Politisk organisation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Politisk organisation"

Transkript

1 Budget 2017 Ram 2018, plan 2019

2 Politisk organisation Valberedning 7+2* Kommunrevisionen 9 Förvaltningar Valnämnden 7 Kommunstyrelsen Utskott 1 Utskott Kommunfullmäktige 57 Parlamentariska nämnden Överförmyndarnämnden Styrelsen för Nässjö lärcenter 7+2* Barn- och utbildningsnämnden 11 Gymnasieutskott Förskole- och grundskoleutskott 3 7+2* 5 9 Kommunledningskontoret Barn- och utbildningsförvaltningen Solcialnämnden Arbetsutskott Individutskott 11 Socialförvaltningen Senast uppdaterad: Tekniska servicenämnden 9 Kultur- och fritidsnämnden 9 Samhällsplaneringsnämnden 9 Tekniska serviceförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Samhällsplaneringskontoret Siffrorna anger antal ledamöter. * insynsplatser.

3 Budget 2017 Kommunfullmäktige 2017

4 Innehållsförteckning 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Finansiell analys och god ekonomisk hushållning Resultatbudget Balansbudget Kassaflödesbudget Exploateringsbudget Budget 2017, ram 2018, plan Bruttobudget för nämnderna Nettobudget för nämnderna Investeringsbudget Personal Befolkningsprognos Styrmodell tar sikte mot visionen Mål enligt Pilen Kommunfullmäktigebeslut, kommentarer och uppdrag Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsplaneringsnämnden Socialnämnden Tekniska servicenämnden Överförmyndarnämnden Kommunrevisionen Valnämnden De kommunala bolagen Kommunfullmäktige, Budget (97)

5 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Framtidstro och förhoppningar En budget kan betyda väldigt mycket. Den kan innebära framtidstro och förhoppningar. Den kan innebära besparingar. För vår kommuns del innebär budgeten för 2017 både framtidstro och förhoppningar. Ekonomin i kommunen är stabil. Det finns mycket som bidrar till detta. En ekonomi som är välskött skapar förutsättningar. Det vi beslutar att göra har vi täckning för ekonomiskt. Vi växer invånarantalsmässigt. Vi bygger utvecklingen i kommunen över flera år. Vi har fått generella statsbidrag. Färre är beroende av försörjningsstöd samtidigt som vi satsar med en jobbstrategi. Jag kommer ihåg åren när vi minskade i invånarantal i kommunen. Det var inget upplyftande. Mindre befolkning, vilket gav mindre i statsbidrag. Mindre i statsbidrag innebar mindre pengar till verksamheterna. Nu är det omvänt. Fler kommuninvånare ger mer statsbidrag. Mer statsbidrag innebär att vi kan möta verksamheternas och kommuninvånarnas behov. Det som är glädjande är att vi kan under 2017 möta barn- och utbildningsnämndens behov av mer pengar när barn- och elevantalet ökar. Det innebär att vi bibehåller en bra lärartäthet i såväl förskola som skola. Fler glädjeämnen är att Fritidsgården i Bodafors blir permanent. Vi har till stor del kunnat möta nämndernas önskemål om utökningar. Budgeten du håller i din hand innebär 92 miljoner kronor mer till verksamheterna än Vårt arbete för att fler kommuninvånare ska komma till egen försörjning fortsätter, och målet är att vi ska vara i nivå med övriga länet om två år. Visst är det roligt att i media vara föredöme när det gäller vårt arbete med Yrkes-SFI. Både nationella och internationella besökare har kommit Nässjö för att lära mer om denna satsning. Vi fortsätter utvecklingsarbetet i våra kransorter. Som första kommun i landet har vi beslutat om ett flerårigt arbete med medborgarbudget där invånarna själva arbetar fram förslag och röstar om vad som ska göras. Detta samtidigt som vi fortsätter med pengar i de orter som har ett lokalt utvecklingsprogram. Vi är första kommun i länet som nu har en bredbandsstrategi. Annat utvecklingsarbete som vi jobbar vidare med är turism och destinationsutveckling och varumärkesplattform. Vi som bor och arbetar här vet om att Nässjö kommun är väl värt ett besök. Vi får nu ofta höra hur vackert det är på olika platser. Detta är tack vare ett långsiktigt arbete över många år. Att målmedvetet jobba för att fler ska upptäcka fördelarna med Nässjö kommun är stimulerande och roligt. Precis som med annat utvecklingsarbete gör vi det tillsammans med näringsliv, föreningar och privatpersoner. Tillsammans kan vi så mycket mer. Vi bygger som aldrig förr i kommunen, vilket vi till stor del kan självfinansiera i årets budget. Där byggverksamhet pågår, där finns en tro på framtiden. Prognosen är att vi kommer fortsätta att ligga högt med investeringar i ytterligare år. Det spännande arbetet med Västra Staden och kvarteret Ärlan ligger framför oss. Vi som är aktiva som förtroendevalda har nu fått uppleva något som inte hänt på länge. Vi har av regeringen fått generella statsbidrag. Det innebär att de har sett att vi har behoven och det innebär att de tror på oss att vi kan möta dem med kloka beslut om välfärdssatsningar i vår kommun. Den budget som du nu har i din hand innehåller just välfärdssatsningar i vår kommun. Anna-Carin Anci Magnusson Kommunstyrelsens ordförande (S) Kommunfullmäktige, Budget (97)

6 2 Finansiell analys och god ekonomisk hushållning Sammanfattande kommentar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) konstaterar i sin ekonomirapport i april att de kommande stora demografiska förändringarna under åren innebär en stor ekonomisk påfrestning för landets kommuner. Antalet invånare väntas öka kraftigt samtidigt som vi kan förvänta oss en snabb ökning av antalet äldre och antalet barn i skolåldern. SKL konstaterar vidare att kostnaderna för de demografiska förändringarna förväntas öka snabbare än skatteunderlaget vilket innebär påtaglig en risk för skattehöjningar i landets kommuner under åren , inte minst på grund av den befarade konjunkturdämpningen under dessa år. SKL spår en bruttokostnadsökning om hela 250 miljarder kronor i kommunsektorn under perioden Det starka konjunkturläget under ger endast en tillfällig ekonomisk lättnad. Vi kan med fog konstatera att Nässjös nuläge stämmer med SKLs lägesbedömning. Befolkningsökningen och de demografiska förändringarna är en realitet i vår kommun. Antalet invånare har ökat kraftigt de senaste åren och uppgick till Befolknings-ökningen är positiv och ger goda möjligheter till utveckling av vår kommun. På kort sikt, inte minst med hänsyn till regelverket för den kommunala kostnadsutjämningen, innebär dock ökningen en ekonomisk påfrestning. Den växande kommunen Nässjö behöver nya bostäder, verksamhetslokaler och vi har dessutom äldre anläggningar som behöver utrangeras och ersättas med nya. Detta innebär att investeringsbehovet i kommunen och i kommunkoncernen kommer att vara fortsatt mycket högt under de kommande åren. Dessa behov måste finansieras och utifrån god ekonomisk hushållning måste självfinansieringsgraden, och därmed även det ekonomiska resultatet, vara hög framdeles. En kraftigt ökad skuldsättning i kommunkoncernen påverkar soliditetsgraden i negativ riktning och därmed minskar vår långsiktiga ekonomiska handlingsfrihet. Detta ställer stora krav på vår verksamhet, inte minst vad gäller planering, koncernsamordning och sökande efter nya kostnadseffektiva lösningar i såväl den befintliga som i den tillkommande verksamheten. Nässjö kommuns arbetslöshet är fortsatt hög. Ett intensivt arbete pågår för att minska den och målsättningen är att Nässjö kommuns arbetslöshet vid utgången av 2018 ska uppgå till länssnittet. En minskad arbetslöshet innebär många positiva effekter, inte minst för den enskilda individen. För den kommunala ekonomin innebär en minskad arbetslöshet en ökad skattebas och därmed ett minskat beroende av det kommunala utjämningssystemet. Dessutom minskar våra sociala kostnader. Nässjö kommun budgeterar ett resultat uppgående till 56,5 miljoner kronor för För åren 2018 och 2019 förväntas resultatet uppgå till 59,2 respektive 29,8 miljoner kronor. För samtliga år baseras skatteintäkter och intäkter från det kommunala utjämningssystemet på ett invånarantal uppgående till Dessutom är de i verksamheten av befolkningsökningar påverkade kostnaderna grundade på samma invånarantal. Befolkningsantagandet är baserat på idag kända förhållanden. Detta beror på de många osäkerhetsfaktorer som råder beträffande framtida befolkningsutveckling, både nationellt och lokalt i Nässjö kommun. De under perioden budgeterade resultaten innehåller dock ett ekonomiskt utrymme vilket kan disponeras i de fall befolkningsantalet, och därmed även de av befolkningsantalet påverkade nettokostnaderna, utvecklas utöver den nivå som antagits under planeringsperioden. Under 2017 beräknas 41,8 miljoner kronor tillföras nämnderna utöver tilldelad budgetram. Merparten av dessa medel, 30,8 miljoner kronor, riktas till barn- och utbildningsnämnden samt till socialnämnden. Det i slutet av december 2015 utbetalade statsbidraget (61,7 miljoner kronor) som gavs tillfälligt för hantering av den rådande flyktingsituationen kommer till del att disponerats under Den disponerade summan beräknas uppgå till 17,2 miljoner kronor. För 2017 har i nuläget projekt motsvarande 14,5 miljoner kronor beslutats. Motsvarande summa för 2018 uppgår till 14,2 miljoner kronor. De i budgetpropositionen för 2017 aviserade 10 miljarderna till kommuner och landsting (de så kallade välfärdsmiljarderna) utgör ett välkommet tillskott i den kommunala ekonomin och är inkluderade i budgetförslaget. Beloppet baseras på en ännu preliminär beräkning, vilken kommer att uppdateras med aktuella data senare under Fördelningen mellan landets kommuner baseras dels på invånarantal och dels på antal asylsökande och nyanlända. 70 procent av bidraget kommer att fördelas utifrån antal asylsökande och nyanlända, och 30 procent utifrån antal invånare. Denna fördelningsgrund gäller 2017 och Under åren 2019 och 2020 skiftas fördelningen med två miljarder årligen (dvs den andel som fördelas utifrån invånarantal ökar med två miljarder per år) och år 2021 är bidraget till 100 procent fördelat utifrån invånarantal. För Nässjö kommuns del innebär detta att bidraget, utifrån idag använda data, kommer att uppgå till drygt 48 miljoner kronor 2017 och Därefter kommer bidraget successivt minska för att 2021 uppgå till 21,6 miljoner kronor. Kommunfullmäktige, Budget (97)

7 Den samlade investeringsvolymen (inklusive investeringar som finansieras med det tillfälliga statsbidraget som erhölls 2015) under planeringsperioden uppgår till 449,7 miljoner kronor fördelat per år enligt följande:2017: 159,5 mkr 2018: 168,7 mkr 2019: 121,5 mkr. De höga investeringsvolymerna är till stora delar kopplade till den konstaterade befolkningsökningen i kommunen, vilken bland annat påverkar barn- och utbildningsverksamheten. Självfinansieringsgraden 2017 beräknas uppgå till 72 procent. På grund av den höga investeringsvolymen bedöms ett nyupplåningsbehov om 85 miljoner kronor föreligga under perioden Årets resultat i relation till skatter och generella statsbidrag beräknas under åren 2017 och 2018 uppgå till 3,1 procent. För 2019 beräknas nivån uppgå till 1,6 procent. Finansiell analys Den finansiella analysen utgår från fyra viktiga finansiella aspekter. Dessa är det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Ambitionen är att utifrån dessa perspektiv identifiera finansiella möjligheter och problem och därigenom kunna klargöra om Nässjö kommun har en god ekonomisk hushållning. RESULTAT OCH KAPACITET Årets resultat Årets resultat bidrar bland annat till självfinansiering av årets investeringar. Det innebär således att höga investeringsnivåer i sin tur kräver högre resultatnivåer för att hålla självfinansieringsgraden på en acceptabel nivå. Den höga resultatnivån under åren motiveras av ett högt investeringsbehov. Dessutom innehåller de under perioden budgeterade resultaten ett finansiellt utrymme vilket kan disponeras i de fall befolkningsantalet utvecklas utöver den nivå som antagits i budgeten. Årets resultat 2015 utfall 2016 prognos 2017 Budget 2018 Ram 2019 Plan Årets resultat (mkr) 26,0 14,6 56,5 59,2 29,8 Därav återbetalade AFA-medel (mkr) 13,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat i relation till skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag, utfall (%) 1,6 0,9 3,1 3,1 1,6 Kommunfullmäktige, Budget (97)

8 Nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för att uppnå och bibehålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på denna balans är nettokostnadsandelen, det vill säga att samtliga nettokostnader i resultaträkningen sätts i relation till skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag. Redovisas en nettokostnadsandel under 100 procent finns en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. En nettokostnadsandel under 100 procent måste eftersträvas eftersom ett utrymme för egenfinansierade investeringar måste finnas Nettokostnadsandelen i Nässjö kommun framgår av nedanstående tabell. Nettokostnadsandel 2015 utfall 2016 prognos 2017 Budget 2018 Ram 2019 Plan Verksamhetens nettokostnad (%) 95,3 96,4 94,0 93,9 95,2 Avskrivningar (%) 3,2 3,0 3,2 3,2 3,4 Finansnetto (%) -0,1-0,2-0,3-0,3-0,2 Summa nettokostnadsandel (%) 98,4 99,1 96,9 96,9 98,4 1 % motsvarar i mkr 16,1 17,1 18,3 18,8 18,9 Nettokostnadsandelen uppgick 2015 till 98,4 procent, vilket var lägre jämfört med 2013 och Den prognostiserade nivån för 2016 uppgår dock till 99,1 procent, vilket inte är ekonomiskt hållbart på sikt med hänsyn till investeringsbehovet. Finansnettoandelen av nettokostnaderna är negativ. Det innebär att de finansiella intäkterna är högre jämfört med de finansiella kostnaderna. Förklaringen till detta är i huvudsak det extremt låga ränteläget, samt att Nässjö kommun från och med 2015 har erhållit en aktieutdelning från koncernmoderbolaget Örnen i Nässjö AB. Under planeringsperioden uppgår nettokostnadsandelen till cirka procent. Målsättningen bör vara att inte överstiga denna nivå, vilket ger en ökad möjlighet till egenfinansiering av investeringsbehovet. Skatteintäktsutveckling jämfört med nettokostnadsutveckling Ett annat mått på den ekonomiska balansen mellan löpande intäkter och löpande kostnader är att jämföra ökningstakten avseende skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag med nettokostnadernas ökningstakt. I ett längre tidsperspektiv innebär en högre ökningstakt av netto-kostnaderna bland annat att utrymmet för egenfinansierade investeringar och/eller förstärkning av ekonomin minskar. Ökning jämfört med föregående år 2015 utfall 2016 prognos 2017 Budget 2018 Ram 2019 Plan Verksamhetens nettokostnad (%) 2,1 7,1 4,9 2,8 1,6 Skatter och bidrag (%) 4,2 6,2 7,2 2,9 0,1 Verksamhetens nettokostnad (mkr) 31,9 113,2 83,0 49,9 30,2 Skatter och bidrag (mkr) 64,5 99,8 123,1 53,2 2,5 Nettokostnadernas relativa ökningstakt under perioden var större än ökningstakten avseende skatter, bidrag och generella statsbidrag. I absoluta tal förelåg en negativ differens om 58 miljoner kronor. Under 2015 var dock intäktsökningen från skatter och bidrag högre än ökningen av nettokostnader, vilket bidrog till det förbättrade ekonomiska resultatet. Det prognostiserade helårsutfallet 2016 indikerar dock att nettokostnadsökning- Kommunfullmäktige, Budget (97)

9 en blir större än ökningen av skatter och bidrag vid årets slut om inga åtgärder vidtas. Under planeringsperioden åren antas ökningstakten avseende skatter och bidrag bli högre jämfört med nettokostnadsökningen. Den mycket låga ökningstakten gällande skatter och bidrag 2019 beror till stor del på den låga skatteutvecklingen (baserade på SKLs prognos i augusti 2016), och att de så kallade välfärdsmiljarderna minskar med cirka 8 miljoner kronor jämfört med 2017 och Årets investeringar och finansiering Den totala investeringsvolymen beräknas för helåret 2016 uppgå till drygt 186 miljoner kronor, vilket är hela 79 miljoner kronor högre än Investeringssumman under perioden uppgår till 449,7 miljoner kronor. Självfinansieringsgraden av investeringarna anger hur stor del av investeringarna som har finansierats av årets resultat och årets avskrivningar. En självfinansieringsgrad på 100 procent innebär att samtliga investeringsutgifter har självfinansierats under året. En självfinansieringsgrad som understiger 100 procent kräver således annan finansiering i form av nya lån, försäljningsinkomster vid avyttring av befintliga anläggningstillgångar eller ianspråktagande av befintlig likviditetsreserv. Självfinansieringsgraden 2015 uppgick till 73 procent. För helåret 2016 beräknas självfinansieringsgraden uppgå till 35 procent. Denna låga nivå kan till del motiveras av höga nivåer 2012 och 2013 samt av stora försäljningsinkomster 2016 i samband med avyttringen av Parkgården till den kooperativa hyresrättsföreningen Trygga Hem. Beaktat de höga investeringsnivåerna under perioden kommer självfinansieringsgraden understiga 100 procent. Genomsnittet för de tre åren uppgår till 74 procent. Årets investeringar och finansiering 2015 utfall 2016 prognos 2017 Budget 2018 Ram 2019 Plan Årets investeringar (mkr) 107,5 186,3 159,5 168,7 121,5 Investeringsvolym i relation till skatter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag (%) Självfinansieringsgrad av investeringar (%) Risk och kontroll Likviditet och långfristiga lån Kassalikviditeten (likvida medel och kortfristiga fordringar i relation till kortfristiga skulder) är ett mått på den kortfristiga betalningsberedskapen. En ökande kassalikviditet i kombination med en förbättrad soliditet är ett tecken på att det totala finansiella handlingsutrymmet har stärkts. Kassalikviditeten ökade under 2015 och uppgick till 87 procent. Ökningen var till stor del föranledd av det i december 2015 utbetalade statsbidraget för hantering av den rådande flyktingsituationen (61,7 miljoner kronor) samt nyupplåningen under slutet av året. Nyupplåningen uppgick till 80 miljoner kronor och ska till del även finansiera framtida investeringsbehov. Nässjö kommuns totala låneskuld uppgick till 297 miljoner kronor. Någon ytterligare nyupplåning under resten av året 2016 bedöms inte vara nödvändig. På grund av det höga investeringsbehovet bedöms dock nyupplåning bli nödvändig under perioden. Behovet uppgår till totalt 85 miljoner kronor varav den största delen, 35 miljoner kronor, förväntas bli aktuell under Skuldsättningsgraden, som beräknas genom att sätta låneskulden i relation till eget kapital, antas därför öka från prognostiserade 42 procent 2016 till 45 procent vid utgången av Nuvarande låneskuld har under de senaste tolv månaderna (avläst i mitten av september 2016) haft en genomsnittlig räntesats om 0,99 procent. Den momentana genomsnittsräntan uppgick till 0,96 procent. Både räntebindningen och kapitalbindningen uppgick vid samma tidpunkt till 1,66 år. I Kommunfullmäktige, Budget (97)

10 samband med omsättningar av befintliga lån under slutet av 2016 och inledningen av 2017, kommer den genomsnittliga räntenivån med stor sannolikhet att sjunka ytterligare. Likviditet och långfristiga lån 2015 utfall 2016 prognos 2017 Budget 2018 Ram 2019 Plan Kassalikviditet (%) Långfristiga lån (mkr) 297,0 297,0 332,0 357,0 382,0 Skuldsättningsgrad (%) Soliditet Soliditeten (eget kapital i relation till totala tillgångar) ett mått på det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. Soliditetsgraden visar i vilken utsträckning tillgångarna har finansierats via eget kapital. Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är att soliditeten över en längre period inte försvagas utan behålls eller utvecklas i en positiv riktning. En förbättrad soliditet förbättrar med andra ord det finansiella handlingsutrymmet. Nässjö kommuns soliditet exklusive pensionsförpliktelser som redovisas utanför balansräkningen uppgick 2015 till 49 procent, vilket var en minskning med 5 procentenheter jämfört med Soliditetsförändringen förklaras i första hand av den ökade skuldsättningsgraden samt redovisningen av det tillfälliga statsbidraget för hanteringen av den rådande flyktingsituationen. Bidraget redovisades som en skuld till kommande år, vilket därmed påverkar soliditeten negativt. Den prognostiserade soliditeten per beräknas uppgå till 50 procent, vilket innebär att målet på 55 procent inte kommer att uppnås. Soliditetsnivån under perioden förväntas uppgå till procent. Pensionsåtaganden intjänade före 1998 ska enligt gällande redovisningsregler redovisas utanför balansräkningen och tas istället upp som en ansvarsförbindelse. Pensionsåtagandet kan trots detta betraktas som en skuld, varför soliditetsmåttet inklusive denna post bör redovisas. Soliditeten inklusive samtliga pensförpliktelser är i Nässjö kommuns fall negativ och beräknas uppgå till -2 procent I takt med att pensionsåtagandet utanför balansräkningen beräknas minska under perioden , och i kombination med de budgeterade resultatnivåerna för samma period, kommer soliditeten inklusive denna post att förbättras och beräknas vid utgången av 2019 uppgå till 8 procent. Pensionsförpliktelser Ur risk- och kontrollsynpunkt är kommunens pensionsförpliktelser viktiga att beakta utifrån ett finansiellt perspektiv. Det totala pensionsåtagandet beräknas uppgå till 760,1 miljoner kronor inklusive löneskatt. Jämfört med motsvarande tidpunkt 2016 beräknas åtagandet ha minskat med 12,1 miljoner kronor. Av åtagandet kommer 30,2 miljoner kronor redovisas i balansräkningen som en avsättning och 729,9 miljoner kronor utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse (avser pensioner intjänade före 1998). Den del av pensionsåtagandet som redovisas som ansvarsförbindelse kan betraktas som ofinansierad i och med att den återfinns utanför balansräkningen. De faktiska pensionsutbetalningarna under året redovisas som en kostnad i resultaträkningen och belastar därmed årets resultat. Soliditet enligt balansräkning 2015 utfall 2016 prognos 2017 Budget 2018 Ram 2019 Plan Soliditet enligt balansräkning (%) Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser (%) Kommunal skattesats Nässjö kommuns skattesats uppgår till 22,19 procent och antas vara oförändrad under perioden Skattesatsen har varit oförändrad sedan 2014, då den höjdes med 0,55 procentenheter. I de tretton kommunerna i Jönköpings län varierar den kommunala skattesatserna mellan 21,19 till 22,26 procent Länets genomsnittliga kommunala skattesats uppgick till 21,83 procent. Nässjös skattesats är den tredje högsta i länet. Kommunfullmäktige, Budget (97)

11 God ekonomisk hushållning Bakgrund Landets kommuner har sedan 1992 enligt kommunallagen haft krav på sig att verksamheten ska bedrivas enligt god ekonomisk hushållning. Under 2000 tillkom även balanskravet och under 2013 infördes möjligheten till att skapa en resultatutjämningsreserv (RUR). Dessa lagstiftningskrav ska årligen följas upp i årsredovisningen. I följande avsnitt görs en analys av mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning beslutade av kommunfullmäktige. Dessutom görs även en budgeterad balanskravsutredning och en redovisning av resultatutjämningsreserven. God ekonomisk hushållning i Nässjö kommun God ekonomisk hushållning är ett i kommunallagen lagstadgat krav. Kommunerna ska upprätta riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt redovisa finansiella och verksamhetsmässiga mål. Kommunerna ska dessutom besluta om man vill använda sig av en resultatutjämningsreserv. Kommunfullmäktige i Nässjö fattade 2013 beslut om Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Dessutom fattade kommunfullmäktige beslut om att avsätta 17,7 miljoner kronor till resultatutjämningsreserven. God ekonomisk hushållning i kommunal verksamhet innebär att varje generation kommuninvånare ska bekosta den service som konsumeras och därigenom lämna över en kommun med ett oförändrat finansiellt handlingsutrymme till kommande generationer. I syfte att leva upp till god ekonomisk hushållning har mål antagits av kommunfullmäktige. Dessa redovisas och följs upp i nedanstående avsnitt. Årets resultat ska lägst uppgå till 2 procent av skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag år 2017 och Detta mål är viktigt då det påverkar det egna kapitalet, och därmed soliditetsnyckeltalet, samt investeringarnas självfinansieringsgrad, och därmed behovet av extern finansiering. Budgeterade nivåer 2017 (3,1 procent) och 2018 (3,1 procent) överstiger det uppsatta målet. Detta moiveras av höga investeringsnivåer samt behovet av ett ekonomiskt utrymme vilket kan disponeras i de fall befolkningsantalet, och därmed även de av befolkningsantalet påverkade nettokostnaderna, utvecklas utöver den nivå som antagits under planeringsperioden. Självfinansieringsgraden av investeringarna ska lägst uppgå till lägst 65 procent Självfinansieringsgraden beräknas genom att sätta årets resultat samt årets avskrivningar i relation till årets investeringar. En självfinansieringsgrad om 100 procent innebär således att samtliga investeringar har självfinansierats och att någon lånefinansiering därmed inte har varit nödvändig. Nässjö kommuns målsättning är självfinansiera minst 65 procent av sina investeringar under perioden Detta mål uppnås i 2017 års budget. Genomsnittet för perioden beräknas uppgå till låga 54 procent. Det ska dock noteras att 2016 års investeringar till stor del kommer att finansieras med hjälp av försäljningsinkomster i samband med avyttring av befintliga anläggningstillgångar. Detta bidrar till att minska behovet av lånefinansiering. Med hänsyn till det stora investeringsbehov kommunen och kommunkoncernen står inför bör självfinansieringsgraden öka framdeles för att minska behovet av nyupplåning och på sikt möjliggöra amortering av befintliga lån. Soliditeten ska lägst uppgå till 52 procent vid utgången Soliditeten är ett mått det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet och anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med eget kapital. Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är därför att soliditeten över tid utvecklas positivt. Det innebär att skuldsättningsgraden minskar och det finansiella handlingsutrymmet ökar. Nässjö kommuns soliditet har haft en negativ utveckling under de senaste åren. Under den senaste femårsperioden uppgick soliditeten som högst till 62 procent (2012), men har till och med utgången av 2015 sjunkit till 49 procent. Det prognostiserade utfallet 2016 uppgår till 50 procent års målsättning om lägst 52 procent beräknas uppnås först Denna nivå måste dock betraktas som låg och bör därför, i ett längre tidsperspektiv, förbättras. Kommunfullmäktige, Budget (97)

12 Andelen arbetslösa och arbetssökande med aktivitetsstöd i åldern år ska årligen minska för att år 2018 högst uppgå till länsgenomsnittet. Andelen arbetslösa och arbetssökande med aktivitetsstöd uppgick till 10,0 procent. Jämfört med motsvarande datum 2015 har andelen arbetslösa minskat med 0,1 procentenhet. Länsgenomsnittet uppgick till 6,6 procent och till 6,3 procent. Att minska arbetslösheten är en utmaning och ett prioriterat område. En sjunkande arbetslöshet leder till en ökad skattebas och ett minskat beroende av det kommunala utjämningssystemet. Den leder också till minskade sociala kostnader. Det är med andra ord av yttersta vikt att kommunen, tillsammans med arbetsförmedling och näringsliv, intensifierar arbetet med att minska arbetslösheten. Total lokalyta per invånare i kommunens verksamheter ska minska med 20 procent fram till utgången av 2018, vilket innebär en genomsnittlig minskning med 4 procent per år under perioden Den totala lokalytan relaterat till antalet invånare minskade med 3,2 procent från 2013 till Uppföljning av statistiken för 2016 års lokalyta redovisas i samband med bokslut Balanskravsutredning Det kommunala balanskravet är föreskrivet i kommunallagen och trädde i kraft år Balanskravet utgör en undre gräns för budgeterad och redovisad nivå på årets resultat och innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna i resultaträkningen. Om ett negativt resultat ändå uppstår är huvudprincipen att underskottet ska återställas via ett motsvarande överskott inom tre år. Dessutom ska kommunfullmäktige i en plan ange hur detta ska ske. Endast synnerliga skäl ska föreligga om underskottet, helt eller delvis, inte beslutas återställas. Skälen ska dessutom tydligt redovisas i förvaltningsberättelsen. Balanskravsutredning (mkr) Prognos 2016 Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Årets resultat 14,6 56,5 59,2 29,8 - Reducering av samtliga realisationsvinster (1) + Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet (2) -9,5 0,0 0,0 0,0 8,4 0,0 0,0 0,0 + Orealiserade förluster i värdepapper (3) 0,0 0,0 0,0 0,0 - Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper (3) Årets resultat efter balanskravsjusteringar - Reservering av medel till resultatutjämningsreserv (4) + Användning av medel från resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 13,5 56,5 59,2 29,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets balanskravsresultat 13,5 56,5 59,2 29,8 Förklaringar 1) Huvudprincipen är att en realisationsvinst som uppkommit vid försäljning av en anläggningstillgång inte ska räknas med i balanskravet. Motiveringen är att realisationsvinster ska användas för att investera i andra anläggningstillgångar eller för att återbetala skulder som uppkommit vid förvärv av sådana tillgångar. 2) Återföring av realisationsvinster/-förluster får ske enligt undantagsmöjlighet. Med undantagsmöjlighet menas när en försäljning av en anläggningstillgång, vilken skapar en reavinst/-förlust, t.ex. är ett led i en omstrukturering, vilket kan vara fallet när en Kommunfullmäktige, Budget (97)

13 verksamhet inte längre ska bedrivas på grund av befolkningsstrukturella förändringar och då en försäljning medför lägre framtida kostnader. Med anledning av undantagsmöjligheten återförs 8,4 mkr 2016 avseende realisationsvinst för försäljning av Parkgården, då försäljningen bedöms medföra lägre framtida kostnader. 3) Kortsiktiga orealiserade nedgångar i marknadsvärden på värdepapper som innehas i ett långsiktigt syfte, ska inte påverka balanskravet. 4) Det lägsta av antingen årets resultat i resultaträkningen eller årets resultat efter balanskravsjusteringar används vid bedömning av huruvida reservering till RUR får göras. Resultatutjämningsreserv (RUR) Sedan 2013 är det möjligt för kommunerna att tillämpa en resultatutjämningsreserv och därmed under vissa givna förutsättningar balansera sitt ekonomiska resultat över åren. Överskott ska kunna reserveras i RUR under finansiellt goda tider, då skatteintäkterna ökar, för att sedan användas för att täcka hela eller delar av underskott under finansiellt svagare tider. RUR kan därmed bidra till att skapa stabilare planeringsförutsättningar. Nässjö kommun beslutade under 2013 att använda sig av RUR. Enligt kommunfullmäktiges lokala riktlinjer för RUR kan en reservering göras enligt den så kallade 1- respektive 2-procentsregeln. Det innebär att reservering får göras med högst det belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan skatteintäkter, kommunalekonomiska utjämningsbidrag och generella statsbidrag. Vid negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, uppgår gränsen till 2 procent av ovan nämnda intäkter. Användning av medel från RUR får i enlighet med kommunfullmäktiges riktlinjer enbart ske när skatteintäkterna utvecklas ogynnsamt. Med ogynnsamt menas att rikets skatteunderlag det enskilda året relativt sett har en lägre ökningstakt jämfört med rikets genomsnittliga ökningstakt under de senaste tio åren. Nässjö kommun har ett negativt balanskravsresultat om -2,1 miljoner kronor, vilket uppstod Enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut återställs detta Nässjö kommuns resultatutjämningsreserv disponerades i sin helhet under Kommunfullmäktige, Budget (97)

14 3 Resultatbudget Resultatbudget Belopp i tkr Verksamhetens nettokostnader (därav avskrivningar) Skatteintäkter Kommunal utjämning/statsbidrag Kommunal fastighetsavgift Tillfälligt statsbidrag Välfärdsmiljarder Skatter och bidrag, totalt Finansnetto Årets resultat Kommunfullmäktige, Budget (97)

15 4 Balansbudget Balansbudget Belopp i tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Korfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital Avsättningar Avsättning pensioner inkl löneskatt Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse pensioner Ansvarsförbindelse löneskatt på pensioner (24,26%) Summa ansvarsförbindelse* * Enligt beräkning Skandia Kommunfullmäktige, Budget (97)

16 5 Kassaflödesbudget Kassaflödesbudget Belopp i tkr Tillförda medel från den löpande verksamheten Årets resultat Justeringsposter (av- och nedskrivningar mm) Förändringar i rörelsekapital Förändring av korta fordringar och förråd Förändring av korta skulder Förändring av avsättningar Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar, materiella tillgångar Investeringar, finansiella tillgångar (insats Kommuninvest) Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Förändring av långa lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Kommunfullmäktige, Budget (97)

17 6 Exploateringsbudget Belopp i tkr Avser Iordningställande av bostadsmark Iordningställande av industrimark Försäljningsintäkt, mark för bostäder Försäljningsintäkt, industrimark Totalt Kommunfullmäktige, Budget (97)

18 7 Budget 2017, ram 2018, plan 2019 Belopp i mkr Urspr budget 2016 Disponibelt anslag 2016 Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Kommunstyrelse -96, , , , ,394 Kommunstyrelse, bidrag -41,921-42,021-44,203-44,899-45,566 Barn- och utbildningsnämnd -691, , , , ,990 Kultur- och fritidsnämnd -61,810-62,373-62,902-62,902-62,752 Samhällsplaneringsnämnd -17,369-17,702-18,300-18,960-18,360 Socialnämnd -645, , , , ,950 Teknisk servicenämnd -70,505-71,095-73,929-75,127-76,636 Revisorer -1,152-1,152-1,293-1,309-1,328 Överförmyndarnämnd -3,196-3,262-3,229-3,229-3,229 Valnämnd -0,010-0,010-0,010-0,300-0,300 Resultatenheter 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Centralt anslag (att utfördela) -45,626-11,338-47,933-94, ,223 Nämndernas nettokostnad -1675, , , , ,728 Effektiviseringar 12,000 Interna räntor/avskrivningar 98,800 95,300 83,741 87,041 91,541 Avskrivningar -60,200-56,700-58,000-60,000-64,500 Pensioner (löpande pensioner och förändring avsättn) -39,300-39,300-40,500-41,800-42,800 Personalomkostnader mm 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Verksamhetens nettokostnad , , , , ,487 Skatteintäkter 1 263, , , , ,725 Kommunal utjämning/statsbidrag 388, , , , ,257 Fastighetsavgift 52,997 53,015 53,593 53,593 53,593 Välfärdsmiljoner* 48,000 48,000 40,500 Finansnetto 2,697 2,697 5,482 4,882 3,240 Resultat före extraordinära poster Extraordinära kostnader/intäkter 31,901 31,724 54,249 56,868 29,828 Budgeterat resultat 31,901 31,724 54,249 56,868 29,828 Tillfälligt statsbidrag, bidrag 17,200 14,500 14,200 0,000 Tillfälligt statsbidrag, driftprojekt -9,800-12,200-11,900 0,000 Netto 7,400 2,300 2,300 0,000 Årets resultat 39,124 56,549 59,168 29,828 * Preliminära siffror Kommunfullmäktige, Budget (97)

19 8 Bruttobudget för nämnderna Belopp i tkr Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Kostnader Kommunstyrelse Kommunstyrelse, bidrag Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsplaneringsnämnd Socialnämnd Teknisk servicenämnd Revisorer Överförmyndarnämnd Valnämnd Centralt anslag (att utfördela) Summa kostnader Intäkter Kommunstyrelse Kommunstyrelse, bidrag Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsplaneringsnämnd Socialnämnd Teknisk servicenämnd Revisorer Överförmyndarnämnd Valnämnd Centralt anslag (att utfördela) Summa intäkter Kommunfullmäktige, Budget (97)

20 9 Nettobudget för nämnderna Belopp i tkr Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Kommunstyrelse Kommunstyrelse, bidrag Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsplaneringsnämnd Socialnämnd Teknisk servicenämnd Revisorer Överförmyndarnämnd Valnämnd Centralt anslag (att utfördela) Nettokostnad Kommunfullmäktige, Budget (97)

21 10 Investeringsbudget Belopp i tkr Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Tekniska servicenämnden Byggnadsavdelningen Samhällsbyggnadsavdelningen Övrigt tekniska servicekontoret Summa tekniska servicenämnden Kommunstyrelsen Utveckling av orter och landsbygd Stadskärneutveckling Informations- och ärendehantering Övrigt Summa kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Förskola Grundskola Gymnasieskola Ospecificerat BU Summa barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Idrotts- och fritidsanläggningar Kultur- och ungdomsverksamhet Övrigt 300 Summa kultur- och fritidsnämnden Samhällsplaneringsnämnden Mätinstrument 500 Övrigt 300 Summa samhällsplaneringsnämnden Socialnämnden Funktionshinderomsorg Äldreomsorg Övrigt Summa socialnämnden Summa investeringsbudget Investeringsprojekt finansierade av tillfälligt statsbidrag Totalt Kommunfullmäktige, Budget (97)

22 11 Personal Antal anställda Antal årsarbetare (mätdatum ) Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsat månadsanställda Antal månadsanställda totalt Barn- och utbildningsförvaltning Kommunledningskontor Kultur- och fritidsförvaltning Samhällsplaneringskontor Socialförvaltning Tekniskt servicekontor Totalt Antal årsarbetare (mätdatum ) Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsat månadsanställda Antal månadsanställda totalt Barn- och utbildningsförvaltning Kommunledningskontor Kultur- och fritidsförvaltning Samhällsplaneringskontor Socialförvaltning Tekniskt servicekontor Totalt Statistiken är hämtad ur HR-avdelningens lönesystem i november I nämndernas verksamhetsberättelser redovisas antal årsarbetare som ligger till grund för budgeterade personalkostnader Antalet tillsvidareanställda medarbetare omräknat i heltidstjänster har ökat med 306 tjänster. Den förvaltning som har ökat mest är socialförvaltningen, som ökat med 165 tjänster. Detta beror på ett ökat behov av socialtjänst, äldreomsorg och funktionshinderomsorg. Två andra förvaltningar som också ökat under året är barn- och utbildningsförvaltningen, som ökat med 62 heltidstjänster, och kommunledningskontoret, som ökat med 48 tjänster. Detta är föranlett av det ökade antalet nyanlända svenskar och barn under året. Samma trend syns delvis på månadsavlönade, där det skett en ökning med 172 tjänster omräknat till heltidstjänster. Den största ökningen har skett på barn- och utbildningsförvaltningen, som har ökat med 156 heltidstjänster, vilket beror på att antalet barn och elever har ökat stort under året. Kommunfullmäktige, Budget (97)

23 Arbetad tid och frånvaro Mätperiod (antal timmar) Arbetad tid Månadslön, faktisk tid Timlön Fyllnadstid Övertid Totalt Mätperiod (antal timmar) Frånvaro Semester Ferie/uppehåll Sjukdom Föräldraledighet Vård av sjukt barn Övrig frånvaro Totalt Tabellen redovisar samtliga anställda enligt avtal AB fördelat på verkligt arbetade timmar och frånvarotimmar. Kostnaden för arbetad tid har ökat. Detta beror främst på att den arbetade tiden har ökat med fler medarbetare och på att lönerna har stigit. Kostnaden för frånvaro har också ökat, vilket främst beror på ett ökat uttag av semesterdagar, ökad sjukfrånvaro och fler föräldralediga medarbetare. Kommunfullmäktige, Budget (97)

24 12 Befolkningsprognos Under perioden januari till juli 2016 ökade antalet invånare i Nässjö kommun med 159 personer till Enligt föregående års julistatistik var invånarantalet Befolkningsstatistiken för januari juli 2016 visar att flyttnettot, antalet inflyttade minus antalet utflyttade, är 123, detta inkluderar både inrikes inflyttning och invandring. Födelsenettot, antalet födda minus antalet avlidna är 36, samma period Nedanstående diagram visar invånarantalet i Nässjö kommun från 2004 och fram till juli 2016, vilket var den senaste uppgiften som fanns tillgänglig under arbetet med att fastställa kommunens budget. Med anledning av befolkningsutvecklingen hittills i år och den stora osäkerhet som råder avseende framtida befolkningsökning, beräknas budgeten utifrån ett invånarantal på Befolkningsantagandet är baserat på idag kända förhållanden. Detta beror på de många osäkerhetsfaktorer som råder beträffande framtida befolkningsutveckling, både nationellt och lokalt i Nässjö kommun. Kommunfullmäktige, Budget (97)

25 13 Styrmodell tar sikte mot visionen Allt framgångsrikt utvecklingsarbete kräver genomtänkt planering. Nässjö kommun har sedan början av talet arbetat på ett metodiskt och strukturerat sätt med att utveckla kommunens möjligheter inom en handfull olika områden. Kommunens vision är en ledstjärna som omfattar alla kommunala verksamheter. Visionen pekar inte bara ut de kommunala ambitionerna utan anger även färdriktningen hur kommunen vill, tillsammans med näringsliv, föreningsliv, organisationer och andra samhällsaktörer, forma lokala möjligheter för framtiden. Nässjö kommuns aktuella vision antogs av kommunfullmäktige hösten 2012 och sträcker sig fram till Sedan 2008 använder vi också så kallad balanserad styrning i vår verksamhet. Det innebär att vi sätter konkreta mål inom de fem perspektiven medborgare, ekonomi, medarbetare, verksamhet/utveckling och hållbar utveckling. Internt kallas metoden för styrpilen. De övergripande målen hittar du på de följande sidorna. Nämndernas styrpilar hittar du längre bak i dokumentet bland nämndernas budgettexter. Vision 2030 Nu hjärnvägars! Med glädje och fiffighet vässar Smålands höjdpunkt. Nässjö 2030, världens rum för människor och möten. För att uppnå visionen finns även fyra områden som kommunfullmäktige anser är särskilt viktiga att kommunen arbetar med: Attraktivitet Kommunikationer Näringsliv och kompetens Välfärd Kommunfullmäktige, Budget (97)

26 14 Mål enligt Pilen 2017 Medborgare Koncernmål Hög tillgänglighet Attraktiv livsmiljö Ökat fokus på barnets rätt Indikatorer Nöjd medborgarindex (NMI) ska uppnå minst indexvärde 54 i medborgarundersökningen 2017 Nöjd inflytandeindex (NII) ska uppnå minst indexvärde 40 i medborgarundersökningen 2017 Befolkningsutveckling, ökning med >50 invånare under 2017 Ökat handelsindex med två enheter 2017 jämfört med 2016 Prövning av barnkonsekvenser enligt fastställd tjänsteskrivelsemall ska under 2017 ske i 100 % av alla politiska beslut som grundas på en tjänsteskrivelse Andel barn som upplever sig som trygga ska öka jämfört med den mätning av utgångsläget som sker 2015 Under 2017 ska minst ett projekt per rektorsområde genomföras med syfte att kartlägga och minska barns exponering för skadliga ämnen inom skolan och förskolan Ekonomi Koncernmål God ekonomisk hushållning Indikatorer Andel arbetslösa och arbetssökande med aktivitetsstöd i åldern år enligt arbetsförmedlingens statistik ska årligen minska för att år 2018 högst uppgå till länsgenomsnittet Resultatnivå 2017 minst 2,0 % av skatter och bidrag och 2018 minst 2,0 % Soliditet ska vara minst 52 % vid utgången av 2017 Självfinansieringsgrad av investeringar ska vid utgången av 2017 vara minst 65 % Total lokalyta per invånare för kommunens verksamheter ska minska med 20 % fram till utgången av 2018, vilket innebär en genomsnittlig minskning med 4 % per år under perioden Medarbetare Koncernmål Professionella medarbetare Indikatorer Samtliga tjänster som besätts ska ha en kompetensanalys och 90 % av antalet besatta tillsvidaretjänster ska ha rekryterats med kompetenser enligt kompetensanalysen Frisknärvaron ska vara minst 95 % under 2017 Kommunfullmäktige, Budget (97)

27 Verksamhet/utveckling Koncernmål Varierat näringsliv Kompetensförsörjning Utveckla destination Nässjö Indikatorer Antal nyregistrerade företag per 1000 invånare enligt Nyföretagarcentrums Företagarbarometer ska vara minst i nivå med genomsnittet i Jönköpings län Andel elever som fullföljer gymnasiet inom fyra år ska uppgå till minst 86 % Antal gästnätter ska årligen öka i Nässjö kommun Antal dagbesökare ska årligen öka i Nässjö kommun Hållbar utveckling Koncernmål Långsiktigt hållbar energianvändning och klimatpåverkan Jämlik hälsa Indikatorer Den årliga mängden köpt energi till (kwh/kvm) kommunens och de kommunala bolagens byggnader ska 2020 ha minskat med minst 5 % jämfört med 2014 Den årliga energianvändningen i kommunens och de kommunala bolagens egna transporter ska 2020 ha minskat med minst 5 % jämfört med 2014 Nässjö kommuns fordonspark och upphandlade transporter ska vara oberoende av fossila bränslen så långt som det är kommersiellt och tekniskt möjligt Nässjö kommun ska årligen förbättra möjligheterna för allmänheten att resa utan fossila bränslen (mäta antal utförda åtgärder) 100 % av kommunens och de kommunala bolagens inköpta el ska komma från förnyelsebara energikällor Kommunens inköp av ekologiska livsmedel ska 2017 ha ökat till 20 % Andel medborgare som enligt medborgarundersökningen 2017 brukar köpa miljömärkta/ekologiska livsmedel ska öka jämfört med 2015 Den totala skolnärvaron ska öka och skillnaderna mellan olika skolområden ska minska jämfört med utgångsmätningen 2015 De totala skolresultaten ska förbättras och skillnaderna mellan olika skolområden ska minska jämfört med utgångsmätningen 2015 Antal deltagartillfällen, baserat på närvarostatistik för lokalt aktivitetsstöd, i föreningar ska öka jämfört med utgångsmätningen 2015 Den totala förekomsten av fetma/övervikt hos barn 0-18 år ska minska och identifierade skillnader mellan olika skolor ska minska jämfört med utgångsmätningen 2015 Den totala upplevda hälsan hos barn 0-18 år ska förbättras och identifierade skillnaderna mellan olika skolor ska minska jämfört med utgångsmätningen 2015 Antal ungdomar i högstadiet som konsumerar alkohol ska 2017 ha minskat jämfört med 2015 Kommunfullmäktige, Budget (97)

28 Koncernmål Trygg och säker livsmiljö Indikatorer Antal ungdomar i högstadiet som röker ska 2017 ha minskat jämfört med 2015 Antal ungdomar i högstadiet som röker ska 2017 ha minskat jämfört med 2015 Antalet suicider och försök till suicider ska inte öka under perioden i jämförelse med Antalet fallolyckor hos personer som är 65 år och äldre ska minska med minst en procent under perioden i jämförelse med Antalet brott ska minska med fem procent under perioden i jämförelse med I kommunal verksamhet ska antalet situationer som upplevs innehålla våld, eller hot om våld, minska med minst en procent under perioden i jämförelse med Konsekvenserna av värmebölja för personer som omfattas av kommunal omvårdnad ska minska Kommunfullmäktige, Budget (97)

29 15 Kommunfullmäktigebeslut, kommentarer och uppdrag Finansiering För att Nässjö kommun ska uppnå lagstadgad god ekonomisk hushållning finns följande finansiella mål fastställda i Pilen för 2017: Resultatnivån 2017 och 2018 ska minst uppgå till 2 procent av skatter och generella stats- och utjämningsbidrag. Soliditeten ska uppgå till minst 52 procent vid utgången av Självfinansieringsgraden av investeringarna ska uppgå till minst 65 procent 2017 Skattesatsen 2017 fastställs till 22,19 procent av den beskattningsbara inkomsten. Nässjö kommuns budgeterade resultat för 2017 fastställs till 56,5 miljoner kronor. I samband med genomförande av 2017 års investeringsbudget kommer behov av nyupplåning att uppstå. Kommunstyrelsen har därför rätt att under 2017 nyupplåna, det vill säga öka kommunens långfristiga skulder, med totalt 35 miljoner kronor. Kommunstyrelsen har under 2017 rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp som motsvarar belopp på de lån som förfaller till betalning under året. För nämnderna gäller Förändringar har gjorts i nämndernas ramar efter förslag från nämnderna och diskussioner i budgetkommittén. Budgetförslaget för 2017 innebär att verksamheten beviljas drygt miljoner kronor, vilket är 92 miljoner kronor mer än budget I budgetförslaget för 2017 har också budgetramarna för 2018 och 2019 bearbetats. För kommande års arbete med budget 2018 föreslås att ram för verksamheten 2020 blir samma som 2019 års ram. Kommungemensamma resurser ska användas och nyttjas på effektivaste sätt genom samverkan och helhetssyn utifrån ett kommunkoncernperspektiv. Det är av yttersta vikt att målen i nämndernas styrpilar möjliggörs inom de tilldelade resurserna. Samtliga nämnder får i uppdrag att: inom fastighetssidan arbeta aktivt med förvaltningens lokaler för att uppnå en ökad effektivitet med syfte att minimera kostnaderna för fastighetsdriften inom e-utveckling arbeta aktivt med förvaltningens verksamhetssystem med syfte att uppnå ökad effektivitet i enlighet med kommunens jobbstrategi arbeta aktivt med möjligheten att erbjuda jobb i samarbete med arbetsförmedlingen och dess insatser med syfte att få fler vuxna i arbete. Insatserna inom jobbstrategin redovisas i respektive nämnd/styrelse i enlighet med kommunens jobbstrategi erbjuda praktikplatser, verksamhetsförlagd utbildning och examensjobb till högskolestudenter under utbildning med syfte att trygga kompetensförsörjningen arbeta med en socialt hållbar interkulturell utveckling fortsätta arbeta kring samverkan och effektiviseringar mellan nämnderna och de kommunala bolagen samt möjliga kostnadseffektiviseringar inom verksamheterna som ett led i folkhälsoarbetet inkludera utbildning inom suicidprevention i den utbildning som genomförs för chefer och för nyckelpersoner utnyttja de resurser/tjänster som finns inom kommunkoncernen i högre omfattning än tidigare, t ex vid konferensbokning Kommunfullmäktige, Budget (97)

30 bevaka möjligheterna till statsbidrag/eu-bidrag inom nämndens verksamhetsområde Örnen i Nässjö AB får i uppdrag att: utreda och hitta finansieringslösningar för en utbyggnad av bredbandsnätet på landsbygden enligt gällande bredbandsstrategi Kommunstyrelsens driftsbudget Kommunstyrelsens förslag till styrpil för verksamheten godkänns. Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr Kommunstyrelse Kommunstyrelse, bidrag Centralt anslag I detta budgetförslag fastställs även ram för 2018 och plan för 2019, vilka kommer att tjäna som utgångspunkt för kommande års arbete med budget Under det centrala anslaget finns kompensation för löneavtalet 2017 enligt gällande prognos från SKL. Utfördelning till nämnderna kommer att ske när avtalet blir klart. I 2017 års anslag ingår ökade kostnader till följd av investeringar för nämndens egen verksamhet. Ökade kapitalkostnader som uppstår i samband med förslaget till investeringsbudget kompenseras nämnden när investeringen tas i bruk. Följande anslag har tillstyrkts och är inräknade med belopp: Kommunstyrelse Belopp i tusen kronor, tkr Politikerarvoden Läsplattor KF och KS Evenemang, ledningssystem, varumärke, Snikke, ärendehantering, turistbroschyr Förstudie Västra staden Digitala skyltar och wifi Feriepraktik Konto A, UTB/anställd samt fiber Omfördelning ramar telefoni Omfördelning ramar telefoni Sänkt internhyra En uppräkning av arvodena till de förtroendevalda (exklusive kommunalråd med månadsarvode) medges i enlighet med den genomsnittliga löneökningen för kommunens anställda. Ett anslag på 100 tkr 2017 och 200 tkr från 2018 beviljas för införande av läsplattor till ledamöter i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen samt berörda tjänstemän. Anslaget är kopplat till ett uppdrag att ta fram en plan för införandet och tydliga riktlinjer för användandet. Ett belopp på 800 tkr 2017 och 475 tkr per år från 2018 medges för ett ökat anslag avseende evenemang/aktiviter för kommunens invånare och besökare, en vidareutveckling och komplettering av ledningssystemet, en förstärkning av varumärket Nässjö kommun, återstående kostnader för utvecklingen av intranätet, driftskostnaden för dokument- och ärendehanteringssystemet samt uppdatering och nytryck av turistbroschyren. Kommunfullmäktige, Budget (97)

31 För att på sikt utveckla området väster om resecentrum till en helt ny stadsdel under arbetsnamnet Västra staden anslås 200 tkr under 2017 till utredningsarbete. De senaste åren har arbete bedrivits för att digitalisera information och kommunikation i det offentliga rummet. Digitala informationsskyltar och hotspots för fritt wifi har skapats för invånare och besökare. Ett anslag på 40 tkr per år medges för att hantera de driftkostnader som uppstår för bland annat el- och fibernät. Anslaget för feriepraktik utökas med 100 tkr per år. Utvecklingen av antalet anställda gör att antalet användarkonton ökar ute i verksamheterna. Detta i kombination med prisökning och fiberutbyggnad gör att budgeten för nuvarande antal licenser (konto Anställd och konto Anställd UTB) behöver förstärkas. Därför anslås tkr per år för att möta kostnadsökningen. Grundprincipen är att respektive verksamhet ska bära sina kostnader för de nyttigheter och resurser man använder och kan påverka. Kommunikationsplattformen för telefoni har en tid redovisats i en resultatenhet. Eftersom kommunikationsplattformen inte är volymberoende och därmed inte påverkbar för förvaltningarna, innebär hanteringen med intern vidarefakturering tidsödande och icke värdeskapande administration. Från 2017 föreslås därför att resultatenheten upphör och blir anslagsfinansierad genom att omfördelning görs av budgetanslag från nämnderna (3 080 tkr). Kommunstyrelsens andel utgörs av 322 tkr. Den minskade internräntan till 2 procent medför sänkt internhyra, och nämndens ram justeras i enlighet med detta (-395 tkr). Följande anslag avseende KS Bidrag har tillstyrkts och är inräknade med belopp: Kommunstyrelse bidrag (förändring jämfört med föregående års anslag) Belopp i tusen kronor, tkr Höglandets Räddningstjänstförbund Uppräkningar av medlemsavgifter/kostnader Emåns Ekomuseum 200 Nässjö kommuns medlemsbidrag till Höglandets Räddningstjänstförbund justeras preliminärt i enlighet förbundets budgetförslag. Den beräknade kostnadsramen och tillika medlemsbidraget för 2017 uppgår enligt förbundets förslag till tkr, tkr 2018 och tkr Enligt fördelning utifrån befolkningstal per den 31 december 2015 medför detta en kostnad för Nässjö kommun på tkr 2017, tkr 2018 och tkr I relation till tidigare beslutad ram innebär detta ett ökat medlemsbidrag med 789 tkr 2017, 967 tkr 2018 och tkr Diskussion förs för närvarande mellan Nässjö kommun och Höglandets Räddningstjänstförbund kring det framtida medlemsbidraget. För övriga uppräkningar av anslagen inom KS bidrag baserade på avtal med indexuppräkningar eller utifrån invånarantal anslås 330 tkr 2017, 416 tkr 2018 och 253 tkr Emåns Ekomuseum ansökte till förra årets budget om ett projekt- eller investeringsbidrag för utveckling av en innovativ solanläggning Önskemålet tillmötesgicks med 200 tkr avseende gångvägen av solpaneler. Då projektet blivit försenat under året, överförs anslaget för genomförande under Den totala budgeten för det centrala anslaget fastställs enligt nedan: Centralt anslag att fördela ut (total budget) Belopp i tusen kronor, tkr Kapitalkostnader Löneavtal inkl BAS Löneavtal inkl BAS Kommunfullmäktige, Budget (97)

32 Belopp i tusen kronor, tkr Löneavtal inkl BAS Löneavtal inkl BAS Övrigt Totalt I anslaget för centrala kostnader ingår kapitalkostnader baserat på förslaget till investeringsbudget 2017, 2018 och Kapitalkostnaderna kommer att fördelas ut till nämnderna när investeringarna tas i bruk. De beräknade kostnaderna för löneavtalen 2017, 2018 och 2019 har lagts centralt i nuläget, och kommer att fördelas ut till nämnderna när avtalen blir klara. Anslag för BAS-/lönesatsning i löneavtalen har lagts in och kommer att fördelas ut i samband med löneavtalen. Kommunstyrelsen får i uppdrag att... ta fram plan och riktlinjer för införandet och användningen av läsplattor till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige ta fram en modell för att utveckla stadens ytterområden genom medborgardialog tillsammans med socialnämnden hitta former för serveringen i stadshuset och Vipan, finansierat genom utökat abonnemang för de anställda och bibehållet kommunbidrag, med ambition att få en bredare och mer likartad verksamhet samt en minskad kontanthantering. tillsammans med kultur- och fritidsnämnden och tekniska servicenämnden samarbeta med föreningarna för att finna en lösning avseende omklädningsrummen på Skogsvallen under året göra tekniska justeringar mellan nämnderna efter samråd ta fram en handlingsplan med syftet att verka för att öka andelen heltidsanställda Barn- och utbildningsnämndens driftsbudget Barn- och utbildningsnämndens förslag till styrpil godkänns. Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr I detta budgetförslag fastställs även ram för 2018 och plan för 2019, vilka kommer att tjäna som utgångspunkt för kommande års arbete med budget Under det centrala anslaget finns kompensation för löneavtalet 2017 enligt gällande prognos från SKL. Utfördelning till nämnderna kommer att ske när avtalet blir klart. I 2017 års anslag ingår ökade kostnader till följd av investeringar för nämndens egen verksamhet. Ökade kapitalkostnader som uppstår i samband med förslaget till investeringsbudget kompenseras nämnden när investeringen tas i bruk. Följande anslag har tillstyrkts och är inräknade med belopp: Belopp i tusen kronor, tkr Bibehållen verksamhet Ökat lokalbehov Specialpedagog förskola Barn i behov av särskilt stöd IT-strategi Kommunfullmäktige, Budget (97)

33 Belopp i tusen kronor, tkr Omfördelning av ramar telefoni Sänkt internhyra För att kunna bedriva en bibehållen verksamhet från 2017 och framåt, med hänsyn till lokalkostnader som tagits i bruk under 2016, ökade kostnader för hyra, städning och måltider samt ökningen av antalet inskrivna folkbokförda barn i förskola 1-5 år under 2016, anslås tkr per år. Barn- och elevutvecklingen kommer att följas löpande under året, och diskussion med barn- och utbildningsnämnden kommer att föras kring det behov en eventuell ökning av antalet barn och elever i verksamheten medför i form av ökade resurser. Den under perioden budgeterade resultatnivån medger ett ekonomiskt utrymme, vilket kan disponeras i de fall befolkningsantalet, och därmed även de av befolkningsantalet påverkade verksamhetskostnaderna, utvecklas utöver den nivå som antagits under planeringsperioden. De i investeringsbudgeten planerade nybyggnationerna medför ett behov av nya tillfälliga lokaler under byggnationstiden, därför anslås tkr för detta ändamål under Då antalet förskolechefsområden har utökats under 2016 anslås 500 tkr per år för att anställa ytterligare en specialpedagog. Behoven av särskilt stöd inom förskola, grundsärskola och grundskola har ökat och ett anslag på tkr per år medges för att möta de behov som finns och för att kunna integrera alla elever i förskolan, särskolan och grundskolan på ett bra sätt. I enlighet med Skolverkets förslag till nationell IT-strategi inom förskola, grundskola, gymnasieskola och fritidshem anslås tkr per år för att stärka förutsättningarna för en likvärdig tillgång till IT inom skolväsendet, en stärkt digital kompetens hos elever och lärare, strategisk kompetens hos förskolechefer och rektorer samt förutsättningar för att ta till vara digitaliseringen för skolutveckling och för utveckling av undervisningen. Anslaget medges under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med förslaget. Nämndens önskemål om verksamhetsvaktmästare får lösas med hjälp av insatser inom kommunens jobbstrategi. Hanteringen med intern vidarefakturering avseende kommunikationsplattformen för telefoni föreslås upphöra från och med 2017 eftersom kostnaderna för kommunikationsplattformen inte är påverkbara för förvaltningarna och hanteringen är både tidsödande och inte medför något mervärde. En omfördelning av budgetanslag avseende kostnaderna för kommunikationsplattformen görs därför från nämnderna. Barn- och utbildningsnämndens andel utgörs av tkr. Den minskade internräntan till 2 procent medför sänkt internhyra, och nämndens ram justeras i enlighet med detta ( tkr). Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att... fullfölja arbetet med att införa arbetskläder i förskolan i enlighet med det anslag som tidigare medgetts tillsammans med kultur- och fritidsnämnden arbeta progressivt med att utveckla lovskolan liknande den modell som tagits fram av Borlänge kommun Kultur-och fritidsnämndens driftsbudget Kultur- och fritidsnämndens förslag till styrpil för verksamheten godkänns. Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr I detta budgetförslag fastställs även ram för 2018 och plan för 2019, vilka kommer att tjäna som utgångspunkt för kommande års arbete med budget Under det centrala anslaget finns kompensation för löneavtalet 2017 enligt gällande prognos från SKL. Utfördelning till nämnderna kommer att ske när avtalet blir klart. I 2017 års anslag ingår ökade kostnader till följd av investeringar för nämndens egen verksamhet. Ökade kapital- Kommunfullmäktige, Budget (97)

34 kostnader som uppstår i samband med förslaget till investeringsbudget kompenseras nämnden när investeringen tas i bruk. Följande anslag har tillstyrkts och är inräknade med belopp: Belopp i tusen kronor, tkr Nya kostnader Ramjustering, drift av fritids- och idrottsanläggningar Fritidsgård i Bodafors Föreningsbidrag Omfördelning av ramar telefoni Sänkt internhyra Ett anslag på 150 tkr per år medges för att möta nya kostnader för nämnden avseende transporter och medverkan i Region Jönköpings läns FoUrum Fritid. Antalet besökare på kommunens idrotts- och fritidsanläggningar har ökat kraftigt de senaste åren. Anslaget för driften anpassas i enlighet den ökade driftskostnaden som kommer av ett ökat nyttjande av anläggningarna. Under 2016 startade ett projekt med kvällsöppen fritidsgårdsverksamhet i Bodafors. Behovet av en fritidsgård i Bodafors är stort och många ungdomar besöker fritidsgården varje kväll. Därför anslås 750 tkr per år för att kunna göra verksamheten permanent. 300 tkr per år anslås för ökat bidrag till föreningslivet. Hanteringen med intern vidarefakturering avseende kommunikationsplattformen för telefoni föreslås upphöra från och med 2017 eftersom kostnaderna för kommunikationsplattformen inte är påverkbara för förvaltningarna och hanteringen är både tidsödande och inte medför något mervärde. En omfördelning av budgetanslag avseende kostnaderna för kommunikationsplattformen görs därför från nämnderna. Kultur- och fritidsnämndens andel utgörs av 112 tkr. Den minskade internräntan till 2 procent medför sänkt internhyra, och nämndens ram justeras i enlighet med detta (netto tkr). Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att... tillsammans med kommunledningskontoret och tekniska servicenämnden samarbeta med föreningarna för att finna en lösning avseende omklädningsrummen på Skogsvallen tillsammans med barn- och utbildningsnämnden arbeta progressivt med att utveckla lovskolan liknande den modell som tagits fram av Borlänge kommun Samhällsplaneringsnämndens driftsbudget Samhällsplaneringsnämndens förslag till styrpil för verksamheten godkänns. Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr I detta budgetförslag fastställs även ram för 2018 och plan för 2019, vilka kommer att tjäna som utgångspunkt för kommande års arbete med budget Under det centrala anslaget finns kompensation för löneavtalet 2017 enligt gällande prognos från SKL. Utfördelning till nämnderna kommer att ske när avtalet blir klart. I 2017 års anslag ingår ökade kostnader till följd av investeringar för nämndens egen verksamhet. Ökade kapitalkostnader som uppstår i samband med förslaget till investeringsbudget kompenseras nämnden när investeringen tas i bruk. Kommunfullmäktige, Budget (97)

35 Följande anslag har tillstyrkts och är inräknade med belopp: Belopp i tusen kronor, tkr Ovårdade tomter och fastigheter Ökad planberedskap Uppdatering baskarta 600 Ökad miljö- och hälsoskyddstillsyn 285 Omfördelning av ramar telefoni Sänkt internhyra Ett anslag på 200 tkr per år tillförs för att fortsätta det arbete som har påbörjats mot ovårdade tomter och fastigheter samt åtgärder för att se över och få attraktiva infarter till kommunens samhällen. För att underlätta nya etableringar och byggnation av bostäder anslås 375 tkr 2017 och 720 tkr per år från och med 2017 för en ny tjänst på plansidan som ska arbeta med att ta fram aktuella och passande detaljplaner. För att kunna erbjuda god service åt kommunens invånare och övriga förvaltningar när det gäller kartverksamhet medges ett anslag på 600 tkr 2018 att användas till en uppdatering av baskartan med hjälp av flygfotografering. För att öka miljö- och hälsoskyddstillsynen inom både offentlig och privat verksamhet anslås 285 tkr under 2017 motsvarande en heltidstjänst som till hälften finansieras av intäkter från tillsynerna. Från och med 2018 bedöms kostnaden kunna hanteras genom en omfördelning inom nämndens befintliga budgetram. Hanteringen med intern vidarefakturering avseende kommunikationsplattformen för telefoni föreslås upphöra från och med 2017 eftersom kostnaderna för kommunikationsplattformen inte är påverkbara för förvaltningarna och hanteringen är både tidsödande och inte medför något mervärde. En omfördelning av budgetanslag avseende kostnaderna för kommunikationsplattformen görs därför från nämnderna. Samhällsplaneringsnämndens andel utgörs av 75 tkr. Den minskade internräntan till 2 procent medför sänkt internhyra, och nämndens ram justeras i enlighet med detta (-69 tkr). Taxor och avgifter Samhällsplaneringsnämnden får årligen besluta att höja timtaxan för tillsyn enligt livsmedelslagen och miljöbalken enligt prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Socialnämndens driftsbudget Socialnämndens förslag till styrpil för verksamheten godkänns. Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr I detta budgetförslag fastställs även ram för 2018 och plan för 2019, vilka kommer att tjäna som utgångspunkt för kommande års arbete med budget Under det centrala anslaget finns kompensation för löneavtalet 2017 enligt gällande prognos från SKL. Utfördelning till nämnderna kommer att ske när avtalet blir klart. I 2017 års anslag ingår ökade kostnader till följd av investeringar för nämndens egen verksamhet. Ökade kapitalkostnader som uppstår i samband med förslaget till investeringsbudget kompenseras nämnden när investeringen tas i bruk. Följande anslag har tillstyrkts och är inräknade med belopp: Kommunfullmäktige, Budget (97)

36 Belopp i tusen kronor, tkr Förstärkning inom myndighetsutövningen Ökade placeringskostnader missbruksvård Ökad resursfördelning funktionshinderomsorg Omfördelning effekt minskat ekonomiskt bistånd till Arbetsmarknadsenheten Omfördelning av ramar telefoni Sänkt internhyra Ett anslag på tkr 2017 och tkr per år från och med 2018, motsvarande nio årstjänster, medges för förstärkta resurser inom myndighetsutövningen, främst inom enheten Barn och ungdom, med anledning av arbetssituationen och det kraftiga inflödet av ärenden, samt för att fortsätta det påbörjade utvecklingsarbetet med övergripande mål att skapa rimlig arbetsbelastning och högre kvalitet inom verksamheten.då ärendena inom missbruks- och beroendevården har en större vårdtyngd och komplexitet har behovet av externa placeringar ökat. För att möta de ökade placeringskostnaderna som är följden av detta förstärks anslaget för missbruksvård och samsjuklighet med tkr per år. Med anledning av att antalet brukare inom funktionshinderomsorgen har ökat sedan nuvarande resursfördelning infördes inom funktionshinderområdet, anslås tkr per år för en förstärkning av anslaget. Nämndens pågående arbete med från ekonomiskt bistånd till egenförsörjning är ett prioriterat område och insatserna som görs förväntas minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Det utrymme som frigörs inom anslaget för ekonomiskt bistånd i och med detta, möjliggör en omdisponering av resurser till arbetsmarknadsinsatser (4 000 tkr). Hanteringen med intern vidarefakturering avseende kommunikationsplattformen för telefoni föreslås upphöra från och med 2017 eftersom kostnaderna för kommunikationsplattformen inte är påverkbara för förvaltningarna och hanteringen är både tidsödande och inte medför något mervärde. En omfördelning av budgetanslag avseende kostnaderna för kommunikationsplattformen görs därför från nämnderna. Socialnämndens andel utgörs av tkr. Den minskade internräntan till 2 procent medför sänkt internhyra, och nämndens ram justeras i enlighet med detta ( tkr). Taxor och avgifter Hyrorna i samtliga boendeformer höjs med 2 procent från och med Måltidspriserna i socialnämndens verksamheter höjs från och med med en krona för frukost och kvällsmål och två kronor för middag. Måltidsabonnemangen höjs med 120 kronor per månad. Taket för maxtaxan inom äldre- och funktionshinderomsorgen höjs till 0,5392 gånger prisbasbeloppet och beräkning av maxtaxan sker enligt socialtjänstlagen 8 kapitlet 5. Socialnämnden får i uppdrag att... fortsätta det påbörjade arbetet inom från ekonomiskt bistånd till egenförsörjning genom att erbjuda praktikplatser med bibehållet ekonomiskt bistånd under praktikperioden enligt jobbstrategins målsättning att få ut fler personer i arbetsmarknadsinsatser tillsammans med tekniska servicenämnden arbeta aktivt med att hitta lösningar utifrån ambitionen att uppföra två serviceboende inom funktionshinderomsorgen med extern part tillsammans med kommunledningskontorets HR-avdelning hitta former för serveringen i stadshuset och Vipan, finansierat genom utökat abonnemang för de anställda och bibehållet kommunbidrag, med ambition att få en bredare och mer likartad verksamhet samt en minskad kontanthantering Kommunfullmäktige, Budget (97)

37 Tekniska servicenämndens driftsbudget Tekniska servicenämndens förslag till styrpil för verksamheten godkänns. Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr I detta budgetförslag fastställs även ram för 2018 och plan för 2019, vilka kommer att tjäna som utgångspunkt för kommande års arbete med budget Under det centrala anslaget finns kompensation för löneavtalet 2017 enligt gällande prognos från SKL. Utfördelning till nämnderna kommer att ske när avtalet blir klart. I 2017 års anslag ingår ökade kostnader till följd av investeringar för nämndens egen verksamhet. Ökade kapitalkostnader som uppstår i samband med förslaget till investeringsbudget kompenseras nämnden när investeringen tas i bruk. Följande anslag har tillstyrkts och är inräknade med belopp: Belopp i tusen kronor, tkr Ny skog/serviceenhet Gata/parkverksamhet via NAV Iståndsättningsbidrag enskilda vägar 310 Gatuunderhåll Omfördelning av ramar telefoni Sänkt internhyra tkr per år anslås för att kunna upprätta en skogs/serviceenhet för att erbjuda meningsfulla och samhällsnyttiga arbetsuppgifter till människor som just nu inte kan konkurrera på den öppna arbetsmarknaden. Enligt beslut i kommunfullmäktige om reviderade funktionsbeskrivningar för parkunderhåll och för drift och underhåll av gator och vägar, ökas anslaget med 415 tkr 2017, 423 tkr 2018 och 432 tkr 2019 i enlighet med den beslutade årliga uppräkningen av ersättningsnivån. För att möta de iståndsättningsbidrag som ännu återstår att regleras, tillförs nämnden ett anslag på 310 tkr. Från och med 2018 hanteras kostnaderna för iståndsättningsbidragen inom nämndens budgetram. Med anledning av resultatet från den underhållsutredning kring kommunens gatunät som genomförts 2016, tillförs ett årligt anslag på tkr per år för att till del möta det underhållsbehov som konstaterats. Kostnaden bedöms kunna finansieras av de minskade avskrivningskostnader som förväntas bli resultatet av den pågående komponentindelningen av gator och vägar, vilket kommer att regleras i tilläggsbudget Hanteringen med intern vidarefakturering avseende kommunikationsplattformen för telefoni föreslås upphöra från och med 2017 eftersom kostnaderna för kommunikationsplattformen inte är påverkbara för förvaltningarna och hanteringen är både tidsödande och inte medför något mervärde. En omfördelning av budgetanslag avseende kostnaderna för kommunikationsplattformen görs därför från nämnderna. Tekniska servicenämndens andel utgörs av 221 tkr. Den minskade internräntan till 2 procent medför sänkt internhyra, och nämndens ram justeras i enlighet med detta (-994 tkr). Tekniska servicenämnden får i uppdrag att... i enlighet med kommunens klimat- och energistrategi pröva om en solcellsanläggning också ska installeras vid nybyggnad och eller ombyggnad tillsammans med socialnämnden arbeta aktivt med att hitta lösningar utifrån ambitionen att uppföra två serviceboende inom funktionshinderomsorgen med extern part tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen och kommunledningskontoret samarbeta med föreningarna för att finna en lösning avseende omklädningsrummen på Skogsvallen Kommunfullmäktige, Budget (97)

38 Överförmyndarnämndens, valnämndens och revisorernas driftsbudget Överförmyndarnämndens förslag till styrpil för verksamheten godkänns. Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr Överförmyndarnämnd Valnämnd Revisorer Revisorernas anslag fastställs av kommunfullmäktige efter förslag från presidiet. I detta budgetförslag fastställs även ram för 2018 och plan för 2019, vilka kommer att tjäna som utgångspunkt för kommande års arbete med budget Under det centrala anslaget finns kompensation för löneavtalet 2017 enligt gällande prognos från SKL. Utfördelning till nämnderna kommer att ske när avtalet blir klart. Kommunfullmäktige, Budget (97)

39 Budget 2017, nämnder och bolag Kommunfullmäktige, Budget (97)

40 16 Kommunstyrelsen Budget 2017, ram 2018 och plan 2019 Nämnd/verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Intäkter Nettokostnad Antal årsarbetare 198 Kronor per invånare* * Beräknat invånarantal 2017: Verksamhetsbeskrivning Budgetförslaget innefattar politisk verksamhet, kommunledning, kommunledningskontor och tre redovisningsenheter. Redovisningsenheterna har budgetanslag, men även till stor del externa intäkter. Budgeterings- och redovisningsmässigt fördelar sig verksamheterna enligt följande: Politik Verksamheten finansierar bland annat kommunfullmäktiges sammanträden, vänortsutbyte, bidrag till närradion, kommunalrådsarvoden, kommunstyrelsens och utskottens sammanträden, parlamentariska nämndens sammanträden, utbildnings-/kurskostnader med mera. I kommunstyrelsens budget ingår även medel till vissa samarbetsprojekt. Kommunledning Kommunledningen ansvarar för samordningen mellan kommunens förvaltningar, kommunens helt eller delvis ägda företag samt kommunalförbund. Funktionen samordnar också strategiska frågor, samarbete med andra kommuner och övriga för kommunen centrala projekt. Kommunledningen leder kommunledningskontorets verksamhet samt ansvarar för hantering och utveckling av ärendehantering och samordning av beslutsprocessen. Kommunledningen ansvarar för införandet av verksamhetsstyrning genom Pilen i kommunkoncernen. Modellen är nu införd som en naturlig del i kommunens planerings- och uppföljningsarbete och vidareutvecklas kontinuerligt, inte minst genom att modellen används i samband med utvecklingsarbetet med hållbar utveckling samt påbyggnad av systemstöd. Kommunikation och medborgarservice Kommunikation och medborgarservice ansvarar för den centrala administrativa processen från postöppning och diarium via ärendeberedning och protokollföring till gallring och arkivering. Avdelningen biträder sammanlagt elva styrelser och nämnder. I uppdraget ingår också att ansvara för att ge medborgaren och kommunens egen personal möjligheter att hålla sig informerad om organisationen och dess arbete, för att på så sätt ge alla möjligheter att delta i/påverka olika beslutsprocesser. Några av kanalerna är kommuntidningen Mitt Nässjö, hemsidan, sociala medier samt vår personalportal SNIKKE. Därutöver är annons- och trycksaksproduktion samt service till och bevakning av media viktiga uppgifter. Avdelningen är också länken mellan Höglandets räddningstjänstförbund och kommunorganisationen i arbetet med kommunal säkerhet. Det finns medborgarkontor i våra största kransorter samt i centralorten. Medborgarna kan få information via ett personligt besök, telefon, e-post, SMS, brev eller fax. Målet är att erbjuda alla invånare ett brett utbud av sam- Kommunfullmäktige, Budget (97)

41 hällsservice via lokala medborgarkontor med kundanpassade öppettider. Samhällsvägledarna lämnar information om det mesta som rör kommunens verksamhet. Verksamheten har även goda kontakter med andra myndigheter och kan ofta hjälpa till med frågor som normalt sett inte hanteras av kommunen. I avdelningen ingår även Konsument Höglandet och Nässjö turistbyrå (båda verksamheterna är redovisningsenheter, se text nedan). Planerings- och utvecklingsavdelning Planerings- och utvecklingsavdelningen arbetar med strategisk planering som syftar till en hållbar samhällsutveckling. Arbetet sker i samarbete med övriga förvaltningar, kommunala bolag, myndigheter och andra organisationer samt privata aktörer. Avdelningen bedriver strategiskt utredningsarbete, har ett övergripande ansvar för kommunens styrsystem Pilen, bistår övriga avdelningar och förvaltningar med beslutsunderlag, statistik och befolkningsprognoser samt deltar i översiktsplaneringen. Avdelningen arbetar med uppdrag som till exempel större kommunikationsprojekt som berör regionens väg- och järnvägssystem samt utveckling av tätortsmiljöer i såväl centralort som kransorter. Avdelningen är även aktiv i arbete som främjar landsbygdsutveckling genom EU-projektet Leader inom landsbygdsprogrammet samt genom utvecklingsprojektet En halv miljon idéer. Avdelningen utgör också kanslifunktion åt koncernmoderbolaget Örnen AB. Nässjö kommun är sedan maj 2009 en Fairtrade City och avdelningen har till uppgift att följa upp och utveckla kommunens åtagande i detta. HR-avdelning HR-avdelningens ansvar är lednings- och utvecklingsfrågor, samt att ge service till förvaltningarna i olika personaladministrativa frågor. Som ledningsfrågor räknas bland annat arbetet med att forma kommunens personalpolitiska program, lönepolitik och rekryteringar. Avdelningen arbetar med olika former av internkonsultuppdrag. Avdelningen medverkar också i arbetet med olika organisationsöversyner. En annan viktig uppgift är att ge råd och stöd framför allt i arbetsrättsfrågor och svårare personalproblem. Det personalstrategiska arbetet fokuseras till sex strategiska områden - delaktighet och inflytande, mångfald och jämställdhet, arbetsmiljö och hälsa, utveckling och lärande, ledarskap och lönesättning i dialog som är av särskild betydelse för att utveckla den goda arbetsplatsen och öka kommunens attraktivitet som arbetsgivare. HR-avdelningen ansvarar för utbetalning av löner och arvoden, pensionsfrågor, försäkringsfrågor, utbildning i och förvaltning av personal- och lönesystemet. Anslag för företagshälsovård och jämställdhetsarbete ingår i avdelningens budget liksom kostnader för fackliga företrädare. Ekonomiavdelning Ekonomiavdelningen består av ekonomiadministration och upphandlingsverksamhet. Ekonomiverksamheten svarar för den löpande ekonomiadministrationen såsom kassa, fakturering och fakturahantering. Här hanteras även kommunens alla ingående och utgående finansiella flöden, vilka samordnas i kommunkoncernen. Vidare ingår övergripande ekonomisk planering, budget- och flerårsplan, redovisning, uppföljning, delårs- och årsbokslut och finansieringsfrågor. Dessutom utför enheten ekonomiadministrativt arbete för några av de kommunala bolagens räkning samt samordnar den kommunkoncerngemensamma ekonomiska och finansiella rapporteringen. Upphandlingsenheten har en central roll i alla frågor som rör inköp och upphandlingar. Under 2016 har ett elektroniskt beställningssystem införts. Systemet, som succesivt kommer att byggas ut under 2016 och 2017, är integrerat med vårt ekonomisystem. Syftet är att uppnå effektivare inköp, förbättrad uppföljning samt ökad avtalstrohet i organisationen. Ett ständigt arbete pågår för att höja kunskapsnivån om vikten av affärsmässighet i kommunens samtliga verksamheter. Vem som handlar i kommunens namn och hur man handlar är frågor som är viktiga, liksom avtal som tecknas ute i verksamheten med olika leverantörer. E-utveckling E-utvecklingsavdelningen har en strategisk och stödjande roll för kommunens e-utveckling. I uppdraget ingår att driva och stödja förvaltningarna i e-utvecklingsarbetet. Utgångspunkten är Vision 2030 och övergripande mål att skapa värde och nytta för invånare och näringsliv samt effektivisera verksamheten. Centrala kostnader för tjänster (IT-service) som faktureras från Höglandets IT hanteras centralt och följs upp. Det avser bland annat bastjänster för anställda (Konto Anställd och Konto Anställd UTB), ADSL och fiber. Beroende på utvecklingen av antal anställda och fiberutbyggnad påverkas dessa kostnader, det vill säga det är Kommunfullmäktige, Budget (97)

42 beroende av beslut som tas ute i verksamheterna. Telefoni Kommunikationsplattformen för telefonin, det vill säga den tekniska infrastrukturen, levereras av Höglandets IT. Eftersom kommunikationsplattformen inte är volymberoende och är av karaktären kommungemensam infrastruktur hanteras kostnaderna centralt av enheten för e-utveckling gemensamt för kommunens samtliga förvaltningar. Från och med har kommunerna Nässjö, Eksjö och Aneby ett nytt gemensamt telefoniavtal med Höglandets Kommunalförbund. Redovisningsenheter Nässjö Turistbyrå Nässjö turistbyrå, som är en del av avdelningen Kommunikation och medborgarservice, är en auktoriserad blågul turistbyrå enligt Visitas auktorisationskrav. Verksamheten erbjuder en mottagningsservice för kommuninvånare, turister och företag. Därutöver arbetar personalen med marknadsföring, produktutveckling, kompetensutveckling och nätverksbyggande. En viktigt uppgift är också att arbeta med lokal turismutveckling och stärka entreprenörerna inom branschen. En förutsättning för detta är ett nära och aktivt samarbete med företagen, närliggande kommuner, Smålands Turism med flera aktörer. Konsument/budgetrådgivning Konsument Höglandet har till uppdrag att erbjuda konsumentrådgivning och budget-/skuldrådgivning av hög kvalitet och med god tillgänglighet. Gruppen bedriver konsumentrådgivning för kommuninvånare i Nässjö och, enligt samarbetsavtal, även för invånare i Aneby, Eksjö, Vetlanda, Tranås och Vimmerby kommuner. Separat avtal finns sedan tidigare med Sävsjö kommun om hjälp och stöd vid behov. Budget- och skuldrådgivning erbjuds invånare i Nässjö kommun och, genom avtal, även till invånare i Aneby och Sävsjö kommuner. Konsument Höglandet är en del av avdelningen Kommunikation och medborgarservice. Nässjö Lärcenter Nässjö Lärcenter är den samlade organisationen för all kommunal vuxenutbildning och omfattar cirka studerande på samtliga utbildningsnivåer. Dessutom ingår ett brett väglednings- och integrationsuppdrag, för att möta medborgarnas olika behov av utbildning och samhällsorientering. Nässjöakademin: Akademin omfattar alla eftergymnasiala utbildningar inom yrkeshögskola och högskola. Utbildningarna läggs upp i nära samverkan med det lokala näringslivet och närliggande högskolor. Förutom en- till tvååriga utbildningar erbjuds också fristående högskolekurser samt öppna föreläsningar. Akademin är också ett campus för distansstuderande. KOMVUX: All förgymnasial och gymnasial utbildning är upphandlad och avtal finns med tre olika externa utbildningsleverantörer, varav Brinellgymnasiet är en. Undervisning i svenska för invandrare (SFI) och samhällsorientering: Denna verksamhet bedrivs på alla nivåer och inom samtliga studievägar. Nyanlända inom etableringsreformen erbjuds dessutom samhällsorientering på sitt hemspråk motsvarande 60 timmar och inkluderar åtta olika moduler. Vägledning och integration: Lokalsamverkan med arbetsförmedlingen har numera utvecklats ytterligare och resulterat i en gemensam mottagning med medborgarkontoret som nav. Här erbjuds våra kommuninvånare studie- och yrkesvägledning, information och hjälp vidare i det svenska samhället i en och samma lokal. Verksamhetsförändringar Kommunikation och medborgarservice I slutet av 2016 lanseras SNIKKE 3.0 (Nässjö kommuns intranät). Under 2017 ska detta vidareutvecklas för att nå uppsatta effektmål fullt ut. Intranätet är basen och utgångspunkten för merparten av det administrativa arbetet och målet är att samla, och därmed också förenkla inte minst i olika samarbetsprojekt, så mycket som möjligt. Kommunfullmäktige, Budget (97)

43 Under senare delen av 2017 är ambitionen att ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem ska börja föras ut i organisationen i ett pilotprojekt. Den sammanlagda effekten av SNIKKE och ett dokument- och ärendehanteringssystem kommer att bli stor och ge förändrade, och effektiviserade, administrativa processer i hela organisationen. Arbetet med en ny webb har försenats under 2016 på grund av personalomsättning. En förstudie påbörjades under hösten/vintern. Denna kommer att slutföras under våren Ambitionen är att en ny webbplats kan vara i drift i slutet av 2017, alternativt i början av En ny och uppdaterad webbplats skapar förutsättningar för en bättre integration av olika e-tjänster. Under 2017 börjar skarpt arbete med det regiongemensamma e-arkivet. Varje kommun ska inför året överlämna minst ett system som ska arkiveras digitalt framgent. Telefoni Kommunikationsplattformen för telefoni har en tid redovisats i en resultatenhet. Kostnaderna som kvartalsvis debiteras av Höglandets IT (HIT) har internt vidarefakturerats till kommunens förvaltningar. Grundprincipen är att respektive verksamhet ska bära sina kostnader för de nyttigheter och resurser man använder och kan påverka. Eftersom kommunikationsplattformen inte är volymberoende och därmed inte påverkbar för förvaltningarna upphör resultatenheten och blir anslagsfinansierad under verksamheten e-utveckling genom att omfördelning görs av budgetanslag från nämnderna. Omvärldsanalys Världen förändras, takten är hög, och i många fall är det omöjligt att förutsäga hur förändringarna i världen kommer att påverka Nässjö kommun och de förutsättningar som vi har att hantera. Flyktingsituationen i världen ställer nya krav på samarbete. Nuvarande utveckling kan på sikt förväntas leda till ännu större flyktingströmmar. Det leder dessutom till nya politiska förutsättningar, ökad protektionism och stor risk för ökad främlingsfientlighet. En ny president ska installeras i USA under början av Detta kan leda till en förändrad handelspolitik och eventuellt rubbade globala handelsförhållanden med större eller mindre valutaförändringar. Kinas roll i världspolitiken och världshandeln kommer fortsatt att vara dominerande. Risk för ökande terrorattentat mot civila mål kommer att vara en reell verklighet, framförallt i Europas storstäder. På den nationella nivån är regionförstoring en avgörande fråga för regional utveckling. Relationer och samarbeten kommer att förändras både på den statliga såväl som på den regionala nivån. Sysselsättning, egenförsörjning, integration, kompetensförsörjning och demografiska förändringar är avgörande frågor för kommunal utveckling. Digitalisering och utveckling av e-samhället är en utmaning och en möjlighet för att ge medborgarna en allt bättre och snabbare service. Digitaliseringen driver på frågan att effektivisera administrationen så att den blir kvalitetsmässigt korrekt och att den svarar upp mot allt högre krav på tillgänglighet. I spåret av ökad digitalisering krävs ett ökat fokus på informationssäkerhet av kommunens hantering av person- och systemdata. Ökad digitalisering kommer att ytterligare öka behovet av väl fungerande bredband i hela kommunen. En av kommunens stora utmaningar är att växa i lagom takt så att service, skola och infrastruktur hinner byggas ut i den omfattning som ekonomin tillåter. För att detta ska kunna ske måste det finnas ett nära samarbete mellan kommunen och företagandet i länet. En god infrastuktur är en förutsättning för att möta behovet av snabba transporter, både för arbetspendling och för transporter. En hållbar och livskraftig miljö är ett arv som vi har skyldighet att lämna över till nästa generation. All planering ska utgå från största möjliga miljöhänsyn för att behålla en attraktiv livsmiljö för kommunens invånare. Att kunna vara stolt över sin hembygd innebär också att kommunen utvecklas i takt med tidens krav. Friluftsliv, aktiva föreningar, kultur och idrott är viktiga områden som bidrar till en attraktiv kommun. Kommunfullmäktige, Budget (97)

44 Ekonomi Verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Politik Kommunledning E-utveckling Internhyra Kommunikation och medborgarservice Planerings/utvecklingsavdelning Ekonomiavdelning HR-avdelning Nässjö Lärcenter Summa kommunstyrelse Resultatenhet: Telefoni Mål enligt Pilen Medborgare Nämndmål Tillgodose kommuninvånarnas behov av e-tjänster Klara informationssäkerheten enligt nya Dataskyddsförordningen 2018 Våra invånare ska uppleva att de har inflytande på kommunens verksamhet Tillgodose invånarnas behov av varierat boende Tillgodose invånarnas behov av god infrastruktur Rikt fritidsutbud Barnen ska uppleva att de kan vara med och påverka Indikatorer Antal e-tjänster med hög interaktivitet ska öka jämfört med 2016 Årlig ökning av antal digitala försändelser Antal genomförda åtgärder för att minska gapet till Dataskyddsförordningens krav Nöjd inflytandeindex (NII) ska uppnå minst indexvärde 40 i medborgarundersökningen 2017 Nya bostäder ska årligen tillkomma i den takt som anges i Nässjö kommuns strategi för boendeplaneringen Anslutningsgrad till bredband ska årligen öka Kollektivt resande ska årligen öka Antal meter cykelväg ska årligen öka Faktorn fritidsmöjligheter ska öka i 2017 års medborgarundersökning jämfört med 2015 Antal förslag från barn som kommer in via medborgar- Kommunfullmäktige, Budget (97)

45 Nämndmål Indikatorer kontoren ska öka jämfört med 2016 Ekonomi Nämndmål Effektivt utvecklings- och förändringsarbete Samordna och effektivisera det koncernövergripande upphandlingsarbetet. Effektivisera Nässjö kommuns inköpsarbete med hjälp av e-handelsmodulen Indikatorer Indikation på att målet är uppfyllt är när det finns nyttokalkyler för beslutade initiativ Skapa ett samverkansforum med upphandlare från förvaltningarna och de kommunala bolagen Det ska finnas minst fem avtal inlagda i e- handelsmodulen Samtliga förvaltningar ska ha kommit igång med att lägga beställningar Medarbetare Nämndmål Professionella medarbetare Indikatorer Samtliga tjänster som tillsätts inom kommunledningskontoret ska ha en kompetensanalys och 95 % av antalet besatta tillsvidaretjänster ska ha rekryterats med kompetenser enligt kompetensanalysen Utgångsmätning av kompetensutveckling Antal personer med mer än 90 sjukfrånvarodagar ska högst uppgå till 250 i kommunens förvaltningar Antalet anställda med mer än sex frånvarotillfällen ska vara högst 145 Verksamhet/utveckling Nämndmål Varierat näringsliv Kompetensförsörjning Utveckla destination Nässjö Indikatorer Ökad branschdiversifiering jämfört med utgångsläget 2015 (50,8 procent) Antalet nya eftergymnasiala utbildningar ska öka med två stycken under 2017 Under 2017 ska minst tre uppdragsutbildningar starta Andelen studerande inom utbildningen i svenska för invandrare (studieväg 2 och 3) som kommer ut i fortsatta studier eller sysselsättning ska öka 2017 jämfört med 2016 Under 2017 ska KLK bjuda in minst ett av de nationella eller internationella nätverk där medarbetare är professionellt aktiva till ett möte i Nässjö Antal gästnätter ska årligen öka i Nässjö kommun Antal dagbesökare ska årligen öka i Nässjö kommun Kommunfullmäktige, Budget (97)

46 Kommunstyrelsen Bidrag Nämnd/verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Intäkter Nettokostnad Kronor per invånare* * Beräknat invånarantal 2017: Verksamhetsbeskrivning Här nedan redovisas kommunens andel av bidrag/medfinansiering till olika verksamheter och projekt. Verksamhet Sveriges Kommuner och landsting Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan Primärkommunal samverkan Finsam Mellankommunal utjämning Nässjö Näringsliv AB Stim m fl Länsturismbolag Bidrag julbelysning Räddningstjänstförbundet Höglandets Kommunalförbund (exkl IT) Partistöd Cafeterior LEADER Fair Trade Jönköpings läns folkrörelsearkiv Projektledning stadskärna E-utvecklingsråd Cityvärdar Nordiskt infrastrukturcenter Uppräkningar/övrigt Emåns ekomuseum Kulturgata Bodafors 600 Totalt KS Bidrag Kommunfullmäktige, Budget (97)

47 Centralt anslag (att utfördela) Verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Driftskostnader investeringar Löneavtal inkl BAS Löneavtal inkl BAS Löneavtal inkl BAS Löneavtal inkl BAS Övrigt Summa centralt anslag Verksamhetsbeskrivning Här redovisas olika förvaltningsövergripande kostnader, samt kapitalkostnader för investeringsprojekt. Anslagen för ökade kostnader enligt löneavtalen samt satsningar inom BAS/lönejusteringar fördelas ut till nämnderna när avtalen är klara. Kostnaden för löneavtalen är beräknade i enlighet med prognos från SKL. Kapitalkostnaderna bygger på investeringsbudgeten, belopp och år för färdigställande, och fördelas ut till nämnderna allt eftersom investeringarna blir klara och tas i anspråk. Kommunfullmäktige, Budget (97)

48 17 Barn- och utbildningsnämnden Budget 2017, ram 2018 och plan 2019 Nämnd/verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Intäkter Nettokostnad Antal årsarbetare Kronor per invånare* * Beräknat invånarantal 2017: Verksamhetsbeskrivning Politisk verksamhet Anslag är avsatt till ersättningar för nämndens ledamöter samt för ledamöter i föräldraråd och kommunsamråd. Från och med 2015 utsågs kontaktpolitiker till varje enhet i sina respektive områden. Uppdraget som kontaktpolitiker innebär att man företräder hela barn- och utbildningsnämnden. Som en förstärkning av det systematiska kvalitets- och analysarbetet följer kontaktpolitikern sin enhets resultatutveckling både vad gäller kunskapsmål och värdegrundsarbete. Förutom detta ska kontaktpolitikerna närvara vid föräldraråd respektive programråd. Central ledning Den centrala ledningsfunktionen ansvarar för ledning, styrning och uppföljning av förvaltningens olika verksamheter. En viktig funktion är att fungera som ett stöd till rektorer och förskolechefer samt främja skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete. Enheten för flerspråkighet Enheten för flerspråkighet omfattar lednings- och styrningsansvar för ett hållbart och långsiktigt arbete med barn/elever mellan 1-19 år som är nyanlända i Nässjö kommun. Från och med 2015 är enheten direkt underställd förvaltningschefen. Enheten har en samordningsfunktion inom hela förvaltningen kring arbetet med integration, flerspråkighet, modersmålsundervisning, studiehandledning samt öppen verksamhet och kartläggning av asylsökande barn. Under 2016 skapades en central mottagningsenhet där nyanlända elever kartläggs. Efter kartläggningen slussas eleverna sedan vidare ut till de olika skolenheterna. Eleverna placeras i en ordinarie klass på skolan men får till en början stor del av undervisningen i förberedelseklass. Successivt utökas sedan undervisningen i ordinarie klasser. Den centrala mottagningsenheten minskar elevfluktuationen ute i skolorna för de asylsökande som vistas en kortare tid i Nässjö kommun. I budgeten redovisas kostnader och intäkter i form av statsbidrag från Migrationsverket för denna verksamhet under respektive skolform fördelat utifrån antal barn och elever i de olika skolformerna. Enhetschefen har personalansvaret för modersmålslärarna. Förskola och pedagogisk omsorg I Nässjö kommun finns 35 förskolor, 89 avdelningar i kommunal regi och fem fristående förskolor, med åtta avdelningar. Kommunfullmäktige, Budget (97)

49 Den första april 2016 fanns barn inskrivna i de kommunala förskolorna. Vid samma tidpunkt 2015 var det barn, vilket innebär en ökning med 95 fler barn. I de fristående förskolorna är 158 barn inskrivna, 20 fler än föregående år. Enligt skollagen ska kommunen erbjuda förskola 1-5 år inom fyra månader till alla som önskar det. Anslaget för personal beräknas efter antalet prognostiserade barn i förskoleåldern i enlighet med det resursfördelningssystem som barn- och utbildningsnämnden beslutat om. De fristående förskolornas anslag fördelas efter principen bidrag på lika villkor. Under 2015 och 2016 utökades antalet specialpedagoger i förskolan med ytterligare två, och det innebär att alla förskolechefer har en specialpedagog knuten till sitt område. I familjecentralen samverkar barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och Regionen kring olika verksamheter riktade till barn och föräldrar. Barn- och utbildningsförvaltningen svarar i huvudsak för den öppna förskolan vid familjecentralen. Kommunen ger ett verksamhetsbidrag till olika huvudmän som anordnar öppen förskoleverksamhet i Anneberg, Malmbäck, Forserum, Bodafors och Nässjö tätort. Anslaget för pedagogisk omsorg är samma som föregående år. Hittills har inga ansökningar inkommit. Grundskola, förskoleklass, fritidshem, och grundsärskola Inom Nässjö kommun finns idag 16 grundskolor. Av dessa finns nio enheter i ytterområdena, varav två enheter har verksamhet även i årskurserna 7-9. I tätorten finns fem enheter med verksamhet F-6 samt två enheter med årskurserna 7-9. Den 1 april 2016 gick totalt elever i grundskolans åk 1-9, det är 167 fler än motsvarande tidpunkt Förskoleklassens verksamhet ska stimulera barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång. Den 1 april 2016 fanns det 346 barn inskrivna i förskoleklass, en ökning med 13 barn jämfört med samma tid förra året. Fritidshemmens uppgift är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och särskolan. I Nässjö kommun finns 17 fritidshem, fyra av dem har gemensamma lokaler med förskolan på mindre orter och de övriga är integrerade i skolor. Den 1 april 2016 var elever inskrivna i fritidshemmen, en ökning med 17 elever jämfört med föregående år. Elevhälsan ska medverka till att stärka skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete och stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsan ska arbeta för att alla elever har en god hälsa, såväl fysiskt som psykiskt, samt utgöra en resurs för elever i behov av särskilt stöd. Elevhälsans samlade kompetenser ska vara tillgängliga både för elever och för lärare. De olika yrkesprofessionerna inom elevhälsan har sina arbetsplatser på skolorna, förutom skolpsykologerna och specialpedagog med fördjupade kunskaper som har sin arbetsplats på Elevhälsans hus. Grundsärskolan är väl inkluderad i grundskolans verksamhet. Undervisningen ges i klasser som finns på Åkerskolan, Handskerydsskolan och Brinells högstadium. Ett antal elever får sin undervisning i grundsärskolan förlagd till klasser i grundskolan, så kallad individintegrering. I grundsärskolan går elever med en intellektuell funktionsnedsättning, vilket också kan innebära att deras fysiska förmåga är begränsad. Dessa elever har ofta omfattande behov av extra stöd i form av elevassistent för att klara vardagen i skolan. Elevantalet i grundsärskolan har ökat med tolv elever från föregående år. För att klara denna elevökning har behovet av fler lärare och elevassistenter ökat. Resursskolan Slottet är en resursskola för hela kommunen för elever i skolår 1-9 som behöver extra mycket stöd. Personalen som arbetar har varierande kompetenser, såsom grundskollärare, fritidspedagog, specialpedagog samt ungdomspedagog. Resursskolan arbetar med elever i behov av särskilt stöd från alla kommunens grundskolor, det är elever som på något sätt har svårigheter att följa den ordinarie undervisningen. LSS fritids Slottet - korttidstillsyn Elever över 12 år som omfattas av Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade, LSS, har rätt till korttidstillsyn före och efter skoldagens slut samt under lovdagar. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation. Korttidstillsynen är förlagd till fritidshemmet Slottet. Den 1 april 2016 fanns 14 elever inskrivna på fritidshem- Kommunfullmäktige, Budget (97)

50 met Slottet. Gymnasieskola och gymnasiesärskola Brinellgymnasiet är Nässjö kommuns enda gymnasieskola. Skolan har utbildning inom 13 av de nationella programmen, gymnasiesärskola samt fem olika introduktionsprogram. I uppdraget ingår även ansvar för kostnader för samtliga elever som studerar på andra gymnasieskolor. Gymnasieskolan leds av gymnasiechef, fyra rektorer samt en administrativ chef. Totalt arbetar cirka 220 personer på Brinellgymnasiet. Idag studerar knappt 80 procent av eleverna vid kommunens egen gymnasieskola, samtidigt som drygt 20 procent av skolans elevantal kommer från andra kommuner. I januari 2016 studerade elever på ungdomsgymnasiet. Utöver detta genomförs yrkeshögskola och kommunal vuxenutbildning på uppdrag av Nässjö lärcenter, totalt cirka 80 vuxenstuderande. Under året har Brinellgymnasiet tagit emot många nyanlända och asylsökande elever. Språkintroduktionen omfattar 171 elever (maj 2016) och är det största introduktionsprogrammet. Den årskull som började gymnasiet det gångna året är den årskull som har minst antal folkbokförda i kommunen. Framöver kommer årskullarna att öka något. Prognosen visade att antalet elever skulle minska med cirka 30, men i stället har elevantalet ökat med 50 elever beroende på ett högt söktryck samt mottagning av många asylsökande elever. Kulturskolan Kulturskolan bedriver frivillig undervisning för elever i grund- och gymnasieskolan. Verksamhet finns inom musik, dans och teater. Samarbetet med grundskolan sker framförallt med grundkurs i årskurs 2, musikundervisning i årskurs 4-6 och elevens val i årskurs 7-9. För Brinellgymnasiets elever är det främst genom musiktillägget som läses i det individuella valet som ett samarbete sker. Idag finns det drygt 600 elever i den frivilliga undervisningen varav cirka 500 inom musik, cirka 100 danselever och ett 50-tal elever inom teater. Standardkostnad och effektivitetstal Sveriges Kommuner och Landsting presenterar varje år resultatsammanställningar i Öppna jämförelser. Årets upplaga för grundskolan 2016 har temat Nyanlända elever. Utöver resultatredovisningar och jämförelser kring betyg, nationella prov och enkäter redovisas några ekonomiindikatorer. Resultatuppgifterna avser läsåret 2014/2015, men för ekonomiuppgifterna avser de kalenderåret Det finns alltså en viss eftersläpning i underlagen. Nettokostnad för en grundskoleelev En uppgift som redovisas är nettokostnaden för en elev i grundskolan, den räknas fram genom att beräkna kommunens samtliga kostnader för grundskolan minus intäkter utslaget på antalet elever som är folkbokförda i kommunen. Avvikelse från standardkostnad SKL har även tagit fram ett värde kring avvikelser från en modellberäknad standardkostnad. Mellan redovisningsåren hade Nässjö kommun en negativ avvikelsen om -7 procent, vilket innebär att kommunens elevkostnad ligger 7 procent under beräknad modellvärdeskostnad. År 2015 redovisades en avvikelse på 6 procent, vilket var en förbättring från de föregående åren. Årets redovisning visar att avvikelsen försämrats och på nytt är 7 procent. Redovisningsår Nässjö kommun Jönköpings län 2016 (avser ekonomiutfall år 2014) kr kr 2015 (avser ekonomiutfall år 2013) kr kr 2014 (avser ekonomiutfall år 2012) kr kr 2013 (avser ekonomiutfall år 2011) kr kr Kommunfullmäktige, Budget (97)

51 Uppgifterna hämtas från SCB. Resurstilldelning Förvaltningen använder sig av ett rörligt fördelningssystem vid fördelning av anslag för pedagogiska löner och undervisningsmaterial. Systemet innebär ingen resursförstärkning, endast en mer systematisk fördelning av resurserna där hänsyn tas till socioekonomiska förutsättningar samt organisationsstruktur. Målet med resursfördelningssystemet är att ge likvärdiga förutsättningar för utbildning med utgångspunkt från elevernas skiftande förutsättningar och behov. Anslagstilldelningen grundas på barn/elevantal, men tar också hänsyn till elevförändringar under pågående budgetår. Får en enhet ökat antal barn/elever under pågående läsår tilldelas enheten också ökat anslag. Förskolechefen/rektorn får på så vis anslagstilldelning för det faktiska barn/elever de ansvarar för. Budget 2017 inkluderar en ökning av främst barn inom förskola, men även elever inom grundskolan som motsvarar underlaget per 30 juni Barn- och elevantalet har fortsatt att öka under hösten Kommunfullmäktige har beslutat att barn- och elever ska följas och kompenseras när ökningen blir aktuell. Verksamhetsförändringar Förändringar i barn- och elevantal Sedan 2013 har befolkningsökningen i Nässjö kommun varit ovanligt stor. För grundskolans del har andelen elever ökat med ungefär 100 varje år och till detta ska läggas de asylsökande eleverna. För förskolan ligger snittet på cirka 70 barn per år med stora variationer mellan åren. Barn- och elevökningen har fortsatt att öka under Cirka 40 procent av befolkningsökningen som sker i Nässjö kommun är barn och elever. Personalmässigt bedöms situationen medföra stora påfrestningar för barn- och utbildningsförvaltningens verksamhet under året. Bristen på utbildade pedagoger blir större och verksamheten står inför en rekryteringsutmaning. Utbildad personal kan komma att saknas vilket ger en större påfrestning på befintlig personal och riskerar att sänka kvaliteten. Många akutinsatser riskerar att skolresultaten i slutändan blir lidande. Förutom personal är tillkomst av lokaler för verksamheterna av stor vikt. När det gäller förskolan behövs extra lokaler utöver de ordinarie förskolelokalerna i alla kommunens större kransorter Anneberg, Bodafors, Malmbäck och Forserum. Även Ängs samhälle har ett behov av ökat antal förskoleplatser. I Nässjö tätort finns en planering av nya förskolor Sparven, Bullerbyn, Hultets förskola - men innan de är på plats behövs ytterligare tillfälliga förskoleplatser. Förutom själva ökningen av barn, måste även de tillfälliga förskoleplatserna täcka de platser som tillfälligt försvinner vid byggnationerna, inte minst gäller detta förskolan Bullerbyn. För grundskolans del finns beslut om tillbyggnad av Nyhemskolan, Åkerskolan och Brinells högstadium som blir ett värdefullt tillskott av skolplatser. Till dess de tillbyggnationerna är färdiga kommer situationen i Nässjö tätort framförallt i åk F-6 vara ytterst besvärlig. För gymnasiets del är situationen under kontroll i och med tillkomsten av skollokaler i Träcentrum samt Eldons kontorshus samt den planerade utbyggnaden av Brinells högstadium där även Brinellgymnasiet kommer att få ett lokaltillskott. Mottagningsenheten bedöms också klara sig lokalmässigt. Förskola Under 2016 har ledningsorganisationen utökats med en förskolechef. Förändringen innebär en organisation med åtta förskolechefsområden. Andelen förskolebarn i åldern 1-5 år där vårdnadshavarna ansöker om plats i förskolan fortsätter öka. Det innebär ett behov av utökning av lokaler för förskolan både inom Nässjö tätort och i kransorterna. Tillfälliga avdelningar har öppnats under 2016 och flera av dem kommer behöva vara kvar även under Även förskolor som i planen ska avvecklas kommer finnas kvar under 2017, som förskolorna Storken och Ekbacken. Antalet barn i behov av särskilt stöd inom förskolan är fortsatt högt. Antalet nyanlända barn ökar, och det utreds hur allmän förskola ska organiseras för denna grupp i åldern 3-5 år. För asylsökande barn täcks kostnaderna till stora delar av statsbidrag från Migrationsverket, när de erbjuds plats i den ordinarie verksamheten. Kommunfullmäktige, Budget (97)

52 Förskolan har påbörjat ett utvecklingsarbete genom framtagandet av en gemensam vision "Allas lika värde i en lustfylld lärandemiljö". Detta arbete ska fortsätta under 2016/2017. Grundskola Under läsåret kommer ledningsorganisationen att utökas med tre tjänster. Utökningen kommer att fördelas mellan flera enheter. Skolorna i Bodafors, Malmbäck och Sandsjöfors med tillhörande fritidshem kommer från och med läsåret att delas mellan tre rektorer, en rektor för Parkskolan 7-9, en rektor för Sandsjöfors skola, Emåskolan och Stensjöns fritidshem samt en rektor för Malmbäcks skola och Parkskolan åk 4-6. Timplanen för matematik i åk 4-6 kommer att utökas och finansieras med statsbidrag. En rad olika pedagogiska utvecklingsarbeten inom grundskolan fortsätter enligt plan. Vissa av utvecklingsarbetena är statsbidragsberättigade. Läslyftet fortsätter under läsåret 2016/17 Lågstadiesatsningen Karriärlärarreformen fortsätter i samma omfattning som tidigare Nyanländas lärande fortsätter på fler skolor Runnerydsskolans skolutvecklingsarbete fortskrider under läsåret för att på bästa sätt använda och möta de nya förutsättningarna i den nya skolan. Från och med hösten 2016 ingår eleverna som tidigare gått på Flisby skola i Annebergs skola. Alla grundskolor kommer att under kommande läsår utveckla och tydliggöra det systematiska kvalitetsarbetet, det kommer även att tas fram framgångsfaktorer som ska prioriteras i skolutvecklingsprocesserna. Under läsåret kommer insatser i samarbetet och samverkan mellan skola och arbetsliv att utvecklas och tydliggöras. Ett samverkansprojekt mellan näringslivet och skolan i Nässjö kommun pågår. Gymnasieskola Brinellgymnasiet är en skola som når goda resultat, vilket leder till att skolan är populär. Antalet sökande inför läsåret 2016/17 är 39 fler än inför föregående år. Detta tillsammans med det stora antalet nyanlända gör att prognosen för läsåret 2016/17 samt 2017/18 är att antalet elever kommer att öka, prognosen ser ut enligt följande: År Antal elever VT Antal elever HT Genomsnittligt antal elever Varav asylsökande Som framgår av tabellen är bedömningen att antalet elever kommer att närma sig under höstterminen Prognosen är dock mycket osäker, främst på grund av antalet nyanlända, men även eftersom det är svårt att förutse eventuella förändringar i hur eleverna söker i gymnasievalet. En annan anledning till elevökningen, är att många av de nyanlända behöver längre tid på sig att genomföra utbildningen. Det innebär att trots att elevkullarna, exklusive nyanlända, inte förändras så mycket, så ökar antalet elever på nationella program i årskurs 1 eftersom elever från språkintroduktion blir behöriga till nationella program. En stor del av de nyanlända är asylsökande, vilket gör att de bidrag som Migrationsverket betalar ut i stort sett täcker kostnaden för utbildningen. Antalet elever som är folkbokförda i kommunen bedöms öka med cirka 25 elever. Utöver detta kommer det ökande antalet elever att innebär att lokalbehoven ökar ytterligare, och det är därför viktigt att den planerade utbyggnaden för Brinellgymnasiet/Brinells högstadium genomförs. IT-drift och trådlösa nätverk Inom förskole- och grundskoleverksamheten har utbyggnaden av trådlösa nätverk fortsatt. I och med Skolverkets kommande krav på god infrastruktur i våra verksamheter är vi idag bättre rustade och hoppas kunna avsluta Kommunfullmäktige, Budget (97)

53 utbyggnaden under För att kunna verkställa att alla enheter har god tillgång till nätverk beräknas kostnaden för att slutföra utbyggnaden till kr. Däremot så ökar driftskostnaderna eftersom det är fler accesspunkter som används. Från och med 2015 baseras budgetanslag för kostnader till Höglandets IT på en helt ny tjänstekatalog, vilken revideras inför budgetåret Inom förvaltningen har ett aktivt arbete bedrivits för att kostnadseffektivisera tjänsterna från HIT. Målsättningen är en klar utbyggnad av elevverktyg och att verktyg oavsett sort ska kunna nå webbresurserna. HITs tjänster kopplade till elevarbetsplatser har tagits bort genom att dessa har överförts till arbetsplatstjänster kopplade till personal och inköp av andra modeller av datorer och läsplattor som inte är kopplade till tjänster inom HIT har påbörjats. Dock förs samtal med HIT om att få till en mini-mini tjänst för identifiering av verktyg. Omvärldsanalys Utbildning för nyanlända elever I Migrationsverket rapport konstateras olika beräkningsalternativen av nyanlända till Sverige. Beräkningsalternativ B är det planeringsscenario som ligger till grund för Migrationsverkets planering och som också bör ligga till grund för barn- och utbildningsförvaltningen planering inför 2016 och 2017 Beräkningsalternativen för 2016 Beräkningsalternativen för 2017 A: varav ensamkommande barn A: varav ensamkommande barn B: varav ensamkommande barn B: varav ensamkommande barn C: varav ensamkommande barn C: varav ensamkommande barn En ökad befolkning innebär en betydande utökning av barn- och utbildningsnämndens verksamhet. Det kommer att bli fler arbetstillfällen i form av fler pedagoger, skolledare med mera, men det kommer också behövas en utökad infrastruktur i form av ny- och tillbyggda förskolor och skolor. Samtidigt har detta manat alla i verksamheten och ställt krav på nya och olika arbetssätt. Under 2015 tog förskole- och grundskoleverksamheterna emot lite över 200 barn och elever. Under våren 2016 har det kommit färre elever, men inom förskolan ökar antalet barn som är i behov av omsorg. Utvecklingen följs regelbundet. Extra medel avsätts för detta, vilket måste fortsätta flera år framöver. Flera olika utbildningsinsatser för nyanlända pågår och framförallt kommer en utbyggnad av IT-hjälpmedel att starta för att bättre kunna möta behoven av studiehandledning och översättningar till olika modersmål. Interkommunala ersättningar Interkommunal ersättning avser kostnader för elever folkbokförda i kommunen som valt utbildning hos annan huvudman, samt intäkter för elever från annan kommun som valt Brinellgymnasiet. De senaste årens trend, där Brinellgymnasiet har ökat sina marknadsandelar, har under hösten 2015 och våren 2016 vänt, då skolan tappat ett antal elever från andra kommuner och fler elever från Nässjö kommun har valt annan huvudman. Kostnaderna har också ökat kraftigt avseende elever som valt fordonsprogrammet på Eksjö fordonsgymnasium Nifsarp. Under vårterminen 2016 studerar 242 elever från annan kommun på Brinellgymnasiet jämfört med att 220 elever från Nässjö kommun valt att studera hos annan huvudman. Inför hösten 2016 ser det ut som om lika många elever i årskurs 1 väljer annan huvudman, som elever från annan kommun väljer Brinellgymnasiet. Eftersom elever från Nässjö ofta väljer dyra program hos andra huvudmän, samtidigt som de elever från andra kommuner som studerar vid Brinellgymnasiet är spridda över många olika program, blir resultatet att kostnaden per elev blir högre för de elever från Nässjö som väljer annan huvudman. Detta innebär att den tidigare positiva utvecklingen vänt och att prognosen för 2017 är att det inte längre ser ut att ge ett positivt netto mellan intäkter och kostnader. Attraktiv arbetsgivare Arbetet med att förvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare har intensifierats. Trots den markanta bristen i hela landet på legitimerade förskollärare och lärare samt skolledare har rekryteringsprocessen ändå lyckats i stor utsträckning inom förvaltningens område. Antalet legitimerade medarbetare har ökat. Söktrycket på skolledartjänster har inneburit att vi har lyckats rekrytera kompetent personal även där. Det är dock fortsatt en stor utma- Kommunfullmäktige, Budget (97)

54 ning för förvaltningen att rekrytera och behålla skolledare, legitimerade lärare och förskollärare. Medarbetarenkäten genomförs vartannat år. Under 2016 genomfördes den i februari månad som en webbenkät i Ipsos Loyaltys regi. Svarsfrekvensen inom barn- och utbildningsförvaltningen var 77 procent, hela kommunens svarsfrekvens var 76 procent. Trivseln inom förvaltningen har ökat från föregående mätning från 71 procent till 73 procent och det sammanfattande medarbetarindexet har också ökat från 60 procent till 64 procent. Ledarskapsindex i förvaltningen har ökat markant, från 60 procent vid föregående mätning, till 66 procent i 2016 års mätning. Stressindexet ligger dock kvar på samma höga nivå som vid föregående mätning, 11 procent. Stressindex för hela kommunen ligger på 8 procent. Arbetsmiljöverket ställde vid sin reguljära inspektion 2015 krav på att huvudmannen ska kartlägga/identifiera vilka rektorer som är i behov av stöd för att inte drabbas av ohälsa och vidta åtgärder. En kartläggning har genomförts av företagshälsovården Gotahälsan och den har presenterats för berörda chefer och politiker under april och maj månad. Förvaltningen ska senast i oktober 2016 redovisa förslag till åtgärder med anledning av innehållet i kartläggningen till nämnden. Förvaltningen har tecknat ett avtal med HLK i Jönköping om övningsförskolor och övningsskolor. Det är Åkersskolan, Parkskolan åk 4-6, Emåskolan samt förskolorna inom Bodaforsområdet och Åkersområdet. Samtlig personal på dessa enheter har, eller kommer att genomgå, en handledarutbildning i syfte att på ett kvalitativt bra sätt kunna genomföra den verksamhetsförlagda utbildningen som lärarstuderanden ska genomgå på respektive förskola/skola. Förvaltningen har inlett ett samarbete med Linnéuniversitetet i syfte att teckna ett avtal mellan parterna så att förvaltningen kan ta emot lärarstudenter i deras verksamhetsförlagda utbildning även från Linnéuniversitetet. IT och framtiden Skolverkets förslag till nationell IT-strategi är ett regeringsuppdrag som vänder sig till förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan samt gymnasieskola och gymnasiesärskola. Strategin presenterades i april 2016 och väntas bli antagen av riksdagen under hösten Strategin lyfter fram målsättningar och insatser för att stärka förutsättningarna för en likvärdig tillgång till IT inom skolväsendet, en stärkt digital kompetens hos elever och lärare, strategisk kompetens hos förskolechefer och rektorer samt förutsättningar för att digitaliseringsmöjligheterna ska tas till vara för skolutveckling och för utveckling av undervisningen. Vision för förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan 2022 är att Alla barn och elever utvecklar en adekvat digital kompetens. Skolväsendet präglas av att digitaliseringens möjligheter tas tillvara så att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras. En långsiktig kommunal strategi kommer att arbetas fram för att elever och personal i Nässjö kommun ska kunna nå den nationella visionen Även om inte denna strategi hinner bli klar för budgetarbetet för 2017 måste en del arbete påbörjas och vi vill uppmärksamma följande i budgeten. Kompetensutvecklingsinsatser måste påbörjas för att säkerställa IT-strategisk kompetens. Skolverket kommer att erbjuda särskilda insatser men insatser måste påbörjas utifrån våra behov. Inom två år måste alla som arbetar inom förskoleklass, skola och fritidshem har tillgång till ett personligt digitalt verktyg. (1:1). Inom tre år ska alla elever ha tillgång till ett personligt verktyg. (1:1). Justeringar inom infrastrukturen är påbörjad tillsammans med HIT, men en utbyggnad kan komma i fråga. Kommunfullmäktige, Budget (97)

55 Ekonomi Verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Nämnd / central ledning Skolskjutsar Förskola och annan pedagogisk verksamhet Fritidshem Grundskola inkl förskoleklass Grundsärskola Gymnasieskola Korttidstillsyn LSS Kulturskola Summa barn- och utbildningsnämnden *Grundsärskola ingår i Grundskola inkl förskoleklass för Bokslut 2015 Mål enligt Pilen Medborgare Nämndmål Barn och elever erbjuds en stimulerande lär miljö Alla barn och elever är trygga och trivs i förskola, skola och fritidshem. Ökad förståelse hos barn och elever för hur människor kan påverka och skapa ett hållbart samhälle. Indikatorer Målet är uppnått när eleverna upplever att nyfikenhet och lust till att lära har ökat jämfört med tidigare år Målet är uppnått när eleverna får möjlighet att delta i kulturlivets olika konstformer Målet är uppnått när alla elever i 2017 års enkäter uppger att de känner sig trygga och trivs i skolan Målet är uppnått när alla vårdnadshavare i 2017 års enkät har svarat att deras barn trivs och känner sig tryggt i förskolan Målet är uppnått när alla vårdnadshavare till elever i fritidshem i 2017 års enkät har svarat att deras barn trivs och känner sig tryggt på fritidshemmet. Målet är uppnått när varje skola och förskola under 2017 har genomfört minst ett projekt med syfte att öka barns och elevers kunskaper om ett hållbart samhälle. Ekonomi Nämndmål Alla ungdomar i åldern år studerar på gymnasiet eller är i annan sysselsättning Indikatorer Målet är uppnått när alla elever upp till 20 år antingen studerar eller är i annan sysselsättning Målet är uppnått när färre elever läsåret 2016/2017 genomför ett omval jämfört med tidigare läsår. Kommunfullmäktige, Budget (97)

56 Medarbetare Nämndmål BU är en attraktiv arbetsgivare som lockar och behåller de bästa lärarna. BU är en lärande organisation där alla barn/elever tillsammans med personalen upplever arbetsmiljön positiv Indikatorer Målet är uppnått när alla lärare är legitimerade samt innehar behörighet för de ämnen de undervisar i. Frisknärvaron ska vara minst 95% under Verksamhet/utveckling Nämndmål Alla elever fullföljer en gymnasieutbildning Indikatorer Målet är uppnått när alla elever kommer in på gymnasieutbildning. Målet är uppnått när alla elever har fullföljt gymnasiet inom fyra år. Hållbar utveckling Nämndmål Skolnärvaron ska öka Skolresultaten ska förbättras Skillnader i skolresultat mellan skolorna ska minska dock med en total resultatförbättring Pedagogerna utvecklar verksamheten/undervisningen tillsammans med barnen och eleverna Verksamheten ska en likvärdig Elevhälsa som är dimensionerad för att möta verksamhetens behov Antalet ungdomar i högstadiet som konsumerar alkohol ska vara noll Antalet ungdomar i högstadiet som röker ska vara noll. Barn och elever har en god psykisk hälsa Inga barn utsätts för kränkande behandling Indikatorer Målet är uppnått när alla barn och elever deltar i verksamheten/utbildningen Målet är uppnått när regelbundna uppföljningar kring frånvaro och dess orsaker genomförs på alla skolor Målet är uppnått när alla elever upplever en god studiero i skolan Målet är uppnått när alla barn och elever når de nationella målen i samtliga ämnen Målet är uppnått när skillnaden mellan skolornas betyg i åk 9 har minskat i jämförelse med tidigare år. Målet är uppnått när barn och elever upplever en reell möjlighet att påverka verksamheten/undervisningen tillsammans med pedagogerna Målet är uppnått när alla barn och elever som är i behov av insatser av Elevhälsans personal får detta i rimlig tid så att det främjar deras hälsa Målet är uppnått när hälsosamtalen i F-klass, åk 4, och 7 samt åk 1 på gymnasiet visar på ett bättre resultat än tidigare läsår Målet är uppnått när antalet ungdomar i högstadiet som konsumerar alkohol är noll Målet är uppnått när antalet ungdomar i högstadiet som röker är noll Målet är uppnått när varje skolenhet har system som beskriver ett främjande arbete, tidig upptäckt och åtgärder kring psykisk ohälsa Målet är uppnått när varje enhet arbetar enligt upprättad likabehandlingsplan Kommunfullmäktige, Budget (97)

57 18 Kultur- och fritidsnämnden Budget 2017, ram 2018 och plan 2019 Nämnd/verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Intäkter Nettokostnad Antal årsarbetare 46 Kronor per invånare* * Beräknat invånarantal 2017: Verksamhetsbeskrivning Kultur- och fritidsnämnden vill positionera Nässjö kommun genom ett rikt och inspirerande kultur- och fritidsutbud och kultur- och fritidsanläggningar av god kvalitet. Nämndens uppgift är att främja kultur- och fritidsverksamheten i kommunen. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för ett antal fritidsgårdar, verksamheten på idrotts- och fritidsanläggningar som till exempel Skogsvallen, sim- och sporthallen, rekreationsområdet Lövhult samt kommunens badplatser och vandringsleder. I Kulturhuset Pigalle bedrivs en omfattande programverksamhet, biblioteks- och konstutställningsverksamhet, samt möten och föreningsservice. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för stadsbiblioteket och, tillsammans med barn- och utbildningsnämnden, för skolbiblioteken inom grundskolan. Samverkan med Sörängens folkhögskola sker inom biblioteksområdet. I avtal med kommunledningskontoret regleras ansvaret för medborgarkontorens bibliotek. Nämnden verkar för öppenhet, mångfald och bredd för att underlätta integration, jämställdhet och ökad folkhälsa. Den prioriterade målgruppen är barn och ungdomar. Ett 70-tal föreningar samt de studieförbund som är verksamma i kommunen får bidrag enligt nämndens normer. Nämnden ansvarar för den kommunala konstsamlingen, offentlig utsmyckning och utser kulturpristagare, idrotts- och föreningspristagare, kandidater till Christer Ståhls minnesfond och 64 års jubileumsfond. Verksamhetsförändringar Idrotts- och fritidsanläggningar Kultur- och fritidsförvaltningen har ambitionen att skapa en enhet för idrottsanläggningar som klarar framtidens uppdrag och krav. Under 2016 får Handskerydshallen ett nytt modernt sportgolv och tennishallens verksamhet breddas genom att en av tennisbanorna får ett sportgolv. Dessa förändringar lättar trycket något på sporthallarna, men en ny sporthall måste stå klar inom en femårsperiod. I Lövhult fortsätter utvecklingen enligt visionen, 2016 års stora projekt är en stugby av modernt snitt samt en naturlekplats/äventyrsbana som kommer locka ännu en målgrupp till Lövhult. På Skogsvallen fortsätter arbetet med att utveckla anläggningen. Diskussioner kring bättre omklädningsrumsmöjligheter förs och förvaltningen driver en nära dialog med föreningslivet. Även fotbollsplanerna ses över för att kunna utveckla dessa på bästa sätt. Fritidsgårds- och kulturverksamhet Fritidsgårdsverksamheten i Nässjö centralort har koncentrerats till fritidsgården Connection i sim- och sporthallen. Här förstärks möjligheterna till utomhusaktiviteter och på sikt planeras för en skateanläggning och en mindre Kommunfullmäktige, Budget (97)

58 utomhusscen. Möjligheter till föreningsvandringar under kvällar och helger utreds. Stadsbiblioteket planerar en omflyttning för att skapa större barn- och ungdomsavdelningar. Mer digital teknik behöver införas både i biblioteket och på fritidsgårdarna. Nässjö konsthall utgör, genom inriktningen på samtidskonst, en av de mest intressanta konstscenerna i länet. Det egna kulturutövandet är betydligt större i Sverige och i våra grannländer, än i övriga Europa och är dessutom ökande. Det är därför viktigt att involvera olika målgrupper i verksamhetsutvecklingen för att på så sätt öka delaktigheten i kulturlivet och ett led i detta är att arrangera lokala kulturting. Varje säsong måste Kulturhuset Pigalle erbjuda ett nytt spännande utbud och det skapas nu en ny program- och konferenssal Lilla Teatern" inklusive en teaterbar. Detta ger en förnyelse av hela kulturhuset Pigalle vad gäller verksamhetsinnehåll. På Lilla Teatern kan en mängd program äga rum så som Musikcaféserien, rock- och bluesprogram, Ung Scen för ungdomar, barnteater, program för småbarnsföräldrar och för pensionärer. Konkurrensen ökar från grannkommuner och nya aktörer, vilket medför att kulturhusets verksamhet måste marknadsföras på ett kraftfullt sätt. En strategisk marknadsföringsplan samt en ny fräsch och modern layout på programbroschyren har arbetats fram för att möta kulturhusets utveckling och öka attraktionskraften i regionen. Likaså har programutbudet en god bredd med alltifrån stråkkonsert, stand-up, barnteater, sagoläsning, vernissage, humorföreställningar, hyllningskonsert, föreläsningar och julkonsert och mycket mer. Under sommaren satsar nämnden på stadsparken genom Film i sommarkväll, barnteater och Pop i sommarnatt. Omvärldsanalys Nässjö utvecklas till en betydande kultur- och idrottskommun Kultur- och fritidsnämnden vill göra Nässjö kommun till en kultur- och idrottskommun av rang och nämnden fortsätter att planera för satsningar inom verksamhetsområdet. Lövhults utveckling går framåt och syftar till att öka attraktiviteten både som turistmål och idrottsanläggning. Projekt som planeras och som är på gång syftar både till att stärka den organiserade idrotten och spontanidrott och fritidsutövning. Skatepark, ny fullstor sporthall och den framtida simhallen kommer att komma hela Nässjö kommun till gagn. Föreningslivet i centralorten är på uppgång, medan det finns utmaning hos föreningarna i kransorterna. Förvaltningen arbetar med införandet av ett bidragssystem som ska stärka föreningslivet i hela Nässjö kommun. Genom satsningar på offentlig utsmyckning och samtidskonst kan omvärlden få en helt ny bild av Nässjö kommun - en kommun som har kreativiteten i centrum. En konstgrupp med deltagare från olika förvaltningar inom kommunen har bildats med syfte att utveckla arbetet med offentlig utsmyckning. Behov av mötesplatser och integrationsfrämjande verksamhet Att arbeta integrationsfrämjande är ett uppdrag för hela kommunen. Förändringar som först märks i skolan påverkar också i hög grad kultur- och fritidsförvaltningens arbete. Nämndens egna och föreningarnas verksamheter bidrar i hög grad till ett väl fungerande samhälle där alla kan hitta en meningsfull fritid, skaffa sig nya nätverk och utvecklas. Nämnden ser ett behov av att göra satsningen på fritidsgården i Bodafors permanent. Bibliotekets roll som viktig mötesplats i samhället, för alla åldrar, bara växer. Inte minst rollen som en interaktiv mötesplats. Under senare år har folkbiblioteken i landet alltmer vuxit in i den viktiga rollen som ITfolkbildare för att demokratisera informations- och kommunikationsteknologin och göra människor mer digitalt delaktiga. Väl teknikutvecklade bibliotek och medborgarkontor kan fungera som sociala bryggor i IT-samhället och ge alla människor tillgång till information och kunskap. Biblioteken på kommunens grundskolor behöver utvecklas och rustas upp. Ungdomar vill i allt högre grad själva forma det kulturutbud de vill vara aktiva i. Nämndens bidrag Kulturcash och Ungdomscheck syftar till att stimulera ungdomars engagemang och kulturutövande. Nämnden arbetar för att ge ungdomar ökad kännedom om möjligheterna att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Teknikutveckling Teknikutvecklingen ger möjlighet till ett effektivare arbetssätt på idrottsanläggningarna. Nya energismarta lösningar införs succesivt på nämndens anläggningar och i övriga lokaler. Utvecklingen med digitala låssystem på våra anläggningar fortsätter också, tillsammans med ett nytt digitalt boknings- och bidragssystem. Invånarna i Nässjö kommun följer den nationella trenden och lånar böcker i mindre utsträckning. Barn och unga Kommunfullmäktige, Budget (97)

59 får nya kultur- och medievanor, ändrade levnadsvanor, nya informationsmöjligheter och en ny mediemarknad vilket gör att bibliotekets roll förändras. Både bibliotek och fritidsgårdar behöver rustas digitalt och erbjuda ett Maker space som innefattar digitala spel, interaktiva projektorer, digitala studiebås och en mängd digitala medier. Det virtuella biblioteket är lika nödvändigt att utveckla som det fysiska. Teknikutvecklingen har också skapat oanade möjligheter när det gäller tillgängliggörandet av lokalhistoriskt material. Ekonomi Verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Politisk verksamhet Administration Allmän fritidsverksamhet Idrotts- och fritidsanläggningar Ungdomsverksamhet Folkbibliotek Allmän kulturverksamhet Konferens och lokaluthyrning Summa kultur- och fritidsnämnd Mål enligt Pilen Medborgare Nämndmål Den kulturella närvaron i Nässjö kommun ska öka. Kultur- och fritid ska med Kulturhuset Pigalle i fokus erbjuda attraktiva mötesplatser. Fritidsanläggningarna i Nässjö kommun ska locka till aktivitet hos medborgare och sträva efter att möta föreningslivets behov. Förvaltningen ska bedriva en aktiv dialog med barn och ungdomar vid nybyggnation för målgruppen. Indikatorer Genomföra minst en offentlig utsmyckning. Totala antalet besökare på Vetgirig tisdag ska öka med 5 % mot föregående år. Konsthallens besökare ska öka i antal jämfört med föregående år. Antalet arrangemang genomförda av externa produktionsbolag ska öka. Öka antalet aktiviteter i Stinsen arena under isfri säsong. (2014: 13 dagar, 2015: 10 dagar) Antalet besökare i simhallen ska öka med 1 % från föregående år. Antalet bokningar gjorda av privatpersoner i centralortens gymnastiksalar ska öka med 5 % från föregående år. Vid alla nybyggnationer för målgruppen barn och ungdomar ska en medborgardialog med målgruppen genomföras i något skede. Kommunfullmäktige, Budget (97)

60 Ekonomi Nämndmål Nämndens verksamhet ska bedrivas inom ram med snabb återkoppling. Indikatorer Minimal avvikelse mot tilldelade resurser. (2014: +0,01%, 2015: +0,03%) Medarbetare Nämndmål Förvaltningen ska aktivt arbeta med kompetensutveckling för sina medarbetare. All personal inom kultur- och fritid ska ha god kännedom om de andra enheterna inom förvaltningen. Indikatorer Av medarbetarna bör minst 10 % få utbildning och minst 50 % få kompetensutveckling under året. Minst tre förvaltningsövergripande aktiviteter under året. Verksamhet/utveckling Nämndmål Kultur- och fritidsnämnden vill positionera Nässjö kommun genom ett rikt och inspirerande kultur- och fritidsutbud samt kultur- och fritidsanläggningar av god kvalitet. Öka andelen aktiva barn och ungdomar i åldrarna 0-19 år på Biblioteket jämfört med föregående år. Indikatorer Medborgarindex för fritid ska minst ligga i nivå med 2015 års resultat. Medborgarindex för kultur ska minst ligga i nivå med 2015 års resultat. Öka andelen lån till barn och unga jämfört med föregående år. Kommunfullmäktige, Budget (97)

61 19 Samhällsplaneringsnämnden Budget 2017, ram 2018 och plan 2019 Nämnd/verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Intäkter Nettokostnad Antal årsarbetare 30 Kronor per invånare* 598 * Beräknat invånarantal 2017: Verksamhetsbeskrivning Samhällsplaneringsnämnden ska med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Bygglovshantering, samhällsplanering, bostadsanpassning samt anmälan och tillsyn av byggnation, olovligt byggande, hälsoskydd, miljöskydd och livsmedelshantering ingår i nämndens ansvar enligt gällande lagstiftning. Kartverksamhet är en viktig del av samhällsplaneringsnämndens verksamhet och består i att ansvara för kommunens kartdatabas och övrigt kart- och mätningstekniskt arbete. Nämnden är även naturvårdsorgan, vilket bland annat innebär ansvar att vid behov kalka kommunens mark- och vattenområden. Agendaverksamhet samt energi- och klimatrådgivning ingår också i nämndens ansvarsområde. Samhällsplaneringsnämnden ska också lämna råd och upplysningar till allmänheten. Verksamhetsförändringar De förändringar som kontoret kommer att genomgå framöver handlar mycket om teknikskifte. Våra inspektörer, handläggare, administratörer och politiker kommer att kommunicera och arbeta via läsplattor som kopplas upp till befintliga ärendesystem. Det ökar både effektivitet och flexibilitet men minskar samtidigt väsentligt pappersutskicken. Information och kommunikation kommer att förbättras genom en ny extern webbkarta där kommuninvånaren själv kan leta fram vandringsleder, detaljplaner, förskolor eller idrottsanläggningar. Så småningom kommer även flera e-tjänster som man hittar fram till via webbkartan eller kommunens hemsida. En översyn pågår också avseende interaktiva tjänster där allmänheten själv kan komma med förslag med skisser eller kryss i kartan på åtgärder eller en anmälan om något som slutat fungera. Redan idag kan man söka digitalt bygglov och beställa nybyggnadskarta. Omvärldsanalys Teknikutvecklingen som vänder upp och ner på vårt sätt att tänka, arbeta, resa och leva kan tidvis kännas omstörtande, skrämmande och inspirerande. Omställning till förnybara energikällor, klimatförändringar, ny lagstiftning och nya EU-direktiv samt en världsekonomi som börjar få upp farten får konsekvenser för samhällsplaneringskontorets verksamhet och planering. Kommunfullmäktige, Budget (97)

62 Regionindelningsprocessen, urbaniseringen, industrins nedgång eller eventuell återindustrialisering, IT, bredbandsutbyggnad, turism och service, infrastruktursatsningar som Götalandsbanan och Europakorridoren ritar om kartan helt och hållet för Nässjö och får stora konsekvenser för samhällsplaneringen. Detta innebär ökade krav och behov av utbildning, utveckling och planering för att bevara miljön och samtidigt tillgodose medborgarnas och marknadens intressen. Bostadsförsörjningsproblematiken kommer att innebära ökade krav på god planberedskap för bostadsmark, en detaljplanläggning som möjliggör ett varierat boende för att möta kommuninvånarnas önskemål och motverka segregering. En växande befolkning ställer nya krav på offentlig service som även den innebär god planberedskap för utbyggnad av offentlig service, inte minst på utbildningssidan. Intresset för nyetableringar och utvecklingar av befintliga företag har ökat de senaste åren och bristen på detaljplanelagd attraktiv mark för industri- och handel innebär ett behov av markanskaffning och detaljplanearbete. Kompetensförsörjningsproblematiken är ytterligare ett område som innebär en utmaning för Nässjö. Största utmaningen är att vara en attraktiv arbetsgivare för personer med spetskompetens. Ekonomi Verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Samhällsplaneringsnämnd Samhällsplaneringskontor Bostadsanpassning Summa samhällsplaneringsnämnden Mål enligt Pilen Medborgare Nämndmål Införande och utveckling av e-tjänster Öka kunskapen kring samhällsplaneringskontorets ansvarsområde Förbättra kvaliteten av kommunens kartunderlag Attraktiv livsmiljö genom ett renare Nässjö Attraktiv livsmiljö genom att öka miljö- och hälsoskydds- Indikatorer Införa minst en ny e-tjänst. Minst 35 % av ansökningarna ska vara digitala. Av de digitala ansökningarna ska minst 15 % göras från "Mittbyggetjänsten". Den externa webbkartan ska ha unika besökare per månad. Delta på de arbetsmarknadsmässor som genomförs i kommunal regi Arbeta med medborgarinformation Ta fram underlag för uppdatering av baskartan Informera på SFI om agenda-21 och avfallshantering Utse minst ett geografiskt fokusområde där ärende för ovårdade tomter bedrivs. Utöva tillsyn på 70 verksamheter. Kommunfullmäktige, Budget (97)

63 Nämndmål tillsynen på både den offentliga och privata marknaden Arbeta för en attraktiv livsmiljö genom ökad valfrihet i form av brett utbud av bostadsområden Attraktiv livsmiljö genom ett inkluderande samhälle. Renare vatten i våra dagvattenrecipienter. Indikatorer Nässjö stad ska kunna erbjuda minst två områden med villatomter. Nässjö stad ska kunna erbjuda minst ett område för grupphus. Forserum ska kunna erbjuda två bostadsområden. Planera för olika boendeformer inom samma område/detaljplan. Inventering och klassificering av 10 större dagvattenrecipienter. Ekonomi Nämndmål God ekonomisk hushållning. Regelbunden redovisning av nämndens ekonomi och verksamhet utifrån fastställd verksamhetsplan. Indikatorer Inget överskridande av beslutat anslag. Verksamhetsredovisning kvartalsvis. Ekonomiredovisning genomförs månadsvis. Medarbetare Nämndmål Friska och nöjda medarbetare. Frisknärvaron ska vara 95 procent. En effektiv och professionell organisation. Indikatorer Genomföra minst två aktiviteter med fokus på stresshantering. Frisknärvaron ska vara 95 procent. Ta fram handlingsplan för att förbättra frisknärvaron. Varje anställd ska genomföra nödvändig kompetensutveckling inom eget ansvarsområde. Verksamhet/utveckling Nämndmål Förstärka kommunens planberedskap avseende industri och handel. Förstärka kommunens planberedskap avseende ett varierat boende. Hållbar stads/tätortsutveckling. Indikatorer Ta fram en långsiktig, förankrad och detaljerad plan för fortsatt industri- och handelsexploatering med tidplaner och en prioritering av de ekonomiska förutsättningarna. Ta fram en långsiktig, förankrad och detaljerad plan för ett varierat boende med tidplaner och en prioritering av de ekonomiska förutsättningarna. Gå igenom och följa upp den inventering av enkelt avhjälpta hinder som gjordes 2016 i del av Nässjö stadskärna och Anneberg. Kommunfullmäktige, Budget (97)

64 20 Socialnämnden Budget 2017, ram 2018 och plan 2019 Nämnd/verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Intäkter Nettokostnad Antal årsarbetare Kronor per invånare* * Beräknat invånarantal 2017: Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för både myndighetsutövning och verkställighet av äldre- och funktionshinderomsorg, barn- och ungdomsvård, ekonomiskt bistånd, missbrukarvård och arbetsmarknadsåtgärder. Stöd, vård och omsorg som ges är reglerad i Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Lagen om vård av unga (LVU) och Lagen om vård av missbrukare (LVM). Socialförvaltningen är indelad i avdelningar. En avdelning för myndighetsutövning, samt tre avdelningar för verkställighet; hemtjänst och hälso- och sjukvård, särskilt boende för äldre och funktionshinderomsorg. Därutöver finns en lednings- och stödorganisation. Myndighetsutövningen består av tre enheter; barn och ungdom, vuxna/funktionshinder och ekonomiskt bistånd. Enhet barn och ungdom riktar sig till barn, ungdomar och deras familjer och har både myndighetsutövning och verkställighet som sin huvuduppgift. Enheten tar emot och bedömer anmälningar om barn och ungdomar som far illa, genomför utredningar och fattar beslut om skydds-, stöd- och behandlingsinsatser som sedan följs upp. Inom enheten finns en öppenvård som utför både råd- och serviceinsatser och individuellt behovsprövade behandlingsinsatser, samt resurser i form av kontaktpersoner/-familjer. I de fall behoven inte kan tillgodoses i öppna former verkställs vården genom placering i familjehem eller på externa institutioner. Enheten ansvarar också för att utreda och placera alla ensamkommande flyktingbarn som Nässjö kommun tar emot. Enhet vuxna/funktionshinder består av myndighetsutövning inom missbruksvård, funktionshinderomsorg och äldreomsorg. Enheten utreder individernas behov och fattar beslut om insatser som sedan följs upp. De flesta insatser verkställs av förvaltningens verkställighetsorganisationer, men ibland är individernas behov så omfattande att de måste tillgodoses genom externa institutioner. Det rör främst personer med missbruk och/eller psykiska funktionshinder. Enhet ekonomiskt bistånd arbetar med att utreda rätt till och behov av ekonomiskt bistånd med tydligt fokus på att hjälpa klienten till egen försörjning. Arbetet sker i nära samarbete med förvaltningens arbetsmarknadsenhet och i samverkan med arbetsförmedling och försäkringskassa. Enheten ansvarar också för att ge stöd och skydd till våldsutsatta i nära relationer, samt stöd och hjälp till våldsutövare. Äldreomsorgen delades 2015 upp i två avdelningar med en avdelningschef för särskilt boende och en för hemtjänst och hälso- och sjukvård. Äldreomsorgen utför beviljade insatser i form av särskilt boende, hemtjänst i ordinärt boende, korttidsplatser och dagverksamhet. Nässjö kommun har 324 platser på särskilt boende, och därutöver finns också kommunens två korttidsavdelningar med sammanlagt 26 platser. Hemtjänsten i ordinärt boende bedrivs av hemtjänstgrupper fördelade på tolv olika geografiska områden. Inom hemtjänsten finns även larmgrupp, hemhandling och tvätt. Inom äldreomsorgen ingår också socialförvaltningens hälso- och sjukvårds- Kommunfullmäktige, Budget (97)

65 organisation. Denna utför hälso- och sjukvårdsinsatser inkluderat habiliterings- och rehabiliteringsinsatser av omvårdnadspersonal samt legitimerad personal. Insatserna riktas till de patienter som är i behov av sjukvård i ordinärt boende och för alla som bor på särskilda boenden inom äldre- och funktionshinderomsorgen. Hälsooch sjukvårdsuppdraget är till för alla åldrar från 0 år och uppåt. Uppdraget innefattar avancerad vård av multisjuka äldre, palliativvård och fortsatta sjukvårdande behandlingar. Funktionshinderomsorgen utför beviljade insatser enligt LSS i form av personlig assistans eller ekonomiskt stöd till kostnader för assistans, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse, boende i bostad med särskild service för barn eller ungdomar, bostad med särskild service för vuxna och daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder. Avdelningen verkställer också insatser enligt SoL till personer med funktionsnedsättning, exempelvis bostad med särskild service i form av gruppbostad och servicebostad, dagverksamhet samt insatser i ordinärt boende så som boendestöd, ledsagning och kontaktperson. Inom funktionshinderomsorgen finns också nämndens stöd till missbrukare i egen regi samt en arbetsmarknadsenhet som arbetar med att stödja såväl individer som är beroende av ekonomiskt bistånd som andra kommuninvånare till självförsörjning. Avdelningen är organiserad i fyra delar där två är målgruppsinriktade och utför insatser till personer med intellektuellt och fysiskt funktionhinder och psykiskt funktionshinder, missbruk och beroende, medan övriga områden är inriktade på specifika insatser rörande personlig assistans och arbete och sysselsättning. Lednings- och stödorganisationen består av ledningsgrupp, personalfunktion, en avdelning för ekonomi och IT där även fastighetsutvecklare ingår, samt en för avdelning för kvalitet och utveckling, som har kompletterats med logistikkompetens. Under ledningsfunktionen budgeteras även gemensamma kostnader och intäkter för lokaler, fordon, vikarieförmedling, omvårdnadsavgifter och IT med mera. Verksamhetsförändringar Övergripande Socialnämnden och förvaltningen ägnar stor kraft att få en budget i balans. Det bedrivs ett aktivt arbete med införande av processorienterat arbetsätt och en strukturerad uppföljning och kostnadskontroll. Samtidigt pågår identifiering av kvalitetsbristkostnader och icke värdeskapande aktiviteter. Det finns en potential till ytterligare ökad samverkan inom kommunen beträffande fastigheter, IT och fordon. I många fall är det långa ledtider i kvalitetstutveckling och kostnadsreducerande arbete. De långsiktiga effekterna som detta arbete genererar har svårt att balansera den snabba kostnadsutvecklingen utifrån ökat behov, vilket får stor påverkan på kostnadsutveckling avseende både myndighetsutövning och verkställighet av insatser. Behovet av socialtjänstens insatser tenderar ha en fortsatt ökning. Det är mest påtagligt avseende insatser gentemot: myndighetsutövningens handläggning i första hand inom barn och ungdom, ökning av insatser för personer med funktionsnedsättning och ökad komplexitet och vårdtyngd kopplat till missbruk och samsjuklighet Två nya servicebostäder med totalt 24 lägenheter behöver inrättas inom snar framtid för att kunna verkställa redan fattade beslut. Förstärkning av bemanningen inom myndighetsutövningen (barn och ungdom) och anslag till köpt missbrukarvård ses som det mest prioriterade. Den förvaltningsövergripande kraftsamlingen för en förbättrad arbetsmiljö och sänkta sjukskrivningstal är ett långsiktigt arbete som kommer att fortgå under En stor utmaning är att trygga kompetensförsörjningen och kompetensutvecklingen för förvaltningens samtliga yrkesgrupper, inklusive chefer. En intern omfördelning av resurser till kompetensutveckling är nödvändig. Idag saknas tillräckliga resurser för förvaltning av de IT-system som används i verksamheten för att klara lagkrav och uppnå grundläggande nivåer. Det är viktigt att följa utvecklingen genom omvärldsbevakning, eftersom kostnadsminskningar och kvalitetsförbättringar kan vinnas genom att använda IT för att förenkla administration, frigöra tid för omsorg och för öka patientsäkerheten. IT-utvecklingen går snabbt och det är en utmaning att leva upp till de krav och förväntningar på utveckling som finns i organisationen. Idag tvingas förvaltningen att prioritera den grundläggande nivån före fortsatt utveckling. En intern omfördelning av resurser till IT-stöd och utveckling är nödvändig. Den 1 juli 2016 ändrades taket i högkostnadsskyddet för avgifter inom äldre- och funktionshinderomsorg den så kallade maxtaxan, som regleras av socialtjänstlagens 8 kap 5. Ändringen innebär en höjning av maxtaxan till kr per månad från dagens nivå på kr per månad. Därför föreslås att maxtaxan inom socialförvaltningens äldre och funktionshinderomsorg ändras till kr i och med budgetåret Kommunfullmäktige, Budget (97)

66 Myndighetsutövning Barn och ungdom Inom barn- och ungdomsvården sker en nationell utveckling av antalet anmälningar om barn som far illa, liksom antalet inledda utredningar. Utvecklingen visar på att både antalet placeringar och kostnaderna för dessa ökar. Ovanpå denna redan ansträngda situation ökade antalet ensamkommande barn kraftigt under 2015, men har sedan sjunkit till tidigare nivåer. Denna utveckling i kombination med stor personalomsättning och stora svårigheter att rekrytera personal har lett till att den nationella situationen är allvarligt ansträngd. Situationen i Nässjö följer den nationella utvecklingen, även om ett målmedvetet arbete för att nå kvalitet i uppdraget och en rimlig arbetssituation skapat något bättre förutsättningar att klara uppdraget. Antalet inledda utredningar i Nässjö ökade mellan 2013 och 2015 med 50 procent när ensamkommande exkluderas. En prognos för 2016 baserat på inflödet under årets fyra första månader visar att antalet anmälningar i förhållande till 2013 års nivå kommer att öka med 95 procent och motsvarande siffra för inledda utredningar visar en ökning med 126 procent. Nivåerna har aldrig varit högre. Detta har medfört en kraftigt ökat arbetsbelastning Inför 2016 förstärktes budgeten med 4,5 miljoner kronor och ett omfattande utvecklingsarbete initierades med övergripande mål att skapa rimlig arbetsbelastning och högre kvalitet. Detta har lett till att den negativa utvecklingen har bromsats upp och vänts. Även om det fortfarande är ett lågt antal sökande och rekryteringsarbetet tar lång tid, så har både vakanta och nytillsatta tjänster besatts med socionomer med erfarenhet. Det uthålliga och målmedvetna förbättringsarbetet visar på goda resultat och arbetet fullföljs även under Vuxna/funktionshinder Missbrukar- och beroendevården prognosticerar ett underskott på 6 miljoner för 2016 kopplat till externt köpt vård till följd av ett ökat vårdbehov. Det totala antalet aktuella ärenden har inte ökat på något dramatiskt sätt, men vårdtyngden och komplexiteten är mer omfattande, vilket leder till ett större behov av externa placeringar. I en kommun av Nässjös storlek kan detta variera över tid och i dagsläget finns det fler unga personer med destruktivt missbruk, nyinflyttade och med stor tillgång till narkotika. Under de senaste två åren har fem unga missbrukare avlidit till följd av allvarligt missbruk. Den omorganisation som skulle ge kommunen större möjligheter att tillgodose missbruksproblematiken på hemmaplan är ännu inte helt genomförd på grund av rekryteringssvårigheter. Omorganisationen kommer dock att ge positiva effekter på längre sikt. Det är dock inte rimligt att förvänta sig att den missbrukssituation som råder i Nässjö idag kan hanteras med öppenvårdsresurser och aktuell placeringsbudget. Inom handläggningsområdena LSS och psykiska funktionshinder har bemanningen förstärkts efter kritik från kommunrevisionen. För att också sträva mot en högre kvalitet i arbetet fastställde förvaltningsledningen och dåvarande två nämnder ett bemanningsnyckeltal på aktuella ärenden/handläggare ligger dock handläggarresurserna fortfarande långt ifrån denna ambitionsnivå, vilket påverkar kvaliteten i utredningsarbetet men framförallt uppföljningen av de beslutade insatserna. Inom området psykiska funktionshinder har varje handläggare idag 100 pågående ärenden och inom LSS är nivån 137. Antalet LSS-berättigade ökar med cirka 2 procent årligen nationellt sett. I Nässjö har dock antalet aktuella insatser ökar med 6,8 procent mellan 2014 och 2015, och antalet aktuella personer har ökat med drygt 3 procent. För att nå en rimlig arbetsbelastning och en god kvalitet i arbetet krävs förstärkning med en tjänst inom psykiska funktionshinder och två tjänster inom LSS. Ekonomiskt bistånd Inom enhet ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsenheten utgår arbetet från den tydliga arbetsprocess som förvaltningen arbetade fram under 2014 under namnet Från ekonomiskt bistånd till egenförsörjning. Arbetet har hittills skapat en effektivare handläggning och ett tydligare samarbete mellan handläggare och arbetsmarknadsenheten. Rent ekonomiskt har ett förändrat arbetssätt och en förstärkning av handläggarresurserna varit lyckosamt, trots att det finns en ännu större potential när arbetsmarknadsenheten är fullt utbyggd och ännu mer inriktad på att ha välanpassade program och insatser för att kunna bedriva en arbetslivsinriktad integration. Trots att budgeten för ekonomiskt bistånd sänkts för andra året i rad redovisas ett nollresultat efter tertialuppföljningen Under 2016 kommer enheten ta över en tjänst från Nässjö Lärcenter som handlägger "Glappet". Dessutom kommer samordningsförbundet Finsam att finansiera en halvtids samordningstjänst under tre år, med början hösten Arbetsinsatsen och placeringskostnader för att hantera våld i nära relation och våldsbejakande extremism ökar. Mer resurser kommer därför att behöva avdelas till dessa områden men detta bedöms kunna hanteras inom enhetens befintliga budgetram under 2017 under förutsättning att budgeten inte sänks. Äldreomsorg Arbete med att ta fram en utvecklingsplan för äldreomsorgen har pågått sedan 2015 och målet är nu att den nya Kommunfullmäktige, Budget (97)

67 planen antas av nämnden under hösten Det är nu ett år sedan äldreomsorgen delades in i två avdelningar, en för särskilt boende och en för hemtjänst samt hälso- och sjukvård. Den nya organisationen har redan visat på ökat fokus då de olika avdelningarna haft möjlighet att arbeta aktivt med uppsatta mål och därmed en ökad måluppfyllelse. Satsningar behöver göras inom hela verksamheten för att uppnå en god kvalitet i brukarnas genomförandeplaner tilldelade staten medel för att höja bemanningen inom äldreomsorgen. Socialförvaltningen har med dessa medel anställt resurspersoner till verksamheterna. Resurspersonerna är en tillgång för verksamheterna och har medfört tid för kvalitetsutveckling av verksamheten samt höjd personalkontinuitet för brukarna, då färre vikarier har använts. Det finns i dagläget en del frågetecken kring det nya kravet på hjälp utan dröjsmål på särskilt boende. Beroende på hur detta ska tolkas och i väntan på prejudicerande domar väljer förvaltningen att avvakta innan större förändringar genomförs. Det dyraste scenariot innebär en ökad bemanning nattetid på alla särskilda boende med ytterligare en person varje natt. Denna ökning ger i så fall en ökad kostnad för nattbemanningen med cirka 9 miljoner årligen. Äldreomsorgen i Nässjö har tillsammans med övriga delar av förvaltningen arbetat mycket aktivt med arbetsmiljön. De höga sjukskrivningstalen är en bidragande orsak till att avdelningarna har svårt att uppnå en budget i balans. Hemtjänsten, hälso- och sjukvården och särskilt boende har tagit fram handlingsplaner med strategiskt viktiga områden som avdelningarna behöver arbeta vidare med 2017 för att uppnå en god arbetsmiljö. Det är ett prioriterat arbete utifrån såväl ett kvalitets- som ett ekonomiperspektiv. Hemtjänsten Det finns behov av ökad teamsamverkan mellan yrkeskategorier som är involverade i brukarens insatser för att uppnå en samordnad personcentrerad vård och omsorg. Fokus är också att vidareutveckla planeringen utifrån behov, uppnå kontinuitet i personalgrupperna och ledning, samt att utveckla samverkan mellan hemtjänstgrupperna, larmfunktion och hälso- och sjulvårdsenheten. Verksamheten ser ett stort behov av IT-stöd för att effektivisera, säkra upp och förbättra kvaliten exempelvis nyckelfri hemtjänst och möjlighet till mobil dokumentation. Möjligheter för vårdnära servicetjänster kommer att ses över Särskilt boende Under 2017 kommer särskilt boende ta emot praktikanter för de som går utbildningen Vårdnära servicetjänster som är ett integrationsprojekt. Målet med utbildningen är att skapa intresse för, och att möjliggöra att eleven går vidare till undersköterskeutbildning eller eventuellt får anställning som servicepersonal i vården. Det kan ske genom att skapa nya yrkesroller som är specialiserade på vårdnära service som kan bidra till att lösa bristen på vårdutbildad personal, förbättra kvaliteten i arbetet och samtidigt arbeta på ett klokt sätt med en arbetsmarknadsinriktad integration. Projektet finansieras av statsbidrag. Avdelningen kommer fortsätta att lägga kraft på avtal och avtalsuppföljning för att köpa rätt saker till rätt pris från rätt leverantör. Arbete kring avtalen har också inneburit en ökad kvalitet i de livsmedelinköp som görs till de särskilda boendena. Avdelningen arbetar mer aktivt med investeringar och investeringsprocessen både kring fastigheterna men även kring inventarier. En investeringsplan både på kort och långsikt håller på att arbetas fram. Avdelningen har också ökat sitt samarbete med tekniska service förvaltningen både utifrån köp av lokalvårdstjänster till förbättringsarbeten kring kosten för äldre. Området kost är ett viktigt område både utifrån den övergripande nöjdheten samt även utifrån den hälsofrämjande aspekten för de äldre. Hälso- och sjukvård Verksamheten kommer fortsätta att arbeta med åtgärder för att förbättra patientsäkerheten genom bland annat uppdatering av riktlinjer och rutiner samt preventivt arbete utifrån resultat från kvalitetsregister. För att kunna möta behovet av en mer avancerad hemsjukvård/palliativ vård kommer det ske ett ökat samarbete mellan hemtjänst och hemsjukvården för att optimera insatserna i hemmet. Behovet av omvårdnad kommer att öka vilket gör att det är av stor vikt att rätt kompetens används på rätt sätt. Idag utför undersköterskorna inom hemtjänsten till stor del så kallade vårdnära tjänster som städ, tvätt och matdistribution. Under kommer det ske utvecklingsarbete inom dessa verksamheter för att säkerställa att rätt kompetens finns där behovet är som störst. För att säkerställa en kvalitativ vård behövs det kompetensutveckling för alla personalgrupper. Den hemsjukvård som sker idag och i framtiden har inte tidigare utförts vilket gör att det finns ett kunskapsglapp i hur omvårdnaden samt hur den avancerade hemsjukvården ska utföras. Behovet av specialistsjuksköterskor är stort och det finns få att rekrytera. Därför behöver förvaltningen se över möjligheterna hur kompetensutveckling och kompetensförsörjningen kan säkerställas nu och långsiktigt. Kommunfullmäktige, Budget (97)

68 Funktionshinderomsorgen Ökningen av antalet LSS insatser 2015 jämfört med 2014 motsvarade drygt 6 %. Insatsen bostad med särskild service ökade 14 % under samma år. Omsättningen på platser inom de befintliga boendeformerna är låg, vilket är kopplat till låg medelålder och liten flytt mellan olika kommuner Sedan flera år tillbaka har förberedelser pågått för att öka antalet platser inom bostad med särskild service i form av gruppbostad och servicebostad till att motsvara kommuninvånarnas behov. En orsak till att fler platser erfordras är volymökningen av funktionshinderomsorgens insatser till målgrupperna. Nedan ges en beskrivning av den boendeplanering som har genomförts och vad som återstår under de kommande åren. Servicebostäder 2014 påbörjades ett arbete med att anpassa funktionshinderomsorgens fyra servicebostäder för personer med intellektuella och fysiska funktionshinder till att omfatta tre större boendeformer med totalt 36 lägenheter som motsvarar gällande lagstiftning, riktlinjer och krav. Förändringen genomförs i tre steg. För personer med psykiska funktionsnedsättningar finns det två servicebostäder, Brogatan och Norråsagatan, som under året planeras omfatta totalt 24 lägenheter. Det finns idag över 20 personer som har ej verkställda boendebeslut och att flera personer har fått boendebeslutet verkställt genom extern placering. För att kunna verkställa fattade beslut finns behov av två nya servicebostäder för personer med psykiska funktionshinder med tolv lägenheter vardera att inrättas under planperioden Gruppbostäder Två nya gruppbostäder med sex platser vardera har tagits i bruk för personer med intellektuella och fysiska funktionshinder under 2016, Änggatan och Tranbärsstigen. Totalt har funktionshinderomsorgen 42 platser i gruppbostad riktad till målgruppen, vilket beräknas motsvara kommuninvånarnas behov under de kommande åren. Tidigast 2020 bedöms ytterligare en gruppbostad för personer med intellektuella och fysiska funktionshinder behöva vara färdigställd. För personer med psykiska funktionshinder finns det idag ingen gruppbostad, varför en planering för att tillskapa en gruppbostad med sex platser kommer att påbörjas under Övriga behov Det behöver tillföras medel för bemanning av ordinärt boende Rosengatan, som har tolv ej fullvärdiga lägenheter med gemensamhetsutrymmen, i avvaktan på att beviljat beslut om servicebostad kan verkställas i lokaler som motsvarar gällande lagkrav, totalt c:a 5,5 mkr. Funktionshinderomsorgen har under planperioden behov av att inrätta 2-4 lägenheter för insatsen annan särskilt anpassad bostad, vilket är en bostad med viss grundanpassning till funktionshindrade personers behov, men utan fast bemanning. En planering för att tillskapa lägenheterna kommer att påbörjas under Omvärldsanalys Övergripande Strategisk boendeplanering på kort och lång sikt är av stor betydelse för nämndens verksamheter, dels för att tillgodose nämndens målgruppers behov av bostäder, men också för att särskilda boendeformer utformas så att en god kvalitativ vård- och omsorg kan ges på ett kostnadseffektivt sätt. Det är fortsatt stora flyktingströmmar som kommer till Sverige, vilket påverkar socialförvaltningen. Allra tydligast märks detta inom barn- och ungdomsvård, ekonomiskt bistånd samt arbetsmarknadsenhet. Det börjar också märkas inom våld i nära relation, funktionshinder och äldre. Utmaningen är att ha resurser för att kunna hantera inflödet, att skapa ett innehåll i insatserna som leder mot god integration och egen försörjning, samt att arbeta på ett systematiskt sätt med de återsökningsmöjligheter som finns för att så långt det är möjligt undvika kommunala merkostnader. En förutsättning för att klara integrationen är tillgång till bostäder och en fungerande jobbstrategi samt att socialförvaltningen får täckning för de kostnader, som inte täcks av återsök, via generella statsbidrag Staten ställer genom lag och författningar och via sin tillsynsmyndighet Inspektionen för vård och omsorg, högre kvalitetskrav på verksamheten. De kommande åren kommer därför fortsättningsvis att präglas av ett systematiskt Kommunfullmäktige, Budget (97)

69 arbetssätt med uppgifter från verksamhetssystemet, resultatet av Öppna Jämförelser och andra data som underlag för nämndens målarbete och förvaltningens förbättringsarbete. Med denna systematik når vi en kunskapsstyrd och processorienterad verksamhet. Förutom nationella krav behöver förvaltningen fortsättningsvis vara en attraktiv arbetsgivare för att leva upp till nuvarande och kommande medarbetares förväntningar av kompetensutveckling för att klara personalförsörjning på sikt. Det finns ett lagförslag som berör utskrivningsprocessen och samverkansformerna mellan slutenvården, primärvården och kommunen. Förslaget innebär en förkortad process vid utskrivning, från dagens fem dagar inom somatiken och 30 dagar inom psykiatri till tre dagar, helgdagar inkluderat. Antas lagförslaget innebär det merkostnader då yrkeskategorier (biståndshandläggare och paramedicinare), som i dag inte arbetar helg kommer att behöva göra det, samt att det kommer krävas en högre bemanning i hemtjänsten för att klara snabba förändringar. Antalet vårdplatser på sjukhus minskar i hela landet. Vårdtiden har minskat vilket innebär att tidigare sjukvårdande behandlingar som avslutats på sjukhus nu fortsätter i hemmet. Även behovet av rehabiliterande insatser har ökat. Fokus är att patienten i största möjliga omfattning ska vårdas i hemmet. Den palliativa vården har lyfts fram och fler väljer att avsluta livet i sitt hem, vilket i många fall kräver omfattande sjukvårdande insatser från hemsjukvården. Den palliativa vården innebär också att närstående ska ges stöd. Kostnaderna för denna vård innefattar läkemedel, sjukvårdsmaterial, avancerad medicinsk teknik, hjälpmedel samt ökade insatser av legitimerad personal. Socialförvaltningen deltat aktivt i det regionala utvecklingsarbetet inom palliativvård och vårdsamordning. I Sverige pågår i dag en snabb digitalisering och utveckling av så kallade välfärdstjänster. Det är en utveckling som skett framförallt inom den privata sektorn, men som under 2010-talet allt mer slagit igenom i den offentliga sektorn. Det är nödvändigt att delta i utvecklingen för att kunna möta den framtida ökningen av omsorgsbehov. En annan viktig aspekt är att svara upp mot den nya generationens krav och behov av IT-tjänster. För att kunna dra nytta av den utveckling som pågår blir det extra viktigt för socialförvaltningen att avsätta resurser för ITutveckling. Myndighetsutövning De ökade statliga kraven fordrar kortare handläggningstider, god tillgänglighet och utveckling av individdokumentation. Socialstyrelsen har tagit initiativ till att implementera en nationell dokumentationsstruktur som baseras på internationell klassifikation av funktionstillstånd, kallat IBIC (Individens behov i centrum). Tidigare satsning på ÄBIC (Äldres behov i centrum) kommer att ingå som en del i detta. Fullt utbyggt kommer detta att gälla för såväl myndighetsutövning som verkställighet inom äldreomsorg, funktionshinderomsorg, samt den kommunala hälso- och sjukvården. Arbetssättet kommer att behöva stödjas av olika dokumentationsmoduler som systemleverantörerna håller på att utveckla. Förutom systemkostnader kommer implementeringen att medföra utbildningskostnader för all personal inom målgruppsområdena. Enligt den senaste tidsplanen kommer ett införande av IBIC ligga tidigast våren Inom barn- och ungdomsvården gör regeringen en nationell flerårssatsning för stärkt bemanning och kompetensutveckling. Satsningen omfattar 250 miljoner årligen under åren Satsningen ska avse att underlätta socialtjänstens myndighetsutövande verksamhet. Den ska primärt inriktas på handläggande personal, men även arbetsledande och administrativt stödjande personal bör kunna komma i fråga. Medlen ska användas till rekrytering av personal i den sociala barn- och ungdomsvården. Några mer detaljer kring resursfördelningen och vad det innebär för Nässjö kommuns del har inte presenterats ännu. Äldreomsorg De nya kraven kring hjälp utan dröjsmål kommer att generera ökade merkostnader för höjd bemanning på särskilt boende för äldre. Utifrån dessa nya krav behöver avdelningen gå igenom och göra en översyn av hur resurser till de särskilda boendena fördelas. Framförallt utifrån aspekten kring att natten idag är anslagsfinansierad och dagen resursfördelad. För att sammantaget anpassa förvaltningen mot de stora förändringarna som sker i omvärlden är det viktigt att förvaltningen arbetar med att utveckla insatserna i det ordinära boendet både för hemtjänst och hälso- och sjukvård. Tiderna för hur länge en person ligger på sjukhus kommer att bli kortare och kommunen kommer att behöva anpassa sin organisation för att kunna ta emot svårt sjuka, palliativa patienter med behov av avancerad sjukvård på kortare varsel än tidigare. Det innebär också ett ökat tryck och nya krav på korttidsplatser. Det finns därför behov av ökad samverkan internt och externt kring korttidsplatser kontra insatserna i det ordinära boendet. Kommunfullmäktige, Budget (97)

70 Nya krav kommer att kräva fortsatt arbete med ständiga förbättringar, kompetensutveckling och kvalitetsutveckling av verksamheterna. Ett ökat brukarfokus ska ligga till grund för dessa förändringar där den enskildes egna förmågor och livsmiljö är grunden i en personcentrerad omvårdnad. Den enskildes genomförandeplan är ett mycket viktigt verktyg som förvaltningen behöver arbeta vidare med för att kunna möta brukarna med ett gott bemötande i varje möte. Funktionshinderomsorgen Enligt nationell statistik har och kommer insatser till personer med funktionsnedsättningar att öka med cirka 3 procent årligen. Nässjö kommuns underlag till statistiken visar att funktionshinderomsorgens insatser lokalt har ökat kraftigare än för landet i övrigt. Målgruppens ökning av antalet insatser är orsaken till underskotten i flertalet av de sex resursfördelningssystem som är kopplade till funktionshinderomsorgens insatser. De ekonomiska konsekvenserna som ökningen medför är beroende av vilken/vilka insatser som ökningen står för. För att säkerställa myndighetsutövning och verkställighet avseende olika insatser pågår ett kontinuerligt arbete med att utarbeta och revidera riktlinjer för respektive insats. Kvalitetsnivån som nämnden fastställt i riktlinjerna avspeglar sig i resurstilldelningen till verkställigheten. För att få budget i balans inom resursfördelningssystemen behöver ytterligare medel tillföras för att motsvara målgruppsökningen. Alternativt erfordras att innehåll och kvalitetsnivån på insatsen sänks, vilket kan bli problematiskt om man ska följa lagstiftarens intentioner. Nässjö kommun har under 2015 skapat en effektiv organisation för arbetsmarknadsåtgärder i syfte att öka människors möjligheter att förankra sig på arbetsmarknaden eller påbörja studier. I samband med detta har enheten personalmässigt dimensionerats till att motsvara den volym som verkningsfulla insatser till målgruppen erfordrar. Detta kräver en god samverkan med interna och externa samverkanspartners till exempel med arbetsförmedling och lokala arbetsgivare antog kommunfullmäktige en Jobbstrategi för Nässjö kommun som inkluderar socialförvaltningens insatser. Omvärldsförändringar kan medföra att ytterligare insatser måste tillskapas och finansieras under planperioden för att uppnå ökad egenförsörjning hos enskilda. Ekonomi Verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Nämnd Ledning, administration och förvaltningsövergripande verksamhet varav Lokaler Fordon IT Poolorganisation Omsorgsavgifter Myndighetsutövning Gemensamt Ekonomiskt bistånd Vuxna/funktionshinder Barn och ungdom Äldreomsorg Gemensamt Särskilt boende Kommunfullmäktige, Budget (97)

71 Verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Hemtjänst Övriga insatser i ordinärt boende Hälso- och sjukvård Funktionshinderomsorg Gemensamt Intellektuellt och fysiskt funktionshinder Psykiatri, missbruk och beroende Personlig assistans Arbete och sysselsättning Summa socialnämnden Mål enligt Pilen Medborgare Nämndmål Medborgare ska uppleva en god kvalitet vid varje möte med socialförvaltningens verksamheter God och lättillgänglig information och kunskapsspridning om socialförvaltningens verksamheter Rättssäker verksamhet på alla nivåer i socialförvaltningen Indikatorer Nöjdhet inom hemtjänst, målvärde ska vara minst 90 (utfall 2016 var värdet 88) Nöjdhet inom äldreomsorgens särskilda boende, målvärde ska vara minst 90 (utfall 2016 var värdet 90) Nöjdhet hos patienter som har insatser från hälso- och sjukvården, målvärde ska vara minst 90 Den sammantagna nöjdhet hos brukare inom funktionshinderomsorgens verksamheter ska uppgå till 90 Andel svarande på brukarenkäter, målvärde minst 70 % Den samlade upplevelsen hos myndighetsutövningens brukare att situation förändrats positivt ska uppgå till minst 90. Skapa fler träffpunkter för ökad delaktighet och inflytande Minst 1 artiklar/reportage per månad i lokala media där nämnd eller förvaltning tagit initiativet Minst 86 % av genomförandeplanerna ska ha godkänd kvalitet (utfall 2015 var värdet 84%) Minst 90 % av vårdplaner inom hälso- och sjukvård har godkänd kvalitet (utfall 2015 var värdet 89 %) Minst 4 nya riktlinjer för insatser till enskild ska vara antagna av socialnämnden 2017 Kommunfullmäktige, Budget (97)

72 Nämndmål Ökad egenförsörjning Bostäder till nämndens målgrupper finns med i kommunens strategi för boendeplanering Ökat fokus på barnets rätt Indikatorer Andelen avslutade personer anvisade från ekonomiskt bistånd till arbetsmarknadsenheten som fått arbete eller påbörjat studier ska vara minst 60 %. Årlig behovsinventering är genomförd Andel avslutade barnavårdsutredningar inom 4 månader ska uppgå till minst 85 % (utfall var värdet 52 %) Ekonomi Nämndmål Budget i balans Effektivt genomförd verksamhet av tilldelade resurser Indikatorer Budgetavvikelse ska vara 0 eller positivt för socialnämnden Hemtjänst ska minst ha minst 65 % av total arbetstid som brukartid Boendestöd ska minst ha minst 65 % av total arbetstid som brukartid Sjuklönekostnadens andel av total lönekostnad ska vara högst 1,5 % (2015 var värdet 1,9 %) Medarbetare Nämndmål Professionellt ledarskap och medarbetarskap God arbetsmiljö, såväl fysisk som psykosocial Indikatorer Delindex ledarskap ska uppnå till minst indextal 75 i socialförvaltningen i 2018 års enkät (2016 var värdet 70) Medarbetarindex ska uppnå till minst indextal 65 i socialförvaltningen, i 2018 års enkät. (2016 var värdet 64) Delindex för brukar- och kundorientering ska uppnå till minst 65 i socialförvaltningen i 2018 års enkät (2016 var värdet 60) Sjukfrånvaron ska vara högst 5,6 % för socialförvaltningen 2017 ( var värdet i 7,9 %) Verksamhet/utveckling Nämndmål Hållbart och strategiskt utvecklingsarbete baserat på omvärldsbevakning, lagkrav och evidens. Verksamheterna ska aktivt bedriva ett vardagsnära förbättringsarbete, som är dokumenterat och synliggjort Indikatorer Minst en utvecklingsplan ska vara utarbetad varav en är för hälso- och sjukvård inkl. palliativvård Genomsnittstid för utskrivningsprocessen från slutenvården ska vara 3 dagar. Tre utvecklingsprojekt ska vara påbörjade inom välfärdsteknik Minst 20 förbättringsarbeten ska vara genomförda och publicerade internt Kommunfullmäktige, Budget (97)

73 21 Tekniska servicenämnden Budget 2017, ram 2018 och plan 2019 Nämnd/verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Intäkter Nettokostnad Antal årsarbetare 24 Kronor per invånare* * Beräknat invånarantal 2017: Verksamhetsbeskrivning Tekniska servicenämndens verksamhet omfattar samhällsbyggnad, inklusive huvudmannaskap för gator och parker, samt trafikfrågor, kost- och städverksamhet, bygg- och fastighetsförvaltning, arbetsmarknadsverksamhet och skogsförvaltning. Nämnd Verksamheten omfattar tekniska servicenämndens och beredningsutskottets sammanträden. Nämnden finns representerad i vägsamfälligheter, kommunala rådet för funktionshinderfrågor och bostadsrättsföreningar. Tekniska servicenämnden ska verka för att den anslagsfinansierade verksamheten, de särskilda redovisningsenheterna och förvaltningens resultatenheter drivs på ett rationellt och ekonomiskt fördelaktigt sätt. Nämnden ska noga följa verksamheten och via rapporter och uppföljningar besluta om de förändringar som krävs. Central ledning och administration Förvaltningens centrala ledning och administration är organiserad som en stabsenhet där förvaltningsekonom och administratör är direkt underställda förvaltningschefen. Verksamheten omfattar övergripande styrning och uppföljning av förvaltningens verksamhet och ekonomi, posthantering och ärenderegistrering, ledningsgruppsarbete samt medverkan i förvaltningens samrådsgrupp. Anslagsfinansierad verksamhet Samhällsbyggnadsavdelning Avdelningen svarar för projektering av om- och nybyggnad av gator, parker och tomtmark i kommunen. I verksamheten ingår dessutom förvaltning av kommunens skogar, vilket bedrivs som särskild redovisningsenhet. Förvaltning av kommunens markreserv, iordningställande och försäljning av tomtmark för boende och näringsliv, utarrendering av mark och kolonilotter är också viktiga delar av verksamheten. Inom trafiksidan handläggs trafikärenden, såsom lokala trafikföreskrifter, dispenser av olika slag och parkeringstillstånd för rörelsehindrade. I övrigt handläggs trafiksäkerhetsfrågor, parkeringsövervakning, upplåtelse av offentlig mark, renhållningsfrågor och bidrag till enskilda vägar med mera. Avdelningen utövar kommunens huvudmannaskap för allmänna platser: gator och vägar med tillhörande gångbanor, gång- och cykelvägar, torg, allmänna parkeringsplatser och parker. Vidare ingår gatubelysning (cirka ljuspunkter) utmed våra gator och vägar i kommunen. Uppdraget att svara för att drift och underhåll av gator köps av NAV Entreprenad, avdelningen svarar för beställning och uppföljning av detta uppdrag. Kommunfullmäktige, Budget (97)

74 Särskilda redovisningsenheter Arbetsutvecklingsavdelning Arbetsutvecklingsavdelningen består från av en skogsenhet, en serviceenhet och en kombinerad skogs/serviceenhet. Enheternas uppdrag är att utgöra arbetsplattformar med samhällsnyttig verksamhet för placering av personal från socialförvaltningens arbetsmarknadsenhet och arbetsförmedling. Enheterna ansvarar också för att bevaka och anpassa verksamheten till de förväntningar som ställs på kommunen inom arbetsmarknadsområdet. Skogsförvaltning Organisatoriskt lyder skogsförvaltningen under samhällsbyggnadsavdelningen. Redovisningsmässigt fungerar verksamheten som en särskild redovisningsenhet. Skogsförvaltningens mål är att sköta kommunens skogar på ett ändamålsenligt sätt för miljön, det rörliga friluftslivet och de boende. Kommunen är certifierad skogsägare i FSC. Resultatenheter Fastighetsavdelning Fastighetsavdelningens verksamhet omfattar fastighetsförvaltning och fastighetsdrift. Avdelningens kärnverksamhet är att försörja kommunens verksamheter med lokaler. Egen personal utgörs av förvaltningspersonal, hantverkare, fastighetstekniker och vaktmästare. Fastighetsavdelning Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Intäkter Nettokostnad Ackumulerat resultat Antal årsarbetare 34 Ram 2018 Plan 2019 Byggavdelning Byggavdelningens verksamhet omfattar projektansvar för renoverings, om- och tillbyggnads samt nybyggnadsprojekt samt att stödja och samarbeta med övriga förvaltningar och kommunala bolag med byggteknisk kompetens Egen personal utgörs av projektledare inom bygg, eltekniska installationer, ventilation, vatten och sanitet. Byggavdelning Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Intäkter Nettokostnad 0 0 Ackumulerat resultat 0 Antal årsarbetare 9 Ram 2018 Plan 2019 Kost- och städavdelning Kommunfullmäktige, Budget (97)

75 Kost- och städavdelningens uppdrag är att producera näringsriktiga måltider till barn/elever samt till pensionärer, personal och allmänhet och att svara för städningen av lokaler för i huvudsak kommunal verksamhet. Kost- och städavdelning Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Intäkter * Nettokostnad Ackumulerat resultat Antal årsarbetare 149 Ram 2018 Plan 2019 * För att få en nollbudget har en utjämningsintäkt lagts på kronor. Frukosttappet samt låg prishöjning på måltids- och städpriser år 2016 (besparingskravet) gör att avdelningen prognostiserar ett underskott även för år I resultatet ingår inte intäkter för sålda måltider eller städning till olika former av migrationsboende. Verksamhetsförändringar Fastighetsavdelningen Under hösten 2016 startade ett utvecklingsarbete med syftet att utöka driftorganisationen för att genomföra fler mindre investeringsprojekt och planerade underhållsprojekt i egen regi. Avdelningen har förstärkts med ytterligare en förvaltare enligt tilläggsbudget 1 år 2016 med uppdraget att samordna samtliga externa hyresrelaterade frågor. Byggavdelningen För att möta de planerade ny- och ombyggnationsbehoven i investeringsbudgeten har byggavdelningen förstärkts under hösten 2016 med ytterligare en projektledare med bygg- och konstruktionskompetens. Kost- och städavdelningen Ett ökat barnantal medför fler och större förskolor och fler elever på kommunens skolor. Detta innebär att större lokalytor måste städas och fler måltider tillagas och serveras. Minskningen av måltiderna till socialförvaltningen är av mer permanent karaktär och är en följd av att antalet vårdplatser minskat sedan den gemensamma kostorganisationen infördes samt frukosttappet. Ett utredningsarbete är påbörjat tillsammans med socialförvaltningen för att titta på hur situationen ska hanteras långsiktigt för att få bättre balans i avdelningens ekonomi. En översyn av chefsorganisationen och områdesindelningen inom avdelningen har gjorts och en ny ledningsstruktur och en förändrad områdesindelning har införts under hösten Omvärldsanalys Samhällsbyggnadsavdelningen bedömer att den barriär som stambanan och centralortens sjöar skapar mellan stadsdelarna i Nässjö innebär en stor sårbarhet för det relativt stora trafikflödet som finns inom Nässjö tätort. Avsaknaden av en sammanhållen ringled runt Nässjö stad får till följd att det blir en hög trafikbelastning genom Nässjö via Sörängsvägen och Brogatan, vilket påverkar slitage, buller och trafiksäkerhet negativt. Den hårda trafikbelastningen på Brogatan påverkar även miljön och medför höga värden avseende miljökvalitetsnormerna för PM 10 (partiklar), vilket innebär att förvaltningens bedömning är att en planering och byggnation av en hel ringled måste genomföras. Förvaltningen föreslår att byggnationen delas in i fyra etapper som byggs under perioden En första etapp bör vara delen mellan Kvarntorpsrondellen och Isåsavägen, eftersom detta ger en alternativ förbindelse mellan stadsdelarna och löser problemet med den på sikt utdömda Spexhultsbron. Under senare år har intresset för företagsetableringar ökat. Detta är mycket positivt och det fortsatta utvecklingsarbetet med detaljplaner och kompletterande markinköp för utbyggnad av industriområden i Gamlarp, Bråna, Sörängen och Forserum fortsätter. Kommunfullmäktige, Budget (97)

76 För att skapa en attraktiv kommun och boendemiljö är arbetet med att ta fram detaljplaner för bostadsexploateringar som passar alla former av boende mycket viktigt. Arbetet med att ta fram planer så att det finns en beredskap för snabb utbyggnad i flera områden i kommunen behöver prioriteras. Detaljplanearbetet med ett nytt bostadsområde norr om Alsberg är klart och utbyggnaden påbörjades hösten Området närmast Skogsvägen i Folketsparkområdet kommer eventuellt att bli aktuellt för hyresrätter och i Forserum kommer området väster om Lillsjövägen att aktualiseras för bostadsbebyggelse. Byggnationen av 27 bostadsrätter på kvarteret Kavalleriet är påbörjade och arbetet med ny detaljplan för Gambrinus stadssida pågår och ska vara klart under Inom stadskärnan kommer ombyggnad av Rådhusgatan mellan Stortorget och Skolgatan göras under 2017, dessutom kommer en upprustning av Köpmansgatan mellan Järnvägsgatan och Rådhusgatan att påbörjas. Ett område som bör visas särskild uppmärksamhet är området på norra sidan om Brogatan där det finns möjligheter till både bostäder och handel. Utredningsuppdraget för det centrala kvarteret Ärlan kommer att påbörjas under året. Ett av kommuninvånarnas framförda önskemål är ytterligare utbyggnad av gång- och cykelvägsförbindelser, vilket innebär att arbetet med utbyggnad av gång- och cykelvägnätet bör prioriteras. En revidering av Gång- och cykelvägsplanen har gjorts. I den finns ett antal utpekade aktuella projekt, bland annat en fortsättning av GC-led utmed Anneforsvägen, detta som en fortsättning av den nybyggda delen till Hunseberg. Andra aktuella GC- och trafiksäkerhetsobjekt är att fortsätta utbyggnaden av cykelbanan utmed Ingsbergsgatan och Parkgatan samt att säkra korsningarna mellan Prästgatan och Rådhusgatan och Tullgatan Anneforsvägen. Cykelvägar i korsningen Koltorpsgatan och Handskerydsvägen ska justeras och en eventuell annan sträckning av cykelvägen mot Lövhult i anslutning till Sörängsrondellen ska projekteras. Energi- och miljöfrågor får en ökad betydelse och kommer att bli en viktig aspekt i all verksamhet och inom samhällsbyggnadsområdet är behovet av fortsatt utbyte till energisnålare gatubelysningen av stor vikt. Trafikplanering och dagvattenproblematik är två andra områden som måste hanteras genom både inriktningsbeslut och tillförsel av ekonomiska resurser. Under har en underhållsutredning av kommunens gatu- samt gång- och cykelvägsnät genomförts. Resultatet från utredningen visar på ett mycket stort behov av beläggningsunderhåll. Kalkylen visar på ett eftersatt gatuunderhållsbehov på ca 44 miljoner kr. Om detta fördelas över de närmaste fem åren betyder det att cirka 8,8 miljoner kronor bör budgeteras för eftersatta underhållsåtgärder, detta utöver det normala underhållsbehovet. Totalt budgetbehov för beläggningsunderhåll för de närmaste fem åren skulle därmed uppgå till cirka 17,4 miljoner kr/år. Budgetbehovet för motsvarande underhåll på gång- och cykelvägsnätet uppgår till cirka 1,6 miljoner kr/år. Inom arbetsmarknadsområdet är behovet av att bereda arbetssökande och försörjningstagare en meningsfull sysselsättning stort. Ökat utanförskap och arbetslöshet innebär ett högre tryck på arbetsmarknadsenheten och de egna arbetsenheterna. Avdelningens uppgift är att utveckla och hitta fler meningsfulla arbetssysselsättningar, vilket innebär en fortsatt kompetensutveckling bland annat avseende kulturkunskap och arbetsledning. Vikten av väl fungerande plattformar på enheterna ökar och att bygga upp dessa är en stor utmaning när omsättningen av medarbetare är stor. De ekonomiska ramarna begränsar utrymmet att tillgodose det ökade behovet av sysselsättning. Arbetsutvecklingsavdelningen kommer att utökas med en arbetsenhet under Inom byggsektorn är det högkonjunktur, och samtliga kommuner i närområdet har bostadsbrist. För växande kommuner ökar behovet av verksamhetslokaler, vilket innebär att byggbranschen har väldigt mycket att göra. Byggavdelningen måste därför ha genomtänkta upphandlingar med välplanerade tidplaner för att locka till sig anbudslämnare. Kravet på bra utrednings- och upphandlingsarbetet måste kombineras med verksamheternas krav på att snabbt kunna ta fram ändamålsenliga lokaler. Det här innebär att kraven på samordning av de önskemål som kommer från verksamheterna under utredning och projektering är av yttersta vikt. Det är ett flertal projekt som pågår och kommer att påbörjas under året. De stora är ny- och ombyggnationen av Runnerydsskolan, tillbyggnationer av Brinell-, Nyhems- och Åkerskolorna, samt projekteringen och upphandling av nya förskolorna i kvarteren Zodiaken 3 (Sparven) och Bullerbyn 1 (även byggnationen av Bullerbyn kommer att påbörjas under 2017). Till det här tillkommer ett stort antal mindre investerings- och planerade underhållsprojekt samt utredningar. Likt byggavdelningen påverkas fastighetsavdelningen av befolkningsökningen i Nässjö kommun. Behovet av fler lokaler för verksamheterna är påtaglig och kommer bli en stor utmaning att lösa. För att lösa de ökade kraven krävs en kombination av nyproduktion, tillfälliga lokaler och extern förhyrning. Det befintliga beståndet påverkas också då det blir fler elever i skolor och förskolor. Fastighetsavdelningen fortsätter sitt arbete med energi- och miljöfrågor. Dock finns inga riktade pengar i investe- Kommunfullmäktige, Budget (97)

77 ringsbudget för Kost- och städavdelningen har under 2016 påbörjat arbetet med att revidera kostpolicyn. Avdelningen har inbjudit till träffar med olika intressenter såsom elever, köpande förvaltningar, politiker. För att även engagera intressegrupper utanför de kommunala verksamheterna som normalt deltar har även medborgare och andra intresseföreningar bjudit in. Den reviderade kostpolicyn kommer att redovisas under våren En översyn av befintliga avtal med köpande förvaltningar avseende kost- och städ ska påbörjas under Under 2017 kommer en upphandling av livsmedelsgruppen kolonial/djupfryst vilket kan komma påverka livsmedelskostnaden. Under året 2016 har livsmedelskostnaderna för kost- och städavdelningen ökat gentemot föregående år. Avdelningen har kunnat konstatera att det beror på olika orsaker såsom prisökningar av livsmedel, större andel ekologiskt inköpta livsmedel, mer specialkoster samt viss ökning av antalet måltider. Genom nya arbetsmetoder, ny utrustning och förbättrade lokaler skapas en bättre arbetsmiljö för de anställda på kost- och städavdelningen. Nya städmetoder införs successivt under perioden 2014 till Generellt för alla avdelningar är att nya lagar och förordningar påverkar verksamheten. Kompetensutveckling och olika typer av arbetsinsatser behövs. Ekonomi Verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Politisk verksamhet Central ledning och administration Samhällsbyggnadsavdelningen Gata/park-verksamhet Summa anslagsfinansierad verksamhet Redovisningsenheter: Skogsförvaltningen Arbetsutvecklingsavdelningen Summa redovisningsenheter Summa tekniska servicenämnden Resultatenheter: Fastighetsavdelningen Byggavdelningen Kost- och städavdelningen Summa resultatenheter Kommunfullmäktige, Budget (97)

78 Mål enligt Pilen Medborgare Nämndmål Utveckla dialogen med våra kommuninvånare, kunder och leverantörer genom fler och regelbundna kontaktytor. Andelen berörda som tar del av den informationen skall öka Större projekt skall läggas ut, presenteras och uppdateras under genomförandetiden på hemsidan under Ökat fokus på barnets rätt Attraktiv livsmiljö. Indikatorer Antal (minst 95 % av träffar förvaltning och nämnd är kallade/inbjudna till) träffar med allmänheten, (brukarråd, samhällsföreningar, ideella föreningar, kommunsamråd m.m.) Bjuda in allmänhet till öppen visning av (minst 1st) något/några större projekt Identifiering av aktuella målgrupper för aktuellt projekt Antal (minst 10) regelmässiga träffar med övriga förvaltningar avseende förvaltningens verksamhet Uppföljning felanmälningar på både fastighets och gata/parkverksamheten med målsättning 100 % handlagda och minst 90 % åtgärdade med redovisning i hel- och halvårsrapporterna. De öppna nämndsammanträdena ska alltid avslutas med en frågestund Införa nämndrepresentation i matråd med minst en deltagare/termin/område. Uppföljning av följande projekt: - Ett bygginvesteringsprojekt- Ett anläggningsprojekt - Skräpinsamlingskampanjen (årliga på hösten) Mätning av besöksfrekvensen på hemsidan på aktuellt projekt Antal skriftliga informationer(minst 1 per projekt) som går ut till berörda Antal informationsträffar (minst 1 per projekt) som hålls med berörda i projektet Utveckla den digitala servicen med minst en ny tjänst. Lägga ut och presentera aktuella projekt på hemsidan: Ett bygginvesteringsprojekt, ett anläggningsprojekt och den årliga skräpinsamlingskampanjen. Mätning av besöksfrekvensen på hemsidan av aktuella projekt. Prövning av barnkonsekvenser enligt fastställd tjänsteskrivelse ska under 2017 ske i 100 % av alla politiska beslut som grundas på en tjänsteskrivelse. Redovisning av avsteg från de krav som ställs i upphandlingen av städkemikalier, använda kemikalier i städverksamheten. Uppföljning av antalet genomförda trafiksäkerhetsåtgärder på skolvägar. Färdig tomtmark för privat boende ska finnas till försäljning i samtliga tätorter och på minst två områden i Nässjö stad. Färdig tomtmark till försäljning för olika former av boende. Kommunfullmäktige, Budget (97)

79 Nämndmål Indikatorer Färdig tomt/industrimark till försäljning för handels- och industrietableringar. Redovisning av antal genomförda åtgärder för utveckling av stadskärnan. Redovisning av antal genomförda åtgärder för att utveckling av mindre tätorter. Redovisning av antal genomförda trafiksäkerhetsåtgärder. Ekonomi Nämndmål God ekonomisk hushållning Effektivt utnyttjande av lokaler för att minimera totalytan. Fungerande ekonomisystem för bokning och aktivering av kapitaltjänstkostnader Utveckla inköps- och upphandlings-rutinerna för att: öka andelen ekologiska produkter minska antalet tillkommande kostnader i våra upphandlingar öka avtalstroheten avseende inköp av varor och tjänster Fungerande ekonomisystem för komponentavskrivning Indikatorer Inget överskridande på den anslagsfinansierade verksamheten Anvisat resultat på resultatenheterna Månadsvis ekonomiskredovisning med jämförelse mot budget och tidigare år vid varje teknisk servicenämnd Redovisning av beställda och betalda investeringsprojekt kvartalsvis. Total lokalyta/invånare för kommunens verksamheter ska minska med 20 % fram till utgången av 2018, vilket innebär en genomsnittlig minskning med 4 % per år under perioden Mätningen ska göras mot de i bokslutet 2012 redovisade lokalytorna. Uppföljning vid halvårs- och årsrapport av antalet genomförda aktiveringar. Uppföljning av andelen ekologiska produkter ska öka till 18 % under 2016 Uppföljning av antalet och värdet av ändrings- och tilläggsarbeten på två större investeringsprojekt som avslutas under Jämföra framtagna underlag med utfallen Uppföljning vid halvårs- och årsrapport Medarbetare Nämndmål Att under året i samband med medarbetarsamtalet arbeta i den individuella utvecklingsplanen i medarbetarskapet och chefskontraktet. Utveckla arbetsformerna för samverkansavtalet genom: - samtliga avdelningar skall ha genomfört minst 10 arbetsplatsträffar under 2017-samtliga medarbetare skall ha genomfört både medarbetar- och lönesamtal Öka arbetsprestationen, trivsel och arbetsglädje genom Indikatorer Samtliga tills vidare anställda ska erbjudas ett medarbetskap (100 %) Uppföljning av antalet överenskomna medarbetarskap (90 %) Samtliga chefer ska ha ett chefskontrakt (100 %) Uppföljning av antalet genomförda samrådsmöten (minst 8) Uppföljning av antalet genomförda (100 %) arbetsplatsträffar/arbetsplats/arbetslag/avdelning Uppföljning av antal genomförda medarbetar- och lönesamtal med samtliga tills vidare anställda (100 %) Nå ett MBI på lägst 67 i 2018 års mätning. Kommunfullmäktige, Budget (97)

80 Nämndmål att genomföra åtgärder utifrån resultatet i 2016 års medarbetarundersökning Tillbuds- och olycksfallsrapporteringssystemet LISA ska vara fullt infört på hela förvaltningen Genomföra en förvaltningsgemensam aktivitet Indikatorer Nå en frisknärvaro på 95 % Få ner korttidsfrånvaron under 2017 jmf med dagarsfrånvaron från 114 dagar till max 75 dagar, 2-14 dagarsfrånvaron från 1435 dagar till max 1100 dagar. Redovisning av antalet genomförda åtgärder för att öka medarbetsindexet i kommande undersökning. Uppföljning vid halvårs- och årsrapport Uppföljning i årsrapporten Verksamhet/utveckling Nämndmål Minska matsvinnet Under 2017 få acceptans och förståelse för hyreskontrakt med gränsdragningslistans innebörd Förvaltningens organisationsstruktur och ansvarsfördelning skall vara känd både inom egen och inom andra förvaltningar för att varje uppgift skall hamna rätt och att organisationen skall bli effektivare Bidra till ett företagsklimat i kommunen som bidrar till såväl nyetableringar som utveckling av befintliga företag. Klotter på våra offentliga byggnader och platser ska minska och anmälda klotter ska så snabbt som möjligt hanteras. Skadegörelse på våra offentliga byggnader och platser ska minska. Förvaltningen ska kvalitetssäkra minst 4 av förvaltningens processer varav den politiska är högst prioriterad. Förvaltningen ska utveckla och förbättra förmågan att använda de digitala verktyg de har till. Indikatorer Minska matsvinnet med 5 % jämfört med 2016 års mätningar på skolor och förskolor. Genomfört en kommunövergripande informationskampanj för att minska matsvinnet Redovisning av antalet genomförda åtgärder. Redovisning av genomförda samarbetsprojekt med syfte att minska matsvinnet inom socialförvaltningen. Antalet påskrivna (100 %) hyreskontrakt med gränsdragningslistor Redovisa antalet genomförda samarbetsprojekt tillsammans med chefer med fastighetsansvar inom BU-, socialoch kultur och fritidsförvaltningarna. Uppföljning av ROSA-mätning 2015 Antal genomförda projekt tillsammans med NNAB Ny detaljplan för Västra staden. Redovisning av antalet polisanmälda klotter. Redovisning av antalet felanmälda klotter. Felanmält klotter ska åtgärdas senast inom 2 arbetsdagar från registrering. (Under den årstiden då klottersaneringen går att genomföra) Redovisning av antalet samarbetsprojekt med syftet att minska klottret. Redovisning av antalet polisanmälda skadegörelse. Redovisning av antalet felanmälda skadegörelse. Redovisning av antalet genomförda samarbetsprojekt med syftet att minska skadegörelsen. Redovisning av kvalitetssäkrade processer. Infört en digital hantering av felanmälningshanteringen och arbetsordrar. Kommunfullmäktige, Budget (97)

81 Nämndmål Förbättra vägunderhållet på gatu- och G/C-vägsnäten enligt genomförd utredning. Indikatorer Besiktningsprotokoll från fastigheter ska genomföras och lagras i fastighetssystemet. Utökning av elektronisk måltidsbeställning. ostprogrammet Matilda ska vara fullt införd inom hela verksamheten. Varje anställd ska ha tillgång till en av förvaltningen ägd digital arbetsplats. Redovisning av antalet genomförda utbildningsinsatser. Öka andelen ekonomiska resurser avdelade för vägunderhåll till 8 mkr under 2017 (jmf 6,5 mkr 2016). Årligt behov enligt utredningen är ca 19 mkr/år. Hållbar utveckling Nämndmål Indikatorer Minskad energianvändning Årlig mängd köpt energi till kommunens byggnader ska 2017 ha minskat jämfört med föregående år (energianvändning/kvm lokalyta) Årlig energianvändning i förvaltningens egna transporter ska 2017 ha minskat med 1 % jämfört med Årlig energianvändning i förvaltningens egna transporter ska 2017 minskat med 1 % jämfört med Jämföra antalet körda km med tidigare år. Förvaltningen ska ha köpt in 4 elcyklar. Redovisning av antalet utbyggda laddinfrastrukturåtgärder för bilar och cyklar. God hälsa och hög livskvalitet Den totala förekomsten av fetma/övervikt hos barn 0-18 år ska minska och identifierade skillnader mellan olika områden/grupper med olika socioekonomisk status ska minska jämfört med utgångsmätningen 2015 Trygg och säker livsmiljö Kommunens/förvaltningens genomsnittliga kostnader för materiella skador på grund av åverkan ska fortsatt minska under perioden i jämförelse med Genomsnittligt antal fallolyckor per år ska fortsatt minska jämfört med Genomsnittligt antal trafikolyckor per år ska fortsatt minska jämfört med Förebygga och minska konsekvenserna av störningar i dricksvattenförsörjning Nässjö kommun ska årligen förbättra möjligheterna för allmänheten att resa utan fossila bränslen (mäta antal utförda åtgärder) Den årliga mängden köpt energi till (kwh/kvm) kommunens och de kommunala bolagens byggnader ska 2020 ha minskat med minst 5 % jämfört med 2014 Den årliga energianvändningen i kommunens och de kommunala bolagens egna transporter ska 2020 ha Kommunfullmäktige, Budget (97)

82 Nämndmål Indikatorer minskat med minst 5 % jämfört med 2014 Kommunens inköp av ekologiska livsmedel ska 2017 ha ökat till 20 % Nässjö kommuns fordonspark och upphandlade transporter ska vara oberoende av fossila bränslen så långt som det är kommersiellt och tekniskt möjligt Andel medborgare som enligt medborgarundersökningen 2017 brukar köpa miljö-märkta/ekologiska livsmedel ska öka jämfört med % av kommunens och de kommunala bolagens inköpta el ska komma från förnyelsebara energikällor Under 2017 ska minst ett projekt per rektorsområde genomföras med syfte att kartlägga och minska barns exponering för skadliga ämnen inom skolan och förskolan Antal deltagartillfällen, baserat på närvarostatistik för lokalt aktivitetsstöd, i föreningar ska öka jämfört med utgångsmätningen 2015 Antal ungdomar i högstadiet som konsumerar alkohol ska 2017 ha minskat jämfört med 2015 Antal ungdomar i högstadiet som röker ska 2017 ha minskat jämfört med 2015 Den totala skolnärvaron ska öka och skillnaderna mellan olika skolområden ska minska jämfört med utgångsmätningen 2015 De totala skolresultaten ska förbättras och skillnaderna mellan olika skolområden ska minska jämfört med utgångsmätningen 2015 Den totala förekomsten av fetma/övervikt hos barn 0-18 år ska minska och identifierade skillnader mellan olika skolor ska minska jämfört med utgångsmätningen 2015 Den totala upplevda hälsan hos barn 0-18 år ska förbättras och identifierade skillnaderna mellan olika skolor ska minska jämfört med utgångsmätningen 2015 Antal ungdomar i högstadiet som röker ska 2016 ha minskat jämfört med 2015 Antalet suicider och försök till suicider ska inte öka under perioden i jämförelse med Antalet fallolyckor hos personer som är 65 år och äldre ska minska med minst en procent under perioden i jämförelse med Antalet brott ska minska med fem procent under perioden i jämförelse med I kommunal verksamhet ska antalet situationer som upplevs innehålla våld, eller hot om våld, minska med minst en procent under perioden i jämförelse med Konsekvenserna av värmebölja för personer som omfattas av kommunal omvårdnad ska minska Kommunfullmäktige, Budget (97)

83 22 Överförmyndarnämnden Budget 2017, ram 2018 och plan 2019 Nämnd/verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Intäkter Nettokostnad Antal årsarbetare 2,5 Kronor per invånare* 106 * Beräknat invånarantal 2017: Verksamhetsbeskrivning Överförmyndarnämndens verksamhet är reglerad i bl.a. föräldrabalken (FB), förmynderskapsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Överförmyndarnämnden är en av tre obligatoriska nämnder i en kommun och dess verksamhet kan inte läggas under någon annan nämnd. Det mesta i verksamheten är sekretessbelagd. Nämndens uppgift är bland annat att utreda och yttra sig till tingsrätten om ansökan där ställföreträdare (god man/förvaltare) eventuellt ska förordnas för medborgare som behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom och sörja för sin person. Huvudman kallas den personen som får hjälp av en ställföreträdare. I FB 11 kapitel 4 står förutsättningarna för att en medborgare ska få hjälp av en ställföreträdare: "Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, ska rätten, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för honom eller henne. Ett sådant beslut får inte meddelas utan samtycke av den för vilken godmanskap ska anordnas, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas. Om den enskilde är ur stånd att vårda sig eller sin egendom kan förvaltarskap anordnas (FB 11 kapitel 7 ) Nämnden förvaltar också underårigas tillgångar som överstiger ett prisbasbelopp ( för 2016) och förordnar god man för ensamkommande barn. Den uppgiften har ökat betydligt under Ställföreträdarskapet är ett arvoderat förtroendeuppdrag. Nämnden prövar noga i varje enskilt fall om hjälpinsatsen kan göras utan att ställföreträdare förordnas, till exempel genom bankfullmakt och/eller annan fullmakt. Nämnden bedömer att det är och kommer att vara svårt att sköta verksamheten endast med hjälp av ideellt arbetande ställföreträdare. I de fall alla andra möjligheter att hjälpa huvudmannen är uttömda anlitas konsult. I dagsläget anlitar nämnden tre konsulter som tillsammans har 15 ärenden. Utvecklingen i antalet ärenden som lämnats till konsult har inte gått så snabbt som nämnden tidigare befarat. Kommunfullmäktige, Budget (97)

84 Mål enligt Pilen Medborgare Nämndmål Snabb hjälp till kommuninvånarna Attraktiv livsmiljö Ökat fokus på barnets rätt Indikatorer Handläggningstiden för förordnande av ställföreträdare för 60 procent av ärende ska vara max 3 månader. Antal medborgare i procent som behöver hjälp av en ställföreträdare i förhållande till totalt antal medborgare i Nässjö. Jämförs med föregående år. Bör vara runt 1 procent. Nämnden tillser att verksamheten sköts på ett sådant sätt, att de som behöver en ställföreträdare, kan få den hjälpen på ett snabbt och professionellt sätt. Beslut om god man för ensamkommande barn görs inom 4 dagar. Ekonomi Nämndmål Jämföra verksamhetens kostnader under en femårsperiod Indikatorer Beräkna kostnadsförändring per ärende jämfört med föregående år. Det är önskvärt att kostnaden per ärende ökar långsamt. Intäkten av att huvudman betalar ställföreträdarens arvode i procent av totala kostnaden för arvodena. Önskvärt att procentsatsen ökar, vilket ger verksamheten större intäkter. Medarbetare Nämndmål Välutbildade ställföreträdare Indikatorer Nya ställföreträdare ska genomgå introduktionsutbildning inom 3 veckor efter att första kontakt tagits. Rekrytera 10 nya ställföreträdare. Verksamhet/utveckling Nämndmål Uppföljning av verksamheten Indikatorer Mäta antal aktiva ärenden per år. Mäta verksamhetens omsättning via antal ny ärenden och avslutade ärenden under året. Verksamhetsförändringar Ökningen av antalet ärenden förväntas kvartstå även under I diagrammet för omsättning av ärenden ser prognosen för 2016 ut att vara lägre än Det beror på att det kom många ensamkommande barn som påverkade stapeln för nya ärenden. Kommunfullmäktige, Budget (97)

85 Ärendegrupperna består dels av personer mellan år och dels av äldre. När det gäller gruppen personer mellan år är behovet av förvaltare stort. De flesta i den gruppen lider av neuropsykiatriska funktionshinder oftast kombinerat med psykisk ohälsa. De ansöker oftast om god man, som efter en kort tid konstaterar att godmanskapet, som är frivilligt, inte är tillräckligt. Ställföreträdaren skriver till förvaltningen och berättar varför det inte är tillräckligt med en god man. Nämnden tar sedan ställning till om det ska begäras att godmanskapet upphör eller att nämnden ansöker om ett förvaltarskap. Innan nämnden kan begära att Eksjö tingsrätt ska förordna en förvaltare, begär nämnden in läkarintyg och social utredning. När nämndens begäran kommer till Eksjö tingsrätt förordnar tingsrätten ett juridiskt ombud för huvudmannen. Innan tingsrätten fattar beslut om förvaltarskapet kallas nämnden och parterna till ett sammanträde i Eksjö tingsrätt. Processen är alltså omfattande för att förvaltningen ska kunna hjälpa den unga personen till en bra livskvalitet. En del av de nya kommuninnevånare som invandrat har behov av god man eller förvaltare. Dessa ärenden är ett uppdrag som skiljer sig från det våra ställföreträdare är vana vid. Huvudmännen i dessa ärenden lider ofta av posttraumatiska syndrom, talar inte svenska och en del är analfabeter. Det har varit svårt att rekrytera ställföreträdare till denna ärendegrupp. Det kom många ensamkommande barn under hösten Nämnden har under 2016 haft 127 ärenden med ensamkommande barn. Dessa pojkar år bor tillsammans på boendet i Sandsjövik. Det är ett akutboende och tanken är att det ska öppnas nya boenden som pojkarna kan flytta till, så att inte så många pojkar i samma ålder behöver bo tillsammans. Det har varit många frågor som god man ställt till nämnden, eftersom det inträffat olika incidenter på boendet. Eftersom det är ett nytt boende som öppnades akut så har samarbetet mellan boende och gode män arbetats fram under en längre tid. Nämnden har besökt boendepersonal och förklarat gode man uppdrag. Kommunfullmäktige, Budget (97)

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Budget 2018 Ram 2019, plan 2020

Budget 2018 Ram 2019, plan 2020 Budget 2018 Ram 2019, plan 2020 Politisk organisation 2015 2018 Valberedning 7+2* Kommunrevisionen 9 Förvaltningar Valnämnden 7 Kommunstyrelsen Utskott 1 Utskott 11 13 Kommunfullmäktige 57 Parlamentariska

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

BUDGET Ram 2020 Plan 2021 NÄSSJÖ KOMMUN

BUDGET Ram 2020 Plan 2021 NÄSSJÖ KOMMUN BUDGET 2019 Ram 2020 Plan 2021 NÄSSJÖ KOMMUN 2019, Nässjö kommun Innehållsförteckning Kommunfullmäktige. 3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 God ekonomisk hushållning... 4 Resultatbudget... 11

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720.

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720. Dnr 9016/129.109 Budget 2017 och plan 2018 2019 Utdebitering Skattesatsen för år 2017 fastställs till kronor 23:15 per skattekrona God ekonomisk hushållning Finansiella mål Att de löpande intäkterna täcker

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Budget 2016 Ram 2017, plan 2018 Politisk organisation 2015 2018 Valberedning 7+2* Kommunrevisionen 9 Förvaltningar Valnämnden 7 Kommunstyrelsen Utskott 1 Utskott 11 13 Kommunfullmäktige 57 Parlamentariska

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Fastställd av landstingsfullmäktige 2013-11-25 Reviderad av regionfullmäktige 2015-04-29 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-22

Läs mer

Delårsrapport januari 30 juni med helårsprognos

Delårsrapport januari 30 juni med helårsprognos Delårsrapport 2016 1 januari 30 juni med helårsprognos Delårsrapport 2016; Nässjö kommun Kommunfullmäktige Halvår 1 2016 Innehållsförteckning 1 Förvaltningsberättelse... 3 2 Ekonomi i sammandrag... 14

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv TJÄNSTESKRIVELSE 1(7) Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomienheten Vipul Vithlani, Ekonomichef 0171-527 16 Vipul.Vithlani@habo.se Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Läs mer

Budget 2018 och plan

Budget 2018 och plan Budget 2018 och plan 2019 2021 7.1 OFÖRÄNDRAD SKATTESATS Verksamhetsplanen 2018 2021 bygger på en oförändrad skattesats på 21:87 kr. 7.2 SKATTEPROGNOS FÖR ALE KOMMUN Ale kommuns skatteprognos för åren

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2013-06-13 61 Reviderade av kommunfullmäktige 2016-02-18 3 2016-01-11 Ekonomiavdelningen

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 november 2013 21 Paragraf Diarienummer KS-2013/1409.189 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

God ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

God ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv RIKTLINJER FÖR God ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Antaget av Kommunfullmäktige Antaget 2019-02-25 8 Giltighetstid Dokumentansvarig Fyra år efter antagandet Ekonomichef

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2017-05-18, 72 För revidering

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/421 2013-05-27 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Läs mer

Preliminärt bokslut 2018

Preliminärt bokslut 2018 Preliminärt bokslut 2018 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2019-01-29 0 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2018... 3 Preliminärt bokslut 2018... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Handlingsplan för åtgärdande av höga nettokostnader

Handlingsplan för åtgärdande av höga nettokostnader Antaget av kommunfullmäktige 2016-05-30, 73 Handlingsplan för åtgärdande av höga nettokostnader Bakgrund I samband med kommunfullmäktiges behandling 2016-04-25, 50, av Årsredovisning 2015 har kommunens

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 1 1. 2009-11-24 Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 2010-2012 Vision, inriktningsmål och ekonomiska mål för verksamhetsplan 2010-2012 Fastställd av fullmäktige 2009-11-18 Dnr 5/2009 U:\Ekonomiavdelningen\Ekonomichef\VP\VP

Läs mer

Budget 2018 och plan

Budget 2018 och plan 1(8) Budget 2018 och plan 2019-2021 Antagen av: Kommunfullmäktige Antagningsdatum: 2017-06-19 Diarienummer: 2017/51 2(8) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Månadsuppföljning januari mars 2018

Månadsuppföljning januari mars 2018 Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor Simrishamns kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 16 oktober 2014 Lennart Öhrström Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Malin Holm Paulcén Auktoriserad revisor

Läs mer

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per 2015-08-31 Erik Mauritzson Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Skurups kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-10-10 Anders Löfgren Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Eslövs kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2016-10-12 Magnus Helmfrid, Anneli Carlsson och Sofie Gydell Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut 1 Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun 2017 - beslut 2 Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2015 2016 2017 2018 2019

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Finansiell analys i budget och årsredovisning

Finansiell analys i budget och årsredovisning EN IDESKRIFT OM Finansiell analys i budget och årsredovisning FOKUS PÅ BALANSKRAVSUTREDNING OCH RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Finansiell analys i budget och årsredovisning fokus på balanskravsutredning och

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Ekonomirapport 2014 efter januari månad

Ekonomirapport 2014 efter januari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2014-02-20 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2014 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated

Läs mer

Preliminärt bokslut 2015

Preliminärt bokslut 2015 Preliminärt bokslut 2015 Kommunstyrelsen 2016-02-02 0 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2015... 3 Preliminärt bokslut 2015... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Ekonomirapport 2016 efter mars månad

Ekonomirapport 2016 efter mars månad Tf Ekonomichef Christina Bäckström 0490-25 40 78 christina.backstrom@vastervik.se 2016-04-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2016 efter mars månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda

Läs mer

Kalmar kommuns preliminära bokslut 2017

Kalmar kommuns preliminära bokslut 2017 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2018-02-09 KS 2018/0091 Kommunfullmäktige Kalmar kommuns preliminära bokslut 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen överlämnar preliminärt bokslut

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014 Lunds kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 Oktober 2014 Magnus Helmfrid Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad

Läs mer