Kulturens finansiering. Karlstad 8 september 2014

Transkript

1 Kulturens finansiering Karlstad 8 september 2014

2 Kulturutgifter 2012 Sammanlagda utgifter 63 miljarder krnr Hushållen 38,5 miljarder - 61 prcent (2009, mräknat till 2011 års penningvärde exkl. investeringsutgifter) Spnsring 0,7 miljarder 1 prcent Offentliga 23,8 miljarder 38 prcent (Staten 10,6 miljarder - 17 prcent) (Kmmunerna 9,6 miljarder 15 prcent) (Landstingen 3,6 miljarder - 6 prcent)

3 Hushållens utgifter 2009 (inkl. investeringsutgifter, parentesen visar krnr per hushåll) TV, stere, radi, cd-spelare, etc - 21,3 miljarder (5 340) Böcker, tidningar, tidskrifter, etc: 11,6 miljarder (2 880) Teater ch knsert: 3,2 miljarder (800) Skriv- ch ritmaterial 1,7 miljarder (430) CD- ch dvd-skivr: 1,5 miljarder (360) Hyra film 1,5 miljarder (370) Musikinstrument 1,2 miljarder (290) Bi 1,0 miljarder (240) Tavlr 0,9 miljarder (220) TV-spel/playstatin/dataspel 0,8 miljarder (190) Avgift för utövande av musik, teckning m.m 0,3 miljarder (70) Museer: 0,2 miljarder (50)

4 TV, stere, radi, cd-spelare, etcetera 21,3 miljarder eller kr per hushåll TV 6 miljarder (1 510) Vide/dvd 0,6 miljarder (160) Parablantenn ch abnnemang 0,1 miljarder (30) TV-avgift 7,0 miljarder (1 740) Kabel-TV, satellit-tv 6,2 miljarder (1 540) Stere, radi, CD-spelare, etc 1,4 miljarder (360)

5 Böcker, tidningar, tidskrifter, etcetera 11,6 miljarder eller kr per hushåll Böcker 4,1 miljarder (1 030) Dagstidningar 4,8 miljarder (1 210) Tidskrifter 1,7 miljarder (420) Diverse trycksaker 0,9 miljarder (220) Ljudböcker 83 miljner krnr ( )

6 Levande teater ch musik 3,2 miljarder kr eller 800 kr per hushåll Teater, pera, revy, musikal 1,4 miljarder (340) Knserter 1,9 miljarder (460)

7 Kulturens andel av de ffentliga utgifterna Staten en prcent Landstingen en prcent Kmmunerna två prcent

8 De ffentliga kulturutgifternas strlek De ffentliga kulturutgifterna var år ,8 miljarder krnr eller kr per invånare ch år eller 208 kr per invånare ch månad eller knappt 7 kr per invånare ch dag

9 De ffentliga kulturgifterna per sektr 2012 Staten 10,6 miljarder - 17 prcent Kmmunerna 9,6 miljarder 15 prcent Landstingen 3,6 miljarder - 6 prcent Staten kr/invånare Landstingen 376 kr/invånare Kmmunerna kr/invånare

10 De ffentliga kulturutgifternas utveckling Stat: från 9 till 10,6 miljarder (+ 17 prcent) Reginer/landsting: från 1,9 till 3,6 miljarder (+ 58 prcent) Kmmuner: från 8,2 till 9,6 miljarder (+ 16 prcent) Sammanlagt: från 19,2 till 23,8 miljarder (+ 25 prcent) Statens andel: från 47 till 45 prcent Reginernas/landstingens andel: från 10 till 15 prcent Kmmunernas andel: från 45 till 40 prcent Kmmentar: 0,5 miljarder av reginernas/landstingens ökning berr på att anlagen till flkhögsklrna ch för inköp av knst före 2007 inte räknades in i kulturutgifterna.

11 De ffentliga kulturutgifternas utveckling Ökningen av utgifterna avstannade efter 2007 (finanskrisen). Flkbildningen har fått minskat utrymme. Scenknsten har fått en allt större del av utgifterna.

12 De ffentliga kulturutgifternas fördelning (i prcent, 2005) Flkbildning 21 Biblitek ch litteratur 21 Musik 16 Museer ch utställningar 13 Teater ch dans 13 Kulturmiljövård ch arkiv 6 Allmän kulturverksamhet 4 Bild ch frm 2 Film ch medier 2 Kulturarbetare, knstnärsplitik 2 Fördelningen har inte förändrats särskilt mycket de senaste åren.

13 Statens kulturutgifter mrådesvis 2009 (i miljner krnr ch prcent) Flkbildning (32) Teater, dans, musik (19) Museer ch utställningar (14) Kulturmiljö 913 (9) Medier (främst presstöd) 708 (7) Allmän kulturverksamhet 428 (4) Film 341 (3) Arkiv 340 (3) Stöd till knstnärer 324 (3) Biblitek ch litteratur 308 (3) Bild ch frm 95 (1) Skapande skla 60 (1) Frskning 39 (0)

14 Reginernas kulturutgifter mrådesvis 2011 (i miljner krnr ch prcent) Flkbildning 963 (27) Teater ch dans 963 (27) Museer, utställningar, kulturmiljö, arkiv 527 (15) Musik 497 (14) Allmänna kulturutgifter 222 (6) Film ch medier 135 (4) Biblitek ch litteratur 139 (4) Bild ch frm 112 (3) Knstnärsstöd 7 (0)

15 Kmmunernas kulturutgifter mrådesvis 2011 (i miljner krnr ch prcent) Biblitek (40) Musik-/kulturskla (20) Stöd till studieförbund 499 (5) Allmän kulturverksamhet (34)

16 Stra skillnader Stra skillnader, både mellan lika landsting ch mellan lika kmmuner Landstingen kr per invånare (genmsnitt 376) Kmmunerna kr per invånare (genmsnitt 1 000)

17 Reginerna/landstingen 2011 Stckhlm 178 Östergötland 202 Uppsala 245 Halland 272 Krnberg 276 Jönköping 284 Blekinge 307 Sörmland 340 Kalmar 363 Västmanland 370 Västerbtten 387 Västernrrland 404 Värmland 420 Örebr 438 Gtland 446 Gävlebrg 452 Nrrbtten 464 Dalarna 494 Skåne 529 Jämtland 532 Västra Götaland 569

18 De 25 sämsta kmmunerna 2011 Nrdanstig 453 Täby 521 Högsby 525 Knivsta 544 Kävlinge 547 Lekeberg 550 Österåker 565 Munkfrs 585 Upplands-Br 603 Stenäs 606 Trsås 607 Mariestad 610 Huddinge 615 Klippan 616 Tibr 620 Svalöv 622 Salem 628 Götene 632 Törebda 637 Överkalix 640 Håb 643 Vaxhlm 646 Nrdmaling 661 Finspång 664 Bllebygd 665

19 De 25 bästa kmmunerna 2011 Emmabda Umeå Härnösand Vara Helsingbrg Malmö Övertrneå Orsa Sundsvall Trllhättan Gävle Åsele Nacka Strfrs Nrberg Luleå Ånge Trsby Skellefteå Brås Olfström Vimmerby Lund Hfrs 1 305

20 Relatinen landsting/reginer ch kmmuner (2009) Västra Götaland Värmland Skåne Halland Stckhlm Länen i nrra Sverige har den högsta sammanlagda kstnaden för kmmun ch landsting.

21 Några rsaker till de stra skillnaderna q q q q q q q q q q Olika plitiska pririteringar. Olika struktur på kmmunerna/reginerna. Gegrafiskt avstånd till ett kulturellt centrum. Graden av statlig satsning. Ärvd kulturell infrastruktur. Antalet institutiner ch deras strlek. Nya eller gamla lkaler. Graden av prfessinalisering av verksamheten. Olika påtryckargruppers styrka. Starka traditiner, prfessiner ch påtryckargrupper ger litet utrymme för mpririteringar.

22 Breddad finansiering av kulturen Marknaden är för liten för viss knst. Staten (reginerna, kmmunerna) ska av plitiska, demkratiska ch knstnärliga skäl inte ha mnpl på extern finansiering. Kulturens frihet stärks m den värnas av många. Finansiering från många källr bidrar till att skapa mångfald.

23 Breddad finansiering av kulturen Helt privat finansiering Biljettintäkter Annan försäljning Uthyrning Eventverksamhet Uppdragsverksamhet Spnsring 754 miljner krnr (2011) Dnatiner/gåvr 22 miljner krnr (2007) Icke ffentliga bidrag Ideellt arbete

24 Spnsring Liten mfattning ttalt kring en prcent men det finns institutiner där spnsringen är en str del av budgeten, t.ex. Färgfabriken (37 prcent) ch Nrdiska Akvarellmuseet (26 prcent). Sällan långsiktig Knjunkturkänslig Kmpetenskrävande ch tidskrävande för kulturrganisatinerna, både vad gäller att hitta spnsrer, skriva avtal ch arrangera mtprestatiner.

25 Andel ffentlig finansiering (2008) Kungl. Operan 83 prcent Dramaten 82 prcent Riksteatern 77 prcent Reginala teater- ch dansinstitutiner 81 prcent Reginala ch lkala musikinstitutiner 80 prcent Reginal musikverksamhet 79 prcent Museer ch knsthallar 71 prcent Fria dansgrupper 65 prcent Fria teatergrupper 60 prcent Fria musikgrupper 25 prcent