LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ Rådhuset, stadsstyrelsens sammanträdesrum. Uutinen Lotte-Marie. Karlsson Mikael ledamot

Transkript

1 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ Stadsstyrelsen TID kl. 17:40-21:32 PLATS Rådhuset, stadsstyrelsens sammanträdesrum NÄRVARANDE Heijnsbroek-Wirén Mia ordförande Isotalo Arja I viceordförande Karvonen Juha II viceordförande Uutinen Lotte-Marie ledamot Sjödahl Ralf ledamot Karlsson Mikael ledamot Liljestrand Tom ledamot Kekkonen Jari ledamot Peltoluhta Vesa Långs ersättare ÖVRIGA Andersson Otto fm:s ordförande Tähtinen Keijo fm:s II vice ordförande Lönnfors Kristina förvaltningsdir., tf stadsdirektör Kettunen Kirsi ekonomidirektör Hirvonen Petri sysselsättningskoordinator, sekreterare Blomberg Ulf teknisk direktör Forsblom Lisbeth chef för seniorservice 93, Iivonen Jaana servicechef, service för barn och unga 94 FRÅNVARANDE Lång Saara Lepola Janne ledamot fm:s 1 vice ordförande UNDERSKRIFTER Ordförande Sekreterare Mia Heijnsbroek-Wirén Petri Hirvonen Kirsi Kettunen 99 BEHANDLADE ÄREND JUSTERING AV PROTOKOLLET Elektroniskt i Lovisa Vesa Peltoluhta Ralf Sjödahl PROTOKOLLET TILL På Lovisa stads elektroniska anslagstavla PÅSEENDE Protokollsutdragets riktighet intygar Lovisa

2 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ Stadsstyrelsen FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE ÄRENDEN Sida 88 Mötets laglighet och beslutförhet 4 89 Protokolljusterare 5 90 Försäljning av strandtomt nr Försäljning av strandtomt nr Räddningsverket i Östra Nylands förslag till budget och ekonomiplan Andra skedet (projektplan) och tredje skedet (genomförandet) av utvecklingsplanen för effektiverat serviceboende och anstaltsvård för seniorer Uppdatering av serviceavtalet mellan Lovisa och Lappträsk Val av medlemmar i äldrerådet för Råd för personer med funktionsnedsättning Anhållan om understöd, Svenska Finlands folkting Oy Porvoo International College Ab, val av representanter Att utse en arbetarskyddschef Tillfällig förhöjning av förvaltningsdirektörens uppgiftsrelaterade lön Begäran om förslag till deltagare i försvarskurs Att godkänna KuntaPro Oy:s delägaravtal Delårsrapport 1 8/ Bemötande med anledning av utvärderingsberättelsen Kommunala tillkännagivanden Fullmäktigemotioner Allmänna förhandsröstningsställen och röstningsställen på 52

3 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ valdagen vid presidentvalet Nämndernas och sektionernas beslut Övriga ärenden Fastighetsförrättningar, val av godemän Lovisa Hamn Ab:s ansökan om ändring av miljötillstånd, utlåtande till regionförvaltningsverket i Södra Finland 112 Suomenlahden Telakka Oy:s ansökan om ändring av miljötillstånd, utlåtande till regionförvaltningsverket i Södra Finland Tjänsteinnehavarbeslut stadsstyrelsen för kännedom Anmälningsärenden stadsstyrelsen för kännedom 66

4 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ Stadsstyrelsen Mötets laglighet och beslutförhet STST 88 Ordföranden öppnade sammanträdet klockan Sammanträdet konstaterades vara lagligt och beslutfört. För sammanträdet hade en tilläggslista utdelats. Det beslutades att punkterna Fastighetsförrättningar, val av godemän, Lovisa Hamn Ab:s ansökan om ändring av miljötillstånd, utlåtande till regionförvaltningsverket i Södra Finland, Suomenlahden Telakka Oy:s ansökan om ändring av miljötillstånd, utlåtande till regionförvaltningsverket i Södra Finland och Tjänsteinnehavarbeslut stadsstyrelsen för kännedom upptas för behandling. Dessutom tillades punkten Anmälningsärenden för kännedom till föredragningslistan.

5 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ Stadsstyrelsen Protokolljusterare STST 89 Till protokolljusterare valdes ledamöterna Vesa Peltoluhta och Ralf Sjödahl.

6 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ Stadsstyrelsen Försäljning av strandtomt nr / /2017 STST 90 Beredning: tekniska direktören Ulf Blomberg, tfn Arrendatorerna av strandtomt nr 105 har begärt att få köpa det område som de arrenderat av Lovisa stad. Tomten har förstorats en aning bortåt från stranden så att tomten har blivit m² stor och att det gårdsområde som använts får plats på tomten. Stadsfullmäktige i Lovisa stad fastställde genom sitt beslut i 154 principerna för försäljning av strandtomter. På området gäller stranddelgeneralplanen för Kulla-Lappom, där området som utgör köpeobjekt är till största delen semesterbostadsområde (RA) och en liten del jord- och skogsbruksdominerat område (M). Enligt planbestämmelserna bestäms byggrätten för byggplatsen med exploateringstalet 0.05, dock högst 250 m2. Tekniska direktören har underhandlat med arrendatorerna om köpet av området. Som köpeobjekt kom man överens om ett outbrutet område på ca m2 av fastigheten Lappom Enligt stadsfullmäktiges beslut är utgångspriset för en byggplats på m2 invid strand 35 euro/m2. För strandtomten i fråga korrigeras grundpriset utgående från det väderstreck mot vilket tomten öppnar sig. Tomten öppnar sig mot sydväst, varvid korrigeringskoefficienten blir 1,15. Kärnkraftverket är helt öppet synligt rakt framför tomten på cirka 4,2 km:s avstånd. På grund av detta används en koefficient på 0,945. Enhetspriset för strandtomt nr 105 är sålunda 38,04 euro/m2. Köpepriset för strandtomt nr 105 med tilläggsområdet utgör sammanlagt ,50 euro. Köparen betalar köpvittnesarvodet och svarar för fastighetsbildningskostnaderna. Bilaga nr 1 Köpebrev Kartor Föredragning: förvaltningsdirektör, tf stadsdirektör Kristina Lönnfors

7 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ Lovisa stad säljer det outbrutna området på cirka m2 av fastigheten Lappom i enlighet med bifogat köpebrev för ,50 euro och befullmäktigar tekniska direktören att underteckna köpebrevet i fråga. Enligt förslaget.

8 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Försäljning av strandtomt nr / /2016 STST 130 Beredning: stadsgeodet Mia Kajan och tekniska direktören Ulf Blomberg Arrendatorn av strandtomt nr 124 har begärt att få köpa det område som hon arrenderat av Lovisa stad samt omgivande skogsområde. Stadsfullmäktige i Lovisa stad fastställde genom sitt beslut i 154 principerna för försäljning av strandtomter. På området gäller stranddelgeneralplanen för Kulla-Lappom, där området som utgör köpeobjekt delvis är semesterbostadsområde (RA) och delvis utflykts- och friluftsområde (VR). Enligt planbestämmelserna bestäms byggrätten för byggplatsen med exploateringstalet 0.05, dock högst 250 m 2. Stadsgeodeten och tekniska direktören har underhandlat med arrendatorn om köpet av området. Som köpeobjekt kom man överens om ett outbrutet område på ca m 2 av fastigheten Lappom Enligt stadsfullmäktiges beslut är utgångspriset för en byggplats på minst m 2 invid strand 25 euro/m 2. För strandtomten i fråga korrigeras grundpriset utgående från det väderstreck mot vilket tomten öppnar sig. Tomten öppnar sig mot norr, varvid korrigeringskoefficienten blir 0,85. Enhetspriset för strandtomt nr 124 är sålunda 21,75 euro/m 2 för de första kvadratmetrarna. Enligt försäljningsprinciperna prissätts en tomts tilläggsområde, som inte inverkar på byggrätten, med koefficienten 0,2. Priset för tilläggsområdet på 210 m 2 blir sålunda 4,25 euro/m 2. Köpepriset för strandtomt nr 124 med tilläggsområdet utgör sammanlagt ,50 euro. Köparen betalar köpvittnesarvodet och svarar för styckningsförrättningskostnaderna. Bilaga nr 51.

9 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ Föredragning: stadsdirektör Olavi Kaleva Lovisa stad säljer det outbrutna området på cirka m 2 av fastigheten Lappom i enlighet med bifogat köpebrev och befullmäktigar tekniska direktören att underteckna köpebrevet i fråga. Ledamöterna Agneta Alm och Mikael Karlsson samt stadsfullmäktiges ordförande Arja Isotalo anmälde jäv och avlägsnade sig från mötesrummet för den tid att ärendet behandlades. Beslut enligt förslaget. STST 91 Beredning: teknisk direktör Ulf Blomberg, tfn Köpet gjordes upp enligt beslutet. Vid lantmäteriförrättningen där fastigheten bröts ut visade det sig att den strandlinje som använts då storleken på området beräknats varit fel. Då alla de råstenar som funnits på kartan använts, var tomtens storlek inte m² utan endast m². På grund av den låglänta stranden var felet så stort som 728 m². Detta kan inte anses vara ringa utan berättigar köparen till en prisnedsättning. Enligt 17 i jordabalken är det fråga om ett kvalitetsfel som berättigar till prisnedsättning. Det ursprungliga priset var ,50 euro och då man räknar ut det mindre områdets pris enligt stadens beslut blir priset ,50 euro. Skillnaden i priset blir således endast euro. Tekniska direktören har förhandlat med köparen om kompensationen och köparen har godkänt beräkningsgrunden och det faktum att kompensationen blir så pass liten. Han har fått det område som han ämnat köpa fastän det inte varit så stort som på förhand meddelats. Till kompensationen tillkommer ännu ränta för summan. Bilaga nr 2. Föredragning: förvaltningsdirektör, tf stadsdirektör Kristina Lönnfors Lovisa stad beslutar avtala om gottgörelse av en del av köpesumman för strandtomten enligt bifogat gottgörelseavtal. Gottgörelsesumman är euro och den ränta som betalas räknas fram till tidpunkten för betalningen av gottgörelsen. Lovisa

10 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ stad befullmäktigar tekniska direktören att underteckna köpebrevet i fråga. Enligt förslaget.

11 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ Stadsstyrelsen Räddningsverket i Östra Nylands förslag till budget och ekonomiplan /02.00/2017 STST 92 Beredning: chef för samhällsteknik Markus Lindroos Räddningsverkets förslag till budget och ekonomiplan för har upprättats i enlighet med de anvisningar för upprättande av budget och ekonomiplan som stadsstyrelsen i Borgå stad fastställde I räddningsverkets förslag till budget och ekonomiplan för 2018 är premissen för budgetramen för budgetåret vad gäller driftsekonomin den budgetram som Borgå stad har preciserat. Denna budgetram fastställs på verksamhetsområdesnivå separat för verksamhetsområdets totala inkomster och totala utgifter samt för investeringarna. Verksamheten i Östra Nylands räddningsområde baserar sig på det samarbetsavtal för räddningsväsendet som avtalskommunerna ingått, och i enlighet med 9 i avtalet ska avtalskommunerna inom räddningsområdet höras då räddningsverkets budget och ekonomiplan upprättas. Räddningsväsendets strategi 2025 som inrikesministeriet godkänt preciserar de centrala riktlinjer för verksamheten med hjälp av vilka räddningsväsendet svarar på de krav som ställts på det. I enlighet med den godkända strategin ska räddningsverken med sin verksamhet minska antalet olyckor genom att delta i upprätthållandet och utvecklingen av civilberedskapen, begränsa följderna till olyckor i alla omständigheter genom att utnyttja räddningsväsendets beredskap i mer omfattande grad i samhället och tillsammans med hälsovården producera överenskomna tjänster i anknytning till den prehospitala akutsjukvården och första insatsen. Vid upprätthållandet av räddningsverkets serviceproduktion utgörs kärnverksamheten av riskhantering, räddningsverksamhet, oljebekämpning och lägescentralens funktioner. Utöver de uppgifter som konstateras i räddningslagen sköter räddningsverket även uppgifter som grundar sig på övrig lagstiftning och slutna avtal. De viktigaste av dessa uppgifter är uppdrag i anknytning till bekämpning av oljeskador och övriga miljöskador samt övervakning i anknytning till farliga ämnen. Den regionala tillgängligheten och nivån för de tjänster inom räddningsväsendet som räddningsverket producerar har preciserats

12 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ i mer detalj i beslutet om räddningsområdets servicenivå för Beslutet utarbetades i samarbete med avtalskommunerna. I enlighet med samarbetsavtalet mellan Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Borgå sjukvårdsområde och räddningsverket svarar räddningsverket också för serviceproduktionen i anslutning till prehospital akutsjukvård i kommunerna inom Borgå sjukvårdsområde. Nivån och omfattningen på tjänsterna i anslutning till prehospital akutsjukvård grundar sig på ett beslut om servicenivån som Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt godkänt för producering av tjänster i anknytning till den prehospitala akutsjukvården och första insatsen. I enlighet med regeringsprogrammet förnyar inrikesministeriet räddningsväsendet som ett nationellt program och reformen genomförs som en del av landskapsreformen med samma tidtabell som social- och hälsovårdsreformen. I enlighet med områdesindelningen gällande landskapen gäller reformen räddningsverken i Helsingfors, Östra Nyland, Mellersta Nyland och Västra Nyland. De slås samman och blir räddningsverket i Nyland. Regeringen har beslutat att fortsätta social- och hälsovårds- samt landskapsreformen sålunda att reformen träder i kraft Reformen av räddningsväsendet framskrider enligt samma tidsplan som social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och reformen av räddningsväsendet träder i kraft samtidigt. Samtidigt har regeringen slagit fast att riksdagens utskott får göra de ändringar som grundlagsutskottet förutsatt i lagen om ordnande av social- och hälsovård och i landskapslagen, som redan är under behandling i riksdagen. Till övriga delar är de lagförslag som hänför sig till social- och hälsovårds- och landskapsreformen inte öppna. I enlighet med grundlagsutskottets önskemål behandlas landskapslagen, lagen om ordnande av social- och hälsovård och lagen om kundens valfrihet inom social- och hälsovården samtidigt i riksdagen. I enlighet med tidigare beslut genomförs reformen av räddningsväsendet som en del av social- och hälsovårds- och landskapsreformen. I fortsättningen ska ordnandet av räddningsväsendet skötas av 18 landskap, som alla har ett eget räddningsverk. Under övergångsperioden som anknyter till reformen av räddningsväsendet utvecklar räddningsverket den regionala

13 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ tillgängligheten och nivån av räddningsverksamheten och de prehospitala akutsjukvårdstjänsterna i enlighet med de godkända besluten om servicenivån för räddningsväsendet och den prehospitala akutsjukvården till utgången av Ett separat beslut om förlängandet av beslutet om servicenivån för räddningsväsendet till slutet av 2019 fattas under 2018 i enlighet med inrikesministeriets rekommendation. För att upprätthålla beredskap att hantera exceptionella situationer utvecklas till behövliga delar beredskap för lokaler som används i verksamheten och för tekniska system som behövs i samarbete med kommuner och andra sektorer. På grund av den ändrade säkerhetssituationen granskar räddningsverket de ikraftvarande planernas tidsenlighet och utvecklar beredskapen och kapaciteten för att behärska stora olyckor. För Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts del ändras styrsystemet för den prehospitala akutsjukvården och med förändringen förbereder man sig för lagstiftningens krav och förenhetligar ledningsverksamheten för den prehospitala akutsjukvården med övriga Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts sjukvårdsområden. Dessutom förbättrar man aktionsberedskapen för enheterna för prehospital akutsjukvård och med hjälp av ändringar i servicenivån försnabbar man åtkomsten för akutpatienter och ökar nattlig ambulansnärvaro. Tyngdpunkten för förändringen riktas speciellt för att förbättra åtkomsten nattetid i Lappträsk och Lovisa. Ändringen medför också att åtkomsten för de östra delarna av Borgå effektiveras. De lokaler som räddningsverket behöver i verksamheten hyrs i huvudsak av avtalskommunerna. Dessutom hyr räddningsverket lokaler från fastigheter som är i avtalsbrandkårers ägo eller i privat ägo. Grunderna för hyresbestämningarna är enhetliga för kommunernas och avtalsbrandkårernas fastigheter och deras kapital- och underhållshyror justeras årligen. Räntan på kapitalhyran för hyreslokalerna för 2018 är bunden till levnadskostnadsindexets (1951=100) årliga ändring och utifrån den senaste kända årsändringen i levnadskostnadsindexet (februari 2016 februari 2017) har från 2017 höjt räntan på kapitalhyran för 2018 med 1,21. Kapitalhyrans reparationsvederlag (reparationsansvar) och underhållshyran är bundna till underhållskostnadsindexets årliga ändring. Utifrån den senaste kända årsändringen i underhållskostnadsindexet (IV 2015 IV 2016) har man från 2017 höjt reparationsvederlaget på kapitalhyran och underhållshyran för 2018 med 2,17 %.

14 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ Hyrorna för de egentliga brandstationerna och ledningscentrallokalerna som man hyr av kommunerna uppgår 2018 till inalles euro. Årshyrorna för de lokaler som hyrs av avtalsbrandkårerna är inalles euro. Dessutom hyr räddningsverket för prehospitala akutsjukvårdens och räddningsverkets behov några lokaler av den privata sektorn och hyrorna för 2018 är inalles euro. De enda investeringar som görs under övergångsperioden är att byta ut föråldrad utrustning och ersätta utrustning som tagits ur bruk. Under utreds i samarbete av räddningsverken i Nyland investeringsbehovet för utrustning och fastigheter för det nya räddningsverket i Nyland från början av Under budgetåret deltar räddningsverket i Inrikesministeriets riksomfattande utredningsgruppers, HIKLU-utredningsgruppernas och i Nylands landskaps verksamhet för grundandet av räddningsverket i Nyland sålunda att det nya verket inleder sin verksamhet i början av Det är meningen att utredningsgruppernas ska inleda sin verksamhet i slutet av 2017enligt den ändrade tidtabellen. Mer detaljerade uppgifter om räddningsverkets budget och ekonomiplan framgår av förslaget till budget 2018 som finns som bilaga. Den regionala räddningsnämnden i Östra Nyland behandlar förslaget till budget och ekonomiplan på sitt sammanträde vecka 42. Lovisa stads betalningsandel kalkylerat utifrån verksamhetskostnaderna för 2018 uppgår i enlighet med avtalet till euro ( euro i budgeten för 2017). Lovisa stads andel av investeringarna är euro ( euro) och kostnaderna för lägescentralens funktioner euro ( euro) det vill säga Lovisa stads andel av kostnaderna uppgår inalles till euro ( euro). Bilaga nr 3 förslag till budget och ekonomiplan för investeringsplan personalplan 2018 betalningsandelar 2018 för räddningsområdets kommuner Som sitt utlåtande konstaterar Lovisa stad att grunden för kostnadsfördelningen fortsättningsvis inte har korrigerats och att bedömningen av risker är alldeles föråldrad, varför Lovisa stads betalningsandel är mycket högre i proportion till de övriga

15 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ kommunerna. Paragrafen justeras omedelbart. Enligt förslaget. Paragrafen justerades omedelbart.

16 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ Grundtrygghetsnämnden Grundtrygghetsnämnden Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige Grundtrygghetsnämnden Stadsstyrelsen Andra skedet (projektplan) och tredje skedet (genomförandet) av utvecklingsplanen för effektiverat serviceboende och anstaltsvård för seniorer 280/ /2014 GN Beredning: Lisbeth Forsblom, servicechef för seniortjänster, tfn , Carola Klawér, grundtrygghetsdirektör, tfn , och Antti Kinnunen, lokalchef, tfn Första skedet av utvecklingsplanen för effektiverat serviceboende och anstaltvård för seniorer behandlades i grundtrygghetsnämnden För att komma vidare med planeringsarbetet och genomförandet av serviceboende och anstaltsvård för seniorer bör nedannämnda projektplan och genomförandet av utvecklingsplanen godkännas av grundtrygghetsnämnden och vidare av stadsstyrelsen och -fullmäktige. Val av arbetsgrupp och styrgrupp för projektplan. Som medlemmar till arbetsgruppen föreslås: lokalitetschef Antti Kinnunen, grundtrygghetsdirektör Carola Klawér, chef för seniorservice Lisbeth Forsblom, sjukhusets överläkare Katariina Borup, upphandlings sakkunnig Johanna Heikel, serviceansvarig för öppenvård och omsorgsboende Monica Sund, ekonomiplanerare Annette Povenius och ekonomidirektör Kirsi Kettunen. Vid behov inkallas övriga sakkunniga. Som medlemmar till styrgrupp föreslås: lokalitetschef Antti Kinnunen, grundtrygghetsdirektör Carola Klawér, chef för seniorservice Lisbeth Forsblom, samt de medlemmar som valts till styrgruppen för servicenätsutredningen ( , 33): grundtrygghetsnämndens representanter Yvonne Wilenius, Jens Rinne, Mauri Poikeljärvi och Ann-Lis Udd samt äldrerådets representanter Anna Hiltunen och Raili Äijö. Projektplan för effektiverat serviceboende och anstaltsvård a) Nybygge i Gråberg: År projektplan för nybygge i Gråberg (56 platser) preliminär planering

17 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ uträkning för målpris finansieringsmöjligheter År plan för byggnadsskede, juli december b) Sanering av Taasiagården: År projektplan för sanering av Taasiagården, januari-juni c) Sanering av Hambergskahemmet: År projektplan av sanering av Hambergskahemmet, juli-december d) Planering av tillbyggnad till servicehuset Lyckan År planering och byggandet. (se Tamoras rapport, bilaga 6, gällande a -d) Bilaga 12. Föredragning: grundtrygghetsdirektör Carola Klawér. Grundtrygghetsnämnden besluter godkänna de föreslagna styr- och arbetsgrupperna för preliminär planering av andra skede (projektplan) och tredje skede (genomförandet) av utvecklingsplanen för effektiverat serviceboende och anstaltsvård för seniorer. Grundtrygghetsnämnden besluter också att föreslå för stadsstyrelsen och fullmäktige att utvecklingsplanens andra och tredje skede för effektiverat serviceboende och anstaltsvård för seniorer godkänns enligt förslag och fortsatt bearbetning sker av föreslagen styr- och arbetsgrupp. Enligt förslaget. GN Beredning: grundtrygghetsdirektör Carola Klawér, chef för seniorserviven Lisbeth Forsblom. Till projektplanen(andra skedet) för effektiverat serviceboende och anstaltsvård för seniorer valdes Polartek Oy efter konkurrensutsättning som servicexpert. Polartek Oy och tjänstemännen har gjort ett nära samarbete under processens gång.

18 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ Polartek Oy och arbetsgruppen samt ledningsgruppen för projektplanen har sammanträtt 4 gånger under höstens lopp. Projektplanen har färdigtställts planenligt Projektplanen har under arbetsprocessens gång utvecklats och helhetsbilden delvis förändrats. Arbetsgruppen har i sina målsättningar också strävat till att redan befintliga serviceboendeenheter till sin verksamhet skulle omändras till möjligast kostnadseffektiva. Detta har lett till att man i projektplanen har utökat platserna i Taasiahemmet med 10 platser, i jämförelse med den ursprungliga Tamoraplanen, och Lyckan med 1 plats. Dessa tilläggsplatser kunde ersätta Hambergskahemmets 12 platser. Projektplan för effektiverat serviceboende och anstaltsvård för seniorer i Lovisa, bilaga 1. Preliminär tidtabell, bilaga 1. Föredragande: t.f. grundtrygghetsdirektör Tero Taipale. Grundtrygghetsnämnden antecknar projekplanen för kännedom och beslutar godkänna projektplanens följande skissplaner; a. Nybygge i Gråberg, sammanlagda platsantal, 56 b. Taasiagårdens sanering och tilläggsplatser, sammanlagda platsantal, 34. c. Servicehuset Lyckans sanering och tilläggsbygge, tilläggsplatsantal 28 och sammanlagda platsantal 43. Grundtrygghetsnämnden besluter också att Hambergskahemmets sanering inte utförs och klienterna överflyttas till övriga enheter för effektiverat serviceboende då de färdigställts. Från rapporten framgår att projektet inte är kostnadseffektivt då platsantalet är lågt (12 platser) och grundrenoveringen räknat i euro cirka 1,5 miljoner. Dessutom utreds Emilhemmets verksamhetsmodell i framtiden. Grundtrygghetsnämnden har bekantat sig med finansieringsalternativen och föreslår för stadsstyrelsen att en arbetsgrupp (Ulf Blomberg, Antti Kinnunen, Kirsi Kettunen, Annette Povenius, Lisbeth Forsblom, Carola Klawér) föreslår för stadsstyrelsen varje serviceboendeenhets slutliga finansieringsmodell. Grundtrygghetsnämnden föreslår också för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige att projektplanen för övrigt godkänns och det tedje skedet påbörjas (genomförandet).

19 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ Ändrat förslag: Grundtrygghetsnämnden beslutar godkänna projektplanen; a. Nybygge i Gråberg, sammanlagda platsantal, 56 b. Taasiagårdens sanering och tilläggsplatser, sammanlagda platsantal, 34. c. Servicehuset Lyckans sanering och tilläggsbygge, tilläggsplatsantal 28 och sammanlagda platsantal 43. Grundtrygghetsnämnden besluter också att Hambergskahemmets sanering inte utförs och klienterna överflyttas till övriga enheter för effektiverat serviceboende då de färdigställts. Från rapporten framgår att projektet inte är kostnadseffektivt då platsantalet är lågt (12 platser) och grundrenoveringen räknat i euro cirka 1,5 miljoner. Dessutom utreds Emilhemmets verksamhetsmodell i framtiden. Grundtrygghetsnämnden har bekantat sig med finansieringsalternativen och föreslår för stadsstyrelsen att en arbetsgrupp (Ulf Blomberg, Antti Kinnunen, Kirsi Kettunen, Annette Povenius, Lisbeth Forsblom, Carola Klawér) föreslår för stadsstyrelsen varje serviceboendeenhets slutliga finansieringsmodell. Grundtrygghetsnämnden föreslår också för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige att projektplanen för övrigt godkänns och det tedje skedet påbörjas (genomförandet). Enligt det ändrade förslaget. STST 39 Bilaga nr 19. Föredragning: stadsdirektör Olavi Kaleva Stadsstyrelsen beslutar ta ställning till utvecklingsplanen för effektiverat serviceboende och anstaltsvård och det slutliga genomförandet av planen då stadsstyrelsen av arbetsgruppen som bereder finansieringsmodellen fått alternativen för finansieringsmodellerna. I detta skede, då finansieringsmodellerna ännu är under beredning, tas ärendet inte ännu stadsfullmäktige för beslutsfattande. Enligt förslaget.

20 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ STST 112 Beredning: ekonomidirektör Kirsi Kettunen, grundtrygghetsdirektör Carola Klawér, tekniska direktören Ulf Blomberg, seniorservicechef Lisbeth Forsblom, lokalchef Antti Kinnunen, ekonomiplanerare Annette Povenius Projektplanen färdigställdes och behandlades i grundtrygghetsnämnden. Den totala kostnadsberäkningen för projektet uppgår till 10,4 miljoner euro. Projektet består av tre olika delhelheter: nybyggnad i Gråberg, ombyggnad och tillbyggnad på Lyckan och ombyggnad på Taasiagården. Stöd från ARA Det är möjligt att få stöd från ARA för nybyggnaden som ska uppföras i Gråberg och för nybyggnaden som ska uppföras i Lyckan. Stödet från ARA uppgår maximalt till 30 % av kostnadsberäkningen för projektet. Följande ansökningstid för finansiering av ARA är och ARA fattar besluten i januari Förutsättningen för att finansiering beviljas är att projektets byggnadsarbeten inte inleds förrän ett positivt beslut om finansiering fattats. Utgifter i olika situationer Projektet kan genomföras antingen genom att införa finansieringen i den egna balansräkningen eller i balansräkningen av en extern aktör, så som en finansiär eller konstruktör. Projektet medför utgifter enligt det som redogörs nedan. Byggande infört i egen balansräkning Då man inför byggandet i den egna balansräkningen tas banklån, som amorteras årligen enligt amorteringsprogrammet och på vilket räntekostnader betalas årligen i enlighet med rådande räntenivå. Dessutom belastas utgiftsramen av avskrivningar enligt avskrivningsplanen. De årliga amorteringarna och räntorna för projektet till ett annuitetslån på 10,4 miljoner euro uppgår under en lånetid på 20 år till ca euro. Avskrivningstiden enligt Lovisa stads avskrivningsplan är 20 år för byggnader och då samtliga objekt blivit färdiga uppgår avskrivningarna per år till euro. Enligt kostnadsberäkningen ökar inlåningen det främmande kapitalet med 10,4 miljoner euro. Nyckeltalet lån per invånare ökar med 670 euro per invånare.

21 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ Detta alternativ kan tillämpas på alla objekt. Beträffande Taasiagården är alternativet det enda, emedan stöd från ARA inte kan fås för den. Detta är ett dyrt alternativ för Gråberg och Lyckan då det för dem är möjligt att få stöd från ARA. I detta alternativ konkurrensutsätts entreprenörerna och det är möjligt för lokala företagare att delta i byggandet. I de ovannämnda siffrorna har möjligheten för stöd från ARA inte beaktats. Stödet skulle minska lånebehovet med ca 2,6 miljoner euro om stödets andel uppgår till ca 28 % av nybyggnaderna i Gråberg och Lyckan. Då uppgår de årliga amorteringarna och räntorna för projektet till ett annuitetslån på 7,8 miljoner euro under en lånetid på 20 år till ca euro. Då samtliga objekt blivit färdiga uppgår avskrivningarna per år till euro. Enligt kostnadsberäkningen ökar inlåningen det främmande kapitalet med 7,8 miljoner euro. Nyckeltalet lån per invånare ökar med 503 euro per invånare. Detta är ett förmånligt alternativ för Gråberg och Lyckan. Även i detta alternativ konkurrensutsätts entreprenörerna och det är möjligt för lokala företagare att delta i byggandet. Byggande infört i en extern parts balansräkning Finansieringen syns på resultaträkningens utgiftssida som ökning i hyreskostnader antingen som leasingkostnad eller som hyreskostnad då man inför byggandet i en extern aktörs, så som en finansiärs eller konstruktörs, balansräkning. Kommunfinans Abp erbjuder finansieringsleasingalternativet. Dess negativa sida är att alternativet utesluter möjligheten att ansöka stödfinansiering av ARA. I projekt av detta slag finns det allmänt ett restvärde som uppgår till ca 30 % av projektets kostnadsvärde. Då avtalstiden löper ut kan byggnaden lösas in eller överföras till tredje part till dess restvärde. Finansiären ansvarar under byggnadstiden för kostnaderna och debiterar kommunen ränta för denna del. Leasingalternativet lämpar sig för Gråberg och Lyckan i och med att finansieringsbolaget löser in den gamla byggnaden till dess balansvärde. Alternativet är inte möjligt för Taasiagårdens del, emedan byggnadens balansvärde är noll euro och det rör sig om en liten ombyggnad. Leasingalternativet är ett dyrt alternativ i och med att man inte kan få stöd för det från ARA.

22 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ Staden kan även låta bygga verksamhetslokalerna så att ett externt företag uppför byggnaden och staden hyr verksamhetslokalerna med ett långfristigt hyresavtal och förbinder sig att lösa in byggnaden då avtalstiden löpt ut. Inlösningspriset kan uppgå till så mycket som 60 % av byggnadens värde. Den externa byggherren har möjlighet att ansöka om stöd från ARA. Detta alternativ är möjligt endast för Gråberg, då den externa investeraren (byggherren) inte tar ansvaret för de gamla byggnaderna. Livscykelmodellen anknyts ofta till detta alternativ. I detta alternativ höjer investerarens ansvar för byggnadens skick kostnaderna redan i byggnadsskedet. Detta alternativ måste konkurrensutsättas och vanligtvis vågar endast stora byggherreföretag ta investeringsrisken. I de ovannämnda alternativen betalar staden hyra för lokalerna och kostnaderna för lokalerna i byggnaden syns som hyreskostnader. Livscykelmodellen Med livscykelmodellen avses det ansvar som anknyter till fastighetsunderhållet. Med livscykelmodellen kan man på sätt och vis garantera och bättre säkerställa det att byggnadens värde bevaras. Genom livscykelmodellen tar den entreprenör som uppför byggnaden ansvaret för byggandet och för att byggnadens värde bevaras i framtiden genom att entreprenören ansvarar för fastighetsskötseln och underhållet. Med ett livscykelavtal utlokaliseras alltså fastighetsskötseln och underhållet till entreprenören. Livscykelmodellen kan åtskiljas från finansieringsmodellen. Staden kan finansiera byggnaden med ett traditionellt banklån eller med leasingfinansiering och konkurrensutsätta entreprenörerna så att fastighetsskötseln och underhållet samtidigt utlokaliseras till entreprenören. Då ansvarar entreprenören även för projektplaneringen. Ett annat alternativ är att låta bygga och vidare hyra livscykelmodellenliga verksamhetslokaler med ett långfristigt hyresavtal av en extern byggherre. Då ansvarar entreprenören även för projektplaneringen. Livscykelmodellen lämpar sig för Gråbergsprojektet, då det rör sig om en fullständigt ny byggnad och inte om en tillbyggnad, så som i fallet Lyckan, eller ombyggnad av en gammal byggnad, så som i fallet Taasiagården. I livscykelmodellen ska såväl projektplaneringen som entreprenören konkurrensutsättas. Normalt är risktagarna för detta alternativ stora byggherreföretag. I livscykelmodellen överförs riskerna på serviceproducenten, som

23 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ prissätter risken. Serviceproducenten för livscykelprojekt skickar normalt en tilläggsfaktura för ökade underhållskostnader, då nedsatta kostnader i sin tur lämnas obeaktade. Svårigheten med livscykelmodellen är användarens möjlighet att inverka på planeringslösningen, att utarbeta täckande avtal, den ringa mängden avtalspartner och möjligheten att inverka på de faktiska underhållskostnaderna. Kostnadseffekterna för de olika finansieringsalternativen har sammanfattats i den bifogade tabellen, men det har inte varit möjligt att beakta kostnadseffekterna enligt den ovannämnda livscykelmodellen, emedan det inte finns statistiskt material för projekt av motsvarande slag. Bilaga nr 49. Kostnadsinverkningarna för projektens finansieringsalternativ samt alternativens för- och nackdelar Föredragning: stadsdirektör Olavi Kaleva Stadsstyrelsen beslutar föreslå stadsfullmäktige följande angående finansieringsalternativen för seniorserviceprojektet: 1) Enhet för effektiverat serviceboende till Gråberg Egen balansfinansiering, för vilken man ansöker stöd från ARA. För fastighetsunderhållet ansvarar stadens tekniska central. Motiveringar: - lösningen är förmånlig för staden och dem som bor på enheten för serviceboende - användaren har möjlighet att inverka på planeringslösningen - tidtabellen är skälig - entreprenörerna konkurrensutsätts och lokala företagare har möjlighet att delta i byggandet - huvudplaneraren har redan konkurrensutsatts - inga inlösningskrav - staden har möjlighet att inverka på underhållskostnaderna - ingen möjlighet till stöd från ARA för leasingfinansieringsalternativet. 2) Ombyggnad och nybyggnad på enheten för effektiverat serviceboende Lyckan Egen balansfinansiering, för vilken man för nybyggnadens del ansöker stöd från ARA. Motiveringar: - lösningen är förmånlig för staden och dem som bor på enheten för

24 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ serviceboende - användaren har möjlighet att inverka på planeringslösningen - tidtabellen är skälig - entreprenörerna konkurrensutsätts och lokala företagare har möjlighet att delta i byggandet - inga inlösningskrav - staden har möjlighet att inverka på underhållskostnaderna - livscykelmodell; det är svårt att hitta en extern aktör för att bära ansvaret för underhållet av den nuvarande byggnaden - ingen möjlighet till stöd från ARA för leasingfinansieringsalternativet. 3) Projektet för ombyggnad av Taasiagården Egen balansfinansiering. Motiveringar: - stöd från ARA fås inte för projekt inom anstaltsvård - leasingfinansieringsalternativet lämpar sig inte, emedan byggnadens balansvärde är noll euro och det rör sig om en ombyggnad - livscykelmodell; det är svårt att hitta en extern aktör för att bära ansvaret för underhållet av den nuvarande byggnaden - tidtabellen är snabb och man kan inleda konkurrensutsättningen av entreprenörer omedelbart - lokala företagare har möjlighet att delta i byggandet. Beslut enligt förslaget. FM 61 Bilaga nr 33. Stadsfullmäktige beslutar följande angående finansieringsalternativen av seniorserviceprojektet: 1) Enhet för effektiverat serviceboende till Gråberg Egen balansfinansiering, för vilken man ansöker stöd från ARA. För fastighetsunderhållet ansvarar stadens tekniska central. Motiveringar: - lösningen är förmånlig för staden och dem som bor på enheten för serviceboende - användaren har möjlighet att inverka på planeringslösningen - tidtabellen är skälig - entreprenörerna konkurrensutsätts och lokala företagare har möjlighet att delta i byggandet - huvudplaneraren har redan konkurrensutsatts

25 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ inga inlösningskrav - staden har möjlighet att inverka på underhållskostnaderna - ingen möjlighet till stöd från ARA för leasingfinansieringsalternativet. 2) Ombyggnad och nybyggnad på enheten för effektiverat serviceboende Lyckan Egen balansfinansiering, för vilken man för nybyggnadens del ansöker stöd från ARA. Motiveringar: - lösningen är förmånlig för staden och dem som bor på enheten för serviceboende - användaren har möjlighet att inverka på planeringslösningen - tidtabellen är skälig - entreprenörerna konkurrensutsätts och lokala företagare har möjlighet att delta i byggandet - inga inlösningskrav - staden har möjlighet att inverka på underhållskostnaderna - livscykelmodell; det är svårt att hitta en extern aktör för att bära ansvaret för underhållet av den nuvarande byggnaden - ingen möjlighet till stöd från ARA för leasingfinansieringsalternativet. 3) Projektet för ombyggnad av Taasiagården Egen balansfinansiering. Motiveringar: - stöd från ARA fås inte för projekt inom anstaltsvård - leasingfinansieringsalternativet lämpar sig inte, emedan byggnadens balansvärde är noll euro och det rör sig om en ombyggnad - livscykelmodell; det är svårt att hitta en extern aktör för att bära ansvaret för underhållet av den nuvarande byggnaden - tidtabellen är snabb och man kan inleda konkurrensutsättningen av entreprenörer omedelbart - lokala företagare har möjlighet att delta i byggandet. Behandling:SFP:s fullmäktigegrupp föreslog att man som första mening i beslutet tillägger: Stadsfullmäktige godkänner projektplanen som grund för förverkligandet av projektet. Därutöver föreslog SFP:s fullmäktigegrupp att man i beslutet inte mera räknar upp motiveringarna till finansieringsalternativen. Förslagen godkändes enhälligt. Stadsfullmäktige godkänner projektplanen som grund för förverkligandet av projektet.

26 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ Stadsfullmäktige beslutar följande angående finansieringsalternativen av seniorserviceprojektet: 1) Enhet för effektiverat serviceboende till Gråberg Egen balansfinansiering, för vilken man ansöker stöd från ARA. För fastighetsunderhållet ansvarar stadens tekniska central. 2) Ombyggnad och nybyggnad på enheten för effektiverat serviceboende Lyckan Egen balansfinansiering, för vilken man för nybyggnadens del ansöker stöd från ARA. 3) Projektet för ombyggnad av Taasiagården Egen balansfinansiering. GN Beredning: lokalchef Antti Kinnunen och servicechef Lisbeth Forsblom. I den av stadsfullmäktige godkända investeringsplanen för projektplanen för seniorservice ingår servicehuset Lyckans sanering och tilläggsbyggnad 2018 (senare i texten alternativ 3). Det har funnits behov av en omvärdering av projektets omfattning och på basis av det har följande alternativ utretts: - alternativ 0 (14 boende); Lyckan och endast nödvändiga ändringar görs - alternativ 1 (14 boende); Lyckan och en liten tillbyggnad (matsal) - alternativ 2 (30 boende); Lyckan och en ny boendeflygel - alternativ 3 (43 boende); Lyckan och en tillbyggnad enligt projektplanen. Alternativ 0 - i de nuvarande lokalerna byggs ett automatiskt brandsläckningssystem, en värmecentral för fastigheten och köket förses med behövlig utrustning - kostnadsberäkningen för projektet är euro - platsantal 14 (samma som nu) - dåligt är att kostnaderna per boende är höga - bra är lågt investeringsbehov. Alternativ 1 - automatiskt brandsläckningssystem till de nuvarande lokalerna

27 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ i tilläggsbyggnaden byggs en värmecentral för fastigheten, ett kök, en matsal - kostnadsberäkningen för projektet är euro - platsantal 15 (nuvarande antal + 1) - dåligt är att kostnaderna per boende är höga - eleverna kan äta i servicehuset - bra är lågt investeringsbehov. Alternativ 2 - automatiskt brandsläckningssystem till de nuvarande lokalerna och ett rum för boende - i tilläggsbyggnaden byggs en värmecentral för fastigheten, ett kök, en matsal och 15 rum för boende - kostnadsberäkningen för projektet är euro - platsantal = 30 - dåligt är höga investeringskostnader - förutsätter att Hemgården rivs - eleverna kan äta i servicehuset - bra är att kostnaderna per invånare stannar på normal nivå. Alternativ 3 (alternativet som godkänts i investeringsprogrammet) - automatiskt brandsläckningssystem till de nuvarande lokalerna och ett rum för boende - i tilläggsbyggnaden byggs en värmecentral för fastigheten, ett kök, en matsal och 28 rum för boende - kostnadsberäkningen för projektet är euro - platsantal = 43 - dåligt är höga investeringskostnader - förutsätter att Hemgården rivs - eleverna kan äta i servicehuset - bra är att kostnaderna per invånare stannar på normal nivå. Bilaga 19, projektplan, ritningar Föredragning: tf. grundtrygghetsdirektör Tero Taipale Grundtrygghetsnämnden beslutar föreslå stadsfullmäktige att stadsfullmäktige ändrar sitt beslut från så att tillbyggnaden av Lyckan förminskas så att antalet tilläggsplatser kommer att vara 15 och totala antalet platser 30. Grundtrygghetsnämnden beslutar föreslå stadsstyrelsen att den föreslår för stadsfullmäktige ändrar sitt beslut från så att tillbyggnaden av lyckan förminskas så att antalet tilläggsplatser kommer att vara 15 och totala antalet platser 30.

28 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ STST 93 Bilaga nr 4. Föredragning: förvaltningsdirektör, tf stadsdirektör Kristina Lönnfors Stadsstyrelsen föreslår stadsfullmäktige att den ändrar sitt beslut från så att tillbyggnaden av lyckan förminskas så att antalet tilläggsplatser kommer att vara 15 och totala antalet platser 30. Enligt förslaget. Paragrafen justerades omedelbart.

29 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ Grundtrygghetsnämnden Stadsstyrelsen Uppdatering av serviceavtalet mellan Lovisa och Lappträsk 669/ /2017 GN Beredning: ekonomiplanerare Annette Povenius, tfn , och tf. grundtrygghetsdirektör Tero Taipale, tfn Serviceavtalet mellan Lovisa stad och Lappträsk kommun för social- och hälsovårdstjänster uppdateras årligen. På det gemensamma samarbetsmötet har man förhandlat om serviceavtalet. Bilaga 21, serviceavtalet 2017 och avtalsutkast 2018 Föredragande: tf. grundtrygghetsdirektör Tero Taipale. Grundtrygghetsnämnden föreslår att stadsstyrelsen för sin del godkänner samt föreslår att stadsfullmäktige godkänner det uppdaterade serviceavtalet för social- och hälsovårdstjänster. Medlem Armi Lindell föreslog, att grunderna för fördelning av läkar- och skötarmottagningstjänster ändras. Förslaget fick inte understöd. Beslut enligt föredragandes förslag. STST 94 Bilaga nr 5. Föredragning: förvaltningsdirektör, tf stadsdirektör Kristina Lönnfors Stadsstyrelsen föreslår stadsfullmäktige att det uppdaterade serviceavtalet för social- och hälsovårdstjänster godkänns. Enligt förslaget.

30 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ Paragrafen justerades omedelbart.

31 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ Stadsstyrelsen Val av medlemmar i äldrerådet för / /2017 STST 95 Beredning: chef för seniorservice Lisbeth Forsblom Äldrerådet är ett bestående, rådgivande organ. Äldrerådet företräder de äldre i Lovisa och bevakar deras intressen i det kommunala beslutssystemet. Äldrerådets uppgift är att främja och utveckla samarbetet mellan kommunen och den äldre befolkningen genom en aktiv dialog med olika kommunala organ att främja den äldre befolkningens jämlika deltagande i samhällets olika verksamheter att följa med den äldre befolkningens behov och ta initiativ och göra framställningar samt ge utlåtanden och rekommendationer i äldreomsorgsfrågor att bevaka att viktiga frågor för den äldre befolkningen beaktas i alla organs verksamhet och att deras sakkunskap förmedlas till dessa organ. Stadsstyrelsen fattar beslut om äldrerådets sammansättning, inrättande och verksamhetsförutsättningar. Stadsstyrelsen kan besluta inrätta ett gemensamt råd för äldre och personer med funktionsnedsättning (14 i förvaltningsstadgan). För mandattiden har grundtrygghetsnämnden utsett högst nio medlemmar, varav fyra på förslag av lokala föreningar. Då med hänvisning till 3 i dåvarande förvaltningsstadgan. Fyra föreningar utsågs genom lottdragning och föreningarna utsåg sina representanter till äldrerådet. De föreningar som utsåg sina representanter jämte ersättare var Liljendal församlings pensionärer, Valkon Eläkkeensaajat ry, Lovisa svenska pensionärer och Loviisan Eläkkeensaajat ry. Dessutom utsåg grundtrygghetsnämnden en representant från Loviisan Seudun Kansalliset Seniorit Oy, en representant från tekniska nämnden och en från kulturnämnden. Grundtrygghetsnämnden utsåg också två av grundtrygghetsnämndens medlemmar till rådet. Grundtrygghetsnämnden utsåg också ordförande samt sekreterare. Bilaga nr 6. Föredragning: förvaltningsdirektör, tf stadsdirektör Kristina Lönnfors Stadsstyrelsen väljer till äldrerådet, för mandattiden ,

32 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ fyra pensionärsföreningar som representerar båda språken i olika delar av Lovisa. De valda föreningarna utser sina representanter samt ersättare till äldrerådet. Tekniska nämnden och kulturnämnden utser var sin representant till äldrerådet. Grundtrygghetsnämnden utser två av grundtrygghetsnämndens medlemmar till rådet. Grundtrygghetsnämnden utser också ordförande samt sekreterare för äldrerådet. Den föredragandes ändrade beslutsförslag: Stadsstyrelsen väljer till äldrerådet, för mandattiden , sex pensionärsföreningar som representerar båda språken i olika delar av Lovisa. De valda föreningarna utser sina representanter samt ersättare till äldrerådet. Tekniska nämnden och kulturnämnden utser var sin representant till äldrerådet. Grundtrygghetsnämnden utser två av grundtrygghetsnämndens medlemmar till rådet. Grundtrygghetsnämnden utser också ordförande samt sekreterare för äldrerådet. Stadsstyrelsen valde följande sex pensionärsföreningar att utse sina representanter samt ersättare till äldrerådet: Liljendal Församlings pensionärer Loviisan Eläkkeensaajat ry Loviisan seudun seniorit ry Lovisa svenska pensionärer Pernå pensionärer rf Valkon Eläkkeensaajat ry Beslut enligt det ändrade förslaget.

33 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ Stadsstyrelsen Råd för personer med funktionsnedsättning / /2017 STST 96 Skyldigheten att inrätta ett råd för personer med funktionsnedsättning baserar sig på den nya kommunallagen (410/2015). Kommunallagen trädde till denna del i kraft Kommunen ska inrätta ett råd för personer med funktionsnedsättning och ge det möjlighet att påverka planering, beredning och uppföljning inom olika kommunala verksamheter. Möjligheten att påverka ska ges i frågor som är relevanta i livet för personer med funktionsnedsättning. Och dessa är välfärd hälsa delaktighet livsmiljö boende motion klara av de dagliga funktionerna nödvändig service. Personer med funktionsnedsättning samt deras anhöriga och organisationer ska vara representerade i rådet för personer med funktionsnedsättning. Det är viktigt att det finns representanter eller vid behov inbjudna representanter från olika förvaltningsområden i rådet, så att rådets sakkunskap kan kanaliseras på ett genomgående sätt till stöd för allt det beslutsfattande i kommunen som gäller personer med funktionsnedsättning. Målet är en integrering av funktionsnedsättningsfrågorna så att de beaktas när beslut bereds och fattas. Ett välfungerande samarbete mellan kommunen och rådet för personer med funktionsnedsättning gynnar bägge parterna. Det är viktigt och slutligen även mer ekonomiskt att ge rådet möjlighet att delta i behandlingen av frågor redan i planeringsskedet så att man till exempel inte gör konstruktionslösningar som inte är tillgängliga. I ett bra samarbete löper informationen smidigt i båda riktningarna. Rådet tar själv aktivt upp observerade missförhållanden och rådet är känt och görs delaktigt i planeringen och beslutsfattandet inom alla förvaltningsområden. Råden för personer med funktionsnedsättning är inte officiella kommunala organ, utan kanaler för hörande och påverkan. I kommunallagen betonas rådens aktiva roll. I lagen förutsätts också

34 LOVISA STAD PROTOKOLL 8/ att rådet får information i god tid. Hur man tillsätter rådet för personer med funktionsnedsättning, antal medlemmar, sammansättning med mera beslutas lokalt. Kommunstyrelsen kan godkänna rådets verksamhetsstadga som innehåller lagstadgade och övriga eventuella uppgifter. (Bilaga) Lovisa handikappråd har varit tillsatt för Följande organisationer och föreningar har haft representanter i rådet: Lovisanejdens Invalider, Lovisa Reumaförening, Svenska Synskadade i Östnyland och Svenska Hörselskadade i Borgånejden. Socialarbetaren för handikappservicen har varit rådets sekreterare. Bilaga nr 6 Lista över handikapporganisationer och -föreningar som är verksamma i Lovisa stad. Verksamhetsstadga för rådet för personer med funktionsnedsättning Föredragning: förvaltningsdirektör, tf stadsdirektör Kristina Lönnfors Stadsstyrelsen godkänner verksamhetsstadgan för rådet för personer med funktionsnedsättning för (Bilaga) och utnämner fyra (4) olika organisationer för funktionsnedsatta personer och organisationerna utser själva sin representant och ersättare. Organisationerna för funktionsnedsatta personer ska representera så många olika slags personer med funktionsnedsättning som möjligt. Stadsstyrelsen utnämner också en av stadens förtroendevalda, dennas ersättare och en av stadens anställda till rådet för funktionsnedsatta personer. Bland dessa personer/representanter för organisationerna för personer med funktionsnedsättning utnämner stadsstyrelsen en ordförande och en sekreterare för rådet för funktionsnedsatta personer. Ledamot Tom Liljestrand föreslog med understöd av ledamot Mikael Karlsson: Stadsstyrelsen godkänner verksamhetsstadgan för rådet för personer med funktionsnedsättning för Stadsstyrelsen beslutar att grundtrygghetsnämnden väljer fyra (4) olika organisationer för funktionsnedsatta personer vilka utser själva sin representant och ersättare. Organisationerna för funktionsnedsatta personer ska representera så många olika slags personer med funktionsnedsättning som möjligt. Grundtrygghetsnämnden utser också en av stadens förtroendevalda, dennas ersättare och en av stadens anställda till rådet för funktionsnedsatta personer. Bland dessa personer/representanter för organisationerna för personer