Kulturpolitiken och det kulturella systemet. Karlstad 13 maj 2013

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kulturpolitiken och det kulturella systemet. Karlstad 13 maj 2013"

Rebecka Håkansson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Kulturplitiken ch det kulturella systemet Karlstad 13 maj 2013

2 Vad är kultur?

3 Vad är plitik?

4 Vad är plitik? Plitik handlar m att styra samhället m auktritativ värdefördelning genm ffentlig maktutövning.

5 Vad är plitik? Det är ett maktplitiskt ch fördelningsplitiskt perspektiv, sm fkuserar en rad frågr m institutinell struktur ch m urval, till exempel: Vem avgör vilka värden sm ska mfattas av plitiken? Vem avgör vilka värden sm ska fördelas? Vem avgör hur dessa värden ska fördelas? Hur påverkar den institutinella strukturen urval ch fördelning? Uppfattas urval ch fördelning av värden sm legitim i lika gegrafiska, sciala ch etniska grupper ch lika plitiska beslutsstrukturer?

6 Begreppet kulturplitik Utredningen Kulturrådet (1972) avsåg med begreppet kulturplitik en samlad struktur för samhällsåtgärder på kulturmrådet. Den ansåg vidare att en fullt utfrmad kulturplitik för staten, en kmmun eller hela samhället förutsätter mer eller mindre definierade mål, sm möjliggör långsiktiga pririteringar ch planmässiga refrmer på lika sektrer. För att dessa skall kunna genmföras krävs resurser, metder ch rgan såväl för planering sm för verkställighet. Utredningen menade ckså att kulturplitiken skall medverka till att skapa en bättre samhällsmiljö ch att den bör bidra till att frma ett nytt ch vidare välfärdsbegrepp.

7 Kulturplitikens mråde Kulturbegreppets mfång bestämmer kulturplitikens mfattning.

8 Kulturplitikens mråde Kultur sm sektr Kultur sm aspekt

9 Kultur sm sektr I 1974 års kulturplitiska riksdagsbeslut gjrdes en praktisk/ plitisk avgränsning av begreppet kulturplitik: Kulturplitik är åtgärder inm rdets, scenens, bildens ch tnens mråden samt ifråga m medier för kmmunikatin såsm radi ch televisin. Den bör vidare avse vissa insatser inm flkbildning ch rganisatinsliv samt åtgärder för att bevara ch levandegöra kulturarv.

10 Kultur sm sektr har kulturplitiken frtfarande sm huvudsyfte att stödja insatser sm görs inm rdets, scenens, bildens ch tnens mråden samt för kulturarvet. Medieplitiken har starka kpplingar till kulturplitiken, men har ckså egna mål ch syften. Detsamma gäller stödet till flkbildningen ch föreningslivet. (Tid för kultur, prp. 2009/10:3. s. 12)

11 Kultur sm aspekt Aspektplitik innebär att samspelet mellan de verksamheter sm kulturplitiken ansvarar för ch verksamheter inm andra samhällsmråden görs till en kulturplitisk huvudstrategi med utgångspunkten att de perspektiv, förmågr, kunskaper ch insikter, sm kulturmrådets myndigheter, institutiner ch aktörer i övrigt besitter, i högre grad kan bidra till samhällsutvecklingen. (Kulturutredningen, Förnyelseprgram, s. 25f.)

12 Det kulturella systemet Plitiskt system Kultur/värdesystem PRODUKTION DISTRIBUTION KONSUMTION t.ex. t.ex. t.ex. Författare/Förlag Bkhandel Läsare Bildknstnär Knsthall Publik Regissör/Teater Teater Åskådare Kmpsitör/Musiker Symfnirkester Lyssnare FEEDBACK Utbildningssystem Scial struktur Eknmiskt system

13 Kulturprduktinens tre kategrier Privat, kmmersiell ch marknadsbaserad kulturprduktin, sm i strt sett klarar sig utan ffentliga bidrag. Hit hör i str utsträckning kulturindustrin med till exempel stra delar av prduktinen av musik ch litteratur. Traditinell kulturprduktin sm inte klarar sig utan ett mfattande ffentligt stöd, till exempel merparten av den teater, pera ch klassisk knsertmusik sm prduceras. En mfattande kulturprduktin inm den tredje sektrn eller det civila samhället, fta knuten till frivilliga kulturrganisatiner ch fta med ett starkt ideellt inslag. Men ckså här finns ffentliga bidrag.

14 Kulturdistributinens tre kategrier Privat, kmmersiell ch marknadsbaserad kulturdistributin, sm i strt sett klarar sig utan ffentliga bidrag, till exempel gallerier, privatteatrar, bkhandel ch skivaffärer. Offentliga kulturinstitutiner, till exempel biblitek, knsthallar, teatrar, museer ch kulturhus. Kulturdistributin inm den tredje sektrn, till exempel knstföreningar, studieförbund ch främjanderganisatiner. De har fta men inte alltid ffentliga bidrag men det finns ckså ett strt inslag av ideellt arbete.

15 Primära ch sekundära aktörer Primära aktörer aktörer sm är direkt invlverade i prduktin ch distributin, t.ex. knstnärer, författare, kulturinstitutiner, gallerister, förlag ch bkhandel. Sekundära aktörer aktörer sm arbetar för att påverka villkren för prduktin, distributin ch knsumtin/ deltagande, t.ex. kulturplitiska strukturer ch intresserganisatiner.

16 Det kulturella systemet: bildknst - skiss Prduktin Bildknstnärer Gallerister, Curatrer, Intendenter Gallerier, Knsthallar, Knstmuseer, Knstfrämjandet Verkstäder etc Knstnärliga utbildningar Kultursklr, Knstnärscentrum, KRO Studieförbund Statens kulturråd Statens knstråd Knstnärsnämnden Kulturnämnder Distributin Knstvetare, Curatrer Gallerister, Kritiker Knsthallar, Knstmuseer Gallerier, Auktinshus Ramaffärer, IKEA Knstfrämjandet, Knstföreningar/ SKR Utbildningsinstitutiner Studieförbund Tryckta medier, Radi/tv Internet Statens knstråd Statens kulturråd Kulturnämnder Knsumtin Den allmänna publiken Försklr ch sklr Bildknstnärer Gallerister Kritiker Samlare Frskare

17 Det kulturella systemet: teater - skiss Prduktin Dramatiker Skådespelare, regissörer, scengrafer Scentekniker, etc. Teaterutbildningar, Kultursklr Natinalscener, reginteatrar, stadsteatrar, perahus, fria teatergrupper, radi/tv, privatteatrar, amatörteatergrupper Teatercentrum, Teateralliansen Studieförbund, ATR Statens kulturråd Knstnärsnämnden Kulturnämnder Teaterförbundet, Dramatikerförbundet KLYS, Svensk scenknst Distributin Skådespelare Scentekniker, etc. Teaterutbildningar, Kultursklr Natinalscener, reginteatrar, stadsteatrar, perahus, fria teatergrupper, radi/tv, privatteatrar, teaterfestivaler, amatörteatergrupper Teatercentrum Studieförbund, ATR Tryckta medier Statens kulturråd Knstnärsnämnden Kulturnämnder Teaterförbundet, Dramatikerförbundet, KLYS, Svensk Scenknst Knsumtin Den allmänna publiken Försklr ch sklr Teaterutbildningar Teaterledningar Kritiker

18 Det kulturella systemet: musik - skiss Prduktin Tnsättare Musiker, dirigenter Musiktekniker etc. Musikutbildningar etc. Kultursklr Symfnirkestrar, Statens musikverk, länsmusikrganisatiner, rkesterföreningar, fria musikgrupper, övriga musikgrupper, skiv- ch prduktinsblag, radi/tv Statens kulturråd Knstnärsnämnden Kulturnämnder Musikerförbundet etc, KLYS Svensk scenknst Musikcentrum Studieförbund Distributin Musiker, dirigenter Musiktekniker, etc. Musikutbildningar Kultursklr Knserthus, musikfestivaler, övriga scener, Statens musikverk, länsmusik- rganisatiner, arrangerande musikföreningar, studieförbund, symfnirkestrar,, rkesterföreningar, fria musikgrupper, övriga musikgrupper, skiv- ch prduktinsblag, radi/tv, skivbutiker, internet Statens kulturråd Knstnärsnämnden Kulturnämnder Musikerförbundet etc, KLYS Svensk scenknst Musikcentrum Knsumtin Den allmänna publiken Försklr ch sklr Musikutbildningar Prducenter Kritiker

19 Det kulturella systemet: litteratur - skiss Prduktin Författare, förläggare, frmgivare Förlag Radi, tv, tidningar ch tidskrifter Kulturutskttet, kulturdepartementet, Statens kulturråd Författarfnden Kulturnämnder Författarcentrum, Författarförbundet, KLYS Förläggareföreningen, NOFF Studieförbund Skrivarutbildningar Skrivarföreningar Litteraturutbildningar Distributin Författare, förläggare biblitekarier, bkhandlare, kritiker, jurnalister, frskare Förlag, distributinsföretag, bkhandel, biblitek, bkmässr Studieförbund, litterära sällskap, litterära föreningar, bkcirklar Författarcentrum Författarförbundet, KLYS Kulturutskttet, kulturdepartementet, Statens kulturråd, Författarfnden Utbildningsinstitutiner Radi, tv, tidningar ch tidskrifter Knsumtin Publiken segment i publiken Biblitek Försklr ch sklr Författare Kritiker Frskare, litteraturutbildningar

20 Det kulturella systemet: museer - skiss Prduktin Museianställda Centralmuseer, övriga statliga, reginala, kmmunala, privata, hembygdsmuseer, arbetslivsmuseer Utbildningsinstitutiner Intresse- ch samarbetsrganisatiner Fackliga rganisatiner Studieförbund, hembygdsföreningar, etc. Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet Kulturutskttet, kulturdepartementet, kulturnämnder Distributin Samma sm i prduktinsledet Riksutställningar Biblitek Radi, tv, tidningar ch tidskrifter Knsumtin Besökarna/låntagarna/kunderna lika segment bland dessa Försklr, sklr Studerande Frskare Andra museer

Relevanta dokument

Det kulturella systemet och kulturpolitikens utveckling. Karlstad 20 januari 2014

Det kulturella systemet och kulturpolitikens utveckling. Karlstad 20 januari 2014 Det kulturella systemet ch kulturplitikens utveckling Karlstad 20 januari 2014 Det kulturella systemet Plitiskt system Kultur/värdesystem PRODUKTION DISTRIBUTION KONSUMTION t.ex. t.ex. t.ex. Författare/Förlag