Kulturens finansiering. Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 6 september 2016

Transkript

1 Kulturens finansiering Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 6 september 2016

2 Kulturutgifter 2012 Sammanlagda utgifter 63 miljarder kronor Hushållen 38,5 miljarder - 61 procent (2009, omräknat till 2011 års penningvärde exkl. investeringsutgifter) Sponsring 0,7 miljarder 1 procent Offentliga 23,8 miljarder 38 procent (Staten 10,6 miljarder - 17 procent) (Kommunerna 9,6 miljarder 15 procent) (Landstingen 3,6 miljarder - 6 procent)

3 Hushållens utgifter 2009 (inkl. investeringsutgifter, parentesen visar kronor per hushåll) TV, stereo, radio, cd-spelare, etc - 21,3 miljarder (5 340) Böcker, tidningar, tidskrifter, etc: 11,6 miljarder (2 880) Teater och konsert: 3,2 miljarder (800) Skriv- och ritmaterial 1,7 miljarder (430) CD- och dvd-skivor: 1,5 miljarder (360) Hyra film 1,5 miljarder (370) Musikinstrument 1,2 miljarder (290) Bio 1,0 miljarder (240) Tavlor 0,9 miljarder (220) TV-spel/playstation/dataspel 0,8 miljarder (190) Avgift för utövande av musik, teckning m.m 0,3 miljarder (70) Museer: 0,2 miljarder (50)

4 TV, stereo, radio, cd-spelare, etcetera 21,3 miljarder eller kr per hushåll TV 6 miljarder (1 510) Video/dvd 0,6 miljarder (160) Parabolantenn och abonnemang 0,1 miljarder (30) TV-avgift 7,0 miljarder (1 740) Kabel-TV, satellit-tv 6,2 miljarder (1 540) Stereo, radio, CD-spelare, etc 1,4 miljarder (360)

5 Böcker, tidningar, tidskrifter, etcetera 11,6 miljarder eller kr per hushåll Böcker 4,1 miljarder (1 030) Dagstidningar 4,8 miljarder (1 210) Tidskrifter 1,7 miljarder (420) Diverse trycksaker 0,9 miljarder (220) Ljudböcker 83 miljoner kronor ( )

6 Levande teater och musik 3,2 miljarder kr eller 800 kr per hushåll Teater, opera, revy, musikal 1,4 miljarder (340) Konserter 1,9 miljarder (460)

7 Kulturens andel av de offentliga utgifterna Staten en procent Landstingen en procent Kommunerna två procent

8 De offentliga kulturutgifternas storlek De offentliga kulturutgifterna var år ,8 miljarder kronor eller kr per invånare och år eller 208 kr per invånare och månad eller knappt 7 kr per invånare och dag

9 De offentliga kulturgifterna per sektor 2013 Staten 11,0 miljarder 44 procent Kommunerna 10,3 miljarder 41 procent Landstingen 3,6 miljarder 15 procent Staten kr/invånare Landstingen 374 kr/invånare Kommunerna kr/invånare

10 De offentliga kulturutgifternas utveckling Stat: från 9 till 10,6 miljarder (+ 17 procent) Regioner/landsting: från 1,9 till 3,6 miljarder (+ 58 procent) Kommuner: från 8,2 till 9,6 miljarder (+ 16 procent) Sammanlagt: från 19,2 till 23,8 miljarder (+ 25 procent) Statens andel: från 47 till 45 procent Regionernas/landstingens andel: från 10 till 15 procent Kommunernas andel: från 45 till 40 procent Kommentar: 0,5 miljarder av regionernas/landstingens ökning beror på att anlagen till folkhögskolorna och för inköp av konst före 2007 inte räknades in i kulturutgifterna.

11 De offentliga kulturutgifternas utveckling Ökningen av utgifterna avstannade efter 2007 (finanskrisen). Folkbildningen har fått minskat utrymme. Scenkonsten har fått en allt större del av utgifterna.

12 De offentliga kulturutgifternas fördelning (i procent, 2005) Folkbildning 21 Bibliotek och litteratur 21 Musik 16 Museer och utställningar 13 Teater och dans 13 Kulturmiljövård och arkiv 6 Allmän kulturverksamhet 4 Bild och form 2 Film och medier 2 Kulturarbetare, konstnärspolitik 2 Fördelningen har inte förändrats särskilt mycket de senaste åren.

13 Statens kulturutgifter 2013, milj. kr och procent Kultur (61,2) Folkbildning (32,3) Medier 712 (6,2) Sammanlagt

14 Statens kulturutgifter huvudområdet kultur 2013 (i miljoner kronor och procent) Kulturområdesövergripande (23,7) Museer och utställningar (20,2) Teater, dans, musik (18,5) Kulturmiljö 932 (13,8) Arkiv 361 (5,3) Stöd till konstnärer 351 (5,2) Film 332 (4,9) Litteraturen, läsandet, språket 285 (4,2) Skapande skola 169 (2,5) Bildkonst, arkitektur, form 81 (1,2) Forskning 36 (0,5)

15 Regionernas kulturutgifter områdesvis 2013 (i miljoner kronor och procent) Folkbildning 978 (27) Teater och dans 921 (26) Musik 540 (15) Museer, utställningar, kulturmiljö, arkiv 483 (13) Allmänna kulturutgifter 275 (8) Film och medier 174 (5) Bibliotek och litteratur 119 (3) Bild och form 112 (3) Konstnärsstöd 5 (0)

16 Kommunernas kulturutgifter områdesvis 2013 (i miljoner kronor och procent) Bibliotek (40) Musik-/kulturskola (21) Stöd till studieförbund 504 (5) Allmän kulturverksamhet (34) Sammanlagt

17 Stora skillnader Stora skillnader, både mellan olika landsting och mellan olika kommuner (2013 års siffror) Landstingen/regionerna kr per invånare (genomsnitt 374) Kommunerna kr per invånare (genomsnitt 1 071)

18 Regionerna/landstingen 2013 Stockholm 187 Östergötland 208 Blekinge 253 Uppsala 254 Västmanland 264 Kronoberg 281 Halland 318 Sörmland 356 Jönköping 360 Kalmar 368 Västernorrland 405 Örebro 406 Skåne 407 Västerbotten 411 Värmland 426 Gävleborg 455 Dalarna 460 Norrbotten 524 Jämtland 549 Gotland 596 Västra Götaland 628

19 De 25 sämsta kommunerna 2013 Nordanstig 501 Högsby 508 Lekeberg 526 Torsås 576 Salem 586 Täby 588 Gullspång 612 Sotenäs 612 Kävlinge 618 Sollentuna 622 Överkalix 625 Götene 632 Timrå 634 Solna 636 Mullsjö 641 Klippan 643 Tibro 651 Upplands-Bro 660 Mariestad 666 Svalöv 666 Grums 669 Bollebygd 672 Upplands Väsby 674 Herrljunga 686 Järfälla 691

20 De 25 bästa kommunerna 2013 Emmaboda Umeå Härnösand Malmö Vara Sundsvall Orsa Vimmerby Trollhättan Gävle Åsele Skinnskatteberg Olofström Borås Skara Ludvika Karlskoga Luleå Skellefteå Storfors Ånge Växjö Säter Övertorneå Gotland 1 328

21 Relationen landsting/regioner och kommuner (2009) Västra Götaland Värmland Skåne Halland Stockholm Länen i norra Sverige har den högsta sammanlagda kostnaden för kommun och landsting.

22 Några orsaker till de stora skillnaderna q q q q q q q q q q Olika politiska prioriteringar. Olika struktur på kommunerna/regionerna. Geografiskt avstånd till ett kulturellt centrum. Graden av statlig satsning. Ärvd kulturell infrastruktur. Antalet institutioner och deras storlek. Nya eller gamla lokaler. Graden av professionalisering av verksamheten. Olika påtryckargruppers styrka. Starka traditioner, professioner och påtryckargrupper ger litet utrymme för omprioriteringar.

23 Breddad finansiering av kulturen Önskemål om breddad finansiering innebär ofta önskemål om mer privat finansiering. Motiv: Marknaden är för liten för viss konst. Staten (regionerna, kommunerna) ska av politiska, demokratiska och konstnärliga skäl inte ha monopol på extern finansiering. Kulturens frihet stärks om den värnas av många. Finansiering från många källor bidrar till att skapa mångfald.

24 Vägar att bredda finansiering av kulturen Helt privat finansiering Biljettintäkter Annan försäljning Uthyrning Eventverksamhet Uppdragsverksamhet Sponsring 754 miljoner kronor (2011) Donationer/gåvor 22 miljoner kronor (2007) Icke offentliga bidrag Ideellt arbete

25 Sponsring Liten omfattning totalt kring en procent men det finns institutioner där sponsringen är en stor del av budgeten, t.ex. Färgfabriken (37 procent) och Nordiska Akvarellmuseet (26 procent). Sällan långsiktig Konjunkturkänslig Kompetenskrävande och tidskrävande för kulturorganisationerna, både vad gäller att hitta sponsorer, skriva avtal och arrangera motprestationer.

26 Andel offentlig finansiering (2008) Kungl. Operan 83 procent Dramaten 82 procent Riksteatern 77 procent Regionala teater- och dansinstitutioner 81 procent Regionala och lokala musikinstitutioner 80 procent Regional musikverksamhet 79 procent Museer och konsthallar 71 procent Fria dansgrupper 65 procent Fria teatergrupper 60 procent Fria musikgrupper 25 procent