FÖREDRAGNINGSLISTA. Landstingsstyrelsens sammanträde måndagen den 28 maj 2012 kl. 13 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

Transkript

1

2

3 FÖAGIGSLISTA Landstingsstyrelsens sammanträde måndagen den 28 maj 2012 kl. 13 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala r Ärende Val av justerare. I tur: Börje Wennberg (S) Tid för justering: Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet nr 93 Landstingsdirektörens rapport CK Landstingets tertialrapport januari april 2012 KMPLTTAS CK Tillsättande av organisationskommitté CK Tillsättande av referensgrupp inför framtagande av miljöprogram CK Landstingsplan och budget CK Internkontrollplan 2012 för landstingets ledningskontor - KMPLTTAS CK Ändringar i Landstingsstyrelsens delegationsordning CK Begäran om redovisning från kollektivtrafiknämnden CK Landstinget i Uppsala läns 150-årsjubileum CK Högskoleverkets rapport n ny psykoterapeutexamen (2011:20) remissvar till Utbildningsdepartementet CK Granskning av Patientnämndens verksamhet svar till revisionen CK Översyn av administrativa rutiner CK Granskning av Landstingsstyrelsens verksamheter 2011 CK Arvodering av uppdrag i bolagsstyrelser CK egional kulturplan för Uppsala län CK Tillgänglighet på Internet svar på motion CK

4 109 Förteckning av ärenden till landstingsfullmäktige CK Anmälan av beslut enligt delegation CK För kännedom inkomna skrivelser

5 LASTIGT I UPPSALA LÄ FÖAGIGSPMMIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (26) 91 Val av justerare Landstingsstyrelsen utser Börje Wennberg (S) att jämte ordförande rik Weiman (M) justera dagens protokoll. Tid för justering: 92 Fastställelse av föredragningslista Landstingsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. rdförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6

7 LASTIGT I UPPSALA LÄ FÖAGIGSPMMIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (26) nr CK Landstingsdirektörens rapport Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner landstingsdirektörens redovisning av aktuell och pågående verksamhet inom landstinget: Bilaga 93 Ärendet Landstingsdirektör Kerstin Westholm lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet inom landstinget. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen att godkänna redovisningen. rdförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport maj 2012 Inriktning för överenskommelser 2013 Staten har i överenskommelser inför 2013 inriktning och satsningar inom följande områden: Kömiljard Psykisk ohälsa Äldre Patientsäkerhet Cancerstrategi Socialdepartementet signalerar att lösningar eftersträvas där landstingen ska kunna belönas för effektivitet rörande patientens väg i vårdkedjan. Viktig uppgift framöver är att nå samsyn med kommunerna. Kömiljard och vårdgaranti Köläget förbättrades under mars, men gränserna för att ta del av kömiljarden nåddes inte. Under mars var andelen patienter inom den specialiserade vården som fick sitt besök inom 60 dagar 67 procent och andelen patienter som väntat på sin åtgärd/operation 60 dagar eller mindre var 67 procent. Måluppfyllelsen för vårdgarantin inom den specialiserade vården, dvs. andelen patienter som fått sin vård inom 90 dagar, var under mars 81 procent för besök och 81 procent för operation/åtgärd. Överprövning upphandling öppenvårdsradiologi Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott beslutade den 10 april att anta anbud från Aleris iagnostik AB (Löwenströmska sjukhuset i Upplands Väsby) som leverantör avseende öppenvårdsradiologi. Medicinsk öntgen AB har därefter överprövat upphandlingen av öppenvårdsradiologi till förvaltningsrätten. Landstinget har lämnat yttrande till förvaltningsrätten som kommunicerar ärendet med parterna fram till slutet av maj månad. Förvaltningsrättens fortsatta handläggningstid är svår att bedöma och kan få konsekvenser för verksamhetens driftstart. Två olika scenarion kan förutses: 1. m förvaltningsrätten meddelar beslut före midsommar är bedömningen att driftstart kan ske enligt plan dvs. senast den 1 oktober m beslutet dröjer till efter sommaren är bedömningen att det kan komma att påverka den planerade driftstarten som då eventuellt måste senareläggas. Friare val av hjälpmedel Från och med maj 2012 gäller friare val av hjälpmedel i landstinget. et friare valet är till för personer som behöver syn- eller kommunikationshjälpmedel samt för barn och unga upp till 21 år som behöver hjälpmedel inom förflyttning, personlig vård och kognition. Mer information finns på:

9 2 (5) en nationella patientenkäten Barn- och ungdomspsykiatri Undersökningen genomfördes under hösten Totalt har 187 barn inom barn- och ungdomspsykiatrin (svarsfrekvens 35 procent) och 268 målsmän, (svarsfrekvens 42 procent) svarat på hur de upplevde besöket inom barn- och ungdomspsykiatrin. Svarsfrekvensen för barn var lägre än riket i genomsnitt. Barnen värderar helhetsintryck som 69 (maximalt 100) medan målsmän sätter betyget på 72 av maximalt 100. Hela 73 procent av målsmän skulle rekommendera mottagningen till andra. Barn- och ungdomspsykiatrin i Uppsala fick samma betyg som riket i genomsnitt. esultatet presenteras för Barn- och ungdomspsykiatrin under maj månad. Statliga stimulansmedel för att utveckla vårdvalssystem egeringen har aviserat totalt 360 miljoner kronor under till insatser nationellt och i landstingen för att fortsätta stärka patientens ställning genom ett utvecklat vårdvalssystem. För 2012 satsar regeringen 100 miljoner kronor. Landsting som åtar sig att bedriva ett utvecklingsarbete enligt vissa kriterier kommer att kunna ta del av de statliga stimulansmedlen. Landstinget har lämnat in en rekvisition till kammarkollegiet om att få del av bidraget. Medlen kommer att fördelas lika mellan de landsting som har skickat in rekvisitioner. Kammarkollegiet har inte lämnat något besked ännu till landstinget. oger Molin är utsedd av regeringen som nationell samordnare med uppgift att stimulera till utvecklingen av vårdvalet. n viktig del av hans uppdrag är att se över hur vårdvalet skulle kunna utvecklas i den öppna specialistvården och att utveckla sammanhållna vårdkedjor. oger Molin reser runt i landet och besöker landstingen. en 13 juni kommer han att besöka Uppsala. Mer info finns på Landstinget stämda efter TV-serien Sjukhuset Landstinget har mottagit stämning för kränkningar i samband med TV-serien Sjukhuset. Arbete pågår i syfte att bemöta stämningen i samarbete med Titan-television som ansvarade för filmningarna. konomisk prognos Landstinget lämnar en sämre årsprognos jämfört med föregående månad. Mer om landstingets ekonomiska prognos finns att läsa i tertialrapport 1 (se eget ärende). Landstingen kommer enligt uppgift från Sveriges kommuner och landsting (SKL) med stor sannolikhet att få tillbaka och dela på cirka 3 miljarder kronor i återbetalning av AFA-premier för åren 2007 och Beslut kommer att tas i juni månad. För Landstinget i Uppsala uppgår i så fall återbetalningen till drygt 100 miljoner kronor. Ingen hänsyn har tagits till detta i landstingets prognostiserade resultat, utan beslutet avvaktas.

10 3 (5) SKL gör i sin senaste prognos bedömningen att konjunkturen håller på att förbättras. Sedan deras senaste skatteprognos (februari 2012) har SKL reviderat upp skatteunderlagets tillväxttakt och justerat ner utvecklingstalen för etta beror främst på två faktorer. els beroende på att sysselsättningen utvecklades bättre än förväntat under fjärde kvartalet els på att den sysselsättningsökning som följer av konjunkturåterhämtningen tros komma tidigare, dock med en svagare utveckling, än vad SKL prognostiserade i februari månad. Stora utmaningar på arbetsmarknaden kvarstår emellertid. tt avgörande villkor för att utvecklingen ska bli så som SKL förutspår är att skuldkrisen i uropa löser sig under ordnande former och oron för ett finansiellt sammanbrott gradvis lättar och minskar i betydelse. e finansiella placeringarna Landstingets korta finansiella placeringar inklusive likvida medel uppgår till 821 miljoner kronor per den 30 april Jämfört med föregående månad är det en försämring med 30 miljoner kronor. Såsom rapporterat tidigare så förespås de likvida medlen minska kraftigt under året, vilket till stor del kan förklaras av ökade fastighetsinvesteringar. Medelavkastningen på de korta finansiella placeringarna inklusive likvida medel har även den minskat och uppgår till 2,65 procent jämfört med 3,02 procent i mars månad. e långfristiga placeringarna har ett marknadsvärde på 998 miljoner kronor. et bokförda värdet uppgår till 951 miljoner kronor. Sedan årsskiftet har marknadsvärdet på de långfristiga placeringarna ökat med 32 miljoner kronor. Statsbidraget för kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess Utfallet är nu klart för den villkorade delen av statsbidraget för insatser för kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess (sjukskrivningsmiljarden) avseende år Utfallet för den rörliga delen har meddelats tidigare. Syftet med miljardsatsningen är ytterst att åstadkomma en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess samt att öka landstingens drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan. Landstinget i Uppsala län fick totalt 22 miljoner kronor (villkorad och rörlig del) av totalt 747 miljoner kronor. År 2010 fick landstinget 20 miljoner kronor av statsbidraget. Införlivandet av kollektivtrafiken till landstinget är klar Huvuddelen av arbetet med att införliva kollektivtrafiken har nu nått en punkt där projektet kan betecknas som avslutat och verksamheten har gått in en förvaltningsfas med god potential för positiv utveckling. Turer kring vårdgivaren Medpro Vårdgivaren Medpro med verksamhet i Bålsta har hamnat i en serie av kriser. F-skattsedeln har dragits in. Medpro signerade även vårdavtalet sent. Landstinget har anlitat ett danskt ombud med möjlighet att bevaka det danska moderbolaget. Landstinget har även initierat en serie möten för att utöva positiv påtryckning på Medpro. Åtgärderna har gett effekter och vårdavtalet är nu signerat samt att bolaget har inkommit med handlingar som visar att de kan komma att återvinna sin F-skatt.

11 4 (5) Landstinget för intensiva förhandlingar i syfte att bevaka landstingets intresse av att medborgarna får god vård samt att parterna reglerar sina skyldigheter. Ambulansalarmeringstjänster Landstinget för samtal med partners i Fyrklövern i syfte att finna god totallösning gällande de svårigheter som uppdagats gällande ambulansdirigeringen. Fyrklövern har bl.a. drabbats av kostnader från SS Alarm i Sverige AB för överföring av samtal m.m. som inte var inberäknade i det ursprungliga upplägget. Samtal förs i landstingsdirektörsgruppen. Strategiska chefsprogrammet I slutet av maj månad startade det nya landstingsövergripande Strategiska chefsprogrammet som syftar till att förbättra styrningen, ledningen och utvecklingen av verksamheten ur ett verksamhetsområdesperspektiv (motsv). Programmet riktar sig till chefer som sitter i ledningsgruppen på verksamhetsområdesnivå och är uppbyggt kring styrkortsperspektiven i landstingsplanen. Totalt tolv dagar fördelade på sex tvådagars moduler. Mediebilden av landstinget 1 30 april 2012 Större nyheter en fråga som fick överlägset mest medieuppmärksamhet i april månad var utvecklingen för Bålsta vårdcentral. Bland annat tog man upp ekonomiska svårigheter, att företagets f-skattesedel dragits in samt att ett avtal med landstinget ännu inte undertecknats. Landstinget svarade sakligt på frågor och redogjorde för hur man säkerställer att invånarna i Bålsta ska få tillgång till vård, men helhetsbilden är ändå negativ. atainspektionen uttalade kritik mot en brist i landstingets journalsystem, som innebär att det inte med säkerhet går att spåra läsning av journaler i och med att även sökresultat registreras. etta gav en negativ bild av landstinget. yheten att landstinget höjer skatten med 30 öre nästa år beskrevs i neutrala ordalag. Andra exempel på mediehändelser Positivt Spinningcyklar mot barncancer Här vårdar barnen sin kunskap u rivs murarna mellan journalsystemen Landstingsanställda nöjda med jobbet Kortare bröstcancerköer på Akademiska ya lokaler för vård i livets slutskede likheter bäddar för framgång (om HBT-certifiering) Förlossningen bättre rustad i år

12 5 (5) Akademiska rustas upp för miljarder Säkerhetsronder på Akademiska sjukhuset vanliga tumörer behandlas på Akademiska Få brister i strålsäkerheten egativt Tågtrafiken kommer att kosta 130 miljoner mer Uppmanades flytta efter 30 år Kan tvingas till Upplands Väsby för röntgen Hudcancer missades i ett år Ökade utsläpp från tjänsteresor i vården Kvinna tappades från rullstol avled av skadorna Telefonproblem hos vårdcentraler Underskott oroar revisorer eutralt Ökad vårdförsäljning ska rädda Ackis ekonomi Fler överviktiga barn stillsittande boven esistenta bakterier sprids i sjukhusavlopp edkylning kan ge bättre överlevnad Knivhot aktualiserar säkerhetsfråga 40 miljoner till kortare köer Sjuksköterskor kräver högre lön Vill lättare kunna spåra klamydiasmitta

13 LASTIGT I UPPSALA LÄ FÖAGIGSPMMIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (26) nr CK Tillsättande av organisationskommitté Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att tillsätta en organisationskommitté med direktiv enligt nedanstående föredragning. Kommittén ska bestå av en ledamot från varje parti med representation i landstingsfullmäktige. Kommitténs arbete redovisas med ett slutbetänkande med förslag till beslut till landstingsfullmäktige senast vid sitt sammanträde i september Landstingsstyrelsen beslutar att utse följande ledamöter, inklusive ordförande, i kommittén: KMPLTTAS Ärendet Sedan länge har landstinget i Uppsala län under varje mandatperiod gått igenom den politiska organisationen för att till landstingsfullmäktige föreslå eventuella förändringar. Arbetet har i regel utförts av en kommitté bestående av ledamöter från samtliga partier i landstingsfullmäktige. et finns för denna mandatperiod inga skäl att frångå denna etablerade ordning. n ny politisk organisation genomfördes senast vid ingången av innevarande mandatperiod. en viktigaste förändringen var då inrättandet av en ny styrelse, produktionsstyrelsen, med ansvar för all produktion av hälso- och sjukvård i egen regi samt frågor som rör fastighetsförvaltning och administrativ service. Sedermera har ytterligare en ny nämnd, kollektivtrafiknämnden, tillkommit som följd av att landstinget övertagit det fulla ansvaret för finansiering och drift av kollektivtrafiken i länet. Vid ingången av mandatperioden gjordes däremot endast smärre förändringar i den politiska organisationen, medan vid denna tidpunkt en större översyn gjordes av den tjänstemannaorganisation som arbetar på den politiska ledningens uppdrag. I den organisationskommitté som arbetade inför mandatperioden fanns olika uppfattningar i några frågor, även om landstingsstyrelsen slutligen lämnade ett enigt förslag till landstingsfullmäktige. Inför den mandatperiod som inleddes 2006 inrättades också ett nytt beredningsorgan, landstingsrådsberedningen, för att ge samtliga partier löpande insyn i beredningsprocessen för viktigare ärenden. rdförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

14 LASTIGT I UPPSALA LÄ FÖAGIGSPMMIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (26) Till detta kommer den nya planerings- och budgetprocess som beslutades av landstingsfullmäktige i september enna prövas för första gången inför landstingsplan och budget och det finns skäl att tidigt se över vilka slutsatser som kan dras. et faktum att organisatoriska förändringar skett stegvis innebär att det finns delar av den politiska styrningen som behöver ytterligare utveckling. rganisationskommittén föreslås därför lägga särskild vikt vid den samlade beredningsprocessen inklusive beredningen av landstingsplan och budget och de olika beredningsorganens uppgifter. Till detta hör att överväga vilka förändringar i tjänstemannaorganisationen som kan behövas göras för att stödja den politiska ledningen. I organisationskommitténs arbete ska också ingå att se över formerna för politisk stödverksamhet, arvoden till förtroendevalda samt hur sekretariat och annat tjänstemannastöd kan utvecklas. elges: Utsedda ledamöter Politiska sekreterarna xp Sign. rdförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

15 LASTIGT I UPPSALA LÄ FÖAGIGSPMMIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (26) nr CK Tillsättande av referensgrupp inför framtagande av miljöprogram Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att bilda en politisk referensgrupp för framtagande av ett nytt miljöprogram bestående av en representant från varje politiskt parti som samtidigt är ledamot i landstingsfullmäktige. Ärendet et nuvarande miljöprogrammet antogs av landstingsfullmäktige den 6 december ftersom framtagande av ett miljöprogram tar cirka två år, är det dags att påbörja arbetet med nästa miljöprogram är nuvarande miljöprogram togs fram var bildandet av en politisk referensgrupp en viktig del i arbetet med att förankra miljöprogrammet politiskt. I arbetsgruppen satt en representant från varje politiskt parti i landstingsfullmäktige. Gruppen träffades regelbundet och varje deltagare förankrade förslag till förändringar av programmet med sin partigrupp mellan mötestillfällena. Inför framtagandet av nästa miljöprogram föreslås samma modell som tidigare, dvs. med en politisk referensgrupp. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. elges: Chefen för miljö- och kemienheten Marta Fallgren Politiska sekreterarna xp Sign. rdförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

16 nr CK Administrativa avdelningen Marta Fallgren Tfn post Tillsättande av referensgrupp inför framtagande av nytt miljöprogram Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att bilda en politisk arbetsgrupp för framtagande av ett nytt miljöprogram bestående av en representant från varje politiskt parti som samtidigt är ledamot i landstingsfullmäktige. Ärendet et nuvarande miljöprogrammet antogs av landstingsfullmäktige den 6 december ftersom framtagande av ett miljöprogram tar cirka två år, är det dags att påbörja arbetet med nästa miljöprogram är nuvarande miljöprogram togs fram var bildandet av en politisk arbetsgrupp en viktig del i arbetet med att förankra miljöprogrammet politiskt. I arbetsgruppen satt en representant från varje politiskt parti i landstingsfullmäktige. Gruppen träffades regelbundet och varje deltagare förankrade förslag till förändringar av programmet med sin partigrupp mellan mötestillfällena. Inför framtagandet av nästa miljöprogram föreslås samma modell som tidigare, dvs. med en politisk referens-/arbetsgrupp. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

17 LASTIGT I UPPSALA LÄ FÖAGIGSPMMIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (26) nr CK Landstingsplan och budget Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige fastställa Landstingsplan och budget Bilaga 97 med undantag av det inarbetade förslaget till budget för landstingets revision. Ärendet Landstingsplan och budget är landstingets politiska styrdokument som talar om inriktningen för landstinget, dels för det närmaste budgetåret, dels för den kommande treårsperioden. Planen utgår från den politiska viljeinriktningen inom landstinget, befolkningens behov, de förutsättningar som råder i landet och länet samt lagstiftningen inom berörda områden. Landstinget i Uppsala län strävar efter att ständigt förbättra och förnya verksamheterna utifrån medborgarnas behov. Landstingsplanen lyfter fram de viktigaste områdena där det behövs förbättring och förnyelse. Landstingsrådsberedningen är beredningsorgan för Landstingsplan och budget. Landstingsrådsberedningen föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige att fastställa Landstingsplan och budget elges: Landstingsfullmäktige xp Sign. rdförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

18 nr CK Landstingets ledningskontor Björn Larsson, budgetchef Tfn post Landstingsstyrelsen Landstingsplan och budget Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att fastställa Landstingsplan och budget Ärendet Landstingsplan och budget är landstingets politiska styrdokument som talar om inriktningen för landstinget, dels för det närmaste budgetåret, dels för den kommande treårsperioden. Planen utgår från den politiska viljeinriktningen inom landstinget, befolkningens behov, de förutsättningar som råder i landet och länet samt lagstiftningen inom berörda områden. Landstinget i Uppsala län strävar efter att ständigt förbättra och förnya verksamheterna utifrån medborgarnas behov. Landstingsplanen lyfter fram de viktigaste områdena där det behövs förbättring och förnyelse. Landstingsrådsberedningen är beredningsorgan för Landstingsplan och budget. Landstingsrådsberedningen föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige att fastställa Landstingsplan och budget Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

19 Landstingsplan och budget (54)

20 IHÅLL ILIG... 4 PLITISK HUVUIIKTIG... 5 ASVASFULLT FÖVALTASKAP... 5 VÅ UTA KÖ... 5 PATIT I FKUS... 5 FUGA KLLKTIVTAFIK... 5 PLAIGSFÖUTSÄTTIGA... 6 HÄLSUTVCKLIG... 6 BFLKIGSUTVCKLIG... 7 MGAFISKA FÖUTSÄTTIGA... 7 MICISKA UTVCKLIG... 7 FÖUTSÄTTIGA I LASTIGT... 7 ettokostnadsutveckling... 7 Investeringar... 8 Skatteintäkter... 8 Statsbidrag... 9 iks- och regionvårdsintäkter Patientavgifter Medarbetare Läkemedelskostnader Ökade hyreskostnader änta och amortering på lån Fördubblad kollektivtrafik 2020 en ekonomisk utmaning Intäkter och kostnader för kollektivtrafiken Finansiering av Citybanan LASTIGTS STYIG STYMLL LASTIGTS BALASA STYKT MBGA CH KU HÄLSIIKTAT ABT tt hälsoinriktat perspektiv KVALITT GM HÖG TILLGÄGLIGHT, BA BMÖTA CH HÖG SÄKHT, Kvalitet i hälso- och sjukvården (god vård) Förbättrat akut omhändertagande Patientens rättigheter Tillgänglig kollektivtrafik Säker kollektivtrafik tt bra kulturliv för hela länet e regionala kulturinstitutionerna Kulturlivet kräver goda kommunikationer ya satsningar på kulturområdet MÖJLIGHT ATT VÄLJA IM HÄLS- CH SJUKVÅ KMI FFKTIV CH TYLIG PLAIG, STYIG CH UPPFÖLJIG Beslutsstöd konomisk styrning Konkurrensneutralitet KPP Fastighetsinvesteringsprocess FFKTIV VKSAMHT God hushållning rsättningssystem Automatiskt utfärdande av frikort (54)

21 Långsiktig finansiering PUKTI STAAISA PCSS CH JÄMA FLÖ Produktionsplanering inom hälso- och sjukvården Förändrat uppdrag för länssjukvården KVALITTSUTVCKLIGSABT Uppföljning och kvalitetssäkrad vård Minskad miljöpåverkan FÖYLS FÄMJA FSKIG CH IVATI STATGISKA MÅ Utveckling av närvård Personer med psykisk ohälsa eller sjukdom Landstinget en viktig regional samhällsaktör Kulturens roll för regional utveckling Kulturutveckling i samverkan STUKTU FÖ KUSKAPSSTYIG Kunskapsstyrning i hälso- och sjukvården Kunskapsutveckling inom området kultur och hälsa SAMABT M LA AKTÖ Samverkan inom sjukvårdsområdet MABTA TYLIGA CH KMMUIKATIVA LA GAGA MABTA ÄTT KMPTS ASVA CH BFGHT, KMI BSLUT BILAG BUGT 2013 CH PLA IVSTIGSPLA Investeringsplan fastigheter Investeringsplan maskiner och utrustning Investeringsplan konst IT KTLL (54)

22 Inledning Landstingets verksamhetsidé Landstinget i Uppsala län hjälper alla i länet att vara friska och må bra. Vi erbjuder en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård präglad av hög kvalitet och stor omtanke, där man får snabb hjälp och där pengarna används på bästa möjliga sätt. Vår samverkan med Uppsala universitet ger oss tidigt tillgång till ny kunskap som snabbt kan användas i vården. Vi skapar också förutsättningar för ett gott liv i länet genom kollektivtrafik, kulturliv och en hållbar regional utveckling. Landstingsplan och budget är landstingets politiska styrdokument som talar om inriktningen för landstinget, dels för det närmaste budgetåret, dels för den kommande treårsperioden. Planen utgår från den politiska viljan inom landstinget, befolkningens behov, de förutsättningar som råder i landet och i länet och våra lagar och förordningar. et är landstingsfullmäktige som beslutar om innehållet i Landstingsplan och budget. et fungerar sedan som landstingets övergripande styrande dokumentet, som anger inriktningen för verksamheterna. Landstingsplanens primära målgrupper är dels landstingets politiker, dels förvaltningschefer och övriga chefer som ska genomföra de politiska besluten. I landstinget strävar vi efter att ständigt förbättra och förnya verksamheten utifrån medborgarnas behov. Landstingsplanen lyfter fram de viktigaste områdena där det behövs förbättring och förnyelse. 4 (54)

23 Politisk huvudinriktning Landstinget avser under planperioden fortsätta det framgångsrika reformarbetet som inleddes under förra mandatperioden. Vår utgångspunkt är den enskilde och dennes behov. Landstinget ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en modern och serviceinriktad kollektivtrafik samt ett brett kulturutbud. Ansvarsfullt förvaltarskap All verksamhet inom landstingets ansvarsområde finansieras huvudsakligen med skattemedel. ärför vilar ett stort ansvar på politiker, chefer och medarbetare att gemensamt använda skattebetalarnas pengar så effektivt som möjligt. n förutsättning för att landstinget ska kunna utveckla de verksamheter som landstinget ansvarar för är en ekonomi i balans. Landstinget ska inte förbruka mer än vad som tas in via skatt, statsbidrag och avgifter. Avsättningar måste också göras till pensioner och investeringar. Landstinget har de senaste åren haft en god ekonomisk utveckling. Samtidigt har kostnadsutvecklingen varit alltför hög för att vara långsiktigt hållbar. n central uppgift under kommande planperiod är därför att anpassa kostnadsutvecklingen så att den är i takt med de ekonomiska förutsättningarna. Alla förvaltningar ska ha ett ansvarsfullt ledarskap där budget är i balans. et ställer i sin tur krav på förbättrad styrning och ledning av hälso- och sjukvården så att landstingets pengar används mer effektivt. n vård utan köer Förnyelsen inom hälso- och sjukvården ska fortsätta. enna förnyelse utgår från patientens behov och önskemål vilket förutsätter tillgänglighet, valfrihet och mångfald. Ingen patient ska behöva vänta på vård. Grundkravet är att landstinget klarar den lagstadgade vårdgarantin. Idag lever landstinget inte upp till dessa krav vilket kräver förbättringar på en lång rad områden. För att tillmötesgå patientens behov till fullo är målet en hälso- och sjukvård utan köer. Patienten i fokus Patientens makt och inflytande över vården är viktig och därför ska valfriheten öka. Vårdvalet ska utvecklas. et ska vara lätt att välja och jämföra olika vårdgivare. Valfriheten är idag till stor del begränsad till det egna länet, men målet är att patienterna i framtiden ska kunna välja vårdcentral och specialistvård utanför länets gränser. Genom en utvecklad närvård ska patienter i hela länet erbjudas en större del av sitt vårdbehov i närmiljön. Målet är en smidig sjukvård och omsorg där patienten inte ska påverkas av administrativa gränser mellan landstinget och kommunerna. Patienter och anhöriga ska känna tillit och trygghet i vården och vården ska ges med värdighet och respekt för människors lika och okränkbara värde. Vården ska kännetecknas av ett gott bemötande. en vård som landstinget finansierar ska hålla högsta möjliga kvalitet. ärför är det viktigt att kvalitets- och uppföljningsarbetet fortsätter att utvecklas. esultat av kvalitetsgranskning ska göras tillgängliga för allmänheten. Fungerande kollektivtrafik Landstinget i Uppsala län har ett stort ansvar för länets kollektivtrafik. Kollektivtrafiken ska bidra till utveckling i hela länet, minskad klimatpåverkan och förenklat resande över länsgränserna. en ska också underlätta människors vardag. Landstinget har anslutit sig till fördubblingsmålet inom kollektivtrafiken som övergripande mål. 5 (54)

24 Planeringsförutsättningar Hälsoutveckling Medellivslängden är en god indikator på hälsotillståndet i befolkningen. Uppsala län ligger på fjärde plats i riket när det gäller medellivslängden för kvinnor, 83,7 år, och på första plats när det gäller medellivslängden för män, 80,4 år. Hälsoutvecklingen i länet är relativt god, allt fler mår bra. Självskattad hälsa ger en god fingervisning om framtida sjukdom och förtida död. Variationen i upplevt hälsotillstånd mellan kommunerna i länet är mycket stor. tt generellt mönster är att god hälsa samvarierar med ekonomiskt välstånd i kommunerna. edsatt psykiskt välbefinnande är relativt oberoende av utbildningsnivå, däremot är det förknippat med dålig ekonomi. Psykisk ohälsa betyder mer för upplevelsen av dåligt allmänt hälsotillstånd än fysiska problem procent av kvinnorna och 15 procent av männen i länet har nedsatt psykiskt välbefinnande. Bland de yngsta, år, har ungefär dubbelt så många kvinnor som män nedsatt psykiskt välbefinnande. Andelen personer med nedsatt psykiskt välbefinnande minskar fram till 74 års ålder för att sedan öka något. et är 2,5 gånger vanligare att personer med låg utbildning och/eller dålig ekonomi har ett dåligt allmänt hälsotillstånd. e med ett gott allmänt hälsotillstånd är i större utsträckning fysiskt aktiva och klarar sina dagliga aktiviteter bättre. esultaten från Liv och hälsa ung från 2011 visar att de allra flesta ungdomar har ett gott allmäntillstånd. Hälsoutvecklingen är positiv och andel elever med bra självskattat allmänt hälsotillstånd har ökat. Pojkar har bra allmänt hälsotillstånd i större utsträckning än flickor men skillnaden mellan könen har minskat något under de senaste åren. Andelen flickor som är stressade och nedstämda är nästan dubbel mot andelen pojkar. xempelvis uppger 21 procent av flickorna i årskurs 9 att de är nedstämda ofta eller nästan hela tiden. Sjukdomar i cirkulationsorganen är den vanligaste anledningen till att länsborna läggs in på sjukhus eller besöker specialist. Vanligast därefter är rörelseorganens sjukdomar, tumörer och psykiska sjukdomar. Av det totala antalet vårddagar svarar psykiska sjukdomar för en fjärdedel, följt av cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer och skador. Barn och ungdomar i länet har en bra tandhälsa. 85 procent av 6-åringarna har kariesfria mjölktänder och 31 procent av 19- åringarna har kariesfria tänder. Andelen dagligrökare har minskat från 14 procent år 2000 till 11 procent år Totalt är det 11 procent av kvinnorna och 10 procent av männen som röker dagligen. Antalet fall av lungcancer avspeglar tydligt utveckling av rökvanor bland män och kvinnor. Antal nya fall hos män har minskat men för kvinnor är trenden den omvända, då antalet har fördubblats under den senaste trettioårsperioden. Hög alkoholkonsumtion ökar risken för sjuklighet och alltför tidig död. Andelen riskkonsumenter uppgick år 2008 till sex procent bland männen och sju procent bland kvinnorna i länet. Fyra procent av länets befolkning har varit sjukskrivna i mer än 90 dagar under ett år. Långtidssjukskrivningarna domineras av två diagnosgrupper, besvär från rörelseorganen och psykisk ohälsa. n stigande medellivslängd och en bättre hälsa bland de äldre innebär inte minskat behov av vård. n orsak till detta är den medicinska utvecklingen som gör att sjukvården kan göra allt mer för allt äldre patienter. Med fler år kvar att leva är det motiverat att ge även mycket gamla personer avancerad vård. n annan orsak till att efterfrågan på vård ökar är att patienterna blir allt bättre informerade om de medicinska möjligheterna, vilket innebär att de har allt högre förväntningar och större krav. 6 (54)

25 Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen i länet kommer fortsatt att vara positiv. Ökningen bedöms uppgå till cirka 0,8 procent per år. År 2015 kommer länets befolkning att uppgå till cirka invånare. Prognoserna pekar på att antalet personer i ålder år kommer att öka fram till år 2015 med drygt 3000 personer. Under samma period kommer antalet personer som är 65 år och äldre att öka med drygt emografiska förutsättningar Åldersfördelningen i Uppsala län visar på en mindre andel personer 60 år och äldre jämfört med riket. I gengäld så är andelen personer i åldern år betydligt högre i länet jämfört med riket. et finns också stora skillnader mellan länsdelarna. Hur sjukligheten i framtiden kommer att se ut beror bland annat på hur befolkningsstorlek och befolkningssammansättning förändras men också på hur frisk- och riskfaktorerna utvecklas. Flertalet sjukdomar är starkt åldersrelaterade, framför allt när det gäller cancersjukdomar och sjukdomar i cirkulationsorganen. Idag är en tredjedel av alla patienter inom sjukhusvården över 70 år. å andelen äldre ökar under perioden får det till följd att antalet patienter ökar. etta innebär, för Uppsala län, att hälso- och sjukvården och samhället i övrigt kommer att ställas inför en ökande sjukdomsbörda. mellertid har Uppsala län bättre förutsättningar att klara framtidens behov i jämförelse med riket. Befolkningen är i stort sätt frisk, har relativ goda levnadsvanor och är i genomsnitt yngre än i riket. en medicinska utvecklingen Forskningen och utvecklingen inom medicinen och det medicintekniska området påverkar indirekt behovet av hälso- och sjukvård. I begreppet innefattas många områden som förbättrade läkemedel, ny teknik, förbättrade operationsmetoder eller organisatoriska förändringar. Även för hälso- sjukvården utgör en växande andel äldre och därmed ökande vårdbehov en svårighet med den demografiska faktorn i sig spelar en mindre roll för kostnadsutvecklingen. e stora kostnaderna för vården kommer istället att genereras inom läkemedelsområdet och i form av nya kostsamma behandlingsformer. en verkligt stora utmaningen ligger i att ge alla del av de möjligheter som den medicinska utvecklingen skapar. I flera studier dras slutsatsen att satsningar på ny teknik inom sjukvården ger välfärdsvinster som bör värderas högre än de ökade kostnader som satsningarna innebär, exempel på välfärdsvinster är fler levnadsår med god hälsa. en medicinska forskningen och den medicintekniska utvecklingen med ständigt nya tekniska förbättringar både vad gäller att förutsäga, diagnostisera och också behandla olika sjukdomstillstånd kommer att fortsätta öka, hit räknas också utvecklingen av nya läkemedel. För att kunna kunskapsstyra vården behövs system för både värdering och rangordning av nya metoder, teknologier och läkemedel samt en struktur för införande och utvärdering. Sammanfattningsvis kan konstateras att: Utvecklingen inom sjukvårdteknologin ökar hälso- och sjukvårdskostnaderna mer än den demografiska utvecklingen. en medicintekniska utvecklingen påverkar utbudet och därigenom behovet av hälso- och sjukvård. et blir i framtiden än mer nödvändigt att arbeta med öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Förutsättningar i landstinget ettokostnadsutveckling n långsiktigt god hälso- och sjukvård och bra kollektivtrafik kräver en ekonomi i balans och en långsiktig och uthållig finansiering av verksamheten. et är därför viktigt att verksamhetens nettokostnader över tid inte ökar mer än skatteintäkter och statsbi- 7 (54)

26 drag. Landstingets mål är att nettokostnaderna maximalt ska utgöra 98 procent av skatteintäkterna och statsbidragen. ettokostnaderna ökade med 4 procent under 2011 (exklusive jämförelsestörande poster). et kan jämföras med 2010, då ökningen var 5,8 procent. ettokostnadsutvecklingen har varit högre än utvecklingen av skatter och statsbidrag dessa två år. Konsekvensen av att nettokostnaden ökar mer än skatter och statsbidrag blir minskade marginaler. För att landstinget fortsatt ska kunna ha ett positivt resultat måste nettokostnadsutvecklingen minska till en nivå som är lägre än utvecklingen av skatter och statsbidrag. Landstinget har nettokostnadsutvecklingen i fokus och arbetar för en minskning även framöver. Investeringar Landstingets beslutade och planerade investeringar uppgår totalt till miljoner kronor under planperioden, vilket ska jämföras med miljoner kronor i föregående landstingsplan. Ökningen beror främst på investeringar i Framtidens Akademiska, bussdepåer, elinvesteringar, byggåtgärder, VVS-åtgärder för vidmakthållande av funktion, miljö och säkerhet. Fastigheter Landstinget har haft relativt små investeringar i fastigheter under den senaste tioårsperioden, med undantag för Psykiatrins hus som blir klart och överlämnas till hyresgästen februari et finns ett uppdämt investeringsbehov för ny-, om- och tillbyggnad av landstingets vård- och behandlingsbyggnader, i allt väsentligt på Akademiska sjukhusområdet. e totala fastighetsinvesteringarna uppgår för planperioden till miljoner kronor varav miljoner kronor enbart på Akademiska sjukhusområdet. Inom kollektivtrafiken finns ett behov av nya bussdepåer och biogasanläggningar. etta kommer att resultera i stora investeringar framöver. Totalt för planperioden kommer investeringarna att ligga på miljoner kronor. Merparten av dessa infaller Merparten av fastighetsinvesteringarna är endast planerade. et är endast 290 miljoner kronor av investeringarna som är beslutade. Utrustning Investeringarna i utrustning kommer under planperioden att öka jämfört med tidigare år. Framför allt Akademiska sjukhuset har ett stort investeringsbehov i utrustning. Kollektivtrafikförvaltningen som är nya från 2012 kommer även ha stora utrustningsinvesteringar under planperioden. Totalt för planperioden kommer utrustningsinvesteringarna i landstinget ligga på 890 miljoner kronor, varav 525 miljoner kronor för Akademiska. Skatteintäkter Under 2012 och 2013 står sysselsättningen och stampar på i stort sett oförändrad nivå. Men samtidigt spär den automatiska balanseringen av allmänna pensioner på ökningen av pensionsinkomsterna, vilket drar upp skatteunderlagstillväxten. essutom ökar inkomster av arbetsmarknadsunderstöd. är sysselsättningen därefter vänder upp och löneökningstakten tilltar motverkas effekten på skatteunderlaget delvis av att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner bromsar pensionsinkomsternas ökningstakt och grundavdragen växer i snabbare takt. en fallande arbetslösheten leder samtidigt till att inkomsterna av arbetsmarknadsstöd minskar. På grund av tron på höjning av löner och pensioner har SKL ändå reviderat upp skatteunderlaget för Samtidigt har man justerat ner utvecklingstalen för 2014 och Trots en förbättrad skatteintäktsprognos räcker inte de prognostiserade skatteintäkterna till för att klara av den ambitionshöjning som finns inom kollektivtrafiken och riktade satsningar inom hälso- och sjukvård. För att landstinget fortsatt ska ha en ekonomi i balans krävs att en skatthöjning genomförs Landstinget kommer därför att höja skatten med 30 öre Skattehöjningen ger ytterligare cirka 615 miljoner kronor för planperioden. 8 (54)

27 Skattetänktsprognosen för planperioden inklusive skattehöjning är miljoner kronor. Skatteutvecklingen har då en utvecklingstakt på 5 procent i snitt per år för planperioden. Landstingsskatten i Uppsala län är 11,16 kronor från och med Statsbidrag Statens bidrag till landstinget består i huvudsak av bidraget för kommunalekonomisk utjämning, generella statsbidrag och statsbidrag för speciella användningsområden. Utjämningsbidrag Skillnader i till exempel landstingens befolkningsstruktur gör att landstingen har olika ekonomiska förutsättningar att klara kostnaderna för hälso- och sjukvården. Syftet med det kommunala utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla landsting i landet att tillhandahålla likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Systemet för kommunalekonomisk utjämning har utretts av en kommitté. Kommittén redovisade utredningen i april 2011 och föreslår bland annat en genomgripande förändring av hälso- och sjukvårdsmodellen. Under hösten 2011 beslutades att garantinivån ska vara 115 procent i både kommunernas och landstingens utjämningssystem, för att underlätta skatteväxlingar. Utredningen har även föreslagit att ändra beräkningsmodellen i utjämningssystemet. Men med tanke på att inga beslut ännu har tagits i frågan så har inte landstinget tagit hänsyn till detta i budgeten för planperioden. nligt prognos från Sveriges kommuner och landsting i april 2012 är den totala effekten av utjämningsbidraget för landstinget, efter avdrag för kostnadsutjämning, miljoner kronor för planperioden. Läkemedel Statsbidraget för läkemedel fördelas till landstingen enligt en behovsmodell som är baserad på befolkningsstruktur och socioekonomi. Behovsmodellen baseras på förbrukningen av läkemedel i olika åldrar givet kön, men hänsyn tas dessutom till att behovet skiljer sig åt med hänsyn till socioekonomiska förhållanden som inkomst, boende, sysselsättning och civilstånd. I 2011 års avtal kom parterna överens om att inleda diskussioner om förutsättningarna för att föra över ersättningen till den kommunalekonomiska utjämningen. n gemensam arbetsgrupp har gjort en översyn av hur detta skulle kunna utformas, storleken på ett växlingsbelopp samt även fördelningsmodellen och den solidariska finansieringen. Arbetsgruppen redovisade uppdraget i oktober ågot beslut har dock ännu inte fattats. För närvarande finns det inget avtal mellan SKL och staten för kommande år. m bidraget kommer att ingå i det generella statsbidraget, så blir det nominellt det vill säga ett givet fast belopp, vilket är till nackdel för landstingen. Fördelen är att landstingen då vet vilka nivåer som gäller för läkemedel. egeringen har i budgeten för 2012 beslutat om oförändrat belopp med justering för förändringen av högkostnadsskyddet i avvaktan på ny överenskommelse. Med detta som grund budgeterar landstinget med 770 miljoner kronor för För budgeteras bidraget till 799 miljoner kronor årligen. Sjukskrivningsmiljarden egeringen har sedan 2006 avsatt stimulansmedel för att hälso- och sjukvården ska utveckla sjukskrivningsprocessen. egeringen anser att erfarenheterna från sjukskrivningsmiljarden har varit positiva och har i 2012 års budgetproposition avsatt en miljard per år fram till Kriterier för varje år har meddelats med kort framförhållning och kraven för att uppnå målen är prestationsbaserade. Målen har delvis varit svåra att styra över och därmed prognostisera. Historiskt har dock landstinget fått minst 20 miljoner kronor per år. Landstinget väljer därför att budgetera 20 miljoner kronor 2013 och För 2015 budgeteras dock ingen intäkt då regeringen inte har avsatt några medel för detta. ehabiliteringsgarantin en statliga rehabiliteringsgarantin ska stimulera en utveckling av vårdens möjligheter 9 (54)

28 att ge rehabilitering till patienter med psykisk ohälsa och långvarig smärta. Åtgärderna syftar till att personerna ska kunna återgå i arbete eller underlätta att kunna fortsätta arbeta, samt förhindra och förebygga sjukskrivning. Garantin har funnits sedan n nationell utvärdering kommer att ske av rehabiliteringsgarantin under egeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) gör bedömningen att det även efter 2012 kan finnas ett behov av att stimulera rehabilitering för vissa grupper. Bidraget tillfaller verksamheterna och budgeteras därför inte på landstingsnivå. Kömiljarden egeringen och SKL har träffat en överenskommelse om insatser för att förbättra tillgängligheten för patienterna till hälso- och sjukvården. Landstingen är enligt lag skyldiga att tillhandahålla vård inom de tidsgränser som ställs upp i förordning (2010:349) om vårdgaranti. Överenskommelsen om den prestationsbaserade ersättningen syftar till att genom ekonomiska incitament uppmuntra och stärka tillgänglighetsarbetet. Överenskommelsen mellan staten och SKL beslutas för ett år i taget. I statsbudgeten för 2012 finns 1 miljard kronor avsatt till och med Under 2012 satsar landstinget extra på att minska köerna. Inför 2013 ska kösituationen vara under kontroll. m alla mål i kömiljarden uppnås får landstinget minst 35 miljoner kronor. Landstinget kommer därför att budgetera motsvarande summa årligen under planperioden. Övriga specialdestinerade statsbidrag Statsbidraget för alf-medel (avtal om läkarutbildning och forskning) regleras i ett avtal mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälsooch sjukvården. et centrala avtalet kompletteras av regionala avtal mellan i vårt fall landstinget i Uppsala län och Uppsala universitet. Statsbidraget för alf-medel på cirka 260 miljoner kronor går direkt till Akademiska sjukhuset och Primärvården. Andra specialdestinerade statsbidrag är statsbidrag för sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre, förbättrad patientsäkerhet, satsning på psykiatrin, tolkbidrag, personalanknutna statsbidrag, bidrag för folkhögskola, kulturbidrag och asylbidrag. et finns även andra mindre statsbidrag som också ges direkt till verksamheterna. iks- och regionvårdsintäkter År 2010 slöts femåriga vårdavtal mellan Landstinget i Uppsala län och landstingen i alarna, Gävleborg, Värmland, Örebro, Sörmland och Västmanland. Sammantaget innebär vårdavtalen att Akademiska sjukhuset beräknas sälja vård för cirka 1,3 miljarder kronor årligen och att cirka patienter får vård på Akademiska sjukhuset. Även Stockholms läns landsting är en stor köpare av vård, liksom orrlandstingens regionförbund och Åland. Utöver avtalen om regionvård utför Akademiska sjukhuset en del av rikssjukvården, men den är en mindre del av intäkterna. År 2011 sålde Akademiska sjukhuset vård för totalt miljoner kronor. Uppsala Care inom Akademiska sjukhuset förmedlar högspecialiserad vård till patienter från hela världen och omsatte 35 miljoner kronor Akademiska sjukhuset har fortsatt en hög ambitionsnivå att förmedla högspecialiserad vård till utländska patienter. Samarbetet mellan länder bidrar till kunskapsutbyte och kompetensutveckling vilket gagnar både patienter och anställda inom hälso- och sjukvården. För Uppsalas del innebär det att fler blir medvetna om den spjutspetskompetens som Akademiska sjukhuset kan erbjuda. Patientavgifter fter att flera år ha varit i stort sett oförändrade höjdes ett flertal patientavgifter Samtidigt höjdes beloppsgränserna för högkostnadsskydden för sjukvård, hjälpmedel och läkemedel. För att få en tydligare reglering av avgifterna ska förändringarna normalt ske vart fjärde år. Patientavgifterna för 2013 föreslås vara oförändrade jämfört med egeringen tillsatte ifjol en utredning med uppgift att göra en översyn av avgiftsstruktu- 10 (54)

29 ren för hälso- och sjukvård, läkemedel, äldreoch handikappomsorg med mera. Utredningen föreslår att avgiftstaken i högkostnadsskydden samt avgiften för slutenvård följer utvecklingen av prisbasbeloppet. Vidare föreslås att ett nationellt register och hanteringssystem för högkostnadsskydd byggs upp samt att på längre sikt utveckla ett gemensamt nationellt högkostnadsskydd. Landstinget har i sitt remissvar uttalat sig positivt till utredningens förslag Medarbetare Personalkostnader Landstingets personalkostnader utgör 55 procent av landstingets kostnader, vilket motsvarar cirka miljoner kronor Planperioden präglas av fortsatt stor återhållsamhet och personalkostnaderna måste hållas inom givna ekonomiska ramar. Landstinget måste fortsätta säkra nyckelkompetenser för att bland annat minska kostnaderna för inhyrd personal. Pensionskostnader För redovisning av pensioner använder landstinget den så kallade blandmodellen. en innebär att pensioner som är intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. etta innebär att skulden endast finns beskriven som en notering under balansräkningen och att skuldökningen inte ingår i verksamhetens kostnader. Kostnaden uppstår först vid själva utbetalningen och den definieras därför som en ofinansierad kostnad. Pensioner intjänade efter 1998 kostnadsförs däremot direkt när skulden uppstår. Totalt kommer pensionskostnaderna i landstinget att ligga på miljoner kronor för planperioden. et innebär en genomsnittlig årlig pensionskostnad på 897 miljoner kronor. Kostnaden för den ofinansierade delen (ansvarsförbindelsen) är totalt för planperioden 718 miljoner kronor. et innebär en genomsnittlig årlig kostnad på 239 miljoner kronor. iagram 1 visar den förväntade kostnadsutvecklingen för den ofinansierade delen av pensionskostnaderna i landstinget. Kostnaden för den ofinansierade delen kommer att öka varje år fram till Med fortsatt stigande medellivslängd kommer kostnaderna att öka ännu mer än vad diagrammet visar. Som mest kommer kostnaden, inklusive löneskatt, att vara cirka 128 miljoner kronor högre än Genomsnittskostnaden under den närmaste tjugoårsperioden beräknas bli cirka 96 miljoner kronor högre än kostnaden för iagram 1: finansierad del av pensionskostnaden Mnkr 400 finansierad kostnad Särskild löneskatt År 11 (54)