Delårsrapport januari 30 juni med helårsprognos

Transkript

1 Delårsrapport januari 30 juni med helårsprognos

2 Delårsrapport 2016; Nässjö kommun Kommunfullmäktige Halvår

3 Innehållsförteckning 1 Förvaltningsberättelse Ekonomi i sammandrag Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Driftsredovisning Investeringsredovisning Redovisningsprinciper Personalstatistik Ekonomisk prognos Pilen - uppföljning av mål Kommunfullmäktige, Delårsrapport 2016; Nässjö kommun 2(41)

4 1 Förvaltningsberättelse 1.1 Händelser under första halvåret Ett omfattande arbete med ny fördjupad översiktsplan för Nässjö stad, som påbörjades 2013, har avslutats under första halvåret. Planen antogs av kommunfullmäktige i juni. Ett omfattande arbete med framtagande av detaljplaner pågår. Planer för nya bostäder, verksamheter och handel samt flera förskolor är aktuella. Inventeringen av ovårdade tomter har i första hand gjorts i Bodafors, Forserum och Flisby. När det gäller enkelt avhjälpta hinder (tillgänglighet) så har delar av Nässjö centrum samt Anneberg varit fokusområden och inventering genomförts. Uppföljning av inventeringarna görs under hösten Under året har en ny arbetsmetodik för landsbygdsutveckling, En halv miljon idéer, sjösatts i de norra kommundelarna och mottagits mycket positivt. Arbetet med framtagande av en Strategi för boendeplanering har också varit viktigt under första halvåret. Det angelägna arbetet för att med fysiska åtgärder öka trygghet och trivsel i stadskärnan har fortsatt gemensamt med externa parter inom ramen för Stadskärnevisionen. Det har också varit viktigt att följa processer såsom nya höghastighetsbanor och initiera eget arbete för utveckling av den befintliga regionala tåginfrastrukturen. Ett flertal investeringsprojekt och samverkansprojekt tillsammans med Nässjö Affärsverk AB har påbörjats under perioden. Ett exempel är ombyggnaden av Södra torget som är en uppskattad förändring. Ett flertal exploateringsärenden har genomförts med både köp och försäljningar. Innan sommaren påbörjades bland annat bostadsrättsbyggnationen på kvarteret Kavalleriet. Bland de större investeringsprojektenen kan nämnas nybyggnationen på Runnerydsskolan, ombyggnationen av Vipan, alla delprojekt på Brinellskolan och nybyggnation av två gruppbostäder till socialförvaltningen. I maj månad antog kommunfullmäktige en strategi för bredbandsutbyggnad för Nässjö kommun under perioden Strategin skapar förutsättningar för planering och genomförande av utbyggnaden av den digitala infrastrukturen, baserad på fiber. Utbyggnaden komma att gynna kommunens tillväxt och attraktionskraft och möta samhällets krav på digitala tjänster via bredband, bland annat inom områden som välfärdsteknologin i hemmen, vård och omsorg samt skola och utbildning. Resan mot en ökad digitalisering och förbättrade system till stöd för verksamheten pågår inte minst inom det administrativa området. Kommunledningskontoret har under första halvan av 2016 arbetat intensivt med att utveckla ett nytt intranät, en ny extern webb och ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem. Inom en snar framtid påbörjas också övergångsfasen mot en digitaliserad arkivering. Den idag välkända traditionella arkivläggningen är snart ett minne blott. En långsiktig utvecklingsplan för äldreomsorgen har utarbetats och är klar för remissbehandling. Inom barn- och ungdomsvården pågår ett omfattande utvecklingsarbete för att anpassa verksamheten till såväl ökade krav som större volymer och nya vårdbehov. Kostnaderna för försörjningsstöd ligger på en relativt stabil nivå och är lägre än 2014 och Förvaltningen ser dock en oroande utveckling av missbrukssituationen i Nässjö. Utvecklingen bland unga vuxna som blandmissbrukar ger oförutsedda och allvarliga konsekvenser som oroar. Förvaltningen ser ett trendbrott i att hemsjukvården får överta avancerade och kostnadskrävande medicinska behandlingar som tidigare ansågs vara sjukvårdsinsatser i slutenvården. Det innebär ökade kompetenskrav och ökade kostnader för bemanning, hjälpmedel och sjukvårdsmaterial. Under våren har det tillkommit över 20 ej verkställda boendebeslut inom funktionshinder-omsorgen. Detta är ett resultat både av ett planerat förändringsarbete inom boenderesurserna, men också att målgruppen ökar. Ett intensivt arbete pågår inom socialförvaltningen för att förbättra arbetsmiljön och därmed sänka sjukfrånvaron. Detta långsiktiga arbete består av många olika aktiviteter för att hantera komplexiteten i frågan. För att stärka förvaltningens kvalitetsarbete har en översyn av avvikelsehanteringen gjorts under våren. Denna kommer att ligga till grund för att utveckla arbettsättet med avvikelser. Nässjö lärcenter har under första halvåret bland annat konsoliderat den nya organisationen som beslutades under Kommunfullmäktige, Delårsrapport 2016; Nässjö kommun 3(41)

5 hösten Dessutom har organisationen återhämtat sig efter det mycket tuffa läget som rådde under hösten 2015 gällande flyktingmottagandet, då främst avseende ensamkommande flyktingbarn. Arbetet med att skapa bra förutsättningar för boenden enligt de önskemål som ställs från ansvariga myndigheter fortsätter. Detta medför fortsatta verksamhetsökningar under hösten 2016 eftersom ett nytt boende ska starta i Nässjö innerstad. Det statliga ersättningssystemet avseende ensamkommande flyktingbarn kommer att förändras från och med 2017, vilket har inneburit att Nässjö kommuns avtal med Migrationsverket har sagts upp under första halvåret Inom yrkeshögskolan råder viss osäkerhet inför höstens utbildningar beträffande elevunderlaget. Förhoppningen är att antalet sökande är så högt att det kommer att ge tillräckligt med intäkter för att starta utbildningarna. Investeringsstödet som Nässjö lärcenter fick för 2016, 2017 och 2018 bidrar till att hantera stora investeringar inom främst järnvägsutbildningarna men även inom verktygsmakarutbildningen. Det är också spännande att följa utvecklingen av Nordisk Infrastruktur Center och hur denna exempelvis kommer att påverka uppdragsutbildningarna. Barn- och elevantalet har fortsatt att öka under våren. Detta gäller både folkbokförda och asylsökande barn och elever. Antalet barn i förskolan har ökat med drygt 70 och uppgår 1 maj till För grundskolans del är det ganska jämnt mellan mätperioderna. Gymnasiet redovisar en liten nedgång under våren, men räknar med betydligt fler elever när höstterminen startar. Antalet asylsökande har pendlat mellan barn och elever under våren Denna utveckling innebär utmaningar både vad gäller lokalförsörjning och rekrytering av lärare och annan personal. Flera nya förskolelokaler har invigts under våren, exempelvis Ingsbergs förskola och Nyhems förskola. Öppen verksamhet har utökats till att nu omfatta enheter både i tätorten och i kransorterna. Uppföljning av målen kring trivsel och trygghet visar på goda resultat i den enkätundersökning som genomförts. Undersökningen som gjordes kring medarbetarnas arbetssituation visar på förbättrade resultat för både medarbetarindex och ledarskapsindex. Verksamhetsutveckling pågår ständigt och elevernas resultat visar både uppgång, men tyvärr även viss nedgång. Meritvärdena ökar, men behörigheten till gymnasiet minskar. Resultaten för nationella prov visar en god förbättring för årskurs 9, men tyvärr lägre värden för årskurs 6 och 3. Arbetet med uppföljning av resultaten har tydliggjorts genom resultatdialoger och kvartalsvisa uppföljningar. Syftet är att verksamhetsnivåer ska känna till utvecklingen och tillsammans skapa ännu bättre möjligheter för lärarande. En större resultatdialog mellan politik, förvaltning, rektorer och lärare genomfördes under mars månad. Bland de större kulturevenemangen under första halvåret kan nämnas Samuel Fröhlers föreställning som hade premiär i Nässjö, länsuttagningen i Poetry Slam, konserten med Idol-vinnaren Martin Almgren och arrangemanget Nässjö för alla. Därtill har det erbjudits konstkollon för barn och unga och flera uppmärksammade utställningar i Nässjö Konsthall. I april startade den av ungdomarna efterlängtade fritidsgården i Bodafors. Sedan starten har det varit ett högt besöksantal varje kväll med mellan 30 till 50 ungdomar. Både fritidsgården Connection i Nässjö och den i Bodafors har varit öppna hela sommaren. Det har anordnats många aktiviteter av och med ungdomar, bland annat skidresa, nattbad, besök på Liseberg med mera. Nässjö kommun har under första halvåret fått externa medel till sin kultur- och fritidsverksamhet. Bland annat erhölls drygt 1,2 miljoner kronor från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) till att anordna sommaraktiviteter för barn och ungdomar. Med hjälp av dessa ekonomiska medel har flera ungdomar kunnat delta vid resor och andra aktiviteter. Dessutom beviljades även kronor från Länsstyrelsen till att projektanställa en föreningslots som ska hjälpa ungdomar att hitta ut i föreningslivet. På idrottsanläggningarna har det varit full aktivitet under första halvan av året, både på grus, gräs, is och snö. Vidare har det under sommaren arrangerats sommarsimskola i Nässjö simhall och det var hårt tryck på platserna i år. Trots detta erbjöds alla som ville delta en plats. Under perioden har också idrottshallen i Handskerydsskolan fått nytt golv och renoveringen av Nässjö Tennishall har påbörjats (klar i oktober). Dessutom har Nässjö fått ytterligare ett konstverk av en internationellt känd konstnär, Milu Correch, ett verk som engagerat och debatterats flitigt i sommar. Under första halvåret 2016 har kommunstyrelsen beslutat att genomföra 16 projekt, vilka ska finansieras via det tillfälliga statsbidraget som erhölls i slutet av Bidraget uppgår till 61,7 miljoner kronor och kommer att disponeras under perioden Projekten syftar till att öka sysselsättningen och öka möjligheterna till utbildning. Dessutom kommer projekten stärka kommunens utveckling i allmänhet, bland annat genom investe- Kommunfullmäktige, Delårsrapport 2016; Nässjö kommun 4(41)

6 ringar som främjar integration och tillväxt. Kommunstyrelsen kommer under hösten 2016 att ta ställning till ytterligare fyra föreslagna projekt. 1.2 Finansiell analys och god ekonomisk hushållning Inledning och sammanfattande kommentarer Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) konstaterar i sin ekonomirapport i april att de kommande stora demografiska förändringarna under åren innebär en stor ekonomisk påfrestning för landets kommuner. Antalet invånare väntas öka kraftigt samtidigt som vi kan förvänta oss en snabb ökning av antalet äldre och antalet barn i skolåldern. SKL konstaterar vidare att kostnaderna för de demografiska förändringarna förväntas öka snabbare än skatte-underlaget vilket innebär påtaglig risk för skattehöjningar i landets kommuner under åren , inte minst på grund av den befarade konjunkturdämpningen under dessa år. SKL spår en bruttokostnadsökning om hela 250 miljarder kronor i kommunsektorn under perioden Det starka konjunkturläget under ger endast en tillfällig ekonomisk lättnad. Vi kan med fog konstatera att Nässjös nuläge stämmer med SKLs lägesbedömning. Befolkningsökningen och de demografiska förändringarna är en realitet i vår kommun. Antalet invånare har ökat kraftigt de senaste åren och uppgick till Befolkningsökningen är positiv och ger goda möjligheter till utveckling av vår kommun. På kort sikt, inte minst med hänsyn till regelverket för den kommunala kostnadsutjämningen, innebär dock ökningen en ekonomisk påfrestning. Den växande kommunen Nässjö behöver nya bostäder, verksamhetslokaler och vi har dessutom äldre anläggningar som behöver utrangeras och ersättas med nya. Detta innebär att investeringsbehovet i kommunen och i kommunkoncernen kommer att vara fortsatt mycket högt under de kommande åren. Dessa behov måste finansieras och utifrån god ekonomisk hushållning måste självfinansieringsgraden, och därmed även det ekonomiska resultatet, vara hög framdeles. En ökad skuldsättning i kommunkoncernen skulle påverka den låga soliditetsgraden ytterligare i negativ riktning och därmed minska vår långsiktiga ekonomiska handlingsfrihet. Detta ställer stora krav på vår verksamhet, inte minst vad gäller planering, koncernsamordning och sökande efter nya kostnadseffektiva lösningar i såväl den befintliga som i den tillkommande verksamheten. Nässjö kommuns arbetslöshet är fortsatt hög. Ett intensivt arbete pågår för att minska den och målsättningen är att Nässjö kommuns arbetslöshet, gällande såväl total arbetslöshet som ungdomsarbetslöshet, vid utgången av 2018 ska uppgå till länssnittet. En minskad arbetslöshet innebär många positiva effekter, inte minst för den enskilda individen. För den kommunala ekonomin innebär en minskad arbetslöshet en ökad skattebas och därmed ett minskad beroende av det kommunala utjämningssystemet. Dessutom minskar våra sociala kostnader. Nässjö kommun redovisar per ett resultat uppgående till 33,8 miljoner kronor. Resultatet för motsvarande period 2015 uppgick till 21,1 miljoner kronor. I 2015 års resultat ingick en återbetalning av så kallade AFAmedel med 13 miljoner kronor. Det prognostiserade resultatet för helåret 2016 uppgår till 14,6 miljoner kronor, vilket är 17,2 miljoner kronor lägre än det budgeterade resultatet. Det i slutet av december 2015 utbetalade statsbidraget (61,7 miljoner kronor) som gavs tillfälligt för hantering av den rådande flyktingsituationen har till del disponerats under första halvåret Den disponerade summan under första halvåret uppgår till 0,8 miljoner kronor. Det prognostiserade utfallet för helåret 2016 uppgår till 15,6 miljoner kronor i enlighet med delbeslut 1 och 2. Resterande del av statsbidraget kommer att disponeras under åren 2017 och Den samlade investeringsvolymen under första halvåret 2016 uppgick till 67,6 miljoner kronor. Jämfört med motsvarande period 2015 är detta en ökning med 21 miljoner kronor. Det prognostiserade helårsutfallet 2016 uppgår till drygt 186 miljoner kronor. De höga investeringsvolymerna är till stora delar kopplade till befolkningsökningen i kommunen, vilken bland annat påverkar barn- och utbildningsverksamheten. Självfinansieringsgraden uppgick till 88 procent. Jämfört med motsvarande period 2015 har den ökat/minskat med 11 procentenheter. Självfinansieringsgraden för 2016 har prognostiserats till 35 procent. Trots den höga investeringsvolymen under 2016 bedöms inte något nyupplåningsbehov föreligga. Till del beror detta på den försäljningsinkomst som avyttringen av Parkgården i Nässjö gav. Inkomsten uppgick till 55 miljoner kronor. De kommunala bolagen redovisar fortsatt goda ekonomiska resultat. En stabil och god bolagsekonomi ger ökad handlingsfrihet och lägger dessutom grunden för en fortsatt utveckling av Nässjö kommun. Den sammanställda redovisningen (Nässjö kommun, Örnenkoncernen, Stiftelsen Annebergshus samt Nässjö Kommunfullmäktige, Delårsrapport 2016; Nässjö kommun 5(41)

7 kommuns andelar i kommunalförbunden) redovisar ett resultat på 55,5 miljoner kronor Det prognostiserade helårsresultatet uppgår till 43,4 miljoner kronor. Finansiell analys Den finansiella analysen utgår från fyra viktiga finansiella aspekter. Dessa är det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Ambitionen är att utifrån dessa perspektiv identifiera finansiella möjligheter och problem och därigenom kunna klargöra om Nässjö kommun har en god ekonomisk hushållning. RESULTAT OCH KAPACITET Årets resultat 2013 helår 2014 helår 2015 delår 2015 helår 2016 delår 2016 helår (prognos) Årets resultat (mkr) 4,8-10,3 21,1 26,0 33,8 14,6 Därav återbetalade AFA-medel (mkr) 27,2 0,0 13,0 13,0 0,0 0,0 Årets resultat i relation till skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag, utfall (%) 0,3-0,7 2,6 1,6 4,0 0,9 Resultatnivån under de senaste åren har till stor del påverkats av de återbetalade AFA-medlen. Sammantaget (under åren 2012, 2013 och 2015) uppgår återbetalningen till 68,8 miljoner kronor. Nässjö kommun har under de senaste åren haft låga resultatnivåer i relation till skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag års utfall redovisar dock en ökning och uppgår till 1,6 procent. Helårsprognosen för 2016 indikerar ett utfall om 0,9 procent. Ett högre utfall avseende resultatmålet ger utrymme för att över en längre tid självfinansiera investeringarna. Det innebär att kommunens kort- och långfristiga finansiella handlingsutrymme, i form av likviditet och soliditet behålls eller ökar. I sammanhanget kan även noteras att Nässjös resultatnivåer jämfört med genomsnittet för landets övriga kommuner har varit betydligt lägre under åren Under planeringsperioden har resultatnivån i relation till skatter, utjämningsbidrag och generella bidrag budgeterats på en nivå på cirka 2,0 procent. Med hänsyn till de senaste årens utfall och kommande investeringsbehov är denna nivå att betrakta som en miniminivå. Nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för att uppnå och bibehålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på denna balans är nettokostnadsandelen, det vill säga att samtliga nettokostnader i resultaträkningen sätts i relation till skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag. Redovisas en nettokostnadsandel under 100 procent finns en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. En nettokostnadsandel under 100 procent måste eftersträvas eftersom ett utrymme för egenfinansierade investeringar måste finnas Nettokostnadsandelen i Nässjö kommun de senaste fem åren framgår av nedanstående tabell. Samtliga värden i % 2013 helår 2014 helår 2015 delår 2015 helår 2016 delår 2016 helår (prognos) Verksamhetens nettokostnad 95,4 97,1 93,9 95,3 96,5 99,4 Avskrivningar 4,1 3,4 3,5 3,2 3,0 3,0 Finansnetto 0,2 0,1 0,0-0,1-0,4-0,2 SUMMA NETTOKOSTNADS- ANDEL 99,7 100,6 97,4 98,4 99,1 102,2 1 % motsvarar i mkr 14,8 15,4 8,1 16,1 8,5 17,1 Nettokostnadsandelen uppgick 2015 till 98,4 procent, vilket är lägre jämfört med 2013 och Det innebär att en större del av skatteintäkterna har kunnat bidra till egenfinansiering av årets investeringar. Den prognostiserade Kommunfullmäktige, Delårsrapport 2016; Nässjö kommun 6(41)

8 nivån för 2016 uppgår till 102,2 procent, vilket inte är ekonomiskt hållbart på sikt. Finansnettoandelen av nettokostnaderna 2015 och 2016 är negativ. Det innebär att de finansiella intäkterna är högre jämfört med de finansiella kostnaderna. Förklaringen till detta är i huvudsak det extremt låga ränteläget, samt att Nässjö kommun från och med 2015 har erhållit en aktieutdelning från koncernmoderbolaget Örnen i Nässjö AB. Nässjö kommun måste minska sin nettokostnadsandel framdeles med hänsyn till det omfattande investeringsbehovet. Under planeringsperioden uppgår nettokostnadsandelen till cirka 98 procent. Målsättningen bör vara att inte överstiga denna nivå, vilken ger en möjlighet till egenfinansiering av investeringsbehovet. Skatteintäktsutveckling jämfört med nettokostnadsutveckling Ett annat mått på den ekonomiska balansen mellan löpande intäkter och löpande kostnader är att jämföra ökningstakten avseende skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag med nettokostnadernas ökningstakt. I ett längre tidsperspektiv innebär en högre ökningstakt av netto-kostnaderna bland annat att utrymmet för egenfinansierade investeringar och/eller förstärkning av ekonomin minskar. Ökning jämfört med föregående år 2013 helår 2014 helår 2015 delår 2015 helår 2016 delår 2016 helår (prognos) Verksamhetens nettokostnad, % 7,3 5,4-0,3 2,1 4,7 7,1 Skatter och bidrag, % 4,1 4,3 4,1 4,2 5,7 6,2 Verksamhetens nettokostnad, mkr 100,8 79,2-2,4 31,9 36,6 113,2 Skatter och bidrag, mkr 58,5 63,6 31,5 64, ,8 Av tabellen framgår att nettokostnadernas relativa ökningstakt under perioden har varit större än ökningstakten avseende skatter, bidrag och generella statsbidrag. I absoluta tal föreligger en negativ differens om 58 miljoner kronor. Under 2015 var dock intäktsökningen från skatter och bidrag högre än ökningen av nettokostnader, vilket bidragit till det för 2015 förbättrade ekonomiska resultatet samt därmed även till en ökad självfinansieringsgrad av investeringarna. För delåret 2016 är ökningen av skatter och bidrag högre än nettokostnadsökningen, men det prognostiserade helårsutfallet 2016 indikerar dock att nettokostnadsökningen blir större än ökningen av skatter och bidrag vid årets slut om inga åtgärder vidtas. Årets investeringar och finansiering 2013 helår 2014 helår 2015 delår 2015 helår 2016 delår 2016 helår (prognos) Årets investeringar, mkr ,1 46,7 107,5 67,6 186,3 Investeringsvolym i relation till skatter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag, % Självfinansieringsgrad av investeringar, % Den totala investeringsvolymen beräknas för helåret 2016 uppgå till drygt 186 miljoner kronor vilket är 79 miljoner kronor högre än Investeringar fördelas enligt följande: Förskoleverksamhet: 19 mkr Skolverksamhet: 88 mkr Vård- och omsorgsverksamhet: 15 mkr Övrig verksamhet: 64 mkr Självfinansieringsgraden av investeringarna anger hur stor del av investeringarna som har finansierats av årets resultat och årets avskrivningar. En självfinansieringsgrad på 100 procent innebär att samtliga investeringsutgifter har självfinansierats under året. En självfinansieringsgrad som understiger 100 procent kräver således annan finansiering i form av nya lån, försäljningsinkomster vid avyttring av befintliga anläggningstillgångar eller ianspråktagande av befintlig likviditetsreserv. Självfinansieringsgraden 2015 uppgick till 73 procent, vilket var en markant ökning jämfört med För helåret 2016 beräknas självfinansieringsgraden uppgå till 35 procent. Kommunfullmäktige, Delårsrapport 2016; Nässjö kommun 7(41)

9 Nässjö kommuns målsättning beträffande självfinansieringsgrad uppgår till i genomsnitt minst 60 procent under perioden Beaktat 2016 års prognos uppgår genomsnittsvärdet till 49 procent, vilket gör att det är tveksamt om målsättningen kommer att uppnås. Målsättningen är låg, men kan till del motiveras av höga nivåer 2012 och 2013 samt av stora försäljningsinkomster 2016 i samband med avyttringen av Parkgården till den kooperativa hyresrättsföreningen Trygga Hem. Risk och kontroll Årets resultat ska lägst uppgå till 1,0 procent av skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag Likviditet och långfristiga lån 2013 helår 2014 helår 2015 delår 2015 helår 2016 delår 2016 helår (prognos) Kassalikviditet, % Långfristiga lån, mkr Skuldsättningsgrad, % Kassalikviditeten (likvida medel och kortfristiga fordringar i relation till kortfristiga skulder) är ett mått på den kortfristiga betalningsberedskapen. En ökande kassalikviditet i kombination med en förbättrad soliditet är ett tecken på att det totala finansiella handlingsutrymmet har stärkts. Kassalikviditeten ökade 2015 och uppgick 2015 till 87 procent. Ökningen är till stor del föranledd av det i december 2015 utbetalade statsbidraget för hantering av den rådande flyktingsituationen (61,7 miljoner kronor) samt nyupplåningen under slutet av året. Nyupplåningen uppgick till 80 miljoner kronor och ska till del även finansiera framtida investeringsbehov, vilket kommer att vara fortsatt högt. Kassalikviditeten under året uppgick till 96 procent. Prognosen för helåret 2016 indikerar ett värde om 73 procent. Nässjö kommuns totala låneskuld uppgick till 297 miljoner kronor. Någon ytterligare nyupplåning under resten av året bedöms inte vara nödvändig. Skuldsättningsgraden, som beräknas genom att sätta låneskulden i relation till eget kapital, har minskat jämfört med årsskiftet 2015/2016. Låneskulden har under de senaste tolv månaderna haft en genomsnittlig räntesats om 1,01 procent. Den momentana genomsnittsräntan uppgick till 0,97 procent. Räntebindningen uppgick vid samma tidpunkt till 1,63 år och kapitalbindningen till 1,72 år. Soliditet % 2013 helår 2014 helår 2015 delår 2015 helår 2016 delår 2016 helår (prognos) Soliditet enligt balansräkning Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser Soliditeten (eget kapital i relation till totala tillgångar) ett mått på det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. Soliditetsgraden visar i vilken utsträckning tillgångarna har finansierats via eget kapital. Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är att soliditeten över en längre period inte försvagas utan behålls eller utvecklas i en positiv riktning. En förbättrad soliditet förbättrar med andra ord det finansiella handlingsutrymmet. Nässjö kommuns soliditet exklusive pensionsförpliktelser som redovisas utanför balansräkningen uppgick 2015 till 49 procent, vilket är en minskning med 5 procentenheter jämfört med Soliditetsförändringen förklaras i första hand av den ökade skuldsättningsgraden samt redovisningen av det tillfälliga statsbidraget för hanteringen av den rådande flyktingsituationen. Bidraget redovisades som en skuld till kommande år, vilket därmed påverkar soliditeten negativt. För första halvåret 2016 uppgår soliditeten till 52 procent, medan den är prognostiserad till 50 procent vid utgången av 2016, vilket innebär att målet på 55 procent inte kommer att uppnås. Sett i ett längre perspektiv måste soliditetsgraden öka om inte det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet ska minska ytterligare. Detta uppnås genom en ökad självfinansieringsgrad av investeringarna, vilket i sin tur kräver stigande resul- Kommunfullmäktige, Delårsrapport 2016; Nässjö kommun 8(41)

10 tatnivåer. Pensionsåtaganden intjänade före 1998 ska enligt gällande redovisningsregeler redovisas utanför balansräkningen och tas istället upp som en ansvarsförbindelse. Pensionsåtagandet kan trots detta betraktas som en skuld varför soliditetsmåttet inklusive denna post bör redovisas. Soliditeten inklusive samtliga pensförpliktelser är i Nässjö kommuns fall negativ. För delåret uppgår den till -2 procent, och även till årets slut prognosticeras den till -2 procent.. Pensionsförpliktelser Ur risk- och kontrollsynpunkt är kommunens pensionsförpliktelser viktiga att beakta utifrån ett finansiellt perspektiv. Det totala pensionsåtagandet uppgick till 785 miljoner kronor inklusive löneskatt. Jämfört med motsvarande tidpunkt 2015 har åtagandet minskat med 21,2 miljoner kronor. Av åtagandet redovisas 32,5 miljoner kronor i balansräkningen som en avsättning och 752,5 miljoner kronor utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse (avser pensioner intjänade före 1998). Den del av pensionsåtagandet som redovisas som ansvarsförbindelse kan betraktas som ofinansierad i och med att den återfinns utanför balansräkningen. De faktiska pensionsutbetalningarna under året redovisas dock som en kostnad i resultaträkningen och belastar därmed årets resultat. Borgensåtaganden Ändamål, mkr (Utnyttjad del) 2013 helår 2014 helår 2015 delår 2015 helår 2016 delår Kommunala företag 805,9 801,4 801,4 805,3 805,3 Kommunalförbund 18, ,7 18,8 Småhus 0,5 0,3 0,3 0,2 0,2 Föreningar 2,3 2,2 2,2 2,0 2,0 Nässjö Träcentrum 32,6 40,6 40,6 49,8 49,8 Trygga Hem 60,0 SUMMA 859,5 859,5 859,5 877,0 936,1 Det samlade utnyttjade borgensåtagandet uppgick till 936,1 miljoner kronor, vilket är en ökning/minskning med 59,1 miljoner jämfört med årsskiftet 2015/2016. Då större delen av borgensåtagandet, 86 procent, utgörs av borgen gentemot de kommunala företagen, vilka har en stabil ekonomi, bedöms inte borgensåtagandet utgöra någon stor riskfaktor. Budgetavvikelser Budgetavvikelser i resultaträkningen, mkr 2015 Helår 2016 Helår (prognos) Verksamhetens nettokostnad 15,2-21,8 Skatteintäkter -4,6-12,6 Utjämning och generella statsbidrag -0,6 16,2 Finansnetto 3,6 1,0 ÅRETS RESULTAT 13,6-17,2 Som framgår av tabellen prognostiseras 2016 års budgetavvikelse till -17,2 miljoner kronor. Nämndernas driftbudgetavvikelser 2016, inklusive det centrala anslaget, beräknas uppgå till -18 miljoner och fördelas enligt följande): Kommunfullmäktige, Delårsrapport 2016; Nässjö kommun 9(41)

11 Nämndernas budgetavvikelser i tkr Kommunstyrelsen 640 Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd 155 Samhällsplaneringsnämnd 300 Socialnämnd Teknisk servicenämnd Revisorer -50 Överförmyndarnämnd -300 Valnämnd 0 Centralt anslag 0 Resultatenheter Projekt tillfälligt statsbidrag SUMMA Kommunstyrelsen prognostiserar ett positivt resultat om 0,6 miljoner kronor inklusive KS bidrag. Samtliga avdelningar inom förvaltningen, med undantag för e-utveckling, prognostiserar överskott eller ett utfall i nivå med budget vid årets slut. För KS bidrag beräknas ett överskott på kronor. Barn- och utbildningsnämnden räknar med ett underskott om 8,7 miljoner kronor vid årets slut. Underskottet beror främst på ökat barn- och elevantal i förskola och grundskola, men är också föranlett av att antalet barn med behov av särskilt stöd har ökat. Kultur- och fritidsnämnden räknar med att hålla sin budget för 2016 med ett litet överskott på cirka kronor vid årets slut. Samhällsplaneringsnämndens prognos är att verksamheten kommer att lämna ett överskott med cirka kronor. Socialnämnden prognostiserar underskott uppgående till 12,1 miljoner kronor. Underskottet beror främst på kraftigt ökade kostnader inom institutionsvård för LVM- och SoL-vård samt ett underskott inom resursfördelningen till funktionshinderomsorgen. Tekniska servicenämnden prognostiserar ett positivt resultat på 9,4 miljoner kronor för helåret. Avvikelsen beror till största delen av realisationsvinster i samband med fastighetsförsäljningar samt sålda exploateringstomter. Övriga nämnder redovisar ett beräknat utfall vid årets slut på kronor. Resultatenheternas årsprognos förväntas totalt sett bli positiv med cirka 1 miljon kronor. Under nämnderna återfinns också kostnader för de driftsprojekt som finansieras med det av kommunen erhållna tillfälliga statsbidraget. Totalt sett beräknas 8,4 miljoner kronor tas i anspråk under året, och kostnaden för dessa redovisas under nämnderna medan bidraget redovisas centralt som ett allmänt statsbidrag. Det innebär att det uppstår en negativ kostnadsavvikelse hos nämnderna med motsvarande belopp. God ekonomisk hushållning och balanskravsutredning med resultatutjämningsreserv Bakgrund Landets kommuner har sedan 1992 enligt kommunallagen haft krav på sig att verksamheten ska bedrivas enligt god ekonomisk hushållning. Under 2000 tillkom även balanskravet och under 2013 infördes möjligheten till att skapa en resultatutjämningsreserv (RUR). Dessa lagstiftningskrav ska årligen följas upp i årsredovisningen. I följande avsnitt görs en analys av mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning beslutade av kommunfullmäktige. Dessutom görs även en balanskravsutredning och en redovisning av resultatutjämningsreserven. Kommunfullmäktige, Delårsrapport 2016; Nässjö kommun 10(41)

12 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning är ett i kommunallagen lagstadgat krav. Kommunerna ska upprätta riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt redovisa finansiella och verksamhetsmässiga mål. Kommunerna ska dessutom besluta om man vill använda sig av en resultatutjämningsreserv. Kommunfullmäktige i Nässjö fattade 2013 beslut om Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Dessutom fattade kommunfullmäktige beslut om att avsätta 17,7 miljoner kronor till resultatutjämningsreserven. God ekonomisk hushållning i kommunal verksamhet innebär att varje generation kommun-invånare ska bekosta den service som konsumeras och därigenom lämna över en kommun med ett oförändrat finansiellt handlingsutrymme till kommande generationer. I syfte att leva upp till god ekonomisk hushållning har mål antagits av kommunfullmäktige. Dessa redovisas och följs upp i nedanstående avsnitt. Uppföljningen baseras på det prognostiserade helårsutfallet Årets resultat ska lägst uppgå till 1,0 procent av skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag Detta mål är viktigt då det påverkar det egna kapitalet, och därmed soliditetsnyckeltalet, samt investeringarnas självfinansieringsgrad, och därmed behovet av extern finansiering. Målet beräknas/beräknas inte uppnås 2016 då utfallet är prognosticerat till 0,9 procent. Med hänsyn till det stora investeringsbehovet som föreligger och den låga soliditetsnivån måste såväl målet som utfallet betraktas som lågt. Under perioden har målet satts till 1,5 procent respektive 2,0 procent. Även dessa nivåer är i lägsta laget med hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna. Självfinansieringsgraden av investeringarna ska i genomsnitt uppgå till lägst 60 procent under perioden Självfinansieringsgraden beräknas genom att sätta årets resultat samt årets avskrivningar i relation till årets investeringar. En självfinansieringsgrad om 100 procent innebär således att samtliga investeringar har självfinansierats och att någon lånefinansiering därmed inte har varit nödvändig. Nässjö kommuns målsättning är att i genomsnitt självfinansiera minst 60 procent av sina investeringar under perioden Uppfyllandegraden kan med andra ord inte avläsas vid utgången av Genomsnittet för perioden beräknas uppgå till 45 procent, vilket innebär att målet inte kommer att uppnås. Det ska dock noteras att 2016 års investeringar till stor del kommer att finansieras med hjälp av försäljningsinkomster i samband med avyttring av befintliga anläggningstillgångar. Detta bidrar till att minska behovet av lånefinansiering. Med hänsyn till det stora investeringsbehov kommunen och kommunkoncernen står inför bör självfinansieringsgraden öka framdeles för att minska behovet av nyupplåning. Soliditeten ska uppgå till minst 55 procent vid utgången Soliditeten är ett mått det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet och anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med eget kapital. Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är därför att soliditeten över tid utvecklas positivt. Det innebär att skuldsättningsgraden minskar och det finansiella handlingsutrymmet ökar. Nässjö kommuns soliditet har haft en negativ utveckling under de senaste åren. Under den senaste femårsperioden uppgick soliditeten som högst till 62 procent (2012), men har till och med utgången av 2015 sjunkit till 49 procent. Det prognostiserade utfallet 2016 uppgår till 50 procent, vilket innebär att målet inte kommer att nås. Denna nivå måste betraktas som för låg och måste i ett längre tidsperspektiv förbättras. Andelen arbetslösa och arbetssökande med aktivitetsstöd i åldern år enligt arbetsförmedlingens statistik, ska 2016 minska jämfört med Andelen arbetslösa och arbetssökande med aktivitetsstöd uppgick till 9,5 procent. Jämfört med halvårsskiftet 2015 har andelen arbetslösa minskat med 0,1 procentenhet. Motsvarande värde i länet och i riket uppgick till 6,0 respektive 7,3 procent. Att minska arbetslösheten är en utmaning och ett prioriterat område. En sjunkande arbetslöshet leder till en ökad skattebas och ett minskat beroende av det kommunala utjämningssystemet. Den leder också till minskade sociala kostnader. Det är med andra ord av yttersta vikt att kommunen, tillsammans med arbetsförmedling och närings- Kommunfullmäktige, Delårsrapport 2016; Nässjö kommun 11(41)

13 liv, intensifierar arbetet med att minska arbetslösheten. Den totala lokalytan per invånare i kommunens verksamheter ska minska med 20 procent fram till utgången av 2018, vilket innebär en genomsnittlig minskning med 4 procent per år under perioden Den totala lokalytan relaterat till antalet invånare minskade med 3,2 procent från 2013 till För att hålla takten i det uppsatta målet borde lokalytan totalt sett minska med cirka 8 procent under samma period. Uppföljning av statistiken för 2016 års lokalyta redovisas i samband med bokslut Balanskravsutredning Det kommunala balanskravet är föreskrivet i kommunallagen och trädde i kraft år Balanskravet utgör en undre gräns för budgeterad och redovisad nivå på årets resultat och innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna i resultaträkningen. Om ett negativt resultat ändå uppstår är huvudprincipen att underskottet ska återställas via ett motsvarande överskott inom tre år. Dessutom ska kommunfullmäktige i en plan ange hur detta ska ske. Endast synnerliga skäl ska föreligga om underskottet, helt eller delvis, inte beslutas återställas. Skälen ska dessutom tydligt redovisas i förvaltningsberättelsen. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en så kallad balanskravsutredning års balanskravs-utredning är enligt följande: Balanskravsutredning, mkr 2016 Delår 2016 Helår (prognos) Årets resultat enligt resultaträkningen 33,8 14,6 - Reducering av samtliga realisationsvinster 1) -9,5-9,5 +Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 2) 8,4 8,4 +Justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 2) 0,0 0,0 +Orealiserade förluster i värdepapper 3) 0,0 0,0 - Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper 3) 0,0 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 32,7 13,5 - Reservering av medel till resultatutjämningsreserv (RUR) 4) 0,0 0,0 +Användning av medel från resultatutjämningsreserv (RUR) 0,0 0,0 ÅRETS BALANSKRAVSRESULTAT 32,7 13,5 Förklaringar 1) Huvudprincipen är att en realisationsvinst som uppkommit vid försäljning av en anläggningstillgång inte ska räknas med i balanskravet. Motiveringen är att realisationsvinster ska användas för att investera i andra anläggningstillgångar eller för att återbetala skulder som uppkommit vid förvärv av sådana tillgångar. 2) Återföring av realisationsvinster/-förluster får ske enligt undantagsmöjlighet. Med undantagsmöjlighet menas när en försäljning av en anläggningstillgång, vilken skapar en reavinst/-förlust, t.ex. är ett led i en om-strukturering, vilket kan vara fallet när en verksamhet inte längre ska bedrivas på grund av befolknings-strukturella förändringar och då en försäljning medför lägre framtida kostnader. Med anledning av undantagsmöjligheten återförs 8,4 mkr avseende realisationsvinst för försäljning av Parkgården, då försäljningen bedöms medföra lägre framtida kostnader. 3) Kortsiktiga orealiserade nedgångar i marknadsvärden på värdepapper som innehas i ett långsiktigt syfte, ska inte påverka balanskravet. 4) Det lägsta av antingen årets resultat i resultaträkningen eller årets resultat efter balanskravsjusteringar används vid bedömning av huruvida reservering till RUR får göras. Kommunfullmäktige, Delårsrapport 2016; Nässjö kommun 12(41)

14 Resultatutjämningsreserv (RUR) Sedan 2013 är det möjligt för kommunerna att tillämpa en resultatutjämningsreserv och därmed under vissa givna förutsättningar balansera sitt ekonomiska resultat över åren. Överskott ska kunna reserveras i RUR under finansiellt goda tider, då skatteintäkterna ökar, för att sedan användas för att täcka hela eller delar av underskott under finansiellt svagare tider. RUR kan därmed bidra till att skapa stabilare planeringsförutsättningar. Nässjö kommun beslutade under 2013 att använda sig av RUR. Enligt kommunfullmäktiges lokala riktlinjer för RUR kan en reservering göras enligt den så kallade 1- respektive 2-procentsregeln. Det innebär att reservering får göras med högst det belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan skatteintäkter, kommunalekonomiska utjämningsbidrag och generella statsbidrag. Vid negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, uppgår gränsen till 2 procent av ovan nämnda intäkter. Användning av medel från RUR får i enlighet med kommunfullmäktiges riktlinjer enbart ske när skatteintäkterna utvecklas ogynnsamt. Med ogynnsamt menas att rikets skatteunderlag det enskilda året relativt sett har en lägre ökningstakt jämfört med rikets genomsnittliga ökningstakt under de senaste tio åren. Som framgår av nedanstående tabell har Nässjö kommun ett negativt balanskravsresultat om -2,1 miljoner kronor, vilket uppstod Enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut kommer detta att återställas Återställning av balanskravsresultat, mkr 2013 Helår 2014 Helår 2015 Helår 2016 Helår (prognos) Kvar att återställa från tidigare år (ingående värde) 0,0 0,0-2,1-2,1 Årets balanskravsresultat 12,4-2,1 21,7 13,5 Återställning av 2014 års negativa resultat 0,0 0,0 0,0 2,1 Kvar att återställa från tidigare år (utgående värde) 0,0-2,1-2,1 0,0 Nässjö kommuns resultatutjämningsreserv disponerades i sin helhet under Kommunfullmäktige, Delårsrapport 2016; Nässjö kommun 13(41)

15 2 Ekonomi i sammandrag Folkmängd Skatteintäkter och generella statsbidrag (Mkr) 851,4 805,4 773,9 741,3 715,3 Skatter och generella statsbidrag per invånare (kr) Nettokostnad (Mkr) 821,2 797,6 * 787,0 711,5 691,3 * Nettokostnad per invånare (kr) Nettokostnad i procent av skatteintäkter och generella statsbidrag 96,5 % 99,0 % 101,7 % 96,0 % 96,6 % Delårsresultat (Mkr) 33,8 21,1-15,0 27,9 53,6 Investeringar (Mkr) netto 67,6 46,7 40,4 19,1 42,0 Avsättningar (Mkr) 32,7 34,5 36,9 27,5 30,0 Låneskuld (Mkr) 297,0 217,0 160,0 160,0 160,0 Totala tillgångar (Mkr) 1 399, ,1 * 1 089, , ,3 * Eget kapital (Mkr) 729,1 676,9 * 662,0 703,2 661,6 * Soliditet (%) 52,1 % 57,4 %* 60,8 % 58,9 % 64,1 %* *) Exkl jämförelsestörande post Kommunfullmäktige, Delårsrapport 2016; Nässjö kommun 14(41)

16 3 Resultaträkning Period Halvår 2016 Halvår 2015 Verksamhetens intäkter, not 1 231,7 176,8 Jämförelsestörande intäkt (återbetalning AFA) (0,0) (13,0) Verksamhetens kostnader, not ,3-933,4 (varav upplupen kostnad Pensionsvalet) (-28,8) (-26,2) (varav löpande pensioner) (-21,0) (-20,6) Avskrivningar -25,6-28,0 Verksamhetens nettokostnad -821,2-784,6 Skatteintäkter 628,0 600,7 Generella statsbidrag och utjämning 223,4 204,7 Finansiella intäkter 5,4 1,7 Finansiella kostnader -1,8-1,4 Resultat före extraordinära poster 33,8 21,1 Extraordinära intäkter/kostnader 0,0 0,0 Förändring av eget kapital 33,8 21,1 Kommunfullmäktige, Delårsrapport 2016; Nässjö kommun 15(41)

17 4 Balansräkning Halvår 2016 Halvår 2015 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier 59,7 37,8 Byggnader och anläggningar, not 3 805,2 889,6 Pågående ny-/till-/ombyggnad 147,6 59,5 Finansiella anläggningstillgångar, not 4 41,1 32,9 Summa anläggningstillgångar 1 053, ,8 Omsättningstillgångar Förråd och exploateringsfastigheter 20,5 16,5 Fordringar, not 5 170,2 119,5 Bank och kassa, not 6 155,4 36,5 Summa omsättningstillgångar 346,1 172,5 Summa tillgångar 1 399, ,3 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital, not 7 729,1 689,9 (därav delårsresultat) (33,8) (21,1) Avsättningar Avsättningar för pensioner, not 8 32,5 34,3 Övriga avsättningar 0,2 0,2 Summa avsättningar 32,7 34,5 Skulder Långfristiga skulder 297,0 217,0 Kortfristiga skulder, not 9 340,9 250,9 Summa skulder 637,9 467,9 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 399, ,3 Panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse, pensionsförpliktelse, not ,6 626,9 Ansvarsförbindelse löneskatt, not ,9 152,1 Borgensåtaganden 936,1 859,5 Kommunfullmäktige, Delårsrapport 2016; Nässjö kommun 16(41)

18 5 Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten Halvår 2016 Halvår 2015 Periodens resultat 33,8 21,1 Justering för ej likviditetspåverkande poster, not 11 12,5 27,7 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 46,3 48,8 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar -28,4 7,2 Ökning/minskning av förråd exkl exploateringsfastigheter 0,0 0,0 Investering i exploateringsfastigheter -0,1-2,0 Försäljning av exploateringsfastigheter 0,3 0,7 Ökning/minskning av kortfristiga skulder -54,1-59,4 Kassaflöde från den löpande verksamheten -36,0-4,7 Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 Investering i materiella anläggningstillgångar -67,6-46,7 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 56,5 8,8 Investering i finansiella anläggningstillgångar -0,5-2,4 Inlösen av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,6 Kassaflöde från investeringsverksamheten -11,6-39,7 Finansieringsverksamheten Ökning av långfristiga skulder 0,0 0,0 Minskning av långfristiga skulder 0,0 0,0 Ökning/minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0,0 0,0 Kassaflöde första halvåret -47,6-44,4 Likvida medel vid periodens början 203,0 80,9 Likvida medel vid periodens slut 155,4 36,5 Kommunfullmäktige, Delårsrapport 2016; Nässjö kommun 17(41)

19 6 Noter (Belopp i Mkr) Halvår 2016 Halvår 2015 Not 1 Intäkter Verksamhetens intäkter enligt driftredovisningen 556,3 470,7 Därav: Interna intäkter 324,6 293,9 Intäkter enligt resultaträkningen 231,7 176,8 Not 2 Kostnader Verksamhetens kostnader enligt driftredovisningen 1 351, ,3 Därav: Interna kostnader 324,6 293,9 Kostnader enligt resultaträkningen 1 027,3 933,4 Not 3 Byggnader och anläggningar Mark 77,6 33,7 Fastigheter 508,4 657,0 Gator 184,8 181,5 Parker och grönområden 15,0 14,7 Markanläggning 19,4 2,7 Summa 805,2 889,6 Not 4 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Örnen i Nässjö AB 8,0 8,0 Kommuninvest Ek förening, ingående balans 20,3 10,0 Kommuninvest Ek förening, uppskrivning årets inbetalade medlemsinsats 0,5 2,4 Bostadsrätter 0,1 0,1 Grundfondskapital 0,3 0,3 Övrigt 0,0 0,3 Summa 29,2 21,0 Långfristiga fordringar Nässjö Affärsverk 5,9 5,9 Kommuninvest 6,0 6,0 Summa 11,9 11,9 Summa finansiella anläggningstillgångar 41,1 32,9 Kommunfullmäktige, Delårsrapport 2016; Nässjö kommun 18(41)

20 (Belopp i Mkr) Halvår 2016 Halvår 2015 Not 5 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 10,6 6,8 Diverse kortfristiga fordringar 93,9 54,8 Förutbetalade kostnader och upplupna intäkter 64,9 56,9 Skattefordran 0,8 1,0 Summa 170,2 119,5 Not 6 Likvida medel koncernkonto Bank 155,4 36,4 Summa 155,4 36,4 Not 7 Eget kapital Ingående eget kapital 694,8 666,4 Resultat delår 33,8 21,1 Uppskrivning av finansiell anläggningstillgång 0,5 2,4 Summa 729,1 689,9 Not 8 Avsättningar för pensioner Ingående avsättning (bokslut) 36,3 34,9 Pensionsutbetalningar -1,3-1,2 Nyintjänad pension -1,5 1,2 Ränte- och basbeloppsuppräkning -0,7-1,0 Förändring av löneskatt -0,7-0,1 Övrigt 0,5 0,5 Utgående avsättning (delår) 32,5 34,3 Not 9 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, upplupna kostnader och förutbetalade intäkter 230,3 124,7 Semesterlöneskuld samt ferie/uppehållslöneskuld 76,1 69,0 Övriga kortfristiga skulder 26,9 50,7 Skatteskuld 7,6 6,5 Summa 340,9 250,9 Not 10 Ansvarsförbindelse/pensionsförpliktelse som inte tagits upp bland skulder och avsättningar Ingående balans (bokslut) 769,9 786,1 Pensionsutbetalningar -14,1-13,7 Nyintjänad pension -3,1 3,0 Ränte- och basbeloppsuppräkning 1,3 3,4 Kommunfullmäktige, Delårsrapport 2016; Nässjö kommun 19(41)

21 (Belopp i Mkr) Halvår 2016 Halvår 2015 Förändring av löneskatt -3,4-1,4 Övrigt 1,9 1,5 Utgående balans (delår) 752,5 779,0 Not 11 Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Justering för av- och nedskrivningar 25,6 28,0 Justering för realisationsvinster- och förluster -9,8-2,2 Justering för gjorda avsättningar -3,8-0,5 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster, Kommuninvest 0,5 2,4 Summa 12,5 27,7 Åtagande i Kommuninvest Nässjö kommun har i december 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 282 kommuner och landsting som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Nässjö kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. Kommunfullmäktige, Delårsrapport 2016; Nässjö kommun 20(41)

22 7 Driftsredovisning Period januari - juni, tkr Periodens utfall 2016 Budget (50% av årsbudget) Avvikelse/ Resultat Periodens utfall 2015 Kommunstyrelse Kommunstyrelse, bidrag Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsplaneringsnämnd Socialnämnd Teknisk servicenämnd Kommunens revisorer Överförmyndarnämnd Valnämnd Centralt anslag Nettokostnad nämnder Resultatenheter Byggavdelningen Fastighetsavdelningen Kost- och städavdelningen Telefoni Summa resultatenheter Projekt tillfälligt statsbidrag Nettokostnad nämnder och resultatenheter Kommunfullmäktige, Delårsrapport 2016; Nässjö kommun 21(41)