Eleverna i år 6 var mest nöjda med skolrestaurangen som miljö. Totalt sett tyckte

Transkript

1 Töebda kmmun Öveag va det eevena i å 3 ch 6 sm bäst uppskattade skmåtiden, både nä det gäde mat ch mijö. Sedan undesökningen 3 ha inte så många psitiva föändinga skett band eevena. De stösta psitiva föändingana skedde mean 0 ch 3. Snaae ha en de negativa föändinga skett. De yngsta skeevena tyckte fföaande bäst m skmaten. Med åden minskade andeen eeve sm tyckte att skmaten fta va gd. Det va sammanagt 4 % sm tyckte att skmaten va gd minst 3 gånge i veckan. 36 % tyckte att maten fta va fint uppagd. 52 % sm fta åt sig mätta. 42 % åt fta gönsake fån saadsbuffån. 33 % va ffa va nöjda med saadsbuffön. 74 % av eevena i å 6 ch 9 åt skunch de festa skdagana. Nä eevena i å 9 inte åt skunch avstd 38 % fån att äta någt. Eevena i å 6 va mest nöjda med skestauangen sm mijö. Ttat sett tyckte 64 % att mijön sm hehet va ba. 66 % att den va tivsam. 46 % sm tyckte att skestauangen uktade gtt. 67 % sm tyckte att den va en ch fäsch. 29 % tyckte att det va tångt i skestauangen. 68 % att skestaungen ffa va buig. 6 % uppevde att de fick sitta ensamma ch äta fast de inte vie det. 49 % att de hade gtt Om tid att äta. 54 % va nöjda med måtidspesnaens bemötande. Det va % av eevena sm ansåg att de kunde påveka skmåtiden. En sammanäkning visa att andeen eeve sm hade ett ba hehetsintyck av skmåtiden minskat fån 3. Å 6 va det 42 % av eevena i å 3, 44 % i å 6 ch % av eevena i å 9 sm hade ett ba hehetsintyck. Eevenas gda matvan ha föändats i en psitiv iktning, men ftfaande minskade de gda matvanna sm att äta fukt ch fukst med åden, medan de dåiga matvanna öveag minskade såsm att dicka äsk, äta gdis, chips ch iknande. Den hä undesökningen ha genmföts 0, 3 ch 6 i Töebda kmmun. Å 0 vade uppdagsgivaen att dea ut enkäten ti både eeve ch äae i å 3, 6 ch 9. Å 3 ch 6 deades enkäten enbat ut ti eeve i å 3, 6 ch 9. Av de 294 eeve sm enigt uppdagsgivaens uppgifte gick i de aktuea åskusena, hade 259 eeve svaat på enkäten. Andeen svaande eeve va 88 %, viket ä ett mycket ba esutat. diagam 85 visas antaet sva födeat på de te åskusena. Fya eeve hade inte angett s'n de va ficka ee pjke. biaga finns enkäten i sin hehet. 56 TöREBODA KOMMUN

2 O p i 52 ffi 44 m Å3 A6 Å9 Fick Pjka Diagam 85. Hu många fick ch pjka sm svaade på enkäten. Anta. Vad tyckte eevena m skunchen? Hu fta åt de av saadsbuff6n ch vad tyckte de band annat m måtidspesnaens bemötande? Ha det skett någa föändinga sedan 3 ch vika i så fa? Det ä någa av de fåg ss'n ki'nme att besvaas i det hä kapitet. g.,«.,. De festa åt i ski Siiföä Den fösta fågan sm ä angeägen att få sva på ä hu många av eevena i å 6 ch 9 i gundskan sm vanigtvis åt skunch. De kunde väja mean svasatenativen "5 daga", "4 daga", "3 daga", "2 daga", " dag" ch "Säan ee adig". Det va te fjädedea av eevena sm fö det mesta åt skunch, det vi säga att de åt i skestauangen 4-5 daga i veckan, se diagam g m CÖ Q & L Å A9 Diagam 86. Eeve sm fka åt skunch, å 6 ch 9. Pcent Sedan 0, då mätningana statade, ä det ungefö te fjädedea av eevena i å 6 sm äte skunch 4-5 daga i veckan. Fö eevena i å 9 ä det sedan 3 ckså te fjädedea st'n äte skunch 4-5 daga i veckan. Sammanagt va det 26 eeve i å 6 (7 eeve 3 ch 8 eeve 0) ch 6 eeve i å 9 ( eeve 3 ch 44 eeve 0) sm åt skunch 3 daga i veckan ee me säan. Det va en signifikant minde ande fick än pjka sm fta åt skunch. Hu dnade eevena i å 9 sin unch nä de inte åt i skestauangen? Eevena fick ta stäning ti fem ika svasatenativ ch de kunde makea fea sva, se diagam 87. TöREBODA KOMMUN O

3 i 90 m 60 C. a). 0Fi('). Ö 50 a- 40 i 50 43mm i 38.? Äte inget ???' Äte hemma Köpe pizza e. ikn. Köpe mat i a8 Skcafeteian 24 8 i7 ffi Diagam 87. Hu eevena i å 9 dnade unchen nä de inte åt i skestauangen. Pcent. Å 6 hade andeen eeve sm inte åt någt (38 %) minskat jämföt med 3, men ökningen ä inte signifikant. En signifikant stöe ande åt hemma (48 %) ee köpte pizza, hambugae ee iknande (43 %) jämföt med tidigae å. Nämae en femtede köpte någt att äta i affäen. Det va knappt en tinde sm köpte någt i skcafeteian. De yngsta tyckte ftfaande bäst m skmaten De festa eevena åt atså skunch, men vad tyckte de m maten? Eevena fick svaa på hu fta de tyckte att skmaten smakade ba. De kunde svaa "Atid", "3-4 gånge i veckan", "-2 gånge i veckan" ee "Adig". diagam 88 visas hu många sm tyckte att skmaten fta smakade ba, det vi säga atid ee 3-4 gånge i veckan ;60' 52 a) «-' 50 «40 0 0? Å a i Å 'i Å9 23??' Diagam 88 Eeve sm fka tyckte att skmaten smakade ba Pcent Dygt häften av eevena i å 3 tyckte att skmaten fta smakade ba ch en fjädede av eevena i å 9 tyckte det. Andeen sm tyckte att skmaten fta smakade ba minskade fö vaje åskus. Den stösta skinaden (signifikant) fanns i å 6 ch mean undesökningstifäena 3 ch 6. Å 3 va det 29 % sm tyckte att skmaten fta smakade ba ch 6 hade siffan ökat ti 43 %. p i'qm TöREBODA KOMMUN

4 Aa eeve fick ta stäning ti två påståenden i'n skmaten; m den va fint uppagd ch såg gd ut samt m de åt sig mätta. Också hä kunde de svaa "Atid", "3-4 gånge i veckan", "-2 gånge i veckan" ee "Adig". Fö öveskådighetens sku visa diagam 89 ch 90 andeen eeve sm svaat fta, det vi säga "Atid" ee "3-4 gånge i veckan". i g?i -;a' ai '-' 50 «40 i m W 32 W h Å3 Å Å9 -m Diagam 89. Eeve sm fka tyckte att maten va fint uppagd. Pcent. Det va dygt häften av eevena i å 3, diygt en tinde av eevena i å 6 ch en fet'ntede i å 9 sm tyckte att maten va fint uppagd. Nä det gäe matens uppäggning ha inga stöe skinade skett sedan å E 60 a» Ö 50 i40' ' 4 Å ffi Å a Å9 38?? Diagam 90. Eeve sm fta åt sig mätta. Pcent. å 3 tyckte knappt två tedjedea att de fta åt sig mätta. Med åden minskade andeen sm fta åt sig mätta. å 6 va det häften ch i å 9 va det knappt två femtedea sm fta åt sig mätta. Den enda föändingen mean undesökningstiföena va i å 3. Å 3 va det 75 % sm fta åt sig mätta ch 6 va det 62 %. Skinaden A signifikant. Anaysen visa ckså att det va signifikant föe fick än pjka sm fta åt sig mätta. Tena åt fta gönsake fån saadsbuffån skestauangena finns en saadsbuff6 dä eevena kan ta ika gönsake ti maten. Hu fta åt eevena gönsake fån saadsbuff6n? De kunde även på den hä fågan svaa "Atid", "3-4 gånge i veckan", "-2 gånge i veckan" ee "Adig". diagam 9 edvisas andeen sm fta åt av saadsbuff6n, det vi säga 3-5 daga i veckan. TöREBODA KOMMUN O

5 00 90?. -p e Q' u50. ö i ffi Å3 37 s Å Å9 34?? Diagam 9. Eeve sm fta åt av saadsbuffån. Pcent Det va fya femtedea av eevena i å 3 sm fta åt gönsake fån saadsbuffin. å 3 ha inga stöe föändinga skett. Det fanns signifikanta skinade mean undesökningstiföena i åskus 6, se diagam 9. Å 3 va det 3 7 % av eevena i å 6 sm fta åt gönsake fi-ån saadsbuff6n. Å 6 hade siffan ökat ti 53 %. Den minskning sm skett i å 9 fån 45 % å 3 ti 34 % å 6 ä inte signifikant. Å 6 fanns inte hee någa stöe skinade mean fick ch pjka. Aa fick ckså svaa på hu nöjda de va med saadsbuff6n. De hade fem svasatenativ att väja mean: "Mycket nöjd", "Nöjd", "Vaken nöjd ee missnöjd", "Missnöjd" ch "Mycket missnöjd", se diagam E ö Hti Ö WW 90 mm 29!= a» «J a i '-'?2? ' ' 2i Å3 Nöjd Vaken nöjd ee missnöjd Missnöjd Diagam 92. Hu nöjda eevena va med saadsbuffån. Pcent. Den stösta föändingen sedan undesökningen 3 ä att signifikant föe eeve i å 3 ch 6 va nöjda med saadsbuffin. å 3 va 46 % nöjda jämföt med 63 % å 3. å 6 va 29 % nöjda jämföit med 43 % å 3. Föändingen i å 9 ä inte signifikant. Dä va % nöjda i'ned saadsbuff6n. Det va signifikant ae fick än pjka sm va nöjda med saadsbuff6n. En majitet uppskattade skestauangen sm mijö enkäten fanns fea fåg sm handade m mi5ön i skestauangen ch sjäva matsituatinen. En fåga va m mi5ön SOm hehet. Eevena kunde svaa att de tyckte att ini5ön Va "Mycket ba", "Ba", "Vaken ba ee dåig", "Dåig" ee "Mycket dåig", se diagam TöREBODA KOMMUN

6 00 g c 60 ai Ö 50 i 40 0 Ö m '3 ' Å3 ö 35 z m 27 ff a 65 Ba Vakenbaeedåig Dåig 4 28 e 35 Ö Diagam 93. Vad eevena tyckte m mijön i skestauangen. Pcent. Ungefä häften av eevena i å 3 ch 9 samt två tedjedea av eevena i å 6 tyckte att mi5ön i skestauangen va ba. Svaen visa inga signifikanta skinade mean 3 ch 6. Däemt ä skinadena mean eevena i å 3 ch 6 vid senaste undesökningstiföet signifikant. Det fanns inga stöe skinade mean fick ch pjka. Eevena fick ckså ta stäning ti ytteigae påståenden m mijön i skestauangen. Föst föje esutaten av två påståenden m hu fta eevena fick sitta ensamma ch äta, fast de inte vie ch hu fta de hade gtt m tid att äta. Fö öveskådighetens sku visa diagam 94-0 andeen eeve sm svaat "Atid" ee "3-4 gånge i veckan" ?' 60 a+ W Ö 50 «40 ] Å ? Å W Å9 5 Diagam 94. Eeve sm fka fick sitta ensamma ch äta. Pcent. Det va öveag få eeve sm fick sitta ensamma ch äta fast de inte vie det. å 3 fick en någt minde ande eeve jämföt med 3 sitta ensamma ch äta. å 6 ch 9 hade maginea föändinga skett. Ttat fick 2 eeve fta sitta ensamma fast de inte vie det. TöREBODA KOMMUN O

7 00 90 p60 a (-'50 a:40?, A A i Å9 ffi Diagam 95. Eeve sm fta hade gtt m tid att äta. Pcent. Om eevena tyckte att de ha gtt m tid att äta ä både en schet'nafåga ch en fåga O uppevese. å 3 ansåg två femtedea, i å 6 två tedjedea ch i å 9 dygt en tedjede av eevena att de hade gtt m tid att äta. Signifikanta minskninga ha skett sedan 3. Det va föe eeve i både å 3 ch 9 sm tyckte att de tyckte att de hade gtt i'n tid att äta. Eevena fick ta stäning ti fem påståenden sm me hade med den fysiska mijön att göa. Två påståenden handade m hu fta eevena tyckte att det va ent ch fäscht i skestauangen ch det anda m hu fta de tyckte att det uktade gtt, se diagam 96 ch ; 60 a» ) m m 5 0 Ä Å3 Å6 Å9 ffi Diagam 97. Eeve sm fka tyckte att det va ent ch fäscht i skestauangen. Pcent. Dygt häften av eevena i å 3 ch 9 samt två tedjedea av eevena i å 6 tyckte 6 att det fta va ent ch fäsch i skestauangen. Det va signifikant fe eeve i å 6 ch fe i å 9 sm tyckte att det va ent ch fäscht jämföt med 3. Skinadena ä signifikanta. 0TöREBODA KOMMUN

8 00 90 pe a.i us O i40' m Å j 4 Å Å9 25???' Diagam 98. Eeve sm fta tyckte att det uktade gtt. Pcent. Dygt Mften av eevena i å 3 ch å 6 samt en fjädede av eevema i å 9 tyckte att det tta uktade gtt i skestauangen. nga skinade mean 3 ch 6 ä signifikanta. Däemt va det signifikant fäe fick än pjka sm tyckte att det fta uktade gtt i skestauangen. Te påståenden handade m hu fta eevena tyckte att det va tångt i skestauangen, hu fta de tyckte att det va buigt ch hu fta de tyckte att det va tivsaint, se diagam 99, 00 cho ::,:.. p 60 Q W 50 (K ffi A Å ? 26 Å9 Diagam 99. Eeve sm fta tyckte att det va tångt i skestauangen Pcent. Diagam 99 visa att at föe eeve i å 3 ch 9 tycke att det ä tångt i skestauangen. å 3 ch 9 tyckte en fjädede ch i å 6 tyckte dygt en tedjede att det va tångt. Fö å 3 ä minskningen signifikant jämföt med 3. å 6 ha istäet en signifikant ökning skett fån 6 % å 3 ti 36 % å 6. TöREBODA KOMMUN O

9 00 g?' Z ? W W 0 O Å3 Å6 Å9? Diagam 00. Eeve sm fta tyckte att det va buigt. Pcent. Det va fämst de yngsta eevena sm ansåg att det va buigt i skestauangen. Dygt fya femtedea av eevena i å 3, nästan häften i å 6 ch en dyg tedjede i å 9 tyckte att det va buigt. Nä det gäe buet ha inga statistiskt säkestäda föändinga skett sedan föa undesökningstiföet p60 ai 050 # ffi Å3 Å6 Å9?? Diagam 0. Eeve sm fta tyckte att det va tivsamt i skestauangen. Pcent. Diagam 0 visa att fetaet eeve tyckte att det fta va tivsamt i skestauangen. Två tedjedea av eevena i å 3, te f)ädedea av eevena i å 6 ch häften av eevena i å 9 tyckte att det fta va tivsamt i skestauangen. nga föändinga ä signifikanta. En annan betydesefu de i uppevesen av skestauangena ä måtidspesnaens bemötande. Eevena fick fågan m hu nöjda de va med skmåtidspesnaens bemötande ch de hade fem svasatenativ att vä5a mean: "Mycket nöjd", "Nöjd", "Vaken nöjd ee missnöjd", "Missnöjd" ch "Mycket missnöjd", se diagam 02. O TöREBODA KOMMUN

10 ; 60 a) ( i 40 0 m ' 0 3' A3 Nöjd Vaken nöjd ee missnöjd Missnöjd mm? m <eq ] 5 E3 a Diagam 02. Hu nöjda eevena va med pesnaens bemötande. Pcent. Ungefö häften av eevena va 6 nöjda med skmåtidspesnaens bemötande. Andeen eeve i å 3 sm va nöjda med skmåtidspesnaens bemötande minskade signifikant fån 3 ti 6 ch ökade signifikant i å 9. Föändingen i å 6 ä inte statistiskt säkestäd. Andeen missnöjda eeve ä föhåandevis iten avsett åskus. Det fanns inga stöe skinade mean fick ch pjka. Eevena i å 6 kunde påveka mest Med tanke på hu många å sm eevena gå i skan ch äte skmat ä det betydesefut att eevena uppeve att de kan påveka skmåtiden, både mat ch mi5ö. Eevena fick svaa m de kunde påveka "Mycket", "Ganska mycket", "Vaken mycket ee ite", "Ganska ite" ee "Lite", se diagam t 60 ai Ö '--- iih E ??? -'3?- Å3 m t Mycket Vaken mycket ee ite Lite Diagam 03. Hu mycket eevena kunde påveka skmåtiden. Pcent : 6 Å9 En femtede av eevena i å 3 ch 9 saint knappt häften av eevena i å 6 tyckte att de kunde påveka ski'nåtiden mycket. å 9 ha andeen sm tyckte att de mycket kunde påveka skmåtiden minskat signifikant. TöREBODA KOMMUN O

11 Eevena i å 3 ch 6 hade bäst hehetsintyck av skmitiden Fem fåg ha vats ut fö att spega eevenas hehetsuppfattning m skmåtiden. Det va fågna m hu fta eevena tyckte att skmaten smakade ba, hu nöjda de va med saadsbuff6n, med måtidspesnaens bemötande, vad eevena tyckte m mi5ön i skestauangen samt hu mycket eevena kunde påveka skmåtiden. Det bö dck pängteas att på en de av fågna kunde eevena svaa "Mycket nöjd", "Nöjd", "Vaken nöjd ee missnöjd", "Missnöjd" ch "Mycket missnöjd". På anda fåg kunde de svaa "Atid", "3-4 gånge i veckan", "-2 gånge i veckan" ee "Adig". Dessa sva ha ti viss de ika betydese. De föstnämnda svasatenativen kan sägas spega kvaitet ch de sistnämnda spega mfattning ; 60 a)' O 50 ' ö, «40 0 O: n 42 Å ffi 44 Å6 3 m ' Å9 '? Diagam 04. Eeve sm hade ett ba hehetsintyck av skmåtiden. Pcent. Dygt två femtedea av eevena i å 3 ch å 6 hade ett ba hehetsintyck, t'nedan knappt en tedjede av eevena i å 9 hade ett gtt hehetsintyck av skmåtiden. Det fanns inga statistiskt säkestäda skinade mean fick ch pjka. Öveag ha andeen eeve st'n hade ett ba hehetsintyck av skmåtiden minskat. Fö å 3 ch 6 va minskningen signifikant sedan föa undesökningstifäet. Eevena äte ftae agad mat hemma ch dicke me säan äsk Hu se skeevenas matvan ut fö övigt? Äte de fukst vaje dag ch hu fta äte de gdis? Eevena fick svaa på fem fåg m sina matvan unde en vanig vecka. De kunde väja mean atenativen: "Vaje dag", "5-6 daga", "3-4 daga", "-2 daga" ee "Säan/Adig". Fö öveskådighetens sku edvisas inte hu i'nånga sm angett vaje svasatenativ, utan istäet hu många sm svaat att de åt fukst, agad mat hemma ch fukt vaje dag samt hu många sm dack äsk ch åt gdis 2 daga i veckan ee minde. 66 TöREBODA KOMMUN

12 ' n 69 t;7 67 m w 6366 b ? a Diagam 05 Eeve sm åt fukst, agad mat hemma ch fukt vaje dag. Pcent. Dygt två tedjedea av eevena i å 3, te fjädedea av eevena i å 6 ch knappt hätten av eevena i å 9 åt fukst vatje dag. Sett öve de te undesökningstiföena ha eevenas fukstvan föändats i å 3 ch 9. Minskningana fån 0 ti å 6 A signifikanta. Geneet sett minskade andeen eeve sm åt fukst med den stigande åden. Ungefö fya femtedea av eevena i å 3 ch 6 samt nämae två tedjedea av eevena i å 9 åt agad mat hemma vaje dag. Andeen eeve sm i å 3 sm åt agad mat hemma va3e dag ha ökat makant sedan 0, medan i å 6 ch 9 ä andeen ungefö densai'nma. Nä det gäe fukteitandet åt nämae två tedjedea av eevena i å 3 samt en femtede av eevena i å 6 ch 9 fukt vaje dag. Fö eevena i å 3 ch 9 ha en st ökning skett sedan 3. Skinadena ä signifikanta g e 60. sq sq ai Ö50 44,'40 0 " Å3 mm?? Å6! Å9 Dicke äsk 2 daga/vecka e.minde i t- i Å3 ff Å6 Å9 Ae gdis. ikn 2 daga/vecka e. minde n W 76 Diagam 06. Eeve sm dack äsk ch åt gdis 2 daga i veckan ee minde. Pcent. Ungefä te t)ädedea av eevena i å 3 samt ungefö fya femtedea av eevena i å 6 ch 9 dack?cisk två daga i veckan ee minde. Andeen eeve SO??? dack äsk två daga i veckan ee minde ha ökat signifikant sedan 3. Cika te fjädedea av eevena i å 3 ch 9 samt knappt ni tindea av eevena i å 6 åt gdis, chips, kak ch ikncmde två daga i veckan ee minde. Andeen eeve sm åt gdis, chips, kak ch iknande två daga i veckan ee minde ha ökat signifikant sedan 3. TöREBODA KOMMUN O

13

14 Fem kmmune tisammans Hittis ha det edgjts fö esutaten i vaje kmmun, men det ä givetvis ckså intessant att få veta me m de fem kmmunena tisammans. Finns det någa skinade mean kt'nmunena? aa fem kmmunena fanns det genmgående skinade mean åskusena. Däfö edvisas esutaten i det hä kapitet åskusvis ch kmmunvis. Fö att skinade mean de ttaa gent'nsnitten mean undesökningstiföena, mean åskusena ch mean kmmunena ska vaa signifikanta behövs en skinad på 5 % ee me. Det bö dck påpekas att i undesökningen å 0 fanns även eeve fån Skövde kmmun t'nedäknade. kmmunkapiten ha fem fåg använts fö att ta fam ett hehetsintyck. De Hu fta tycke du att skmaten ä ba? Hu nöjd ä du med saadsbuff6n? Vad tycke du m mijön i skestauangen? Hu nöjd ä du med måtidspesnaens bemötande? Hu mycket tycke du att ni eeve kan påveka skmåtiden (mat ch t'ni5ö)? det hä kapitet edvisas eevenas sva på de hä fågna ch hehetsintycket, t'nen föst behöve skmåtiden sättas in i ett sammanhang. Skmåtidens sammanhang Egentigen ä inte skmåtiden en isead föeteese sm kan tas ut u sitt sammanhang. Den ä istäet fött föbunden med sammanhanget - skan. Det finns mycket sm taa fö att eevenas tivse i skan, känsa av deaktighet, möjighet att tigdgöa sig undevisningen, kamate med mea ckså påveka hu de uppeve skt'nåtiden, även m få undesökninga ha gjts king detta. Med anda d att det finns bakmiggande sake sm påveka uppevesen av skmåtiden. Den eev sm tycke att det ä igt att gå i skan, ha kmpisa att utngås med, kanske ckså tycke att skmåtiden sm hehet ä ba. Medan den eev sm inte tivs i skan ch sm kanske inte hee ha kmpisa att umgås med, inte hee tycke att skmåtiden ä säskit ba. Det gå inte hee att kmma ifån att en de eeve äte i samma skestauang fem daga i veckan, 40 veck m ået i upp ti sex å. Det påveka tigen ckså hehetsbiden av skmåtiden. Säkeigen påvekas ckså uppevesen av skmåtiden av fakte st'n måtidspesnaen ch kstchefe inte kan påveka så mycket. Det kan handa m kaenas utfmning, ängden på unchasten, nä på dagen unchen seveas, ektinena föe ch efte unchen, fukstvan ch äaens näva i skestauangen. Även anda fakte sm sksammansagninga, sknedäggninga med mea kan påveka uppevesen av skmåtiden Natuigtvis fimis det fakte sm måtidspesna ch kstchefe kan påveka sm matsede, kyddning, va av åva, städning, minde kstsam inedning, bemötande ch så vidae. Det ä ckså den deen sm den hä undesökningen handa m. Genm att få veta hu någt 3 kan skmåtiden bi bätte ee så kan ett vinnande kncept bibehåas. FEM KOMMUNER TLLSAMMANS

15 Fe eeve tyckte att skmaten fta va ba Hu fta tyckte eevena att skmaten va ba? Sm tidigae beskivits kunde eevena svaa "Atid", "3-4 gånge i veckan", "-2 gånge i veckan" ee "Adig". diagam 07 visas hu många sm tyckte att skmaten smakade ba 3-5 gånge i veckan, det vi säga svaat "Atid" ee 3-4 gånge i veckan" ch andeen sm tyckte att den si'nakade ba upp ti 2 gånge i veckan, det vi säga angivit svasatenativen "-2 gånge i veckan" ee "Adig". Ttat sett ha ingen stöe föänding skett mean 6 ch 3 av andeen eeve i å 3 sm tyckte att maten fta va ba. Fö å 6 ch å 9 ha en signifikant ökning skett, medan det fö å 2 på gymnasiet skett en signifikant minskning. Liksm föa undesökningstiföet minskade andeen sm tyckt att skmaten fta va ba med gundskeeevenas ökande åde fö att sedan öka igen i å 2 på gymnasiet. Det fanns ckså sta skinade mean kt'nmunena. å 3 åg det ttaa genmsnittet fö att fta vaa nöjd med skmaten på 68 %, i å 6 åg gentnsnittet på 47 % ch i å 9 åg det på 33 %. Hä nedan visas vika kmmune sm åg öve, på ee unde genmsnittet. Fö att tihöa någn av guppena äknas att igga 5 % ee me öve ee unde genmsnittet Öve genmsnitte Maiestad Å3 På qenmsnitte Tib, 65 % Unde qenmsnittet Guspånq, 56 % Töebda 5 % Öve genmsnittet Q t), 0.) Å6 På genmsnittet Tib, 50 % Töebda 43 % Unde genmsnittet Guspång, 33 % Maiestad, 35 % Öve genmsnittet M 7 /( Å9 På qenmsnittet Unde qenmsnittet Guspång, 22 % Maiestad, 26 %? P Töebda 23 % Tib va den enda kmmun dä gymnasieeevena detg i undesökningen ch 6 ansåg 48 % att maten fta smakade ba. Det ä en signifikant minskning jämföt med 3 då 75 % av eevena i å 2 tyckte att maten fta smakade ba. Å 0 va gymnasiet i Maiestad med ch dä va det % av eevena sm tyckte att skmaten fta va ba. O FEM KOMMUNER TLLSAMMANS

16 Ttatå3, 0?- Ttat å 3, 3 O{dn at.), U.) { g'io. 35% 28% Ttatå3, 6 Guspång i (/ 44%?32% -' Hj Maiestad Tib f Töebda. j Ttatå6, 0 QC 5? '?4Q/?35A '):,t.!6% Ttat å 6, 3 Ttatå6, 6 (0 (3pspång '? f»7%?6q% Fi3% Hj. 74 Maöstad { '?5,?i% Ti b -?-? Töebda + i Ttatå9,0,?;7/n sn Q0!== Ttatå9,3, 75% Ttat å 9, 6 { 67% O),' Guspång < Hj. Maiestad t N 0 Tib, 78% 74% Töebda 77% Tib, 3?Fi/g { Tib, 6 m 57% 0% 0% % % 40% 50% 60% % % 90% 00% Pcent 47% 3-5 gånge/vecka Upp ti2 gånge/vecka Diagam 07. Hu fta eevena tyckte att skmaten va ba. Pcent. FEM KOMMUNER TLLSAMMANS O

17 Eevena i å 3 ch å 2 på gymnasiet va mesta nöjda med saadsbuffån Eevena fick ckså svaa på hu nöjda de va med saadsbuff6n. De hade fem svasatenativ att vä5a mean: "Mycket ne;3d", "Nöjd", "Vaken nöjd ee missnöjd", "Missnöjd" ch "Mycket missnöjd". diagam 08 visas fö övesiktighetens sku svasatenativen "Mycket nöjd" ch "Nöjd" tisammans. Även esutaten fö atenativen "Missnöjd" ch "Mycket missnöjd" visas tisammans. Ttat sett ha två signifikanta föändinga skett mean 6 ch 3 ch de ä att andeen eeve i å 3 ch å 2 på gymnasiet sm va nöjda med saadsbuff6n minskat. Liksm föa undesökningstifäet minskade andeen sm va nöjda med saadsbuff6n med gundskeeevenas ökande åde fö att sedan öka igen i å 2 på gymnasiet. Det fanns ckså sta skinade +nean kmmunena. å 3 åg det ttaa genmsnittet fö att vaa nöjd med saadsbuff6n på 62 %, i å 6 åg gent'nsnittet på 36 % ch i å 9 åg det på 34 %. Hä nedan visas vika kmmune sm åg öve, på ee unde genmsnittet. Å Uve genmsnittet U ) '% ;a Uve qenmsnittet v 2%?% uve qenmsninet Å3 På genmsnittet Guspång, 57 % Hj, 63 % Maiestad, 65 % Å6 På genmsnittet Guspång, 3 % Å9 På genmsnittet Maiestad, 38 % Tib, 37 % Unde genmsnittet Töebda 46 % Unde qenmsnittet Maiestad, 24 % Töebda 29 % Unde qenmsnittet Guspång, 8 % Töebda % å 2 på gymnasiet i Tib va 48 % nöjda med saadsbuff6n. Det ä en signifikant minskning jät'nföt med 3 då 67 % av eevena i å 2 va nöjda med saadsbuff6n. Å 0 va 32 % av eevena i å 2 på gymnasiet i Maiestad nöjda ined saadsbuffi:n. O FEM KOMMUNER TLLSAMMANS

18 Ttat å 3, 0 28%? Ttat Jee å J, 3, LUs) 3 24% f Ttatå3, 6 Guspång. (Q -' Hj 28% 27% 26% 6?/ m q Maiestad Tib ft 25% 26% wmai s Töebda 39%!4% Ttat å 6, 0 -YJ- mm?å Ttat å 6, 3 )j Ttatå6, 6 (0??, - Guspang, 42% 44% 42% 42%?23% A 277 '7')0/. Hj 27%? Maiestad ( Tib Töebda 47% 44% 42% 29%?%?')8% Ttat å 9, 0 Ttat å 9, 3 Ttatå9, 6 47% 45% m 4% i J(:,O/, M%WÄum 0), - Guspang, Hj Maiestad? 4% J 39% 32% ')'0/. WffJW. 8 t Tib 42% [m'+y Töebda 53% '7Ö/( C% ). 0 i Tib, 3. 26% [? Tib, 6 32% L.? J 0% 0% % % 40% 50% 60% % % 90% 00% Pcent Nöjd Vaken nöjd ee missnöjd Missnöjd Diagam 08. Om eevena va nöjda med saadsbuffån. Pcent. FEM KOMMUNER TLLSAMMANS O

19 Majiteten av eevena nöjda med mijön i skestauangen En annan viktig de av skmåtiden ä mi5ön i skestauangen. Ti mi5ön hö både den fysiska ch sciaa mijön, men i fågan angavs inte någn definitin av det mi5ö, utan eevena fick ägga in sin egen betydese i det. Eevena kunde svaa att de tyckte att mi5ön va "Mycket ba", "Ba", "Vaken ba ee dåig", "Dåig" "Mycket dåig". Diagam 09 visa svasatenativen "Mycket ba" ch "Ba" tisammans. Resutaten fö atenativen "Dåig" ch "Mycket dåig" visas ckså tisammans. Ttat sett ha en signifikant minskning skett mean 6 ch 3 fö det gäe eevenas nöjdhet med mijön i skestauangen. Andeen sm va nöjda med mi5ön i skestauangen minskade mean å 3 ch 9 fö att sedan öka igen i å 2 på gymnasiet. Det fams ckså sta skinade t'nean kmmunena. å 3 åg det ttaa genmsnittet fö att tycka att mijön i skestauangen va ba på 60 %, i å 6 åg genmsnittet på 6 % ch i å 9 åg det på 48 %. Hä nedan visas vika kt'nmune sm åg öve, på ee unde genmsnittet. Å3 ;a Ove qenmsnitte!/, På genmsnitte Tib, 57 % Unde qenmsnitte Guspång, 5 % (fi es a:} Töebda 45 % p OVe genmsnittet :). 74 % Å6 På genmsnittet Tib, 60 % Töebda 65 % Unde genmsnittet Guspång, 56 A Maiestad, 56 OVe qenmsnifiet ies?'q J A9 På qenmsnittet Tib, 44 % Töebda 5 % Unde qenmsnittet Guspång, 23 / å 2 på gymnasiet i Tib va 77 % nöjda med mijön i skestauangen. Det ä en signifikant minskning jämföt med 3 då 9 % av eevena i å 2 va nöjda med mi5ön i skestauangen. Å 0 va 34 % av eevena i å 2 på gymnasiet i Maiestad nöjda med mijön i skestauangen. O FEM KOMMUNER TLLSAMMANS

20 (") -' Ttat å 3, 0 Ttat å 3, 3 Ttatå3, 6 Guspång Maiestad { Tib ) Töebda Ttatå6,0. Ttatå6,3, Ttat å 6, 6 a) 00 26% 2%? 7% m i 27%??7y 23% m 26% 34% % 26% 29% 2% (3;: '?7/g? 5%? [W,z Guspång. Hj 35% 2% ö i j? Fi i Maiestad Tib Töebda Ttatå9, 0 Vi 36% 26% 27% 33% ff???5% ff «8% Ttat å 9, 3 36% [:? Ttatå9, 6. 32% 7Ö?;; ; Guspång,. N )% 0 fi0 Hj :' Maiestad ' Ti b Töebda!:O/ WL? 34% Tib, 3 8% Tib, 6, % J % t T T 0% 0% % % 40% 50% 60% % % 90% 00% Pcent 38% 43% 32% Ba Vaken ba ee dåig Dåig 23% ff mm? J m Diagam 09. Vad eevena tyckte m mijön i skestauangen. Pcent. FEM KOMMUNER TLLSAMMANS O

21 «En maiitet av eevena va nöjda med måtidspesnaens bemötande Det ä inte baa kvaiteten på skmaten sm ä betydesefu fö uppevesen av skmåtiden, utan även bemötandet fån måtidspesnaens sida. Eevena fick fågan m hu föjda de va s'ned skmåtidspesnaens bemötande ch de hade fem svasatenativ att väja i'nean: "Mycket nöjd", "Nöjd", "Vaken nöjd ee missnöjd", "Missnöjd" ch "Mycket i'nissnöjd". Diagam 0 visa svasatemativen "Mycket nöjd" ch "Nöjd" tisammans. Resutaten fö atenativen "Missnöjd" ch "Mycket missnöjd" visas ckså tisammans. Ttat sett ha te signifikanta föföndinga skett mean 6 ch 3. De ä att andeen eeve i å 3 ch å 2 på gymnasiet sm va nöjda med måtidspesnaens bei'nötande minskat medan att andeen eeve i å 9 ökat. Liksm föa undesökningstiföet minskade andeen sm va nöjda med saadsbuff6n med gundskeeevenas ökande åde fö att sedan öka igen i å 2 på gymnasiet. Det fanns ckså sta skinade mean kmmunena. å 3 åg det ttaa genmsnittet fö att vaa nöjd med måtidspesnaens bemötande på 8 %, i å 6 åg genmsnittet på 60 % ch i å 9 åg det på 54 %. Hä nedan visas vika kmmune sm åg öve, på ee unde genmsnittet. Öve genmsnittet taiestad 90% Öve genmsnittet GusDan 07, 0 Öve genmsnittet 5,6 0. Å3 På genmsnittet Guspång, % Tib, 84 % Å6 På genmsnittet Maiestad, 63 % Å9 På genmsnittet Maiestad, 58 % Tib0, 52 % Te'ebda 56 % Unde genmsnittet Töebda 449 % Unde genmsnittet Tib, 50 % Töebda 49 / Unde genmsnittet Guspånq, 29 % å 2 på gymnasiet i Tib va 84 % nöjda med måtidspesnaens bemötande. Det ä en signifikant minskning jämföt med 3 då 96 % av eevena i å 2 va nöjda med måtidspesnaens bemötande. Å 0 va 75 % av eevena i å 2 på gymnasiet i Maiestad nöjda med måtidspesnaens bemötande. 0FEM KOMMUNER TLLSAMMANS

22 Ttatå3, 0 Ttatå3, 3 RC Ttatå3, 6 6% f i 7%[ 4% «U (Q -' Guspång ' Hj 6% k 2% Maiestad - Tib Töebda { Ttatå6, 0 { Ttat å 6, 3 --) Ttatå6, 6, 26% 29% 28% 3% 9% 3% [?6% n f - Guspang 24% im Hj 9% Maiestad Tib Töebda Qi 45% 38% 29% W f J Ttatå9, 0 i Ttat å 9, 3 39% 32% 6% Ttatå9, 6, 32% y 4% < G u 's p aa ng " '? Hj N C) Maiestad Tib. Tib, 3. Töebda f (j e 3% 4% 33% 36% % 29% E ff? 5'V 4% TibO, 6 6% 0% 0% A % 40% 50% 60% % % 90% 00% Pcent Ne)jd Vaken nöjd ee missnöid Missnöjd Diagam 0. Om eevena va nöjda med måtidspesnaens bemötande. Pcent. FEM KOMMUNER TLLSAMMANS O

23 Eevena i å 3 ch 6 kunde fföaande påveka skmåtiden mycket Att ha möjighet att påveka ch vaa deaktig ä fta viktigt fö uppevesen av ett samt'nanhang ch även fö skmåtiden. Eevena fick svaa m de uppevde att de kunde påveka skmåtiden, både dess mat ch t'ni5ö. De kunde svaa: "Mycket", "Ganska mycket", "Vaken mycket ee ite", "Ganska ite" ee "Lite". diagam edvisas andeen sm svaade "Mycket" ch "Ganska mycket" tisat'ninans". Andeen sm svaade "Ganska ite" ch "Lite" edvisas ckså tisamtnans. Ttat sett ha en signifikant minskning skett mean 6 ch 3 ch den handa m att en i'ninde ande eeve i å 2 på gymnasiet ansåg att de kunde påveka skmåtiden i'nycket. Andeen sm ansåg att de kunde påveka skmåtiden mycket ökade mean eevena i å 3 ch 6 fö att sedan minska i å 9. Det fanns ckså sta skinade mean kt'nt'nunena. å 3 åg det ttaa genmsnittet fö att kunna påveka skmåtiden mycket på 45 %, i å 6 åg genmsnittet på 5 % ch i å 9 åg det på 33 %. Hä nedan visas vika kmmune sm åg öve, på ee unde genmsnittet. Öi. ve genmsnittei Äpö ia ) (}: Å3 På genmsnittet Maiestad, 45 % Unde genmsnitte Töebda A Öve genmsnittet?å6 På genmsnittet unde genmsnittet 64 Tib, 50 % Töebda 47 % Qn 'ö ) Maiestad, 47 % Å.Å OVe qenmsnittet.}( /n Å9 På genmsnittet Guspång, 33 % Unde qenmsnittet Maiestad, 2 % Töebda % å 2 på gymnasiet i Tib ansåg 33 % att de kunde påveka skmåtiden mycket. Det ä en signifikant minskning jämföt med 3 då 53 % av eevena i å 2 ansåg att de kunde påveka skt'nåtiden mycket. Å 0 va det 8 % av eevena i å 2 på gyi'nnasiet i Maiestad sm ansåg att de kunde påveka skmåtiden mycket. O FEM KOMMUNER TLLSAMMANS

24 Ttatå3, 0 { Ttat å 3, 3 2% 23%?38% '?3% CQ -' Ttatå3, 6 L Guspång Hj Maiestad { t 'J t Tib ] f % 0. 25% % 29% % 9% '!' '??.5/n 9S' ')Fö/, 2J Töebda f! { 24% F7(g% Ttat Å:6, '0 22% 32% Ttatå6, a3 Ttatå6, 6 ( 28% 27% '4%? c -' Guspång i 26% "j7% Hj { Maiestad F{ 25% 23% 29% öm Tib 350/0 i 5% Töebda Ttat å 9, 0 ] L 24% 23% 49/ % Ttatå9, 3 f 26/ ';j?'? Ttatå9, 6. O) ',?', Guspang N )% 0 Hj ( 27% 29% L Maiestad 27% k'}0/. J { Tib 2%? L Töebda J L 28%? Tib, 6 %? 3 7 0/ö Tib, 3 34% u 29% 0% 0% % A 40% 50% 60% % % 90% 0D% Pcent Mycket Vaken mycket ee ite Lite 40% 39/, '(n/ Diagam 7. Hu mycket eevena tyckte att de kunde påveka skmåtiden. Pcent. FEM KOMMUNER TLLSAMMANS O

25 å 3 hade fest eeve ett ba hehetsintyck Svaen på fem fåg ha äknats samman ti ett så kaat index. Det va fågna m hu fta eevena tyckte att skmaten smakade ba, hu nöjda de va med saadsbuff6n, med måtidspesnaens bemötande, vad eevena tyckte m mijön i skestauangen samt hu mycket eevena kunde påveka skmåtiden. ndexet mäte eevenas hehetsintyck av skmåtiden; m de hade ett ba ee dåigt hehetsintyck, se diagam 2. Ttat sett ha två signifikanta ininskninga skett mean 6 ch 3 dä föe eeve i å 3 ch å 2 på gymnasiet hade ett ba hehetsintyck av skinåtiden. Liksi'n föa undesökningstiföet minskade andeen sm hade ett ba hehetsintyck av skmåtiden med gundskeeevenas åde fö att sedan öka igen i å 2 på gyi'nnasiet. Det fanns ckså sta skinade mean kmmunena. å 3 åg det ttaa genmsnittet fö att ha ett ba hehetsinttyck av skinåtiden på 64 %, i å 6 åg genmsnittet på 49 % ch i å 9 åg det på 32 %. Hä nedan visas vika kt'nmune stn åg öve, på ee unde genmsnittet. Öve genmsnittet in EN Öve qenmsnittet Öve genmsnittet Å3 På genmsnittet Guspång, 67 % Tib, 65 % A6 På genmsnittet Guspång, 45 % Töebda 44 % Å9 På genmsnittet Töebda % Unde genmsnittet Töebda 42 % Unde genmsnittet Maiestad, 39 / TibO, 4 % Unde genmsnittet Guspång, 0 % P'Q ö ManeStaa, b "/ å 2 på gymnasiet i Tib ansåg 5 % att de kunde påveka skmåtiden mycket. Det ä en signifikant minskning jämföit med 3 då A av eevena i å 2 ansåg att de kunde påveka skmåtiden mycket. Å 0 va det % av eevena i å 2 på gymnasiet i Maiestad sm ansåg att de kunde påveka skmåtiden mycket. Sutd ch med detta ä aa esutat edvisade ch inan kan knstatea att skh'nåtiden st'n sådan ä kmpex. Den ym+ne många ika kmpnente ch hänsyn såsin eknmi, stnak, kvaitet, mi5ö, bemötande ch skan sm hehet. Resutaten fån kmmunena visa hu ehöt viktig skmaten ä fö eevena. De ha inga anda ikvädiga atenativ att tigå. U ett fkhäspespektiv kan inte ng undestykas hu viktig en näingsiktig skmat ä fö eevenas Msa. U ett inäningspespektiv ä gda matvan, däiband skmåtiden, band ban ch unga väsentigt fö att nå de studieesutat si'n både ska ch samhäe anse ä eftestävansväda. å FEM KOMMUNER TLLSAMMANS

26 Ttatå3, 0 ' Ttat å 3, 3 Ttatå3, 6 'QO} öi «'f 'ÄPi, 24% (') Guspång <: Hj Maiestad Tib Töebda f i,!? u6 7, 7Q Q % a! ':?8/a i (0 -' Ttatå6, 0? Ttat å 6, 3 Ttatå6, 6 Guspång Hj Maiestad Tib + Töebda Ttatå9, 0 Ttatå9, 3 Ttatå9, 6 7')% 68% g!!g 6!?iQA?69% '-90/-, ); 'i'i% W 'i 0/0 22% ; Guspång.? Hj. Maiestad Tib Töebda N k > Tib, 3 0 : Tib, 6 { T 74% 4 Q O% 0% % % 40% 50% 60% % % 90% 00% Pcent AA/ 4'i% Ba hehetsintyck Dåigk hehetsintyck '? Diagam 2. Eevenas hehetsintyck av skmåtiden Pcent. FEM KOMMUNER TLLSAMMANS O

27 »i J a fskning, fån enka kaa undesökninga ti sta, ki'npexa intenatinea studie, finns metdfåg sm åtininstne u ett fskningspespektiv behöve besvaas ch diskuteas. Dessa fåg kan gäa undesökningens syfte, uppäggning, metd, uva, beabetning, esutatpesentatin med mea. Beende på en undesöknings syfte ch mågupp kan i'netddiskussinen vaa me ee minde utföig. det hä kapitet gös en beskivning ch diskussin av metd ch genmföande fö den fskningsintesseade äsaen. Syftet med den hä undesökningen va, sm tidigae nämnts, att få veta vad eeve i å 3, 6 ch 9 ha fö matvan ch uppfattninga m skmaten. Tib detg ckså eeve i å 2 på gyi'nnasiet. :&& Metd ch tiväagagangssat g g-"g-- - samåd med uppdagsgivana, besutades att göa en ttaundesökning, med anda d att aa eevena skue få deta utan att någt uva skue genmföas. Det skue ckså vaa en så kaad kassumsenkät. Det vi säga att aa eeve sm va i skan vid undesökningstifjet hade möjighet att unde ektinstid besvaa enkäten. Tisammans med uppdagsgivana bestämdes vika fåg sm skue ingå. Sainma fåg användes sm vid undesökningen 3 (Bij 4). Fågna i enkäten va i huvudsak sutna, viket inneba att det fanns fövada svasatenativ att ta stäning ti. Å 0 genmfödes undesökningen i vecka 0, i'nen 3 ch 6 genmfödes den i vecka Å 6 ansvaade uppdagsgivana i Hj, Maiestad ch Tib fö kpieing ch distibutin av enkätena, insamandet av dem ch fö att de ify?da enkätena åtesändes ti utedaen i sina kmmune. Guspång ch Töebda ansvaade Veta Mea Bij AB fö tyckning, distibutin ch etuutine, inedan uppdagsgivana ansvaade fö påminnese. Ttat inkm 536 enkätsva fån 745 fick, 773 pjka ch 8 eeve sm inte svaat på m de va fick ee pjka. Svaspcenten fö hea undesökningen ä 82 %. Beabetning ch anays Enkätena beabetades kvantitativt. Enkätsvaen ha matats in i pgammet Exce fö att sedan anayseas med hjäp av statistikpgammet SPSS (Statistica Package f the Scia Sciences). anaysen ha beäkninga skett av fekvens, i'nedeväde, ika kstabee, indexeinga, keatin med mea. Den signifikansnivå sm använts ä O,05, viket innebä att sannikheten fö att skinaden ä åstadki'nmen av sumpfe ä fem hundadea ee minde. undesökningen ha ett index tagits fam sm mäte hehetsintycket på skmåtiden. Det ä inycket vanigt att i ika undesökninga göa indexeinga fö att på ett öveskådigt sätt sammanfatta esutaten. Unde famtagandet av det hä indexet ha ika knstuktine pövats fö att både teetiskt ch statistiskt avgöa viken knstuktin sm ä mest ämpig. Vid fai'ntagandet keatinsiestades indexet med ett gtt esutat. 9UNDERSöKNNGENS METOD

28 Metddiskussin aa undesökninga, utedninga ch utvädeingana fö5e Veta Mea Bij AB de ege t'n etik ch s)avstandighet sm gae f fskmng. kvantitativa undesökninga ä fta btfaet en viktig ch svå fåga. ch t'ned att enkäten va en ttaundesökning, det vi säga att så gtt sin aa eeve sm va i skan vid det aktuea tiföet svaat på enkäten, ä inte bitfaet så stt. Med utgångspunkt fån att nästan aa eeve s+'n va i skan nä enkäten deades ut svaat på enkäten kan sägas att undesökningen ge en ättvisande bid av eevenas åsikte ch van. Det btfa sm vait ä att i en kass ha enkäten inte deats ut atenativt inte ämnats in fö beabetning. Det btfaet påveka dck inte undesökningens esutat någt nämnvät. En annan fåga ä skinadena i mätpunktena. Å 07 genmfödes undesökningen i vecka 42 ch 0 genmfödes undesökningen undevåteminen ch i mas månad. Å 3 ch 6 genmfödes undesökningen unde höstteminen ch i månadsskiftet septembe - ktbe. Det innebä att undesökningana ha vaieat mean vå- ch hösttemin. Aa ha emeetid skett en bit in på teminen nä eevena gått i skan minst en månad efte ett stöe v såsm sinma- ee juv. Huuvida denna vaiatin påvekat esutaten ä svåt att uttaa sig m. Ytteigae en viktig fåga ä epesentativiteten, det vi säga m esutaten även kan gäa fö en stöe gupp än de sm svaat på enkäten. Eftesm detta va en ttaundesökning ä esutaten givetvis epesentativa fö eevena i å 3, 6 ch 9. Tib detg ckså eeve i å 2 på gymnasiet. Däemt ä det tveksamt m svaen fån dessa guppe autmatiskt kan sägas vaa epesentativa fö aa eevena sm gå på skan, ti exempe aa eeve i å -6. På gund av att esutaten så tydigt visa skinade mean åskusena ä det sannikt att en eev i å tycke bätte t'n skmaten än en eev i å 3. En eev i å 4 tycke sannikt bätte m maten än en eev i å 6 ch så vidae. Om man önskat att få veta vad aa eeve tycke m skmaten hade ett annat uvasföfaande behövts. En fåga sm atid kan diskuteas nä ifyandet äge um på ektinstid ä fiviigheten. Fiviigheten ha visseigen påpekats i sjäva infmatinen m undesökningen, men man kan ändå tänka sig att ett gupptyck uppstå sm innem att man hest bö fya i enkäten. samband med undesökninga sm vände sig ti ban ch ungdma stäs fta fågan m t'nan kan ita på svaen. Det gå inte att kmma ifån att en de eeve gö en undeappteing av sina matvan. Det gå inte hee att utesuta det mtsatta, en öveappteing. Detta ske även i undesökninga band vuxna. Även i'n både unde- ch öveappteing säkeigen föekmme ä det inte imigt att t att de ta ut vaanda, utan en viss säkehet kvastå. Däemt ä det så gtt st'n inga enkäte sm uppenbat fyts i på skj, fyts i devis, dä eeven veka ha töttnat ee inte haft timckigt med tid fö att svaa kat. Det kan även föekmma fe i sjäva kdningen, bi ti exempe. Fö att i möjigaste mån undvika denna typ av fe ha mateiaet knteats både fö hand ch med datstöd. Ett fåta fe av detta sag ha hittats ch kigeats. Detta innebä att de kdningsfe st'n kan kvastå i det näi'naste ä fösumbaa. Ett annat pbem i sai'nband med enkätundesökninga ä m fågna vekigen ge sva på det sm avsetts. Ä de fåg sm ti exempe stäts m skmat (se biaga ) vekigen ett ba t'nått på skmåtiden? Även m de festa fågna använts i tidigae undesökninga ä det inget st'n nödvändigtvis bga fö deas kvaitet. Det finns atid en isk fö att dåigt fmueade fåg epduceas i nya undesökninga utan någn stöe eftetanke. jämföese med anda iknande undesökninga kan man anta att esutaten ä ikvädiga ch fån ett vetenskapigt pespektiv ha undesökningen en gd kvaitet. 2 Dessa beskivs exempevis på i "Fskningsetiska pincipe inm humanistisk samhäsvetenskapig fskning" ch i "Gd fskningssed". E UNDERSöKNNGENS METOD

29 KeTeense Bij, Anita (07): Å'ta fö ivet. Undesökning av uppfattninga m skmåtiden band ee've, äae ch föäda i Skövde kmmun. Tanås: A. Bij AB - d6- ch pduktutvecking. Rappt 07:5 Bij, Anita (08): Skinaten i Hj kmmun. Eeves inatvan ch åsikte m skmaten i å 3, 6 ch 9. Tanås: A. BOU AB. Rappit 08: Bij, Anita (0): Skmcden i Hj, Maiestad, Skövde, Tib ch Töebda å 0. Tanås: A. Bij AB. Rappit 0:6. Anita Bij Bij, Anita (4): Skmaten i Hj, Maiestad, Skövde, Tib ch Töebda å 0. Tanås: A. Bij AB. Rappit 4:. Anita Bij Ba mat i skan. Råd fö föskekass, gundska, gymnasieska ch fitidshem. 07. Livsmedesveket: Uppsaa Ba mat i skan. Råd fö f«jskekass, gundska, gynmasieska ch fitidshem. 3. Livsmedesveket: Uppsaa Handingspanfö gda matvan ch ökad.fysisk aktivitet i befkningen. 05. Statens fkhäsinstitut: Stckhm Heath, fd and physica ctctivity. Ndic pan factin n bette heath and quaity f0fe thugh diet and physica activity. 06. Ndic Cunci f Ministes. Köpenhamn. ANP 06:745 Ppsitin 02/03.'35 Må fö fkhäsan SFS 0:0,0 kap. 0 Vetenskapsådet: Fskningsetiska pincipe inm humaistisk-samhäsvetenskapig fskning. Stckhm Vetenskapsådet ( ): Gd fskningssed. Stckhm: Vetenskapsådets apptseie : www. skmatens-vanne.se öreferenser

30 > %j k«f Exta adbiytninga, ade ch gtype ha tagits bt av utymmesskä Ti eeve i å 9 VAD TYCKER DU OM SKOLMATEN? Tyck ti m maten ch mijön. Så hjäpe du ss att bi ännu bätte. Det ä fiviigt att svaa på fågna. ngen kmme att veta vad du ha svaat. Sätt ett kyss fö det sva sm stämme bäst fö dig. Sätt baa kyss i en uta. TACK FöR DN MEDVERKAN!. Ä du tjej ee kie? 0 i. Tjej g 2. Kie 2. Hu många daga i veckan buka du äta i skestauangen? 0 i. 5 daga 0 :?. 4 daga daga daga [] 5. dag 0 6. Säan ee adig 3. Hu gö du de daga du inte äte i skestauangen? Makea ett ee fea atenativ sm stämme bäst fö dig.?i. Jag äte inget gi. Gå hem ch äte 0i. Köpe pizza, hambugae, kv, kebab ee iknande []i. Köpe mat i en mataffä ee kisk. Köpe någt i skcafeteian 4. Hu fta tycke du att skmaten smaka ba? [] i. Atid 0 ;?. 3-4 gånge i veckan [?] gånge i <, Adig BLAGA '

31 5. Hu fta äte du av saadsbuffån? [. qiiti [] :?. 3-4 gånge i veckan gånge i veckan 4. Adig 6. Hu nöjd ä du med saadsbuffån?. Mycket nöjd 0 ;?. Nöjd [?] 3. Vaken nöjd ee missnöjd 0 4. Missnöjd 0 s. Mycket missnöjd 7. Hu nöjd ä du med kökspesnaens bemötande? 0 i. Mycket nöjd 0 2. Nöjd 0 3. Vaken nöjd ee missnöjd 0 4. Missnöjd 0 5. Mycket missnöjd 8. Vad tycke du m mijön i skestauangen? 0 i. Mycket ba 2Ba 3. Vaken ba ee dåig 4. Dåig 5. Mycket dåig 9. Hu fta tycke du att föjande påståenden stämme fö din skestauang? Sätt ett kyss i en uta på vaje ad fö det svasatenativ sm stämme bäst fö dig. Atid 3-4gånge -2gånge Adig veckan veckan a. Maten ä fint uppagd ch se gd ut a4 b. Jag äte mig [:? 3. a4 c. Det ukta gtt a a4 d. Det ä tivsamt gi. e. Det ä buigt ch fö hög judvym 0 i f. Det ä tångt gi. a2 a 3. a4 BLAGA

32 9 ftsättning. Hu ffa tycke du att föjande påståenden stämme fö din skestauang? Sätt ett kyss i en uta på vaje ad fö det svasatenativ sm stämme bäst fö dig. Atid 3-4gånge -2gånge Adig veckan veckan g. Jag ha gtt m tid att äta h. Jag få sitta ensam ch äta, fast jag inte vi [] i [ ;?. 4. i. Det ä ent ch fäscht 0. Hu mycket tycke du att ni eeve kan påveka skmåtiden (mat ch mijö)?. Mycket 2. Ganska mycket 0 3. Vaken mycket ee ite g 4. Ganska ite g s. Lite. Hu fta äte du vanigtvis föjande unde en vecka? Sätt ett kyss i en uta på vaje ad fö det svasatenativ sm stämme bäst fö dig. Vaie dag daga daga daga a. Fukst b. Lagad mat hemma c. Dicke äsk d. Gdis, chips, kak ch iknande 0 i e. Fukt Säan/ adig a5 5. [5. 2. Hä kan du tycka ti m skmaten ch mijön i skestauangen. Jag tycke: Hä ä fågna sut. Tack fö dina sva! BLAGA 8' L >

33 »a J Om inte annat anges ä Anita Bij ensai'+ föfattae ti nedanstående appte. Abetsmijö, kvaitetsabete ch ganisatinsföföndinga Fösamiingssammangåenden i Tisby stift. Utvädeing av kckaes, dföandes, kykhedas ch stiftsednings åsikte Föscg m ett F UU-abete i fmaisead samvekmi meai fkhäisenieten, Ws- ch sjukvåds.föwdtningen sam scia,fi:5vaitningen i Gtmids kmmun Kvaitetsabete sm nmv:ndighet. Sutappit fån utvädeingen av det saux-baseade kvaitetsabetet i föska ch gundska, Vänesbgs km+'nun Kvaitetsabete sm pcess eie tvång. Deappit 2 fån utvädeingen av det BRUK-baseade kvaitetsabetet inm föska ch gundska i Vänesbg Kvaitetsabete i föska ch gundskia, Tänesbg. Deappt av det påböjade BRUK-baseade kvaitetsabetet Ljudmijön inm fi'skan. Katäggning av två fösk i Skövde ki'ni'nun infö ett pedaggiskt pitpjekt ]v[issbuksvåd i Lidköpings kmmun. Uppfö5ning av utedning, bevijade insatse ch eftevåd 0 StM ti ban OC/7 famije i Lidköpings kmmun. Uppfö5ning av utedning ch bevi5ade StM tii ungdma i Lid«öpiiigs kmmui. Uppfö5ning av utedning ch bevijade insatse 'Tiit ch ptende scapa samvekan". Utvädeing av edningsstuktuen fö sai'nvekan mean kmmune ch egin i Västa Götaand "Tisammans bi vi sakae'a. Utvädeing av FU Fybda Unga i Skaa sm vaken abeta eie sudea. Utvädeing av kmmunens veksai'nhet fö att föebygga ch minska ungdmsabetsösheten Dgföebyggande abete.tt abeta tbakspeveitiv med ungdma. Utvädeing av te pjekt sm devis finansieats av Statens fk-häsinstitut Cmpass. Sutappt fi'ån ett föebyggande skpjekt. Anita Bij & Zei'na Fs Kunskapsfösöjning ch samdning 07? tbak. Utvädeing av ett pjekt i Götebgs stad Pjed Obeende. Utvädeing av ett ANT-föebyggande pjekt m samvekan i'nean id6buna ganisatine ch kmmune Tbaks?fi gundska - fem å senae. Utvädeing av vad si'n finns kva på skma av ett fekmpnentspgain Tbaksfi gymnasieskia. Utvädeing av ett utveckingspjekt fö famtagandet av ett fekmpnentspgai'n Tbakspeventiva insatse i mångkutue mijö. En intevjuundesökning m kunskap ch attityde. (utgiven av Mijöfövatningen, Götebgs stad) Tbaksfi ska Utvädeing av A Nn S+nking Geneatins natinea impementeings- ch metdpjekt Tbakspevenin OC/7 iiivanda'guppe. Utvädeing av ett fitsättningspjekt i Götebgs stad. (utgiven av Mijöfövatningen, Götebgs stad) Ungdmas h'sa OC/7 dgvan. Undesökning i Guspång, Maiestad ch Töebda Ungdmas häsa OC/7 dgvan i Vac 09. Undesökning band nindekassae Ungdmm's häsa ci dgvaii 08. En undesökning band nindekassae i sju kmmune i Skaabg Ungdmas häsa OC/7 dgvmi. En undesökning band nindekassae i sex ktnmune i Skaabg å 02 Fkhäsa ch mijö Att göa banknventiiien känd OC/7 använd i Götene kmmun. Utvädeing av ett utveckingsabete å 0 En meningsfiii ådedm. Undesökning i Skövde k+'n+'nun av ädes tanka king bende, mvådnad ch Fkhäsakademin. Utvädeing av ett samabetspjekt i'nean Västa Götaandseginen i Svei'ige ch Zetngae paneingsegin i Lettand. Anita Bij med Häsfämj'md«,jysisk aktivitet. Kaitäggning av sådan veksai'nhet i gundska ch gymnasium på Gtand Kafsamiiig mt damydia i Skaabg. Utvädeing av gyinnasieeeve+'nas uppfattninga Kaftsamiiig m kiamydia i Testadsinådet. Utvädeing av gymnasieeevet'nas uppfattninga Skmaten i [-[j kmnnn. Eeves matvan ch åsikte m skt'naten i å 3, 6 ch 9 Kutu- OC/7 fiatidsvcm i Guispångs kmnun. Undesökning av ika ådesguppes van, intessen ch Skmaten i [-j, 'v[aiestad, Skövde, Tib OC/? Töebda å 0 S]«maten i Hj, 'v[aiestad, Tib OC/7 Töebda å 3 Skmaen i Kaisbg å?5 Vem vi sasa på bigcs? Utvädeing av ett natine( pjekt m bigasanäggninga på gådsnivå i'ta.fö ivet. Uidesömöig av uppfattniiiga m skmaen band eeve, h'ae ch föäda i Skövde kmmun öt?dgare RAPPORTER

34 utbidning itt ieva med både diabetes ch ceiaki. Undesökning m fami5ei'nas ivssituatin ch tanka ki'ing en föädautbidning i Västa itt stäka fi5ädaskapet. Uppfö5ning av insatse iktade ti föäda med bam i gundskans å 7, Gtands kminun Bamnatsinfmatin på teckenspå«. Utvädeing av en matutbidning fö bamdmsdöva föäda Deutvädeing av Ai[aek. En satsning T6 ökat användande av ekgiska ivsmede i stföushå. Jacii'n Andei'ssn & Anita Bij Den natinea kampanjen Hitta stiien. Utvädeing ined ett eevpespektiv å Föädautbidniiig m mat fö övekänsiga ban. Utvädeing av detagaes ch pjektednings åsikte m utbidningen?iitegatinsfän;jaiide ]«isuminsubidiing. Utvädeing av en utbidningsindeh f?5 invandade småbamsfami5e Kgnitivt pedaggisd föhåningssätt. Utbidningspjekt fö baspesna inm häs- ch sjukvådens psykiati ch kmmunenas sciapsykiati i Skaabg. (utgiven av Skaabgs Ki'nmunaföbund FU) Livssti ch häsa. Utvädeing av ett pitpjekt iniktat på eeve, skpesna ch föäda i gundskans å 5-7 Matstat. Utvädeing av en i'natutbidning fö si'nåbai'nsföäda. Anita Bij & Agneta Zetteund i'vfinde Matsvim. Utvädeing av Hushåningssäskapets natinea pjekt ivyckeiået på estauang. Uvädeiiig av estaumnghefes åsikte m [-]usiåiiniiigssfs«apets nysatsiing. Smata Matvai. Utvädeing av i'natutbidninga fö småbansföäda sa+'nt pesna i föskan inm Uppsaa än Stödet ti famije med ban sm ha både diabees ch ceiaki. Undesökning m fami5enas samhässtöd ch tanka king en natine föädautbidning Tad betyde ivsmedesmäkningen? Utvädeing av en egina fösöksstudie fö småbansföäda med invandabakgmnd Våga - Viiin. Utvädeing av en kmpetenssatsning i Kasbgs kmi'nun sm finansieats av Sciastyesen Sciatjänst, msg, mvådnad ch ehabiiteing AnMigstM i Ska«bg. Utvädeing av ett samvekanspjekt mean 5 kmmune, pimävåd ch sjukhus å (utgiven av Skaabgs Ki'ni'nunaföbund Sciatjänst FU) AniöigstMet i Faköping. Gtstp ch Tidahm. Utvädeing av te pjekt å inmigstöd i Hj kmmun. Utvädeing av ett pjekt å Att få Chansen igen. Sutappit fån utvädeingen av sai'nvekanspjektet Chansen i Eendetappan i Ai?aiestad OC/7 gemensamt Beeideceitum fi5 ]V[«iestad, Töebda OC/? Guispång. Utvädeing av inin beendevåden å 08-0 Eendetctppm i Lidköpiig. Utvädeing av en hetäckande vådkedja fö missbukae på heminapan å (utgiven av Skaabgs Kmmunaföbund FU) Ea bstme fi5 äide i Lidköpings kmnun. Utvädeing av ett pjekt finansieat av Hjäpt'nedesinstitutet Dagig veksamiet f2' pesie med iögfingemide autism. Utvädeing av EU-pjektet Back & White i Skövde. (utgiven av Skaabgs Ki'ni'nunaföbund FU) Den svåa knstei at utveckia våd ch msg ti demenssjuka. Sututvädeing av ett pi'jekt i Möndas sföd. (Utgiven av FU Väst/GR) 'Det gynna både banen OC/? mådet?. Utvädeing av Studiefi'ämjandets veksamhet fö utsatta guppe i Lidköping Dis i fcus? Kaitäggning av häsfämjande insatse fö bai'n ti föäda med ångvaigt fösöjningsstöd i Skaa ku+un Edvin i fkus. Utvädeing av ett gemensamt abete fö ban ch unga i Skaa kmmun Fätveksamheten i Lidköpiiig. Utvädeing av ika intessentes åsikte ch uppfattninga Föädastöd i Fybda. Utvädeing av Häskäans sai'nvekanspjekt å 07- Kvinnfidsabetet i (åtene ch Lidköpings kmmune. Utvädeing av ett ettåigt utveckingspjekt Livet bi MLte. Utvädeing av veksamheten +'ned pesniga i'nbud i Skaabg å (utgiven av Skaabgs Kmmunaföbund FU) iwedingsveksamhet OC/7 stöd ti unga bttsutsala. Utvädeing av en veksamhet ch ett pjekt i Västa Skaabg Nä minnet svida ch stödbehven öka. Deutvädeing av ett pjekt m våd ch insg fö demenssjuka i Möndas stad. (utgiven av FU Väst/GR) Pjedet"Hemmapansiösniiga i Göteie knmnui -. Utvädei'ing å?0- (utgiven av Skaabgs Kmmunaföbund FU) "På väg" i Töebda kmnmn. Utvädeiing av ett pjekt inm ädemsgen. (utgiven av Skaabgs Kint'nunaföbund FU) Sautgent nåtvek i Skaabg. På väg ti känsa av sammanhang? (utgiven av Skaabgs Kmi'nunaföbund FU) Samvekansmdei fö samhäsienteing iktad tii nyaiiända i Fybda. Utvädeting av ett inteku'nunat utveckingspjekt Stöd ti pesiie med nissbuk i Lidköpiiigs kmmui å 5. Uvädeing av fi5ändinga OC/? insatse fem å senae. Utveckiing av spebeeidebehandi;ig. Utvädeing av ett pjekt på Beendecentutn, Maiestad Å'des ivssituatin ch beiv av stöd. Undesökning i Hj ki'ninun band pesne födda å 928 ee tidigae Å'des ivssituatii ci beiv av stm i Kasbgs ]«mmun. Undesökning band pesne födda å 923 ch 928 TDGARE RAPPORTER 89

35 Anita Bij ä tegie dkt i eiginsscigi. ika anstäninga ha Anita Bij abetat med att eda, ansvaa fö ch genmföa utvädeinga, utedninga ch undesökninga inm väfödsmådet sedan 02. Ttat ha hn haft ett 40-ta uppdag ch skivit mtsvaande anta appte ch PM. Uppdagen ha haft ika mfattning i tidsåtgång, ika kmpexitet ch tidsängd. Uppdagen ha skett på ka, egina, natine ch intenatine nivå. Ti uppdagsgivana hö ika kmmune i Skaabg, Götebgs stad, Avesta kmmun, Skaabgs Kmmunaföbund, Fybdas Kmmunaföbund, FU i Väst/GR, Hushåningssäskapet, A Nn Smking Geneatin, Knbegs andsting, Regin Gtand, Visby stift, Västa Götaandseginens Fkhäskmmitt6 med fea. Veta Mea Bij AB ägs ch divs av Eik Bij. Veksamheten inm väfödsmådet bygge på kunskap ch efaenhet fån 4 å. Föetaget fö5e gäande ege m etik ch s.jävsföndighet sm gäe fö fskning ch fskningssed. Föetaget ha ett bett kntaktnät av sakkunniga inm ika samhäsvetenskapiga måden samt näings- ch abetsiv. Yffö ff Rö Bij AB Oqanisatinsnumme: nneha F-skattsede Anita Bij Fskae & ansvaig Väfädsmådet , Skattegåden 5 Haum, Skövde E-pst: anita@bij.net

36 Skmaten i Guspång, Hj, Maiestad, Tib ch Töebda 6 Undesökningen genmfödes 6 i vecka 39 ch 40 i Guspång, Hj, Maiestad, Tib ch Töebda. Sammanagt medvekade 536 eeve i å 3, 6 ch 9 samt eeve i å 2 på gymnasiet i Tib i undesökningen. Geneet sett fanns det sta skinade mean åskusena ch mean de ika kmmunena. Hä sammanfattas esutaten 'fö eevena i å 3, 6 ch 9 i aa fem kmmunema. Fö esutat m gymnasieeevena i Tib hänvisas ti kmmunens kapite. Öveag åt de festa eevena av skmaten de festa dagana i veckan. Nä eevena i å 9 gundskan inte åt skunch va atenativen att köpa någt i skcafeteian ee köpa pizza, hambugae, kv, kebab ch iknande ee inte äta någt as. Det va 68 % av eevena i å 3 sm tyckte att skmaten fa va ba, med fta åsyftas 3-5 gånge i veckan. å 6 tyckte 47 % ch i å 9 tyckte 33 % att maten tta smakade ba. Det va signifikant fe eeve i å 6 ch 9 sm tyckte att skmaten fta va ba i jämt?5e!se med undesökningstiföet 3. Eevena i å 3 va bäst på att fta äta av saadsbuff6n. Band dem fanns ckså den stösta andeen eeve sm fta va mjjda ined saadsbuffin, 62 %. å 6 va 36 % ch i å 9 va 28 % nöjda med saadsbuff6n. Det va signifikant föe eeve i å 6 ch 9 sm va fta nöjda med saadsbuff6n i jämföese med undesökningstiföet 3. Dygt häften av eevena tyckte att mijön va ba. å 3 tyckte 60 %, iå 6 tyckte 6 % ch iå 9 tyckte 49 % att mi5ön va ba. Det va signifikant föe eeve i å 3 sm tyckte att mijön va ba i jämföese med undesökningstiföet En majitet va mjjda med måtidspesnaens bemötande. å 3 va 8 % nöjda. å 6 va 60 % nöjda ch i å 9 va 54 % nöjda. Det va signifikant föe eeve i å 3 ch signifikant fe eeve i å 9 sm va nöjda med måtidspesnaens bemötande i jämföese med undesökningstiföet 3. På at fe sk finns det matåd dä eevena få vaa med ch famföa sina åsikte, viket säkeigen ckså ä betydesefut fö eevenas uppfattning m skmåtiden. Det va famfö at e}evena i å 3 ch 6 sm tyckte att de kunde påveka skmåtiden mycket. Det va 45 % av eevema i å 3, 5 % av eevena i å 6 ch 32 % av eevena i å 9. Det fanns inga statistiskt säkestäda skinade i jämföese med undesökningstifäet 3. Svaen på dessa fem edvisade fåg ha 'föts samman ti ett index sm mäte m eevema ha ett ba ee dåigt hehetsintyck av skmåtiden. Det va eevena i å 3 sm hade det bästa hehetsintycket (64 %). Däefte km eevena i å 6 (50 %) ch sedan eevena i å 9 (32 %). Det va signifikant täe eeve i å 3 sm hade ett ba hehetsintyck av skmåtiden i jämföese med undesökningstiföet 3. Eevena fick ckså svaa på någa ffsg m sina matvan. Öveag minskade eevenas gda matvan med den ökande ådem. Andeen eeve sm åt fukst ch fukt vaje dag minskade ch eevenas dåiga matvan ökade med åden. Eevena dack äsk ch åt gdis ftae. U ett fkhäspespektiv kan inte ng undestykas hu viktig en näingsiktig skmat ä fö eevenas häsa. U ett inäningspespektiv ä gda matvan, däiband skmåtiden, band ban ch unga väsentig fö att nå de studieesutat sm både ska ch samhäe anse ä eftestävansväda. Y Tn m Rn Bii A '? D J J t im! Å Å L 7 Å SBN