Rotröta i Sverige enligt Riksskogstaxeringen. - En beskrivning och modellering av rötförekomst hos gran, tall och björk.

Transkript

1 Rtröta i Sverige enligt Riksskgstaxeringen - En beskrivning ch mdellering av rötförekmst hs gran, tall ch björk Lars Jhanssn Rt rt in Sweden accrding t the Natinal Frest Inventry -A descriptin and mdelling the ccurrence f r t rt in s p rue e, pin e and birch Arbetsrapprt SVERIGES LANTBRUKSUNIVERISTET Institutinen för skglig resurshushållning ch gematik S UMEÅ Tfn: Fax: , ISSN ISRN SLU-SRG-AR SE

2 Rtröta i Sverige enligt Riksskgstaxeringen - En beskrivning ch mdellering av rötförekmst hs gran, tall ch björk Lars Jhanssn Rt rt in Sweden accrding t the Natinal Frest Inventry -A descriptin and mdelling the ccurrence f r t rt in s p rue e, pine and birch Arbetsrapprt Examensarbete i ämnet skgsindelning ch skgsuppskattning Handledare: Hans Peterssn, SLU SVERIGES LANTBRUKSUNIVERISTET Institutinen för skglig resurshushållning ch gematik S-90 l 83 UMEÅ Tfn: Fax: , ISSN ISRN SLU-SRG-AR SE

3 Abstract The annual cst fr Swedish farestry eaused by rt rt in trees is abut millin SEK. These csts are fr example eaused by degraded timber- and pulpwd, grwth lsses, shrter rtatin perids, and by increased number f windthrws. The aim f this study was t analyse the ccurrence f rt rt in Nrway spruce (Picea abies), Scts pine (Pinus sylvestris) and Birch (Betula pendula & Betula pubescens) by stand-, site-, and tree-variables. Generally rt-rt increases by tree size and stand age, and abut 8% f the spruces, l% f the pines and 12% f the birches are infected. Rt rt in spruce des nt vary much by regin. Birches are mre damaged in the Nrth than in the Suth. Rt rt was mdehed by stepwise lgistic regressin analysis n natinal and reginal levels based n data frm the Swedish Natinal Frest Inventry ( ). Rt rt was analysed n bre cres assessed l,3 m abve grund level. The functins predicted rt rt fairly accurately bth n natinal and reginal levels. 2

4 Sammanfattning Rtröta i träd medför stra årliga skadr ch därmed kstnader för det svenska skgsbruket. Siffrr sm brukar nämnas i sammanhanget är Mkr/år. Exempel på rsaker till dessa kstnader är nedklassning av virke, tillväxtförluster, ungskgsdöd, tidigarelagda avverkningar ch ökade strmfällningar. Syftet med denna studie var att analysera förekmsten av rtröta hs gran, tall ch björk fördelat på ett antal ståndrts-, bestånds- ch trädvariabler. Resultaten redvisades för hela landet ch uppdelat på reginer. Med hjälp av lgistisk regressinsanalys tgs en mdell för att skatta sannlikheten att ett träd är drabbat eller kmmer att drabbas av rträta fram. Det material sm använts är prvträd av gran, tall ch björk från Riksskgstaxeringens tillfälliga delade prvytr under åren Materialet är för ändamålet det bästa tillgängliga. Data är bjektivt inventerat ch rikstäckande. Ståndrts-, bestånds- ch trädvariabler registreras på cirkulära prvytr. Förekmst av rtröta hs prvträd registreras på brrspån insamlade med en tillväxtbrr 1,3 m över marken. Funktiner för att skatta sannlikheten att ett träd är rötat tgs fram med prceduren stegvis lgistisk regressin i statistikprgrammet SAS Sambandet mellan rtröta ch berende variabler redvisades i diagramfrm. Kartr beskrivande den gegrafiska variatinen av rtröta i Sverige för respektive trädslag har framställdes med hjälp av GISprgrarnmet ArcView. Resultaten visade att granen är värst drabbad i regin 4 vilket ungefär mtsvarar nrra götaland ch upp till Limes Nrrlandicus (9,7% av prvträden) ch minst drabbad i regin 3 dvs Värrnlands-, Dalarnas- ch Gävlebrgs län(6,3% av prvträden). Tall var så gtt sm försknad från rtröta. Inte i någn av Riksskgstaxeringens reginer översteg andelen rötskadade prvträd l%. Björken var värst drabbad av de tre trädslagen ch rötförekmsten varierade mycket mellan reginer. Högst andel rötskadade björkar återfanns i 3

5 nrdväsligaste Sverige dvs regin l (18,4% av prvträden) ch den lägsta andelen svarade regin 4 för (7,3% av prvträden). Brösthöjdsdiameter, ålder, marklutning samt trädhöjd krrelerade med rtröta ch förekm i flera av de framtagna funktinerna. Vid validering av funktinerna, sm skedde med data från 1999 års Riksskgstaxering knstaterades att prediktinen av rötförekmst för gran ch tall var tillfredsställande på reginal nivå. Ingen av de framtagna funktinerna fungerade tillfredsställande på trädnivå. Det bör beaktas att resultaten avser prvträd, vilka är slumpvis utvalda prprtinellt mt trädens strlek, ch resultaten avser därför inte den sanna fördelningen av rötförekmst i Sveriges skgar. Resultaten avser däremt de grövre ch därmed värdefullaste träden. Vid tillämpning av funktiner har detta urvalsförfarande ingen större betydelse. Det föreligger en risk att vissa träd sm har röta i stubbhöjd ej har det i brösthöjd. Det är ckså svårt att identifiera rtröta i sina tidigaste stadium. 4

6 Innehållsförteckning 1. INLEDNING MATERIAL OCH METODER Material Metder..... Il e... e e G e. e Skattning av röiförekmst... JS Lgistisk regressin l Validering av funktiner RESULTAT DISKUSSION slutsatser e O Iii e e O e e e e O e O e 6 e e e 8 D 6 8 e 8 e 6 III O O 6 e e 6 e e e e e e O e D e 8 O 6 e e e O 8 e 6 O e 6 8 e 8 e e 8 e 8 O 6 e 8 e 6 e 8 e e 6 e e e 6 61 REFERENSER BILAGOR Bilaga l Rtrötans gegrafiska variatin för gran - reginnivå Bilaga 2 Rtrötans gegrafiska variatin för gran - länsnivå Bilaga 3 Rtrötans gegrafiska variatin för tall - reginnivå Bilaga 4 Rtrötans gegrafiska variatin för tall - länsnivå Bilaga 5 Rtrötans gegrafiska variatin för björk - reginnivå Bilaga 6 Rtrötans gegrafiska variatin för björk - länsnivå

7 l. Inledning Rtröta i träd medför stra årliga skadr ch därmed kstnader för det svenska skgsbruket. Siffrr sm brukar nämnas i sammanhanget är Mkr/år (Stenlid, 1989a). Exempel på rsaker till kstnader är nedklassning av virke, tillväxtförluster (Bendz Hellgren, 1997), ungskgsdöd, tidigarelagda avverkningar ch ökade strmfällningar. Enbart tillväxtförlusterna hs gran beräknas ksta skgsbruket 200 Mkr/år (Stenlid m fl., 1995). Högre krav från massaindustrin på vedrådvaran har i stra delar av landet diskvalificerat rötad gran sm massaved (Sjöberg, 1994). Detta gör det angeläget att arbeta fram en snabb bjektiv metd sm kan identifiera mråden där rtröta med str sannlikhet förekmmer eller kan kmma att förekmma. Om man på ett enkelt sätt identifiera sådana mråden kan skötseln därefter anpassas av dessa för att i möjligaste mån minska de eknmiska förluster sm rtröta rsakar. Detta kan ske genm gallring vintertid, stubbehandling med urea- eller pergamentsvamplösning, tidigarelagd slutavverkning etc. (Stenlid, 1989b ). Ett första steg mt en sådan metd är att titta på hur rtröta krrelerar med lika träd-, bestånds- ch ståndrtsvariabler. Ett lämpligt material för uppgiften är data från Riksskgstaxeringen. I Riksskgstaxeringen bedöms rötförekmst i brrspån från ett stickprv av träd från prvytr. På prvytr bedöms eller mäts en rad lika variabler. Prvytrna inventeras årligen med en bjektiv rikstäckande design (Ranneby m.fl., 1987). Det finns ett 15-tal svamparter sm rsakar röta på svenska skgsträd. Den i särklass allvarligaste skadegöraren av rötsvamparna är Rttickan (Heterbasidin annsum). Rttickan angriper friska träd ch är därmed en primär skadegörare. Den har en primär samt en sekundär spridning. Den primära sker genm att luftburna sprer infekterar nyavverkade stubbar ch körskadr. Den sekundära spridningen sker genm att svampens mycel växer från ett infekterat träd eller stubbe till friska träd. För det senare krävs mycket nära kntakt mellan lika träds rötter då rttickan inte kan växa längre distanser fritt i marken. Rttickan förekmmer i Sverige i två lika frmer: S-frmen (Spruce) sm nästan enbart angriper gran, ch P-frmen (Pine) sm förutm gran även angriper tall ch björk m.fl. (Stenlid, 1989b, Stenlid m.fl., 1995, Bendz-Hellgren, 1995a). 6

8 Hnungsskivlingen (Armillaria s p) är på äldre träd främst en sekundär skadegörare, dvs den angriper träd sm av någn anledning redan är försvagade. I yngre bestånd såsm tall- ch granplanteringar kan Hnungsskivlingen även rsaka str skada på friska träd ch den angriper även lövträd. Hnungsskivlingen sprider sig liksm Rttickan med hjälp av sprer, men den främsta spridningen sker genm att buntar av mycelsträngar, Rhizmrfer, växer genmjrden ch infekterar friska rtsystem (Bendz-Hellgren, 1995b). Bland andra rötsvampar sm angriper tall, gran ch löv kan nämnas Blödskinn (Stereum sanguinlentum) sm angriper både tall ch gran, dck någt vanligare på gran. Fnösketicka (Fmesfmentarius) är mycket vanlig på björk ch bk. Ringröta (Phellinus pini) angriper gran ch äldre tallar. Svampars spridning ch tillväxt gynnas av relativt hög temperatur ch fuktighet samt av gd näringstillgång. Sprbildningen hs rtticka sker främst då temperaturen är över 0 C (Stenlid, 1989a). Tillväxten hs rötsvampar sker inm temperaturintervallet 0-40 C, med ett ptimum i intervallet C (Carling, 1984). En relativt hög fuktighet, särskilt under smmarhalvåret trde gynna svamp (Carling, 1984). Variabler sm krrelerar med mikr- ch makrklimat kan vara intressanta variabler för att förklara förekmst av röta. Även substratet har str betydelse för svampars tillväxt. Det är t.ex. välkänt att svampar trivs sämre i tallars kärnved. Detta berr på den låga fukthalten samt p.g.a. för svampen giftiga sk extraktivämnen (Thörnquist, 1990). Det kan tänkas att lika svamparters förmåga att angripa lika trädarter varierar. Av str betydelse är förekmsten av lika svamparter i mrådet, samt hur lång tid ett eventuellt angrepp har pågått. Rtrötan hs gran ökar med ett bestånds ålder ch är "särskilt svårartad på marker av gd bnitet där granen är växtlig ch frdvuxen" (Rennerfelt, 1945). Ett träds strlek krrelerar med dess ålder. Strleken hänger ckså ihp med trädets psitin i beståndet. Det har t. ex visat sig att rtröta hs gran ökar vid ökad brösthöjdsdiameter (Sjöberg, 1994). Rtröta hs gran är vanligast förekmmande i nrdligaste Sverige samt i sydligaste Sverige dvs Skåne, Blekinge, Gtland samt längs hela västkusten. Ca % av den avverkade vlymen är angripen i dessa mråden. Rtröta hs björk är vanligast längst nrrut, 7

9 20 % av den avverkade vlymen är angripen, för att sedan avta ju längre söderut i landet man kmmer. Hs tall är rtrötan inte alls lika vanlig sm hs gran ch björk. För landet sm helhet är bara 1-5 % av den avverkade vlymen angripen, med den högsta frekvensen i nrdligaste Sverige (Bengtssn, 1975). Syftet med detta arbete är att med hjälp av Riksskgstaxeringens insamlade material analysera förekmsten av rtröta på tall, gran ch björk fördelade på ett antal ståndrts-, bestånds- ch trädvariabler. Resultaten redvisas för hela landet ch uppdelat på reginer. Med hjälp av lgistisk regressinsanalys mdelleras sannlikheten för att ett träd är drabbat av rtröta. 8

10 2. Material ch metder 2.1 Material Denna studie baseras på data från Riksskgstaxeringen för åren Riksskgstaxeringen är en årligt återkmmande bjektiv stickprvsundersökning avsedd att beskriva tillstånd ch förändring av Sveriges skgar. Inventeringen genmförs i frm av en traktinventering, vilket innebär att ett antal cirkulära prvytr läggs ut i terrängen i ett kvadratiskt eller rektangulärt mönster, sk trakter. Det finns två lika typer av trakter, permanenta ch tillfälliga. En tillfällig trakt inventeras bara en gång medan en permanent trakt återinventeras med vissa tidsintervall. De tillfälliga trakternas syfte är främst att ge möjlighet att skatta tillstånd medan de permanenta trakternas syfte är att studera förändringar över tiden. A v ståndet mellan trakter varierar med längre avstånd i nrra än i södra Sverige. Också traktsidrnas längd varierar från 1800 meter i nrra Sverige till 300 meter i södra. Inm fem gegrafiska reginer numrerade från nrr till syd är både avstånd mellan trakter ch avstånd mellan prvytr inm trakter knstant. strleken på trakterna är anpassade till att mtsvara en arbetsdag (utm för tillfälliga trakter i regin 4 ch samtliga trakter i regin 5, där varje trakt mtsvarar en halv arbetsdag) (Figur l & 2). Prvytrna förekmmer i tre lika frmer; förrådsytr, återväxtytr samt stubbytr. Figur l Riksskgstaxeringens reginer 1-5 (Ranneby m fl, 1987) 9

11 På förrådsytr görs bl a en beskrivning av ståndrten, stamräkning vilket innebär diametermätning av träd 1.3 meter över marken (brösthöjd), samt ett slumpvis urval av prvträd. Urvalet av prvträd sker genm ett PPS-urval (prbability prprtinal t size) sm funktiner av träds diameter mätt i brösthöjd (ju större diameter ett träd har dest större sannlikhet föreligger att trädet blir ett prvträd). På prvträden görs ett antal mätningar, bl a av höjd ch brösthöjdsålder. Brösthöjdsålder erhålls genm att räkna årsringar från ett brrspån brrat med en sk tillväxtbrr från trädets mantelyta till dess märg l,3 meter van marken. På prvträd skattas även skadr subjektivt ch m trädet bedöms skadat registreras typ av skada, skadans mfattning, tidpunkt för skada samt skadersak. Registrering av rötskada sker vid rötförekmst i brrkärnan ch avser alla typer av röta sm kan knstateras. 560 trakter årligen fpe:enl 1050 trakter årligen G Radie - 10 m Radie - 7 m 8 eller 4 ytr per trakt 12 eller 6 ytr per trakt Figur 2 Riksskgstaxeringens inventeringsdesign 1998 (Fridman, 2000) Återväxtytr inventeras endast på kalmark eller där medelhöjden på beståndet ej överstiger l,3 meter. Stubbytr inventeras m det på ytan skett någn frm av avverkning under föregående tillväxtsäsng. På stubbar registreras bland annat dess diameter ch vid rötförekmst rötans frm: icke centrumställd röta, centrumställd fast röta, centrumställd lös lo

12 röta ch centrumställd hålröta. För de tre centrumställda röttyperna mäts ckså rötangreppets diameter. V arken återväxtytr eller stubbytr har använts i denna studie. Återväxtytr är inte relevanta ch alltför få stubbytr har hittills inventerats för att utgöra underlag för denna studie. Denna studie berör prvträd av gran, tall ch björk på delade tillfälliga förrådsytr på skgsmark. Skgsmark avser trädbevuxen mark med en förväntad tillväxt överstigande l m 3 sk/ha/år. En mer detaljerad beskrivning av Riksskgstaxeringens design ch de bakmliggande terierna finns i Ranneby m fl (1987). Det praktiska inventeringsarbetet beskrivs i Ann. (1999). En rad variabler sm insamlas av Riksskgstaxeringen ch dessutm kan tänkas krrelera med förekmst av rtröta namnges ch förklaras i tabell l. Variabler sm valts anses utifrån tidigare studier kunna ha ett lgiskt samband med rtröta. ståndrtsegenskaper inventeras alltid på en cirkelyta med 10meters radie med undantag för marklutning ch lutningsriktning sm bestäms på en yta med 20 meters radie. Prvträdsvariabler inventeras på prvträd inm en cirkelyta med radien 7 meter. Dessa är diameter, höjd, trädslag, trädklass ch skadetyp. V ariabier härledda från klavning har inventerats på en prvyta med 7 meters radie. Beståndsvariabler såsm beståndsålder, likåldrighetsklass, medelhöjd ch massaslutenhet bedöms på en yta med 20 meters radie. 11

13 Tabell 1 Variabler sm inventeras av Riksskgstaxeringen ch kan tänkas ha ett lgiskt samband med förekmst av rtröta. Variabel Bredgra Bestald B j rkand Diameter Dike Faltskik Förklaring Breddgrad, [1/10 ] Grundytevägd ttalålder, [år]. Bestäms genm brrning av minst två träd per prvyta. Andel björk. Anges sm tindelar av den ttala grundytan. stamdiameter i brösthöjd (1,3 m), [mm]. Dikning. O = Odikat, l = Dikat i nuvarande bestånd - diket fungerar. 2 =Dikat i förutvarande bestånd- diket fungerar. 3 = Dikat i nuvarande bestånd - diket fungerar ej. 4 = Dikat i förutvarande bestånd - diket fungerar ej. Fältskiktstyp 01 =Höga örter utan ris 09 = Smala gräs 02 = Höga örter med ris/blåbär 10 = Hög starr 03 = Höga örter med ris/lingn 11 = Låg starr 04 =Låga örter utan ris 12 =Fräken 05 = Låga örter med ris/blåbär 13 = Blåbär 06 = Låga örter med ris/lingn 14 = Lingn 07 =Utan fältskikt 15 =Kråkbär/ljung 08 =Breda gräs 16 = Fattigris Fuktigh Granand Markfuktighetsklass. Andel gran. l = Trr mark 2 = Frisk mark 3 = Frisk - fuktig mark 4 = Fuktig mark 5 =Blöt mark Anges sm tindelar av den ttala grundytan. Grytfalt Fältbedömd grundyta, [m 2 /ha]. Hj d Hj d h Humid Prvrädets höjd, [dm] Höjd över havet, [m]. Humiditet, [mm] Anges i närmaste 10-metersklass. Nederbörd minus ptentiell avdunstning under vegetatinsperiden. Jrdart Jrddjup Kustavst Likald Lngitud Jrdart Jrddjup Avstånd till Sveriges kust, [km]. Likåldrighet Lngitud, [1/10 ] l = Sediment med hög srteringsgrad 2 = Sediment med låg srteringsgrad 3 =Mrän l = Mäktigt jrddjup, mer än 70 cm 2 =Tämligen grunt jrddjup, cm 3 = Grunt jrddjup, mindre än 20 cm 4 = Mycket varierande jrddjup O= Ej likåldrigt l = Likåldrigt 12

14 .. frts. Tabell 1 Variabel Förklaring Lutning Medhj d Markens lutningsgrad på 20 m Medelhöjd, [dm]. 1=0- l m 2=1,1-2m 4 = 2,1-4 m 7 = 4,1-7 m 10=7,1-lOm 11 = 10,1 -m Natge Regin Naturgegrafiskt mråde. Riksskgstaxeringens reginer l =Arktiskt-alpin 2 =Alpin 3 = Nrdligt breal 4 =Nrdligt-sydligt breal 5 = Mellanbreal 6 = Sydligt breal 7 = Bareanemral 8 = Nemral l =Nrr- ch Västerbttens lappmark 21 =Nrr- ch Västerbttens kustland, Härjedalens kmmun samt Särna ch Idre församlingar i Dalarnas län 22 = Jämtlands län exkl. Härjedalens kmmun samt Västemrrlands län 3 =Gävlebrgs, Dalamas (exkl. Särna-Idre) ch Värmlands län 4 = Stckhlms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebr, Skarabrgs, Älvsbrgs, Jönköpings, Krnbergs, Kalmar ch Östergötlands län 5 = Gtlands, Blekinge, Skåne, Hallands samt Götebrgs- ch Bhuslän Riktning Rrlmva Sigran Sitall Lutningsriktning, anges för lutningar> l (se lutning) Rörligt markvatten 01 =Nrr 12 =Nrdst 02 =Ost 32 = Sydst l= Sällan- saknas 2 = Krtare perider 3 = Längre perider 03 = Syd 34 =sydväst 04 =Väst 14 =Nrdväst ståndrtsindex gran, [m]. Beräknas m gran är bnitetsvisande trädslag ståndrtsindex tall, [m]. Beräknas m tall är bnitetsvisande trädslag 13

15 .. frts. Tabell 1 Variabel Skadtyp Förklaring Typ av skada på prvträd. O= Oskadat = Kambieskada = stambrtt 23 = Trrtpp 24 = Varaktigt nedböjt 27 = Dubbelstam 31 = Rötskada = Rtskada 51 = Förlust barr/lövmassa 91 = Annan skada Sluthet Massaslutenhet, O Bedömning av i hur hög grad markens prduktinsförmåga utnyttjas Talland Andel tall. Anges sm tindelar av den ttala grundytan Textur Jrdartens textur Mrän l = stenig mrän 2 = Grusig mrän 3 = Sandig mrän 4 = Sandig- mig mrän 5 = Sandig- mig mrän 6 = Mig mrän 7 =Mjälig mrän 8 = Lerig mrän sediment Sten Grus Grvsand Mellansand Gr vm Finm Mjäla Lera Tradkl Trädklass l = Fristående 2 = Härskande 3 = Medhärskande 4 = Behärskad 5 = Undertryckt 6 = Underväxt 7 = Överståndare Trv Tradslag T summa Trvmark eller fastmark Trädslag för prvträd Temperatursumma, [ C] O = Fastmark, trvmark finns ej på ytan l = Fastmark, trvmark täcker mindre än halva ytan 2 = Fastmark, trvmark täcker mer än halva ytan 3 = Trvmark, trvmark täcker hela ytan 11 =Tall 21 =Gran 31 = Vårtbjörk 32 = Glasbjörk Den sammanlagda dygnsmedeltemperaturen över +5 C under vegetatinsperiden. 14

16 2.2 Metder Med hjälp av SAS-applikatinen Skgred gjrdes ett utplck av data ur Riksskgstaxeringens databas "Taxbas". Utplcket bestd av samtliga mellan åren av Riksskgstaxeringen inventerade prvträd samt till dessa träd hörande i tabell l givna träd-, bestånds- ch ståndrtsvariabler. Ur utplcket srterades sedan de prvträd av gran, tall ch björk fram sm härrörde från delade tillfälliga förrådsytr på skgsmark. Träd-, bestånds- ch ståndrtsvariabler delades sedan upp på regin ch länsnivå för de tre trädslagen (tabell 2). Tabell 2 Antal träd i utplcket fördelade på trädslag ch regintillhörighet Trädslag: Gran Tall Björk Regin: Antal träd: skattning av rötförekmst De insamlade variablerna användes till att skatta rötförekmst för hela landet, för reginer samt för enskilda län. För varje enskilt prvträd gavs den studerade variabeln röta värdet l m prvträdet var rötat, annars värdet O. För varje trädslag per regin- ch län skattades den prcentuella andelen röta hs prvträd med det för de samplade prvträden aritmetiska medelvärdet: n LYi y = l 00 *..i::!. n där y = skattad prcentuell andel röta, Yi = l m prvträd nr i är rötat, annars O, n= antal prvträd inm det studerade gegrafiska mrådet ch i avser löpande numrering. 15

17 Kartr sm åskådliggör rtrötans gegrafiska spridning har framställts med hjälp av GISprgrammet Are View. För att framställa dessa kartr utnyttjades resultaten av bserverade värden av andelen rtröta hs gran, tall ch björk på regin- ch länsnivå. Två stycken shape-filer innehållande plygnskikt föreställande Sveriges kmmuner samt Riksskgstaxeringens reginer erhölls från institutinen för skglig resurshushållning ch gernatik, avdelningen för skglig fj ärranalys. Shape-filen innehållande krnmungränser mdifierades genm att sammanfga krnmungränserna i varje enskilt län så att en plygnskikt bestående av Sveriges länsgränser erhölls. I shape-filens attributtabell angavs sedan den skattade andelen röta för respektive plygn (gegrafiskt mråde). På detta sätt skapades temakartr föreställande den gegrafiska förekrnsten av rtröta (Ann, 1996) Lgistisk regressin Flera ej kntinuerliga variabler transfrmerades till sk indikatrvariabler. Detta innebär att variabeln tilldelas värdet O eller l. Exempelvis är variabeln örter= l m variabeln faltskik=l, 2, 3, 4, 5, 6 eller 7, annars O. I tabell 3 visas vilka variabler sm transfrmerats. Tabell 3 Ej kntinuerliga variabler sm transfrmerats till indikatrvariabler Variabel Gammal variabel Variabel Gammal variabel DikeO Dike= O Natgel Natge =l Dike l Dike= l Natge2 Natge = 2 Dike2 Dike= 2 Natge3 Natge = 3 Dike3 Dike= 3 Natge4 Natge = 4 Dike4 Dike =4 Natge5 Natge = 5 Örter Faltskik = 01, 02, 03, Natge6 Natge = 6 04, 05, 06, 07 Gräs Faltskik = 08, 09 Natge7 Natge = 7 starrfräken Faltskik = 10, 11, 12 Natge8 Natge = 8 16

18 . frts. Tabell 3 Variabel Gammal variabel Variabel Gammal variabel Ris Faltskik = 13, 14 Riktning l Riktning= 01 Sämre Faltskik = 15, 16 Riktning12 Riktning= 12 Fuktl Fuktigh =l Riktning2 Riktning= 2 Fukt2 Fuktigh = 2 Riktning32 Riktning= 32 Fukt3 Fuktigh = 3 Riktning3 Riktning= 3 Fukt4 Fuktigh = 4 Riktning34 Riktning = 34 FuktS Fuktigh = 5 Riktning4 Riktning= 4 Jrdart! Jrdart= l Riktning14 Riktning= 14 Jrdart2 Jrdart= 2 Rö rimval Rrlmva =l Jrdart3 Jrdart= 3 Rörlmva2 Rrlmva = 2 Jrddjup l Jrddjup = l Rörlmva3 Rrlmva = 3 Jrddjup2 Jrddjup = 2 Röta Skadtyp = 31 Jrddjup3 Jrddjup = 3 Textur! Textur= l Jrddjup4 Jrddjup = 4 Textur2 Textur= 2 KlimatO Klimat= O Textur3 Textur= 3 Klimatt Klimat= l Textur4 Textur= 4 Klimat2 Klimat= 2 Texturs Textur= 5 Klimat3 Klimat= 3 Textur6 Textur= 6 Klimat4 Klimat= 4 Textur7 Textur= 7 Klimats Klimat= 5 Texturs Textur= 8 Klimat6 Klimat= 6 Trädklass l Tradkl =l Lutning l Lutning= l Trädklass2 Tradkl = 2 Lutning2 Lutning= 2 Trädklass3 Tradkl = 3 Lutning4 Lutning= 4 Trädklass4 Tradkl = 4 Lutning7 Lutning= 7 Trädklass s Tradkl = 5 Lutning! O Lutning= 10 Trädklass6 Tradkl = 6 Lutning H Lutning= 11 Trädklass7 Tradkl = 7 Regin l Regin= l Trv Trv= 3 Regin2 Regin= 21, 22 Ej trv Trv= O, l, 2 Regin3 Regin= 3 Gran Tradslag = 21 17

19 .. frts. Tabell 3 Variabel Gammal variabel Variabel Gammal variabel Regin4 Regin= 4 Tall Tradslag = 11 Regins Regin= 5 Björk Tradslag = 31, 32 Lgistisk regressin har tillämpats för att skatta sannlikheten att ett träd är drabbat av rtröta. Metden är bland annat lämplig för att skatta binmialfördelade berende variabler ch har tidigare använts för detta ändamål i skgliga sammanhang (Fridman, 2000). I denna studie är den binmialfördelade variabeln "Röta" berende variabel. Om ett träd är rötat får den berende variabeln värdet l, annars O. Sannlikheten för att ett träd är rötat skattas med följande lgistiska mdell (Hsmer & Lemeshw, 1989): P (Röta) = l ef(x) f(x) + e, där P(Röta) är sannlikheten för att ett träd är rötat, f(x) är en funktin sm benämns lgit(p), a är en skattad parameter av knstant typ, f3i är skattad parameter nummer i ch x; är berende variabel nummer j. Mdellen anpassades (med prceduren stegvis lgistisk regressin) med hjälp av statistikprgrammet SAS 6.12 (Ann. 1990). För mdellen signifikanta berende variabler (p < 0.05) kntrllerades linjeariteten genm att i ett diagram pltta variabeln uppdelad i upp till ti klasser mt residualer (figur 3). Syftet var att finna ett så linjärt samband sm möjligt för varje enskild klassindelad berende variabel ch den berende variabeln Röta. A v detta följer att vissa berende variabler förekmmer i transfrmerad frm ch att vissa på förhand tänkbara utgått. 18

20 UnJarltet DiaMeter RI':S d DIA BOO Figur 3 Variabeln diameter (mm) plttad mt residualerna för skattningen När samtliga signifikanta variablers "bästa" linjära frm fastställts utnyttjades prceduren stegvis urval för att fastställa den slutliga mdellen. Detta gick till så att samtliga (i sin linjära frm) signifikanta variabler genmgick prceduren. Prceduren innebär att ett justerat chi 2 -värde beräknas för alla dessa variabler. Den variabel sm har det största chi 2 - värdet läggs till mdellen m detta är högre än ett på förhand bestämt gränsvärde. Är det inte det avslutas prceduren ch är det det görs prceduren m. Nästa steg är att alla variabler sm för tillfället ingår i mdellen testas mt gränsvärdet för att få stanna kvar i mdellen ch m någn variabel inte klarar testet plckas den brt. Denna prcedur upprepas ända tills det inte finns någn ytterligare variabel sm uppfyller kraven för att läggas till i mdellen, (figur 4). I denna studie har gränsvärdet p=0.05 valts både för att en variabel skall läggas till sm att plckas brt från mdellen. 19

21 START Justerat chi2-test på alla variabler ej ingående i mdellen. Variabeln med högst che går vidare till nästa steg i prceduren Klarar alla i mdellen ingående variabler gränsvärdet för att stanna kvar i mdellen (p=0,05)? Variabeln läggs till i mdellen Klarar variabeln med det högsta Justerade chi2 -värdet gränsen för att ingå i mdellen (p=0,05)? Den eller de variabler sm inte klarar gränsvärdet plckas brt från mdellen ( Mdellen färdig Figur 4 Arbetsgång vid mdellbyggande enligt metden stegvist urval Validering av funktiner Validering av de genm lgistisk regressin erhållna funktinerna för att skatta sannlikheten att ett träd är rötat har skett genm att applicera funktinerna på data insamlat under 1999 års Riksskgstaxering. Ett utplck gjrdes ur 1999 års material med samma tillvägagångssätt sm användes för att göra utplcket sm funktinerna är baserade på. För valideringsmaterialet beräknades en rötandel på riks- ch reginnivå för respektive trädslag. Efter applicering av funktinerna erhölls för varje träd en skattad sannlikhet för att trädet var rötat: P( Röta). Ett medelvärde av den för alla träd skattade sannlikheten beräk- L P(röta) nades för varje gegrafiskt mråde: =--- n 20

22 Varje beräknad sannlikhet testades ckså mt ett likfrmigt fördelat slumptal, m P( röta) befanns vara högre än tillhörande slumptal bestämdes att mdellen skattat trädet sm rötat. En rötandel för varje regin samt trädslag skattades, y, genm att summera antalet träd sm vid test mt ett slumptal skattats sm rötade ch sedan dividera denna summa med antalet träd. Detta förfarande ger ett grvt mått på hur väl mdellerna fungerar för att skatta rötförekmst i medeltal. För att utvärdera hur väl mdellerna "hittar röta" hs enskilda träd har antalet träd sm vid test mt ett slumptal skattats sm rötade, ch i verkligheten var rötade, dividerats med ttalt antal rötade träd. På detta sätt har en "träffprcent" räknats fram för varje mdell. Med samma tillvägagångssätt har även undersökts hur väl mdellerna förutsäger att ett träd inte är rötat. 21

23 3. Resultat Denna studie visar att av de trädslag sm studerats är björk mest drabbat av rtröta (11,9%, Tabell 6 ), därefter gran (8,0%, Tabell 4) ch minst drabbad är tall med en marginell rötfrekvens (0,6%, Tabell 5). Rtröta hs björk uppvisar en str reginal variatin. Ju längre nrrut i Sverige dest högre andel av träden är rötade. I regin l, där björk är mest drabbad, är 18,4 % av träden rötade medan björkarna i regin 4 klarar sig bäst ch har en rötfrekvens på 7,3 %. Förekmst av rtröta på gran är störst i regin 4 där nästan lo% av träden är rötade. Minst drabbade är gran i regin 3 med en rötandel på 6,3 %. Den reginala variatinen av rtröta hs gran är inte särskilt str. En viss ökning sker dck från nrr till söder. Tall är inte lika drabbad av rtröta sm gran ch björk. Regin 2 är den regin sm har störst andel rtröta där 0,9 % av tallarna är rötade. Funktiner för att skatta sannlikheten att ett träd är rötat har tagits fram med hjälp av lgistisk regressin för trädslagen björk, gran ch tall. Funktinerna är fördelade på Riksskgstaxeringens fem lika reginer samt på riksnivå. De av de testade variablerna (Tabell l) sm befunnits signifikanta ch därmed ingår i respektive funktin har beskrivits med grafer, Figur 5 - Figur 100. I funktinerna för gran på riksnivå ( Tabell 7), regin l (Tabell 8), regin 2 (Tabell 9), regin 3 (Tabell 10) samt regin 4 (Tabell 11) uppvisar den berende variabeln brösthöjdsdiameter den högsta signifikansen. I samtliga fall ökar andelen rötskadade träd med ökande diameter (Figur 13, Figur 21, Figur 31, Figur 35, samt Figur 38). För gran i regin 5 (Tabell 12) uppvisar variabeln beståndsålder högst signifikans. Andelen rötskadade träd ökar med ökande beståndsålder (Figur 46). 22

24 I funktinen för tall på riksnivå (Tabell 13) har variabeln brösthöjdsdiameter (Figur 52) högst signifikans, andelen röta i träden ökar med ökande brösthöjdsdiameter. I funktinen för tall i regin l (Tabell 14) är den mest signifikanta variabeln diameter2 (Figur 60). Andelen rötade träd ökar med ökande brösthöjdsdiameter. I funktinen för tall i regin 2 (Tabell 15) uppvisar indikatrvariabeln lutningsklass 7 (Figur 65) den högsta signifikansen. Andelen röta tycks öka med ökande marklutning. I funktinen för regin 3 (Tabell 16) är indikatrvariabeln textur l (Figur 67) den mest signifikanta. I funktinen för tall i regin 4 (Tabell 17) är variabeln höjd över havet (Figur 70) den mest signifikanta, andelen röta tycks minska med ökad höjd över havet. För tall i regin 4 förekmmer ingen röta på altituder högre än 150 m ö h (i denna studie). För tall i regin 5 kunde ingen funktin framtas då endast ett träd var rötat. I funktinerna för björk på riksnivå (Tabell 18), regin 2 (Tabell 20) samt regin 3 (Tabell 21) uppvisar variabeln beståndsålder (Figur 7 4, Figur 82 samt Figur 87) den högsta signifikansen, i samtliga fall ökar andelen röta med ökande beståndsålder. För funktinerna för björk i regin l (Tabell l9) ch regin 4 (Tabell 22) är variabeln brösthöjdsdiameter (Figur 80, Figur 93) den mest signifikanta, i bägge fallen ökar andelen röta med ökande diameter. I funktinen för björk i regin 5 (Tabell 23) är variabeln beståndsmedelhöjd (Figur 95) den mest signifikanta, andelen röta tycks öka med ökad medelhöjd. En validering av samtliga mdeller har gjrts med hjälp av 1999 års data från Riksskgstaxeringen. När mdellerna applicerades på valideringsdata uppvisade mdellerna för björk (Tabell 24) vissa skillnader då de både över- ch underskattade förekmsten av röta. Mdellerna för gran (Tabell 25) ch tall ( Tabell 26) uppvisade inga "systematiska" fel. Mdellerna befanns skatta rötförekmst på reginnivå på ett tillfredsställande sätt, medan samtliga mdeller uppvisade dålig träffsäkerhet på trädnivå. Bäst på att hitta enskilda rötade träd var mdellen för björk i regin l sm skattade 33% av de träd sm faktiskt var rötade sm rötade. Sämst på att hitta enskilda träd var mdellerna för tall på riksnivå, regin l, regin 3 samt regin 4 sm alla hade en träffsäkerhet på O % när det gäller att hitta enskilda rötade träd. 23

25 Följande berende variabler har bedömts sm intressanta att nämna, antingen därför att de förekmmer sm signifikanta i flera av de framtagna funktinerna, eller därför att de mnämnts i tidigare studier: Brösthöjdsdiameter-andelen träd med röta ökar med ökande diameter. Variabeln är både mnämnd i tidigare studier ch förekmmer sm signifikant i 13 av 18 funktiner. Den har alltså betydelse för både gran (Figur 13, Figur 21, Figur 31, Figur 35, Figur 38), tall (Figur 52, Figur 60, Figur 62) ch björk (Figur 75, Figur 80, Figur 83, Figur 88, Figur 93). Trädhöj dl beståndsmedelhöjd-hs gran (Figur 7, Figur 14, Figur 22, Figur 24, Figur 27, Figur 30, Figur 40) ch björk ( Figur 76, Figur 84, Figur 87, Figur 95) förekmmer samband mellan andel röta ch trädets höjd eller beståndsmedelhöj den, andelen träd med röta tycks öka med ökad trädhöjd l medelhöjd. Sambandet tycks vara likartat även för tall (Figur 53). Beståndsålder-för alla tre studerade trädslag finns klara samband mellan rötfrekvens ch beståndets ålder. Andelen träd med röta ökar med beståndsåldern (gran: Figur 11, Figur 23, Figur 37, Figur 46; tall: Figur 61, Figur 71; ch björk: Figur 74, Figur 81, Figur 82, Figur 87). Marklutning-det finns samband mellan markens lutningsgrad ch andelen röta för både gran (Figur 19, Figur 33, Figur 44, Figur 49), tall (Figur 65) ch björk (Figur 99). I majriteten av de fall variabeln förekmmer i funktiner tycks det sm m andelen rötade träd ökar med ökande marklutning, detta gäller upp till lutningsklass 7 ch 10. Vid brantare lutning tycks rötfrekvensen avta någt. Markens lutningsriktning-det tycks sm att träd sm växer i en nrdstlig - sydstlig sluttning i någt högre grad är angripna av rtröta än de träd sm växer i sluttningar åt 24

26 andra väderstreck. Detta samband kan hittas hs samtliga studerade trädslag (Figur 20, Figur 45, Figur 59, Figur 66, Figur 69, Figur 91, Figur 100). Höjd över havet-för gran på riksnivå avtar andelen rötade träd med ökande höjd över havet upp till en nivå på 350 m ö h. Därefter ökar andelen röta kraftigt med ökande höjd över havet (Figur 5). För tall i regin 4 tycks rötandelen minska med ökande höjd över havet (Figur 70). Hs björk förekmmer inte variabeln i någn funktin. Marlifuktighet-för gran tycks det sm m rötfrekvensen avtar med ökande markfuktighet (Figur 16, Figur 41, Figur 48). För tall däremt tycks det sm m, tvärtemt för gran, andelen träd med röta ökar med ökande markfuktighet (Figur 57). För björk tycks det sm m det finns en högre rötandel bland träd på trra ch blöta marker (Figur 77, Figur 96). Trädslagsblandning-i funktinen för gran på riksnivå förekmmer granandel, tallandel samt björkandel sm signifikanta variabler. Ett tydligt samband kan utläsas mellan rötförekmst ch andel gran i beståndet, ju högre andel gran dest högre andel rötade träd (Figur 9, Figur 28). Vad gäller tallandel tycks det sm m rötfrekvensen hs gran avtar med ökad inblandning av tall på ytan (Figur 8), detta samband syns än tydligare för variabeln björkandel (Figur 10). Fältskiktstyp-för gran tycks det sm m en högre andel röta kan återfinnas inm de bördigare fältskiktstyperna örter ch gräs (Figur 18, Figur 25, Figur 43, Figur 50). Tallen tycks vara mest rötad när den växer på marker med sämre fältskiktstyper (Figur 56, Figur 58). För björk verkar det sm m andelen röta ökar med sämre fältskiktstyper (Figur 78, Figur 98). Jrdartens textur-granen tycks vara mer drabbad av rtröta på finkrniga marker (mig sandig-mig mrän - mjälig mrän eller grvm - mjäla på sediment) (Figur 32). 25

27 Temperatursumma - för björk kan utläsas ett klart samband mellan en minskande rötfrekvens med en ökande temperatursumma (Figur 73, Figur 89) 26

28 Tabell 4 Rtröta hs gran - för reginer samt på riksnivå Gran Regin Andel röta (%) n 1 7, , , , , Ttalt för Sverige 8, Tabell 5 Rtröta hs tall - för reginer samt på riksnivå Tall Regin Andel röta (%) n 1 0, , , , ,1 986 Ttalt för Sverige 0, Tabell 6 Rtröta hs björk - för reginer samt på riksnivå Björk Regin Andel röta (%) n 1 18, , , , ,0 Ttalt för Sverige 11,

29 Tabell 7 Mdell för att skatta sannlikheten att ett träd är rötskadat, gran på riksnivå Gran Riksnivå Oberende variabler Kefficient Medelfel Wald chi 2 Knstant -6,0144 0, ,4439 Höjd över havet -0, , ,6966 Humiditet -0, , ,3158 Medelhöjd 0, , ,8630 Tallandel 0,2188 0, ,0783 Granandel 0,2321 0, ,6236 Björkandel 0,1937 0,0776 6,2298 Beståndsålder 0, , ,6199 Lngitud -0, , ,5780 Diameter 0,0222 0, ,6291 Höjd -0,0167 0, ,7015 Likåldrighet -0,2183 0,0903 5,8394 Fukt 2 0,2021 0,0765 6,9819 Trvmark -0,5833 0, ,3812 Gräs 0,2008 0,09 4,9802 Ris -0,2410 0,0867 7,7284 Lutning 4 0,2202 0,0849 6,7181 Lutning 7 0,4696 0, ,8086 Lutningsriktning 3 0,2238 0,1138 3,8697 Diameter 2-0, , ,6527 n=

30 18 Höjd över havet (m) lo 8 % ti!:tij i! t _(!'_l)_ J l <() n Figur 5 Gran på riksnivå - Andel röta fördelat över klasser av variabeln höjd över havet Figur 6 Gran på riksnivå - Andel röta fördelat över klasser av variabeln humiditet lo Medelhöjd (dm) == i 1 ======;==a======= 2000 % O +U n 1000 Tallandel (1/10) 12 lo l illl% On l : 2000 ]{ 000 n Figur 7 Gran på riksnivå - Andel röta fördelat över klasser av variabeln beståndsmedelhöjd Figur 8 Gran på riksnivå - Andel röta fördelat över klasser av variabeln tallandel % l lo n % EL l O +- O +- J, ri {rrljtz lo n Figur 9 Gran på riksnivå - Andel röta fördelat över klasser av variabeln granandel Figur 10 Gran på riksnivå - Andel röta fördelat över klasser av variabeln björkandel 29

31 14 J!.e_s! l!d_s_å!d_e_r _( r) 450J % CDJ 350J 3CIXJ 250J n %6-2CIXJ 150J -,--J"""' l:xj 50J 4 2 Lngitud... """'- IIO.,...OL n Figur 11 Gran på riksnivå - Andel röta fördelat över klasser av variabeln beståndsålder Figur 12 Gran på riksnivå - Andel röta fördelat över klasser av variabeln lngitud CDJ Pl l_e!.{tl}!tl) J % - --tll h O n 350J CIXJ cy ''"""---, '-r-"'-""-+ D J J n 2:xJ 150J l:xj 50J Trädhöjd (dm) ==] [=6== = =0=0-= 1500 % n 4 Q Q+-'"'"-;--..._...,.,_..._,_ Figur 13 Gran på riksnivå - Andel röta fördelat över klasser av variabeln brösthöjdsdiameter Figur 14 Gran på riksnivå - Andel röta fördelat över klasser av variabeln trädhöjd !- k _å!d!9! CIXJ /s l Ej lik =========----=111 % n l --+ lik CXXl n 4CDJ 2:xJ % l t g!j s_!<! S_!) ========= ==== ---,--"""""--(} CIXJ 6CXXl 50JO 4CDJn 3CIXJ 2:xJ 1000 Figur 15 Gran på riksnivå - Andel röta fördelat över klasser av variabeln likåldrighet Figur 16 Gran på riksnivå - Andel röta fördelat över klasser av variabeln markfuktighetsklass 30

32 Trvmark !1% On ; l , Ej trv trv n f.ält i 1SJ'iJ)_ (:fj:jj 10 8 % r----r örter Gri'E s tarfrd<en R is Sönre 5CD) n Figur 17 Gran på riksnivå - Andel röta fördelat över klasser av variabeln trvmark Figur 18 Gran på riksnivå - Andel röta fördelat över klasser av variabeln fältskiktstyp 14 _ t_11 n _g_s a_s (:fj:jj 12 _Q lo % CD) n lo 8 % 6 4 2!JtnJIJ.g_s_ri!<tnjg O BOJ n lo ll Figur 19 Gran på riksnivå - Andel röta fördelat över klasser av variabeln lutningsklass Figur 20 Gran på riksnivå - Andel röta fördelat över klasser av variabeln lutningsriktning 31

33 Tabell 8 Mdell för att skatta sannlikheten att ett träd är rötskadat, gran i Riksskgstaxeringens regin l Gran Regin l Oberende variabler Knstant Medelhöjd Beståndsålder Diameter Höjd Ris Kefficient -7,8359 0,0205 0,0134 0,0138-0,0233 0,6853 Medelfel Wald che 1, ,5973 0, ,2617 0, ,1098 0, ,9512 0, ,25 0,3361 4,1579 N= """' 1!111 Diameter (mm) : %f l n t-- t r- t-t-- r t n % n Figur 21 Gran i regin 1 - andel röta fördelat över klasser av brösthöjdsdiameter Figur 22 Gran i regin 1 - andel röta fördelat över klasser av trädhöjd 32

34 Beståndsålder (År) 20, ==-=-==-=-=-=.:...::..=..:_..L..:.:-"-, n % 10 5 Beståndsmedelhöjd (dm) n Figur 23 Gran i regin 1 - andel röta fördelat över klasser av beståndsålder Figur 24 Gran i regin 1 - andel röta fördelat över klasser av beståndsmedelhöjd 14,0 Fältskikt 12,0 10,0 % 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Örter starrfräken Sämre Gr äs Ris Figur 25 Gran i regin 1 - andel röta fördelat över klasser av fältskiktstyp 33

35 Tabell 9 Mdell för att skatta sannlikheten att ett träd är rötskadat, gran i Riksskgstaxeringens regin 2 Gran Regin 2 Oberende variabler Kefficient Knstant Humiditet Medelhöjd Granandel Lngitud Diameter Höjd Textur Lutning Medelfel Wald che n= r- : :.:_::.-'---lc.. :_!. --., / 10 sr---- s n <O Q % Beståndsmedelhöjd (dm) _! -'---'---r u n t--m!i-- Of--11.,...,..._.,-- 200,_...,.._,_ Figur 26 Gran i regin 2 - andel röta fördelat över klasser av humiditet Figur 27 Gran i regin 2 - andel röta fördelat över klasser av beståndsmedelhöjd 34

36 Granandel (111 O) %6 n c W H m Lngitud % 5 n Figur 28 Gran i regin 2 - andel röta fördelat över klasser av granandel Trädhöjd (dm) Figur 29 Gran i regin 2 - andel röta fördelat över klasser av lngitud 1111% l Diameter (mm) O n % 15 6 n Q HXJ Figur 30 Gran i regin 2 - andel röta fördelat över klasser av trädhöjd Figur 31 Gran i regin 2-andel röta fördelat över klasser av brösthöjdsdiameter %s =l:l L Jrdartens Textur ().--- f f-- f-- f-- f-- f-- r--- r--- r--- r--- r--- f--- f--- f-- f---- f-- r n M l:)f!s_ t11l n _g gr:_ a n Figur 32 Gran i regin 2 - andel röta fördelat över klasser av jrdartens textur Figur 33 Gran i regin 2 - andel röta fördelat över klasser av markens lutningsgrad 35

37 Tabell lo Mdell för att skatta sannlikheten att ett träd är rötskadat, gran i Riksskgstaxeringens regin 3 Gran Regin 3 Oberende variabler Kefficient Medelfel Knstant Breddgrad Lngitud Diameter Wald che n= n % Q-175 Diameter (mm) 600 4, % n Figur 34 Gran i regin 3 - andel röta fördelat över klasser av lngitud Figur 35 Gran i regin 3 - andel röta fördelat över klasser av brösthöjdsdiameter Breddgrad 9,----, % 4 3 n Figur 36 Gran i regin 3 - andel röta fördelat över klasser av breddgrad 36

38 Tabell 11 Mdell för att skatta sannlikheten att ett träd är rötskadat, gran i Riksskgstaxeringens regin 4 Gran Regin 4 Oberende variabler Kefficient Knstant Diameter Beståndsålder Humiditet Medelhöjd Beståndsålder Diameter Fukt Trvmark Gräs Lutning l Lutningsriktning Lutningsriktning Medelfel Wald chi * n= ,----'----r % 0 st n 800 e t JUII _DJ<r!l t r-_cm_n:t)_ ] l======== % n ,--"""" Figur 37 Gran i regin 4 - andel röta fördelat över klasser av beståndsålder Figur 38 Gran i regin 4 - andel röta fördelat över klasser av brösthöjdsdiameter 37

39 % 6 s n _,_ "-+ < ,0 ----'==-====.::.-=.L:: '-=.:-'L_--, M 1 % 6,0 -\--- 4, !1" ,0 M " Figur 39 Gran i regin 4 - andel röta fördelat över klasser av humiditet Figur 40 Gran i regin 4 - andel röta fördelat över klasser av beståndsmedelhöjd 14 l k u_ gh_ej CXXl / n n CXXl 500 Trvmark 12, , , / 6, n , , ,0 Ej Trv Trv Figur 41 Gran i regin 4 - andel röta fördelat över markfuktighetsklass Figur 42 Gran i regin 4 - andel röta fördelat över klasser av trvmark / Gräs Fältskikt Ris n Lutning n / Figur 43 Gran i regin 4 - andel röta fördelat över fältskiktsklasser Figur 44 Gran i regin 4 - andel röta fördelat över marklutningsklasser 38

40 Lutningsriktning ö----- % n Figur 45 Gran i regin 4 - andel röta fördelat över lutningsriktningar Tabell 12 Mdell för att skatta sannlikheten att ett träd är rötskadat, gran i Riksskgstaxeringens regin 5 Gran Regin 5 Oberende variabler Kefficient Medelfel Wald che Knstant Beståndsålder Lngitud Fukt Ris Lutning Lutning Beståndsålder n=

41 / 500 n / Lngitud n _ lj 500 n Figur 46 Gran i regin 5 - andel röta fördelat över klasser av beståndsålder Figur 47 Gran i regin 5 - andel röta fördelat över klasser av lngitud = % n ; _O u n Figur 48 Gran i regin 5 - andel röta fördelat över markfuktighetsklasser Figur 49 Gran i regin 5 - andel röta fördelat över lutningsklasser Fältskikt lo CO Grä; Starfrd<En Ris S ätte Figur 50 Gran i regin 5 - andel röta fördelat över fältskiktsklasser 40

42 Tabell 13 Mdell för att skatta sannlikheten att ett träd är rötskadat, tall på riksnivå Tall Riksnivå Oberende variabler Kefficient Medelfel Wald che Knstant Beståndsålder Breddgrad Diameter Trädhöjd Trvmark Sämre n=lll n % " ,-..._-,---,.)1-j Figur 51 Tall på riksnivå - Andel röta fördelat över klasser av variabeln beståndsålder Figur 52 Tall på riksnivå - Andel röta fördelat över klasser av variabeln brösthöjdsdiameter 41

43 Trädhöjd 0,8 (dm) Q Q ,5 %0,4 0,3 0,2 O, l lo n Breddgrad (1 /1 O) 1, , % n 0, , , Figur 53 Tall på riksnivå - Andel.röta fördelat över klasser av variabeln trädhöjd Figur 54 Tall på riksnivå - Andel röta fördelat över klasser av variabeln breddgrad %0,5 0,4 0,3 0,2 O, i +--- Fastmark Trvmark Trv i n Fältskikt 1, :: ---nu uj % n-u nu 1, O n % 0,8 0,6 0,4 0, Örter Gräs starrfräken Ris Sämre n iooo Figur 55 Tall på riksnivå - Andel röta fördelat över variabeln trvmark Figur 56 Tall på riksnivå - Andel röta fördelat över klasser av fältskiktstyp 42

44 Riks Tabell 14 Mdell för att skatta sannlikheten att ett träd är rötskadat, tall i skgstaxeringens regin 1 Tall Regin 1 Oberende variabler Kefficient Knstant Fukt Sämre Lutningsriktning Lutningsriktning Diameter Medelfel Wald chi E n= 889 2, _ ,5 % 1, II Ony , , ,--"-' n % 3,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Fältskikt Örter Gräs starrfräken Ris Sämre n Figur 57 Tall i regin 1 - andel röta fördelat över markfuktighetsklasser Figur 58 Tall i regin 1 - andel röta fördelat över fältskiktstyper 43

45 % Lutningsriktning O n Q_ 80 %1,5 60 n % , Diameter (mm) Q_ - jm%l l n n --"-l s n Figur 59 Tall i regin 1 - andel röta fördelat över markens lutningsriktning Figur 60 Tall i regin 1 - andel röta fördelat över klasser av variabeln diameter Riks Tabell 15 Mdell för att skatta sannlikheten att ett träd är rötskadat, tall i skgstaxeringens regin 2 Tall Regin 2 Oberende variabler Kefficient Medelfel Wald che Knstant Beståndsålder Diameter Textur Sämre Lutning Lutning Lutningsriktning n=

46 3,5 3,0 2,5 2,0 % 1,5 l, O 0, Be! d! e s _ 11 % n _ö _ lj _ () ,0 +-'"""' n Diameter (mm) :: i : <J () : u l ;:l:r :: 3, n , % n 1,5 600 l, O 400 0, ,0 -t---,- ---,---"""''----r---\ O-l 00 l l Figur 61 Tall i regin 2 - andel röta fördelat över klasser av beståndsålder Figur 62 Tall i regin 2 - andel röta fördelat över klasser av brösthöjdsdiameter -- - Fältskikt 3, , _ - 2, % 1, ,0 0,5 0,0 Gr ä; Starfrd<En R is SärT e n % 10,0 9,0-8,0-7,0-6,0-5,0-4,0-3,0-2,0-1,0-0,0-0- Jrdartens textur (") 111 % r- u O n ---' III w _()_ n Figur 63 Tall i regin 2 - andel röta fördelat över fältskiktstyper Figur 64 Tall i regin 2 - andel röta fördelat över jrdartstextur % 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-2 Marklutning, %- O n - ' n ,0 2,5 Lutningsriktning {:;-r- - - n r ,0 200 %1,5 n 150 1,0 0,5 0,0 l l Figur 65 Tall i regin 2 - andel röta fördelat över marklutning Figur 66 Tall i regin 2 - andel röta fördelat över lutningsriktning 45

47 Riks Tabell 16 Mdell för att skatta sannlikheten att ett träd är rötskadat, tall i skgstaxeringens regin 3 Tall Regin 3 Oberende variabler Kefficient Medelfel Wald che Knstant Textur l Ej likåldrigt Lutningsriktning n= 2624 Jrdartens textur % j::l :: n Likåldrighet % n ,4 1.2 % l 0,8 0, ,2 Ejlik Lik n Figur 67 Tall i regin 3 - andel röta fördelat över jrdartens textur Figur 68 Tall i regin 3 - andel röta fördelat över variabeln likåldrighet 1,6 1,4 1,2 1,0 %0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 -v l u L utnmgsn 'k tmng u 300 r % 250 n - ;-- - Il f-- - -, n Figur 69 Tall i regin 3 - andel röta fördelat över markens lutningsriktning 46

48 Riks Tabell 17 Mdell för att skatta sannlikheten att ett träd är rötskadat, tall i skgstaxeringens regin 4 Tall Regin 4 Oberende variabler Kefficient Medelfel Wald che Knstant Höjd över havet Beståndsålder Trvmark n= ,2, '-'-':X::..."'-'...::'-'--'-'.:::0.:..::'-'-l.!.!.:,l, 800 0,8 %0,6 0,4 0, r----:: n '----l ,----.,...,...-j 100 -,-----,-----, Beståndsålder (år) 3, ' , , w % 500 n 1, , , Figur 70 Tall i regin 4 - andel röta fördelat över klasser av variabeln höjd över havet Figur 71 Tall i regin 4 - andel röta fördelat över klasser av variabeln beståndsålder 1,6,-----'--"'-'-'-'-'-'-'=-'-'--==-r , , , % 0, , , , , Fastmark Trv Figur 72 Tall i regin 4 - andel röta fördelat över variabeln trvmark 47

49 Tabell 18 Mdell för att skatta sannlikheten att ett träd är rötskadat, björk på riksnivå Björk Riksnivå Oberende variabler Knstant Temperatursumma Beståndsålder Diameter Trädhöjd Fukt 3 Fukt 5 Sämre Jrddjup 2 Diameter 2 Kefficient Medelfel Wald che * n= % lo 5 -t-""-r""'-,-""-t-""-r--,""-r'"'-r""'-r"'"-r"'" n Beståndsålder r-r l l-- % n Figur 73 Björk på riksnivå - andel röta fördelat över variabeln temperatursumma Figur 74 Björk på riksnivå - andel röta fördelat över variabeln beståndsålder 48

50 10 +--!l n ,------H_ j d () n J,O Figur 75 Björk på riksnivå - andel röta fördelat över variabeln bröst höjdsdiameter Figur 76 Björk på riksnivå - andel röta fördelat över variabeln trädhöjd %15 n 600 lo % n Örter starrfräken Sämre Gräs Ris Figur 77 Björk på riksnivå - andel röta fördelat över variabeln markfuktighet Figur 78 Björk på riksnivå - andel röta fördelat över fältskiktstyp / l n Figur 79 Björk på riksnivå - andel röta fördelat över variabeln jrddjup 49

51 Tabell 19 Mdell för att skatta sannlikheten att ett träd är rötskadat, björk i Riksskgstaxeringens regin 1 Björk Regin 1 Oberende variabler Kefficient Medelfel Knstant Beståndsålder Diameter Wald che n= Diameter.Q ö % n lo % Beståndsålder : 6 - t 'f 0 n n lo Figur 80 Björk i regin 1-andel röta fördelat över klasser av variabeln brösthöjdsdiameter Figur 81 Björk i regin 1 - andel röta fördelat över klasser av variabeln beståndsålder 50

52 Tabell 20 Mdell för att skatta sannlikheten att ett träd är rötskadat, björk i Riksskgstaxeringens regin 2 Björk Regin 2 Oberende variabler Kefficient Medelfel Wald che Knstant Beståndsålder Diameter Trädhöjd Diameter n= _ J=1 s_t <;l i!lci r " - -j uj n % n % n Figur 82 Björk i regin 2-andel röta fördelat över klasser av variabeln beståndsålder Figur 83 Björk i regin 2 - andel röta fördelat över klasser av variabeln brösthöjdsdiameter 25 Trädhö"d u 450 fi%l n % n r Figur 84 Björk i regin 2-andel röta fördelat över klasser av variabeln trädhöjd 51

53 %1 Tabell 21 Mdell för att skatta sannlikheten att ett träd är rötskadat, björk i Riksskgstaxeringens regin 3 Björk Regin 3 Oberende variabler Kefficient Knstant Höjd över havet Medelhöjd Beståndsålder Diameter n=464 Medelfel Wald che tl9i_ d _ 9-':'8_ t _( ) % n "'B Medelhöjd (m) n Figur 85 Björk i regin 3 - andel röta fördelat över klasser av variabeln höjd över havet Figur 86 Björk i regin 3-andel röta fördelat över klasser av variabeln beståndsmedelhöjd s! C!s_ å J r _ ( Q ö _s! i 9-r:n_ e r _C L =====: ===?=== === n % """"" _--_-- 10 n % n Figur 87 Björk i regin 3 - andel röta fördelat över klasser av variabeln beståndsålder Figur 88 Björk i regin 3 - andel röta fördelat över klasser av variabeln brösthöjdsdiameter 52

54 Tabell 22 Mdell för att skatta sannlikheten att ett träd är rötskadat, björk i Riksskgstaxeringens regin 4 Björk Regin 4 Oberende variabler Kefficient Medelfel Wald che Knstant Temperatursumma Lngitud Diameter Dike Lutningsriktning n= l" Y"01? r _?! ur f!l n _gl t _: lll O n l= % 150 n lo Ofc 10 n Figur 89 Björk i regin 4 - andel röta fördelat över klasser av variabeln temperatursumma Figur 90 Björk i regin 4 - andel röta fördelat över klasser av variabeln lngitud 25!- n J':!g_s! k!r:!i!:jg % lo n % lo Dike n l Figur 91 Björk i regin 4 - andel röta fördelat över markens lutningsriktning Figur 92 Björk i regin 4 - andel röta fördelat över klasser av variabeln dike 53

55 20 l? a t { ) 14 : =====:n============i-%1 9 n 12 % "'"'"' n Figur 93 Björk i regin 4 - andel röta fördelat över klasser av variabeln brösthöjdsdiameter Tabell 23 Mdell för att skatta sannlikheten att ett träd är rötskadat, björk i Riksskgstaxeringens regin 5 Björk Regin 5 Oberende variabler Kefficient Medelfel Wald che Knstant Temperatursumma Medelhöjd Fukt Textur Textur Örter Lutning Lutningsriktning Lutningsriktning n=

56 -----[ %[ _ 16! p n lo % , n % d! i t n Figur 94 Björk i regin 5-andel röta fördelat över klasser av variabeln temperatursumma Figur 95 Björk i regin 5 - andel röta fördelat över klasser av variabeln beståndsmedelhöjd 100 u _ k _! i gb t _:> '?.:> _ : ======= ====;====[ % 70 f _ n % n >-'--r "' % 25 Jrdartens textur j %[ n lo n Figur 96 Björk i regin 5 - andel röta fördelat över markens fuktighetsklass Figur 97 Björk i regin 5 - andel röta fördelat över jrdartens textur Fältskikt % 4 2 Örter Gräs starrfräken Ris Sämre n Markens lutning r % _Q _ = n "!c lo n lo ll Figur 98 Björk i regin 5-andel röta fördelat över fältskiktstyper Figur 99 Björk i regin 5 - andel röta fördelat över klasser av markens lutning 55

57 : Lutningsriktning 1::r :: % n Figur 100 Björk i regin 5 - andel röta fördelat över markens lutningsa riktning 56

58 Tabell 24 Validering av mdeller för att skatta sannlikhet för röta hs björk, vali deringen har skett på data från 1999 års riksskgstaxering. Björk Regin y L,.P(röta) y n Andel rötade träd Andel ej rötade träd n sm skattats rötade sm skattats ej rötade Riks 0,128 0,165 0, ,23 0,86 1 0,127 0,182 0, ,33 0,85 2 0,143 0,210 0, ,26 0,79 3 0,154 0,114 0, ,22 0,87 4 0,125 0,099 0, ,21 0,92 5 0,049 0,106 0, ,25 0,90 Tabell 25 Validering av mdeller för att skatta sannlikhet för röta hs gran, valideringen har skett på data från 1999 års riksskgstaxering. Gran Regin y L,. P( röta) y n Andel rötade träd Andel ej rötade träd n sm skattats rötade sm skattats ej rötade Riks 0,077 0,104 0, ,15 0,89 l 0,070 0,076 0, ,18 0,94 2 0,064 0,069 0, ,16 0,93 3 0,076 0,069 0, ,06 0,92 4 0,082 0,098 0, ,09 0,85 5 0,104 0,098 0, ,12 0,89 Tabell 26 Validering av mdeller för att skatta sannlikhet för röta hs tall, valideringen har skett på data från 1999 års riksskgstaxering. Tall Regin y L,.P(röta) y n Andel rötade träd Andel ej rötade träd n sm skattats rötade sm skattats ej rötade Riks 0,008 0,008 0, ,00 0,99 l 0,010 0,020 0, ,00 0,99 2 0,010 0,010 0, ,11 0,99 3 0,010 0,010 0, ,00 0,99 4 0,010 0,010 0, ,00 1,00 57

59 4. Diskussin Rtröta kstar årligen det svenska skgsbruket upp till en miljard krnr. För att skatta den nuvarande rötförekmsten ch risken för framtida rötskadr har funktiner för att skatta sannlikheten att ett träd är rötat framställts. Sambandet mellan rtröta ch ett antal träd-, bestånds- ch ståndrtsvariabler har ckså studerats. Funktinerna avser trädslagen gran, tall ch björk ch resultaten redvisas på riks- ch reginal nivå. Uppgifter m prvträd från Riksskgstaxeringens tillfälliga delade prvytr under åren har använts. Materialet är för ändamålet det bästa tillgängliga därför att det är rikstäckande, data är bjektivt insamlade samt på grund av att ett mycket strt antal ståndrts-, bestånds- ch trädvariabler registreras på varje prvyta. Nackdelarna med materialet är att det på grund av inventeringens design är svårt att göra skattningar med hög gegrafisk upplösning (Riksskgstaxeringens syfte är främst att beskriva tillstånd ch förändringar på riks- ch reginal nivå). Ytterligare en svaghet hs materialet är att registreringen av rtröta sker genm att studera ett brrspån taget på l,3 m höjd. Stenlid & Wästerlund (1986) sm studerade två granbestånd i Mellansverige visar att man med hjälp av brrspån från brösthöjd endast återfinner 40-70% av den röta sm förekmmer i stubbhöj d. Detta kan ber på att rötan inte har hunnit växa upp till brösthöjd (l,3 m), en annan rsak kan vara att rötan inte alltid är centrumställd (det är lätt att missa rötan med en tillväxtbrr). Ju äldre beståndet är dest större andel av den röta sm förekmmer i stubbhöjd återfinns ckså i brösthöjd (Stenlid & Wästerlund, 1986). Vid registrering av röta kan det ckså vara svårt att skilja en "vanlig" missfärgning av veden från en rötskada. Vidare är det svårt att upptäcka ett rötangrepp i sitt tidigaste skede. Eftersm prvträd lttas prprtinellt mt ett träds strlek avser skattningarna inte trädens sanna fördelning i skgen. Då andelen rtröta ökar med åldern är det sannlikt att detta urval består av träd sm är mer rötade än medeltalet i Svenska skgar. I funktinerna, där t.ex. variabeln beståndsålder ingår, har detta ingen större betydelse. Detta medför generellt att skattningarna är mer säkra för mindre träd än för stra. 58

60 Vad gäller den gegrafiska spridningen av rtröta överensstämmer denna studies resultat mycket väl med tidigare frskning (Bengtssn, 1976). Bengtssns (1976) studie bygger dck på röta registrerad på stubbar > 15 cm vilket trligen är rsaken till att den skattade andelen röta skiljer sig från denna studie. Relatinerna mellan de lika reginerna är dck i strt sett likadana för de bägge studierna. Den stra gegrafiska variatinen av rötade björkar kan möjligen förklaras med gegrafisk variatin av björkens medelålder. Det faktum att andelen rtröta tycks ha ett starkt samband med variabeln brösthöjdsdiameter gäller för samtliga tre studerade trädslag. Detta överensstämmer med tidigare studier (Euler & Jhanssn, Rennerfelt, Sjöberg, 1994). Brösthöjdsdiameter krrelerar med trädålder. Vid samma trädålder ökar rötförekmsten med ökande brösthöjdsdiameter. Detta kan ber på att vedegenskaperna hs frdvuxna träd gynnar rtrötans tillväxt. En ytterligare rsak skulle kunna vara att rtröta hs främst gran har samma preferenser gällande ståndrtsegenskaper sm gran. Dvs där granen växer bättre växer ckså rtrötan bättre. Denna teri stöds av att andelen rtröta ckså ökar med ökande marklutning sm i sin tur påverkar tillgången till rörligt markvatten. Vidare tycks rtröta förekmma i högre grad på bördigare fältskiktstyper samt på finkrniga marker. Vad sm talar emt terin är att rtröta hs gran tycks minska med ökande markfuktighet, vilket överensstämmer med tidigare studier (Euler & Jhanssn, 1983). Att rtröta hs tall ökar med ökande markfuktighet överensstämmer inte med Rennerfelt (1952) sm funnit att rtröta hs tall främst förekmmer på trra, magra sandmarker. För både tall ch gran kan en ökande andel rtröta ber på att träden växer på för respektive trädslag lämplig ståndrt, avseende markfuktighet, ch att ett därför redan stressat träd skulle kunna ha lägre mtståndskraft mt rtrötesvampar ch andra skadegörare. Sambandet mellan rträteförekmst hs gran ch höjd över havet överensstämmer till viss del med Eulers & Jhanssns (1983) studie. Båda studierna visar att andelen rtröta minskar med ökande höjd över havet i intervallet O meter över havet. För högre altituder påvisar denna studie en kraftig ökning av rträteförekmst med ökande höjd över havet. Eulers & Jhanssns (1983) studie bygger på Riksskgstaxeringens material 59

61 insamlat i regin 3 ch regin 4 där inga bservatiner högre än 250 meter över havet förekmmer. Att andelen rtröta hs gran ökar ju mer trädslagsrena bestånden är stöds av både denna studie, Sjöberg (1994) ch Euler & Jhanssn (1983). Det kan antas att trädröttema mellan lika trädindivider i trädslagsrena bestånd av lika rsaker har närmare kntakt än hs lika trädindivider i blandskgsbestånd. En rsak kan vara att rötter av samma trädslag har lättare att växa samman ch en annan möjlig rsak kan vara att rötter av samma trädslag söker näring i likartade markskikt Då spridningen av rtröta till str del sker via rtkntakter mellan rötade ch friska träd (Stenlid, 1989b) kan blandskgar vara ett alternativ för att minska rötans spridning. Lgistisk regressin (Hsmer & Lemeshw, 1989) valdes sm metd för att ta fram "rötfunktiner". Lgistisk regressin har på senare tid flitigt använts för att skatta binmialfördelade berende variabler, främst inm medicin ch psyklgi. Med metden kan funktiner förhållandevis enkelt framställas ch utvärderas. Tillämpningen är enkel ch välkänd. Ett prblem (sm i ch för sig inte är unikt för stegvis lgistisk regressin) är att det ibland kan vara svårt att utvärdera effekter av enskilda variabler på grund av samvariatin mellan variabler. Exempelvis visas att rötförekmst vanligen ökar med ökande trädhöjd i tidigare figurer. Det mvända tycks dck gälla i funktinerna. Detta i sin tur kan ber på att givet en viss strlek (diameter, beståndsålder) tycks rötförekmsten minska med ökande höjd. Lgistisk regressin bygger på berende enskilda bservatiner. Eftersm ibland fler än ett prvträd kmmer från samma prvyta i Riksskgstaxeringen kan bservatinerna ej anses vara helt berende. Försiktighet bör eftersträvas vid analys av berende variabler, särskilt för tall där en låg andel av träden är rötade samt när antalet bservatiner är få. Vid validering av funktinerna genm applicering av dessa på 1999 års data från Riksskgstaxeringen befanns funktinerna för gran ch tall skatta andelen röta på riks- ch reginnivå tillfredsställande. Detta gäller dck inte funktinerna för björk sm både överch underskattar andelen röta. Variatinen kan ber på att ett väsentligt lägre antal prv- 60

62 träd insamlats av björk än av gran ch tall. Detta gäller både för valideringsmaterialet ch det material funktinerna baseras på. 4.1 Sintsatser Starka samband mellan andelen rötade träd ch variablerna beståndsålder ch brösthöjdsdiameter påvisas i denna studie. En ökad överhållning av Sveriges skgar, sm eftersträvas av bland annat miljövårdsskäl, kan därmed innebära en högre andel röta i framtiden vilket måste beaktas i eknmiska analyser. Dessutm tillkmmer en kstnad rsakad av den inptimalförlust sm följer av en mlppstid sm är längre än nrmalfallet. På grund av att funktinerna i denna studie baseras på ett relativt sett glest stickprv blir skattningar säkra på mindre gegrafiska mråden. Tänkbara tillämpningsmråden kan därför vara natinell ch reginal nivå. skattningar avseende mindre mråden är förmdligen väntevärdesriktiga men det slumpmässiga felet gör skattningarna mycket säkra. När ett tillräckligt strt antal stubbar har inventerats av Riksskgstaxeringen är det lämpligt att dels göra m denna studie men då baserad på rötförekmst i stubbskär ch dels att kalibrera rötförekmst i brösthöjd med stubbhöjd. 61

63 Referenser Ann SAS user's guide: statistics, Versin 6. SAS Institute Inc., Cary, NC Ann, Using Are View GIS. Envirnmental Systems Research Institute, Inc. Ann Instruktin för fältarbetet vid Riksskgstaxeringen år SLU, institutinen för skglig resurshushållning ch gematik. Bendz-Hellgren, M. 1995a. Fakta m rtröta. Rtticka. Skg ch frskning. Nr 2, s Bendz-Hellgren, M. 1995b. Fakta m rtröta. Hnungsskivlingar. Skg ch frskning. Nr 2, s. 7. Bendz-Hellgren, M Heterbasidin annsum rt and butt rt f Nrway spruce, Picea abies clnizatin by the fungus and its impact n tree grwth. Swedish university f Agrkultural Sciences. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae Silvestria 41. Bengtssn G Skadr på skg belysta genm rikstaxen, Skgs- ch virkesskydd. Sveriges skgsvårdsförbund, Stckhlm, s Carling, O. et al Träskyddshandbk Stckhlm, Svensk Byggtjänst, 208 sidr. Euler, Fredrik vn. Jhanssn, M Granens rtröta frdas i Nrden. Skgsfakta, Bilgi ch skgsskötsel, nr 10. Fridman, J Damaged and Dead Trees in Swedish Frests Assessment and predietian based n data frm the Natinal Frest Inventry. Swedish university f Agricultural Sciences. Acta Universitatis agriculturae Sueciae Silvestria

64 Hsmer, D.W, and Lemeshw, S Applied lgistic regressin. Jhn Wiley & sns, in c., New Y rk. 307 sidr. Ranneby, B., Cruse, T., Hägglund, B., Jnassn, H. & Swärd J Designing a new natinal frest surv e y fr Sweden. Stud. Fr. Suec Rennerfelt, E Om granens rtröta, dess förekmst ch utbredning. Uppsatser Statens skgsfrskningsinstitut 19 sidr. Rennerfelt, E Om angrepp av rtröta på tall. On rt-rt attack n Scts pine. Meddelanden från Statens skgsfrskningsinstitut 40 sidr. Sjöberg, H Rtröta i Sverige - förekmst, prblembild, hantering. Examensarbete i Virkeslära. Nr sidr. Inst för Virkeslära, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå. Stenlid, Jan. 1989a. Rtröta -ett mångsidigt gissel. Jrdstjäman, medlemsskrift för Sveriges myklgiska förening. Stenlid, Jan 1989b. Rtrötans spridningsvägar. Skgsfakta, Bilgi ch skgsskötsel, nr 61. Stenlid, J. Swedjemark, G. Vllbrecht, G Rtröta drabbar inte bara gran. Fakta skg, nr 12. Stenlid, J. Wästerlund, I Estimating the frequency f stem rt in Picea abies using an increment brer. Scandinavian Jurnal f Frest Research v. l (3). s Thörnquist, T Trä ch kvalitet. Statens råd för byggnadsfrskning, Sthlm, Rapprt 77, 88 sidr. 63

65 Bilagr Bilaga l Rtrötans gegrafiska variatin för gran - reginnivå Bilaga 2 Rtrötans gegrafiska variatin för gran - länsnivå Bilaga 3 Rtrötans gegrafiska variatin för tall - reginnivå Bilaga 4 Rtrötans gegrafiska variatin för tall - länsnivå Bilaga 5 Rtrötans gegrafiska variatin för björk - reginnivå Bilaga 6 Rtrötans gegrafiska variatin för björk - länsnivå

66 Bilaga 1 Rtrötans gegrafiska variatin för gran - reginnivå, Andel rötade prvträd (%) 6.3 IJIIIIfl

67 Bilaga 2 Rtrötans gegrafiska variatin för gran - länsnivå Andel rötade prvträd (%) '===="l g

68 Bilaga 3 Rtrötans gegrafiska variatin för tall - reginnivå l m Andel rötade prvträd (%) l

69 Bilaga 4 Rtrötans gegrafiska variatin fö:r tall - länsnivå Andel rötade prvträd (%)

70 Bilaga 5 Rtrötans gegrafiska variatin för björk - reginnivå Andel rötade prvträd (%) l l 7.3 l

71 Bilaga 6 Rtrötans gegrafiska variatin för björk - länsnivå Andel rötade prvträd (0/ ) [2]0-4!i'lliEl