Rapport uppdrag Västerås bullerkartläggning Slutrapport - Augusti Upprättad av: Johanna Thorén och Erica Skytt

Transkript

1 Rapport uppdrag Västerås bullerkartläggning - Augusti 2011 Upprättad av: Johanna Thorén och Erica Skytt Denna rapport är en vidareutveckling av delrapport 3 daterad med kompletterande beräkningsresultat.

2 RAPPORT Västerås bullerkartläggning Kund Västerås stad Tekniska nämndens stav, Gatu- och trafikenheten Västerås Kontaktperson: Marie Joelsson L:\3750\2010\ _Västerås - bullerkartläggning\3_dokument\ Västerås Konsult WSP Akustik Box Stockholm Besök: Lumaparksvägen 7 Tel: Fax: WSP Environment & Energy Sweden Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Uppdragsledare: Bengt Simonsson och Erica Skytt 2 (18)

3 L:\3750\2010\ _Västerås - bullerkartläggning\3_dokument\ Västerås Innehåll INNEHÅLL SAMMANFATTNING BAKGRUND ALLMÄNT BERÄKNINGSHJÄLPMEDEL BERÄKNINGSMODELL BEGREPPSFÖRKLARING LDEN, LNIGHT, LEQ, LMAX INDATA KARTUNDERLAG Höjddata Husdata Bullerskärmar Baskarta BEFOLKNINGSSTATISTIK DYGNSINDELNING KÄLLDATA Vägtrafik Tågtrafik Flygtrafik Industri Hamnverksamhet BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR VÄG TÅG FLYG INDUSTRI HAMN RESULTAT KARTOR ANTAL BOENDE INOM OLIKA INTERVALL Väg Tåg Flyg Industri Hamn KÄLLOR BILAGOR (18)

4 1 Sammanfattning Den här rapporten är en slutredovisning av rapport för bullerkartläggning av Västerås kommun. I denna rapport redovisas erhållet kartmaterial, indata och beräkningsförutsättningar för olika trafikslag. Resultat redovisas som bullerkartor för samtliga trafikslag, samt tabeller med antal boende för ett antal beräkningsfall. Tabeller som saknas är under beräkning och kommer att kompletteras så snart de är beräknade. 2 Bakgrund EU behandlar omgivningsbuller som ett av de viktigaste miljöproblemen. Den 1 juli 2004 trädde förordning (2004:675) om omgivningsbuller i kraft. Förordningen genomför bullerdirektivet, Direktiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller, i svensk lagstiftning (Naturvårdsverket, 2011) I Fas 1 av direktivet kartlades kommunen med fler än invånare. I Fas 2, vilken är aktuell nu skall alla kommunen med fler än invånare kartläggas. Till hjälp i kartläggningsarbetet har EU-kommissionen tagit fram en "Good Practice Guide", Naturvårdsverket har inför fas 2 i direktivet, låtit SP ta fram en svensk tolkning Anvisningar för kartläggning av buller enligt 2002/49/EG. Den svenska tolkningen har till stor del legat till grund för beräkningsinställningar och schabloner som används i den här rapporten. 3 Allmänt L:\3750\2010\ _Västerås - bullerkartläggning\3_dokument\ Västerås 3.1 Beräkningshjälpmedel Beräkningsprogrammet CadnaA (utvecklat av Datakustik GmbH i Tyskland) användes för beräkning av vägtrafik. Alla resultat läses in i ArcGis för presentation och analys. I kommande beräkningar kommer CadnaA att användas även för spårtrafik och industribuller. För flygtrafik används tidigare gjorda beräkningar och resultatet av dessa har analyserats direkt i ArcGis. Utbredningsdämpning, markabsorption, reflektioner, o.s.v. hanterades automatiskt av programmen i enlighet med aktuell beräkningsmodell. 3.2 Beräkningsmodell Beräkningarna i detta projekt har utförts enligt de nu gällande Nordiska Beräkningsmodellerna för respektive källtyp: Den Nordiska Beräkningsmodellen för vägtrafikbuller, rev. 1996, har använts för beräkning av ljudutbredning från vägtrafik (Naturvårdsverket, 1996). 4 (18)

5 Den Nordiska Beräkningsmodellen för buller från spårtrafik, rev. 1998, har använts för beräkning av ljudutbredning från spårtrafik (Naturvårdsverket - Banverket, 1996). Den Nordiska Beräkningsmodellen för Externt Industribuller, 1982, har använts för beräkning av ljudutbredning från industrier och andra bullrande verksamheter (Danish Acoustical Laboratory, 1982). Den Svenska Beräkningsmodellen för Flygbuller har använts för beräkning av ljudutbredning från flygtrafik (Försvarsmakten - Luftfartsverket, 1998). 3.3 Begreppsförklaring Lden, Lnight, Leq, Lmax Ekvivalent ljudnivå, LeqT, är en form av medelvärde för ljudnivån över en viss tid (T). För samhällsbuller är tiden oftast ett dygn. Ljudnivåerna från den trafik som passerar under ett år fördelas på ett dygn, vilket ger dygnsekvivalent ljudnivå som ofta kallas enbart Leq. Maximal ljudnivå, Lmax, vilket är den högsta momentana ljudnivån som uppstår under en viss tid, t.ex. ett dygn. Svenska riktvärden gäller i allmänhet Leq och Lmax. I EU ställs krav på ekvivalent ljudnivå, Lden, för ett dygn med skillnaden att ett dygn delas in i tre delar; dag, kväll och natt. Med dag, Lday, avses 12 timmar vid tiden 06-18, för kväll, Levening, de 4 timmarna mellan samt för natt, Lnight, 8 timmar mellan På samma sätt som för Leq och Lden avser Lday, Levening och Lnight ett årsmedelvärde för respektive tidsperiod, dvs. ett års samtliga dag-, kväll- och nattperioder fördelat per dag/kväll/natt. Lden beräknas ur Lday, Levening och Lnight enligt nedan: L:\3750\2010\ _Västerås - bullerkartläggning\3_dokument\ Västerås Skillnaden mellan Leq och Lden är att för Lden straffas ljudnivån för kväll med 5 db och för natt med 10 db. Detta är för att kompensera för den störning som t.ex. nattrafik kan ge för nattsömn. Lden är alltså därmed högre än Leq i de allra flesta fall. Detta kompenseras med riktvärdena för Leq som ofta skärps för nattperioden samt att krav ställs på maximal ljudnivå, Lmax. 4 Indata Allt underlag har erhållits från Västerås stad, i omgångar mellan och Enligt anvisningar för kartläggning av buller enligt 2002/49/EG väljs tidpunkten för dagens början (och därmed också för kvällens och nattens början) av varje enskild medlemsstat. Angivna klockslag gäller i Sverige. 5 (18)

6 4.1 Kartunderlag Höjddata För tätorten Västerås har höjdlinjer med ekvidistans 1 m används, se Figur 1. För övriga delar av kommunen har höjder från terrängkartan används, dvs. 1 punkt var 50 m. L:\3750\2010\ _Västerås - bullerkartläggning\3_dokument\ Västerås Figur 1 Västerås kommun. Blå gräns anger kommungräns och röd inre gräns anger tätort. Vägar och räls har inte i original levererats med höjder vilket innebär att de anpassats efter ovanstående beskrivna höjder Husdata Samtliga byggnader inom kommunen har levererats i shapeformat. Höjdsättning av dessa har skett enligt schablon beskriven i SP s handledning (SP, 2010) samt kompletteras med att ett antal hus har angetts som högre byggnader och getts höjden 25 meter. Indexering av byggnader har används vid höjdsättning. Absorption hos byggnader är satt till = 0,2 vilket motsvarar 1 db i reflektionsförlust Bullerskärmar Bullerskärmar med relativ höjd över mark har levererats av kommunen och används i kartläggningen. 6 (18)

7 4.1.4 Baskarta Övrigt kartunderlag som används är väglinjer, spårlinje, strandlinje, skogsområden, buskytor, gatuytor, kommun- och tätortsgräns samt fastighetsgräns. 4.2 Befolkningsstatistik Befolkningsstatistik med antal boende per fastighetskoordinat har erhållits via Västerås kommun från SCB. Geografisk samkörning med byggnadsytor har gjorts för beräkning av fasadnivåer på bostadshus. 4.3 Dygnsindelning I detta arbete definierades dygnet utifrån de riktlinjer som anges i EU-direktivet rörande bullerkartläggning. Dag Kväll Natt Källdata Vägtrafik Källdata för vägtrafiken på kommunala vägar har erhållits som shapefiler, med årsmedeldygnstrafik (ÅDT), vilken procentandel tunga fordon, vägbredd samt hastighet. Från Trafikverket har ÅDT och antal tunga fordon levererats för de statliga vägarna. Även hastighet på samtliga vägar har levererats. L:\3750\2010\ _Västerås - bullerkartläggning\3_dokument\ Västerås Tågtrafik Källdata för tågtrafik har erhållits i form av excel-tabell från Trafikverket Flygtrafik Källdata för flygtrafik inom kommunen kommer från ett antal olika rapporter. För Västerås flygplats ligger FBN-kurvor redovisade i Flygbullerbedömning Lillhamraområdet vid Västerås flygplats 2009 Komplettering (WSP Akustik, 2010). För Johannisbergs flygplats ligger rapport Johannisbergs flygplats, Västerås, Flygbullerutredning (ÅF Infrasturcture AB / Ingemansson, 2010) till grund Industri I anvisningarna för kartläggning av buller enligt 2002/49/EG (sid 10) ges att Industriell verksamhet har i förordningen avgränsats till IPPC-anläggningar. Förteckning över kommunens IPPC-anläggningar, se nedan, har erhållits av Västerås kommun. 7 (18)

8 Tabell 1. Kommunens IPPC-anläggningar med fastighetsbeteckning. Verksamhet Fastighetsbeteckning Aga Gas AB Västerås 3:61 Gryta avfallsanläggning Lycksta 1:4 Hilton Food Group (HFG Sverige AB) Lillängen 1 Luvata Sweden AB Verkstaden 7 Munga Gårdsförvaltning Västerås Munga 1:14 Mycklinge Lantbruk Mycklinge 1:1 Mälarenergi hvg-anläggning Västerås 1:144 Skultuna ytbehandling AB Skultuna-Tibble 4:24 Skure Marcus och Lena Froby 2:6 Skure Marcus och Lena Forkesta 1:11 Svensk oljeåtervinning. AB (eventuellt) Västerås 2:84 Swerock AB Tösta 1:14 Västerås kraftvärmeverk Kraftvärmeverket Hamnverksamhet Från Länsstyrelsen i Västmanland har riktvärden gällande hamnverksamheten i Västerås erhållits, se 5.5Hamn. Inget underlag för beräkningar har erhållits men bedöms heller inte vara av vikt, se 6.2.5Hamn. L:\3750\2010\ _Västerås - bullerkartläggning\3_dokument\ Västerås 5 Beräkningsförutsättningar För beräkning av antalet exponerade boende inom olika ljudnivåintervall har avrundning enligt EU-direktivet med avrundning till närmaste hundratal. Detta innebär ett < 50 boende avrundas till noll. Avrundning av ljudnivåer har enligt anvisning gjorts enligt följande system: nivåer mellan innebär 55,0-59,9 osv. Beräknade fasadpunkter ligger till grund för sammanställning av antalet exponerade boende per byggnad. Se Figur 2 för exempel på beräknade ljudnivåer på fasad. Figur 2. Exempel på beräknade ljudnivåer på fasad. 8 (18)

9 För enfamiljshus ges samtliga boende den högsta beräknade nivån. För flerbostadshus fördelas de boende lika mellan den högsta nivån och mediannivån, dvs. hälften av de boende i fastigheten antas få den högsta beräknade ljudnivån och andra hälften beräknas få en ljudnivå motsvarande medianvärdet för de beräknade ljudnivåerna på byggnadens samtliga fasader. I tätorten (se Figur 1) är antalet reflexer satt till tre, och i övriga delar av kommunen till ett. Bullerkartor med konturlinjer är beräknade med två olika noggrannheter. För tätorten (se Figur 1) gäller en beräkningstäthet på en punkt var 5:e meter. För övriga delar av kommunen gäller en punkt var 10:e meter. Antalet reflexer i tätorten är satt till två och i övriga delar till ett. L:\3750\2010\ _Västerås - bullerkartläggning\3_dokument\ Västerås 5.1 Väg För vägar erhållna från kommunen har trafiksiffror äldre än 3 år har räknats upp för att stämma med 2011 års nivå. Schabloniserade siffror har antagits för villaområden som saknar mätning. Dygnsfördelning för de kommunala vägarna har satts enligt anvisning till dag 75 %, kväll 19 % och natt 6 %. För statliga vägar har dygnsfördelning enligt Rapport Anvisningar för kartläggning av buller enligt 2002/49/EG (SP, 2010) används. Då angivna hastigheter i vissa fall har skilt sig mellan kommunens och Trafikverkets uppgift har prioriteringsordningen valts till följande: 1. Av kommunen angiven ny hastighet 2. Av kommunen angiven hastighet 3. Av Trafikverket angiven hastighet I de fall vägbredd inte fanns angiven i underlaget, har en anpassning till kartan gjorts. Några trafikplatser i form av rondeller saknar delvis trafikinformation. Detta har inte bedömts som kritiskt för kartläggningen då hastigheten ofta är lägre i rondeller, samt att bostadshus sällan är placerade i direkt anslutning till dessa. 5.2 Tåg Beräkningarna av tågtrafiken är genomförd med förutsättningar såsom medellängd, tågtyp och antalet tåg/dygn givna av Trafikverket. Största tillåtna hastighet (STH) förutsätts alltid och för broar har ett påslag på 3 db antagits. Hänsyn har inte tagits till växlar eller till att tåg står stilla på stationsområden. 5.3 Flyg När det gäller flyg används begreppet "Flygbullernivå" FBN som också beskrivs i db(a). Detta är ett s.k. vägt ekvivalent ljudnivåvärde. Ekvivalent ljudnivå är ett medelvärde av ljudet under en bestämd tid, ett s.k. dosmått. Det pågår en EU-anpassning av olika bullermått och man använder då begreppet L den vilket är närmast identiskt med FBN. Det som skiljer är hur dag, kväll- och 9 (18)

10 nattperioden definieras samt hur kvällsperiod vägs (3 ggr = 4,8 db relativt 5 db påslag). I Sverige har man valt att definiera dag till 06-18, kväll och natt Industri I anvisningarna för kartläggning av buller enligt 2002/49/EG (sid 10-11) ges att Industriell verksamhet har i förordningen avgränsats till IPPC-anläggningar. Industribuller behöver endast i undantagsfall beräknas eftersom ett uppfyllande av de svenska reglerna automatiskt innebär att bullret ligger under det lägsta kartläggningsintervallet som för närvarande är 55 db för L den och 45 db för L night. Samtidigt gäller att antalet exponerade personer sätts till noll om det är lägre än 50 vilket också innebär en begränsning De svenska kraven på ljudnivåer från industrier ges i Naturvårdsverkets publikation Råd och riktlinjer 1978:5. Riktlinjer för externt industribuller med omtryck utan sakändringar Kommunens IPPC- industrier avser tillverkning inuti byggnad (såsom köttförpackning och ytbehandling), lantbruk, värmekraftverk, avfallshantering etc. Bullerkällor vid dessa typer av industrier är externa fläktar, skorstensmynningar och transporter inom områden. Då de flesta IPPC-industrier inte orsakar externt industribuller bör detta tas i beaktande vid kartläggning och framtagande av antal utsatta boende. De industrier som mer sannolikt orsakar störning för boende är inte del av denna kartläggning, helt i enighet med direktivet. Vilket också gör att kartläggning och framtagande av antal utsatta boende enligt den här principen bör behandlas med viss försiktighet. L:\3750\2010\ _Västerås - bullerkartläggning\3_dokument\ Västerås 5.5 Hamn Länsstyrelsen i Västmanland har ålagt verksamheten i Västerås hamn att uppfylla följande villkor: Buller från verksamheten får som riktvärde inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än: 55 db(a) dagtid, vardagar måndag-fredag (07-18) 45 db(a) nattetid, samtliga dygn (22-07) 50 db(a) övrig tid Momentana ljud mellan kl får högst uppgå till 55 db(a). Dessa villkor motsvarar det lägsta kartläggningsintervallet som för närvarande är 55 db för L den och 45 db för L night. Därmed bedöms verksamheten uppfylla kraven för kartläggningen utan närmare beräkningar av ljudnivåerna. 10 (18)

11 6 Resultat 6.1 Kartor Beräkning av bullerkartor är klart för samtliga trafikslag och redovisas i medföljande ArcReader-projekt. 6.2 Antal boende inom olika intervall Väg I anslutning till den här delrapporten redovisas de resultat som hittills är färdigräknade och analyserade. I tabellerna nedan redovisas antalet boende som beräknas få ljudnivåer över 55 db(a) ekvivalent ljudnivå (Lden och Leq), 50 db(a)a (Lnight) samt över 65 db(a) maximal ljudnivå (Lmax) från vägtrafik. Ljudnivåerna ges i steg av 5 db L den Tabell 2 Antal boende inom respektive ljudnivåintervall vid beräkning av Lden för vägtrafik. L:\3750\2010\ _Västerås - bullerkartläggning\3_dokument\ Västerås L den - vägtrafik Ljudnivåintervall Antal boende Avrundat värde (antal boende) db(a) db(a) db(a) db(a) db(a) L night Tabell 3 Antal boende inom respektive ljudnivåintervall vid beräkning av Lnight för vägtrafik. L night - vägtrafik Ljudnivåintervall Antal boende Avrundat värde (antal boende) db(a) db(a) db(a) db(a) db(a) (18)

12 L eq Tabell 4 Antal boende inom respektive ljudnivåintervall vid beräkning av Leq för vägtrafik. L eq - vägtrafik Ljudnivåintervall Antal boende Avrundat värde (antal boende) db(a) db(a) db(a) db(a) db(a) db(a) L max Tabell 5 Antal boende inom respektive ljudnivåintervall vid beräkning av Lmax för vägtrafik. L max - vägtrafik Ljudnivåintervall Antal boende Avrundat värde (antal boende) db(a) db(a) db(a) db(a) L:\3750\2010\ _Västerås - bullerkartläggning\3_dokument\ Västerås 12 (18)

13 6.2.2 Tåg I tabellerna redovisas antalet boende som beräknas få ljudnivåer över 55 db(a) ekvivalent ljudnivå (Lden och Leq), 50 db(a) (Lnight) samt över 65 db(a) maximal ljudnivå (Lmax) från tågtrafik. Ljudnivåerna ges i steg av 5 db L den Tabell 6 Antal boende inom respektive ljudnivåintervall vid beräkning av Lden för tågtrafik. L den - tågtrafik Ljudnivåintervall Antal boende Avrundat värde (antal boende) db(a) db(a) db(a) db(a) db(a) L night Tabell 7 Antal boende inom respektive ljudnivåintervall vid beräkning av Lnight för tågtrafik. L:\3750\2010\ _Västerås - bullerkartläggning\3_dokument\ Västerås L night - tågtrafik Ljudnivåintervall Antal boende Avrundat värde (antal boende) db(a) db(a) db(a) db(a) db(a) (18)

14 L eq Tabell 8 Antal boende inom respektive ljudnivåintervall vid beräkning av Leq för tågtrafik. L eq - tågtrafik Ljudnivåintervall Antal boende Avrundat värde (antal boende) db(a) db(a) db(a) db(a) db(a) db(a) L max Tabell 9 Antal boende inom respektive ljudnivåintervall vid beräkning av Lmax för tågtrafik. L max - tågtrafik Ljudnivåintervall Antal boende Avrundat värde (antal boende) db(a) db(a) db(a) db(a) L:\3750\2010\ _Västerås - bullerkartläggning\3_dokument\ Västerås 14 (18)

15 6.2.3 Flyg Enligt bullerutredning gjord för Johannisbergs flygplats finns inga boende inom de redovisade ljudnivåintervallen. Resultatet nedan baseras således enbart på beräkningar gjorda för Västerås flygplats FBN Antal boende inom olika ljudnivåintervall för FBN efter avrundning till närmaste hundratal blir noll (se Tabell 10). Tabell 10 Antal boende inom respektive ljudnivåintervall för beräkning av FBN för flygbuller. Ljudnivåintervall Antal Avrundat värde db(a) db(a) db(a) db(a) db(a) L night Antal boende inom olika ljudnivåintervall för L night efter avrundning till närmaste hundratal blir noll (se Tabell 11). Tabell 11 Antal boende inom respektive ljudnivåintervall för beräkning av L night för flygbuller. L:\3750\2010\ _Västerås - bullerkartläggning\3_dokument\ Västerås Ljudnivåintervall Antal Avrundat värde db(a) db(a) db(a) db(a) db(a) (18)

16 6.2.4 Industri I anvisningarna för kartläggning av buller enligt 2002/49/EG (sid 10-11) ges att Industriell verksamhet har i förordningen avgränsats till IPPC-anläggningar. Industribuller behöver endast i undantagsfall beräknas eftersom ett uppfyllande av de svenska reglerna automatiskt innebär att bullret ligger under det lägsta kartläggningsintervallet som för närvarande är 55 db för L den och 45 db för L night. Samtidigt gäller att antalet exponerade personer sätts till noll om det är lägre än 50 vilket också innebär en begränsning. Dessa industrier har för redovisning synliggjorts genom att gränsområdet för näringsfastigheten markerats. Detta för att ljudnivåerna från dessa är okända men bedöms uppfylla gällande riktvärden i enlighet med anvisningarna för kartläggningen. Ingen av industrierna bedöms vara undantagna de svenska kraven för externt industribuller. Tabell 12 Antal boende inom respektive ljudnivåintervall för industribuller L den. Ljudnivåintervall Antal Avrundat värde db(a) db(a) db(a) db(a) db(a) 0 0 Tabell 13 Antal boende inom respektive ljudnivåintervall för industribuller L night. L:\3750\2010\ _Västerås - bullerkartläggning\3_dokument\ Västerås Ljudnivåintervall Antal Avrundat värde db(a) db(a) db(a) db(a) db(a) (18)

17 6.2.5 Hamn Villkoren som Länsstyrelsen i Västmanland ställer på Västerås hamn motsvarar det lägsta kartläggningsintervallet som för närvarande är 55 db för L den och 45 db för L night och verksamheten bedöms därmed uppfylla kraven för kartläggningen. Tabell 14 Antal boende inom respektive ljudnivåintervall för hamn L den. Ljudnivåintervall Antal Avrundat värde db(a) db(a) db(a) db(a) db(a) 0 0 Tabell 15 Antal boende inom respektive ljudnivåintervall för hamn L night. Ljudnivåintervall Antal Avrundat värde db(a) db(a) db(a) db(a) db(a) 0 0 L:\3750\2010\ _Västerås - bullerkartläggning\3_dokument\ Västerås 17 (18)

18 7 Källor Danish Acoustical Laboratory. (1982). Rapport 32 Nordiska beräkningsmodellen för externt industribuller. Försvarsmakten - Luftfartsverket. (1998). Swedish Aircraft Noise Calculation Model, Modell för flygbullerberäkningar. Naturvårdsverket - Banverket. (1996). Rapport Buller från spårbunden trafik - Nordisk beräkningsmodell. Naturvårdsverket. (1996). Naturvårdsverkets rapport 4563 "Nordisk beräkningsmodell för vägtrafikbuller, rev 1996". Naturvårdsverket. (2011). Naturvårdsverket - verksamheter med miljöpåverkan. Hämtat från SP. (2010). Anvisningar för kartläggning av buller enligt 2002/49/EG. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Swedish Standard Institute. (2009). Storheter och Enheter Del 1: Allmänt (ISO :2009, IDT). WSP Akustik. (2010). Flygbullerbedömning Lillhamra området vid Västerås flygplats Komplettering. ÅF Infrasturcture AB / Ingemansson. (2010). Johannisbergs flygplats, Västerås Flygbullerutredning. 8 Bilagor ArcReader-projekt : Västerås delredovisning L:\3750\2010\ _Västerås - bullerkartläggning\3_dokument\ Västerås 18 (18)