KVALITETSRAPPORT SÖRVIKS utbildningsområde Läsåret

Transkript

1 1 KVALITETSRAPPORT SÖRVIKS utbildningsområde Läsåret GÄLLANDE FÖR VERKSAMHET Grundskola åk F-6 Skolbarnomsorg ANSVARIG REKTOR: BoLennart Johannesson

2 2 INNEHÅLL KVALITETSARBETE... 2 MÅL... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Medarbetarperspektivet... 3 Ekonomiperspektivet... 7 RESULTAT... 8 Kunskaper, elevers ansvar och inflytande, skola hem, övergång och samverkan, bedömning och betyg... 8 Barnperspektivet... 8 NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM Processperspektivet BILAGA 1 STYRKORT/skola 2014/2015 BILAGA 2: STYRKORT/skola 2015/2016 BILAGA 3: ÅRSHJUL 2015/2016

3 2 Rektorsområdets kvalitetsrapport för läsåret 2014/2015 innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen i läroplanen (Lgr 11) för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet uppnåtts samt vilka åtgärder som rektor avser att vidta för att utveckla kvaliteten inom verksamheterna. Kommunens ansvar, som huvudman för utbildningen, är att stödja verksamheterna i deras uppdrag och arbete med de nationella målen. Ludvika kommun/ social- och utbildningsnämnden beskriver sitt ansvarstagande och sina ambitioner för utbildningsverksamheten i Social- och utbildningsplanen för perioden I den formuleras politikernas viljeinriktning som strategiska mål: Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Budget i balans genom strategiska prioriteringar Under läsåret har ett förankringsarbete pågått för att utveckla målstyrningen som metod; att tillsammans med personalen enas om inriktningen för verksamheten och att hålla koll på att riktningen följs. För detta ändamål används målstyrningsverktyget balanserade styrkort (BSK) med de fyra perspektiven: barn- och vuxen, process, medarbetare, ekonomi. Styrkort används på alla nivåer och i alla verksamheter inom nämndens ansvarsområden. Styrkorten visar var vi är, vart vi ska och hur vi tar oss mot målet. Följande kvalitetsrapport är en resultatsammanställning med fördjupad analys utifrån rektorsområdets styrkort. Underlag för sammanställningen är resultat hämtade från: SCB- statistik Lokal elev- och föräldraenkät åk F-6 Motorikkartläggning förskoleklass Språkliga kartläggningar Na- prov åk 3 och åk 6 Kunskapsmål i alla ämnen åk 1-5 Betyg åk 6 Uppföljning och utvärdering av områdets likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Medarbetarenkät 2014 Sörviks skola en idyll för eleverna

4 3 FÖRUTSÄTTNINGAR Under läsåret fanns totalt 112 elever inom Sörviks skola: - 12 barn i förskoleklassen elever i grundskola åk barn i fritidshemmet MEDARBETARPERSPEKTIVET Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. FÖRSKOLEKLASS Området/enheten Kommunen Riket Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med fritidspedagogexamen 0% 1,7% 5,8% Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med förskollärarexamen 0% 72% 56% Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med lärarexamen 10% 21% Antal elever per lärare (heltidstjänst) 19 15,4 16,4 GRUNDSKOLAN Området/enheten Kommunen Riket Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen 83 % 86 % Antalet elever per lärare 19 10,8 12,1 FRITIDSHEMMET Området/enheten Kommunen Riket Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen 40% 70 % 56 % Antalet elever per årsarbetare 28, Källa: SCB Statistik gällande hösten 2014.

5 4 HUR BLEV DET BEHÖRIGHET LÄSÅRET 2014/2015 I grundskolan är andelen pedagoger med högskoleexamen högre än kommun- och rikssnittet I fritidsverksamheten ligger snittet lägre än kommun- och rikssnittet pga av den resurspersonal som täcker upp i verksamheten samt något fler barn per vuxen än kommun- och rikssnittet Antalet elever i förskoleklass är något högre än kommun- och rikssnittet Antalet elever per pedagog i grundskolan är högre än kommun- och rikssnittet Antalet elever per årsarbetare i fritidshemmet är lägre än kommun- och rikssnittet års medarbetarenkät för Håksberg/Sörvik visar på ett värde av 52%, lika med ett snitt på 3,5% VAR ÄR VI SKOLA Sörviks skola har ett mycket kompetent och ambitiöst kollegium, som i alla lägen värnar om den enskilde- och gruppens förutsättningar och möjligheter Hösten 2013 gick all personal in i nytt läraravtal (40+5) vilket möjliggjorde att mötestider och rutiner kunde skapas med riktade möten gentemot åldrar och verksamhet samt ämnes- och fokusområden. Att ingå i avtalet var frivilligt på individnivå och två av fem pedagoger valde (pga familjeskäl) att stå utanför. Till rektorsstöd och hjälp finns en pedagogisk utvecklingsledare. Personen har ingen nedsättning i tjänsten för arbetet utan utför det i och utanför ordinarie arbetstid. Personen har även rektorsmandat i vissa frågor. Under läsåret fick en personal utnämningen till förstelärare Att rekrytera behörig personal är svårt, dock har enheten lyckats till att fylla verksamhetens tjänster för skola och fritids med behörig personal Skolan har ämnesbehörighet i idrott- och hälsa samt musik. Skolan har en speciallärare på 40% samt tillgång till specialpedagog. Till enheten finns även skolsköterska och kurator kopplad Skolans elevhälsoteam består av rektor, speciallärare och specialpedagog, skolsköterska, kurator samt pedagogisk personal. Teamet träffas en gång per månad. I teamet diskuteras och tas beslut gällande anpassningar och åtgärder. En kvalitetshöjning har skett på enheten under läsåret gällande strukturer och skrivande av div planer, analyser och dokumentation (anpassning/åtgärdsprogram, Unikum etc) Personal årskurs 1-3 har deltagit i kommuns satsning på svenska språket Skolan har modersmål på arabiska FRITIDS Skolans fritids har fortsatt sin utvecklingsbana med rastaktiviteter, temadagar etc. något som påverkar alla elever på ett positivt sätt gällande socialsamvaro, konflikthantering etc Skolans fritids har många yngre barn vilket är mera personalkrävande och varit en icke okomplicerad nöt att knäcka. Det har resulterat i att lärarpersonal stödjer vid vissa tillfällen under veckan.

6 5 HINDER Ett hinder för verksamheten är lokaler. Skolan är gammal och behöver moderniseras utifrån krav på kvalitativ och flexibel undervisningsform, vilket blir extra tydligt vid behov av gruppindelningar och anpassningar. En mindre organisation är alltid mera känslig än en större, vilket bla blir tydligt vid sjukskrivning etc MÖJLIGHET Skolenhetens storlek möjliggör och förenklar många processer. Alla barn är och blir allas ansvar Engagerad och kompetent personal Vår fantastiska utomhusmiljö möjliggör exklusiv lärandemiljö STYRTAL SOM MÄTS RESULTAT 2012/2013 VART SKA VI MÅLTAL 2013/2014 MÅLTAL 2014/2015 MEDARBETARE Andelen nöjda medarbetare 44,5% 52% KOMPETENS & BEHÖRIGHET Andelen grundskollärare med pedagogisk högskoleutbildning Bibehålla AKTIVITETER & ÅTGÄRDER HUR GÖR VI MEDARBETARE Regelbundna och strukturerade medarbetar- och lönesamtal fortsätter. Förändra APT ns mötestid och form, med delaktighet i fokus Regelbundna samverkansmöten fortsätter Styrt konferensinnehåll Dra nytta av personalens olika kompetenser Stötta personalen gällande 40+5 KOMPETENS & BEHÖRIGHET Aktivt stimulera pedagogerna till fortbildning och fördjupning. Aktivt stimulera fortsatt kompetensutveckling Aktivt stimulera till kompetensutvecklande insatser gällande elever i behov av särskilt stöd Aktivt stimulera till kompetensutvecklande insatser gällande elever med annat modersmål än svenska

7 6 AKTIVITETER & ÅTGÄRDER 2015/2016 MEDARBETARE Processer inför beslut Relevant antal ämnesområden planeras per läsår Utvärdering sker av brytdagar samt APT en gång per läsår Tydlig delegation Strategier för nyanställda Vi talar med varandra och inte om Festligheter utanför arbetet Hjälps åt att uppmuntrar högt till tak Drar nytta av vår kompetens KOMPETENS & BEHÖRIGHET Pedagogiska diskussioner F-6 Kompetensutvecklingsinsatser gällande IkT Delar av personalen kompetensutvecklas i NTA HUR GÖR VI

8 7 EKONOMIPERSPEKTIVET Budget i balans genom strategiska prioriteringar STYRTAL Bokslut 2013 Måltal 2014 Resultat 2014 BOKSLUT Fortbildning, fritidshem och skola -397Tkr Nollresultat -20Tkr HUR BLEV DET Det goda resultatet berodde på en felkontering från ekonomikontoret gällande ersättning för speciallärartjänst. Bra för enheten men innebar underskott för rektors andra enhet istället. Det realistiska och beräknade resultatet skulle ha landat på ca 300Tkr i underskott, vilket berodde bla på att fritidsverksamheten var underbudgeterat pga sänkt nyckeltal, vilket rektor signalerade och påtalade redan i början av året när budgeten för året fördelades. VAR ÄR VI Budgetår 2014 var ekonomiskt ansträngt Minskad budgetram för fritidshemmet Elevunderlaget kräver extraresurser Under läsåret har enhetens datapark utökats i takt med förvaltningens IkT satsning och nätverksuppkoppling, vilket till del enheten själv bekostar Information till personalen sker regelbundet gällande budget- och budgetuppföljning (APT) STYRTAL SOM MÄTS RESULTAT 2014 VART SKA VI MÅLTAL 2015 EKONOMI BOKSLUT 2014 Budget i balans skola/fritids -20Tkr Nollresultat AKTIVITETER & ÅTGÄRDER EKONOMI Fortsatt regelbunden budgetuppföljning Återhållsamma inköp samt vikarieanskaffning. Samverkan med andra enheter gällande tjänster. Kombinationstjänster på fritids och skola Kombinationstjänster mellan rektors båda enheter (Håksberg och Sörvik). HUR GÖR VI

9 8 RESULTAT Rektorn ansvarar för enhetens kvalitetsarbete och att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna Personalen ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje elev att utvecklas så lång som möjligt i förhållande till de nationella målen KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG BARNPERSPEKTIVET Barn får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. STYRTAL Resultat 2013/2014 Måltal 2014/2015 Resultat 2014/2015 MOTORIKKARTLÄGGNING F-klassen 10,8 Minska 9,3 SPRÅKKARTLÄGGNING resultatgenomsnitt i stanine 4-9 för elever i åk 1 för elever i åk 2 för elever i åk 3 för elever i åk 4 7,2 5,7 5,5 4,4 14,6 5,2 5,2 4,6 KUNSKAPSMÅL i alla ÄMNEN åk 2-5 Åk 2 når kunskapskravet Når ej kunskapskravet Åk 3 når kunskapskravet Når ej kunskapskravet Åk 4 når kunskapskravet Når ej kunskapskravet Åk 5 når kunskapskravet Når ej kunskapskravet 99,3% 0,07% 96% 4% 92% 8% 94,4% 5,6 0% 0% 90,2% 9,8% 94,7% 5,3 NATIONELLA PROV andelen elever som klarar kunskapskraven i samtliga ämnen åk 3 (SV, MA) åk 6 (SV, MA, ENG) 85,7% 98,6% 94,4% BETYG / MERITVÄRDE åk 6 Höstbetyg - åk6 Hösten 2014 ur ett genusperspektiv Medelvärde flicka Medelvärde pojke Vårbetyg - åk6 Våren 2015 ur ett genusperspektiv Medelvärde flicka Medelvärde pojke HÖST ,8 186,4 177,1 VÅR HÖST ,9 225,8 179,9 VÅR ,5 261,3 193,8

10 9 HUR BLEV DET MOTORIKKARTLÄGGNING F-klass Resultatet har i enlighet med måltalet minskat från läsåret 2013/2014 från 10,8 till 9,3 läsåret 2014/2015, vilket beror på ett målmedvetet arbetat med elevernas motorik bla på schemalagd tid samt på fritids. För att ytterligare stärka resultaten i positiv riktning för framtiden behöver vi; För att ytterligare förbättra resultatet ska en dialog föras mellan förskola och skola Större tydlighet från den som utför testen En önskan från personalen är att få en snabbare återkoppling på resultatet Fritids uppdrag är att bidrar och stärka resultaten genom div aktiviteter i verksamheten SPRÅKKARTLÄGGNING åk 1-4 Resultatet har i enlighet med måltalet ökat tillfredställande från läsåret 2013/2014 till läsåret 2014/2015 i årskur 1 och 4. Resultatet för årskurs 2 och 3 ligger över gränsvärdet, dock minskat något jämfört med läsåret dessförinnan. Ett nytt räknesätt infördes för årskurs 1, därav den stora differensen Fritids uppdrag är att bidrar och stärka resultaten genom div aktiviteter i verksamheten Vi arbetar med metoden BRAVKOD där eleverna scannas av och får utveckla sin läshastighet. Metoden har visat upp goda resultat, metoden är permanent i verksamheten och sker i alla årskurser. Nedan följer stainine resultat över 4; Årskurs I maj 2015 gjordes en kompletterande test på eleverna i årskurs 1-5 Stainine Område Flickor Medelvärde flickor Medelvärde pojkar Stainine pojkar Ordförståelse Läsförståelse 1 43/6 7,1 54/9 6 Diktamen 3 olika deltest Stavning L (LPC av 2 30/4 7,5 60/8 7,5 Rockberg/Johansson) Stavning L (LPC av 3 65/10 6,5 57/9 6,3 Rockberg/Johansson) 4 DLS för åk /9 6,2 33/7 4,7 5 DLS för åk /9 6,3 49/9 5,4 Medelvärde 5

11 10 KUNSKAPSMÅL i alla ÄMNEN åk 1-5 Sedan hösten 2013 begär rektor in betyg /bedömning på alla elever och ämnen i årskurs 2-5, från våren 2016 även årskurs 1. Avstämning sker i december och maj, detta för att få en fingervisning om hur eleverna ligger till kopplat till kunskapskraven. Dokumenten analyseras och där behov finns tillsätts anpassningar. I analysen tittar vi bla på orsak och verkan, vilket påverkat resultatet positivt och negativt, vi tittar på hinder och möjlighet samt vilka lärdomar vi kan dra. Resultaten är goda i alla årskurser 90,2. Årskurs 4 ligger sämst till med 90,2%, årskurs 5, lika med 94,7% och årskurs 2 och 3 på. NATIONELLA PROV åk 3 Resultatet har i enlighet med måltalet ökat från läsåret 2013/2014 till läsåret 2014/2015. Procentsatsen slår dock hårt på en liten grupp, då det räcker med att en elev missar ett delprov. Av 19 elever har 18 elever klarat alla delproven i svenska. Av 19 elever har 17 elever klarat alla delproven i matematik Fördelningen elever som klarat alla delproven ser ut enligt nedan fördelat per ämne och kön; ÄMNE POJKE FLICKA HELA GRUPPEN MATEMATIK 89% 90% 98,5% SVENSKA 89% 98,7% TOTALT 98,6% NATIONELLA PROV åk 6 Resultatet har inte i enlighet med måltalet ökat från läsåret 2013/2014 till läsåret 2014/2015 Läsårets årskurs 6, bestod av 12 elever. Procentsatsen slår hår på en liten grupp Resultatet visar på ett bättre resultat för flickorna än för pojkarna Resultatet är en sammanslagning av nationella provet i svenska, engelska och matematik. Resultat i procent. Fördelningen elever som klarat alla delproven ser ut enligt nedan fördelat per ämne och kön; ÄMNE POJKE FLICKA HELA GRUPPEN SVENSKA MATEMATIK 83% 92% ENGELSKA 83% 92%

12 11 BETYG / MERITVÄRDE åk 6 Enhetens meritvärde fortsättar att stiga från föregående år. Detta gäller både hösten och vårens betyg. Totalt ökade poängen i julbetyget från 182,8 till 202,9 jämfört med betygsresultatet 2013/2014. Flickornas julbetyg höjde sig dock från 186,4 till 225,8 jämfört med betygsresultatet 2013/2014. Totalt ökade poängen i vårterminens betyg från 215 till 227,5 jämfört med betygsresultatet 2013/2014. Flickornas vårbetygt ökade från 220 till 261,3 jämfört med betygsresultatet 2013/2014. Läsårets årskurs 6 ökade sitt meritvärde med 24,6 meritpoäng mellan höst- och vårens betyg från 202,9 till 227,5. GRUPPENS MERITPOÄNG Differensen höst & vår 2014/2015 HÖST 2014 VÅR 2015 TOT ÖKNING 202,9 227,5 24,6 FLICKOR & POJKARS MERITPOÄNG FLICKORNAS MERITPOÄNG POJKARNAS MERITPOÄNG HÖST 2014 VÅR 2015 TOT ÖKNING HÖST 2014 VÅR 2015 TOT ÖKNING 225,8 261,3 35,5 179,9 193,8 13,9 DIFERENS i MERITPOÄNG HÖST & VÅR Differensen mellan meritpoängen hösten 2014 LÄGST HÖST 2014 HÖGST HÖST 2014 DIFFERENS ,5 112,5 Differensen mellan meritpoängen våren 2015 LÄGST VÅR 2015 HÖGST VÅR 2015 DIFFERENS 157,5 277,5 120

13 12 VAR ÄR VI MOTORIKKARTLÄGGNING F-klass Resultatet är bra men ska förbättras ytterligare genom medvetenhet och kontinuitet från pedagogerna se styrkort 2015/2016 samt en önskan om revidering av testet samt snabbare redovisning av resultaten. Fritids är en bra och bidragande orsak till att resultaten nu börjar förbättras genom sina rastaktiviteter under skoldagen samt i den egna verksamheten SPRÅKKARTLÄGGNING åk 1-4 Genom analyser och extra avstämningar och medvetna pedagoger tror vi på sikt ska kunna ge ytterligare bättre resultat. Fritids uppdrag är att bidrar och stärka resultaten genom div aktiviteter i verksamheten. KUNSKAPSMÅL i alla ÄMNEN åk 1-5 Rektor införde julen 2013 en avstämning gällande elevernas kunskapsnivå. Avstämningen innebär att alla elevers kunskaper, kopplade till kunskapskraven i årskurs 2-5 stäms av i december/maj (from maj 2015 även årskurs 1). Det innebär att vi får tydlig en bild av elevernas färdigheter på grupp- ämnes- och individnivå.. I analysarbetet framkommer tydligt vilka insatser och anpassningar som behöver tillföras. Området infördes i styrkortet för 2014/2015. NATIONELLA PROV & BETYG 2014/2015 för årskurs 3 och 6 Skolans resultat påverkas av en rad faktorer och grundar sig till del på elevens förmåga, ambition och prestation samt skolans organisation och förmåga att entusiasmera sina elever Läsåret resultat för årskurs 3 har följt måltalet för 2014/2015 och ökat med 12,9 %. Vårt mål för läsåret 2015/2016 är att av eleverna klarar alla delproven. Resultatet för årskurs 6 följde inte måltalet att bibehålla ett resultat. Vårt mål för läsåret 2015/2016 är att av eleverna åter ska klara av alla delproven. NP ÅRSKURS 3 Bakom procentsatsen finns en rad parametrar som kan förklara provresultaten se ovan. NP ÅRSKURS 6 En liten grupp påverkas kraftigt i statistik om en person inte når upp till godkänd nivå, vilket var en anledning och kunde konstateras vid analysen. BETYG ÅK 6 Differensen mellan pojkar och flickor är ett område skolan måste uppmärksamma finns det pedagogiska skillnader, attraheras pojkarna mera av skolarbetet än flickorna en fråga jag ställde läsåret 2013/2014. Av resultaten för 2014/2015 får jag ställa en omvänd fråga - attraheras flickorna mera av skolarbetet än pojkarna? Utifrån betygens resultat kan vi även se en stor differens mellan det slutgiltiga meritvärdet på individnivå. Kunskapen om detta fanns det en medvetenhet kring vilket även påtalats om ovan

14 13 KOMPETENSUTVECKLING Personalen kommer under läsåret 2015/2016 inte att göra så stora och omfattande kompetensutvecklande insatser, då budget ej tillåter detta. En rad central satsningar kommer dock att ske. Som exempel kan nämnas; Kommunövergripande bedömarträning för årskurs 3 och 6 kring de nationella proven Kompetensutveckling i NTA och IkT Kompetensutveckling gällande ny anpassningsmodul i Unikum Rektor startar rektorslyftet All personal kommer att möta Bo Hejlskov SPECIALUNDERVISNING & ELEVHÄLSOTEAM Med hjälp av skolans speciallärare och specialpedagog stödja elever och pedagogerna i sitt arbete utifrån beprövad forskning. I elevhälsoteamet ingår även kurator och skolsköterska. Hälsoteamet träffas en gång per månad. Personalen förbereder case veckan innan för att på detta viset effektivisera arbetet. Ny dokumentationsrutin infördes hösten 2013, vilket visat sig vara framgångsrikt utifrån delaktighet för all personal. UTVECKLINGSOMRÅDE Fortsatta utmaningar för enheten inför läsåret 2015/2016 är; Införa ändå mera ämnesövergripande arbetssätt/pass med syftet att stimulera elevernas lärande och kunskapsutveckling Styrning gällande elevens val, kopplat till LGR11 elevernas medvetenhet gällande den demokratiska processen - delaktighet/inflytande. eleverna självskattning och kamratbedömningsförmåga Satsning på motorik, språket och matematik Kollegial coachning mellan personal Läsåret 2013/2014 årskurs 6

15 14 STYRTAL SOM MÄTS RESULTAT 2014/2015 VART SKA VI MÅLTAL 2015/2016 MOTORIKKARTLÄGGNING F-klassen 9,3 Minska SPRÅKKARTLÄGGNING resultatgenomsnitt i stanine 4-9 för elever i åk 1 för elever i åk 2 för elever i åk 3 för elever i åk 4 KUNSKAPSMÅL i alla ÄMNEN åk 2-5 Åk 2 når kunskapskravet Når ej kunskapskravet Åk 3 når kunskapskravet Når ej kunskapskravet Åk 4 når kunskapskravet Når ej kunskapskravet Åk 5 når kunskapskravet Når ej kunskapskravet NATIONELLA PROV andelen elever som klarar kunskapskraven i samtliga ämnen åk 3 åk 6 BETYG / MERITVÄRDE åk 6 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Hösten 2014 Våren ,6 5,2 5,2 4,6 0% 0% 90,2% 9,8% 94,7% 5,3 98,6% 94,4% HÖST ,8 186,4 177,1 VÅR HÖST 2015 VÅR 2016

16 15 AKTIVITETER & ÅTGÄRDER MOTORIKKARTLÄGGNING Analysera resultatet Skolan arbetar framåt Lyft resultatet med förskolechef för förbättrade resultat (förebyggande åtgärd) SPRÅKKARTLÄGGNING Ge förutsättningar för tätt samarbete mellan F-klass och skolan (åk1-6) Stöd och styrning av speciallärare Kompetensutveckling för att stärka elevens läs & skriv Ämnesövergripande arbetssätt Bravkod permanentas Analyser av resultat styr hur vi organiserar och anpassar verksamheten KUNSKAPSMÅL i alla ÄMNEN åk 2-5 Fortsatt IkT- utveckling teknik och kompetens Ämnesövergripande arbetssätt Ämnesprogression mellan årskurserna Öva och avdramatisera provsituationer Arbeta med ökad läs- och ämnesförståelse Läxhjälp Formativt och sumativt bedömningsunderlag Analysera elevresultaten på individ- grupp och ämnesnivå NATIONELLA PROV Fortsatt IkT- utveckling teknik och kompetens Ämnesövergripande arbetssätt Ämnesprogression mellan årskurserna Öva och avdramatisera provsituationer Arbeta med ökad läs- och ämnesförståelse Läxhjälp Formativt och sumativt bedömningsunderlag Analysera elevresultaten på individ- grupp och ämnesnivå BETYG / MERITVÄRDE åk 6 Fortsatt IkT- utveckling teknik och kompetens Ämnesövergripande arbetssätt Ämnesprogression mellan årskurserna Öva och avdramatisera provsituationer Arbeta med ökad läs- och ämnesförståelse Läxhjälp Formativt och sumativt bedömningsunderlag Analysera betygsresultaten på individ- grupp- kön- och ämnesnivå HUR GÖR VI

17 16 AKTIVITETER & ÅTGÄRDER 2015/2016 HUR GÖR VI MOTORIKKARTLÄGGNING Analysterar resultatet av språkkartläggningen Fritids organiserar rast och egen styrd aktivitet Dialog med förskolans personal kring motoriken vid överlämning till f-klass. Mentor ansvarar för ökad daglig finmotorisk aktivitet. Extra motorisk träning för elever som är i behov av detta. Fin- och grovmotoriska övningar ges som rörelseläxa varje vecka. Två idrottspass i veckan istället för ett. Styrd grov- och finmotorisk aktivitet på idrott och i utomhusmiljö varje vecka. Fritids organiserar rast och egen styrd aktivitet. Reflekterat finmotorikkartläggningen med fsk-peronal. Mentor ansvarade för veckans rörelse Finmotorisk kartläggning av Kjell H SPRÅKKARTLÄGGNING Analysterar resultatet av språkkartläggningen Läsning Tät samarbete- samt återkoppling gällande språkkart-läggningen mellan F-klass åk 1 ÅK 1 Läsprojekt vid HT-start, under en längre tid ex 4 veckor Planering HT-aktiviteter varje dag. Frigöra tid, schematekniskt för år 1 Insats på individnivå - ITPA ÅK2 Läsprojekt vid HT-start, under en längre tid ex 4 veckor Införa diagnostiskt test innan språkkartl. görs som förberedelse Insats på individnivå stavning & diktamen Jobba med stavelsesegmentering Jobba med kort och lång vokal ÅK3 Läsprojekt vid HT-start, under en längre tid ex 4 veckor lösgöra tid Öva på individuell- och parläsning Insats på individnivå stavning & diktamen samt Trädet ÅK4 Läsprojekt vid HT-start, under en längre tid ex 4 veckor Insats på individnivå stavning & diktamen Införa Trädet på individnivå ITPA införs på individnivå Elever med avkodningsproblem arbetar med BRAVKOD KUNSKAPSMÅL i alla ÄMNEN åk Se nedan Nationella prov Öva på provsituationer. Analyserar individ/gruppens resultat efter genomfört NP åk 3 och 6 Träna på prov situationer datortätheten och dess användningsområden bland personal och elever Scanna av elevresultaten på individnivå Fritidsverksamheten stödjer arbetet genom sina specialområden Överlämnandet till åk 4 resp. åk 6 Arbetslaget utarbetar en strategi gällande formativ bedömning som främjar och kompletterar bedömningen av elevens prestation Speciallärar- och pedagogiska insatser Uppföljning och utvärdering

18 17 ARBETSLAGET - fortsättning NATIONELLA PROV datortätheten bland elever Utbildning av personal Införa digitalt skapande i den dagliga verksamheten Analyserar individ/gruppens resultat efter genomfört NP åk 3 och 6 Överlämnandet till åk 4 resp åk 6 Arbetslaget utarbetar en strategi gällande formativ bedömning som främjar och kompletterar bedömningen av elevens prestation ÅK3 SV & MA Frigöra grupptimmar med textsamtal Läsinlärning & läsgrupper Läsläxa Öva skriva berättelser och faktatexter Svenska som fokusområde. Grupptimmar Vi behöver fortsätta nöta in och befästa skriftliga räknemetoder Fokusområde Schemaläggning för att frigöra grupptimmar Problemlösning Skriftliga räknemetoder, genomgångar Praktisk matte, genomgångar Åk 6 - SV Pedagogiska planeringar som delges både elever och föräldrar. För att underlätta skrivandet och bedömningen av proven bör alla elever i provsituationer skriva sina texter på dator. Aktivt arbeta med läsförståelse t.ex. genom En läsande klass. Använda kompensatoriska läromedel såsom mp3 och datorer Fortsätta på det sätt vi gjort nu Fler brytdagar som ägnas till rättning av NP Läsprojekt vid ht-start Träna mycket på att skriva olika typer av text, t ex berättande text, instruktionstext, roman, novell. Retorik Åk 6 - MA och planera fortsatt arbete. Pedagogiska planeringar som delges både elever och föräldrar. Individanpassade läromedel. Fortsätta på det sätt vi gjort nu Fler brytdagar som ägnas till rättning av NP Gemensamma genomgångar Matematiska diskussioner Mattelyftet Mini whiteboard Problemlösning och praktisk matte IT-matte Åk 6 ENG Träna eleverna i hörförståelse och att kommunicera. Låta eleverna göra övningar på dator Fler brytdagar som ägnas till rättning av NP Material anpassat till LGR 11 BETYG / MERITVÄRDE åk 6 datortätheten bland elever Utbildning av personal Införa digitalt skapande i den dagliga verksamheten Analyserar individ/gruppens resultat efter genomfört NP åk 3 och 6 Överlämnandet till åk 4 resp åk 6 Arbetslaget utarbetar en strategi gällande formativ bedömning som främjar och kompletterar bedömningen av elevens prestation Speciallärar- och pedagogiska insatser samt uppföljning och utvärdering

19 18 NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM PROCESSPERSPEKTIVET Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter prägla STYRTAL DELAKTIGHET F-6 Andelen elever som upplever att de får vara med och påverka i skolan JA & För det mesta Resultat April 2014 Måltal läsåret Resultat April % 91% GENUS F-6 Andelen elever som upplever att pojkar och flickor behandlas lika JA & För det mesta 88% 95% TRIVSEL F-6 Jag trivs på min skola Jag trivs i min klass Jag tycker att det är roligt att gå i skolan 96% 95% 95% 99% 93% TRYGGHET F-6 Andelen elever som känner trygghet på raster i klassrummet 99% 94% 99% 96% KRÄNKNING F-6 Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan av någon elev (JA) vuxen (JA) 15,5% 4,5% Minska 0% 15% 2% VÅRDNADSHAVARE Jag känner mig trygg att lämna mitt barn, F-6, till skolan Jag känner förtroende för skolans personal Jag känner mig alltid välkommen att besöka skolan 95,5% 87,9% 93,9%

20 19 HUR BLEV DET Underlaget för nedanstående resultat kommer ur enhetens lokala elev- och föräldraenkät som delas ut i november och april varje år. DELAKTIGHET F-6 Resultatet i april 2015 visade på att 91% av eleverna upplevde att de kunde vara med och påverka i skolan, en något högre siffra än året dess för innan (april 2014). Differensen mellan läsåret 2013/2014 och 2014/2015 är enligt nedan DELAKTIGHET Andelen elever som upplever att de får var med att påverka; från 88% till 91% - en ökning med 3% GENUS Andelen elever som upplever att flickor och pojkar behandlas lika; från 88% till 95% - en ökning med 7% TRIVSEL Andelen elever som upplever att de trivs på skolan; från 96% till - en ökning med 4% Andelen elever som upplever att de trivs i sin klass; från 95% till 99% - en ökning med 4% Andelen elever som upplever att det är roligt att gå i skolan; från 95% till 93% - en minskning med 2% TRYGGHET Andelen elever som upplever och känner sig trygga på raster; från 99% till 99% - ligger kvar på samma nivå Andelen elever som upplever trygghet i klassrummet; från 94% till 96% - en ökning med 2% KRÄNKNING Andelen elever som upplever att de blivit kränkt av annan elev; från 15,5% till 15% - en minskning med 0,5% Andelen elever som upplever att det förekommer kränkningar på skolan; från 4,5% till 2% - en minskning med 2,5% VÅRDNADSHAVARE Andelen vårdnadshavare som upplever sig trygga att skicka barnet sitt till skolan; från 95,5% till - en ökning med 4,5% Andelen vårdnadshavare som upplever förtroende för skolan; från 87,9 % till - en ökning med 2,1% Andelen vårdnadshavare som upplever sig välkommen till skolan; från 93,9% till - en ökning med 6,1% Sammanfattningen av dessa fantastiska resultat är att skolan har nått sin ambition med att förbättra sina resultat läsåret 2014/2015. Nästa steg inför 2015/2016 är att ha -ig nöjdhet.. I skolan upplever vi ibland det som svårt att för en elev veta när och om vad man kan och får ha möjlighet att påverka skolmaten, antal timmar matematik - kan vara exempel på där eleverna kan önska inflytande i Det är därför viktigt att pedagogerna tydliggör för sina elever om vad, hur och på vilket sätt de har möjlighet att påverka sin skola..

21 20 VAR ÄR VI Så här med backspegeln i handen tycker jag mig kunna se att mycket ny kunskap, nya metoder och arbetssätt nyttjats. Arbetet har resulterat i att eleverna känner sig mer trygg i skolan, de upplever själva att atmosfären pga ett förändrat språkbruk och nolltolerans blivit bättre. Vårdnadshavarna förstärker skolan och elevernas uppfattning. Naturligtvis är vi inte framme vid det 100 procentiga målet ännu, då detta är en lång process samt att vi på skolan många gånger känner att vi arbetar i motvind, då yttre faktorer spelar en stor roll i elevernas liv. Vad har vi gjort då? Vi har bla tittat på organisation- individ- och gruppnivå, vilket lett till div förändringar. Uppstyrd dokumentation kring elev och händelser Personalen tydliggör för eleverna när och i vilka frågor delaktighet ska förekomma, så att eleverna vet när de har inflytande och möjlighet att påverka. Den pedagogiska planeringen (PP) är ett lysande och tydligt exempel på detta. Arbetet förstärktes av fritidspedagogernas fantastiska arbete med att organisera rastaktiviteter samt en uppstyrd fritidsverksamhet på eftermiddagarna, vilket givit märkbara effekter. Rastscheman har förändrats Personal har deltagit i och genomgått diverse kompetensutveckling Nära samarbete med det kommunövergripande elevhälsoteamet (psykolog, kurator, övriga specialpedagoger etc) Nära samarbete med BuP, HaB och IfO Åtgärderna som vidtogs har resulterat i ett lugn och en stabil känsla. Tema arbetet Alfred Nobel utmynnade i Nobelfest

22 21 STYRTAL SOM MÄTS DELAKTIGHET F-6 Andelen elever som upplever att de får vara med och påverka i skolan JA & För det mesta VART SKA VI RESULTAT 2014/2015 MÅLTAL 2015/ % GENUS F-6 Andelen elever som upplever att pojkar och flickor behandlas lika JA & För det mesta 95% TRIVSEL F-6 Jag trivs på min skola Jag trivs i min klass Jag tycker att det är roligt att gå i skolan TRYGGHET F-6 Andelen elever som känner trygghet på raster i klassrummet KRÄNKNING F-6 Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan av någon elev (JA) vuxen (JA) 99% 93% 99% 96% 15% 2% Bibehålla Minska Minska VÅRDNADSHAVARE Jag känner mig trygg att lämna mitt barn, F-6, till skolan Jag känner förtroende för skolans personal Jag känner mig alltid välkommen att besöka skolan Bibehålla Bibehålla Bibehålla Fritids i Skuthamn en skön sommardag i juni

23 22 AKTIVITETER & ÅTGÄRDER HUR GÖR VI DELAKTIGHET & GENUS Ge pedagogerna förutsättningar att fördjupa sig i begreppet FORMATIV BEDÖMNING och dess betydelse för elevernas kunskapsutveckling och den egna planeringen Kollegial handledning/coaching Ämnesövergripande arbetssätt Arbeta skolövergripande med demokratibegreppet samt genus TRIVSEL F-6 Eleverna uppmuntras gällande socialisering, delaktighet och medinflytande på fritids och i skolan Utöver central enkät mäter skolan elevernas trivsel genom en lokal enkät nov/april TRYGGHET F-6 Under våren 2016 planeras, genomförs och utvärderas övergången från förskola till skola, F-klass till årskurs 1 samt årskurs 3 till 4. Fritids fortsätter att utveckal sina rastaktiviteter KRÄNKNING F-6 Nolltoleransen bibehålles gällande kränkningar och dåligt språkbruk Fastställa och förankra i utbildningsområdets ledningsgrupp en gemensam värdegrund och likabehandlingsplan för området samt skolans regler Elever och vårdnadshavare delges skolans likabehandlingsplan Skolans ordningsregler tas fram i samarbete med eleverna Vi vuxna stödjer varandra gällande observation i hur vi bemöter varandra och våra elever Fortsätta samverkan mellan förskola, fritids och skola. VÅRDNADSHAVARE Uppmuntra till ett gott samarbete mellan hem och skola Driva en öppen och rak kommunikation med hemmet Välkomna besök av vårdnadshavarna i skolan Utbildningsområdets ledning; kapten Krook och hans Madame alias rektor BoLennart Johannesson med kollega förskolechef Lena Hellman

24 23 AKTIVITETER och ÅTGÄRDER 2015/2016 HUR GÖR VI DELAKTIGHET & GENUS ÖVERGRIPANDE Gemensamt planera upp genomförande av elevenkäter Använder enkät orden i vardagssammanhang så de blir benkanta för eleverna Arbetslaget utarbetar en strategi för elevens självskattning (formativ bedömning) med målet att öka elevens medvetenhet, delaktighet och prestation Kontinuerlig uppföljning av elevens kunskaper i alla ämnen (åk 1-6) Kamratbedömning Två stjärnor och en önskan FRITIDS Lyssna in, bekräfta och förklara Ge och ställa krav på ansvar för sina och andras saker Använda ordet delaktighet i vardagen Verksamhetsplanering DELAKTIGHET Använda kunskap som finns hos personalen, ex genuspedagogik, tips på formativ bedömning, retorik etc. Använda måndagskonferensen för att utveckla samarbetet mellan årskurs F-6. Ämnesövergripande arbetsområden - utveckla den röda tråden mellan alla stadier! Gemensam inspirationsmapp Sö/ Hå där vi kan ge varandra pedagogiska tips. Utveckla formativ bedömning Diskutera vad som är påverkbart GENUS Utveckla arbetet med genuspedagogiken genom kompetensutveckling i genuspedagogik TRIVSEL F-6 ÖVERGRIPANDE Tvärgrupps arbete Bestämda plaster Klassråd/elevråd Noll tolerans mot fula ord, kränkningar (fysiskt/psykiskt) Utveckla arbetet med att ta tillvara elevernas intressen FRITIDS Skapa en hemlik miljö Trivselenkät 2 ggr/år

25 24 Arbetslaget - fortsättning TRYGGHET F-6 ÖVERGRIPANDE Värdegrunds- och trygghetsövningar för att stärka gruppen och klasserna. Stärka varandra och diskutera lösningsinriktat istället för problem. Se möjligheter framför hindren Vi följer handlingsplan vid överlämnande. 5 åringarna hälsar på en gång per vecka under vårterminen Fortsätta att utveckla påbörjat arbete Rastaktiviteter Gruppstärkande övningar Trygghetsövningar. Specifik träning för enskilda elever Vi arbetar aktivt med språkbruket - Nolltolerans gäller - en mall utarbetas som kan skickas hem vid händelse. FRITIDS Inskolning Dagliga rutiner Enkäten Personal ser varje elev varje dag Klart syfte med gruppindelningen av elever KRÄNKNING F-6 ÖVERGRIPANDE Definiera ordet kränkning bland vuxna och barn Arbeta med värderingsövningar och tvärgruppsaktiviteter - med rollspel i grupperna om mobbning/kränkning samt etik och moral. Arbeta med återkommande temaarbeten Viktigt att vi går igenom enkätfrågorna i klasser, då vissa frågor kan upplevas svåra att förstå Arbetet med nolltolerans återupptas hösten 2015 gällande ord och handlingar. Information till elev och föräldrar. Vi fortsätter med det arbete som vi gör i dagsläget Rastaktiviteter Gruppstärkande- och trygghetsövningar. Specifik träning för den enskilde eleven. FRITIDS Aktiv vuxennärvaro Pedagogiska diskussioner och konflikhantering Enkäten Rollspel VÅRDNADSHAVARE ÖVERGRIPANDE Se över enhetens lokal enkät. Skriva veckobrevet i Unikum. Information till föräldrar gällande olika typer av händelser som kan ske på en skola här och på andra ta hjälp från Barn & Elevhälsan FRITIDS Månadsbrev och tamburkontakten Föräldrafika Delta vid skolans utvecklingssamtal och elevsamtal vid behov LUDVIKA Bolennart Johannesson Rektor Sörviks Utbildningsområde/skola