PLAN MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING PÅ STÅLHAMRASKOLAN 2014/2015

Transkript

1 Södertälje kommun PLAN MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING PÅ STÅLHAMRASKOLAN 2014/2015 Planen mot diskriminering och annan kränkande behandling styrs av två lagar, Skollagen och Diskrimineringslagen Enligt 6 kap. 8 Skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. I 3 kap. 16 Diskrimineringslagen (2008:567) framgår det att likabehandlingsplanen ska upprättas varje år. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja barn och elevers lika rättigheter möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels för att förebygga och förhindra trakasserier.

2 Innehåll GRUNDUPPGIFTER...2 VISION...2 ANSVARSOMRÅDEN...2 DEFINITION AV BEGREPP...2 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅRS PLAN...3 DELAKTIGHET OCH FÖRANKRING...5 KARTLÄGGNING...5 Etnisk tillhörighet...6 Religion...6 Kön/sexuell läggning...6 Funktionsnedsättning...7 Sammanfattning...7 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER...7 Religion...7 Etnisk tillhörighet eller bakgrund...8 Funktionsnedsättning...8 Sociala medier...9 FRÄMJANDE INSATSER...9 Inkludering...9 Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning...10 Funktionsnedsättning...10 Genus, kön och sexuell läggning...11 Annan kränkande behandling...11 STRUKTUR FÖR AKUTA ÄRENDEN...12 Utredning...12 Åtgärder...13 Uppföljning och utvärdering...13 Dokumentation...13 PLANERINGSHJULET...14 Bilagor

3 GRUNDUPPGIFTER Planen mot diskriminering och annan kränkande behandling på Stålhamraskolan gäller för läsåret 2014/2015. Stålhamraskolan är en F-6 skola som ligger i området Saltskog i Södertälje. Skolan har både förskoleklasser, grundskola, grundsärskola och träningsklasser, finska klasser samt en liten klass för barn med kommunikations- och samspelsvårigheter. På skolan går cirka 410 barn. Skolan är Olweuscertifierad. VISION Vi följer och säkerställer varje elevs lärande. ANSVARSOMRÅDEN Rektor ansvarar för att en plan mot diskriminering och annan kränkande behandling upprättas varje år. Planen mot diskriminering och annan kränkande behandling utvärderas under maj och juni En ny plan för läsåret 2015/2016 upprättas i augusti Utvärderingen görs med hjälp av Olweusenkäten, skolans kompletterande elevenkäter samt utvärdering i arbetslagen, elevrådet, föräldrarådet med hjälp av gensvarsprotokoll. Ansvariga för arbetet med Planen mot diskriminering och annan kränkande behandling är Stålhamraskolans Likabehandlingsgrupp. Likabehandlingsgruppen består av skolsköterska, kurator, två specialpedagoger, en fritidspedagog, fem övriga pedagoger och rektor. Planen mot diskriminering och annan kränkande behandling redovisas i SKA (Södertälje kommuns Systematiska Kvalitets Arbete). DEFINITION AV BEGREPP Diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Direkt diskriminering: en elev missgynnas genom att behandlas sämre än andra i en jämförbar situation och att detta kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering: det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev p.g.a. 2

4 diskrimineringsgrunderna. Enbart personal kan göra sig skyldiga till diskriminering, då endast personer som har någon form av makt kan diskriminera. Trakasserier: är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon diskrimineringsgrund. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks p.g.a. en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Kränkande behandling: är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅRS PLAN Likabehandlingsgruppen har analyserat både genomförande, utvärderingsmetoder, arbetssätt och tidsplan genom diskussioner i gruppen Under läsåret 2013/2014 har likabehandlingsgruppen haft mer kontinuerliga möten än tidigare, mötena har planerats i början av läsåret och fördes in i kalendariet. Vi har även haft en hel planeringsdag för gruppen. Tack vare de kompletterande enkätfrågorna samt Olweusfrågorna har vi hållit likabehandlingsfrågorna levande under hela året. Omarbetningen av Planen mot diskriminering och annan kränkande behandling har gett ökad tydlighet, vilket också personalens utvärdering visat. Arbetslagen har blivit mer involverade i Planen mot diskriminering och annan kränkande behandling genom att de fått utvärdera den utifrån fyra olika perspektiv (gensvarsprotokoll, se bilaga). Ett schema för fotbollsplanen har upprättats och utvärderats av eleverna med gensvarsprotokoll. De flesta var positiva till schemat, men önskade att alla vuxna vet vad som gäller och att de hjälper till om det uppstår konflikter. Vad vi har kommit fram till är att arbetet med planen mot diskriminering och annan kränkande behandling är väldigt omfattande och behöver en kontinuerlig plats i verksamheten. Vi behöver skapa rutiner kring när och hur vi ska arbeta med planen i hela organisationen så att alla kan bli delaktiga t ex under arbetslagsmöten, APT, pedagogiska forum och studiedagar. Vi behöver hitta forum för hela personalgruppen där vi kan fokusera helt på frågorna i planen mot diskriminering och annan kränkande behandling genom diskussioner och praktiska övningar. 3

5 Vi behöver bli bättre på att involvera eleverna i framtagandet av planen tex genom klassråd och elevråd och även ge föräldrarna en större möjlighet att bidra med sina synpunkter genom att t ex arbeta med planen under föräldrarådet. Föräldrarådet har tagit del av planen, men hade inte tid för diskussion vilket vi i framtiden bör prioritera. Vi kan också konstatera att allt som det står att vi ska genomföra i planen mot diskriminering och annan kränkande behandling har vi inte lyckats genomföra. Det är viktigt att vi blir mycket bättre på att planera vårt arbete, med hjälp av planeringshjulet, samt bli bättre på att följa upp och analysera det vi faktiskt gör. Planen har utvärderats i arbetslagen där varje arbetslag fått varsin del att utvärdera. De har fyllt i ett svarsprotokoll. Där framkom att: En del upplevde planeringshjulet svårt att förstå fullt ut. Planeringshjulet saknar datum och årtal. Skolutvecklingsgruppen Olweus arbete med att ta fram normkritiska frågor som underlag till samtal i klasserna har inte färdigställts. Samarbetet med modersmålslärarna har inte gått vidare enligt planerna. Ett visst samarbete mellan grundskolan och grundsärskolan på elevens val har skett, men det finns en del svårigheter i förhållande till olika behov av struktur. Samma sak gäller för samarbeten på fritids. Uppstarten av det normkritiska arbetet på skolan har ägt rum och vi ser ett behov av en tydligare plan för kommande år. Det finns ett behov av tydligare struktur kring uppföljning av kränkningar. Den kan bli mer tillgänglig för föräldrar med andra modersmål än svenska. Planen kan vara ett bra diskussionsunderlag för ett föräldramöte. Frågorna i skolans enkät bör formuleras tydligare. Man vill fortsätta att regelbundet diskutera dessa frågor i klasserna. Förslag att någon/några från likabehandlingsgruppen cirkulerar i klasserna och har klassamtal tillsammans med lärarna. Förslag att som pedagog leka med sina elever (och ha en tanke bakom leken). Förslag att man kan jobba i olika teman, till exempel religion och ha dramaövningar, ser filmer och gör andra konkreta övningar, i syfte att stärka oss i hur vi bemöter barn och vuxna som har andra religioner. För att förankra planen hos elever och föräldrar föreslås att föräldrar och barn får ett kontrakt som de skriver på, då följs reglerna bättre. Skicka hem trivselregler till föräldrar vid terminsstart. 4

6 DELAKTIGHET OCH FÖRANKRING Elever deltar i enkäter och andra kartläggningsmetoder som t ex diskussioner vid klassmöten. All personal går igenom Planen mot diskriminering och annan kränkande behandling vid läsårets början i arbetslagen. Läget i klasserna samt på hela skolan i stort diskuteras kontinuerligt vid klassmöten. Analys av och diskussion kring kartläggningens resultat genomförs i skolans likabehandlingsgrupp. Klasserna arbetar med planen under sina klassrådsmöten och elevrådsrepresentanterna för vidare klassernas åsikter och synpunkter till elevrådet för vidare diskussioner. Ledningsgruppen arbetar med planen under ledningsgruppsmöten. Arbetslagen arbetar med planen under arbetslagsmöten. Vi bjuder in kommunens utvecklare för likabehandling som föreläsare för att ge personalen inspiration för fortsatt arbete. Planen mot diskriminering och annan kränkande behandling gås igenom på föräldramöten, publiceras på skolans hemsida och information skickas hem till alla föräldrar. Skolans trivselregler skickas hem till föräldrar. KARTLÄGGNING Stålhamraskolan arbetar enligt Olweus antimobbningsprogram. Olweus använder en enkät som varje år, under vårterminen, kartlägger vad elever i årskurs 3-6 har för åsikter kring mobbning på skolan. Enkäten består av 50 frågor som berör hur eleverna trivs i skolan, om de har känt sig utsatta för mobbning, på vilket sätt, av vilka, men även om de själva utsatt någon för mobbning och hur de upplever vuxnas stöd. 213 elever i årskurs 3-6 har svarat på Olweusenkäten vilket är viktigt att ha i åtanke då alla elever inte är representerade. Utöver Olweusenkäten har skolan utformat egna frågor som komplement, genom anonym handuppräckning (där eleverna bland annat fått svara genom att blunda/lägga ner huvudet på bänken och räcka upp handen)men även diskutera i klassrummet, dessa frågor har majoriteten av klasser i skolan arbetat med. Olweusprogrammet använder mobbning som begrepp där vi på Stålhamraskolan använder begreppet kränkning, detta för att en elev inte ska behöva bli utsatt mer än en gång för att det ska vara allvarligt och att vi som skola ska agera. Vi har tidigare inte haft med ålder som diskrimineringsgrund och därför finns det perspektivet inte med i kartläggningen. 5

7 Enligt Olweusenkäten trivs 181 elever på Stålhamraskolan, men 7 elever svarar att de inte har någon kompis i skolan. 169 elever (79,3%) svarade att de inte blivit mobbade de senaste månaderna. Föregående år var den siffran 77,9%, alltså har det skett en viss förbättring i den generella upplevelsen bland eleverna. 36 elever har de senaste månaderna blivit utsatta för mobbning via internet eller mobiltelefon, det har skett en ökning sedan 2013 då det var 26 elever som svarade ja på samma fråga. Det har skett en minskning i antal elever som är rädda för att bli mobbade i skolan sedan 2013 med knappt 1%. Antalet elever som anser att kompisar som blir mobbade får vad de förtjänar har ökat med 4% däremot har det skett en viss minskning (1,6%) av antalet elever som kan tänka sig att vara med och mobba någon. Likt 2013 är det drygt 40% av eleverna som upplever att vuxna på skolan ibland, någon enstaka gång eller nästan aldrig gör något för att stoppa att en elev blir kränkt. Etnisk tillhörighet 33 elever uppgav på Olweusenkäten att de någon gång eller ett par gånger per månad har blivit mobbad för sin hudfärg eller bakgrund. 1 elev har uppgett att detta skett varje vecka. Religion 35 elever uppgav på skolans egen undersökning att de någon gång har känt sig utsatta på grund av sin religion, generellt sett är det fördelat med ett par enstaka elever per klass. 2 elever på skolan säger att det spelar roll vilken religion de tillhör. Stålhamraskolans elever är splittrade kring frågan om alla måste ha en religion eller inte, men många svarar att det mest är föräldrarna som bestämmer vilken religion en tillhör. Bland eleverna i femman och sexan kan vi se att det finns en diskussion kring möjligheter att byta religion och en problematisering kring barns möjligheter att bestämma själva. Kön/sexuell läggning 9% av eleverna på Stålhamraskolan tycker inte att alla har samma rättigheter oavsett kön. 85% anser att alla kan bli kära i vem som helst. Däremot framkom det inte huruvida eleverna tänker att vem som helst innebär att det är vilken person som helst oavsett kön, läggning eller bakgrund eller om eleverna har en egen bild av vilka personer som "hör ihop". Dessutom var det några elever som svarade att det är föräldrarna som bestämmer vem de får bli kära i. Detta framkom i skolans kompletterande undersökning. 6

8 Funktionsnedsättning 20% av eleverna på Stålhamraskolan tror, enligt skolans kompletterande undersökning, att barn med funktionsnedsättning inte trivs bra i skolan. Mer än 30% av eleverna vet att någon på skolan blivit retad för sin funktionsnedsättning. Kartläggningen visar dock inte om eleverna syftar på dolda eller synliga funktionsnedsättningar eller både och. Sammanfattning Utifrån den kartläggning som har gjorts grundat på Olweusenkäten och Stålhamraskolans kompletterande frågor och diskussioner kan vi identifiera några områden där vi behöver sätta in förebyggande åtgärder. Det är utsatthet på grund av religion, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning och utsatthet på internet och/eller telefon. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Religion Nuläge: 16 % av eleverna har uppgett att de någon gång känt sig utsatta på grund av religion. Mål: Inga elever ska känna sig utsatta på grund av sin religiösa tillhörighet Åtgärd: Vi ska kritiskt granska skolans befintliga traditioner kring högtider och se över alternativa möjligheter för att inkludera alla oavsett religiös tillhörighet. Vi ska börja uppmärksamma högtider från fler religioner än endast kristendom. Samla in övningar och material som pedagoger kan använda för att arbeta med i helgrupp. Tidsplan: Likabehandlingsgruppen förbereder frågor kring skolans traditioner till arbetslagen i november. Efter återkoppling från arbetslagen granskar Likabehandlingsgruppen underlaget och föreslår alternativa möjligheter för att inkludera alla oavsett religiös tillhörighet i januari. I januari ska klasserna börja arbeta med att undersöka vilka traditioner som eleverna i skolan firar och tillsammans bestämma hur de kan uppmärksamma dem. I november påbörjas arbetet med att samla in övningar och material som hjälp till pedagogerna. 7

9 Ansvarig för genomförande: Likabehandlingsgruppen samt arbetslagen. Uppföljning: Vid utvärderingen i klasserna och arbetslagen under slutet av VT Etnisk tillhörighet eller bakgrund Nuläge: 33 elever uppgav att de någon gång eller ett par gånger per månad har blivit mobbad för sin hudfärg eller bakgrund Mål: Inga elever ska känna sig utsatta på grund av sin hudfärg eller bakgrund Åtgärd: Samla in övningar och material som pedagoger kan använda för att arbeta med i helgrupp. Förhoppningsvis kan detta bifogas kommunens Verktygslåda. Lärarna ska arbeta med övningar och diskussion kring allas lika värde, olikheter/likheter och respekt. Tidsplan: Arbetet med att samla in övningar och material påbörjas i november. Pågående under året och materialet inkluderas i den ordinarie undervisningen. Ansvarig: Likabehandlingsgruppen och arbetslagen. Uppföljning: Vid utvärderingen i klasserna och arbetslagen under slutet av VT Funktionsnedsättning Nuläge: 20 % av eleverna svarar att man inte trivs på skolan om man har funktionsnedsättning. Ungefär 30 % känner till någon som blivit retad för sin funktionsnedsättning. Mål: Inga elever ska bli retad på grund av sin funktionsnedsättning och att alla elever på Stålhamraskolan ska få kunskap om olika funktionsnedsättningar. Åtgärd: Pedagoger från särskolan går in i grundskolans klasser och för samtal om funktiosnedsättningar som förekommer inom särskolan. Bjuda in föreläsare med egna erfarenheter av funktionsnedsättning skolans elever. Utreda möjligheten till kompetensutveckling för personal i seriesamtal och sociala berättelser. 8

10 Tidsplan: Planeringen sker under HT 2014 med deadline 17 december, arbetet sker under VT Ansvarig för genomförande: Likabehandlingsgruppen Uppföljning: Vid utvärderingen av planen under slutet av VT Sociala medier Nuläge: 17% har blivit utsatta för obehagliga eller sårande meddelanden, samtal eller annat på mobiltelefon eller internet. Mål: Ingen elev ska bli utsatt på sociala medier på så sätt att det går ut över elevens skolsituation. Åtgärd: Eleverna i mellanstadiet ska få en säker på nätet -utbildning där de får diskutera hur de kan använda internet på ett tryggt sätt för alla. Tidsplan: Arbetet påbörjas under HT 2014 och fortlöper fram till mars Ansvarig för genomförandet: Kurator Uppföljning: Vid utvärdering av planen under slutet av VT FRÄMJANDE INSATSER Inkludering Mål: Stålhamraskolans verksamhet ska vara inkluderande. Aktiviteter: På klassmöten reflektera över normer och demokratiska värderingar utifrån teman som Olweusgruppen ansvarar för att ta fram. Planen för normkritiskt arbete fokuserar på utbildning och stöd till personalen för att skapa en trygghet i att föra samtal med ett normkritiskt perspektiv med eleverna. Regelbundna elevråd där bland annat läget på skolan lyfts och diskuteras. Susanna Ödman ansvarar för elevrådet på mellanstadiet och Liselott Odelius på lågstadiet. Alla klasslärare sitter med sin klass i matsalen varje dag under barnens lunch. Elevens val där elever från olika klasser (från både grund- och grundsärskolan) samarbetar över årskurserna. Rastvärdsverksamhet. Likabehandlingsgruppen besöker elevrådet och presenterar Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Fotbollsplansschema. 9

11 Diskutera en gemensam planering för elevernas första vecka på läsåret utifrån ett gruppstärkande perspektiv. Tidsplan: De flesta av dessa aktiviteter sker kontinuerligt under hela läsåret förutom Likabehandlingsgruppens besök som är vid ett tillfälle samt planering av gruppstärkande perspektiv som sker under slutet av VT Ansvarig för genomförande: Klasslärare, lärare ansvariga för elevråd, Olweusgruppen, ledningsgruppen och Likabehandlingsgruppen. Uppföljning: Genom en enkät och diskussion i elevrådet och i personalgruppen som genomförs i maj. Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Mål: Ingen ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk tillhörighet, religion, annan trosuppfattning eller kulturell tillhörighet. Aktiviteter: Erbjuda tolkhjälp till föräldrar vid behov. Erbjuda specialkost med hänsyn tagen till religion. Schemalagda klassmöten där samtal förs om allas lika värde. Normkritiskt perspektiv i undervisningen. Tidsplan: De flesta av dessa aktiviteter sker kontinuerligt under hela läsåret. Ansvarig för genomförande: Skolans personal. Uppföljning: Vid revideringen av planen mot diskriminering och annan kränkande behandling i maj. Funktionsnedsättning Mål: Alla elever ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning. Aktiviteter: Erbjuda alla elever lika möjligheter för deltagande i vår verksamhet oavsett funktionsnedsättning, både synliga och icke synliga. Samarbetsgrupper mellan grundsärskolan och grundskolan vid t.ex. elevens val. 10

12 Gemensamma aktiviteter grundsärskolan grundskolan under fritidstid. Gemensamma lokaler och klassrum bredvid varandra grundsärskola och grundskola. Använda varandras kompetens när det gäller funktionsnedsättning. Inom ramen för den normkritiska planen arbeta med språket vi använder på skolan för att inkludera alla. Tidsplan: Dessa aktiviteter sker kontinuerligt under hela läsåret. Ansvarig för genomförande: Skolans personal. Uppföljning: Vid revideringen av planen mot diskriminering och annan kränkande behandling i maj. Kön och sexuell läggning Mål: Alla ska känna, och ha, respekt och förståelse oavsett könsidentitet och/eller sexualitet. Aktiviteter: Frågorna integreras i skolans undervisning, man kan t ex arbeta med Huset, läsa relevant litteratur, se filmer och arbeta med värderingsövningar. På ett medvetet sätt skapa möjlighet till lek ur ett jämställdhetsperspektiv för eleverna (t ex uppmuntra till lek utanför traditionella könsroller). Inom ramen för den normkritiska planen arbeta med språket vi använder på skolan för att inkludera alla. Tidsplan: Dessa aktiviteter sker kontinuerligt under hela läsåret. Ansvarig för genomförande: Skolans personal. Uppföljning: Vid revideringen av planen mot diskriminering och annan kränkande behandling i maj. Annan kränkande behandling Mål: Inga elever känna sig utsatta för kränkande behandling. Aktiviteter: Arbeta kontinuerligt med den psykosociala miljön på skolan för att alla ska få ett respektfullt bemötande. Detta sker i varje möte som förs på skolan. 11

13 Klassmöten varannan vecka och Olweus-klassmöten varannan vecka. Om en elev blir utsatt för upprepad kränkning ska det behandlas enligt åtgärdstrappan (se bilaga). Följa upp anmälningar om kränkningar systematiskt enligt Olweus. På skolan finns Olweusgruppen som ansvarar för att skolan följer Olweusprogrammet och utvecklar det för att fylla Stålhamraskolans specifika behov. Tidsplan: Dessa aktiviteter sker kontinuerligt under hela läsåret. Ansvarig för genomförande: Rektor och skolans personal. Uppföljning: Vid revideringen av planen mot diskriminering och annan kränkande behandling i maj. STRUKTUR FÖR AKUTA ÄRENDEN Rutiner för utredning, agerande och dokumentation Skolan är sedan VT 2013 Olweus certifierad och arbetar enligt Olweusprogrammet sedan Utredning Vid misstanke om att kränkning, diskriminering eller trakasserier har inträffat ska uppgifterna utredas utan tidsfördröjning. Vid s.k. Olweussamtal, som förs om sådan misstanke framkommit, ska alltid två vuxna på skolan vara närvarande. Utredningen ska Ta hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Belysa vad som har inträffat och ska omfatta både den utsatte och den/de som utövat kränkningen, diskrimineringen eller trakasserierna. En bedömning bör göras vid varje enskild händelse utifrån följande aspekter: Hur allvarlig är kränkningen? Bör föräldrar kopplas in? Bör EHT kopplas in? Bör det polisanmälas? Bör det anmälas till socialtjänsten? Behöver skolan ta in hjälp utifrån? Vid allvarliga kränkningar bör utredningen resultera i ett individuellt åtgärdsprogram för både den utsatte och den/de som utsätter. Åtgärdsprogrammet ska beskriva nuläget, målsättningen, vilka åtgärder som vidtas och vem som ansvarar för genomförande, uppföljning och utvärdering. 12

14 Åtgärder Information ska ges till vårdnadshavare till barn/elever som är inblandade (den kränkte och den/de som kränkt) utan tidsfördröjning. Ska utgå från utredningen av vad som skett vid den enskilda händelsen och bör som regel omfatta såväl den utsatte som den/de som utövat kränkningen. Ska avhjälpa akuta händelser och finna mer långsiktiga lösningar. Ska även vidtas i syfte att förändra förhållanden på grupp- och skolnivå utifrån den enskilda händelsen när det är befogat. Om skolan inte själv klarar upp en händelse ska hjälp sökas utifrån. I första hand resurscentrum och/eller respektive verksamhetschef. Åtgärdstrappan, se bilaga Rektor ansvarar för att utredning görs om personal misstänks för kränkning av barn/elev. Stödsamtal till den kränkte och den som kränker kan behövas. Uppföljning och utvärdering Uppföljningen beror på ärendets allvar. Planering av uppföljning sker vid första samtalet med utsatt och utsättande, uppföljningen ska ske inom 14 dagar. Det är viktigt att alla inblandade kommer till tals vid uppföljningen. Uppföljningen ska inledas med ett samtal med den som varit utsatt. Uppföljning med övriga inblandade. Hur har det gått? Utvärdering av utredningsarbetet, åtgärderna och dokumentationen ska göras utan tidsfördröjning. Frågor bör ställas: Vad gjorde skolan bra? Vad ska förbättras? Har de vidtagna åtgärderna nått avsett resultat? Dokumentation Varje kränkning och misstanke om detsamma ska utredas och dokumenteras på särskild blankett Elev känner sig utsatt för kränkning. Blanketten lämnas till kuratorn som kommunicerar med rektorn. Blankett för uppföljning ska sedan fyllas i. Rektor skickar blanketten till kommunens utvecklare för likabehandling (Vivi Havia). Uppföljning av varje händelse ska dokumenteras. Dokumentationen ska innehålla beskrivning av kränkning och misstanke om kränkning, utredningen, åtgärderna, uppföljningen. Kontaktuppgifter till personal som elever/barn/föräldrar kan vända sig till finns på skolans hemsida. 13

15 PLANERINGSHJULET Augusti 2014: Avsluta utvärdering av förra årets plan. Rastvärdsschema färdigt. September 2014: Plan för rastverksamheten färdig. Oktober 2014: Utvärdering av förra årets plan redovisas i SKA. Upprätta ny plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. November 2014: Klasslärarna går igenom Planen mot diskriminering och annan kränkande behandling tillsammans med eleverna. Arbete med Olweusfrågan genomförs på klassmöte. 1/11 Planen mot diskriminering och annan kränkande behandling skickas till kommunansvarig. Plan för normkritiskt arbete för läsåret upprättas. Påbörja genomförandet av säker på nätet -utbildning för mellanstadiet. Likabehandlingsgruppen presenterar planen mot diskriminering och annan kränkande behandling för rektor, ledningsgruppen och elevrådet. Likabehandlingsplanen delas ut till all personal. Personal får information om Verktygslådan (kommunens kunskapsbas för arbete med dessa frågor). Information om var planen finns tillgänglig skickas hem till föräldrar. Förbereda frågor till arbetslagen kring skolans traditioner. En förenklad version av Planen mot diskriminering och annan kränkande behandling görs för att använda till elever och föräldrar. December 2014: Arbete med Olweusfrågan genomförs på klassmöte. Plan för genomförande av åtgärder inom området funktionsnedsättning ska färdigställas 17/12. Genomförandet av säker på nätet -utbildning för mellanstadiet fortsätter. Januari 2015: Arbete med Olweusfrågan genomförs på klassmöte. Varje klass undersöker vilka högtider och traditioner som firas av eleverna på skolan. Genomförandet av säker på nätet -utbildning för mellanstadiet fortsätter. 14

16 Likabehandlingsgruppen ska sammanställa arbetslagens information om skolans traditioner och ger förslag på hur alla elever kan inkluderas i firandet. De första rastaktiviteterna genomförs. Uppföljning och diskussion kring arbetet utifrån planen mot diskriminering och annan kränkande behandling sker i arbetslagen. Planering av årets kartläggning. Februari 2015: Arbete med Olweusfrågan genomförs på klassmöte. Genomförandet av säker på nätet -utbildning för mellanstadiet fortsätter. Utvärdering av rastverksamheten. Mars 2015: Arbete med Olweusfrågan genomförs på klassmöte. Genomförandet av säker på nätet -utbildning för mellanstadiet fortsätter. Genomförande av Olweusenkäten. Uppföljning av Skolutvecklingsgruppen Olweus arbete med Olweusfrågorna. April 2015: Arbete med Olweusfrågan genomförs på klassmöte. Maj 2015: Arbete med Olweusfrågan genomförs på klassmöte. Planen mot diskriminering och annan kränkande behandling utvärderas av elever och personal. Utvärderingen av Planen mot diskriminering och annan kränkande behandling påbörjas i likabehandlingsgruppen. Juni 2015: Kartläggningen ska färdigställas inför nästa års plan. Planering inför upprättandet av plan för diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016. Augusti 2015: Ny plan upprättas under uppstartsveckan. 15

17 Bilagor STÅLHAMRASKOLANS TRIVSELREGLER Stålhamraskolans regler är till för allas trivsel, trygghet och säkerhet och gäller alla som vistas på skolan. Arbete med uppdatering pågår under hösten Regel 1-4 (Olweusprogrammet) Vi ska inte mobba eller kränka andra. Vi ska bemöta varandra med vårdat språk, hänsynsfullt och respektfullt. Vi ska hjälpa elever som blir mobbade. Vi ska vara tillsammans också med elever som lätt blir ensamma. Om vi vet att någon blir mobbad, ska vi tala om det för klassföreståndaren (eller annan vuxen) och föräldrarna. Övriga regler Vi slänger skräp i papperskorgar både ute och inne. Vi lämnar alltid ytterkläder, även mössa och keps, utanför skolans undervisningslokaler och matsal. Vi vistas utomhus på rasterna. Godis, tuggummi, halstabletter är inte tillåtna på skolan. Av säkerhetsskäl får elev inte lämna skolans område utan tillåtelse från ansvarig personal. På grund av olycksrisken får du inte kasta snöboll, cykla, åka skateboard, sparkcykel eller rullskridskor på skolans område. Du får endast använda skolans datorer under närvaro av skolans personal. Du får endast filma/fotografera med skolans utrustning under ledning av skolans personal. Om eleven måste ha med sig mobilen till skolan ska denna lämnas in till klassläraren under hela skoldagen. Var rädd om dina egna, andras och skolans tillhörigheter. Du kan bli ersättningsskyldig för saker som du slarvar bort, skadar eller förstör. Skolan ersätter inte vid förlust av, eller skada på, personliga värdesaker, mobiler mm. Till privata fester sköts inbjudningar utanför skolan. Undantag: om du bjuder in hela klassen. Vi förväntar oss att våra elever följer och respekterar Stålhamraskolans regler, och vi hoppas på föräldrarnas aktiva stöd i vår strävan att upprätthålla vårt regel- och normsystem som syftar till att befrämja elevernas trivsel, trygghet och säkerhet. ÅTGÄRDSTRAPPAN, om regler inte följs. 1. Muntlig tillsägelse av skolans personal. 2. Vid upprepning samtal med elev och förälder. 3. Tas upp i arbetslaget. 4. Tas upp på EHT. 5. Vid fortsatt upprepning samtal med skolledningen 6. Vi behov skrivs åtgärdsprogram tillsammans med elev och förälder. 7. Utvärdering och uppföljning av åtgärdsprogram. 8. Kontakt med socialtjänsten. 16

18 GENSVARSPROTOKOLL? Vad är bra? Vad är konkret? Vad saknas? Vad förstår jag inte? Vad är konstigt? Tips och idéer för att utvecklas. Vad behöver jag göra för att gå vidare? 17