Samverkansplan. Avseende Psykiatrin I Dalsland 1/ reviderad 23/ reviderad 17/

Transkript

1 Samverkansplan Avseende Psykiatrin I Dalsland 1/ reviderad 23/ reviderad 17/

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1.0 Övergripande ansvarsfördelning Ansvarsområden 3 Kommunerna 3 Specialistpsykiatrin 4 Specialistprykiatrin-Primärvården Definitiner, gränsdragningar och samarbete Personer som vårdas enligt LPT och LRV Vårdplanering Vårdplanering i samarbete med öppen vård Vårdplanering i samband med sluten vård Samverkansformer Samordningsgruppen Lokala samverkansgruppen Samarbetsformer Kompetensutbyte och Fortbildning 11 Bilagor: Förteckning över verksamheter, personal samt telefonlistor. Rutin för informationsöverföring och samordnad vårdplanering inom NU-sjukvårdens upptagningsområde. Uppdrag beroendeteamet. Vertikal prioritering inom psykiatrin Västra Götalandsregionen. 3

4 1.0 ÖVERGRIPANDE ANSVARSFÖRDELNING 1.1 Ansvarsområden: Kommunerna Ansvarar för särskilt boende, varvid avses boendeformer till enskilda med olika funktionshinder som inte kan bo i ordinärt boende. Ansvaret omfattar personer som får bostadsbehovet tillgodosett både genom Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Ansvaret gäller omvårdnad och hälso- och sjukvårdsansvar exklusive läkar/specialistinsatser. För den sjukvårdande behandlingen skall kommunens ansvar motsvara insatserna upp till och med distrikts- och psykiatrisjuksköterskekompetens. Kommunen har även ansvar för att personer som vårdas enligt LPT och LRV ska ha ett boende att kunna permitteras till samt att under sådan vård även ge sedvanligt stöd som inte är aktiv behandling. Ansvarar för hemsjukvård i ordinärt boende för personer vars psykiska funktionshinder motiverar att sjukvården ges i hemmet. Med hemsjukvård avses insatser till personer med ett psykiatriskt tillstånd, vilket endast kräver understödsbehandling i form av tillhandahållande av ordinerade läkemedel, stödsamtal, socialt stöd och ADL-träning. Kommunen skall göra bedömning av när specialistpsykiatrins vård- och behandlingsinsatser kan behövas. Ansvarar för dagverksamhet när den enskilde har behov av sysselsättning, social gemenskap, träning eller annan aktivering samt när närstående har behov av avlastning. Om behov uppstår av sjukvårdande behandling under sådan vistelse ansvarar kommunen även för denna med insatser som motsvarar dem inom hemsjukvården. Ansvarar för den rehabilitering som ges till personer i särskilda boendeformer eller till personer i ordinärt boende med kommunal hemsjukvård. Detta sker genom allmänna och sociala omvårdnadsinsatser som syftar till att ge den enskilde ett så bra liv som möjligt i det egna boendet med fungerande ADL-funktioner, social gemenskap och aktiv fritid. Ansvarar för att personer med psykiska störningar får del av det bistånd som ges enligt Socialtjänstlagen vad gäller bl a försörjningsstöd, bostad, arbete och meningsfull sysselsättning. Socialnämndens ansvar för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden bör även uppmärksammas i detta sammanhang. 4

5 Regionen Den specialiserade psykiatrin Ansvarar för utredning, diagnostik, behandling och specialiserad/samordnad rehabilitering av människor med psykiska funktionshinder. Har ett odelat ansvar för läkar- och specialistinsatser. Ansvaret omfattar även de personer som har insatser av kommunen i särskilda boendeformer och boende i ordinärt boende med kommunal hemsjukvård. Ansvarar för vård- och behandlingsinsatser vid tidiga tecken på insjuknande, respektive akut insjuknande, för att förebygga/underlätta inläggning. Ansvarar för de vård- och behandlingsinsatser som krävs för att tidigarelägga en utskrivning. Ansvaret omfattar även patienter med låg behandlingsmotivation, bl a för att möjliggöra permissioner för patienter vårdade jml LPT och LRV. Ansvarar för uppföljning/utvärdering av ändrad behandling. Ansvarar för stöd, handlednings- och konsultationsinsatser samt utbildning i individärenden till kommunens personal. Ansvarar för psykiatrisk sjukvård till tillfälligt sjuk i hemmet. Ansvarar för rehabilitering till personer i ordinärt boende som inte erhåller kommunal hemsjukvård. Ansvarar för utredning, diagnostik och fortsatt vård och behandling till personer med dubbel diagnos eller misstanke om dubbel diagnos. Se bil. Beroendeteamet. Specialistpsykiatrins arbetsområden och prioriteringar kontra primärvård (Utarbetat efter Psykiatrikommitténs Huvudrapport 1996) Riktlinjer för prioriteringar anslutna till prioriteringsutredningen (Socialstyrelsen 1997:18): Prioriteringsgrupp 1: Prioriteringsgrupp 2: Vård enligt LPT och LRV Prevention Frivillig vård av allvarliga psykisk störning Rehabilitering av kroniska psykiska störningar Vård av svåra kroniska psykiska störningar sedan den medicinska behandlingen bedöms Vård av människor med nedsatt autonomi avslutad efter minst tre månader samman- Enligt soc.styrelsens definition omfattas hängande sluten psykiatrisk vård. här personer med dubbel diagnos. Prioriteringsgrupp 3: Prioriteringsgrupp 4: Vård av psykiska störningar som kan skötas Åtgärder vid tillstånd med psykiska besvär som i öppen vård eller kräver högst tre mån inte når kriteriet för psykiska störningar. sammanhängande sluten psykiatrisk vård. 5

6 Primärvård Specialistpsykiatri Prioritet 1, 2 och 3 Schizofreni, Schizofreniliknande psykoser, cykloida psykoser, psykos UNS Tidig upptäckt för remiss till specialistpsykiatrin samt långsiktig stöd i närmiljön. sjukvårds- ordinärt boende, se avgränsningar mot Diagnos, behandling och rehabilitering inkl stöd till anhöriga och nätverk samt uppföljning. Psykiatrisk hälso- och ansvar i Prioritet 1, 2 och 3 Bipolär affektiv sjukdom kommun. Förstahandsansvaret för sjukskrivning. Tidig upptäckt och remiss till specialistpsykiatrin. Diagnostik, behandling och rehabilitering inkl stöd till anhöriga och nätverk samt långtidsuppföljning. Psykiatriska hälso- och sjukvårdsansvar i ordinärt boende, se avgränsningar mot kommun. Förstahandsansvaret för sjukskrivning. Prioritet 1,2 och 3 Egentlig depression och andra depressionstillstånd Om ej risk för självmord föreligger eller där behandling lyckas. Förstahandsansvaret för sjukskrivning återremittering primärvård vid stabilt läge. Där risk för självmord föreligger eller där behandling i primärvård misslyckats. Diagnostik och behandling med till Förstahandsansvaret för sjukskrivning vid komplicerade fall. 6

7 Prioritet 1,2,3 och 4 Ångestsjukdomar, tvångssyndrom Diagnostik och behandling ev med Vid behov av hjälp med diagnostik och konsultinsats från specialistpsykiatrin. behandlingsplan samt avgränsade behandlings- Förstahandsansvaret för sjukskrivning insatser ex kognitiv beteendeterapi. vid enklare fall. Samverkan med primärvård. Förstahandsansvar för sjukskrivning vid Prioritet 1,2,3 och 4 Ätstörningar, Anorexi och Bulimi komplicerade fall. Diagnostik. Behandlingsplan, ev i Vid behov av hjälp med diagnostik. Behandlingssamarbete med specialistpsykiatrin.plan i samarbete med primärvård. Avgränsade Förstahandsansvaret för sjukskrivning behandlingsinsatser ex individualterapi, familjevid enklare fall. terapi, kroppskännedom och bildterapi. Försthandsansvaret för sjukskrivning vid Prioritet 1,2,3 och 4 Demens komplicerade fall. Diagnostik och behandling. behandling. I vissa fall diagnostik och avgränsad Förstahandsansvaret för sjukskrivning av yngre patienter. Prioritet 3 och 4 Somatoforma syndrom, psykosomatiska tillstånd Huvudansvaret för diagnostik, behandling och rehabilitering. Insatser från somatiska specialistverkverksamheter. Förstahandsansvaret för sjukskrivning. Diagnostik och avgränsad behandling samt fungera som samarbetsparner kring rehabilitering. Prioritet 1,3 och 4 Kriser Huvudansvaret för diagnostik och behandling av normala livskriser. Förstahandsansvaret för sjukskrivning. Vid komplicerade kriser insatser ihop med andra vård/stödgivare ex primärvård, socialtjänst, kyrka m fl. Ansvar för PKL. Förstahandsansvaret för sjukskrivning vid 7

8 komplicerade fall. Prioritet 2 Prevention delta i individinriktat primär-, Aktivt utbildning m m. sekundär och tertiärpreventivt arbete, ex Verksamhetens utveckling kommer att i huvudsak utgå från gemensamt utvecklade vårdoch handlingsprogram för olika diagnosgrupper. Programmen ska vara huvudmannaövergripande och omfatta olika dimensioner av behov hos den sjuke resp dennes nätverk genom upprättande av vårdplan. Underlag till handlingsprogram finns framtaget till diagnosgrupperna Psykoser och Psykiskt störda missbrukare. Ett vårdprogram för Demenser har utarbetats. Se separat bil. vertikal prioritering medicinska sektorrådet, psykiatri 2004 Primärvårdens roll. Utgångspunkten är att basresurserna för stödet till människor med psykiska störningar liksom för människor med fysiska sjukdomar och handikapp är socialtjänst och primärvård. Primärvårdens roll beträffande de psykiskt störda är i de flesta fall tidig upptäckt, diagnostik, vård- och behandling. Vid vissa svårare sjukdomstillstånd remitteras patienten till specialistpsykiatrin, alternativt sköter vård och behandling utifrån gemensamt upprättade vårdprogram. Vissa grupper av psykiska störningar är en del av primärvårdens kärnverksamhet. Det gäller framförallt demens, psykosomatiska sjukdomar/psykosociala problem samt enklare former av kriser. Specialistpsykiatrins roll för dessa patienter är konsultativt till primärvården. Utbildningsbehovet för att nå och vidmakthålla kompetens i primärvården är stort för att rätt möta dessa patientgrupper. Många söker idag sjukvårdens stöd, där orsaken inte är sjukdom. Patienten mår psykiskt dåligt mera som en effekt av brist på socialt nätverk och ensamhet, de sk tillitssjukdomarna och även ibland vid normala livskriser eller vid andra påfrestningar i livet. I dessa fall bör primärvården visa patienten på möjlighet att etablera eller förstärka sitt sociala nätverk. Lokala krisgrupper kan i vissa fall fylla en sådan roll. Behov av stöd, handledning och utbildning. För att kunna garantera kvalitén i hela vårdkedjan krävs kontinuerligt stöd och handledning, utbildning av primärvårdens personal samt en anpassad organisation med rätt kompetens för att ta hand om dessa patienter. Stöd och handledning från specialistpsykiatrin i enskilt fall kan enklast ges genom telefonsamtal eller vid gemensamma och regelbundna träffar. Utifrån diskussion i enskilt ärende kan man diskutera mera principiellt beträffande utredning, behandling, stöd och handledning för olika patientgrupper. Primärvården har psykosocial yrkeskompetens på vårdcentralerna som kan genomföra psykosociala utredningar. Sådana utredningar kräver dels mer tid än ordinarie läkarbesök, men också en annan kunskap hos personalen. 8

9 Vårdintyg Specialistpsykiatrin kan utfärda vårdintyg för av dem kända patienter när legitimerade läkare är i tjänst, annars är det primärvårdens uppgift. Möjlighet till konsultinsats från specialistpsykiatrin till primärvården ska finnas dygnet runt. 1.2 Definitioner, gränsdragningar och samarbetsformer. Psykiatrisk hemsjukvård Kommunen ansvarar för hälso-och sjukvårdande insatser av omvårdnaskaraktär liksom understödsbehandling i ordinärt boende (hemsjukvård).understödsbehandling av omvårdnadskaraktär är t.ex. att ge ordinerade läkemedel, stödsamtal, social träning, ADLträning. Kommunen förutsätts ha den psykiatriska kompetens som krävs för utförande av dessa insatser och för bedömning av när specialistpsykiatrins vård-och behandlingsinsatser erfordras. Den psykiatriska hemsjukvården i ordinärt boende bör ombesörjas av sjuksköterska med psykiatrisk kompetens. Kommunerna och regionspsykiatrin har gemensamt följande mål: Optimal livskvalitet för människor med psykiska störningar. Vården av människor med psykiska störningar ska ges i lokalsamhället i så normaliserade former som möjligt. Delmål Att erbjuda vård- och stödinsatser så nära den enskilde som möjligt. Att erbjuda vård- och stödinsatser av god kvalitet efter individuella behov och prioriteringar. Att erbjuda en allsidig och flexibel rehabilitering utifrån den enskildes behov. Att samverka på ett sådant sätt att ovanstående mål kan uppnås. 9

10 Regionens ansvar: Regionen ansvarar för läkar- och specialistinsatser med de yrkeskompetenser som den psykiatriska öppenvården har dvs läkare, psykolog, kurator, arbetsterapeut och sjukgymnast, sjuksköterska och mentalskötare. Öppenvårdens personal ska hålla sig underrättad om patientens hälsoläge genom hembesök och genom kontakt med kommunens psykiatrisjuksköterska. Om sjukdomen går in i en akut fas tar regionen över det psykiatriska hemsjukvårdsansvaret med vård och behandling tills ett stabilt tillstånd har uppnåtts. Detta gäller även vid tidiga tecken på insjuknande för att förebygga/underlätta inläggning. Regionen har ansvaret för vård och behandling vid permission från LPT och LRV vare sig patienten bor i ordinärt boende eller särskild boendeform. Det är regionens ansvar att följa upp ändrad behandling genom t ex information till den det berör och kommunens personal. Regionen ansvarar även för stöd, handlednings och konsultasionsinsattser samt utbildning i individärenden med respekt för den kompetens/erfarenhet som kommunens personal har. Denna kan ges av skilda personalkategorier beroende på den personliga kännedomen om patienten och de specifika yrkeskunskaper som behövs i det enskilda fallet. Primärvårdens ansvar enl. fördelning sida 4-5. Kommunens ansvar: Det är kommunens ansvar att tillhandahålla ordinerad medicin. Personalen ska hålla sig underrättad om patientens hälsotillstånd och behov av insatser i det dagliga livet. Patienten ska få det stöd i vardagen han behöver genom rehabilitering, stödsamtal, socialt stöd och ADL-träning. Detta kan ges i form av insatser från hemsjukvård, hemtjänst, boendestöd eller stödverksamhet (dagverksamhet). Kommunen ska kontakta regionspsykiatrin om man bedömer att det finns behov av vård och behandlingsinsatser av dem. Samarbete mellan enheterna: När HSLansvaret ska övergå från regionspsykiatrin till kommunen hålls en gemensam vårdplanering genom gällande vårdplaneringsrutiner från , se bil. Kommunen upprättar tillsammans med samverkanspartner en individuell plan där ansvarig sjuksköterska och insatser anges. Det skall finnas en kontaktperson från regionspsykiatrin angiven i planen. Det ska också finnas en krisplan för akuta lägen där det framgår vilka individuella tecken som tyder på att sjukdomen kan gå in i en akut fas, vem som är PAL (patientansvarig läkare) och vart man vänder sig när öppenvården har stängt. Rehabilitering Målet med rehabilitering av människor med psykiska funktionshinder: Människor med psykiska funktionshinder ska kunna leva ett så normalt liv med så god/hög livskvalitet som möjligt. Rehabiliteringsinsatserna utgår från individens behov och ges i samverkan mellan rehabiliteringsenheterna. Regionens ansvar: Regionens psykiatriska rehabiliteringsansvar innebär en målinriktad behandlingsinsats som är avgränsad i tiden. Insatsen baseras på en utredning där funktionsbedömning och motivationsanalys ingår. Insatsen pågår så länge den ger önskad effekt och upplevs som meningsfull. Insatserna kan genomföras i såväl sluten som öppen vård. 10

11 Kommunens ansvar: Kommunens rehabiliteringsansvar innebär att ge allmänna och sociala omvårdnadsinsatser för att den enskilde ska få ett så bra liv som möjligt i det egna boendet med fungerande ADL-funktioner, social gemenskap och aktiv fritid. Insatserna inriktas på att upprätthålla sociala funktioner och anpassa miljön för långvarigt psykiskt funktionshindrade. Det är också kommunens ansvar att erbjuda möjlighet till meningsfull sysselsättning och främja den enskildes rätt till arbete och utbildning. Samarbete mellan enheterna: När den enskildes rehabilitering kräver insatser från olika huvudmän skall den personal där den enskilde får insatserna ta initiativ till en vårdplanering. Mötet kan initieras antingen per telefon eller via blankett/fax. Samtliga samverkanspartners skall underteckna vårdplaneringen för att den skall räknas som upprättad och som en förbindelse att följa vårdplaneringen och stödja övriga samverkanspartners 1.3 Personer som vårdas enligt LPT och LRV Då det tidigare funnits en del oklarheter i ansvarsfördelningen kring denna grupp kan följande principer för samverkan slås fast: Vårdas man enligt dessa lagar betraktas man inte som medicinskt färdigbehandlad och något kommunalt betalningsansvar för vistelse på vårdinrättning kan inte uppkomma under pågående vård. Kommunala insatser enligt SoL eller LSS i form av boende, sysselsättning (dagverksamhet), socialt stöd och social rehabilitering behöver övervägas och ofta komma till stånd redan under pågående tvångsvård i samband med permission för att förbereda att tvångsvården skall kunna upphöra. Vid rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning är sådana insatser en nödvändig förutsättning för att länsrätten vid prövning enligt 16 LRV skall kunna besluta om tvångsvårdens upphörande. Det finns inte några bestämmelser i SoL eller LSS, som innebär att patienter som vårdas enligt LPT eller LRV är undantagna från det kommunala ansvaret. Därför omfattas de även av det bistånd som ges enligt Socialtjänstlagen vad gäller bl a försörjningsstöd, bostad, arbete och meningsfull sysselsättning. Specialistpsykiatrins ansvar för denna grupp är omfattande. Under pågående vård, vare sig den sker på vårdinrättning eller under permission har man ansvar för vård- och behandlingsinsatser. Hemsjukvårdsansvaret kan inte överlåtas på kommunen. Vårdplaneringen måste påbörjas tidigt. Den enhet som ansvarar för vården initierar vårdplaneringen. 2.0 VÅRDPLANERING Regionen och kommunerna har ett gemensamt ansvar för att samverkan kommer till stånd mellan huvudmännen i såväl det löpande arbetet som i övergripande planering och utveckling av vård, stöd och service till människor med psykiska funktionshinder. I Psykiatrireformen har kommunerna fått ett huvudansvar för att, planera och samordna de sociala insatserna. Avsikten med denna formulering är att ingen person ska falla mellan stolarna. Man har också betonat kommunernas ansvar för att upprätta en övergripande individuella plan där insatserna bestäms efter en behovsbedömning tillsammans med den enskilde och ev anhörig eller annat socialt nätverk. Under pågående vård inom regionens ansvar har dock behandlande läkare ansvar för att vårdplanering påbörjas enl. lagen om betalningsansvar och vårdplanering. Den övergripande 11

12 planen kan utgöra en sammanfattning av planer inom olika verksamheter, där alla har ansvar för att följa sin del av vårplaneringen och stödja samverkanspartners. En grundregel bör vara att den som för tillfället har ansvar för vård- och/eller stödinsatser till den psykiskt funktionshindrade även ansvarar för att nästa länk i vårdkedjan får adekvat information. Respektive deltagare i vårdplaneringen ansvarar för att vårdplanering och dokumentation samt förvaring av dokumentation sker i enlighet med för respektive verksamhet gällande lagstiftning. Vårdplaneringen kan t ex avse: behov av bostad, ordinär eller särskild boendeform behov av stöd och aktivering (t ex hemtjänst, boendestöd, fältenhet, kontaktperson). behov av meningsfull sysselsättning ( t ex dagverksamhet, arbetsträning). behov av hjälp för sin dagliga livsföring behov av ekonomiskt stöd behov av öppenvårdsrehabilitering inom psykiatrin behov av behandlingshem/familjevård behov av insatser från primärvård behov av hemsjukvård förmedlad av kommun/region behov av insatser enligt LSS 2.1 Vårdplanering i samband med öppen vård Om en psykiskt funktionshindrad person har behov av insatser från såväl kommun som region ska dessa samordnas vid vårdplanering. Denna vårdplanering avser enskilda som handläggarna möter i sin dagliga verksamhet inom kommunens eller regionens olika verksamheter. Det kan avse enskilda som bor i ordinärt boende, särskild boendeform eller enskilda sjukhem. Den behandlare/handläggare som ser behov av en vårdplanering, initierar den och ser till att övriga ansvariga behandlare/handläggare sammankallas, efter samråd med den enskilde. Till vårdplaneringen kan det även vara aktuellt att kalla andra samverkanspartners från t ex försäkringskassa, arbetsförmedling, kommunens arbetsmarknadsenhet, socialtjänsten, hemvård/hemsjukvård. Även anhöriga och andra från det sociala nätverket kan delta allt efter den enskildes önskemål och behov.alla deltagande på vårdplaneringen som har ett åtagande i vårdplanen har ansvar för att följa planen och stödja samverkanspartner.gällande sekretesslagstiftning skall gälla men får inte utgöra något hinder då den berörda är närvarande eller har i det fortsatta arbetet lämnat muntlig eller skriftligt samtycke till informationsöverföring. 2.2 Vårdplanering i samband med sluten vård Vårdplanering ska inom psykiatrin även ske i samband med slutenvård. Formerna för detta finns reglerat i Regler för informationsöverföring och samordnad vårdplanering för medicinskt utskrivningsklara samt betalningsansvar som gäller från Lokala rutiner för NU-sjukvårdens upptagningsområde har utarbetats.se bilaga vårdplaneringsrutiner. 12

13 3.0 SAMVERKANSFORMER 3.1 Samordningsgruppen Samordningsgruppen, bestående av 2-3 personer från varje kommun samt primärvård och regionspsykiatrin har som uppgift att regelbundet utvärdera vårdprocessen och vårdplaneringsrutiner. Så snart man i verksamheterna upplever att vårdkedjan brister ska man kunna ta upp detta med medlemmarna i Samordningsgruppen, som får analysera problemen och finna lösningar eller föreslå förändringar i verksamheterna. Man ska kontinuerligt utvärdera Samverkansplanen och svara för att god kvalitet uppnås. Gruppen träffas minst 1 gånger per termin. Sammankallande blir enhetschefen i specialistpsykiatrins öppenvård i Dalsland. Gruppen har ansvar för att föra ut informationen till ansvariga i sin egen organisation som svarar för att informationen översätts i det praktiskt arbetet. 3.2 Lokala samverkansgruppen - lokala samverkanslag. I varje kommun finns en lokal samverkansgrupp som består av representanter för försäkringskassa- kommun-socialtjänst-primärvård-arbetsförmedling-ami. Det finns samarbetsgrupper både på chefsnivå och handläggarenivå. Man planerar och genomför insatser som stöd till människor med olika arbetshinder. Det är viktigt att människor med psykiska störningar och psykiska funktionshinder uppmärksammas i dessa grupper. Det vore önskvärt att det i dessa samarbetsgrupper finns representanter från både den kommunala och regionala psykiatrin. Information om denna samverkansplan bör ges i dessa grupper. 3.3 Samarbetsformer Specialistpsykiatrins öppenvård och kommunpsykiatrin har regelbundna träffar för avstämmning och planering av gemensamma insatser Regionspsykiatrins mobila akutteam kan erbjuda personer med psykiskt funktionshinder vård och behandling i närmiljö som ett alternativ till sjukhusvård vid försämring och nyinsjuknande.underlätta permissioner och utskrivning för personer med psykiskt funktionshinder som behandlats i dygnetruntvård. Stödja och underlätta för närstående. Ge råd, stöd och konsult insatser till övriga vård och omsorgsgivare.underlätta samverkan internt/externt. Akuta hembesök är tidsbegränsade och av tillfällig art samt ledda av läkare. Geografisk uppdelning mellan teamen se bifogad telefonlista. 4.0 KOMPETENSUTBYTE OCH FORTBILDNING En gång per år bör fortbildning ordnas för personal från både kommunerna, primärvård och specialistpsykiatrin. Man kan ta upp aktuella ämnen och också ägna tid åt att lära känna varandras verksamheter och arbetssätt bättre. 13

14 SOCIALNÄMNDEN PSYKIATRIN I KOMMUNEN Eva Njord Floragården,Storgatan Bengtsfors Tel: Mobil: Fax: bengtsfors.se Enhetschef och psykiatrisjuksköterska Strömgatan Bengtsfors Tel: Mobil: Fax: Birkfeldtska Villan, dagverksamhet Floragården, Storgatan Bengtsfors Gullvivan Tel: Konvaljen Tel: Fax: Gruppboende IFO ) Centrumvägen 21 Box Bengtsfors INDIVID OCH FAMILJEOMSORG ( Verksamhetschef Inga Engström Tel: Mobil: Fax: E- mail: inga. bengtsfors.se 14

15 Socialsekreterare vuxna Jonas Olsson Tel: Mobil: Fax: bengtsfors.se LSS-ENHETEN Enhetschef Lena Severinsen Storgatan Bengtsfors Tel: Mobil: Fax: bengtsfors.se Handläggare Mikael Hagelbrand Tel: Mobil: Fax: amal.se 15

16 DALS-EDS KOMMUN Socialkontoret Tel Fax Dals-Eds Kommun Besöksadress: Storgatan Ed Postadress: Box Ed MAS (Medicinsk ansvarig sjuksköterska) Kristina Karnström Biståndshandläggare Anna Andersson Lena Sandström Psyk Stödverksamheten Förvaltningschef Gunilla Bengtsdotter Postadress Telefon Postgiro Bankgiro+46 (0)

17 Adress och telefonlista avseende stöd och insatser till psykiskt funktionshindrade inom kommunen. FÄRGELANDA KOMMUN Besöksadress: Valbo BRYGGAN DAGVERKSAMHET: VERKSAMHETSBESKRIVNING: Besöksadress: Renvägen 4B Sysselsättning, stödsamtal, social ADL, IVP med gruppsamtal och strukturerad miljö. LIVLINAN: Ursula Grun Besöksadress: Renvägen 4B Stödsamtal för och uppföljning av missbrukare. Utdelning av Antabus. PSYKIATRISJUKSKÖTERSKA: Besöksadress: Allhemsvägen 1A Bedömningar, konsultation, samtal, hembesök, BISTÅNDSHANDLÄGGARE: Marianne Kvist, Maj-Britt Johansson Telefon: Bedömningar om hemtjänst, boende, stöd och råd i frågor. Se även psykiatrisjuksköterska. LSS-ENHETEN: Doris Abramsson Besöksadress: Allhemsvägen 1B Handlägger LSS-ärenden och tillhandahåller assistenter. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN: Nås via växel: Besöksadress: Allhemsvägen 5 17

18 Adress och telefonlista avseende stöd och insatser till psykiskt funktionshindrade i MELLERUDS KOMMUN MELLERUDS KOMMUN Besöksadress: Köpmanstorget Postadress : Växel: Fax: Villa Kvarnen Besöksadress: Algatan 1 Verksamhetsbeskrivning: Telefon: Vårdplanering uppföljning, fysisk träning, Fax: sysselsättning, resor/studiebesök, stödsamtal massage, utbildning, social ADL, stöd vid läkarbesök, FK, AF, beroendegrupp med tolvstegs/kognitiv bearbetning, temagrupp med bearbetning av ångest oro mm. Axet (trygghetsboende/satellitstöd) Besöksadress: Kungsgatan 1 Verksamhetsbeskrivning: Telefon: Boendeträning, Vårdplanering uppföljning, Fax: ADL-träning, stöd vid läkarbesök m m. Satellitstöd som ovan fast i egen lägenhet. Psykiatriansvarig Helge Gustafsson Telefon: Fax: Mob: Biståndshandläggare SOL (hemtjänst, boende/satellit m m, för råd och stöd i dessa Sölvie Linder frågor, även psykiatriansvarig) Telefon: Fax: Individ- och familjeomsorgen Växel: Fax: Vårdcentrum Besöksadress: N Kungsgatan 3 Telefon

19 Adress- och telefonlista avseende stöd och insatser till psykiskt funktionshindrade och missbrukare i Åmåls Kommun. Besöksadress Kyrkogatan 2 (Norrtull) Postadress Box 62, ÅMÅL Växel Fax Dagverksamheten/Boendestödspersonal Lotsen Besöksadress Näsgatan 17, ÅMÅL Telefon Mobil (psyk) Mobil (missbruk) Fax Psykiatrisjuksköterska Maria Junzell , Biståndshandläggare/Socialsekreterare SoL Jeanette Månsson (16-25 år) Stefan Löwenborg (26-65 år) Förvaltningschef Vård och omsorg Gunilla Bexelius ÅMÅLS KOMMUN VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Uppdaterad Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro Box 62, ÅMÅL Kyrkogatan vx kommun@amal.se

20 Psykiatriska öppenvården Bäckefors/Åmål Psykiatriska öppenvårdsmottagningen Bäckefors Dalslands sjukhus Bäckefors Telefon kl Fax Enhetschef Tommy Carlsson Dagsjukvården Psykiatriska öppenvårdsmottagningen Åmål Södra Långgatan Åmål Telefon kl Fax Enhetschef Tommy Carlsson Mobila akutteamet Bäckefors för Dals Ed, Bengtsfors och Åmålskommun Telefon:alla veckodagar kl , Fax Mobila akutteamet Trollhättan för Mellerudskommun Telefon vardagar kl , helger Fax: Mobila akutteamet Uddevalla för Färgelanda kommun Telefon vardagar helger Fax:

21 Kontaktpunkt för lokala rutiner fax och tfn finns uppdaterat på 21

22 22

23 23

24 24

25 25

26 26

27 27

28 28

29 29

30 30

31 31

32 32

33 33

34 34

35 35

36 36

37 37

38 38

39 39

40 40

41 41

42 42

43 43

44 44

45 45

46 46

47 47

48 48

49 49

50 50

51 51

52 52

53 53

54 54

55 Allmänpsykiatriska enheten Vänerparken Box Vänersborg Information angående verksamheten i beroendeteamet för Vänersborg/Dalsland. Sedan i maj har verksamheten i teamet legat nere. Det är olyckligt och vi beklagar fördeningen som det fått som konsekvens. Vid möte på kliniken den 4/4 gicks beroendeteamens funktion och uppdrag igenom. Teamen skall bistå med diagnostik, men bara då diagnosen missbruk inte är klar. Huvudinriktningen för terapiarbetet är de psykiskt störda missbrukarna, där personalen har en konsultfunktion gentemot övrig personal, samverkanspartner och patienter. I samband med att teamet startat upp igen inventeras nu hur aktuellt behovet av kartläggning är och prioritering kommer att göras utifrån det. Med Vänlig Hälsning. Asse Peterson Göran Björling Lars Helldin Vårdenhetschef Verksamhetschef Bitr. verksamhetschef 55

56 Vuxenpsykiatri Ett prioriteringsunderlag för var och en av de 12 sjukdomsgrupper som vuxenpsykiatrin uppdelas i har utarbetats av sektorsrådet. Det har tagits fram i samarbete med och efter granskning av rådet för Allmänmedicin och i vissa delar även Barn- och ungdomspsykiatri. Listan är senast reviderad i mars 2006 i samråd med råden för Allmänmedicin och BUP och efter inhämtande av synpunkter från VästKom. Mer information För mer information, kontakta Ingela Heimann, ordförande i sektorsrådet för vuxenpsykiatri tel eller Lise-Lotte Risö Bergerlind, som varit samordnande i rådets arbete

57 57

58 58