Teori. Huvud Hjärta Hand Hälsa

Transkript

1 Teori Huvud Hjärta Hand Hälsa

2

3 Innehållsförteckning Introduktion... 1 Vad är 4H?... 2 Vad är en matskola?... 2 Generella köks- och hygienregler... 3 Fördjupning hygien... 4 Kylskåpet... 5 Fördjupning förvaring... 5 Allergier och specialkost... 6 Kom ihåg att äta frukost... 6 Fakta om kropp och motion... 7 Frukt och grönt... 7 Fördjupning frukt och grönt... 8 Fyra fiskfakta... 8 Varför vegetariskt? H tipsar... 9 Fakta om mat och miljö Fördjupning miljö och bakterier Äta efter säsong Socker Vett och etikett Utomhusmatlagning Egna anteckningar... 13

4 Introduktion Det här häftet är användbart för dig som är ledare i 4H på en Matskola eller matlagningsaktivitet. Under Matskolan är det viktigt att gå igenom vissa saker såväl teoretiskt som praktiskt. I deltagarnas material Min egna matskolebok återfinns samma teoretiska information som i detta häfte. Bakom varje rubrik ser ni vilken sida teorin återfinns på i deltagarnas material. En del fördjupande information i detta häfte finns för att utbilda er ledare ytterligare. Dessa avsnitt är märkta med FÖRDJUPNING. Ett förslag på hur matskolan kan delas upp i fem olika delar presenteras nedan. Del ett rekommenderar vi att ni använder som en lära känna- och introduktionsdag. Ni har då lära känna-lekar, ni lär känna lokalen och 4H, instruerar i hygien, diskning och informerar om allergier. De olika teoripassen varvas med praktiska övningar och aktiviteter. Exempel på dessa finns kopplade till teorin men ni kan ju exempelvis köra en liten tävling i handtvättning och visa hur lite diskmedel som egentligen behövs när ni diskar. I del två är det dags att lära känna 4H lite bättre. Prata om hälsans H och hur matskolan berörs av det. Prata om varför ska vi äta en varierad kost och gå igenom varför motion gör oss gott med mera. I del tre är det lämpligt att fundera på vilka frukter och grönsaker som faktiskt är lämpliga att äta just nu. Vad är det säsong för? Vad betyder egentligen närproducerat och att något är ekologiskt? Vad innebär det att man äter vegetariskt? I del fyra kan det vara dags att gå igenom sockerrika livsmedel och hur det påverkar kroppen. Det är också dags att gå igenom grundläggande vett och etikett inför att barnen ska bjuda föräldrarna på avslutningsfika sista dagen. Kort fakta om utomhusmatlagning är också bra att ta upp. I del fem sammanfattas hela veckan i form av diskussion och eventuellt tävlingar. 1

5 Del 1- Vad är 4H? 4H är en ideell ungdomsorganisation som är religiöst och politiskt obunden. Vi är en organisation uppbyggd av ungdomar för ungdomar och vi lever efter vårt motto Lära genom att göra. 4H:s vision är att alla barn och ungdomar ska utvecklas till engagerade och ansvarstagande människor med respekt för omvärlden. Visionen uppnås genom att i samspel med människor och natur upptäcka deras rika värden och mångfald. I detta är varje art och individ en viktig del av helheten utan att vara mer värd än någon annan. De 4H:na står för Huvud - Kunskap Hjärta - Medkänsla Hand - Färdighet Hälsa - Sunt levnadsätt Del 1- Vad är en matskola? Idén med matskolorna är att ge barn och unga kunskap om bra, nyttig mat och motion på ett roligt, lärorikt och aktivt sätt. 4H:s avsikt med matskolorna är att ge barn och unga tid och möjlighet att lära sig bra vanor genom praktisk erfarenhet. På matskolorna strävar vi efter att använda oss av främst närproducerade produkter och framhäva fördelarna med dessa. När du lagar mat i 4H använder du hela tiden de 4H:na. - Du får tänka och lära dig nya saker enligt huvudets H. - Det krävs ofta samarbete mellan deltagare för att laga mat och fokus ligger till stor del på att tänka på vår omvärld genom att laga mat efter säsong samt handla ekologiskt och närodlat i största möjliga utsträckning. Allt i enlighet med hjärtats H. - När du lagar mat använder du dina händer praktiskt enligt handens H. - När vi lagar mat i 4H försöker vi tänka ur ett nyttighetsperspektiv enligt hälsans H. 2

6 Del 1- Generella köks- och hygienregler (sid 3) Innan du börjar laga mat: Tvätta händerna noga med vatten och tvål, skölj och torka dem väl med en ren handduk/pappershandduk. Tvätta alltid händerna efter du varit på toaletten, hostat, rört på ett sår och när du har klappat på ett djur. Det är annars lätt att bakterier från händerna sprider sig till maten och gör oss sjuka. Byt disktrasa ofta eftersom det kan fastna mycket bakterier i en disktrasa. Varje gång man torkar av bordet kan det komma bakterier på trasan, skölj därför noga av trasan med varmt vatten efter användning. KOM-IHÅG-REGLER FÖR HANDTVÄTTNING/KROPPSHYGIEN Sätt upp håret, ta av smycken som exempelvis ringar, armband och klockor. Skölj händerna och underarmarna i varmt vatten. Använd tvål på händerna, fördela tvålen väl och tvätta händerna. Räkna till 15 när händerna tvättas eller sjung sången Blinka lilla stjärna. Kom ihåg både handryggen och handflatorna. Var särskilt uppmärksam på att tvätta fingerspetsar och nagelområden. Det kan också vara nödvändigt att tvätta handleder och underarmar om armarna kommer i kontakt med maten. Skölj till sist händer och underarmar fria från tvål under rinnande vatten. Torka händerna med en ren handduk, pappershandduk eller hushållspapper. Matlagning Gå igenom förkortningar för samtliga måttsatser såsom dl, msk och tsk. Läs alltid igenom receptet noga innan du börjar. Lägg fram de matvaror och redskap du skall använda så behöver du inte leta efter dem senare. När du smakar av maten - använd alltid en sked eller annat bestick. Stoppa aldrig fingrarna i maten! Om du ska använda samma sked och provsmaka med flera gånger måste du diska av skeden emellan. Håll ordning i köket hela tiden annars drunknar du i smutsiga grytor, tallrikar och annat. Bränner du dig så kyl ner den brända kroppsdelen i kallt vatten. Alla redskap inklusive porslin och kastrulller diskas alltid noga innan de används till andra matvaror. Diska skärbrädor och redskap nogrannt. Använd inte samma skärbräda och kniv till rått kött och andra livsmedel utan att diska dem emellan. Diskning Var miljömedveten slösa inte med vatten, papper och diskmedel. Nedan beskrivs hur man bäst och lättast diskar: 1. Skölj av allt som ska diskas med kallt eller ljummet vatten och ställ åt sidan. 2. Fyll diskhon med varmt vatten och tillsätt sen 1 tsk diskmedel. 3. Själva disken: Börja med det renaste och byt vatten om det blir kallt eller väldigt smutsigt. 4. Torka av sakerna med torra och rena kökshanddukar. Om du diskar i diskmaskin kan du skölja av grov smuts innan disken placeras i maskinen. 3

7 Del 1- FÖRDJUPNING HYGIEN Att tvätta händerna innan matlagning är viktigt Varje dag rör vi vid många olika föremål. Man öppnar kylskåpsdörren, knappar på tangentbordet eller trycker på stoppknappen på en buss. Det många inte tänker på är antalet bakterier som fastnar på händerna och under naglarna under en dag, som vi faktiskt inte kan se. När du sen äter riskerar du att få i dig dessa bakterier om du inte tvättar händerna noggrant innan du lagar mat/innan du äter. Det är speciellt viktigt att tvätta händerna när vi har varit på toaletten, bytt blöja på ett litet barn, snutit oss, är förkylda, har tagit i något smutsigt eller varit i kontakt med djur, På djur kan det finnas bakterier som kommer från dess avföring och som ibland kan göra oss människor väldigt sjuka. Eftersom sådana bakterier kan smitta mellan djur och människa är det viktigt att du tvättar händerna innan och efter du klappar ett djur. För vissa är det en självklarhet, men väldigt många struntar i att tvätta händerna för att man inte ser någon smuts. Tänk då på att bara för att bakterierna inte syns betyder det inte att de inte finns - och ju färre människor som blir sjuka desto mindre antibiotika behöver vi använda! För att lättare kunna tvätta händerna är det bra om armband och ringar tas av innan man tvättar sig. Det är också bra om man låter dem vara avtagna medan man lagar mat. Under och på ringar och armband kan smuts och bakterier samlas, som inte hör hemma i maten. Om du har långt hår är det bra om det är uppsatt, för att det inte ska hamna hårstrån i maten. Sätt upp håret Ta av ringar och armband Tvätta händerna noga med vatten och tvål, skölj och torka dem med ren handduk eller allra helst en pappershandduk. Diska skärbräda och redskap mellan användning till rått kött och andra livsmedel Använd inte samma skärbräda och kniv till rått kött (framför allt kyckling) och andra livsmedel utan att diska den emellan. Man kan också ha olika skärbrädor och knivar till rått kött och andra livsmedel. Tänk också på att inte använda den odiskade skärbrädan eller kniven du just haft rått kött på till att skära upp det nylagade köttet på. Överhuvudtaget är det viktigt att vara noggrann med hygienen, både sin egen och skärbrädor/redskap/bänkar när man hanterar rått kött, framför allt kycklingkött. Diska hellre för ofta än för sällan! 4

8 Del 1 - KYLSKÅPET (sid 3) Mat som behöver vara i kylskåpet ska förvaras i kylskåpet. Tillagad mat ska kylas snabbt. Sätt därför alltid rester i kylskåpet med det samma även om maten är varm (eller kyl t ex grytan i kallt vatten en stund först). Använd gärna fördjupningen som extra information till deltagarna! Del 1- FÖRDJUPNING FÖRVARING Förvaring - sätt in kylvaror i kylskåpet så fort som möjligt Tillagad mat som inte äts på en gång håller ofta flera dagar om den förvaras i kylskåp. Om man inte tar hand om maten på rätt sätt kan skadliga mikroorganismer växa till i maten, eller så kan den förstöras. Livsmedelsverket rekommenderar att du: Äter maten kort efter tillagning. Kyler ner varm mat snabbt om den inte ska ätas direkt. Förvara antingen i kylskåp eller frys in. Har lämplig temperatur, +4 grader, i kylskåpet. I +4 grader håller sig maten ungefär dubbelt så länge som i + 8 grader. I frysen (-18 C eller lägre) är hållbarheten mycket längre. Tillagad mat som kylts ner snabbt efter tillagning och sedan förvarats kyld i en tät förpackning är okej att äta om den ser ut och luktar som vanligt, samt ser normal ut. Mindre mängder mat kan du ställa in direkt i kylen, men du bör låta större mängder mat svalna innan du ställer in den i kylskåpet. Annars kan temperaturen i hela kylskåpet höjas, och då påverkas andra livsmedel eftersom deras hållbarhet kan försämras. 5

9 Del 1- ALLERGIER OCH SPECIALKOST (sid 4) Laktosintolerans, glutenintolerans, nötallergi, vegetariskt, veganskt, fruktallergier, mjölkproteinallergi och kost utan fläskkött är vanliga allergier och specialkoster som man behöver tänka på vid matlagning. Skall du laga mat med eller till någon med dessa allergier eller kostpreferenser är det lättast att prata med denna person så hen själv kan uppge vad som gäller, då det kan skilja sig från person till person. Vilka saker passar inte ihop med respektive allergi/specialkost? Dra streck emellan. Jordnötskakor Kött Vetemjöl Grädde Laktosfri mjölk Vegetarian Laktosintolerans Mjölkproteinallergi Nötallergi Glutenintolerans Del 2- KOM IHÅG ATT ÄTA FRUKOST (sid 5) Frukost är dagens viktigaste måltid. När du vaknar är det viktigt att du får energi till dagens aktiviteter. Du har nämligen inte ätit på timmar och därför behöver du en bra frukost. När du äter frukost får du energi till dina muskler. Den gör det exempelvis lättare att klara cykelturen till skolan. En bra frukost kan också göra det lättare för dig att klara uppgifter som kräver koncentration. När du löser uppgifter använder du hjärnan och för att hjärnan ska fungera ordentligt behöver den bland annat kolhydrater. Det kan du få i dig genom din frukost. En bra frukost gör att du håller dig mätt under lång tid. Du blir därför inte så hungrig under dagens lopp. Frukost ger dig alltså energi och en bra start på dagen. Den gör det samtidigt lättare för dig att göra hälsosamma kostval resten av dagen. En engelsk undersökning visar att de som äter en bra frukost inte drabbas av influensa lika lätt som de som inte äter frukost och dessutom har de mer energi under förmiddagen. Vad brukar du äta till frukost? 6

10 Del 2- FAKTA OM KROPP OCH MOTION (sid 6) Att röra på sig är otroligt viktigt för att kroppen ska fungera optimalt. Om du äter mer än du förbränner, lagras den extra maten som fett på kroppen. Det är dock viktigt att veta att din kropp behöver mycket energi enbart för att fungera. Du förbränner alltså energi genom att exempelvis andas och tänka. Saker som du vinner på att motionera: - Du får mer energi och blir gladare. - Du blir bättre på att koncentrera dig. - Du får bättre balanssinne. - Din kropp blir starkare. Rekommendationen är att vuxna skall motionera minst 30 minuter om dagen och barn skall vara aktiva 60 minuter om dagen för att må bra. Del 2- FRUKT OCH GRÖNT (sid 6) Frukt och framförallt grönsaker är fyllda med nyttiga ämnen som du behöver så som vitaminer, mineraler och massor av kostfiber. De ger energi och motståndskraft som gör det lättare för kroppen att stå emot sjukdomar. Vitaminer är viktiga för kroppen. Vi människor skulle faktiskt inte kunna leva om vi inte fick dem. Därför är det bra att äta olika sorters frukt och framförallt grönsaker. Mineraler använder din kropp för att vitaminerna ska kunna göra nytta i kroppen. Bland annat behöver du mineralet järn för att kunna göra nytt blod i kroppen, mineraler är alltså livsviktiga. Fibrer är nödvändiga för att din mage ska fungera och för att du ska hålla dig mätt länge. TIPS FÖR ATT ÄTA MER FRUKT OCH GRÖNT Skiva grönsaker och lägg på smörgåsen eller lägg frukt och bär i filen på morgonen. Gör stavar av gurka, morötter, broccoli- eller blomkålsbuketter och ät medan du lagar mat. Ha grönsaker och rotfrukter i maten, till exempel rivna morötter eller vitkål i köttförsås, pannbiff eller grytor. Servera fruktsallad eller fruktspett till efterrätt istället för glass och andra sötsaker. 7 Foto: Sara Öhman

11 Del 2- FÖRDJUPNING FRUKT OCH GRÖNT För många är det självklart att skölja av frukt och grönt innan servering, medan andra struntar i det. Många tror att det inte är viktigt, men det kan faktiskt spela ganska stor roll. På råa grönsaker kan det finnas mikroorganismer (bakterier, virus, vissa svampar och parasiter) som kan infektera tarmen och göra oss sjuka. Dessa mikroorganismer fastnar på ytan av grönsaken och kan t.ex. komma från jorden de växer i, gödsel, bevattningsvatten eller bakterier från kunder i butiken. När man sköljer grönsakerna rinner smuts och dåliga mikoorganismer av. Ibland kan man behöva använda andra metoder för att få bort alla mikroorganismer. Hallon och andra bär kan t.ex. vara ganska svåra att skölja och dessutom ha mikroorganismer på sig som inte vill försvinna lika lätt. En bra lösning då är att koka bären eftersom bakterier dör under upphettning. Fisk är nyttig mat! Del 2- FYRA FISKFAKTA (sid 7) Fisk innehåller vitaminer och mineraler. Fet fisk som sill, lax och makrill innehåller bra fetter som vi behöver äta mer av. Ät fisk ofta, gärna flera gånger i veckan! Hjärnan behöver de fettsyror som finns i fisk för att fungera bra och kunna koncentrera sig. Uppdrag! Säg Sex laxar i en laxask 10 gånger på raken. Del 2- VARFÖR VEGETARISKT? (sid 7) När vi äter vegetariskt värnar vi inte bara om djurens livsvillkor utan lika mycket om människans hälsa och miljön. Att äta en varierad kost med vegetariska alternativ gör gott för både natur, djur och människa. Att lära sig laga vegetarisk mat på säsongens grönsaker är ett enkelt sätt att bli klimatsmart på! Brukar ni äta mycket vegetariskt? Vad äter ni då? 8

12 Del 2-4H tipsar (sid 9) Vill du äta hälsosamt? Ät mycket frukt och grönt gärna 500 gram per dag. Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris. Välj gärna nyckelhålsmärkt. Ät fisk ofta gärna 2-3 gånger i veckan Hur brukar din tall rik se ut? Foto: Veronica Gisslar 9

13 Del 3- FAKTA OM MAT OCH MILJÖ (sid 11) Ät mat som inte har rest så långt! Kan du komma på tre saker som man kan äta som kommer från Sverige? Försök att handla närproducerat och ekologiskt! Ekologiskt betyder att man till exempel inte använder bekämpningsmedel när man odlar grönsaker och att köttet vi äter kommer från djur som haft det bra. KRAV är ett känt märke som betyder att en vara är ekologisk. Kan du hitta märket KRAV på några varor nästa gång du är i affären? Del 3- FÖRDJUPNING MILJÖ OCH BAKTERIER Att spara mat och äta rester är ett sätt att verkligen minska matsvinn och värna om mat och miljö. Många har förmodligen hört talas om smittämnena salmonella, campylobacter och kanske även norovirus och cryptosporidium på hemkunskapslektionerna i skolan eller någon annanstans. Dessa sjukdomar sprids ofta genom mat och det är därför viktigt att vi vet hur vi ska hantera maten för att undvika att bli smittade och sjuka. Bakterier dör nämligen om du hettar upp maten ordentligt. Hur varm maten ska vara är olika beroende på vilken smittämne som är aktuellt, men en generell regel är att hetta upp till minst 65 grader. Vid uppvärmning bör man tänka på att: Hetta upp maten till minst 65 grader. Uppvärmningen ska vara effektiv, det vill säga maten ska snabbt bli varm. Temperaturen man vill nå ska mätas i mitten av maten. Värma rester i små portioner, i fall du inte orkar äta upp allt. Frysa in rester man inte tror man kommer vilja äta de närmaste dagarna. Maten inte värms jämnt i mikrovågsugn, alltså kan det fortfarande finnas mikroorganismer i den del av maten som inte blir varm om du värmer för slarvigt. Använda lock och säkerställ att all mat på tallriken/i matlådan blivit genomvarm. Del 3- ÄTA EFTER SÄSONG (sid 11) Att äta efter säsong innebär att vi äter frukter och grönsaker när de har sin topp under året och då har en högre kvalitet. De blir nyttigare och mer färgrika. Med detta menar vi inte att vi skall utesluta något utan endast planera när under året vi äter vad för att få ut det mesta av våra grönsaker och frukter. Äter vi efter säsong tänker vi också klimatsmart då grönsaker och frukter inte behöver transporteras lika långt. Vilka frukter, grönsaker och bär är det säsong för nu? 10

14 Del 4- SOCKER (sid 11) Livsmedelsverket rapporterar efter studier av barns matvanor att barn genrellt äter alldeles för mycket feta och sockerrika men näringsfattiga livsmedel som godis, läsk, glass, kakor, bullar och snacks. Nästan en fjärdedel av totalintaget av kalorier kom från dessa livsmedel enligt rapporten. Skall kroppen få i sig alla näringsämnen utan risk för övervikt så finns det inte plats för särskilt mycket sådan mat. Om vi äter en nyttig och varierad kost med bra fetter, proteiner och mycket grönsaker finns det plats för sötsaker som motsvarar ca kalorier per dag beroende på ålder och aktivitetsnivå. Fråga gärna deltagarna om deras sockervanor. Diskutera om hur socker påverkar kroppen. Blir de pigga, trötta eller känner ingenting? Kan de bli sugna på sött ofta? Är det svårt att motstå söta saker? Del 4- VETT OCH ETIKETT (sid 12) Smackande, sörplande och rapande är inte trevligt. Att knuffas eller tränga sig före fungerar sällan bra. Att spotta ut mat öppet är aldrig accepterat oavsett sammanhang. Inga armbågar på bordet. Förkyld? Om du behöver hosta eller nysa gör det då i armvecket eller vänd dig bort. Foto: Johan Magnusson 11

15 Del 4- UTOMHYSMAT LAGNING (sid 14) Om ni vill grilla utomhus kan ni antingen ordna en egen eldstad eller använda redan färdiga grillplatser. Ibland råder det eldningsförbud, detta är något som ni måste ha koll på. När grillningen är färdig ska ni släcka elden nogrannt (även glöd) genom att hälla på vatten och sedan städa i ordning. 12

16 Egna anteckningar 13

17 14 Egna anteckningar

18 Egna anteckningar 15

19 16 Egna anteckningar

20 4H:s vision är att alla barn och ungdomar ska utvecklas till engagerade, välmående och ansvarstagande människor med respekt för omvärlden. De fyra H:na står för Huvud, Hjärta, Hand och Hälsa SVERIGES 4H ALL RIGHTS RESERVED Riksförbundet Sveriges 4H Box Katrineholm Detta material är framtaget av Sveriges 4H genom ett utbildningsprojekt med stöd från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Studiefrämjandet är samarbetspartner. Huvud Hjärta Hand Hälsa