa: Översyn sker avseende de indikatorer som ska användas för uppföljning av hållbarhetsmålen vid ledningens genomgång Ständiga förbättringar: Öppna avvikelser och förbättringsförslag behöver stängas inför omcertifieringen. Central utbildningsplan: Behöver tas fram för olika roller och funktioner inom KTH. KTH:s miljöledningssystem De nya skolorna kommer att inför omcertifieringen, i samverkan med KTH Sustainability Office, ta fram nya rutinerhandlingsprogram för att bidra till att KTH:s hållbarhetsmål nås samt genomföra workshops avseende risk/omvärlds- och intressentanalyser. KTH Sustainability Office kommer att stödja förvaltningen och de skolor som inte omfattas av skolsammanslagningen i arbetet med att ta fram nya rutiner, se över handlingsprogram för att nå hållbarhetsmålen och hålla i workshops avseende risk/omvärlds- och intressentanalyser inför omcertifieringen. Inför omorganisationen har hållbarhetschefen i dialog med skolorna och förvaltningschefen lyft behovet av en ökad centralisering av miljöledningsarbetet. Syftet är att skapa förutsättningar för att mer enhetligt och effektivt att integrera miljöledningssystemet i linjeorganisationen. KTH:s miljöprestanda När det gäller uppföljning av KTH:s miljöprestanda utifrån de hållbarhetsmål som finns upprättade för , behöver de indikatorer och nyckeltal som finns beslutade användas i större utsträckning i samband med att skolorna och förvaltningen genomför ledningens genomgång. Det är svårt att följa upp om miljöprestandan har förbättras för hela KTH, då skolorna arbetar på olika sätt med hållbarhetmålen. 3 (4)
6 Kristina von Oelreich, hållbarhetschef KTH Nuvarande arbete med hållbarhetsmålen och dess indikatorer ses över av Sustainability Office inför uppföljning av KTH:s utvecklingsplan och inför uppföljning av hållbarhetsmålen på ledningens genomgång. Översynen sker i samverkan med skolorna och förvaltningen. Bilagor Bilaga 1: Lista över positiva iakttagelser Bilaga 2: Lista över förbättringsförslag Bilaga 3 Lista över avvikelser 4 (4)
Universitetsövergripande rutin för kommunikation av miljö och hållbarhet
RUTIN Gäller från och med Diarienummer Universitetsövergripande rutin för kommunikation av miljö och hållbarhet 2019-03-29 V-2019-0347 kskod 1.2 Beslutsfattare Datum för beslut Ansvarig avdelning Hållbarhetschef
Ansvarig revisor Avvikelse nr Avvikelse Avvikelse mot. Office
Skola Office Revisionsdat um Office Office Ansvarig revisor Avvikelse nr Avvikelse Avvikelse mot Office Office Office ABE-skolan 2017-11-07 Jonatan Henschen, intern miljörevisor, KTH, IR-2017-ABE-AV-001
Rapport från intern miljörevision
Intern miljörevision på Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad (ABE) 2017-12-08 Rapport från intern miljörevision Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE) 1 Information om revisionsbesöket 1.1
Universitetsövergripande rutin för hållbar utveckling i utbildning inom ramen för miljöledningssystemet
RUTIN Gäller från och med Diarienummer 2019-02-22 V-2019-0216 Beslutsfattare Datum för beslut Ansvarig avdelning Hållbarhetschef 2019-02-22 KTH Sustainability Office Universitetsövergripande rutin för
Universitetsövergripande rutin för hållbar utveckling i forskning inom ramen för miljöledningssystemet
RUTIN Gäller från och med Diarienummer 2019-02-22 V-2019-0217 Beslutsfattare Datum för beslut Ansvarig avdelning Hållbarhetschef 2019-02-22 KTH Sustainability Office Universitetsövergripande rutin för
Miljöledningssystem Sammanfattande punkter
Miljöledningssystem Sammanfattande punkter 2017-06-12 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-12 1 1. Miljöutredning Definiera och beskriv verksamhetens omfattning med hänsyn till
Rutiner och plan för miljörevisioner
Rutiner och plan för miljörevisioner Beslut: Miljörådets ordförande 2018-02-13 Reviderad: - Dnr: HDa 1.2-2018/307 Gäller fr o m: 2018-02-13 Relaterade dokument: Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan
Rapport från intern miljörevision
Intern miljörevision 2015 på Universitetsförvaltningen, UF 2015-12-16, Envima AB Rapport från intern miljörevision Universitetsförvaltningen 1 Information om revisionsbesöket 1.1 Datum och tid 2015-12-09
ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET
REGLER Dnr V 2016/644 ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument samt gu.se/miljo Rektor Göteborgs miljövetenskapliga
Rutin för intern miljörevision
Sida 1 (6) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all
Rutin för intern miljörevision
Sida 1 (5) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all
Rapport från intern miljörevision
Intern miljörevision på Skolan för Kemi, bioteknologi och hälsa Per Wehlin, intern miljörevisor 2018-12-03 Rapport från intern miljörevision Skolan för Kemi, bioteknologi och hälsa (CBH) Intern miljörevision
Prefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå. Det innebär att prefekten/motsvarande 1 ansvarar för att:
Bilaga till Rektorsbeslut nr: 115 Datum: 2017-06-07 Dnr: 2017/3408-1.1 Checklista för klargörande av roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet Chefers övergripande miljöansvar framgår
Rapport från intern miljörevision
Intern miljörevision på Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad 2018-11-27 Rapport från intern miljörevision Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE) Intern miljörevision på Skolan för arkitektur
RK 6.2 Organisation och ansvar
Godkänt den: 2018-10-04 Ansvarig: Marta Fallgren Gäller för: Regionkontoret Syfte Syftet med detta dokument är att klargöra roller, ansvar och befogenheter för miljöarbetet inom Regionkontoret i Region
;2CI ;2 ll -c2~ w Beslut delges för åtgärd skolchefer Förvaltningschef Vice rektor Hållbar utveckling Miljö- och byggnadsavddningen
Beslut Beslutsinstans Rektor Beslut fattat av P eter Guclmundson? 7 Föredragande Birgitta Westin Datum 2012-10-18 Beslut expedierat ;2CI ;2 ll -c2~ w Beslut delges för åtgärd skolchefer Förvaltningschef
Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y 2017-06-12 Ärendenr: NV-00001-17 Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO 14001 och EMAS Inledning
Miljörevision. Ellen Lagrell Miljörevisionsledare Miljöenheten. ellen.lagrell@gu.se, 786 1832. www.gu.se
Miljörevision Ellen Lagrell Miljörevisionsledare Miljöenheten ellen.lagrell@gu.se, 786 1832 Innehåll Vad är miljörevision? Varför gör vi miljörevision? Planering och processer för miljörevision på GU Vad
4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6
MILJÖHANDBOKEN Grundelement: Element: 4.5 Uppföljning 4.5.5 Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: 4.5.5.Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6 Upprättad av: Mottagen av:
REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015
REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s
INTERN REVISIONENS BETYDELSE FÖR MILJÖLEDNINGS ARBETET
INTERN REVISIONENS BETYDELSE FÖR MILJÖLEDNINGS ARBETET Karin Skantze Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Interna revisorer Naturvårdsverket Swedish Environmental
Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar
Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar - Miljöledningssystemet; uppbyggnad resultat och erfarenheter - Miljörevision: uppbyggnad resultat och erfarenheter
ISO :2015 4: Ledarskap, ansvar och delaktighet
Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas och ISO 14 001 Krav Svensk Miljöbas ISO 14 001:2015 4:2017 1. Ledarskap, ansvar och delaktighet Roller, ansvar och befogenheter 2. Organisationens
NY VÄGLEDNING ETT STÖD FÖR FORTSATT UTVECKLING AV MILJÖLEDNINGSARBETET. Nätverksträff Miljöledning i staten 28 september 2015
NY VÄGLEDNING ETT STÖD FÖR FORTSATT UTVECKLING AV MILJÖLEDNINGSARBETET Nätverksträff Miljöledning i staten 28 september 2015 Jannica Häggbom Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection
Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator
Jämtlands läns landsting Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen Jonas Pettersson Miljökoordinator Certifiering Första landstinget i Europa att certifieras enligt ISO 14
Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)
Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017) Krav på: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 2017-04-26 117 41 Stockholm Sida 0 av 11 Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Utfärdare... 3 Revisorer...
Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006
Dokumentupprättare: MLS HiG/aho, roelof Godkänd av: Inst: Diarienr: 101-329/07 Sida: 1(6) Dokumentnamn: Redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Datum 2007-02-28 Mall gäller från datum: 2003-09-30 Modell
Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1
Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28
Platsbesök genomfördes på: Kontor på sektion A och B våningar 4-6, laborationssalar A402 och A404, samt lunchrum
Internrevision Intern miljörevision av Institutionen för Pedagogik Datum: 2013-09-24 Revisionsledare: Cecilia Sönströd Revisor: Peter Ahlström Omfattning Miljöledningssystemet omfattar verksamheten vid
Uppföljning och miljörevision
Uppföljning och miljörevision Marianne Dalbro Miljöcontroller och miljörevisionsledare marianne.dalbro@gu.se 786 1740 Varför? ISO 14001 kräver rutiner för övervakning, mätning och dokumentation av miljöpåverkan.
Kommunikatöre r. Miljöombud/Mi ljögruppen, MBA
Dokument BILAGA Utbildningsplan för anställda Miljö och Hållbar Utveckling Bilaga till Rutin för kompetens, utbildning och medvetenhet Fastställd av Fastställd datum Miljöchef 2015-05-08 Skapad av Gällande
Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet
Utdrag Protokoll RK 89 2008-02-28 FA2008/390/STAB Statsrådsberedningen Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet (1 bilaga) Bakgrund Miljöledningsarbetet är en viktig
PLAN FÖR UTBILDNING OCH KOMPETENS- UTVECKLING AV PERSONAL 2011-2013
M 709 202009 Sida av PLAN FÖR UTBILDNING OCH KOMPETENS UTVECKLING AV PERSONAL 20203 Beskrivning Planen för utbildning och kompetensutveckling av personal gäller högskolans miljöledningssystem utifrån identifierat
Roller och ansvar för miljöledningsarbetet
Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet MILJÖHANDBOKEN Kapitel 4.4 Organisation Upprättat av Miljösamordnaren Fastställt av dekan 2012 12 04 Senast reviderat av Miljösamordnaren 2015 04 01
MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Chefsutbildning 13 april 2016 MARIANNE DALBRO MILJÖCONTROLLER, MILJÖREVISIONSLEDARE MARIANNE.DALBRO@GU.SE TEL: 031 786 1740 Ur dokumentet Roller, ansvar och befogenheter
Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna
Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Rektor 2016-02-15 Revidering: 2018-03-26 Dnr: HDa 1.2-2016/168 Gäller fr o m: 2018-03-26 Ersätter: - Relaterade dokument: Miljöpolicy Ansvarig
Ledningens uppföljning
Ledningens uppföljning Industriell teknik och managements miljöledningssystem Möte 160927 1. Mötet öppnas 1 1. Val av justerare Förslag: Pär Jönsson, vice skolchef 1. Inledning och syfte Uppfylla krav
Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök
Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor
Information om intern miljörevision 11 KS
Information om intern miljörevision 11 KS 2015.127 3 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-10-24 170 Information om intern miljörevision (KS 2015.127) Beslut Kommunstyrelsens
Samma krav gäller som för ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom
Uppföljning och miljörevision
Uppföljning och miljörevision Marianne Dalbro Miljöcontroller och miljörevisionsledare marianne.dalbro@gu.se 786 1740 Varför? ISO 14001 kräver rutiner för övervakning, mätning och dokumentation av miljöpåverkan.
Rutin för miljöaspekter, miljömål och handlingsplan
STYRDOKUMENT Dokumenttyp: Rutin Ärendenummer: HIG-STYR 2017/19 Samlingsnr styrdok: HIG-STYR 2016/105 Beslutat av: Annika Johansson Beslutsdatum: 2017-03-09 Reviderad: 2017-03-09 Giltighetstid: Tillsvidare
MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION
MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION Chefsutbildning 18 maj 2016 ULLIKA LUNDGREN MILJÖCONTROLLER ULLIKA@GU.SE 031 786 9870 Ur dokumentet
MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Chefsutbildning 12 oktober 2016 MARIANNE DALBRO HÅLLBARHETSCONTROLLER, MILJÖREVISIONSLEDARE MARIANNE.DALBRO@GU.SE TEL: 031 786 1740 Ur dokumentet Roller, ansvar
FRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016
FRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016 Revisionskriterier Frågor Revisorns anteckningar Tema: Ledarskap och åtagande ISO 14001:2015, kap 5.1 Tema: Miljöpolicy ISO 14001:2015, kap 5.2 SFS 2009:907
Beslutande Direktör TK
1 (5) Författare Urban Ledin Beslutande Direktör TK 1. Syfte Trafikkontoret ställer ett antal krav vid upphandlingar och på sin egen verksamhet. Syftet med denna rutin är att fastställa hur uppföljning
Intern miljörevision av Humanistiska fakulteten
Göteborgs universitet Sid 1 (5) Intern miljörevision av Humanistiska fakulteten Tid: 9 april 2008 Plats: Göteborg Revisionsledare: Ulf P Andersson Revisor: Jonna Bjuhr Standard/kravdokument: SS-EN ISO
Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank
Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...
Inga krav utöver ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom
Miljöledningsbarometern 2002
Bilaga 7 Miljöledningsbarometern 2002 Uppgiftslämnare: Ann-Christine Mohlin Verksamhet: Tandvårdsstaben Datum: 2003-02-04 A. MILJÖUTREDNING Ja Arbete Har ni genomfört en miljöutredning*? B. MILJÖLEDNINGSSYSTEM
SAMMANSTÄLLNING ÖVER AVVIKELSER OCH ÅTGÄRDER
Göteborgs Universitet 2011-10-14 1(13) Typ av revision: SS-EN ISO 14001:2004: Uppföljande revision samt förberedelser inför omcertifiering EMAS III: Uppföljande revision samt förberedelser inför omcertifiering
Normerande beslut: Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet
Miljöenheten Eddi Omrcen Aschebergsgatan 44 Box 170, 405 30 Göteborg 031 786 15 45 eddi.omrcen@gu.se REKTORSBESLUT 1 / 2 2012-11-19 dnr V 2012/796 Rektor Normerande beslut: Roller, ansvar och befogenheter
Miljöhandlingsplan 2012
Miljöhandlingsplan 2012 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 2 Miljöhandlingsplan 2012 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras
Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete
Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är
Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001
Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO 14001 och ISO 9001 Göteborgs Stads Upphandlings AB Anna Lundeen anna.lundeen@canea.se 2016-05-17 Packhusgatan 6 SE-411 13 Göteborg Folkungagatan 49 SE-116
Rutin för intern revision
STYRDOKUMENT Dokumenttyp: Rutin Ärendenummer: HIG-STYR 2018/4 Samlingsnr styrdok: HIG-STYR 2016/105 Beslutat av: Rose-Marie Löf Beslutsdatum: 2017-11-24 Reviderad: 2018-02-27 Giltighetstid: Tillsvidare
Vägledning för miljöledning i staten
Vägledning för miljöledning i staten RAPPORT 6768 JUNI 2017 a ttr P ra ne la För bä Miljöpolicy och ledningens ansvar Ge no a för m p up lja Ständig förbättring Fö Vägledning miljöledning i staten Beställningar
2011-02-24 Dnr SU 83-3155-10 Doknr 2. Stockholms universitets miljöhandlingsplan 2011
2011-02-24 Dnr SU 83-3155-10 Doknr 2 Stockholms universitets miljöhandlingsplan 2011 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 ÖVERGRIPANDE VISION... 3 1.2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 3 1.3 LAGAR OCH FÖRORDNINGAR...
Syfte Syftet är att definiera och beskriva roller, ansvar och befogenheter för förvaltningens miljö och energiarbete.
Sidan 1 av 201-10-07 sfördelning Syfte Syftet är att definiera och beskriva roller, ansvar och befogenheter för förvaltningens miljö och energiarbete. Roller och ansvar Ansvaret för miljöarbetet följer
Miljöledningssystem/- arbete
UFV 2012/916 Miljöledningssystem/- arbete Rapport från internrevisionen Till konsistoriet 2012-10-03 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och riskbedömning 3 2 Granskningens omfattning och inriktning 3 3 Iakttagelser
Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem
Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning
ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET
REGLER Dnr V 2014/312 ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument sam gu.se/miljo Pam Fredman Miljöenheten
Intern miljörevision av gemensamma förvaltningen vid Göteborgs Universitet
Göteborgs universitet Sid 1 (6) iljörevisionsrapport 2013-04-09 och 2013-04-19 Dnr 2013/2 Intern miljörevision av gemensamma förvaltningen vid Göteborgs Universitet Tid: 9 april och 19 april 2013 Plats:
Reviderad projektplan: Miljöcertifiering av Stockholms universitet enligt ISO 14001 och EMAS
1 (5) Projektplan 2010-02-11 Dnr SU 83-0286-10 Jenny Lilliehöök Miljökoordinator Reviderad projektplan: Miljöcertifiering av Stockholms universitet enligt ISO 14001 och EMAS 1. Bakgrund Under hösten 2009
ITM skolans genomgång av miljöledningssystemet
Ledningens genomgång 2019-xx M-2019-0672, KS 1 (6) Beslutsorgan Skolchef ITM skolans genomgång av miljöledningssystemet Datum för mötet: 2019-03-26 kl. 14:00-15:30 Plats för mötet Närvarande (beslutande):
Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap
Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras
Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)
Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...
Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap
Miljöhandlingsplan 2015 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2015 02 18 2 Miljöhandlingsplan 2015 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras
Rapport från intern miljörevision
Skolan för industriell teknik och management (ITM) 2015-11-25 Rapport från intern miljörevision Skolan för industriell teknik och management (ITM) 1 Information om revisionsbesöket 1.1 Datum och tid 2015-11-20
Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB
Miljöutredning 2017 Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO 14001 Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB Innehåll 1 Inledning och syfte... 3 2 Omfattning... 3 3 Miljöutredning ISO 14001...
Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)
Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,
Intern miljörevision av Utbildningsvetenskapliga fakulteten
Göteborgs universitet Sid 1 (5) Intern miljörevision av Utbildningsvetenskapliga fakulteten Tid: 25 oktober 2007 Plats: Göteborg Revisionsledare: Ulf P Andersson Revisor: Berith Jakobsson Standard/kravdokument:
Intern miljörevision av Naturvetenskapliga fakulteten
Göteborgs universitet Sid 1 (6) Intern miljörevision av Naturvetenskapliga fakulteten Tid: 26 och 27 april 2010 Plats: Geovetarcentrum, Botanhuset, Hasselbladslaboratoriet och Kemihuset Revisionsledare:
1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål
1(7) Rektor 2004-03-14 Leif Svensson Dnr Redovisning av miljöledningssystemarbetet under år 2003 vid Högskolan i Gävle Arbetet med att integrera miljöledningssystem allt bättre i den ordinarie verksamheten
Qvalify AB. Revisionsteam. Revisionens omfattning. Resultat
Revisionsprotokoll Revisionsteam Uppdragsledare: Uppdragsmedlem: Annicca J Andersson Yvonne Hellsén Revisionens omfattning Systemdokumentation: Ledningssystem april 2017 Åtgärdade avvikelser: Kvarstående
Omcertifieringsrevision den 23 och 24 november 2015.
2015-11-24 569300 1(5) Er referens Lars Norman Kopia till SP Certifiering Box 857 501 15 BORÅS Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogsmästarskolan 739 31 Skinnskatteberg Omcertifieringsrevision den 23 och
Använda förkortningar
DOKUMENTUPPRÄTTARE MLS HiG/jkm GODKÄND AV amg AKADEMI/ENHET AUE DIARIENR SIDA 1(9) DOKUMENTNAMN Enheternas detaljerade miljömål och handlingsplaner inklusive inrapportering DATUM 01-12 MALL GÄLLER FRÅN
Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006
1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.
Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete
Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är
Göteborgs universitet Sid 1 (6) Miljörevisionsrapport Dnr M 2014/19
Göteborgs universitet Sid 1 (6) iljörevisionsrapport 2014-12-16 Dnr 2014/19 Intern miljörevision av Sahlgrenska akademin Tid: 24-25 november 2014 Plats: Göteborg Revisionsledare: arianne Dalbro Revisor:
Gapanalys av Högskolan Dalarnas miljöledningssystem
Gapanalys av Högskolan Dalarnas miljöledningssystem Innehåll Bakgrund... 2 Metod och disposition... 3 Gapanalys... 3 1. Organisation och ansvar... 3 2. Miljöutredning... 4 3. Miljöpolicy... 6 4. Miljömål
MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det?
1(5) MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? Innebär det inte bar a en massa byråkrati och papper?
Miljömål 2011. Stockholms Stadsmissions medarbetare, deltagare, kunder och leverantörer ska känna till och beakta organisationens miljöarbete.
Miljömål 2011 Kompetens, utbildning och kommunikation Stockholms Stadsmissions medarbetare, deltagare, kunder och leverantörer ska känna till och beakta organisationens miljöarbete. Organisationens miljöledningssystem
Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum, Institutionerna för mark och miljö, vatten och miljö samt energi och teknik ISO 14001:2015, ISO 14001:2004 2016-10-31--2016-11-02 Resultat Organisationens
Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15
Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...
Intern miljörevision av Universitetsbiblioteket vid Göteborgs universitet
Göteborgs universitet Sid 1 (8) Intern miljörevision av Universitetsbiblioteket vid Göteborgs universitet Tid: 23 oktober 2013 Plats: Göteborg Revisionsledare: Ellen Lagrell Observatör: Claes Silfverhjelm
DOKUMENTNAMN AUE - detaljerade hållbarhetsmål och handlingsplaner för , inklusive inrapportering
DOKUMENTUPPRÄTTARE MLS HiG/jkm GODKÄND AV sbr AKADEMI/ENHET AUE DIARIENR SIDA 1(12) DOKUMENTNAMN AUE - detaljerade hållbarhetsmål och handlingsplaner för 2017-2020, inklusive inrapportering DATUM 2016-12-13
ISO 14001:2015 Naturvårdsverket Stefan Larsson/6DS
ISO 14001 utveckling av fokus ISO 14001:1996 ISO 14001:2004 ISO 14001:2015 den del av det övergripande ledningssystemet som omfattar organisationsstruktur, planering, ansvar, praxis, rutiner, processer
Qvalify AB. Revisionsteam. Revisionens omfattning. Resultat
Revisionsprotokoll Revisionsperiod: 2016-04-18 till Ort: Stockholm Revisionsteam Uppdragsledare: Uppdragsmedlem: Annicca J Andersson Yvonne Hellsén Revisionens omfattning Systemdokumentation: Ledningssystem
Godkänna halvtidsutvärdering för biträdande lektorer. Avge förslag på sakkunniga och utse skolrepresentant vid befordringsärenden.
Befattningar Skolchef Skolchefen leder skolans arbete och ansvarar mot rektor för skolans verksamhet. Skolchef har en ställföreträdare, benämnd 1: vice skolchef. Skolchefen är arbetsgivarens representant
Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014
Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Rektor har beslutat att hela universitet ska miljöcertifieras innan utgången av 2016. ISO 14001 Internationell standard för miljöledningssystem Grundkravet:
Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap
Miljöhandlingsplan 2013 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2013 02 19 2 Miljöhandlingsplan 2013 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras
VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!
VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs
GODKÄND AV Maria Sörby. DOKUMENTNAMN Förvaltningens detaljerade hållbarhetsmål och handlingsplaner för , inklusive inrapportering
DOKUMENTUPPRÄTTARE MLS HiG/Maria Åstrand Swenneke GODKÄND AV Maria Sörby AKADEMI/ENHET HGA DIARIENR HIG-STYR 2017/19 SIDA 1(13) DOKUMENTNAMN Förvaltningens detaljerade hållbarhetsmål och handlingsplaner
Information om hantering av intern miljörevision 5 KS
Information om hantering av intern miljörevision 5 KS 2015.127 3 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-11-30 203 Information om hantering av intern miljörevision (KS
Göteborgs universitet Sid 1 (6) Miljörevisionsrapport Dnr M 2015/8
Göteborgs universitet Sid 1 (6) iljörevisionsrapport 2015-12-08 Dnr 2015/8 Intern miljörevision av Konstnärliga fakulteten Tid: 20 november 2015 Plats: Göteborg Revisionsledare: arianne Dalbro Revisor:
Närvarande ersättare Conny Timan (S) Fredrik Kjos (M) Jan-Erik Björk (KD)
PROTOKOLL 1 (5) Plats och tid Gemaket, 15.00 16.00 Ajournering Beslutande Ledamöter Sara Ridderstedt, ordförande (MP) Mattias Peterson, 1:a vice ordförande (C) Göran Malmestedt, 2:e vice ordförande (M)
Stockholms universitets dokumentation av miljöledningssystemet
Sida 1 (6) Nedan ges en översikt av dokumentationen av Stockholms universitets miljöledningssystem. De dokument som har en koppling till miljöarbetet men står utanför Miljörådets ansvarområde finns att
Göteborgs universitet Sid 1 (7) Revisionsrapport Dnr F 8 80/09
Göteborgs universitet Sid 1 (7) Intern miljörevision av Humanistiska fakulteten Tid: 7 maj 2009 Plats: Göteborg Revisionsledare: Lena Kindborg Revisor: Jonna Bjuhr änner Standard/kravdokument: SS-EN ISO
Välkommen till NMTs miljöledningssystem
Välkommen till NMTs miljöledningssystem Presentationsslingan Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion och handbok till NMTs miljöledningssystem. Här beskrivs ledningssystemets uppbyggnad.