Rev Augusti Ankarsrums skolas/fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling samt likabehandlingsplan läsåret 2013/2014.

Transkript

1 Rev Augusti 2013 Ankarsrums skolas/fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling samt likabehandlingsplan läsåret 2013/2014. Alla människor har rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Varje form av kränkande behandling mellan människor är i strid med de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på. Rektor och personalen på Ankarsrums skola och fritidshem tar bestämt avstånd från alla tendenser till diskriminering, kränkningar eller trakasserier. Personalen är uppmärksam på miljöer och situationer där kränkningar kan förekomma. Det förebyggande arbetet med att bygga relationer i olika forum är ett prioriterat område. Framkommer det att något barn/elev blivit kränkt så utreder vi, åtgärdar och följer upp händelsen enligt denna likabehandlingsplan. Framtagandet av denna plan. Framtagandet av planen har skett i samarbete mellan rektor, elevhälsa, personal, elever och vårdnadshavare. Personalen har under läsåret som gått haft utvecklingssamtal med elever och deras föräldrar. De har observerat olika moment i undervisningen, barnens lekar och deras raster och de har intervjuat elever. Personal och elever har i olika forum samtalat om trygghet, respekt och ansvar. Under vårterminen 2013 genomfördes en kartläggning av den fysiska och psykosociala miljön på skolan. Elevhälsoteamet tog fram enkäter som alla elever på skolan besvarade. Det frågades om eleverna under det gångna läsåret blivit trakasserade eller kränkta och i så fall på vilket sätt, var och av vem/vilka. Även om de själva utsatt någon annan för kränkande behandling kunde uppges. De kunde också ange vilka platser och miljöer inom- och utomhus som de upplevt som otrygga. Eleverna genomförde också en kommunövergripande enkät som bland annat mätte trygghet, trivsel och delaktighet. Elevrådet lyfte under läsåret tankar om kränkningar och diskriminering samt kommunicerade detta med klassråden. Elevrådet kommer att lyfta innehållet i denna plan under tidig hösttermin. Samarbetet med hemmen är av stor vikt för elevernas trygghet i skolan. Personalen tog upp innehållet i förra läsårets plan under höstens första föräldramöte. Rektor lyfte planen i samarbetsrådet, därefter las den ut på skolans hemsida. Vårdnadshavarna har varit delaktiga i upprättandet av denna nya plan genom att det under utvecklingssamtalen förts samtal kring hur eleven trivs i skolan, kamratrelationer, stämningen i klassen och om det finns något som kan upplevas som kränkande i skolmiljön. Vårdnadshavarna har också genomfört kommunövergripande enkäter som mätte trygghet, trivsel och delaktighet. 1

2 I juni 2013 utvärderade och analyserade personalen den sammanställda kartläggningsdokumentation som skapats under läsåret. Efter analysen upprättades denna plan. Resultaten av den aktuella kartläggningen Fritidshemmet Många på fritids har upplevt att det funnits elever som de varit rädda för. Det har förekommit kränkningar i form av ord och våld. En del av eleverna upplever att de inte har vågat berätta för kompisar vad de tycker och tänker. Årskurs F-3 Nästan hälften av eleverna har blivit kränkta. Samtliga har fått hjälp av vuxna. Skolgården är det stället där eleverna känt sig minst trygga. Årskurs 4-6 Tendensen har fortsätt att visa på en kraftigt uppåtgående spiral, vad gäller, elevernas trivsel och trygghet. Det har varit betydligt färre elever som känt sig kränkta och utsatta under detta läsår. Det har också visat sig att betydligt fler elever känt att de blivit lyssnade på. Årskurs 7-9 Pedagogerna har upplevt att eleverna har trivts och känt sig trygga på skolan. En dryg tredjedel av eleverna uppgav i kartläggningen att de blivit kränkta. Dessa kränkningar har skett i kapprum, klassrum och studiehallar. Analysen av den aktuella kartläggningen Fritidshemmet Pedagogerna anser att de har ett flertal elever som inte klarar av att delta i gruppaktiviteter. Detta har bidragit till att konflikter uppstått. Årskurs F-3 Pedagogerna upplever att de inte riktigt har orsakerna klara till varför det är så hög frekvens av kränkningar. De ska intervjua barnen för att ta reda på varför så många elever känner sig kränkta. En orsak som nog spelar stor roll är att för få vuxna har varit ute med eleverna under rasterna. För många elever och för få personal. Årskurs 4-6. Pedagogerna upplever att de positiva resultaten kan bero på förändringar av lokaler, som gjort att de vuxna har haft en ökad insyn och kunnat förhindra konflikter på ett effektivare sätt. Det goda resultatet beror också på personalens intensiva värdegrundsarbete. Arbetslaget har haft en samsyn och ett likvärdigt arbetssätt. Detta har påverkat elevgrupperna positivt. Årskurs 7-9 Ett fåtal av eleverna uppgav i kartläggningen att det inte har haft samtal med någon vuxen, angående kränkningarna. Pedagogerna har tagit kränkande handlingar på allvar och utrett dessa. Det finns på skolan dokumentation där det framkommer att ärendet varit under 2

3 utredning och avslutats tillsammans med eleverna. Kartläggningsenkäten är otydlig i denna fråga och man kan därför misstolka frågan. Pedagogerna har haft ett värdschema då de varit ute i kapprum och övriga utrymmen. Det som stärkt relationerna mellan pedagoger och elever är samlingen på morgonen då man har haft tillfälle att träffa sin klass utan ämnesundervisning. Elevhälsan Elevhälsan har regelbundet varit bussvärdar på morgonen och eftermiddagarna vid skoldagens början och slut. Elevhälsans personal har verkat som korridorvärdar enligt schema. Förändringar utifrån analysen av den aktuella kartläggningen. Fritidshemmet Konkreta mål pedagogerna har är att samtala med elever direkt när en konflikt uppstått. När en större konflikt uppstår samtalar de med de inblandade eleverna och deras föräldrar samt kommer överens om en lämplig åtgärd. Pedagogerna kommer att fortsätta med att lägga stor vikt och mycket tid till relationsproblem och konflikthantering. De kommer att ha styrda aktiviteter i små grupper där eleverna får lära sig att samarbeta. Årskurs F-3 Pedagogerna kommer att vara fler vuxna ute på rasterna. De kommer att arbeta med värdegrunden intensivt vid skolstarten bland annat genom samarbetsövningar, tvärgrupper, samtal och värdegrundsövningar. Föräldrarna kommer att blir inbjudna till ett föräldramöte där likabehandlingsplanen presenteras och diskuteras, och resultaten över trivselfrågorna tas upp. Pedagogerna ska mer aktivt än tidigare kommunicera innehållet i Likabehandlingsplanen med eleverna för att öka elevernas medvetenhet om detta. Under Skolans val ska en del av tiden ha fokus på kommunikation om likabehandling, etiska samtal och massage. På lågstadiet finns det alltid pedagoger i lokalerna samt rastvärdar utomhus som ansvarar för ordning och en god arbetsmiljö. Årskurs 4-6 Det har blivit bättre på mellanstadiet men det finns fortfarande saker att arbeta mer med. Att öka tryggheten för de elever som inte upplever den samt att arbeta förebyggande för att förhindra att otrygghet. Pedagogerna vill arbeta med elevernas studiero ytterligare. De vill få eleverna att känna mer delaktighet med utformningen av förhållningsreglerna i klassrummen. Att arbeta mer med kapprumssituationen gällande kränkningar, att få eleverna att minska det negativa beteendet. Pedagogerna kommer att informera eleverna om vart de ska vända sig när de behöver prata med någon vuxen. Pedagogerna ska fortsätta arbeta aktivt med att förebygga kränkningar genom att kontinuerligt lyfta innehållet i Likabehandlingsplanen. Pedagogerna kommer att fortsätta arbeta konsekvent med värdegrundsarbetet för att öka förståelsen bland eleverna vad det gäller, t ex begreppen arbetsro och kränkning/mobbning. 3

4 På mellanstadiet finns det pedagoger i lokalerna samt rastvärdar utomhus som ansvarar för ordning och en god arbetsmiljö. Årskurs 7-9 Pedagogerna kommer att starta med ämnesklassrum. De tror att det kommer att ha en lugnande inverkan på grupperna. Ämneslärarna ansvarar för sina egna klassrum. Till hösten kommer eleverna i A respektive B-laget att vara i varsitt kapprum och studiehall. Pedagogerna i respektive lag kommer att ansvara för att det är ordning och en god arbetsmiljö i sina enheter. När det behövs kommer de att vara fler pedagoger, mer intensivt ute i kapprummen/studiehallarna. Pedagogerna hoppas utredningsarbetet av kränkningar kommer att leda till ett minskat antal kränkningar och att eleverna som blivit kränkta känner att någon har gjort något för dem. Enkäten som gäller kartläggning om trivsel kommer att omarbetas till nästa läsår. Främjande och förebyggande likabehandlingsarbete för hela skolan Rektor och personalen på Ankarsrums skola och fritidshem anser att den viktigaste insatsen är det främjande och förebyggande arbetet med att skapa goda inlärningssituationer för alla elever. I detta arbete ingår att bygga goda relationer mellan elever och elever, mellan elever och personal, mellan personal och personal samt att ha en bra kommunikation och samsyn inom hela enheten. Skolans val lektionerna möjliggör för pedagogerna att inbjuda till samtal om trygghet, respekt och ansvar. Skolan och fritidshemmet anser att direkttillsägelse, att säga till i direkt anslutning när något otillåtet sker, är en oerhört viktig förebyggande insats mot diskriminering och mobbning. Det gäller alla vuxna inom skolan som uppmärksammar kränkningar. Den vuxne som ingripit kommunicerar sedan det som hänt till berörda mentorer muntligt. Mentorerna tar kontakt med vårdnadshavarna vid upprepade tillsägelser. Genusarbete: Jämställdhet är att få upptäcka, pröva och utveckla sin fulla potential som individ oavsett kön. Personalen på Ankarsrumsenheten skall främja jämställdhet genom att arbeta med sina egna omedvetna förväntningar, krav och sitt förhållningssätt till flickor och pojkar. Skolans jämställdhetsombud Christian Holst, kan ge tips på litteratur och material. Skolan och fritidshemmat har tydliga regler för hur skolans datorer får användas. Efter information om gällande språkbruk och förhållningssätt vid elektronisk kommunikation, som ges av skolans IT-pedagog, skriver varje elev på ett kontrakt där nolltolerans mot kränkande behandling gäller. Om en elev bryter kontraktet kommer den inte att kunna logga in sig på skolans datorer under en period. Efter ytterligare ett samtal med IT-pedagog återfås möjligheten att använda sig av sin inloggning. Med stöd och hjälp från pedagogerna medverkar eleverna i planeringen av gemensamma aktiviteter i klasserna, på fritids och på skolan som skapar närhet, gemenskap, god atmosfär och relationsförbättrande insatser. Aktiviteter som främjar gemenskap kan vara friluftsliv, utflykter, lägerverksamhet, temadagar, studieresor samt friidrottsdagar. I elevrådet på högstadiet finns utrymme för samtal om den fysiska och psykosociala miljön på skolan och hur elever och pedagoger på bästa sätt tillsammans kan arbeta för att förhindra 4

5 kränkningar och diskriminering. Elevrådet kommunicerar sina tankar med klassråden och ledningsgruppen. Elevrådets protokoll läggs ut på nätet, First Class. Vid inköp av nya läromedel granskas de av ämnesläraren på högstadiet eller klassläraren på låg- och mellanstadiet. Arbetslagsledaren ansvarar också för att pedagogerna kritiskt granskar den litteratur och de filmer som eleverna tar del av i undervisningen. Antimobbningsteamet består av kurator och personal från olika verksamheter på skolan. Vid fall av mobbning inkallas teamet för att utreda och behandla det aktuella fallet. De arbetar två och två, agerar genom samtal med de berörda och de dokumenterar ärendet. Dokumentationen ansvarar kuratorn för. Antimobbningsteamet har regelbundna möten en gång i månaden. Vid behov utbildas personalen som ingår i teamet. Uppföljning görs vid varje aktuellt ärende. Utvärdering av arbetsinsatsen görs årligen. Rutiner vid kränkande behandling Utredningsskyldighet vid kränkande behandling Då personal inom skolan får kännedom om att en elev kan vara utsatt för kränkande behandling eller annan diskriminering vänder den sig till elevens mentorer. Den kränkte elevens mentorer, eller den person som arbetslaget utsett vara ansvarig för utredning, ser till att utredande samtal genomförs. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat, och omfatta både den som blivit utsatt samt den/de som utfört kränkningen. Det är viktigt att samtliga inblandade får ge sin version av händelseförloppet. I utredningen skall man kunna utläsa om kränkningen är upprepad och hur ofta samt om syftet med handlingen var en medveten handling för att tillfoga/åstadkomma (eller försöka tillfoga) någon annan person skada eller obehag. Samtal genomförs med alla som varit direkt och indirekt inblandade i händelsen. Vid behov kopplas tolk in. Blanketter som ska fyllas i gällande utredning av kränkande behandling finns på First Class under ikonen Elevhälsa. De heter Utredning av kränkande behandling på Ankarsrums skola. (Den som utsattes för den kränkande behandlingen) och Utredning av kränkande behandling på Ankarsrums skola. (Den som har utfört den kränkande behandlingen). Det är att rekommendera att eleven själv också skriver sin version av händelseförloppet, detta bifogas blanketten. Därefter avgör den ansvarige läraren i samråd med kuratorn om utredningen skall leda vidare till någon av de åtgärder som listas nedan. Huvudmannen (Barn- och utbildningsförvaltningen) ska informeras. Blanketten Anmälan om kränkande behandling finns på FC och hos kuratorn som ansvarar för att den fylls i och lämnas till rektor. Kurator informerar personalen om rutiner första arbetsplatsträffen varje läsår. Om det vid utredningen framkommer att en elev blivit utsatt för kränkande behandling, mobbning eller diskriminering upprättas ett åtgärdsprogram. Blanketten för detta, Åtgärdsprogram vid kränkande behandling på Ankarsrums skola finns på First Class under ikonen Elevhälsa. Nedan följer åtgärder som skolan ska använda sig av: Allvarssamtal. Ett allvarssamtal är ett allvarligt samtal med eleven som har tillfälligt kränkt annan elev, och det sker i enrum med lärare. Vid allvarssamtal finns det alltid två lärare närvarande. Den ena lärarens uppgift är att dokumentera samtalet. Det är väsentligt att samtalet äger rum i nära anslutning till händelsen. Vid allvarssamtalet diskuteras händelsen, och man gör en överenskommelse genom ett kontrakt, där eleven skriver under hur han eller 5

6 hon skall bete sig mot andra elever fortsättningsvis. På Låg- och Mellanstadiet ansvarar respektive arbetslag för förvaringen av dokumentationen, samt att innehållet i den kommuniceras med alla berörda pedagoger. På högstadiet samlas dokumentationen i pärmar i respektive arbetslags lärarrum. Vid arbetslagsträffar informeras också arbetslaget. En notering om att allvarssamtal har genomförts görs också på First Class, så att andra lärare som ej informerats kan se vad som hänt och informera sig om situationen. Efter allvarssamtalet underrättas de inblandades föräldrar av mentorerna Intensifierat värdegrundsarbete. Personalen i de olika arbetslagen arbetar med och kring den grupp som varit inblandad i händelsen. Samtal och övningar med förslag på lösningar av de uppkomna problemen genomförs. Pedagogiskt vägledande samtal. Om elev fortsätter sitt beteende med att kränka andra elever efter allvarssamtalet, blir nästa åtgärd ett samtal mellan elev, lärare och skolledning. Vårdnadshavare erbjuds också alltid att delta. Syftet med samtalet är att se över hela skolsituationen och en ny överenskommelse görs som ska följas upp. Här måste det finnas plats för samtal om personalens bemötande av eleven, hur skolans inre miljö påverkar situationen samt om en förändring i den pedagogiska verksamheten eller årskursens organisation kan hjälpa till att förbättra situationen. Om det från något håll framkommit att det handlar om mobbing, så kallas antimobbningsteamet in. Varje mobbningsfall utreds av två personer och dessa talar med alla berörda i händelsen. Teamet samlar in information och anteckningar från den som uppmärksammat mobbningen, den utsatte, mentor/pedagog, vittnen och de elever som utfört de negativa handlingarna. Vårdnadshavarna kontaktas samma dag direkt efter att alla elever genomgått utredningssamtalen. Åtgärdsprogram upprättas och uppföljningssamtal av tidigare åtgärdsprogram görs tillsammans med mentor/pedagog, elev och vårdnadshavare. Utvärdering av utredning, åtgärder och dokumentation görs snarast möjligt i samband med avslutningen av ärendet. Dokumentationen sparas och samlas hos kurator. Vid behov kontaktas skolpsykolog eller annat stöd utanför enheten. När anti-mobbningsteamet har varit inkopplat och om de åtgärder och samtal de haft med eleven inte har gett effekt på elevens beteende, så blir nästa åtgärd Elevvårdsmöte. Elevvårdsmöte. Om ovan nämnda åtgärder inte ger önskad effekt, kallar rektor berörd elev och vårdnadshavare till elevvårdsmöte. I den ingår företrädare för elevvården, berörd lärare och rektor. Här tas beslut om skolgångens utformande och det förs protokoll. Om det vid uppföljningen av ovanstående åtgärder visat sig att kränkningarna inte slutat påbörjar vi ett samarbete med Socialtjänsten. Polisanmälan, skolan är inte skyldig att göra en polisanmälan. En bedömning av om en polisanmälan skall göras sker i varje enskilt fall. Rektor polisanmäler om beslut därom fattats. Uppföljningsskyldighet vid kränkande behandling Varje enskilt fall följs upp, det är viktigt att alla inblandade får komma till tals i uppföljningen, som alltid inleds med ett samtal med den som varit utsatt. Detta bör göras inom en vecka efter föregående samtal, eller vid den tidpunkt som angivits på utredningseller åtgärdsblanketten. Blankett för Uppföljning av åtgärdsprogram vid kränkande behandling på Ankarsrums skola finns på First Class under ikonen Elevhälsa. 6

7 Det är viktigt att all dokumentation fungerar väl. Under samtalet har en pedagog ansvaret för dokumentationen. Blanketter för utrednings-, åtgärdsprograms- och uppföljningssamtal finns på First Class under ikonen Elevhälsa. Dessa lämnas till skolans kurator när de är ifyllda. Kuratorn är aktiv i både Antimobbningsteamet och Elevhälsoteamet. Vid dokumentationen av allvarssamtal, ska det ingå: Närvarande Datum Händelse Inblandade Överenskommelse Datum för eventuellt uppföljningssamtal. Arbetslaget ansvarar för förvaringen av dokumentationen från allvarssamtal. Vid pedagogiska samtal med pedagoger, rektor och vårdnadshavare samt vid elevvårdsmöten, förvaras protokollet i elevhälsoarkivet. När anti-mobbningteamet är inkopplat så sköter det all dokumentation. Dessa dokument förvaras hos skolans kurator. Ansvarsfördelning: All personal på skolan har ansvar för elevernas välbefinnande och främjande av goda relationer. Det ingår i personalens och ledningens uppdrag att direkt ingripa vid misstanke om att en elev blivit utsatt för kränkande behandling. När ansvarig lärare fått information, så genomförs ett utredningssamtal och/eller ett allvarssamtal. Den ansvarige läraren är antingen elevens mentor eller den/de lärare som arbetslaget utsett ansvarig/ansvariga i sådana ärenden. Efter allvarssamtal kontaktas förälder och kurator. Det är all personals skyldighet att informera ansvarig lärare (mentor) som i sin tur tar kontakt med kurator, så fort de sett eller hört någonting som tyder på att elev far illa och blivit utsatt för kränkande behandling. Om utredningssamtalet visar på att det rör sig om mobbning, är det anti-mobbningteamet som är ansvariga för genomförandet av allvarssamtal och kontakt med förälder. Vid situationer där elev misstänks ha blivit utsatt för kränkande behandling av personal, vilar ansvaret på utredningssamtal och eventuella vidare åtgärder på rektor. Plan mot våld och hot Skolan har en särskild mot våld och hot. Trygghet känner man, respekt visar man och ansvar tar man! 7