Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Skå skola

Transkript

1 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skå skola Planen gäller fr.o.m ht t.o.m ht 2019

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Lagarnas innehåll och begrepp 3 FN:s konvention om barnets rättigheter 3 Delaktighet i upprättandet av planen 7 Förankring av årets plan 8 Utvärdering av föregående års plan samt redogörelse av föregående års insatser 8 Årets plan 9 Främjande och förebyggande arbete 10 Personal som barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till 11 Kartläggningsmetoder 11 Resultat och analys av kartläggning 12 Rutiner vid akuta situationer 14 Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna 16 Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter 19 Bilaga 4. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling till huvudmannen 20 2

3 Inledning Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en skola och ett fritidshem fritt från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag för de barn och elever som går i våra förskolor och skolor är en förutsättning för deras utveckling och lärande. Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (SFS 2010:800) måste skolor och fritidshem arbeta aktivt och målinriktat för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling det är nolltolerans som råder. Därför ska verksamheterna varje år utarbeta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap. 8 skollagen) där det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet beskrivs. Dessa två planer kan med fördel sammanföras till en då de har många beröringspunkter. Arbetet med barns och elevers lika rättigheter och möjligheter ska vara systematiskt och ständigt pågående och finnas med i verksamheternas alla delar. Det handlar om att skapa bästa möjliga förutsättningar för en skola och ett fritidshem för alla. Lagarnas innehåll och begrepp En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn och elever ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Det är också förbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet, könsuttryck eller ålder. Se bilaga 1. Alla barn och elever har rätt att vistas på skolan och fritidshemmet utan att utsättas för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Se bilaga 2. FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionens rättigheter ska gälla för alla barn och unga i Sverige. Artiklarna 2, 3, 6 och 12 är grundprinciperna i Barnkonventionen. Se bilaga 3. 3

4 Ordlista Kränkning En handling som gör att den utsatte känner sig mindre värd, ledsen eller sårad. Kränkande behandling Begreppet används i skollagen och beskriver ett uppträdande som utan att vara diskriminering kränker en elevs eller ett barns värdighet. Mobbning Ordet syftar till att beskriva när någon blir utsatt för kränkningar och/eller trakasserier av en eller flera personer vid flera olika tillfällen. Diskriminering När en personal på skolan, med ett eller flera samband till diskrimineringsgrunderna missgynnar eller behandlar en elev sämre än andra. Diskrimineringsgrunder I Sverige finns idag sju stycken diskrimineringsgrunder1, dessa är utan inbördes ordning: Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder 4

5 Vår vision Trygghet Glädje Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Alla elever i skolan har samma rättigheter - flickor som pojkar och oavsett könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Eleverna ska kunna vistas i skolan utan att utsättas för trakasserier eller kränkande behandling. Skolan arbetar aktivt för att förebygga och förhindra att elever utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Gemensamt arbete och ansvar Huvudansvarig för planen är biträdande rektor i samarbetet med övriga pedagoger, elever och vårdnadshavare. Rektor Skolans biträdande rektor har alltså det yttersta ansvaret för att planen upprättas, följs samt årligen utvärderas och revideras. Biträdande rektor ansvarar också för att personalen kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot kränkande behandling. Vidare ansvarar rektor för att personal på skolan, men som tillhör andra enheter (såsom skolmåltidspersonal, m.fl.) får ta del av planen. Personal Alla som arbetar på skolan har skyldighet att aktivt arbeta förebyggande mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Personalen har ansvar för att reagera när man stöter på diskriminering och kränkande behandling. Personalen har ansvar att hålla sig uppdaterad om planen och aktivt arbeta med planens konkretiserade insatser. All personal på skolan har lika stort ansvar att följa dessa riktlinjer. 5

6 Elever Våra elever har ett stort ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö och till att bygga goda relationer med både personal och andra elever. Eleven skall ta del av skolans värdegrund och handla utifrån den. Elever på skolan förutsätts respektera andra och visa hänsyn och gott omdöme. Det är viktigt att man funderar över hur man uppträder och hur andra kan tänkas uppfatta detta. Alla elever på skolan skall aktivt arbeta för att likabehandlingsplanens mål eftersträvas. Vårdnadshavare Om skola och hem tillsammans tar ett klart avstånd från kränkande behandling får detta en positiv inverkan på barnen. Ta kontakt med skolan om ditt barn berättar om kränkningar. Vi kan hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och har det bra. 6

7 Delaktighet i upprättandet av planen Elevernas delaktighet Elevenkät genomförs på höstterminen med frågor som rör både skolan och fritids. Utifrån svaren arbetar vi omgående med förbättringsåtgärder. Elevrådet tar del utav planen samt tar den vidare till klassrådet. Biträdande rektor samt alla pedagoger på skolan ansvarar för att eleverna deltar i likabehandlingsarbetet. Vårdnadshavarnas delaktighet På höstterminens föräldramöte informeras vårdnadshavarna om den gällande planen. Då ges även möjligheter att komma med synpunkter på innehållet. Klasslärarna ansvarar för att information till vårdnadshavare sker kontinuerligt i veckobreven. Biträdande rektor informerar föräldraföreningen på deras samråd om planen och det pågående arbetet. Där ges också möjlighet till frågor och diskussioner. Personalens delaktighet I upprättandet utav denna plan har vi på våra arbetsplatsträffar diskuterat hur vi arbetar förebyggande med kränkande behandling och de olika diskrimineringsgrunderna. På våra arbetsplatsträffar diskuteras och revideras planen årligen. 7

8 Förankring av årets plan Biträdande rektor presenterar den färdiga likabehandlingsplanen för alla pedagoger på ett arbetsplatsmöte eller studiedag. När planen är färdig så läggs den in på skolans hemsida så den finns tillgänglig för alla. Biträdande rektor presenterar planen för elevrådet som i sin tur tar med sig den och tar upp den på ett klassråd för övriga elever. Utvärdering av föregående års plan samt redogörelse av föregående års insatser Föregående års plan har utvärderats genom en trivselenkät som gått ut till elever och vårdnadshavare. Inför utvecklingssamtal har eleverna fått samtala med pedagoger samt vårdnadshavare kring sin sociala situation i klassen och på skolan. Följande aktiviteter/åtgärder planerades och genomfördes HT 2017-VT 2018 Likabehandlingsplan: Alla i skolan ska känna till att vi har en likabehandlingsplan och varför vi har en och arbetar utifrån den. Alla pedagoger har informerat om vår likabehandlingsplan på föräldramötet i augusti. Elevrådsrepresentanterna tillsammans med respektive klasslärare har förklarat innehållet i likabehandlingsplanen för klasserna. Klasserna har sedan jobbat aktivt med den på klassrådet. Trygghet: Alla elever ska känna sig trygga på skolan. Rastvärdar har varit iklädda västar för att synas bra, det har funnits tydliga rastvärdsscheman uppsatta i alla klassrum. Rastvärdarna har haft i uppdrag att gå till kritiska platser. En Trivselenkät med frågor om elevers trygghet och trivsel skickades ut till samtliga vårdnadshavare HT-17 och en uppföljning VT-18. På tisdagar och torsdagar har alla elever haft rastkompisar under kortrasten. Under långrasten erbjuds en styrd lek. 8

9 Elevhälsomöten: Vårt nya system med elevhälsomöten har varit väldigt lyckat, något vi kommer att fortsätta med. Där har vi skapat en tydligare struktur kring elevhälsoarbetet, vilket bidragit till att vi börjar kunna arbeta mer förebyggande och främjande. Gymnastik-omklädningsrum: Alla ska känna sig trygga i omklädningsrummen. En pedagog ska alltid befinna sig i närheten av omklädningsrummen för att skapa trygghet. Innan skolan börjar på morgonen. Elever och vårdnadshavare ska känna sig trygga, det ska vara en bra start på dagen. En pedagog finns ute från kl varje morgon. Gemensamt förhållningssätt för all personal på skolan: Alla ska ha kännedom om vad samarbetsbaserad problemlösning är (CPS). Samt att vi tillsammans tagit fram gemensamma regler och förhållningssätt om ledarskapet i klassrummet för att eleverna ska veta vad det kan förvänta sig och vad vi har för förväntningar på eleverna. Årets plan Utvärdering av denna plan sker till höstterminen Ansvarig för att utvärdering sker är biträdande rektor. Utvärderingen sker på ett arbetsplatsmöte med alla pedagoger. 9

10 Främjande och förebyggande arbete Det är lärares/pedagogers och all skolpersonals ansvar att: Stärka och följa de positiva förutsättningarna för likabehandling i våra verksamheter. Bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt. Reflektera över de normer och värderingar som vi förmedlar och sträva för likabehandling på vår skola samt demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Det finns sju så kallade diskrimineringsgrunder, dessa sju områden innefattar: Kön, könsidentitet, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder Vi arbetar regelbundet med temaarbeten på vår skola tex kring FN:s barnkonvention och mänskliga rättigheter. Vi uppmärksammar högtider och traditioner. Vi strävar efter att stärka elevernas medvetenhet genom att regelbundet arbeta med värderingsövningar. Under SO lektionerna genomförs diskussioner om vad diskrimineringsgrunderna innebär. Vi erbjuder aktiviteter där alla kan delta efter sina förutsättningar. Vilket innebär att vi anpassar våra utflykter och fysisk aktivitet så kan alla delta. Skolan lägger stor vikt på utformningen av våra lärmiljöer både ute och inne. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal på skolan ansvarar för att fånga upp signaler från eleverna som kan antyda att någon elev är utsatt för kränkande behandling och att skyndsamt agera utifrån skolans handlingsplan. På klassrådet finns alltid en punkt där vi tar upp hur det fungerar ute på rasterna samt klimatet i klassen. Regelbundna elevenkäter som berör eleverna trivsel och skolsituation. Rast-värdar som går till kritiska platser på skolan, utifrån elevenkäter och samtal. Göra sociogram där vi kan se om någon elev hamnat utanför gruppen och sedan följa upp det. Prata med elev/vårdnadshavare om dess sociala situation under utvecklingssamtal. 10

11 Personal som barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till Respektive klasslärare/fritidspersonal, telefon / eller via E-post Speciallärare Malin Krutzén, telefon Biträdande rektor Kikki Romilsson, telefon eller Rektor Marie Tengblad, telefon eller Kartläggning Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i våra verksamheter. De problemoch riskområden som vi har identifierat ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningsmetoder Som kartläggningsmetoder har vi använt oss av: Elevhälsomöten på skolan samt möten med elevhälsoteamet. Fritids/lärarmöten. Enkäter för barn/elever och vårdnadshavare. Klassråd/elevråd. Direkt uppföljning/utvärdering av rastverksamheten. Sociogram. Planerade samtal med barn/elever och vårdnadshavare, utvecklingssamtal, samtal med skolsköterska. Incidentrapporter och anmälningar av kränkningar. 11

12 Resultat och analys av kartläggning Utifrån resultaten och kartläggningarna har vi kommit fram till följande identifierade områden och mål. Identifierat område Raster Arbetsro Mål Konkret åtgärd När? Utvärdering? Vem ansvar ar? Öka elevernas gemenskap och trivsel Att eleverna i större utsträckning ska uppleva att de får arbetsro. Rastkompisar på kortrasten två gånger/vecka. Vi utvärderar kontinuerligt rasterna tillsammans med eleverna. Vi kommer att erbjuda lekar på långrasten som en rastvärd håller i. Rastvärdarna hjälper elever som går själva. Vi ska köpa in fler rastleksaker. Pedagogerna utvecklar lärmiljö/rastmiljö. Lärarna startar och avslutar varje lektion lika. Schema med bilder och klockor ska finnas i alla klassrum, tydliggör dagen. Gemensamt förhållningssätt kring hur/när vi pratar och lyssnar på varandra. Ett arbete som pågår dagligen. Ett arbete som pågår dagligen En fråga i Trivselenkäten om eleverna upplever att rasterna har blivit bättre. En fråga i Trivselenkäten om eleverna upplever att arbetsron blivit bättre. Rektor samt alla pedagog er. Rektor samt alla pedagog er på skolan. 12

13 Trafikljus - som visar vilken pratnivå som är lämplig. Gemensamma förhållningsregler i klassrummet. Gemensamt förhållningssätt för all personal i skolan. Att allt vårt arbete ska genomsyras av samarbetsbaser ad problemlösning enligt Ross Greene. Skapa tydliga ramar elev/pedagog vilket ger en ökad trygghet. Vi har tagit fram gemensamma regler och förhållningssätt för att skapa en tydlighet för eleverna över vad vi förväntar oss av dem och vad de kan förväntas sig av oss. Arbeta utifrån CPS i alla våra mötesformer. Ett arbete som pågår dagligen. HT 2019 Kärngru ppen samt all personal på skolan. Analys I vår analys ser vi att med hjälp av Likabehandlingsplanen, vår egna trivselenkät och vårt strukturerade elevhälsoarbete har vi endast har ett par identifierade områden som vi kan fokusera kring. En anledning till detta är vårt gemensamma förhållningssätt med samarbetsbaserad problemlösning som grund som hjälper oss att arbeta mer förebyggande. 13

14 Rutiner vid akuta situationer Åtgärder vid kränkande behandling, trakasserier elev-elev Om en elev utsätts för trakasserier eller annan form av kränkande behandling av en annan elev följs nedanstående plan: 1. Den pedagog som upptäcker kränkningar skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas elevernas lärare/fritidspersonal. En anmälan görs på Ekot DF-respons, se bilaga Lärare/fritidspersonal och vid behov rektor talar med den som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar inte får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska komma till läraren/fritidspersonalen om något händer innan dess. Samtalet dokumenteras. 3. Lärare/fritidspersonalen och vid behov ytterligare en person talar sedan med den/de som utfört kränkningen på ett lösningsinriktat sätt, om flera personer deltagit talar de vuxna med dem en och en. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare. Samtalet dokumenteras. 4. Meddela kollegor/rektor vad som skett och vad som gjorts. Därefter ska utredning ske i DF-respons. 5. Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare och berätta om vad som hänt och vad som nu beslutats. Samtalen dokumenteras. 6. Eleverna hålls under uppsikt. 7. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 2 och 3. Därefter kontaktas vårdnadshavare för att delges information om hur det gått. Eleverna hålls även fortsättningsvis under uppsikt. Samtalet dokumenteras 14

15 8. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphör: kallas den/de elever som mobbar tillsammans med vårdnadshavare till elevkonferens med lärare/fritidspersonal, rektor och i vissa fall personal från Elevhälsoteamet. En handlingsplan upprättas. 9. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, lärare/fritidspersonal, rektor och övriga som deltagit i föregående möte. Även detta samtal dokumenteras. 10. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphört vidtas ytterligare åtgärder, t ex kontakt med andra myndigheter som socialtjänsten se bilaga 5. Åtgärder vid diskriminering, kränkande behandling, trakasserier vuxen elev. 1. Om det är möjligt prata med berörd kollega. 2. Händelsen anmäls skyndsamt till rektor som i sin tur anmäler till huvudmannen, se bilaga Vårdnadshavare informeras. 4. Rektor utreder för att klargöra omständigheter, följer upp samt vidtar åtgärder. Dokumentering görs. 5. Rektor följer upp ärendet med eleven och hans/hennes vårdnadshavare 6. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur samspelet med eleven fungerar. 7. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med HR Eleven kan även vända sig till Barn- och elevombudsmannen 15

16 Bilagor Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna Det finns sju så kallade diskrimineringsgrunder, och dessa är: Kön Det biologiska kön som registrerats för en person vid födseln eller det kön som senare fastställts för henne eller honom. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsidentitet eller köns uttryck Personer vars könsidentitet och/eller köns uttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen. Det kan till exempel vara transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och transgenderister. Med könsidentitet eller köns uttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Etnisk tillhörighet Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Åskådningar såsom kristendom, judendom, islam, buddhism, hinduism, ateism och agnosticism. Rasistiska övertygelser samt etiska och filosofiska värderingar som inte har samband med religion faller utanför, liksom politiska åskådningar. Funktionsnedsättning En nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Enligt tillägg i Diskrimineringslagen den 1/ anses bristande tillgänglighet vara en form av diskriminering som hör samman med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder 16

17 Bilaga 2: Lagarnas innehåll och begrepp Diskriminering och trakasserier finns definierade i diskrimineringslagen medan kränkande behandling definieras av skollagen. Diskriminering - innebär att ett barn/en elev, direkt eller indirekt, missgynnas av skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna: kön könsidentitet eller könsuttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Trots att det sedan 2009 är förbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet eller köns uttryck och ålder så är förskolor/skolor inte skyldiga att arbeta förebyggande gentemot dessa diskrimineringsgrunder. En rekommendation är att verksamheterna ändå bedriver ett förebyggande arbete även på dessa områden. Barn/elever kan i juridisk mening inte diskriminera varandra utan i förskolan/skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldiga till diskriminering. Då diskriminering handlar om ett missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som gör sig skyldig till diskrimineringen. Trakasserier - innebär kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel uttryckas i form av nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande, fysiskt våld, utfrysning och hot. Trakasserier kan också vara av sexuell natur och benämns då sexuella trakasserier. Exempel kan vara beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som anspelar på sex. Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Kränkande behandling innebär uppträdande som kränker ett barns/en elevs värdighet, men som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Uttrycken för kränkande behandling är de samma som beskrivits under rubriken trakasserier. 17

18 Kränkningar kan se ut på många olika sätt. De kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara både synliga och dolda, utföras i verksamhet men också via telefon eller Internet. Kränkande behandling kan både utföras vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling. Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier Personal får inte utsätta ett barn/en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet/eleven eller vårdnadshavaren har anmält förskolan/skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 18

19 Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionen består av 54 artiklar. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna och är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Bilaga 4. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling till huvudmannen 19

20 Bilaga 4. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling till huvudmannen Från och med den 17 augusti 2016 gäller nya rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering i systemet DF Respons. Nedan följer en beskrivning i korthet av hur processen ser ut. 1. När någon i personalen misstänker att ett barn/elev blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier av ett annat barn/elev, ska en anmälan upprättas i systemet DF Respons. Samma förfarande gäller då ett barn/elev misstänks ha blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering av personal. Anmälan ska ske skyndsamt. När en anmälan upprättas notifieras biträdande rektor samt huvudmannen (mottas av Enheten kvalitet och administration, Barn- och utbildningsförvaltningen). 2. När misstanke om kränkande behandling föreligger enligt ovan ska en utredning inledas. Utredningen dokumenteras i DF respons. Biträdande rektor beslutar om vem/vilka som ska utreda ärenden. Ärenden där personal misstänks ha utsatt barn/elev för kränkande behandling ska alltid utredas av biträdande rektor. 3. Om ärendet i och med utredningen och de åtgärder som ditintills vidtagits därmed kan avslutas, anges detta i utredningen. Biträdande rektor är den som formellt avslutar ärendet i systemet. Om ärendet inte avslutas, går hanteringen vidare enligt punkt Uppföljning sker enligt den tidplan som angivits i utredningen. Uppföljningen dokumenteras i systemet. Om uppföljning inte görs inom angiven tidsplan genererar systemet en påminnelse som skickas ut via e-post till biträdande rektor och utredare. 5. Om uppföljningen visar att ärendet kan avslutas anges detta i systemet. 6. Om ärendet inte kan avslutas vid uppföljningen anges nytt datum för uppföljning. 7. Uppföljningen fortsätter enligt punkterna 4-6 tills ärendet är avslutat. 20

21 8. Dokumentationen ska inte skrivas ut. Om vårdnadshavare begär att få se dokumentation för sitt barn eller för en händelse, hänvisas detta till kommunhuset och nämndsekreteraren för utlämnande av handling. I samband med detta görs en sekretessprövning. 9. Enheten kvalitet och administration har insyn i samtliga ärenden och ansvarar för kvalitetssäkring av processen. Regelbunden rapportering sker i barn-och utbildningsnämnden. 1. Anmälan upprättas 2. Utredning inleds och dokumenteras 3. Ärendet avslutas 4. Uppföljning görs enligt den i utredningen angivna tidplanen och skickas in 5. Ärendet avslutas 6. Ny uppföljning görs och enligt den i uppföljningen angivna tidplanen 7. Ärendet avslutas 21

22 Bilaga 5 SKÅANDAN Trygghet-Glädje-Lärande På Skå skola: Möter vi varandra med vänlighet och respekt Hjälper vi och tar hand om varandra Gör vi meningsfulla och roliga saker tillsammans Tar vi ansvar för vår gemensamma miljö Lär vi oss för framtiden på olika sätt VÅRA REGLER I SKÅ SKOLA Jag tar av mig skor vid skogränsen och hänger ytterkläder i kapprummet. På rasterna är jag ute på skolgården och jag lämnar inte skolgården utan tillåtelse av någon vuxen. När jag cyklar till skolan har jag mina föräldrars tillåtelse. Under skoltid är min cykel parkerad i cykelstället. På morgonen lämnar jag in min mobil på mobildagis och hämtar ut den när skolan är slut. Fotografera och filma får jag bara göra om personal säger att det är ok. Jag tar inte med mig sötsaker till skolan. Jag kastar bara snöboll på bortre delen av fotbollsplanen. Jag är rädd om skolans saker. 22

23 Vi strävar efter att ha ett lösningsinriktat förhållningssätt i alla möten med barn och föräldrar. Som elev/vårdnadshavare i Skå skola kan du förvänta dig att: Vi bemöter dig med vänlighet, hänsyn och respekt Vi talar om vilka förväntningar som finns på dig som elev och vad som gäller för arbetet i skolan Vi arbetar för att ge arbetsro och bra undervisningsklimat Vi ger dig möjlighet att nå målen utifrån dina förutsättningar Vi ger dig stöd och hjälp när det behövs Vi tar tillvara Dina intressen, vi lyssnar på Dig. Vi förklarar varför vi säger nej Vi arbetar aktivt för att alla elever ska må bra och trivas under skoldagen När det uppstår konflikter tar vi ansvar för att hjälpa Dig att lösa dem och sen följa upp Vi utgår från att barn gör rätt om de kan 23

24 Våra förväntningar på dig som elev i Skå skola För att vår gemensamma arbetsmiljö skall vara trivsam och trygg för dig, dina kamrater och skolans personal förväntar vi oss att du: Är en god kamrat Pratar vänligt och med ett trevligt språk Respekterar varandra i ord och handling Kommer i tid till alla lektioner och har med dig rätt skolmaterial Hjälper till att skapa arbetsro Respekterar regler som finns på skolan Tar tillvara tiden och miljön i skolan på bästa sätt Våra förväntningar på dig som vårdnadshavare För att samarbetet kring ditt barn ska fungera på bästa sätt förväntar vi oss att: Ditt barn kommer utvilad och i tid till skolan Du stöttar ditt barn i sitt lärande och sin utveckling Du tar del av skolans information Du anmäler ditt barns frånvaro via infomentor Du hjälp ditt barn att ha med sig rätt utrustning och material till skolan Du tar ansvar för att ditt barn tar igen missat arbete vid sjukdom eller ledighet Du tar kontakt med skolan om du har tankar, funderingar eller frågor gällande ditt barns skolsituation 24

25 Skå skolas elvhälsotrappa Läraren pratar med eleven om det som har hänt. Tillsammans kommer man överens om en lösning med uppföljningsdatum. (CPS) Läraren pratar med de andra lärarna. Hur går vi vidare? Vårdnadshavare får information om de inte fått det tidigare. Lärarna har elevhälsomöte med rektor och speciallärare. Vi gör en plan på hur vi ska arbeta vidare, följer upp och utvärderar. Allt skrivs ner och sparas. EHT, elevhälsoteamet kopplas in. Psykolog, skolsyster, rektor och speciallärare. Handlingsplan skrivs och tid för utvärdering bestäms. Utvärdering av handlingsplan enligt bestämd tid. Återkoppling till vårdnadshavare. Skolan tar kontakt med andra professioner som tex. socialen eller barn och ungdomspsykiatrin. Innehåll Inledning Lagarnas innehåll och begrepp FN:s konvention om barns rättigheter Ordlista Vår vision Gemensamt arbete och ansvar Rektor Personal Elever Vårdnadshavare Delaktighet i upprättandet av planen Förankring av årets plan Utvärdering av föregående åra plan samt redogörelse av förgående års plan Årets plan Främjande och förebyggande arbete Kartläggning Kartläggningsmetoder 25

26 Resultat och analys av kartläggning Rutiner vid akuta situationer Åtgärder vid kränkandebehandling, trakasserier, elev-elev Åtgärder vid diskriminering, kränkandebehandling, trakasserier vuxen-elev Bilagor Bilaga 1 Bilaga2 Bilaga3 Bilaga 4 Bilaga 5 26