Implementering av strategin ger resultat, det jämförbara rörelseresultatet ökade

Transkript

1 Implementering av strategin ger resultat, det jämförbara rörelseresultatet ökade Juha Hammarén, t.f. VD Under årets andra kvartal ökade det jämförbara rörelseresultatet med 10 % från samma period ifjol till 18,5 miljoner euro. Lägre kostnader och god tillväxt i provisionsnettot inom både Personal & Corporate Banking och Förmögenhetsförvaltning bidrog till den positiva utvecklingen. Vi introducerade nya produkter, kundkoncept och flera nya digitaliseringsinitiativ, som leder till smidigare kundupplevelser och bättre kundbetjäning. Transformationen av Aktia framskred väl med flera positiva förändringar som våra kunder har allt större nytta av. April - juni 2018: De totala rörelseintäkterna ökade till 55,8 (54,2) miljoner euro. Provisionsnettot ökade till 26,2 (24,6) miljoner euro. Räntenettot ökade till 23,5 (22,9) miljoner euro, varav räntenetto från in- och utlåning var 17,4 (17,8) miljoner euro och ränteintäkter från Aktias TLTRO låneprogram var 2,6 miljoner euro. Ränteintäkterna från likviditetsportföljen och stängda ränteskydd minskade med 2,2 miljoner euro. Livsförsäkringsnettot var 5,0 (5,8) miljoner euro och påverkades negativt av orealiserade värdeförändringar i placeringsportföljen. De totala rörelsekostnaderna minskade med 4 % till 38,3 (39,7) miljoner euro. Rörelsekostnaderna exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 38,0 (37,3) miljoner euro. Rörelseresultatet ökade till 18,2 (14,4) miljoner euro. Det jämförbara rörelseresultatet ökade till 18,5 (16,9) miljoner euro. Utsikter 2018 (oförändrade): Det jämförbara rörelseresultatet 2018 förväntas vara något högre än det jämförbara rörelseresultatet 2017 (se s. 18). Nyckeltal (mn euro) 2Q2018 2Q2017 % 1-6/ /2017 % 1Q2018 2Q/1Q 2017 Räntenetto 23,5 22,9 3 % 44,2 46,2-4 % 20,7 13 % 89,6 Provisionsnetto 26,2 24,6 7 % 50,1 45,7 9 % 23,8 10 % 91,4 Rörelseintäkter totalt 55,8 54,2 3 % 107,0 107,3 0 % 51,2 9 % 210,3 Rörelsekostnader totalt -38,3-39,7-4 % -71,8-77,0-7 % -33,5 15 % -160,7 Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden 0,7-0,1-0,1-0,1 - -0,6 - -0,6 Rörelseresultat 18,2 14,4 26 % 35,9 30,8 16 % 17,7 3 % 49,1 Jämförbart rörelseresultat 1 18,5 16,9 10 % 36,6 32,8 11 % 18,0 3 % 59,9 Kostnads/intäktstal 0,69 0,73-5 % 0,67 0,72-7 % 0,65 6 % 0,76 Resultat per aktie (EPS) 3, euro 0,21 0,16 32 % 0,43 0,36 21 % 0,22-3 % 0,57 Eget kapital per aktie (NAV) 2,3, euro 8,26 8,53-3 % 8,26 8,53-3 % 8,61-4 % 8,70 Avkastning på eget kapital (ROE), % 10,1 7,4 37 % 10,2 8,2 25 % 10,2 0 % 6,5 Kärnprimärkapitalrelation 2, % 16,3 18,0-10 % 16,3 18,0-10 % 16,4-1 % 18,0 Kapitaltäckningsgrad 2, % 20,1 24,3-17 % 20,1 24,3-17 % 20,8-3 % 23,4 1) Alternativa nyckeltal utan jämförelsestörande poster, se s. 19 2) Vid periodens slut 3) Omräknade enligt antal aktier efter sammanslagningen av serierna A och R

2 Innehåll.. VD har ordet 3 Centrala händelser 4 Verksamheten Nyckeltal. 19 Koncernens resultaträkning. 20 Koncernens totalresultat. 21 Koncernens balansräkning 22 Förändring av koncernens eget kapital 23 Koncernens kassaflödesanalys. 24 Koncernens utveckling per kvartal. 25 Noter till halvårsrapporten 27 Revisorns rapport gällande översiktlig granskning av Aktia Bank Abp:s halvårsrapport för räkenskapsperioden Finansiell kalender Delårsrapport 1-9/

3 VD har ordet VD har ordet Konjunkturen fortsatte att vara god i Finland under a rets andra kvartal. Samtidigt har oron fo r bl.a. handelskrig och det politiska la get i Italien o kat riskerna i de globala ekonomiska utsikterna. Den pa ga ende penningpolitiska normaliseringsprocessen skapar dessutom en grund fo r ytterligare turbulens. Volatiliteten pa finansmarknaden har da rmed ocksa o kat. Starkt resultat trots lägre livsförsäkringsnetto Aktias ro relseresultat fo r april-juni 2018 o kade med 26 % fra n motsvarande period a ret innan till 18,2 miljoner euro. Det ja mfo rbara ro relseresultatet o kade med 10 % till 18,5 miljoner euro. Ett starkt provisionsnetto och fortsatt la gre kostnader bidrog till den starka resultato kningen. Ro relseresultatet inom Personal & Corporate Banking utvecklades va l under det andra kvartalet. Fo rsa ljning av nya ra ntekorridor- och ra ntetakprodukter startade bra tack vare ho g efterfra gan. Efterfra gan pa bostadsla n var ocksa fortsatt ho g. Fo rnyade kundkoncept och prissa ttning i enlighet med strategin medfo rde ho gre provisionsinta kter fra n betalningsro relsen och inla ningsverksamheten. Ja mfo rt med fo rsta kvartalet o kade Aktia antalet nya kunder inom alla fokuskundgrupper samtidigt som ocksa tillva xttakten i kundernas affa rsvolym o kade. Provisionsnettot inom segmentet Fo rmo genhetsfo rvaltningen utvecklades starkt under andra kvartalet. Ett fortsatt lyckat samarbete med Universal-Investment bidrog till en bra fondfo rsa ljning. Fo rvaltade kundtillga ngar fortsatte att o ka till (9 679) miljoner euro. Trots den goda tillva xten sjo nk resultatet fo r Fo rmo genhetsfo rvaltning pa grund av la gre livsfo rsa kringsnetto, som minskade pa grund av orealiserade va rdefo ra ndringar i placeringsportfo ljen enligt IFRS 9. I maj omfinansierade Aktia den sa kersta llda obligation (covered bond) som fo rfo ll i juni. Efterfra gan pa den nya 5-a riga 500 miljoner euros sa kersta llda obligationen var stor. Marknaden visade stark tilltro till Aktia da emissionen o vertecknades dryga 2,5 ga nger och kunde verksta llas till fo rma nliga villkor. Vi fortsatte att skapa en mer kostnadseffektiv organisationsstruktur och effektivare arbetssa tt. Arbetet ledde till att de totala ro relsekostnaderna minskade ja mfo rt med i fjol inom flera kostnadssta llen, sa som IT och personal. Digitaliseringen skapar smidigare kundbetjäning Aktia fortsa tter att digitalisera verksamheten fo r att skapa smidigare kundupplevelser och ba ttre kundbetja ning. Myndighetsfo rfra gningar och la nekreditbeslut automatiseras. Ett nytt kundhanteringssystem (CRM) har tagits i bruk. I kombination med en ny digital marknadsfo ringsplattform kommer Aktia med hja lp av CRM-systemet att kunna betja na existerande och nya kunder allt mer systematiskt och effektivt. Fra n och med inkommande ho st kan kunden allt mer flexibelt sja lv fo rvalta sin fo rmo genhet genom Wealth Path, en robotiserad ra dgivningsplattform. Aktia fo renklar ocksa godka nnandet av betalningar da Aktias kod-app (Code App) pa mobiltelefoner tas ibruk. Aktias fonder och konsumtionskrediter kommer dessutom att erbjudas via olika nya webportaler inkommande ho st. Händelser efter periodens slut I linje med Aktias strategi att fokusera pa fo rmo genhetsfo rvaltning och finansiering, minskade Aktia sitt innehav i Aktias Fastighetsfo rmedling genom en managementbuyout (MBO) i juli. I bo rjan av augusti uppho rde Aktia ocksa att fungera som fo rsa kringsombud fo r Folksam Skadefo rsa kring i syfte att frigo ra resurser och fokusera pa Aktias strategiska tyngdpunktsomra den. I juli ho jde kreditinstitutet Moody s Aktia Banks rating fo r la ngoch kortfristiga depositioner fra n A3/P-2 till A1/P-1 och pa den la ngfristiga Senior Unsecured-ratingen fra n A3 till A1. De fra msta orsakerna till den fo rba ttrade kreditva rdigheten var Aktias fo rba ttrade ekonomiska utveckling under de tva senaste a ren, framga ngsrik diversifiering av bankens inta ktsmix genom utvidgning av kapitalfo rvaltningsverksamheten och en fo rsta rkt balansra kning. Helsingfors Juha Hammarén tf. verkställande direktör 3

4 Centrala händelser Centrala händelser Moody s höjde Aktias kreditvärdighet I juli ho jde kreditinstitutet Moody s Aktia Banks rating fo r la ngoch kortfristiga depositioner fra n A3/P-2 till A1/P-1 och pa den la ngfristiga Senior Unsecured-ratingen fra n A3 till A1. Den fra msta orsaken till den fo rba ttrade kreditva rdigheten var den konsekventa fo rba ttringen i Aktias frista ende ekonomiska prestationer under de tva senaste a ren, inklusive framga ngsrik diversifiering av bankens blandade inkomster genom utvidgning av kapitalfo rvaltningsverksamheten. Nya affärssegment Som en del av Aktia Bank Abp:s tidigare publicerade strategi, som fokuserar pa fo rmo genhetsfo rvaltning och finansiering, genomfo rde koncernen en fo ra ndring i rapporteringen. Fra n och med rapporterar Aktia enligt tre affa rssegment: Personal & Corporate Banking, Fo rmo genhetsfo rvaltning och Koncernfunktioner. Personal & Corporate Banking-segmentet ansvarar fo r Aktias privat-, fo retags- och premiumkunder. Fo rmo genhetsfo rvaltning, som omfattar Kapitalfo rvaltning, Private Banking och livfo rsa kringar, betja nar fo rmo gna privatkunder och institutionella investerare. Koncernfunktioner ansvarar fo r Aktias sto d- och stabsfunktioner. Sammanslagning av R- och A-aktierna Aktia Bank Abp:s ordinarie bolagssta mma godka nde styrelsens fo rslag till sammanslagning av bolagets R- och A-aktier utan att o ka aktiekapitalet sa, att bolaget efter sammanslagningen endast har ett aktieslag. Bolagssta mman godka nde ocksa den da r tillho rliga a ndringen av bolagsordningen och den riktade vederlagsfria emissionen av nya aktier till a garna av R-aktier sa att a garna av R-aktier vederlagsfritt erho ll 3 (tre) nya aktier mot varje parti om 25 R-aktier. Sammanlagt emitterades nya aktier till a garna av R-aktier. Sammanslagningen registrerades Handeln med den nya aktien tillsammans med den existerande aktien inleddes under ISIN-koden FI och handelssymbolen AKTIA. Expansion till internationella marknader Aktia expanderade fo rsa ljningen av sitt specialkunnande inom statsobligationer pa tillva xtmarknader till den internationella marknaden. Det nya samarbetet fortsatte med tyska Universal-Investment GmbH, den sto rsta oberoende fo rvaltaren i tyskspra kiga Europa som erbjuder placeringstja nster. Bolaget fo rvaltar o ver 340 miljarder euro och erbjuder sina kunder o ver private label-fonder och mandat. Universal-Investment GmbH fo rvaltar och distribuerar Aktias fonder via sin fo rsa ljningsorganisation till institutionella placerare i tyskspra kiga Europa. Aktias räntefondförvaltning igen på topplats i Finland Aktia utna mndes igen till ba sta inhemska ra ntefondfo rvaltare i Morningstars ta vling Finland Awards Da rtill placerade sig Aktia Corporate Bond+-fonden bland de tre ba sta i kategorin Ra ntefonder. Kapitalfo rvaltningen vid Aktia har legat pa topp i Morningstars ma tningar sedan a r Den la ngvariga framga ngen a r ett bevis pa den utomordentliga kompetensen inom Aktia. Aktia Fo rmo genhetsfo rvaltning har specialiserat sig pa tre huvudomra den inom kapitalfo rvaltningen: global inflation, europeiska fo retagsobligationer och statsobligationer emitterade av tillva xtla nder. Aktia Bank införde ett nytt aktiesparprogram Fo r att sto da genomfo randet av Aktias nya strategi beslo t Aktia Bank Abp:s styrelse att info ra ett nytt la ngsiktigt aktiesparprogram fo r Aktia-koncernens ansta llda. Syftet a r att uppmuntra Aktias medarbetare att investera i och a ga bolagets aktier och da rmed likrikta personalens och ledningens intressen och engagemang fo r va rdeutveckling och o kat aktiea garva rde. Martin Backman avgick som verkställande direktör för Aktia Aktia Bank Abp:s styrelse och verksta llande direkto r Martin Backman kom o verens om att Martin Backman avga r fra n sin post med omedelbar verkan. Backman fungerade som bolagets verksta llande direkto r Aktia Bank Abp:s styrelse inledde omedelbart processen fo r att utse en ny verksta llande direkto r. Som tillfo rordnad verksta llande direkto r fungerar vice verksta llande direkto r Juha Hammarén, ansvarig fo r operativa verksamheten. 4

5 Verksamheten Verksamheten Verksamhetsomgivning Finlands ekonomiska utveckling har fortsatt god under a rets andra kvartal. I april va xte produktionen med 2,6 % fra n samma period fo rega ende a r och i maj var motsvarande siffra 3,4 %. Den finla ndska ekonomiska tillva xten under bo rjan av a ret var balanserad och baserade sig pa sa va l extern efterfra gan som inhemska investeringar och konsumtion. Exporten a terspeglade en stark efterfra gan pa investeringsvaror i resten av va rlden. Utsikterna fo r exporten a r dock osedvanligt osa kra a terspeglande eskalerande handelshinder mellan USA och resten av va rlden, fra mst Kina. Konsumentfo rtroendet har fortsatt att ha llas pa mycket ho ga niva er a terspeglande en stark tilltro till ba de den egna ekonomin och Finlands ekonomi bland husha llen. Arbetsmarknaderna har bjudit pa de ba sta ekonomiska nyheterna under Antalet sysselsatta har mellan maj 2017 och maj 2018 o kat med personer och sysselsa ttningsgradens trend har stigit till 71,4 % under andra kvartalet Den positiva sysselsa ttningsutvecklingen skapar ba ttre fo rutsa ttningar fo r o kad konsumtion. Inflationen a r fortfarande ma ttlig i Finland. Konsumentpriserna steg i juni med 1,2 %, medan motsvarande siffra fo r euroomra det var 2 %. OMX Helsinki 25-indexet steg med ca 6 % under januari juni 2018, medan den nordiska banksektorns index (N Banks EUR PI) sjo nk med ca 14 %. Aktias A-aktie sjo nk under samma period med ca 0,1 %. NYCKELTAL Förändring från året innan 2019E* 2018E* 2017 Tillväxt i BNP, % Va rlden 3,7 3,8 3,8 Euroomra det 1,9 2,1 2,5 Finland 2,2 2,6 2,8 Konsumentprisinflation, % Euroomra det 1,6 1,4 1,5 Finland 1,6 1,1 0,7 Övriga nyckeltal, % Utveckling av bosta ders realpriser i Finland 1 1,0 0,3 0,3 Arbetslo shet i Finland 1 8,0 8,2 8,7 Räntor 2, % Europeiska centralbankens styrra nta 0,25 0,00 0,00 10 a rs ra nta, Finland 1,00 0,60 0,59 Euribor 12 ma nader -0,05-0,16-0,19 Euribor 3 ma nader -0,10-0,30-0,33 * prognos av Aktias chefsekonom ) a rsgenomsnitt 2) situationen vid a rets slut Rating Den tudelade utvecklingen pa bostadsmarknaden har fortsatt. Priserna pa a ldre rad- och ho ghusbosta der steg med 0,8 % i maj 2018 ja mfo rt med a ret innan. Inom huvudstadsregionen steg priserna med 3,5 % men i resten av landet sjo nk de med 1,7 %. I de flesta tillva xtcentra har prisutvecklingen dock fortsatt positiv. Husbolagens la n samt riskerna som ha rro r sig till dessa har va ckt debatt under va ren och sommaren. Husha llens skuldsa ttning via husbolagen har na stan tredubblats pa 10 a r, men denna skuld utgo r fortsa ttningsvis en liten andel av husha llens totala skulder, knappa 13 %. Den europeiska centralbanken har under andra kvartalet fo rsta rkt sin kommunikation ga llande en nedko rning av det nuvarande ko pprogrammet under innevarande a r. Den fo rsta ra nteho jningen fo rva ntas att komma under bo rjan av ho sten Euroomra dets ra ntor har inte ma rkbart reagerat pa centralbankens kommunikation och de la nga ra ntorna har under fo rsommaren pressats nera t, med undantag av Italien som lidit av politisk osa kerhet. Å andra sidan talar de fortsa ttningsvis ma ttliga inflationsniva erna inom euroomra det fo r en fo rsiktig ho jningspolitik av ra nteniva n framo ver. Standard & Poor s bekra ftade sin syn pa Aktia Bank Abp:s kreditva rdighet. Kreditva rdigheten fo r la ngfristig uppla ning a r A- och fo r kortfristig A2 och utsikterna a r stabila. Moody s Investors Service uppgraderade ratingen fo r Aktia Banks la ng- och kortfristiga depositioner fra n A3/P-2 till A1/P-1 och fo r den la ngfristiga Senior Unsecured-ratingen fra n A3 till A1. Baseline Credit Assessment (BCA) uppgraderades till a3. Da ruto ver uppgraderades utla ndska och inhemska Counterparty Risk Ratings (CRR) till Aa3/P-1 och la ng- och kortfristiga Counterparty Risk (CR) Assessment till Aa3(cr)/P-1(cr). Utsikterna fo r la ngfristiga depositioner och senior ratings a ndrades fra n positiva till stabila. Moody s Investors Service rating fo r Aktia Banks la ngfristiga masskuldebrevsla n med sa kerhet i fastigheter (covered bonds) a r Aaa. Långfristig upplåning Kortfristig upplåning Utsikter Covered bonds Moody s Investors Service A1 P-1 stabila Aaa Standard & Poor s A- A-2 stabila - 5

6 Verksamheten Övergång till IFRS 9 Resultatra kningen fo r perioden redovisas i enlighet med IFRS 9 medan ja mfo relseperioden 2017 redovisas enligt den tidigare IAS 39-standarden. De nya klassificerings- och va rderingsreglerna hade vid o verga ngen ingen va sentlig inverkan pa koncernens resultat eller finansiella sta llning, men medfo rde o kad volatilitet fra mst i Livfo rsa kringsnettot. Överga ngen till IFRS 9 medfo rde en ny modell fo r bera kning och redovisning av nedskrivningar. Den nya modellen kan medfo ra o kad volatilitet i nedskrivning av krediter och o vriga a taganden, i livfo rsa kringsnettot samt i nettoresultat fra n finansiella transaktioner. Resultatet 4 6/2018 Koncernens ro relseresultat uppgick till 18,2 (14,4) miljoner euro. Koncernens vinst uppgick till 14,7 (11,2) miljoner euro. Ro relseresultat exklusive ja mfo relsesto rande poster uppgick till 18,5 (16,9) miljoner euro. JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER (mn euro) 4-6/ /2017 Omstruktureringskostnader -0,3-2,4 Totalt -0,3-2,4 Intäkter Koncernens ro relseinta kter uppgick till 55,8 (54,2) miljoner euro. Ra ntenettot o kade med 3 % till 23,5 (22,9) miljoner euro. Ra ntenettot fra n in- och utla ning uppgick till 17,4 (17,8) miljoner euro. Fjola ret inkluderar ra nteinta kter fra n avvecklade hypoteksbanksla n om 1,1 miljoner euro. Fortsatt la ga marknadsra ntor och da rmed la gre ra nteavkastning fra n bankens likviditetsportfo lj minskade koncernens ra ntenetto med 1,6 miljoner euro. Ra nteinta kter fra n de 2012 sta ngda ra nteskydden minskade med 0,6 miljoner euro. Ra nteinta kter fra n nya aktiva ra nteskydd uppgick till 0,4 (-) miljoner euro. I juni faststa llde Europeiska centralbanken kostnaden fo r Aktias TLTRO finansiering. Under perioden inta ktsfo rdes en positiv resultateffekt i ra ntenettot om 2,6 miljoner euro. Provisionsnettot o kade med 7 % och uppgick till 26,2 (24,6) miljoner euro. Provisionsinta kter fra n in- och utla ning uppgick till 3,7 (3,5) miljoner euro, vilket motsvarar en o kning om 5 %. Provisionsinta kter fra n fonder, kapitalfo rvaltning och va rdepappersfo rmedling o kade med 9 % till 15,0 (13,7) miljoner euro. Kort- och o vriga betalningsfo rmedlingsprovisioner o kade med 20 % och uppgick till 6,1 (5,1) miljoner euro. Provisionsinta kter fra n fastighetsfo rmedling uppgick till 2,4 (2,4) miljoner euro. Livfo rsa kringsnettot minskade med 14 % och uppgick till 5,0 (5,8) miljoner euro. Det fo rsa kringstekniska resultatet har o kat fra n ifjol medan nettointa kter fra n placeringsverksamheten har minskat. Den fo ra ndrade redovisningen av verkligt va rde pa aktier och andelar vid o verga ngen till IFRS 9 medfo rde o kad volatilitet i livfo rsa kringsnettot. Periodens va rdefo ra ndring om -1,3 miljoner euro inga r i livfo rsa kringsnettot medan ja mfo relseperiodens va rdefo ra ndring inga r i fonden fo r verkligt va rde. Nettoresultat fra n finansiella transaktioner uppgick till 0,7 (0,1) miljoner euro. Perioden inkluderar orealiserade va rdefo ra ndringar pa aktier och andelar om 0,3 (-) miljoner euro. Nettoresultat fra n sa kringsredovisning uppgick till 0,1 (0,2) miljoner euro. Övriga ro relseinta kter uppgick till 0,3 (0,6) miljoner euro. Kostnader Ro relsekostnaderna minskade med 4 % och uppgick till 38,3 (39,7) miljoner euro. Ro relsekostnader exklusive ja mfo relsesto rande poster uppgick till 38,0 (37,3) miljoner euro. Personalkostnaderna minskade med 16 % och uppgick till 17,8 (21,1) miljoner euro. Perioden inkluderar omstruktureringskostnader om 0,3 (2,3) miljoner euro. IT-kostnaderna minskade med 20 % till 6,3 (8,0) miljoner euro tack vare la gre driftskostnader. Avskrivningar av materiella och immateriella tillga ngar uppgick till 3,2 (1,7) miljoner euro, varav avskrivningar fo r basbanken uppgick till 1,5 (-) miljoner euro. Övriga ro relsekostnader o kade med 23 % till 11,0 (9,0) miljoner euro, fra mst pa grund av den EU-lagstadgade avgiften till fonden fo r finansiell stabilitet om 1,1 miljoner euro fo r fo rsta halva ret. Fjola ret inkluderar omstruktureringskostnader om 0,1 miljoner euro. Nedskrivningar av krediter och o vriga a taganden uppgick till 0,7 (-0,1) miljoner euro. Under perioden sa ldes indrivningsfordringar som medfo rde en positiv resultateffekt om 0,7 miljoner euro. Resultatet 1 6/2018 Koncernens ro relseresultat uppgick till 35,9 (30,8) miljoner euro. Koncernens vinst uppgick till 29,8 (24,7) miljoner euro. Ro relseresultat exklusive ja mfo relsesto rande poster o kade med 11 % till 36,6 (32,8) miljoner euro. 6

7 Verksamheten JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER (mn euro) 1-6/ /2017 Utdelning fra n Finlands Kreditandelslag - 1,1 Inta kter fra n fo rsa ljning av Visa Europe - - Omstruktureringskostnader -0,7-3,1 Totalt -0,7-2,0 Intäkter Kostnader Ro relsekostnaderna minskade med 7 % till 71,8 (77,0) miljoner euro. Ro relsekostnader exklusive ja mfo relsesto rande poster uppgick till 71,1 (73,9) miljoner euro. Personalkostnaderna minskade med 12 % och uppgick till 34,3 (39,1) miljoner euro. Perioden inkluderar omstruktureringskostnader om 0,7 (3,0) miljoner euro. Koncernens ro relseinta kter uppgick till 107,0 (107,3) miljoner euro. Ro relseinta kter exklusive ja mfo relsesto rande poster uppgick till 107,0 (106,2) miljoner euro. Ra ntenettot minskade med 4 % till 44,2 (46,2) miljoner euro. Ra ntenetto fra n in- och utla ning uppgick till 34,3 (34,9) miljoner euro. Fjola ret inkluderar ra nteinta kter fra n avvecklade hypoteksbanksla n om 2,0 miljoner euro. Fortsatt la ga marknadsra ntor och da rmed la gre ra nteavkastning fra n bankens likviditetsportfo lj minskade koncernens ra ntenetto med 3,8 miljoner euro. Ra nteinta kter fra n de 2012 sta ngda ra nteskydden minskade med 1,3 miljoner euro. I juni faststa llde Europeiska centralbanken kostnaden fo r Aktias TLTRO finansiering. Under perioden inta ktsfo rdes en positiv resultateffekt i ra ntenettot om 2,6 miljoner euro. Provisionsnettot o kade med 9 % och uppgick till 50,1 (45,7) miljoner euro. Provisionsinta kter fra n in- och utla ning uppgick till 7,0 (6,4) miljoner euro, vilket motsvarar en o kning om 11 %. Provisionsinta kter fra n fonder, kapitalfo rvaltning och va rdepappersfo rmedling o kade med 14 % till 29,7 (25,9) miljoner euro. Kort- och o vriga betalningsfo rmedlingsprovisioner o kade med 17 % till 12,0 (10,2) miljoner euro. Provisionsinta kter fra n fastighetsfo rmedling minskade med 7 % till 3,8 (4,1) miljoner euro. Livfo rsa kringsnettot minskade med 16 % och uppgick till 10,8 (12,8) miljoner euro. Det fo rsa kringstekniska resultatet har o kat fra n ifjol medan nettointa kter fra n placeringsverksamheten har minskat. Den fo ra ndrade redovisningen av verkligt va rde pa aktier och andelar vid o verga ngen till IFRS 9 medfo rde o kad volatilitet i livfo rsa kringsnettot. Periodens va rdefo ra ndring om -2,3 miljoner euro inga r i livfo rsa kringsnettot medan ja mfo relseperiodens va rdefo ra ndring inga r i fonden fo r verkligt va rde. Nettoresultat fra n finansiella transaktioner uppgick till 1,4 (1,4) miljoner euro. Perioden inkluderar orealiserade va rdefo ra ndringar pa aktier och andelar om 0,3 (-) miljoner euro. Ja mfo relseperioden inkluderar en utdelning fra n Finlands Kreditandelslag om 1,1 miljoner euro. Nettoresultat fra n sa kringsredovisning uppgick till 0,3 (-0,1) miljoner euro. Övriga ro relseinta kter uppgick till 0,5 (0,9) miljoner euro. IT-kostnaderna minskade med 24 % till 12,0 (15,7) miljoner euro tack vare la gre driftskostnader. Avskrivningar av materiella och immateriella tillga ngar uppgick till 6,3 (3,4) miljoner euro, varav avskrivningar fo r basbanken uppgick till 3,0 (-) miljoner euro. Övriga ro relsekostnader uppgick till 19,2 (18,9) miljoner euro och inkluderar den EU-lagstadgade avgiften till fonden fo r finansiell stabilitet om 1,1 miljoner euro fo r perioden. Avgiften fo r a r 2018 kommer att vara 2,4 miljoner euro. Fjola ret inkluderar omstruktureringskostnader om 0,1 miljoner euro. Nedskrivningar av krediter och o vriga a taganden uppgick till 0,1 (-0,1) miljoner euro. Under perioden sa ldes indrivningsfordringar som medfo rde en positiv resultateffekt om 0,7 miljoner euro. Balans och åtaganden utanför balansräkningen Koncernens balansomslutning uppgick i slutet av juni till (9 550) miljoner euro. Likviditet Aktia Banks likviditetsportfo lj, som utgo rs av ra nteba rande va rdepapper, uppgick till (1 816) miljoner euro. Likviditetsportfo ljen var bela nad genom repo-affa rer om sammanlagt 118 (146) miljoner euro. Fo r att o vervaka likviditetsriskerna anva nds bland annat en sa kallad o verlevnadshorisont. Överlevandshorisonten ma ter hur la nge likviditetsreservens kassaflo den ra cker till fo r att ta cka de kontraktuella utga ende kassaflo den till kapitalmarknaden utan tillga ng till ny finansiering. Per skulle bankkoncernen klara sig i dryga 28 ma nader i ett scenario med helt sta ngda kapitalmarknader. Uto ver detta fo ljs likviditetsrisken upp via likviditetsta ckningsgraden (LCR). LCR uppgick till 128 (161) %. LCR-niva n fluktuerar bland annat pa grund av maturitetsstrukturen fo r bankens emitterade masskuldebrevsla n. 7

8 Verksamheten Likviditetstäckningsgrad (LCR) * LCR % 128 % 161 % * Utra kningen av LCR bygger pa Europeiska kommissionens i oktober 2014 publicerade fo rordning. Inlåning Inla ningen fra n allma nheten och offentliga samfund uppgick till (4 119) miljoner euro motsvarande en depositionsmarknadsandel om 3,3 (3,5) %. Totalt uppgick de av Aktiakoncernen emitterade masskuldebrevsla nen till (2 451) miljoner euro. Av dessa emitterade masskuldebrevsla n utgjorde (1 669) miljoner euro la n med sa kerhet i bostadsfastigheter emitterade av Aktia Bank. Under perioden har Aktia Bank emitterat ett nytt la ngfristigt masskuldebrevsla n med sa kerhet i fastigheter (Covered Bonds) om 500 miljoner euro med en lo ptid om 5 a r. Emissionen kunde verksta llas till mycket fo rma nliga villkor och emissionen o vertecknades dryga 2,5 ga nger. Som sa kerhet fo r CB-emissioner har reserverats la n till ett va rde om (2 110) miljoner euro i slutet av juni. Utlåning Koncernens totala utla ning till allma nheten uppgick i slutet av juni till (5 839) miljoner euro, vilket innebar en o kning om 119 miljoner euro. Husha llens andel av den totala kreditstocken uppgick till (4 714) miljoner euro eller 79,5 (80,7) % av kreditstocken. Bola nestocken uppgick till (4 655) miljoner euro, varav husha llens andel var (3 971) miljoner euro. Aktias nyutla ning till privathusha ll uppgick till 416 ( ; 442) miljoner euro. Aktias marknadsandel av husha llens bostadsla n var i slutet av juni 4,1 (4,2) %. Av Aktiakoncernens kreditstock utgjorde 10,8 (10,1) % krediter till fo retag. Den sammanlagda kreditgivningen till fo retag uppgick till 642 (592) miljoner euro. Krediter till bostadssamfund o kade med 10 % och uppgick till 540 (491) miljoner euro, vilket utgjorde 9,1 (8,4) % av Aktias totala kreditstock. KREDITSTOCKENS SEKTORFÖRDELNING (mn euro) Andel, % Husha ll ,5 % Fo retag ,8 % Bostadssamfund ,1 % Icke vinstsyftande samfund ,6 % Offentliga samfund ,1 % Totalt ,0 % Finansiella tillgångar Aktiakoncernens finansiella tillga ngar utgo rs av bankkoncernens likviditetsportfo lj och o vriga ra nteba rande placeringar om totalt (1 816) miljoner euro, livfo rsa kringsbolagets placeringsportfo lj om totalt 564 (574) miljoner euro samt bankkoncernens fastighets- och aktieinnehav om totalt 10 (9) miljoner euro. Försäkringsskuld Livfo rsa kringsbolagets fo rsa kringsskuld uppgick till (1 217) miljoner euro, varav 815 (802) miljoner euro var fondanknutet. Den ra ntebundna fo rsa kringsskulden minskade till 408 (415) miljoner euro. Eget kapital Aktiakoncernens eget kapital uppgick till 569 (598) miljoner euro. Fonden fo r verkligt va rde minskade till 24 (52) miljoner euro. Av den totala minskningen om 28 miljoner euro ha nfo r sig 24 miljoner euro till de omklassificeringar som gjorts i samband med info randet av IFRS 9. Åtaganden Åtaganden utanfo r balansra kningen, som besta r av kreditlimiter, o vriga la nelo ften samt bankgarantier uppgick till 537 (553) miljoner euro. Förvaltade tillgångar Koncernens totala fo rvaltade tillga ngar uppgick till (12 281) miljoner euro. Kundtillga ngarna innefattar fo rvaltade och fo rmedlade fonder samt fo rvaltat kapital i de dotterbolag som inga r i segment Fo rmo genhetsfo rvaltning. I nedansta ende tabell presenterade tillga ngar a terspeglar nettovolymer sa att kundtillga ngar som fo rvaltas i flera bolag har eliminerats. Koncerntillga ngarna innefattar den av treasury-funktionen fo rvaltade likviditetsportfo ljen i bankkoncernen samt livfo rsa kringsbolagets placeringsportfo lj. FÖRVALTADE TILLGÅNGAR (mn euro) % Kundtillga ngar % Koncerntillga ngar % Totalt % 8

9 Verksamheten Kapitaltäckning och solvens Aktia Bankkoncernens (Aktia Bank Abp och alla dotterbolag utom Aktia Livfo rsa kring) ka rnprima rkapitalrelation var i slutet av perioden 16,3 (18,0) %. Ka rnprima rkapitalet efter avdragsposter o kade under perioden med 1,5 miljoner euro, vilket fo rba ttrade ka rnprima rkapitalrelationen med 0,1 procentenheter. Riskva gda fo rbindelser o kade totalt med 237,7 miljoner euro, vilket minskade ka rnprima rkapitalrelationen med 1,9 procentenheter. Fo ra ndringen ha nfo r sig fra mst till riskviktsgolvet fo r bostadsla n pa 15 %, vilket o kade riskva gda fo rbindelser med 168,1 miljoner euro. Under perioden har a ven fo retagsexponeringarna o kat. Bankkoncernen tilla mpar intern riskklassificering (IRBA) vid bera kningen av kapitalta ckningskrav fo r husha lls- och aktieexponeringar. Fo r o vriga exponeringsgrupper tilla mpas schablonmetoden. Totalt omfattas 57 (54) % av bankkoncernens ansvar av IRB-metoden. Arbetet fo r info randet av interna modeller fo r fo retags- och kreditinstitutsexponeringar fortsa tter. dessa risker sta lls inga specifika kapitalkrav (pelare 1) i EU:s kapitalta ckningsfo rordning (CRR). Enligt beslut ska kravet uppfyllas med ka rnprima rkapital. Kravet tra dde i kraft Kapitalkonserveringsbuffertkravet ho jer minimikravet med 2,5 procentenheter. Det kontracykliska buffertkravet kommer att variera mellan 0,0 2,5 procentenheter och bera knas enligt exponeringarnas geografiska fo rdelning. Beslutet ga llande storleken pa ett eventuellt kontracykliskt buffertkrav fo r finla ndska exponeringar fattas kvartalsvis av Finansinspektionens direktion pa basis av en makrostabilitetsanalys. Enligt det senaste beslutet ( ) faststa lldes inget kontracykliskt buffertkrav fo r bankernas finla ndska exponeringar. Myndigheter i vissa andra la nder har sta llt kontracykliska buffertkrav och i de fall da Aktia har exponeringar i dessa la nder o kar bankkoncernens kapitalkrav. Kraven ga ller vissa exponeringar i bankkoncernens likviditetsportfo lj. Bankkoncernens institutspecifika kontracykliska buffertkrav uppgick per till 0,05 % med beaktande av exponeringarnas geografiska fo rdelning. Kapitaltäckning, % Bankkoncernen Ka rnprima rkapitalrelation 16,3 18,0 Prima rkapitalrelation 16,3 18,0 Sammanlagd kapitalta ckning 20,1 23,4 Aktia Bank Ka rnprima rkapitalrelation 15,9 17,9 Prima rkapitalrelation 15,9 17,9 Sammanlagd kapitalta ckning 19,7 23,2 Det totala kapitalkravet fo r bankverksamheten besta r av minimikrav (s.k. pelare 1-krav), buffertkrav enligt pro vning (s.k. pelare 2-krav) och olika tilla ggsbuffertkrav. Minimikravet enligt pelare 1 a r 4,5 % fo r ka rnprima rkapitalrelation och 8 % fo r kapitalta ckningen. Pelare 2-kravet a r bankspecifikt och baserar sig pa tillsynsmyndighetens bedo mning (Supervisory Review and Evaluation Process, SREP). Tilla ggsbuffertkraven ho jer kapitalkravet samt begra nsar vinstutdelningen ifall bankens ka rnprima rkapitalrelation understiger kraven. Finansinspektionen har faststa llt ett konsoliderat pelare 2-krav fo r Aktia. Kravet uppga r till 1,75 % och ta cker koncentrationsrisken inom kreditrisken och den strukturella ra nterisken. Fo r Finansinspektionen har definierat de systemviktiga instituten fo r det finansiella systemet i Finland (sa kallade O-SII-institut, Other Systemically Important Institution ) och faststa llt buffertkrav fo r dem. Fo r Aktia faststa lldes inget O-SII-buffertkrav. Med beaktande av samtliga kapitalkrav var miniminiva n fo r bankkoncernens kapitalta ckning 12,30 % och 10,30 % fo r prima rkapitalrelationen vid periodens slut. Finansinspektionens beslut om en minimigra ns om 15 % fo r den genomsnittliga riskvikten fo r bostadsla neportfo lj fo r kreditinstitut som tilla mpar IRBA-modeller tra dde i kraft i Enligt beslutet ga ller gra nsen endast bostadsla n sa som definierat i konsumentskyddslagen. Vid slutet av perioden var den genomsnittliga riskvikten fo r sa dana bostadsla n enligt IRBA-modeller 10,9 %. Riskviktgra nsen minskade ka rnprima rkapitalta ckningen med 1,3 procentenheter. Enligt det senaste makrotillsynsbeslutet har Finansinspektionens direktion beslutat att sta lla systemriskbuffertkrav fo r de finska kreditinstituten. Enligt Finansinspektionen a r syftet med buffertkravet att sta rka kreditinstitutens risktolerans mot strukturella systemrisker. Kravet varierar mellan kreditinstituten, fo r Aktia Bank Abp har sta llts en systemriskbuffert pa 1 %. Systemriskbuffertkravet ska uppfyllas med ka rnprima rkapital och tra der i kraft SAMMANLAGT KAPITALKRAV Pelare 1-krav Pelare 2-krav Tilläggsbuffetkrav Kapitalkonservering Kontracykliska O-SII Systemrisk Totalt Ka rnprima rkapital (CET1) 4,50 1,75 2,50 0,05 0,00 0,00 8,80 Prima rkapitaltillskott (AT1) 1,50 0,00 1,50 Supplementa rkapital (T2) 2,00 0,00 2,00 Totalt 8,00 12,30 9

10 Verksamheten Aktiakoncernen har tagit i bruk IFRS 9-standarden Överga ngen till IFRS 9 hade en marginell inverkan pa bankkoncernens kapitalta ckning. Bankkoncernens bruttosoliditetsgrad (leverage ratio) uppgick vid slutet av kvartalet till 4,6 (4,5) %. Konglomeratets kapitalta ckning var 152,9 (164,5) %. Konglomeratets kapitalta ckning minskade under perioden, fra mst pa grund av att riskviktsgolvet fo r bostadsla n tra dde i kraft. Enligt lagen om tillsyn o ver finans- och fo rsa kringskonglomerat a r minimikravet 100 %. Överga ngen till IFRS 9 hade ingen va sentlig inverkan pa konglomeratets kapitalta ckning. Bruttosoliditetsgrad Prima rkapital Exponeringar totalt Bruttosoliditetsgrad, % 4,6 4,5 1) Bruttosoliditetsgraden har bera knats med siffrorna vid slutet av kvartalet Aktia Bank har fra n Verket fo r finansiell stabilitet fa tt ett beslut om minimikrav fo r nedskrivningsbara skulder (s.k. MREL-krav). Enligt beslutet a r kravet tva ga nger minimikapitalkravet inklusive det sammanlagda buffertkravet enligt kreditinstitutslagen, dock minst 8 % av balansomslutning. Kravet tra der i kraft fra n och med De sa kallade non-preferred senior-instrumenten har inte a nnu implementerats i den finska lagstiftningen. MREL-krav (mn euro) RWA-baserad 570,3 512,1 Balansbaserad 647,1 659,4 Kapitalbas och skulder som kan användas för att täcka MREL-kravet Ka rnprima rkapital (CET1) 377,0 375,5 AT 1-instrument 0,0 0,0 Tier 2-instrument 177,5 211,3 Övriga skulder 564,0 566,1 Totalt 1 118, ,8 Livfo rsa kringsbolaget fo ljer Solvens II-direktivet, i vilket bera kningarna fo r ansvarsskulden va rderas till marknadsva rde. I Solvens II bera knar bolaget SCR (Solvency Capital Requirement) och MCR (Minimum Capital Requirement) samt identifierar sitt tillga ngliga solvenskapital inom Solvens II. Aktia Livfo rsa kring anva nder standardformeln fo r SCR och beaktar i bera kningen av solvenskapitalet direktivets o verga ngsregel fo r ansvarsskulden i enlighet med Finansinspektionens tillsta nd. I slutet av perioden var SCR 83,4 (85,1) miljoner euro, MCR 23,7 (23,9) miljoner euro och det tillga ngliga kapitalet 170,7 (169,5) miljoner euro. Da rmed var solvensgraden 204,7 (199,2) %. Utan o verga ngsregler var SCR 96,0 (98,6) miljoner euro, MCR 25,7 (26,1) miljoner euro och det tillga ngliga kapitalet 121,0 (116,3) miljoner euro. Solvensgraden utan o verga ngsregler var 126,1 (117,9) %. Överga ngen till IFRS 9 hade ingen inverkan pa solvensen fo r Aktia Livfo rsa kring. Segmentöversikt Aktia Banks verksamhet a r indelad i tre affa rssegment: Personal & Corporate Banking, Fo rmo genhetsfo rvaltning och Koncernfunktioner. Verksamhet som inte ho r till affa rssegmenten rapporteras i segment Övrigt. Personal & Corporate Banking Personal Banking erbjuder Aktias privatkunder ett brett utbud av finansierings-, fo rsa krings-, spar- och placeringsprodukter och tja nster via olika kanaler. Segmentet omfattar a ven kundkonceptet Aktia Premium. Corporate Banking betja nar fo retag och organisationer, fra n mikrofo retag och fo reningar till bo rsbolag. SEGMENTETS RÖRELSERESULTAT (mn euro) 1-6/ /2017 % Ro relseinta kter 60,7 58,2 4 % Ro relsekostnader -45,6-48,2-5 % Ro relseresultat 15,1 9,9 53 % Ja mfo rbart ro relseresultat 15,6 11,7 33 % Efterfra gan pa bostadsla n a r fortfarande ho g, men ha rd konkurrens om goda bostadsla netagare pressar kundmarginaler pa nya bostadsla n. Samtidigt har efterfra gan pa ra ntekorridor- och ra ntetakprodukter varit ho g. Ökningen av fo retagsverksamhetens kreditstock a terspeglar marknadens starka efterfra gan pa ba de fo retagsinvesteringar och fastighetsfinansiering, a ven ha r var kundmarginalerna pressade. Ra ntenetto fra n in- och utla ning har fortsatt pa en god niva tack vare la ga depositionsra ntor och en stabil utla ningstillva xt. Med beaktande av segmentets inta kter om 1,0 miljoner euro i samband med avvecklingen av Aktia Hypoteksbank ifjol, har ra ntenettot fra n in- och utla ningen o kat med 0,6 miljoner euro. Nedskrivningar av krediter och o vriga a taganden var fortsa ttningsvis pa en la g niva. Fo rnyade kundkoncept i enlighet med den nya strategin och prisjusteringar medfo rde ho gre provisionsinta kter fra n betalningsro relsen och inla ningsverksamheten. 10

11 Verksamheten Under andra kvartalet fortsatte utvecklingen av produktutbudet samt fo rba ttring av kundupplevelsen. I maj na dde Mobilbankens nya version kunderna, med den lanserades t ex en snabbare och enklare anso kningsprocess fo r Aktia bruksla n. Samtidigt byttes alla kort till Aktia Mastercard fo r att fo renhetliga Aktias kortsortiment samt fortsa tta samarbete med en leveranto r, vars roll a r stark som en digital fo rega ngare. Ro relsekostnaderna minskade till fo ljd av ibruktagning av ny verksamhetsmodell och omorganisering av kontorsna tverket under slutet av Utla ning till privatkunder uppgick till (4 611) miljoner euro. Fo retagsverksamhetens kreditstock o kade till (1 111) miljoner euro. Ökningen ha nfo r sig fra mst till enskilda sto rre kreditarrangemang. Privatkunders sparande i depositioner minskade och uppgick till (2 554) miljoner euro, medan fondsparandet o kade till (1 416) miljoner euro. Förmögenhetsförvaltning Segmentet omfattar kapitalfo rvaltnings-, privatbanks- och livfo rsa kringsverksamhet. Segmentet erbjuder fo rmo genhetsfo rvaltning och finansieringstja nster till fo rmo gna privatkunder och institutionella investerare. Segmentet erbjuder a ven ett brett utbud av placerings- och livfo rsa kringsprodukter fo r distribution i Aktias samtliga kundsegment. SEGMENTETS RÖRELSERESULTAT (mn euro) 1-6/ /2017 % Ro relseinta kter 31,5 31,5 0 % Ro relsekostnader -20,3-20,3 0 % Ro relseresultat 11,2 11,2 0 % Ja mfo rbart ro relseresultat 11,3 12,4-9 % Segmentets provisionsnetto utvecklades starkt. Provisionsnettot o kade med 4 % i Private Banking och med 14 % i Kapitalfo rvaltningen. Aktia Fondbolags fondstock uppgick till 4,9 miljarder euro och var pa samma niva som vid a rsskiftet. Fo rsa ljningen har o kat under perioden, medan marknadsfo ra ndringen var negativ. Institutionsfo rsa ljningen har fortlo pt bra trots marknadsturbulensen under det fo rsta halva ret. Fondfo rsa ljningen under perioden uppgick till 634 (299) miljoner euro. Sto rsta delen av fo rsa ljningen var till utla ndska institutioner som tecknade fonder via Universal-Investment i Luxemburg, vilken erbjuder EMD fondprodukter fra n och med lanserades den senaste fonden UI-Aktia EM Local Currency Bond+. Da ruto ver uto kade Aktia Fondbolag produktsortimentet inom alternativa placeringar med Aktia Opportunistic Credit i mars/april 2018 och Aktia Alternative i april Aktia var a terigen den ba sta ra ntefondfo rvaltaren i Morningstars ta vling Finland Awards Aktia har varit bland de tre ba sta de senaste sex a ren och har vunnit ta vlingen fyra ga ngen. Da rtill placerade sig Aktia Corporate Bond+-fonden bland de tre ba sta i kategorin Ra ntefonder. Institutionella investerare uppskattar Aktia Kapitalfo rvaltning ho gt och bolaget tilldelades utma rkelsen tredje ba sta kapitalfo rvaltare fo r andra a ret i rad i underso kningen External Asset Management Institutions 2018 Finland gjord av KANTAR SIFO Prospera. Överga ngen till IFRS 9 medfo rde o kad volatilitet i livfo rsa kringsnettot som minskade till 9,0 (11,3) miljoner euro. Periodens livfo rsa kringsnetto belastas av orealiserade va rdefo ra ndringar om -2,3 miljoner euro. Livfo rsa kringsbolagets fo rsa kringsskuld uppgick till (1 217) miljoner euro, varav 815 (802) miljoner euro var fondanknutet. Den ra ntebundna fo rsa kringsskulden minskade till 408 (415) miljoner euro. Den genomsnittliga diskonteringsra ntan fo r den ra nteba rande fo rsa kringsskulden a r 3,4 %. I fo rsa kringsskulden inga r en ra ntereserv om 16,0 (16,0) miljoner euro, som kan anva ndas fo r att ta cka det framtida ra ntekravet. Med beaktande av omstruktureringskostnader om 0,1 (1,2) miljoner euro o kade segmentets ja mfo rbara ro relsekostnader med 1,0 miljoner euro. Livfo rsa kringens omkostnadsprocent var pa en bra niva och uppgick till 76,8 (78,9) %. Fo rvaltade kundtillga ngar uppgick till (9 679) miljoner euro. (mn euro) % Fo rvaltade kundtillga ngar % varav Institutionella tillga ngar % Koncernfunktioner Koncernfunktioner besta r av koncernens treasury-verksamhet samt koncernens o vriga sto d- och stabsfunktioner. Enheterna sko ter koncernens finansiering och likviditetshantering samt bista r de o vriga affa rssegmenten med fo rsa ljnings-, IT- och produktsto d samt -utveckling. Koncernfunktioner inkluderar a ven risk- och finansiell uppfo ljning och kontroll. Sto rsta inta ktsposten utgo rs av inta kter fra n koncernens treasury-verksamhet. 11

12 Verksamheten SEGMENTETS RÖRELSERESULTAT Övrigt (mn euro) 1-6/ /2017 % Ro relseinta kter 15,4 17,8-14 % Ro relsekostnader -6,7-9,1-26 % Ro relseresultat 8,7 8,7-1 % Ja mfo rbart ro relseresultat 8,9 7,7 15 % Likviditetsportfo ljens bokfo rda va rde uppgick till (1 799) miljoner euro, motsvarande 28 (31) % av utla ningsportfo ljen. Likviditetsportfo ljens ra nteavkastning minskade till 4,6 (8,4) miljoner euro till fo ljd av det ra dande la ga ra ntela get. Trots det utmanande ra ntela get har en positiv ra nteavkastning kunnat bibeha llas vid omplaceringar. Periodens ra ntenetto minskade till fo ljd av la gre ra nteavkastning fra n likviditetsportfo ljen och la gre ra nteinta kter fra n de sta ngda ra nteskydden. Sedan mars 2015 har Aktia Bank deltagit i Europeiska centralbankens la neprogram (TLTRO), vilket mo jliggjort fo r Aktia att erbjuda marknaden fo rma nliga och konkurrenskraftiga krediter. I juni faststa llde Europeiska centralbanken kostnaden fo r Aktias TLTRO finansiering. Under perioden inta ktsfo rdes en positiv resultateffekt i ra ntenettot om 2,6 miljoner euro. Inta kterna fra n de ra ntederivat som avvecklades 2012 minskade till 6,1 (7,5) miljoner euro. Inta kterna kommer att minska fram till slutet av Under 2017 uppgick den positiva effekten fra n de sta ngda ra ntederivaten till 14,4 miljoner euro. Under 2018 kommer den positiva effekten i ra ntenettot att uppga till ca 10,3 miljoner euro och resterande ca 2,4 miljoner euro kommer att resultatfo ras under Koncernens o vriga verksamhet besta r bland annat av Aktia Fastighetsfo rmedling Ab. Övrig verksamhet utgo r inte ett rapporterande affa rssegment. Fo rmedlingsarvoden fra n Aktia Fastighetsfo rmedling minskade till 3,9 (4,2) miljoner euro. Aktia Bank Abp minskade sitt a gande i Aktia Fastighetsfo rmedling Ab till 19 % i bo rjan av juli. Ändringarna i a garstrukturen sto der fo rverkligandet av Aktias nya strategi och kommer inte att ha en va sentlig effekt pa koncernens resultat och finansiell sta llning. Det na ra samarbetet mellan Aktia Bank och Fastighetsfo rmedlingen fortsa tter a ven efter fo ra ndringen av a garstrukturen. Koncernens riskpositioner Definitioner och generella principer fo r kapital- och riskhantering kan la sas i Aktia Bank Abp:s a rsredovisning 2017 ( com) i not K2 pa s eller i Aktia Bank Abp:s Capital and Risk Management Report (publicerad pa engelska) pa koncernens webbplats Risker i kreditgivningen inom bankverksamheten De o ver 90 dagar fo rfallna krediterna, inklusive fordringar pa konkursfo retag och fordringar fo r indrivning, o kade till 45 (36) miljoner euro, vilket motsvarade 0,74 (0,61) % av kreditstocken. I kreditstocken inga r a ven garantia taganden utanfo r balansra kningen. La gre finansieringskostnader, fra mst fra n seniorfinansiering, kompenserar fo r minskade inta kter fra n likviditetsportfo ljen och sta ngda ra nteskydd. Husha llens o ver 90 dagar fo rfallna krediter uppgick till 0,62 (0,51) % av hela kreditstocken och till 0,78 (0,64) % av husha llskreditstocken. Personalkostnaderna var na got la gre a n fo rega ende a r, fra mst tack vare la gre omstruktureringskostnader a n ifjol. Till fo ljd av ibruktagningen av ny basbank minskade de lo pande IT-kostnaderna samtidigt som avskrivningarna o kade. Övriga ro relsekostnader o kade pa grund av den EU-lagstadgade avgiften till fonden fo r finansiell stabilitet om 1,1 miljoner euro fo r perioden. Under perioden fortsatte arbetet kring implementeringen av GDPR (dataskyddsfo rordningen). Fo rordningen har tilla mpats fra n och med De krediter vars betalningar var 3 30 dagar fo rsenade minskade till 13 (74) miljoner euro motsvarande 0,22 (1,26) % av kreditstocken. Krediter vars betalningar var dagar fo rsenade minskade till 17 (29) miljoner euro motsvarande 0,29 (0,50) % av kreditstocken. OREGLERADE KREDITER FÖRDELADE ENLIGT DRÖJSMÅLETS LÄNGD I DAGAR (mn euro) Dagar % av stocken % av stocken , ,26 varav husha ll 12 0, , , ,50 varav husha ll 14 0, , , ,61 varav husha ll 37 0, ,51 12

13 Verksamheten Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden Fo ra ndringen i reserveringen fo r framtida kreditfo rluster (ECL) i enlighet med IFRS 9 medfo rde att nedskrivningar av krediter och o vriga a taganden uppgick till 0,1 (-0,1) miljoner euro. De sammanlagda nedskrivningarna av krediter uppgick till 0,00 (0,00) % av den totala utla ningen. Andelen nedskrivningar av fo retagskrediter i fo rha llande till fo retagsutla ningen uppgick till -0,09 (-0,32) %. Vid periodens slut fanns det masskuldebrevsla n till ett sammanlagt va rde om 18 miljoner euro, vilka inte uppfyllde kriterierna fo r bela ning i centralbanken. Tva av masskuldebrevsla nen uppfyllde inte kriterierna fo r bela ning i centralbanken till fo ljd av att hemlandet till dessa covered bonds inte tillho r de sa kallade EES- eller G7-la nderna samt da rtill ett masskuldebrevsla n fra n ett inhemskt kreditinstitut uppfyllde inte kriterierna fo r bela ning i centralbanken pa grund av att emissionen saknar rating. Övriga marknadsrisker inom bankverksamheten De finansiella tillgångarnas riskfördelning Inom bankverksamheten idkas ingen aktiehandel i tradingsyfte och inga fastighetsplaceringar go rs i avkastningssyfte. Bankkoncernen uppra ttha ller en likviditetsportfo lj som buffert fo r situationer da marknadsuppla ning av na gon anledning inte kan ske till normala villkor. Fastra nteplaceringar inom likviditetsportfo ljen utnyttjas a ven till att reducera den strukturella ra nterisken. Inom livfo rsa kringsverksamheten utgo r placeringsportfo ljen ta ckning fo r fo rsa kringsskulden och va rderas lo pande till marknadsva rde. Genom ra nteplaceringar exponeras koncernen fo r motpartsrisker. Direkta ra nteplaceringar fa r en kreditklassificering (rating) av internationella kreditbyra er som Standard & Poor s, Fitch eller Moody s. Kreditklassificeringen pa verkas fra mst av motpartens hemland och ekonomiska sta llning, men ocksa av instrumentslag och fo rma nsra tt. Bankkoncernens likviditetsportfölj och övriga räntebärande placeringar Placeringarna inom likviditetsportfo ljen och de o vriga ra nteba rande placeringarna minskade under perioden med 108 miljoner euro och uppgick till (1 816) miljoner euro. RATINGFÖRDELNING FÖR BANKKONCERNENS LIKVIDITETSPORTFÖLJ OCH ÖVRIGA RÄNTEBÄRANDE PLACERINGAR (mn euro) Aaa 54,6 % 53,1 % Aa1 - Aa3 22,2 % 27,4 % A1 - A3 2,9 % 5,0 % Baa1 - Baa3 1,6 % 2,3 % Ba1 - Ba3 0,5 % 0,0 % B1 - B3 0,0 % 0,0 % Caa1 eller sa mre 0,0 % 0,0 % Inhemska kommuner (saknar rating) 11,7 % 11,6 % Utan rating 6,5 % 0,6 % Totalt 100,0 % 100,0 % Fastighetsinnehaven uppgick vid periodens slut till 0,1 (0,1) miljoner euro och de till verksamheten ha nfo rliga aktieplaceringarna till 9,7 (9,3) miljoner euro. Livförsäkringsbolagets placeringsportfölj Marknadsva rdet fo r livfo rsa kringsbolagets totala placeringsportfo lj uppgick till 564 (574) miljoner euro. Livfo rsa kringsbolagets direkta fastighetsplaceringar uppgick till 56 (55) miljoner euro. Fastigheterna a r bela gna i huvudstadsregionen och andra tillva xtcentrum i so dra Finland och har i huvudsak hyresga ster med la nga hyreskontrakt. Ratingfördelning för livförsäkringsverksamhetens direkta ränteplaceringar (exklusive placeringar i ra ntefonder, fastigheter, aktier och alternativa placeringar) (mn euro) Aaa 50,5 % 50,0 % Aa1 - Aa3 32,2 % 32,4 % A1 - A3 4,8 % 3,3 % Baa1 - Baa3 2,6 % 3,8 % Ba1 - Ba3 0,9 % 0,5 % B1 - B3 0,0 % 0,0 % Caa1 eller sa mre 0,0 % 0,0 % Inhemska kommuner (saknar rating) 0,0 % 1,6 % Utan rating 8,9 % 8,3 % Totalt 100,0 % 100,0 % 13