Samrådsredogörelse Detaljplan för Gamla brandstationen i Bro,(Härnevi 1:17 m.fl.) nr 1404

Transkript

1 1 (13) Tillväxtkontoret Datum Vår beteckning Dnr KS (tidigare ) Detaljplan för Gamla brandstationen i Bro,(Härnevi 1:17 m.fl.) nr 1404 Bro Upplands-Bro kommun Innehållsförteckning Bakgrund till detaljplanearbetet... 2 Planens syfte och huvuddrag... 2 Hur samrådet bedrivits... 2 Inkomna yttranden, lista... 3 Inkomna yttranden med kommentarer... 4 Statliga myndigheter... 4 Kommunala nämnder... 7 Övriga remissinstanser... 9 Sakägare enligt fastighetsförteckningen, Privatpersoner Resultat av samrådet... 12

2 2 (13) Bakgrund till detaljplanearbetet Kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsutskott (SBU) gav 5 mars , tillväxtchefen i uppdrag att ta fram förslag till ny detaljplan för Härnevi 1:17 genom normalt planförfarande. Planuppdraget tillkom på begäran av exploatören Flexhouse AB. Området för planen är i den gamla delen av Bro. På platsen finns i dag en byggnad som uppfördes Byggnaden användes då som brandstation. På senare tid har verksamheten varit verkstad och lager. Byggnaden är uppförd i 1,5 plan. Planområdet avgränsas av villatomter, spårområde, infartsparkering och en verkstadsbyggnad som socialkontoret använder för olika verksamheter. I närheten ligger också Härneviskolan. Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att skapa riktlinjer för ny bostadsbebyggelse med tillhörande förrådsbyggnader och för parkering och dagvattenhantering som blir en nödvändig förutsättning för bostadshuset. De frågor om risker och buller som uppstår för ett hus som byggs så nära spåren är hanterade i planen. Vidare ska planen säkerställa tillgång till en underjordisk ledning i planområdet Ambitionen är att använda en plats som idag uppfattas som otillgänglig och skräpig, till bostadsbebyggelse. Målet med bostadshuset är att skapa en attraktiv boendemiljö med god tillgång till kollektivtrafik. Inriktningen är att bygga många små lägenheter, något som bland annat kan passa som en första bostad för ungdomar. Placeringen av huset ger en tydlig sida åt Härnevi skolväg. Detta skapar ett samspel mellan huset och gaturummet i ett område där de övriga husen är tillbakadragna från gatan. Planen medger också att man ordnar lokaler i gatuvåningen. I dagsläget föreslås förråd i bottenvåningen. För att få en flexibel användning av dessa lokaler ska man förbereda för fönster mot gatan. De förråd som skulle försvinna om de omvandlades till lokaler kan man kompensera för utomhus. Hur samrådet bedrivits Kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsutskott beslutade den 24 september 2014, 47, att sända ut förslag till detaljplan för gamla brandstationen i Bro (Härnevi 1:17), nr 1404, för samråd enligt regler för normalt planförfarande (PBL 2010:900). Förslaget var ute på samråd från till och med Det ställdes ut i Brohuset samt i kommunhuset i Kungsängens centrum. Materialet fanns även tillgängligt på kommunens webbplats. Ett samrådsmöte hölls i Brohuset den 13 november. Cirka femton personer hade då möjlighet att träffa representanter från både kommunens plan- och exploateringsavdelning och från exploatören Flexhouse AB.

3 3 (13) Inkomna yttranden, lista Med anledning av förslaget till detaljplan har tretton (15) yttranden inkommit till kommunen. Av dessa inkom fyra (4) yttranden efter samrådsperiodens slut. Skrivelserna är numrerade 1-15 i följande ordning: Statliga myndigheter 1) Länsstyrelsen i Stockholms län inkom ) Lantmäteriet inkom ) Trafikverket inkom Kommunala nämnder 4) Utbildningsnämnden inkom ) Bygg- och miljönämnden inkom Övriga remissinstanser 6) Närpolisen Upplands-Bro inkom ) Svenska kraftnät inkom ) Norrvatten inkom ) Trafikförvaltningen, Stockholms Läns landsting inkom ) Telia Sonera Skanova Access AB inkom ) E.ON Elnät inkom ) Vattenfall eldistribution inkom ) Brandkåren Attunda inkom ) Förpacknings- och tidningsinsamlingen inkom Sakägare enligt fastighetsförteckning, privatpersoner 15) Närboende inkom

4 4 (13) Inkomna yttranden med kommentarer I det följande redovisas i sammanfattad form, de yttranden som inkommit under samrådet av förslag till detaljplan för Gamla brandstationen i Bro, (Härnevi 1:17, m.fl.). I omedelbar anslutning till inkomna yttranden redovisas plan- och exploateringsavdelningens kommentarer. Synpunkter som inte innebär särskilda överväganden med avseende på planens utformning eller innehåll, kommenteras inte i sak. Synpunkterna redovisas kortfattat utan inbördes rangordning. För den fullständiga lydelsen av respektive synpunkt hänvisas till de ursprungliga yttrandena som kan erhållas från kommunen. Statliga myndigheter 1. Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen börjar med att konstatera att man under nu kända förhållande bedömer att den föreslagna utformningen av planen kan bli olämplig för bostadsbebyggelse med hänsyn till närheten till spårområde och trafikbuller. Om dessa problem kvarstår vid ett antagande kan Länsstyrelsen komma att ta upp planen för prövning enligt 11 kap. 10 PBL. Kommentar: Bullerutredningen och riskutredningen har uppdaterats och resultaten har förtydligats i planbeskrivningen. Länsstyrelsen informerar om att Vattenmyndigheten har förslag till nya miljökvalitetsnormer och ett nytt åtgärdsprogram för att följa normerna på samråd fram till 30 april 2015 och man menar att det kan vara värdefullt att beakta dessa i det fortsatta planarbetet. Kommentar: De nya miljökvalitetsnormerna bedöms inte innebära någon förändring av ställningstagandena i planen. Vidare skriver man att det till nästa planskede behöver utredas huruvida marken är lämplig för ny bebyggelse med hänsyn till risk för ras och skred. Kommentar: Geotekniska undersökningar har gjorts och resultaten av dessa har förts in i planbeskrivningen Länsstyrelsen är positiv till hanteringen av föroreningsfrågan i planhandlingarna men menar att den administrativa bestämmelsen avseende markföroreningar måste formuleras om för att bli tydligare. Kommentar: Kompletterande undersökningar av markföroreningarna på fastigheten har gjorts och resultaten av dessa har förts in i planbeskrivningen. Bestämmelsen i plankartan har förtydligats. Länsstyrelsen skriver angående närheten till Mälarbanan att det ska finnas ett bebyggelsefritt avstånd på minst 25 meter intill järnväg och rekommenderar ett skyddsavstånd på 50 meter. Vidare skriver man att Kommunen har valt att hänvisa till den riskbedömning som riskkonsulten gjort utifrån riskanalysen från Enligt Länsstyrelsen bör planhandlingarna kompletteras med kommunens ställningstagande och bedömning utifrån riskbilden och med information om vilket avståndet är mellan järnväg (inklusive tillkommande spårutbyggnad) och föreslagen bebyggelse. Även de topografiska förhållandena med eventuella nivåskillnader bör beskrivas då detta kan påverka risken för urspårade tåg. Utifrån riskbilden menar man också att kommunen kan överväga om urspårningsskydd kan vara nödvändigt och att ett sådant skydd då bör utformas på sådant sätt att det förhindrar spridning av rinnande brandfarlig vätska vid en eventuell olycka med farligt gods-transport. Kommentar: Planhandlingarna har förtydligats så att det tydligare framgår vilka avstånd som gäller till befintligt och kommande spår. Planbeskrivningen har kompletterats med en sektion ur vilken man kan utläsa topografiska förhållanden tydligare. Planhandlingarna har även kompletterats med

5 5 (13) kommunens ställningstagande kring riskfrågan. Riskutredningen har uppdaterats och resultaten har förts in i planbeskrivningen Länsstyrelsen ser positivt på planbestämmelser som reglerar utrymningsvägar och friskluftsintag som skyddsåtgärder men menar däremot att planbestämmelsen som reglerar fasader och fönster utifrån skydd mot brandspridning bör skrivas om. Länsstyrelsen anser att planen bör reglera att fasader ska utföras i obrännbart material alternativt regleras med att utföras i lägst brandtekniks klass EI30. Vidare bör fönster och glas utföras i lägst brandteknisk klass EW 30. Kommentar: Planbestämmelserna om brandteknisk klass för fasader har uppdaterats utifrån Länsstyrelsens rekommendationer. Man menar också att risken för så kallat "spårspring" mellan den nya bebyggelsen och stationsområdet så bör detta uppmärksammas i planhandlingarna och eventuella skyddsåtgärder för att motverka detta regleras. Kommentar: En bestämmelse läggs in i kartan om att skydd ska uppföras mot järnvägsspåret Angående buller skriver Länsstyrelsen att planbeskrivningen behöver kompletteras med kommunens ställningstagande och att plankartan kan förtydligas med att det avser buller från trafik. Man skriver också att det med anledning av omgivningens höga maxbuller kan befaras att bullerbestämmelserna inte kan uppfyllas och att det är viktigt att redovisningen tydligt tar hänsyn till förutsättningarna. Kommentar: Planhandlingarna är uppdaterade utifrån Länsstyrelsen synpunkter. Se även tidigare kommentar. Länsstyrelsen avslutar med att den delar kommunens bedömning att planens genomförande inte kan förväntas medföra betydande miljöpåverkan. 2. Lantmäteriet Lantmäteriet börjar med att skriva att det kombinerade användandet av både användningsgränser, illustrationslinjer och grundkartans manér för väg gör att kartan blir svårläst inom parkeringsområdet. Man förstår inte heller indelningen av användningsområden inom parkeringen eller varför det finns flera P-områden när inget skiljer dem åt? Kommentar: Linjemaneret har ändrats. Egenskapsområdet för parkering har ändrats. Vidare påpekar man att egenskaper n1 och n2 finns utlagda på ett P område men avgränsas av användningsgräns istället för egenskapsgräns och att hela det område för vilket egenskaperna förefaller gälla är inom 25 meter från närmsta spår vilket gör att formuleringen av bestämmelserna ter sig konstig. Man menar också att det inte går ihop med egenskapsbestämmelse n1 och n2 att hela parkeringsytan är prickad vilket vanligen tolkas som att byggnad inte får uppföras. Kommentar: En korrigering av användandet av prefixen för egenskapsbestämmelser har gjorts. Man fortsätter med att konstatera att det längst västerut i planområdet finns ett ledningsrättsområde (akt /9.1) som går in i planområdet. Inget u-område är utlagt för detta och man undrar om ledningen ska flyttas och ledningsrättsområdet ändras eller om rättigheten ska ligga kvar utan ändring. I så fall menar man att även ett u-område bör läggas ut. Kommentar: Ledningens placering är säkrad genom att den ligger under prickmark. Angående planbeskrivningen skriver man att det under fastighetsrättsliga frågor står att inga fastighetsbildningar tillkommer efter att planen vunnit laga kraft. Lantmäteriet förstår det som att

6 6 (13) ingen ändring i fastighetsindelningen (dvs. fastighetsgränserna) kommer att behövas för att genomföra planen. Man påpekar dock att befintliga ledningsrätter kommer att behöva omprövas för att stämma överens med i planen utlagt u-område. Inom planområdet finns även ett servitut för väg, akt /9.2,samt ett oregistrerat officialservitut för väg. En redogörelse bör finnas för om och i så fall hur dessa påverkas av planen. Kommentar: Planbeskrivningen har förtydligats enligt Lantmäteriets rekommendationer. Vidare skriver man att det i planbeskrivningen står att kommunägd mark ska hållas tillgänglig för parkeringsändamål för planerade bostäder samt att servitut ska bildas, något man menar inte behövs om p-platserna hyrs ut. Man skriver också att det under Lantmäteriförrättning bör framgå vilka förrättningar som ska genomföras samt vem som ansöker om och bekostar dessa (exempelvis om prövning av ledningsrätt). Kommentar: Planbeskrivningen har förtydligats enligt Lantmäteriets rekommendationer. Slutligen skriver man att grundkartan saknar befintliga rättigheter och rutnätspunkter. Kommentar: Befintliga rättigheter och rutnätspunkter har lagts till. 3. Trafikverket Trafikverket börjar med att påpeka att Mälarbanan är ett riksintresse för kommunikationsanläggningar som det idag inte finns några konkreta planer på en utbyggnad med flera spår för men att det kan bli aktuellt i framtiden. Kommunen tar i sin fysiska planering hänsyn till en utbyggnad med 2 ytterligare spår och byggrätten för bostadshuset enligt förslaget ligger på ett avstånd mellan 30 och 35 m från närmsta spårmitt. Trafikverket menar att detta är acceptabelt i förhållande till de befintliga spåren avseende risken för urspårning m.m. Vidare skriver man angående parkering i närheten av spår att det generellt gäller att det är möjligt att utan skyddsåtgärder etablera en parkeringsyta på ett avstånd av 15 m från närmsta spårmitt. Huvuddelen av den södra raden av parkeringsplatser i planområdet ligger närmare spåren än så. Några p-platser redovisas till och med delvis på Trafikverkets fastighet vilket man inte kan acceptera. Man påpekar att parkering nära järnväg kan innebära att bilar skadas i lacken exempelvis av partiklar från inbromsande tåg och att det också är risk för fallande last, snö och is från passerande tåg. Därför behöver det uppföras ett skydd för bilarna om parkeringsytan anläggs på ett närmare avstånd än 15 m från närmsta spårmitt. Detta kan vara i form av ett plank men helst också med ett skyddande tak. Fastighetsägaren ska kunna underhålla anläggningen från den egna fastigheten. Det måste således finnas ett avstånd på minst en meter från Trafikverkets fastighet till det skyddande planket. Konsekvensen blir att det faller bort ett antal p-platser. Kommentar: Plankartan har uppdaterats så att parkeringen inte går in på Trafikverkets fastighet och en bestämmelse om att skydd för fallande snö och is måste uppföras har lagts till plankartan. Trafikverket forsätter med att skriva att planområdet ligger i direkt anslutning till Mälarbanan och att det därmed är utsatt för mycket höga bullernivåer och att det även är risk för vibrationsstörningar. Trafikflödena som den till planen hörande bullerutredningen baseras på, stämmer tillräckligt bra. Maximala bullernivåer på fasad är beräknat till 89 db(a) på en av fasaderna. Som framgår av bullerutredningen ställer den höga maximala ljudnivån höga krav på fasadisoleringen. Trafikverket önskar upplysa om att det finns exempel där maximala ljudnivåer ligger kring 90 db(a) vid fasad där det har varit svårt att hitta tekniska lösningar för att klara riktvärdet för inomhusnivån.

7 7 (13) Trafikverkets uppfattning är generellt att riktvärdena för trafikbuller som anges i propositionen 1996/97:53 ska följas vid planering av ny bebyggelse för att uppnå god boendemiljö men att det i vissa fall kan vara acceptabelt med avsteg enligt den s.k. Stockholmsmodellen. Enligt Boverkets allmänna råd ska avsteg från bullerriktvärdena enbart förekomma i centrala delar av städer/större tätorter och längs kollektivtrafikstråk i större städer. Trafikverket anser inte att planområdet är beläget i den centrala delen av Upplands-Bro kommun utan utanför dess centrala del, Kungsängen. Med bakgrund av detta anser Trafikverket att aktuellt område inte motiverar avsteg. Trafikverkets uppfattning är att om den ekvivalenta ljudnivån vid byggnadens mest bullerexponerade fasad är över 55 db(a), det ska finnas en sida där ljudnivåerna är under 50 db(a). Detta är inte fallet enligt redovisningen i bullerutredningen. Ekvivalent nivå ligger på de flesta fasader mellan 50 och 59 db(a) och maximala nivåer ligger mellan 79 och 89 db(a) utom vid lokalgatan. Man menar därför att en god boendemiljö inte uppnås. Om avsteg från riktvärden kommer att tillämpas, är Trafikverkets uppfattning att kommunen ansvarar för de bullerstörningar som de boende kommer att utsättas för och att Trafikverket inte kommer att stå för kostnader för bullerreducerande åtgärder i framtiden. Man skriver också att det i bullerutredningen står att det är nödvändigt att utföra en vibrationsutredning för stomljud och kännbara vibrationer från spårtrafiken och att det i denna också ska göras en vibrationsmätning för att kartlägga riskerna för vibrationsstörningar. Trafikverket håller med om att detta är nödvändigt och resultatet kan föra med sig konsekvenser för byggnadens utförande och konstruktion. Kommentar: Den bullerutredning som har framtagits visar att man kan skapa lägenheter som inte avviker från fastställda nationella bullerriktvärden. En vibrationsutredning har gjorts och resultaten har förts in i planen. Slutligen hänvisar man till länsstyrelsens bedömning avseende hälsa och säkerhet samt risker i och med att det transporteras farligt gods på järnvägen. Kommunala nämnder 4. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden konstaterar att Härneviskolan ligger i nära anslutning till den kommande byggarbetsplatsen och att det därför finns behov av att se över hur skolan och dess elever påverkas, och man betonar särskilt elevernas säkerhet. Man skriver att det vid byggnationer ofta sker tunga och stora transporter och det är angeläget att dessa i möjligaste mån anpassas efter tider då färre elever rör sig i anslutning till skolan så att eleverna kan komma fram till skolan på ett säkert sätt. Många elever kommer till skolan via Härnevi skolväg till fots och cykel men även med skolskjuts och skoltaxi Ett annat område som Utbildningsnämnden vill uppmärksamma är tillgången till parkeringsplatser. Man påpekar att den idag befintliga parkeringsplatsen i området används av anställda vid och besökare till Härneviskolan, Ullevi förskola, Språkoteket, Skoldatateket och Härnevimottagningen och att om parkeringen kommer att upptas av byggmaterial behöver andra platser tillgodoses. Utbildningsnämnden förutsätter att byggplatsen görs otillgänglig sa att ingen elev kan ta sig in på området. Slutligen konstaterar man förslaget till detaljplan inte strider mot barnens bästa om arbetet sker på ett sådant sätt att elevernas säkerhet vid Härneviskolan respekteras.

8 8 (13) Kommentar: Befintlig parkeringsyta kommer att vara kvar. Frågor om säkerhetshöjande åtgärder under byggtiden hanteras inte i detaljplanen men kan följas upp under genomförandeskedet bl.a. i exploateringsavtal. Parkerytorna i planen är kommunala och kommer inte vara tillgängliga för upplag under byggtiden utan ett kommunalt godkännande. 5. Bygg- och miljönämnden Bygg- och miljönämnden sammanfattar sitt eget yttrande i tolv punkter med utgångspunkt i nämnden roll som lokal tillsynsmyndighet. Då dessa i hög utsträckning täcker in synpunkterna i yttrandet återges och kommenteras dessa punkter här nedan. Alternativ utformning av flerbostadshuset bör utredas för att om möjligt uppnå lägre bullernivåer. Kommentar: Den bullerutredning som har framtagits visar att man kan skapa lägenheter som inte avviker från fastställda nationella bullerriktvärden under förutsättning att man inte lägger fönster mot de fasader som vetter åt järnvägen och att man bygger en skärm som stänger ute buller från den gemensamma gården som då blir uteplats med godkänd ljudnivå. Redovisning bör göras av hur beräkningen gjorts att ett 3m högt bullerplank är tillräckligt högt för att avskärma tågbuller från den gemensamma uteplatsen Kommentar: Det framgår av den uppdaterade bullerutredningen vilken metod man har använt sig av. Planbestämmelserna avseende buller bör ändras till de mer specifika som föreslås i bullerutredningen. Kommentar: Se tidigare kommentar angående buller Dagvattenhanteringen är bristfälligt redovisad och behöver kompletteras. Kommentar: Dagvattenutredningen har uppdaterats och avsnittet har utökats i planbeskrivningen Enligt planbestämmelse ska gård och parkeringsyta beläggs med genomsläppliga material, förtydligande behövs kring hur det påverkar befintliga asfalterade parkering som ingår i planområdet. Kommentar: Den yta som idag används som parkering och som är belagd med asfalt har inget krav i planbestämmelser att den ska göras genomsläpplig. Intill denna yta ska infiltrationsstråk läggas enligt dagvattenutredningen. En kompletterande markprovtagning ska genomföras innan detaljplanen antas Kommentar: En kompletterande markundersökning är genomförd Formuleringen angående markföroreningar i planbeskrivningen bör ändras så att den överensstämmer med formuleringen i planbestämmelsen Kommentar: Texten i planbeskrivnigen och plankartan är nu samma. En vibrationsutredning för stomljud och kännbara vibrationer från spårtrafik ska genomföras. Kommentar: En vibrationsutredning är gjord. En radonriskundersökning bör genomföras innan detaljplanen antas Kommentar: Radon har undersökts i samband med markundersökningen. Byggnadshöjder som är anpassade efter mälarbanans höjd ska finnas med i bestämmelser

9 9 (13) Kommentar: Byggnadshöjd har lagts till i planbestämmelserna. Det är dock inte utvecklat av vilken anledning eller hur denna skulle anpassas efter mälarbanans höjd. Att det utreds hur en eventuell utbyggnad av mälarbanan påverkar det tänkta bostadsområdet Kommentar: En illustrationsplan har lagts till plankartan. Utifrån den är det lättare att se vilka konsekvenser en utbyggnad av ett till spår skulle få. Utgångspunkten är att byggandet av huset i planen inte ska hindra utbyggnaden av ett till spår. En förutsättning för planen är att den inte ska hindra en framtida utbyggnad av Mälarbanan med ytterligare ett spår. Detta redovisas i planhandlingarna Påverkan på befintlig bebyggelse i det lilla stationssamhället och att tillvägagångssätt för anpassning till bebyggelsemiljön utreds och redovisas i planarbetet. Kommentar: Planförslaget har anpassats till omgivande bebyggelse. Bland annat har utformningen av den översta våningen ändrats för att skalan bättre ska passa in i den omgivande miljön. Gestaltningen är också tydligare beskriven i planbeskrivningen. Övriga remissinstanser 6. Närpolisen i Upplands-Bro Polismyndigheten har inget art anföra mot planen under förutsättning att man utför bebyggelsen med utgångspunkt i Bo Tryggt 05 samt att man tar hänsyn till, och överväger fartdämpande åtgarder, på Härnevi skolväg med tanke på intilliggande skola och förskoleverksamhet. 7. Svenska kraftnät Svensk kraftnät har ingenting att erinra mot upprättat förslag. 8. Norrvatten Norrvatten har ingenting att erinra mot upprättat förslag. 9. Trafikförvaltningen, Stockholms Läns Landsting (SL) Trafikförvaltningen skriver att man uppskattar kommunens avsikt att skapa en attraktiv boendemiljö med god tillgång till kollektivtrafik. Man påpekar att den parkering som idag ligger i västra delen av planområdet i planhandlingarna nämns som infartsparkering men att det inte finns något avtal mellan kommunen och trafikförvaltningen som reglerar att det är en infartsparkering. Om man vill att denna ska vara avsedd för kollektivtrafikresenärer måste det anges genom skyltning. Kommentar: Den befintliga parkeringen omnämns inte längre som infartsparkering. 10. Telia Sonera Skanova Access AB Skanova påpekar att man har en markförlagd teleanläggning som försörjer byggnad inom detaljplaneområdet enligt bifogad karta och man önskar att så långt som möjligt behålla befintliga tele-

10 10 (13) anläggningar i nuvarande läge. Man vill också att denna ståndpunkt skall noteras i planhandlingarna. Om man tvingas vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter man att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Kommentar: Det har förts in i planbeskrivningen att det finns befintliga teleledningar i området. Det är en fråga för exploatören att lösa i samarbete med Skanova att förse planområdet med teleledningar. 11. E.ON Elnät E.ON har en högspänningsledning enligt bifogad karta i den befintliga parkeringsytan. I övrigt inget att erinra. Kommentar: E.ON:s ledning kommer inte i konflikt med planerad bebyggelse. 12. Vattenfall eldistribution Vattenfall har inga elanläggningar inom och i närheten av planområdet och har därför inget att erinra. 13. Brandkåren Attunda Brandkåren Attunda börjar med att kommentera avsnitt i riskanalysen som handlar om skydd mot gaser. Där beskrivs att: Konsekvensområdet för utsläpp av giftig gas kan vara mycket stora men gränsen för åtgärd sätts till 50 meter då detta enligt riktlinjer för riskhänsyn anses vara ett tillräckligt skyddsavstånd för bostäder. Man påpekar att det är en schablonartad rekommendation från Länsstyrelsen som har ett värde tidigt i planprocessen. I en detaljerad riskanalys kan man inte hänvisas tillbaka till Länsstyrelsens rekommendationer och påstå att risken inte behöver tas hänsyn till. Man menar därför att avståndet för ventilationsåtgärder bör justeras så att det speglar den beräknade risken som presenteras, inte Länsstyrelsens rekommendationer. Kommentar: Riskutredningen har uppdaterats. Ändringar har förts in i plankartan. Vidare skriver man att planbestämmelsen p1 är mycket otydlig och att det är nu, i och med riskanalysen som bestämmelserna verkligen kan specificeras, till exempel vad det ska vara för krav på fönstren. Kommentar: Planbestämmelsen har förtydligats. Brandkåren Attunda anser att central nödavstängningsfunktion av ventilationen är en bra åtgärd för att minska risken för spridning av giftiga eller brandfarliga gaser till närliggande byggnader men man undrar hur denna funktion skall nyttjas, dvs. hur den skall gå till stängt läge. Man skriver att man inte själva kan ta det ansvaret och att man märker en tydlig tendens till att denna typ av funktioner glöms bort i driftskedet, då kunskapen om en byggnads brandskydd med tiden minskar hos fastighetsägare och nyttjare. Kommentar: Planbestämmelsen har förtydligats så att det framgår att om ventilationssystemet utförs mekaniskt ska det förses med möjlighet till central nödavstängning. Slutligen skriver man att åtkomlighet för räddningstjänsten fordon ska säkerställas i det fortsatta planarbetet där avståndet mellan räddningstjänstens fordon och punkten för räddningsinsats ska vara maximalt 50 meter, och att planområdet ligger inom 10 minuters insatstid från nuvarande brandstationsplacering i Upplands-Bro kommun. Kommentar: Planförslaget möjliggör en åtkomst för räddningstjänstens fordon.

11 11 (13) 14. Förpacknings- och tidningsinsamlingen FTI har inga synpunkter på detaljplanen. Sakägare enligt fastighetsförteckningen, Privatpersoner 15. Närboende Ca 85 personer har undertecknat ett yttrande. Då många av dem som har undertecknat bor i närområdet benämns de nedan som grannarna. Dessa skriver till att börja med att Härnevi Skolväg är en viktig och levande del av Gamla Bro där det finns en öppen förskola, en F-6-skola, kommunens sociala verksamhet, gamla brandstationen och villor. Därför är gatan redan tungt trafikerad. Man är negativ till att man ska bygga ett flervåningshus på gamla brandstationens tomt. Man skriver att det har förekommit mindre miljövänliga verksamheter både på tomten och i byggnaden varför en totalsanering bör genomföras omgående. Bland annat hänvisar man till ett beslut i Länsrätten om att ägaren överskred sina befogenheter då han sprutlackerade utomhus. Kommentar: En markundersökning har gjorts och innan bygglov kan ges måste marken saneras. Grannarna skriver att alla önskar att dagens verksamhet försvinner och att tomten används till bostäder men ett fyravåningshus går man starkt emot. Man har gjort en inventering av höjderna på husen i Bro och funnit att hög bebyggelse endast finns i Bro centrum. I övrigt är alla bebyggelse i Bro tätort max tre våningar hög, med undantag av ett souterränghus på Stationsvägen och man kan inte se någon anledning till att ändra detta faktum. Kommentar: En inventering av flervåningshus har gjorts och förts in i planbeskrivningen. Den översta våningen har gjorts till en indragen våning som på ett betydande sätt ändrar uppfattningen om volymen på huset. Vidare skriver man att Upplands-Bro kommun gång på gång skriver att huset ska inrymma små lägenheter men att det i bygglovsskedet inte kommer att övervakas att det byggs små lägenheter. Man är också skeptiska till att det går att skapa trivsamma lägenheter på 23 kvadratmeter varför man tror att det kommer att bli hög omsättning på lägenheterna och att det kommer att leda till social otrygghet. Kommentar: Lägenheternas utformning är inte något som styrs av detaljlanen. I bygglovsskedet följs det upp att man håller sig till gällande byggregler angående lägenhetsutformning etc. Grannarna skriver att bebyggelsen kommer att leda till att gatan som redan idag är tungt trafikerad kommer att belastas med minst 70 bilar till. Man tror inte på resonemanget att det inte kommer att bli så många bilar eftersom ungdomar idag vill ha rörlighet och de får många besök. Kommentar: Antalet nya parkeringsplatser är cirka 30 stycken. I ett maximalt utfall skulle ökningen av trafikrörelser bli ungefär 60 stycken per dag. Trafikmängden längs Härnevi skolväg är ca 500 trafikrörelser per dag (se Trafikbullerutredning). Detta är en låg siffra jämfört med andra gator även med den tillkommande trafiken. Man fortsätter med att skriva att det är opassande med ett fyravåningshus i ett villaområde och man menar att det är mer estetiskt att samla de höga husen i ett snyggt och välplanerat område. Man hänvisar till Trädgårdsstaden i Bro som ett bra exempel.

12 12 (13) Vidare undrar man om de lokaler som planeras i bottenplanet kan leda till att man konkurrerar ut Bro centrum och man frågar sig vad de lokala handlarna tycker om det. Kommentar: Planen ger möjlighet till lokaler men bestämmelsen är inte tvingande. Grannarna ifrågasätter Flexhouse trovärdighet som byggbolag och man tror inte att lägenheterna kommer att bli uthyrda. Kommentar: Planen är ett juridiskt dokument som gäller oavsett markägare. Man menar att konsekvenserna för Gamla Bro är omfattande och att det gamla stationssamhället väsentligt ändrar karaktär något som är viktigt att bevara. Man undrar varför man behöver klämma in ett byggnadskomplex i ett villaområde när Upplands-Bro består av otroliga arealer som är obebyggda. Man fortsätter med att skriva att tre punkter är väldigt viktiga för de närmaste grannarna. Dessa är att hela byggkomplexet ligger för nära tomtgränsen till fastigheten Härnevi 1:11, att huset är alldeles för högt och orsakar insyn och att man bör plantera snabbväxande träd eller bygga plan som insynsskydd till omgivande fastigheter om man bygger detta komplex. Vidare skriver man att hela huset bör ritas om och att balkongerna bör riktas mot Härnevi skolväg. Kommentar: Balkonger har tagits bort från den sydöstra fasaden Man avslutar med att skriva att hela byggkomplexet är en storstadsbyggnad som slår sönder hela karaktären av den gamla genuina miljön i gamla Bro. Resultat av samrådet Efter samrådet har förslaget reviderats efter inkomna synpunkter. I huvudsak är förslaget likt det som var ute på samråd. Den största förändringen består i att den översta våningen nu är indragen. I övrigt har ett antal förtydliganden gjorts. Bullerutredningen har uppdaterats. Avsnittet har utökats och förtydligats i planbeskrivningen. En bestämmelse om att skärm ska utföras i samband med förrådsbyggnader har införts. Riskutredningen har uppdaterats. Avsnittet har utökats och förtydligats i planbeskrivningen. En sektion har införts. I denna kan man se höjdförhållandena i området. De bestämmelser som syftar till att ange säkerhetshöjande åtgärder i planen har reviderats så att de bättre motsvarar sitt syfte. En illustrationsplan har lagts till plankartan. I denna kan man se hur förhållandet blir om det byggs ytterligare ett spår norr om det befintliga. Planhandlingarna har även kompletterats med kommunens ställningstagande kring riskfrågan. Geotekniska undersökningar har utförts. Resultaten har förts in i planbeskrivningen. Kompletterande undersökningar av markföroreningarna på fastigheten har gjorts och resultaten av dessa har förts in i planbeskrivningen. Bestämmelsen i plankartan har förtydligats. En bestämmelse om att staket ska uppföras mot spår och att detta även ska fungera som skydd mot fallande snö och is har införts. Linjerna för bl.a. illustrationer har ändrats för att öka tydligheten.

13 13 (13) Avgränsningar av egenskapsområden, bl.a. för parkeringsplatserna har ändrats för att bättre motsvara sitt syfte. Ett u-område har lagts till för att säkerställa ledningsrätt. Genomförandebeskrivningen har utökats med information om fastighetsförrättningar. Befintliga rättigheter och rutnätspunkter har lagts till. Dagvattenutredningen har uppdaterats och avsnittet har utökats i planbeskrivningen. En vibrationsutredning är gjord. Resultaten är införda i planbeskrivningen. Byggnadshöjd har lagts till i planbestämmelserna. Planförslaget har anpassats till omgivande bebyggelse. Bland annat har utformningen av den översta våningen ändrats för att skalan bättre ska passa in i den omgivande miljön. Gestaltningen är också tydligare beskriven i planbeskrivningen. En illustrationsplan har lagts till plankartan. Upprättad av Plan-och exploateringsavdelningen Mathias Rantanen Henric Carlson Axel Löfdahl Plan- och exploateringschef Planarkitekt Projektledare exploatering