SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET

Transkript

1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER - Vi ska befästa de rutiner som finns gällande rapportering av kränkande behandling på våra fritidshem. Fritidshemmet har informerats och diskuterat hur händelser av kränkande behandling ska rapporteras och tilldelats pärm med information och särskilda blanketter för rapportering till rektor, övrig dokumentation och uppföljning vid incidenter. Incidenter har skrivits tillsammans med elever, samtal har genomförts med vårdnadshavare och incidentrapporter har lämnats till rektor efter varje incident som inträffat i fritidshemmets verksamhet under läsåret. - Vi behöver utveckla vårat arbete gällande användande av digitala hjälpmedel samt utbilda personalen inom detta område. Under hösten inventerade personalen fritidshemmets digitala utrustning. Personalen bedömde att ny en skrivare, fler accesspunkter, fler datorer och en smarttelefon är nödvändigt för att möta det läroplanskrav som ställs för elevers digitala lärande och för att lättare och effektivare kunna kommunicera med vårdnadshavare och annan personal. Efter utökning med fler accesspunkter började digitala verktyg användas i undervisning/aktiviteter på fritidshemmet. Detta i syfte att följa det statliga uppdraget att ge eleverna öka elevernas förståelse för digitaliseringen i vårt samhälle, öka sin erfarenhet och kunskap i att använda digitala resurser, öka sin förståelse och kunskap om källkritik, förstå sitt ansvar för vad de gör på nätet och pröva hur de digitala verktygen kan ge andra möjligheter och lösningar i olika aktiviteter. - Vi ska fortsätta att kompetensutveckla vår personal gällande arbetet med elever i behov av särskilt stöd som vi påbörjat under läsåret Under hösten kartlade personalen hela fritidsverksamhetens alla uppdrag och ansvar. Arbetslaget började även att arbeta utifrån de nya styrdokumenten för fritidshem under arbetslagets planeringar. Personal deltagit i föreläsningar på Dalarnas högskola om fritidshemmets lärmiljöer, lek- och lärande och statens skärpta uppdrag i styrdokumenten gällande behörighet och undervisning under läsåret. Vi har också genomfört en internutbildningsinsats med hjälp av specialpedagog i kommunen för att öka kompetensen kring barn med olika funktionsnedsättningar och hur man kan hantera barn med dessa svårigheter i verksamheten. SKAPANDE OCH ESTETISKA UTTRYCKSFORMER Inom vårterminens tema var skapande obligatoriskt för alla elever. Invävt i temat arbetade personalen med flera av de övriga förmågorna. Samtliga elever deltog och även de minst intresserade kunde inspireras att delta. Smedjebackens kommun Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebacken E-post: fou@smedjebacken.se Telefon: Telefax: Bankgiro: Org.nr: SE Säte Smedjebacken

2 Personalen har genom observation och samtal inspirerat ett antal pojkar att arbeta med skapande former kring deras specialintressen. Detta har utifrån pojkarnas spontana berättande tagits tillvara med ytterligare frågor, förslag och utmaningar så att intresset kunnat synliggöras med bild och konstruktioner. Lego används individuellt och i grupp. Lego ger verksamheten ständigt ett givet utbud för att skapande av konstruktioner. Personalen förbereder och erbjuder ett enkelt pyssel varje vecka ofta inspirerat av kommande helger och traditioner eller bara skojiga pyssel som alla kan göra. Konstruktionsleken leder ofta till en gemensam aktivitet trots att den oftast startade som en idé hos någon elev. Legokonstruktionerna vårdas av konstruktören som ofta vill utveckla byggnationen över tid. Personalen ser att det övervägande är pojkarna som väljer att leka med lego medan endast några flickor väljer att bygga med lego. Personalen ser att vissa elever enbart väljer skapande aktiviteter medan andra aldrig vill eller väljer detta självmant. Det har inneburit att vissa elever hamnar i ensidiga aktiviteter av vana som innebär att olika sorters verksamhetsmaterial förbrukas utan mål. Andra visar stor kreativitet och idérikedom och låter sin fantasi visa vägen genom att pröva olika skapandeformer. Andra elever vill ägna sig åt klassiska pyssel och förströr sig med att testa någon idé Vi ser att det är flest pojkar som inte vill och väljer skapande aktiviteter. LEK, FYSISKA AKTIVITETER OCH UTEVISTELSE Under våren har det större rummet på fritidshemmet anpassats ytterligare så att det kan användas mer flexibelt. Rummet används både som en köpgalleria och till grupplekar, sportlekar och uppträdande. Verksamhetsmaterial till olika lekar är mobilt, lättåtkomligt och kan tas fram och läggas tillbaka efter behov. Personalen värnar om och betraktar elevernas lek som glädjekälla, lärandeverktyg, förströelse, samvaro, relationsskapande, kreativitet och nyfikenhet. Personalen ser leken dels som en aktivitet i sig och som en inspirationskälla för att forma aktiviteter/undervisning utifrån styrdokumentens krav på centralt innehåll och för att utveckla elevernas förmågor och lärande. Genom personalens observationer, nyfikenhet, frågor till eleverna kring deras självvalda aktiviteter och lekar utvecklas/utmanas aktiviteten och undervisning formas. Aktiviteter kan också inspirera eleverna genom att personalen påbörjar ett arbete som ger nyfikenhet hos eleverna och lockar dem att vara med. Personalens närhet och tillgänglighet för eleverna är central. Fritidshemmets utemiljö har inga fasta lekställningar. En sandlåda, en lekstuga, ett klätterträd, buskage, bildäck, virke och lastpallar som används för lek tillika bollspel och cykling. Lekmaterialet för utomhusbruk är i behov av reparation och nyinköp. Utanför fritidshemmet finns en äng och en liten allmän lekpark. Personal har under våren planerat och genomfört aktiviteter/undervisning för att förbättra det centrala innehållet i lekar, utevistelse och fysiska aktiviteter. Detta har förlagts i såväl fritidshemmets lokaler som aktivitetshallen, ängen och bollplanerna på gården. För att ge eleverna goda förutsättningar under aktiviteterna har eleverna organiserats i mindre grupper. Planeringen har syftat till att varje elev ska ges ökat utrymme att vara aktiv och våga ta initiativ i aktiviteten. Det mindre sammanhanget och närheten till personal formades för att ge eleverna ökad trygghet, inflytande och tillit till sin egen förmåga att delta och uppleva gemenskap med andra elever i nära samspel med personalen.

3 Fritidshemmet elever visar att de är lekglada och väljer snabbt sin aktivitet när de anländer efter skolan. Eleverna visar sällan konkurrens eller irritation över lekmaterial eller utrymmen i lekmiljöerna. Situationer som uppstår och leder till osämja handlar vanligtvis om någon som kommer in och tar över, ändrar och bestämmer nya regler för leken och lekmaterialet. Då elevernas scheman innebär att elever hämtas oregelbundet under hela eftermiddagen blir en förflyttning till t.ex. övriga friluftsområden och aktivitetshall mycket omständlig och elevgruppen krympande. I den mindre gruppen kunde personalens instruktioner och samtal om aktiviteten/undervisningen gällande lekar, utevistelse och fysiska aktiviteter, ge varje elev ökad förutsägbarhet, tydlighet och förutsättningar för att förstå aktivitetens mening och kunna förhålla sig till lekmiljön. SPRÅK OCH KOMMUNIKATION I den första pedagogiska planeringen som utformades under vårterminen arbetades det fram ett underlag till stöd för personalens arbete med språk och kommunikation inom det aktuella temat/ämnesområdet. I lek och aktiviteter/undervisning är personalen mycket noga med att lyssna på varje elev och att uppmärksamma dem på vikten av att vi lyssnar på och svarar varandra. Personalen ställer många frågor och förhåller sig nyfikna på vad eleverna säger, tänker och menar. Personalen diskuterar hur man kan uppleva vad som sägs, hur saker sägs och samtalar om hur man kan uttrycka sig. Vi talar ofta om vikten av att förstå hur andra kan uppleva ett skämt, en skämtsam attityd och att vi måste vara försiktiga med hur och vad vi säger. Eleverna uppmanas också att fråga varandra vad de menar så att missförstånd ska kunna undvikas. Efter osämja/incident berätta uppmuntrar vi elever att berätta för den/de elever som hanterat dem illa vad/hur de vill att den/de ska göra för att gottgöra. Detta sker med stöd av personal. Många elever delger gärna sina tankar, idéer och förslag till personalen. Alla elever visar sig inte lika aktiva i att kommunicera och föra fram sina tankar, känslor och åsikter. Personalen ser att eleverna blir mer aktiva och trygga i sin kommunikation när personalen finns i närheten. Elever som inte talar spontant öppnar sig mer där personal deltar och när samtal förs i liten grupp. NATUR OCH SAMHÄLLE Aktiviteter i natur och samhälle är främst hänvisat till skolloven eftersom det innebär en omständlig förflyttning med mellanmål, elevernas tillhörigheter och en elevgrupp som krymper efter elevernas löpande hemgång. Ingen skog finns på promenadavstånd. Den lilla skogsdunge som finns används av förskolan som naturruta. Under loven genomförs promenader i närområdet med olika innehåll såsom tipspromenad, skattjakt, observation av förändringar i årstiderna, samlande av naturmaterial, pulkaåkning i snöhögar. Övrig tid promenerar elevgrupper för sortering av skräp till återvinningsstationen och för inköp av varor till mataffären. Eleverna åker alla skolskjuts och denna transport som samhällsfunktion leder till många samtal om hur man uppträder på en buss, säkerhet vid på- och avstigning.

4 Eleverna använder sina erfarenheter, intressen och fantasi och formar aktiviteter t.ex. mineralletning, forskningsexpeditioner till Antarktis, entreprenörverksamhet som gruskörning, vägverket, transporter, sopmaskin och byggande av fordon med släp. Personalen uppmuntrar, utvecklar, samtalar och inspirerar i leken och bygger ut leken så att fler elever kan delta. Enkätsvar från personalen angående den psykosociala arbetsmiljön. 1 Trivsel / relationer: Trivs du på din arbetsplats? 2 Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål? 3 Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra jobb? 4 Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter? 5 Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ? 6 Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen? Inflytande / påverkansmöjlighet: Känner du dig delaktig i hur ditt arbete / dina arbetsuppgifter 7 utformas? Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din 8 chef? 9 Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är: På den psykosociala arbetsmiljöenkäten är det tre av fyra i personalen på fritidshemmet i Söderbärke som har besvarat frågorna. På grund av så få i personalen så väljer vi att inte visa diagrammet då det kan vara utpekande. De resultat vi kan se är ganska varierande och spretiga när det gäller svarsalternativen och därför är det svårt att göra någon övergripande analys av resultatet. Vi kommer dock att följa upp resultaten individuellt gällande de resultat som ligger lågt för att kunna göra förbättringsåtgärder som gynnar personalen och verksamheten.

5 ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR : Sammanfattande åtgärder: Fokus 1: Arbeta med olika teman som främjar social gemenskap Fokus 2: Vi ska öka kompetensen hos våra medarbetare genom att ge möjlighet till kompetensutveckling på nationella konferenser samt på hemmaplan. Fokus 3: Vi ska ta fram en aktivitetsplan/årshjul för varje fritidshem. Fokus 4: Kontakt med närsamhället. Fokus 5: Arbeta pedagogiskt med mellanmålet på fritidshemmet. Fokus 6: Samarbete med elevhälsan. Ort: Söderbärke Datum: Underskrift av ansvarig rektor: Namnförtydligande: Fredrik Hedlund