Detaljplan för Regionens hus (Vita huset) Gullbergsvass

Transkript

1 Detaljplan för Regionens hus (Vita huset) Gullbergsvass Illustrationer: White Arkitekter Utställningshandling Augusti 2010

2 Innehållsförteckning Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse Plankarta, Illustrationsritning, Grundkarta Information Fastighetsförteckning, beslutsprotokoll, övriga handlingar samt kartor i skala 1:1000 kan beställas från Stadsbyggnadskontoret, Agneta Brynfeldt, tfn Handlingarna finns även på Göteborgs Stads hemsida: under rubriken stadsplanering. Information om planförslaget lämnas av: Lennart Widén, tfn eller Agneta Brynfeldt, tfn Utställningstid: 11 augusti september 2010.

3 Planhandling Utställning Datum: Diarienummer: 0866/08 (FIIa 5084) Distrikt Söder, Plangruppen Lennart Widén Telefon: E-post: Detaljplan för Regionens hus inom stadsdelen Gullbergsvass i Göteborg Planbeskrivning Planens syfte och huvuddrag Planens syfte är att pröva en kompletterande bebyggelse för kontorsändamål (Regionens hus) i anslutning till f d Bergslagsbanans stationshus i Gullbergsvass. De nya byggnaderna föreslås norr och nordväst om befintlig byggnad. Stationshuset är byggnadsminne och stor hänsyn måste tas till detta vid utformningen av de nya byggnaderna. I byggnadsminnet ingår även en rest av den tidigare långsträckta Bergslagsparken, vilken bevaras. Parken utökas också något, genom att en senare tillbyggnad rivs och huvudbyggnaden återställs till ursprungligt utseende. Handlingar Planhandlingar: Planbeskrivning (denna handling) Genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser Övriga handlingar: Samrådsredogörelse Fastighetsförteckning Illustrationsritning Grundkarta Bilagor: 1) Länsstyrelsen, beslut om byggnadsminne (11)

4 2) Antikvariskt planeringsunderlag 3) Geoteknisk undersökning, reviderad i maj ) Miljöteknisk markundersökning Förutsättningar Läge Planområdet är beläget strax norr om Göteborgs centralstation i stadens centrum. Areal och markägoförhållanden Planområdet omfattar cirka m 2 och ägs till större delen av av Higab. Planförhållanden Översiktsplan / fördjupning av översiktsplan Översiktsplanen för Göteborgs kommun anger Pågående användning; Bebyggelseområden med grön- och rekreationsytor (Bostäder, arbetsplatser, service, handel, mindre grönytor, mm. Blandning av bostäder och icke störande verksamheter är önskvärd.). Detaljplan Större delen av planområdet saknar detaljplan. En mindre del i det nordvästra hörnet berörs av DP 4342, Väg 45, Götatunnelns östra anslutning. Genomförandetiden har gått ut och planen är i berörd del inte genomförd. Mark och vegetation Planområdet utgörs av f d Bergslagsbanans stationshus, omgivet av den f d bangården i norr (idag parkering) och en mindre park väster därom (del av den tidigare långsträckta Bergslagsparken). Geotekniska förhållanden Marken är utfylld f d älv (därav namnet Gullbergsvass). En geoteknisk undersökning och en markmiljöundersökning har genomförts har genomförts inom planområdet (bilaga 3 och 4). Efter samrådet har den geotekniska undersökningen kompletterats med anledning av länsstyrelsens synpunkter och bebyggelsens nya utformning. Marken är normalriskområde för radon. Fornlämningar och kulturhistoria F d Bergslagsbanans stationshus ( Vita huset ) uppfördes 1881 enligt ritningar av arkitekterna Axel och Hjalmar Kumlien, ett par av samtidens mest anlitade arkitekter. Huset har senare byggts till i sin västra del. Stationen användes ursprungligen för Bergslagsbanan och senare även för Västkustbanan och linjen Göteborg-Borås. Från 1930, när persontrafiken flyttade till Centralstationen, har stationshuset innehållit Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 2(11)

5 administrationslokaler. Godsbangården på byggnadens norra sida revs slutgiltigt upp under 1970-talet. Stationshuset har rikt utsmyckade putsfasader i nyrenässans. Till stationsmiljön hör också järnvägsparken (område Gullbergsvass 3:5 i kommunens bevarandeprogram). Byggnaden med sin monumentala huvudfasad visar järnvägens viktiga roll vid talets slut. Den utgör ett dominerande blickfång i detta trafikområde. Under den senaste totalrenoveringen av byggnaden 2001 togs snickerier, gjutjärnspelare, stuckaturer, spegeldörrar och andra originaldetaljer fram. Entréhallen, huvudtrapphuset samt några övriga mindre byggnadsdelar rekonstruerades till ett äldre eller ursprungligt utförande. Länsstyrelsen har beslutat om att byggnadsminnesförklara Bergslagsbanans f d station (bilaga 1). I skyddsbestämmelserna ingår bland annat att byggnaden inte får rivas samt att byggnadens exteriör inte får byggas om eller förändras så att dess kulturhistoriska värden minskar. Vidare finns skyddsbestämmelser om interiörer i byggnadens centrala del (se vidare under Bebyggelse nedan). Byggnadsminnesområdet får inte ytterligare bebyggas eller på annat sätt förändras. Området skall hållas i sådant skick att byggnadens och parkens utseende och karaktär inte förvanskas års karta med den ursprungliga stationsbyggnaden och järnvägsparken söder därom. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 3(11)

6 Ett särskilt Antikvariskt planeringsunderlag beskriver närmare byggnadsminnet och dess omgivning (bilaga 2). Befintlig bebyggelse Förutom stationsbyggnaden finns på tomten en magasinsbyggnad, som idag används som byggvaruhandel. Service I nära anslutning finns ett stort utbud av service i olika former, framför allt kollektivtrafikanknuten (resecentrum). Störningar Planområdet är bullerstört, särskilt från den omedelbart norr därom gående Mårten Krakowleden (väg E 45). Störningar förekommer också från järnvägstrafiken söder om planområdet. Detaljplanens innebörd och konsekvenser Detaljplanen innebär att ett kvarter bildas runt det befintliga stationshuset och att detta kompletteras med två byggnader norr därom en längsgående lägre utmed huvudbyggnaden och en högre i kvarterets nordvästra hörn. De tre byggnaderna länkas med neutrala förbindelsegångar. Parken i kvarterets sydvästra hörn bevaras och utvidgas genom att den senare tillkomna tillbyggnaden rivs och huvudbyggnaden återställs till ursprungligt utseende. Med den nya ägaren får också hela kvarteret en långsiktigt stabil nyttjare som ger stationshuset en bättre inramning än dagens. På stationshusets norra sida låg tidigare bangården. Idag upptas denna yta av parkering och en magasinsbyggnad (byggvaruhandel). Denna rivs och ersätts med nya byggnader utmed Mårten Krakowleden. Totalt tillskapas ca ca m 2 kontorsyta för att tillsammans med befintlig byggnad (ca m 2 ) rymma ca 900 arbetsplatser. Till detta kommer ca m 2 under mark (parkering). Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 4(11)

7 Bebyggelse Befintlig och ny bebyggelse Huvudbyggnaden bevaras och skyddas enligt byggnadsminnets skyddsbestämmelser (se nedan). Den senare tillkomna tillbyggnaden i väster rivs och stationshuset återställs till ursprungligt utseende. Kompletterande kontorsbyggnader uppförs i kvarterets norra del, med en högre byggnadsdel mot Stadstjänaregatan som markering av regioncentrum. En högre byggnad i detta läge har i ett större sammanhang studerats kopplat till en ny Göta älvbro, som landar i korsningen Stadstjänaregatan Mårten Krakowleden. Byggnaden får en liknande relation till bron som höghuset vid Lilla Bommen ( Läppstiftet ) har idag. Huvudbyggnaden med Bergslagsgatan och järnvägsparken i förgrunden. Vad som inte framgår av bilden är att resterande del av Bergslagsparken till vänster om stationshuset bevaras (se illustration på sid 6). De nya byggnaderna placeras bakom huvudbyggnaden utmed Mårten Krakowleden, en högre del i kvarterets nordvästra hörn och en lägre del utmed stationshuset. Den senare är tänkt som en neutral skärm, som inte syns på närmare håll, exempelvis från järnvägsparken (se illustration på sid 7). I byggnadsminnesbeslutet finns skyddsbestämmelser för huvudbyggnaden, såväl exteriört som interiört. För interiören är entréhallen och huvudtrapphuset särskilt bevaransvärda (gul markering). Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 5(11)

8 Service Se ovan under förutsättningar. Friytor Parken i kvarterets sydvästra hörn bevaras och utvidgas genom att den senare tillkomna tillbyggnaden rivs. Parken kan fungera som en trädgård för de verksamma i kvarteret, men blir även allmänt tillgänglig. Parken i kvarterets sydvästra del bevaras och utvidgas genom att tillbyggnaden rivs. De nyplanterade träden i och invid rondellen står utanför det nya kvarteret och kan stå kvar. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 6(11)

9 Naturmiljö Järnvägsparken söder om huvudbyggnaden berörs inte av detaljplanen, men förutsätts bevarad i kommande detaljplan för Ny Göta älvbro. Huvudbyggnadens söderfasad. Den senare är tänkt som en neutral skärm, som inte syns på närmare håll, exempelvis från järnvägsparken. Trafik Bil-, cykeltrafik Planområdet har god tillgänglighet till det övergripande biltrafiknätet; Göta älvbron, Mårten Krakowleden och den planerade Bangårdsviadukten. Angöring sker från Bergslagsgatan, en möjlig huvudgata i ett omvandlat Gullbergsvass. Bilparkering sker i ett garage med ca 100 platser under de kompletterande byggnaderna i kvarterets norra del, med in- och utfart norrifrån. Även inlastning till kvarteret sker härifrån. Med hänsyn till det extremt goda kollektivtrafikläget kan föreslagna lägre parkeringstal användas. Det förutsätts också att såväl bil- som cykelpool finns tillgänglig. Cykelparkering anordnas dels utmed Bergslagsgatan, dels i garaget under byggnaderna, totalt ca 280 platser. Kollektivtrafik Resecentrum erbjuder ett totalt utbud av kollektivtrafik av alla slag och i alla riktningar. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 7(11)

10 Teknisk försörjning Vatten, avlopp och dagvatten Förbindelsepunkter för vatten och avlopp finns i kvarterets omedelbara närhet. För anslutning med självfall gäller att lägsta nivå för färdigt golv ska ligga minst 0,3 meter över marknivån vid förbindelsepunkten. Möjligheterna till lokalt omhändertagande av dagvatten beror på hur stora delar av underbyggnadsrätten som utnyttjas. Om de nya husen förses med gröna tak kan detta ge en fördröjningseffekt. Två större ledningar för spill- och dagvatten vid kvarterets nordvästra hörn säkerställs med ett u-område. Värme Möjlighet att ansluta till fjärrvärme finns. I projektet ingår också att testa ny teknik för att dels få ned byggnadernas energibehov, dels att med solfångare/solceller producera el och värme lokalt. El och tele El- tele och optokablar finns i kvarterets omedelbara närhet. Den nätstation som ligger öster om kvarteret kan tills vidare strömförsörja den nya exploateringen. Möjlighet ges också att bygga in en ny nätstation i kvarterets östra del. Lägen för eventuella nya nätstationer utanför kvarteret kommer att behandlas i pågående planarbete för ny Göta älvbro respektive Bangårdsviadukt. Grundläggning Särskild grundundersökning krävs i samband med ansökan om bygglov/bygganmälan. Konsekvensbeskrivning Hushållning med mark- och vattenområden m.m. Vid utarbetande av denna detaljplan har stadsbyggnadskontoret gjort en lämplighetsprövning enligt 2 kap. plan- och bygglagen samt en avvägning enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. Vidare har detaljplanen prövats mot kommunens översiktsplan i enlighet med 5 förordningen om hushållning med mark och vattenområden m.m. Inga riksintressen berörs, men f d Bergslagsbanans stationshus är byggnadsminne. Kontoret bedömer att redovisad användning kan anses vara den ur allmän synpunkt mest lämpliga utifrån planområdets förutsättningar och föreliggande behov. Planen bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna överskrids. Detaljplanen är förenlig med kommunens översiktsplan. Behovsbedömning Kommunen har gjort en behovsbedömning enligt PBL 5 kap. 18 och Miljöbalken (MB) 6 kap. 11 för aktuell detaljplan. Lokaliseringen av 900 arbetsplatser, som idag är utspridda på ett antal platser i staden, till detta mycket goda kollektivtrafikläge innebär totalt sett ett minskat bilåkande. Den trafikökning som lokaliseringen medför i närområdet bedöms som marginell. Kommunen har bedömt att ett genomförande av detaljplanen inte kommer att medföra någon betydande miljöpåverkan. Vid behovsbedömningen har kriterier i MKBförordningen bilaga 4 särskilt beaktats och ansetts vara uppfyllda. Detaljplaneförslaget Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 8(11)

11 medger endast en mindre komplettering i befintlig sammanhållen bebyggelse. Planförslaget medger i övrigt inte användning av planområdet för de ändamål som anges i PBL 5 kap. 18, varför kriterierna i MKB-förordningen bilaga 2 inte behöver särskilt beaktas. Kommunen har därmed bedömt att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning inte behövs för aktuellt planförslag. Behovsbedömningen är avstämd med länsstyrelsen Följderna av planens genomförande ska dock alltid redovisas enligt PBL. Nedan följer därför en kort sammanställning av planens konsekvenser. Stadsbild Huvudtanken med detaljplanen är dels att skydda befintlig stationsbyggnad, dels att genom en högre byggnad markera regioncentrum. Den nya bebyggelsen mot Mårten Krakowleden med den högre byggnaden i fonden. Kulturmiljö Förutom skyddsföreskrifter i byggnadsminnesförklaringen ges huvudbyggnaden planstöd, vilket saknas idag. Av det antikvariska planeringsunderlaget framgår att det tidigare sambandet mellan Centralstationen och Bergslagsbanans station med allén i Bergslagsgatan och parken norr därom är brutet i och med tillkomsten av Göta älvbron och Götatunneln. Dagens samband är i stället det in- och utvändiga stråket Centralhuset Nils Ericsonterminalen Bergslagsgatan. Det är alltså fortfarande viktigt hur man möter stationshusets framsida från sydväst. Därför bevaras parken i kvarterets sydvästra del. På sikt är tanken att återskapa Bergslagsgatans allé som entré till stadsdelen Gullbergsvass. Naturmiljö Järnvägsparken söder om Bergslagsgatan berörs inte av detaljplanen, men förutsätts bevarad i kommande detaljplan för Ny Göta älvbro. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 9(11)

12 Mötet med stationshuset från sydväst. Järnvägsparken till höger. Störningar Planområdet är stört av buller och luftföroreningar från kringliggande biltrafikleder. Bostäder är därför inte lämpligt. Inomhus kan störningarna bemästras med erforderlig ljudisolering och högt placerade luftintag. Utomhus skyddas parken i kvarteret av den nya byggnaden mot Mårten Krakowleden, men är fortsatt utsatt för buller från Stadstjänaregatan (och Bergslagsgatan). Möjlighet finns att skapa mindre, skyddade gårdar mellan huvudbyggnaden och den kompletterande nybyggnaden norr därom. Korsningen Mårten Krakowleden Stadstjänaregatan. Regionen hus markeras med en högre byggnad i korsningen. Risker Kompletteras eventuellt efter samråd med länsstyrelsen. Sociala konsekvenser Det nya kvarteret blir ett första steg i ambitionen att knyta samman City med den nya stadsdelen Gullbergsvass. För stadens sociala liv, och särskilt för tryggheten i detsamma, är det därför viktigt att byggnadernas bottenvåningar om möjligt ges ett Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 10(11)

13 publikt innehåll, gärna också utanför normal kontorstid. Så kan till exempel den nya byggnaden i nordväst innehålla en café-/restaurangdel med uteservering i parken. Nollalternativ Att inte genomföra detaljplanen innebär att regionens administration fortsatt kommer att vara utspridd på flera platser i Göteborg. Inramningen av f d Bergslagsbanans stationshus kommer fortsatt vara stora parkeringsytor och särskilt dess utsatthet mot Mårten Krakowleden Stadstjänaregatan kommer att bestå. Genomförandetid Genomförandetiden utgår 5 år efter det datum då planen vunnit laga kraft. Birgitta Lööf Planchef Lennart Widén Planarkitekt Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 11(11)