Egenskaper som påverkar hänsynsarealer och drivningsförhållanden på föryngringsavverkningstrakter

Transkript

1 genskaper sm påverkar hänsynsarealer ch drivningsförhållanden på föryngringsavverkningstrakter -n studie över framtida förändringar inm Sveaskg Tbias Peterssn Arbetsrapprt SVRIGS LANTBRUKSUNIVRSITT Institutinen för skglig resurshushållning ch gernatik S-90 l 83 UMÅ Tfu: Fax: ISSN ISRN SLU-SRG--AR S

2 genskaper sm påverkar hänsynsarealer ch drivningsförhållanden på föryngringsavverkningstrakter -n studie över framtida förändringar inm Sveaskg Tbias Peterssn

3 Förrd Detta arbete är utfört sm ett examensarbete inm ramen för skgsvetartbildningen vid SLU, Umeå. Det skall mtsvara 20 päng högsklestudier, ch beskriver fakta kring nutida ch vid lika framtida tidpunkter förväntade föryngringsavverkningar. Uppdragsgivare har varit Sveaskg genm Jhan Rydin. Min handledare har varit Tmas Lärnås vid Institutinen för skglig resurshushållning ch gematik. Till van nämnda persner vill jag rikta ett strt tack för all den hjälp jag fått med arbetet. tt strt tack även till: Staffan Härdelin på Sveaskg i Lycksele, sm hjälpte mig med avdelningsregister med mera. Mats Högström ch Hlger Dettki sm hjälpte mig kmma fram till bra tekniska lösningar. Båda vid Institutinen för skglig resurshushållning ch gematik. Övriga sm på ett eller annat sätt bistått mig under arbetets gång. Umeå, januari 2004 T bias Peterssn 2

4 Sammanfattning I föreliggande arbete presenteras hur lika egenskaper sm påverkar hänsynsarealer ch drivningsförhållanden vid föryngringsavverkning förväntas variera över tiden ch för lika delar av Sveaskgs skgsinnehav. genskaper sm studerats är gränssträcka mt andra ägslag, bärighet, ytstruktur, lutning, fuktighet, avstånd till väg, avdelningsstrlek, avdelningsfrm (areal/mkrets), antal plygner per avdelning samt inslag av småimpediment Gränssträckan mt andra ägslag studerades mt myrimpediment, bergimpediment, vatten, vattendrag, betesmark ch åkermark. Beräkningar gjrdes på fyra lika mråden. I grva drag kan mrådena sägas mtsvara Nrrbttens län, Västerbttens län, Bergslagen samt Götaland. I de två nrdligaste mrådena studerades hur förhållande beräknas vara idag samt m l O, ch 50 år, ch i de två sydligaste mrådena studerades hur förhållandena beräknas vara idag samt m lo, 20 ch år. Sm underlag för beräkningarna användes alla avdelningar i ett av Sveaskgs två avdelningsregister, nämligen Fagus. I de i studien ingående mrådena ligger så gtt sm hela innehavet i avdelningsregistret Fagus. Mindre delar ligger dck i ett annat register ch ingår ej i studien. I Fagus finns all den mark sm före sammanslaganingen av AssiDmän ch Sveaskg hösten 2001 tillhörde AssiDmän. Större delen av Sveaskgs innehav ingick alltså i beräkningarna, sm i huvudsak utfördes med hjälp av prgrammen Are View ch x c el. V ad gäller gränssträckr mt andra ägslag så är gränssträckan mt myr den klart längsta. Detta gäller framfår allt i nrra Sverige (i dagsläget en medellängd på 45,6 m/ha ch 42,6 m/ha i Nrrbtten respektive Västerbtten), där denna sträcka är ungefår dubbelt så lång sm i södra Sverige (i dagsläget en medellängd på 36,9 m/ha ch 20, l m/ha i Bergslagen respektive Götaland). I nrra Sverige ökar gränssträckan mt myr medan den minskar i södra Sverige. I Bergslagen är denna minskning kraftig. Den sammanlagda gränssträckan mt andra ägslag (i dagsläget sm mest en medellängd på 68,9 m/ha i Bergslagen, sm minst 52,2 m/ha i Götaland) minskar på sikt i de två sydligaste mrådena relativt mycket. I Västerbtten ch Nrrbtten är denna sträcka någrlunda knstant. I Nrrbtten ökar medelstrleken på avdelningarnas figurlagda areal kntinuerligt från dagens 12,0 ha till 15,8 ha m 50 år. I Västerbtten kan ingen tydlig trend urskiljas. Där håller sig medelstrleken på avdelningarna inm intervallet 13,6 till 17,4 ha. I Götaland ch Bergslagen är avdelningsstrlekarna betydligt mindre än i nrra delen av landet. I dessa två mråden är medelstrleken idag 3,9 respektive 4,3 ha, får att m 20 år ha minskat med hela % till 2,4 respektive 2,6 ha. Om år beräknas strlekarna åter ha ökat, fast dck inte till dagens strlekar. Medelavståndet till väg i Bergslagen ch Götaland minskar sakta över tiden. I Nrr- ch Västerbtten är avståndet m l O ch år någt längre än idag sett utifrån befintligt 3

5 vägnät. Om 50 år är avståndet jämfört med idag cirka 35% längre i Nrr- ch Västerbtten m inga nya vägar byggs. V ariatinema för de övriga egenskaperna är inte lika stra, eller kan inte anses sm lika betydelsefulla, sm de sm nämnts van. 4

6 Summary This stud y presents different frest characteristics f imprtance fr the area f envirnmental cnsideratins and fr lgging cnditins in cnnectin with frest harvesting in Sveaskg's hldings. The variatin f these characteristics ver time and between different parts f the hlding are als presented. The studied characteristics included: brder lengths twards ther land use classes, grund cnditins, surface structure, slpe, misture, distance t rad, stand size, stand shape (area/circumference), number f plygns per stand and small areas f nn prductive land. The land use classes in the stud y f brder lengths twards ther land use classes cmprised mires, rcks, lakes, water curses, pastures and fields. Calculatins were made n fur different areas. These areas earrespnd rughly t the cunty fnrrbtten, the cunty f Västerbtten, the area f Bergslagen and the area f Götaland. In the tw nrthernmst areas the study exarined the cnditins at present, as well as in l O, and 50 years. In the tw suthernmst areas the crrespnding future time pints were in l O, 20 and years. Basic data fr the calculatins were taken frm Sveaskg's stand register called Fagus. Fagus includes all stands frm befre the merging f the AssiDmän and Sveaskg hldings. The maj rity f the land wned by Sveaskg was therefre included in the calculatins. The calculatins were mainly made in the prgrams ArcView and MS xcel. Cnsidering the registered brder lengths twards ther land use classes, the length twards mire makes up the lngest length. This is especially the case in nrthem Sweden (at present n average 45,6 m/ha and 42,6 m/ha in Nrrbtten and Västerbtten, respectively) where this length is abut twice as lng as in the suthem part f Sweden (at present n average 36,9 m/ha and 20, l m/ha in Bergslagen and Götaland, respectively). In nrthem Sweden the brder length twards mire increases in the future while i t decreases in the suthem part f Sweden. In Bergslagen there is a cnsiderable decrease. The ttal brder length twards all ther land use classes (at present n average as mst 68,9 m/ha in Bergslagen and as least 52,2 m/ha in Götaland) decreases ver time in the tw suthernmst areas. In Västerbtten and Nrrbtten the ttal brder length is relatively enstant In Nrrbtten the average stand size increases steadily frm 12,0 ha tday t 15,8 ha in 50 years. In Västerbtten there is n evident trend and the average stand size varies frm 13,6 t 17,4 ha. In Götaland and Bergslagen the stand sizes is cnsiderably smaller than in the nrthem part f the cuntry. In these tw areas the average sizes are at present 3,9 and 4,3 ha, respectively. In 20 years these stand sizes will decrease by as much as % t 2,4 and 2,6 ha, respectively. In years the sizes will increase smewhat, but nt t the same sizes as at present. 5

7 The average distance t truck rad is expected t decrease slwly ver time in Bergslagen and Götaland. In Nrrbtten and Västerbtten the distance in l O and years is expected t be smewhat lnger than tday, based n the present rad net. In 50 years the distance in Nrrbtten and Västerbtten will be abut 35 % lnger cmpared t the present situatin if n new rads are built. The variatins in the ther characteristics are relatively insignificant in cmparisn with the characteristics mentined abve. 6

8 Innehållsförteckning 1. INLDNING BAKGRUND SYFT MATRIAL OCH MTOD MRÅDSINDLNING DATAMATRIAL ÅLDR FÖR FÖRYNGRINGSAVVRI<NING UTSÖI<NING AV AVDLNINGAR l l Arealer sm selekterats ut FRAMTAGAND A V VÄRDN FRÅN D SLKTRAD AVDLNINGARNA Gränssträcka mt annat ägslag Gränssträcka mt bäck ch dike Övrigafaktrer RSULTAT 17 3.l GRÄNSSTRÄCKOR MOT ANDRA ÄGOSLAG DRIVNINGsFÖRHÅLLANDN OCH A VST ÅND TILL V ÄG Drivningsfrhållanden Avstånd till väg A VDLNINGARNAS STORLK, FORM, ANTAL POLYGONR OCH INSLAG A V SMÅIMPDIMNT DISKUSSION 4.1 MTODDISKUSSION RSULTATDISKUSSION Gränssträckr mt andra ägslag Drivningsfrhållanden ch avstånd till väg Avdelningarnas strlek, kant/ängd, frmindex, antal plygner ch inslag av småimpediment SAMMANFATTAND KOMMNTARR RFRNSR 44 7.BILAGOR 7

9 l. Inledning 1.1 Bakgrund Det är tänkbart att föryngringsavverkningarnas utseende ch egenskaper, såsm terrängfaktrer ch mängd kantzner, skiljer sig mellan lika delar av landet ch inm Sveaskgs innehav. Det är ckså möjligt att egenskaperna idag skiljer sig från egenskaperna hs framtida föryngringsavverkningar inm samma del av landet. Dessa eventuella skillnader gör att kstnaderna för Sveaskgs fö ryngringsavverkningar kan kmma att variera över tiden. xempelvis kan mängden naturhänsyn (Skgsstyrelsen 2001, Uliczka 2003) sm tas enbart genm generell hänsyn kmma att variera på grund av utseendet på den skg sm föryngringsavverkas. Detta berr på att en str del av den naturhänsyn sm tas sker genm att lämna kantzner mt andra ägslag i de bestånd sm avverkas. Att mängden kantzner kan kmma att fårändras berr på möjligheten att mängden andra ägslag, till exempel myr, vatten eller bergimpediment insprängda i den skg sm är lämplig att avverka någn gång i framtiden förändras järnfrt med den skg sm avverkas idag. 1.2 Syfte Syftet med examensarbetet var att få fram ch beskriva egenskaper kring nutida ch förväntade framtida föryngringsavverkningar. Om en större variatin över tiden förekmmer, till exempel att en större eller mindre del av arealen i fö ryngringsavverkningar går brt sm naturvård i frm av kantzner, kan det medfra f rändrade vlymer ch nettn i Sveaskgs avverkningar. Detta är naturligtvis intressant att veta då prgnser för framtiden görs. För att se m egenskaperna kmmer att f rändras över tiden så studerades avdelningar sm förväntas föryngringsavverkas vid lika tidpunkter inm fyra lika mråden i landet. De lika egenskaper sm studerades för de avdelningar sm fårväntas föryngringsavverkas "idag" ch vid vissa tidpunkter i framtiden är: Gränssträcka mt andra ägslag, nämligen: myrimpediment, bergimpediment, vatten, vattendrag, betesmark ch åkermark Bärighet, ytstruktur ch lutning Fuktighet Avstånd till väg Avdelningsstrlek Avdelningsfrm (areal/mkrets) Antal plygner per avdelning Inslag av småimpediment I nrra Sverige undersöktes hur egenskaperna ser ut hs de avdelningar sm kan vara aktuella för föryngringsavverkning idag, samt hur egenskaperna ser ut hs de avdelningar 8

10 sm förväntas bli aktuella för föryngringsavverkning m 10, ch 50 år. I södra Sverige studerades mtsvarande för tidpunktema idag samt m 10, 20 ch år. 2. Material ch metd Arbetet har utförts med hjälp av prgrammen ArcView, AreMap ch xcel. Förberedelser, utarbetende av metd ch rapprtskrivande har gjrts vid SLU i Umeå, medan de skarpa beräkningarna har utförts på Sveaskgs kntr i Lycksele. 2.1 Områdesindelning Det nrdligaste av de fyra mråden sm har studerats består av de två distrikten Nrra ch Södra Nrrbtten (se bilaga 1). Detta mråde kallas i rapprten för Nrrbtten. Området söder m detta utgörs av distrikt Västerbtten, ch kallas för just Västerbtten. Distrikten Södra ch Nrra Bergslagen har slagits ihp till ett mråde kallat Bergslagen. Det sydligaste mrådet sm undersökts utgörs av distrikten Västra ch Östra Götaland ch kallas för Götaland. 2.2 Datamaterial Sveaskg i sin nuvarande frm bildades i slutet av år 200 l genm att det gamla Sveaskg, med ett skgsmarksinnehav på hektar, slgs ihp med AssiDmän (se bilaga 2). Idag är Sveaskgs ttala markinnehav 4,4 miljner hektar, varav 3,3 miljner är prduktiv skgsmark. För närvarande har blaget två lika indelningsregister. Dels det "gamla Sveaskgs" register kallat Bass, ch dels AssiDmäns register kallat Fagus. För att arbetet ej skulle bli alltför tidskrävande så har beräkningarna avgränsats till registret Fagus, det vill säga de marker sm ägdes av AssiDmän. De mråden sm ej är med i beräkningarna kan i grva drag sägas vara södra halvan av Nrrland, nrra Nrrlands västra delar samt en del gegrafiskt spridda marker i Svealand ch Götaland. För att utföra beräkningarna behövdes kartr ch avdelningsregisterdata för de i studien ingående mrådena. Materialet hämtades från en kartserver, vilket tg ganska lång tid då det rörde sig m stra datamängder. Datamaterialet var inte alltid indelat efter de distriktsgränser sm gäller idag, vilket medförde att delar av vissa skiften fick tas brt, för att istället läggas till ett annat skifte. Då gränsdragningen ch flytten av vissa skiftesbitar var klar slgs skiften samman så att data för ett helt mråde låg samlat. Detta arbete utfördes i ArcView. 9

11 2.3 Ålder för föryngringsavverkning De framtida beräknade slutåldrarna på skgen för de lika landsändarna är tagna från tidigare gjrda - några år gamla - beräkningar med Indelningspaketet (Jnssn et al. 1993). Om några årtinden beräknas åldern för fö ryngringsavverkning vara lägre än idag. De få rväntade slutåldrarna åskådliggörs i tabell l. Tabell l. Beräknad slutålder fr skgen i lika landsändar vid lika tidpunkter. Prcentuellt tillägg på lägsta tillåtna fryngringsavverkningsålder, LSA, enligt skgsvårdslagen Nrra Sverige LSA +50% LSA +50% LSA+ % LSA + 15% Idag 10 år 20 år år,;,'f:i:{s.a: + /(f LSi+,2s% De slutåldrar detta resulterar i för lika ståndrtsindex i nrra Sverige åskådliggörs i tabell 2. Dagens ålder på dessa bestånd kan avläsas i tabel13. Mtsvarande siffrr få r södra Sverige åskådliggörs i tabellerna 4 ch 5. Tabell 2. Slutåldrar i nrra Sverige vid lika tidpunkter 10 år år 50 år Tabell 3. Dagens ålder på skg i nrra Sverige sm ska föryngringsavverkas vid lika tidpunkter 10 år år år lo

12 Tabell 4. Slutåldrar i södra Sverige vid lika tidpunkter Ståndrtsindex, ran ch tall Ida 10 år 20 år år 36{gran} (gran) Tabell 5. Dagens ålder på skg i södra Sverige sm ska föryngringsavverkas vid lika tidpunkter år 20 år år De värden för LSÅ sm använts är en fårenkling jämfört med SVL där LSÅ anges för varje enskilt SI. Fyra lika SI har här tilldelats en gemensam lägsta tillåtna ålder för föryngringsavverkning. Detta medför att avdelningar med fyra på varandra följ ande SI fått en ch samma beräknad f ryngringsavverkningsålder. Till exempel beräknas avdelningar i södra Sverige med SI 23, 24, 25 ch 26 alla ha en slutålder på 91 år m de är aktuella för föryngringsavverkning i dagsläget (se tabel14). Ytterligare ett exempel är att avdelningar med SI 27, 28, 29 ch m 20 år är aktuella för f ryngringsavverkning m de då har en ålder på 7 5 år. 2.4 Utsökning av avdelningar För att få fram fakta kring föryngringsavverkningstrakterna måste f rst de avdelningar sm kan bli aktuella fr f ryngringsavverkning vid de lika tidpunkterna selekteras. Detta gjrdes med hj älp av "Query-buildern" i ArcView. Vissa krav ställdes på en avdelning för att den skulle vara aktuell, nämligen: avdelningen skulle vara klassad sm målklass PG (prduktin generell hänsyn) eller PF (prduktin förstärkt hänsyn), ch avdelningen skulle ha rätt ålder utifrån SI, tidsperid f r föryngringsavverkning ch mråde. Avdelningar med målklass NO (naturvård rörd) ch NS (naturvård skötsel) uteslöts. 11

13 Åldern på avdelningarna i Sveaskgs register är ej alltid helt krrekt. Bland annat på grund av detta så tilläts åldern variera inm ett spann på ni år för att få ett bättre material. Alltså valdes de avdelningar ut, m vi nu bara ser till åldern, sm hade "rätt" ålder plus minus fyra år. Detta gav naturligtvis många fler avdelningar att göra beräkningarna på. Hade åldern tillåtits att variera mer hade samma avdelningar kunnat kmma med i beräkningarna två gånger, då spannet mellan vissa av de tidsperider sm studeras inte är mer än ti år. Det hade inte varit önskvärt. För att beräkna selekterade skgsmarksavdelningars sammanlagda gränssträcka mt annat ägslag, exempelvis myr, krävdes lite mer arbete än vad man först kunde tr. Genm att i Are View enbart jbba med shape-filerna i ursprungligt skick kan man inte få fram denna sträcka. Det finns ingen funktin sm beräknar sträckan mellan två nder, alltså en del av mkretsen, i en plygn. För att lösa prblemet så knverterades shapefilen till cverage-frmat i ArcCatalg. Den fil sm då skapades kan vi kalla för plygnfil I denna fil fick alla plygner en egen identitet kpplad till en rad i tillhörande attributtabell I den ursprungliga shapefilen fanns infrmatin m varje avdelning endast på en rad i attributtabellen trts att den kunde bestå av flera plygner. fter skapandet av plygnfilen kunde en linjetplgi byggas i Arcinf (se figur 1). Vmje enskild linje fick härigenm en egen identitet. Med enskild linje menas här varje bit av en linje sm löper mellan två nder. Plygnfil Linjefil n avdelning, med ett id-nr, bestående av två plygner Två plygner med två skilda id-nr Ni linjer, varje med eget id-nr Figur l. Shapefilen knverterades till en plygnfil. Därefter skapades en linjefil Nästa steg var att öppna de två nya filerna, det vill säga plygnfilen ch linjefilen, i Are View. Dessa filer sammanfgades (jin) sedan med varandra två gånger (se avsnitt ). Det var plygntabellen sm "tgs in i" linjetabellen, sm sedan innehöll mycket data. fter detta länkades den ursprungliga shapefilen till plygnfilen (se figur 2). Tack vare detta förfarande kunde man sedan selektera de linjer sm utgjrde gräns för en selekterad avdelning, ch även genm en ytterligare selektering välja ut de linjer sm hade en selekterad avdelning på ena sidan ch ett visst ägslag på den andra sidan. 12

14 2.länkning l. sammanfgning Figur 2. Plygnfilen sammarifgades med linjefilen två gånger, varefler den ursprungliga shapefilen länkades till plygnfilen Den van nämnda knverteringen, byggandet av linjetplgi, sammanfgning (jin) ch länkning upprepades fyra gånger- en gång fr vmje mråde sm studerades. I de följande stegen krävdes dck många upprepningar av vissa mment. För att få frmn till exempel de plygner med skg i Nrrbtten sm kan vara aktuella för fryngringsavverkning m 50 år krävdes ett flertal likadana körningar, vilka alla innehöll ett flertal mment. Till att börja med selekterades alla plygner sm innehöll skgsmark ut ur Nrrbttens plygnfil Från dessa valdes sedan de plygner ut sm innehöll skg i målklass PG eller PF. Nästa steg var att från dessa välja de plygner sm hade skg i de fyra SI-klasser sm man för tillfället var intresserad av. Därefter selekterades från de kvarvarande plygnerna de sm innehöll skg med rätt ålder (utifrån SI, tidsperid för föryngringsavverkning ch mråde sm för tillfället studerades). fter dessa steg var till exempel endast de plygner sm hade prduktiv skgsmark, var klassade sm PG eller PF, hade SI ch ålder år. De nu nämnda avdelningarna är några av de avdelningar sm kan vara aktuella för fryngringsavverkning i Nrrbtten m 50 år. För att få frmn de avdelningar sm kan vara aktuella för föryngringsavverkning i Västerbtten ch Nrrbtten vid respektive tidsperid krävdes att de van nämnda stegen upprepades fyra gånger, medan samma prcedur behövdes upprepas hela sju gånger för respektive tidsperid i Götaland ch Bergslagen på grund av ett större antal SI-klasser i södra Sverige. Här finns skgsmark med mycket högre index än i nrra Sverige Arealer sm selekterats ut De arealer skgsmark sm selekterats ut varierade mellan ha för Götaland m 20 år ch ha för Västerbtten m 50 år (se tabell 6). Detta är arealer varifrån arealen insprängda småimpediment är brtdragen. Skillnaden mellan mråden ch tidsperider berr på lika arealer skgsmark samt åldersfördelningen inm respektive mråde. 13

15 Tabell 6. selekterade arealer (ha) fr lika mråden ch tidsperider Idag 10 år 20 år Götaland Bergslagen år Idag 10 år år Västerbtten Nrrbtten år Siffrrna i tabellen skulle kunna tyda på att det blir svårare att hitta föryngringsavverkningsarealer i Götaland ch Bergslagen m 20 år, då de selekterade arealerna är förhållandevis små samtidigt sm den beräknade slutåldern sjunkit jämfört med föregående perid (se tabell 1). Möjligen blir det lättare att hitta fryngringsavverkningsarealer i Västerbtten ch Nrrbtten m 50 år berende på hur man ser det: de selekterade arealerna är större, men den beräknade slutåldern har sjunkit till LSÅ + 15% (se tabell l). I vilket fall kan knstateras att det då finns större arealer skg i samma åldersklass sm kan vara aktuella för föryngringsavverkning. Att de arealer sm selekterats ut fr tidsperiden "idag" kan verka låga är naturligt. Om slutåldern i praktiken för exempelvis nrra Sverige i dagsläget ligger på exakt LSÅ + 50% har ju alla de avdelningar sm uppnått "rätt ålder" redan föryngringsavverkats (se 2.4, andra stycket). 2.5 Framtagande av värden från de selekterade avdelningarna Gränssträcka mt annat ägslag Sm nämnts van gick det att få fram gränssträcka mt annat ägslag tack vare den linjefil sm skapats. Klumnerna i denna fil namngavs med "vänster- ch högeralias", fr att kunna avgöra vilket ägslag sm låg på vänster respektive höger sida av en linje. Genm att plygntabellen sammanfgats med denna två gånger så gick det att avläsa vilket ägslag sm fanns på vardera sidan av varje linje. fter den första sammanfgningen gick det att avläsa vilket ägslag sm fanns på ena sidan av linjerna, ch efter den andra även vilket ägslag sm fanns på den andra sidan. För att få fram gränssträcka mt till exempel myr selekterade man med hjälp av Query-buildern ut linjerna genm att skriva in fljande villkr: (([L Beskrivn] = "Myr") and ([R Beskrivn] = "Skgsmark")) r (([L Beskrivn] = "Skgsmark") and ([R Beskrivn]="Myr")) "L" är beteckningen för vänster, ch "R" är beteckningen för höger. Med "L Beskrivn" avses alltså den typ av ägslag sm finns på linjens vänstra sida, etcetra. När prgrammet 14

16 selekterat ut dessa linjer markerades fältet "length" i attributtabellen, ch linjemas sammanlagda längd kunde avläsas. Längderna för varje SI-grupp skrevs upp ch lades sedan ihp. Denna prcedur fick upprepas för vmje ägslag ch tidsperid sm studerades i alla fyra mråden. De gränssträckr sm tgs fram på detta sätt måste givetvis sättas i relatin till den skgsmarksareal sm selekterats. I resultatdelen presenteras dessa gränser i frmen "längdmeter gränssträcka l hektar". tt medelvärde per tidsperid ch mråde anges Gränssträcka mt bäck ch dike Gränssträckan mt bäck ch dike definierades på följande sätt: Då en bäck rinner igenm en utvald avdelning, det vill säga då den utvalda avdelningen gränsar mt bäcken på båda sidr av denna, räknas gränssträckan sm längden* 2. Då en bäck utgör gräns mellan en avdelning sm är aktuell får föryngringsavverkning ch en annan avdelning eller am1at ägslag, så räknas gränssträckan sm längden * l. Denna faktr var den sm krävde mest arbete för att beräkna. Till att börja med öppnades linjebjektet bäck/dike. Detta är en shapefil med alla bäckar ch diken sm finns inlagda i Sveaskgs register. Sedan klipptes de sträckr sm låg inm de selekterade avdelningarna ut med hjälp av funktinen Ge Prcessing Wizard. Då klippning utfördes med plygnfilen km inte vissa sträckr just i avdelningsgränsen med sm de brde. Detta berdde antagligen på att exaktheten mellan avdelningsgränser ch de bäckar sm utgör avdelningsgräns försvunnit vid knverteringen till cverage-frmat. I stället var det i detta mment nödvändigt att klippa med den ursprungliga avdelningsfilen. I nästa steg skapades buffertzner kring de utklippta bäckarna. Sedan klipptes buffertznerna med de selekterade avdelningarna, varefter kvarvarande areal buffertzn avlästes. Denna areal dividerades med bredden på buffertznen för att på så vis få fram den sökta längden gränssträcka. Bredden på buffertznen kunde tyvärr inte sättas till l m, utan var tvungen att sättas till 5 m får att datrn skulle klara beräkningarna. Hade det gått att sätta bredden till l m hade man sluppit divisinsmmentet Det var alltså inte möjligt att avläsa längden bäck redan då den första klippningen gjrts, utan det var nödvändigt att skapa buffertzner. Detta berdde på att längden på de bäckar sm utgjrde gräns räknades en gång ch längden på de bäckar sm rann igenm avdelningen räknades två gånger. I resultatdelen presenteras även denna gräns i frmen "l ängdmeter gränssträcka l hektar", under rubriken gränssträckr mt andra ägslag. tt medelvärde per tidsperid ch mråde anges Ö vriga faktrer Värden får övriga faktrer sm studerades tgs fram utifrån de avdelningsdata i attributtabellen sm tillhörde de selekterade avdelningarna. Data tillhörande de selekterade avdelningarna exprterades i dbase-frmat får att sedan kunna öppnas i xcel där beräkningar ch diagram gjrdes. Dels exprterades attributtabeller från plygnfilen 15

17 ch dels från ursprungsfilen. xprt av vardera tabell gjrdes för vmje SI-grupp i alla fyra mråden. I xcel slgs tabellerna samman för att få endast en "plygnfil" ch en "ursprungsfil" för varje mråde ch tidsperid. Bärighet, ytstruktur, lutning ch fitktighet Uppgifter m faktrerna bärighet, ytstruktur, lutning ch fuktighet presenteras för vmje mråde genm att andelen areal i lika klasser anges. Bärighet, ytstruktur ch lutning indelas efter Skgfrsks terrängtypschema i fem klasser, där klass l är den bästa ch klass 5 den sämsta (se bilaga 3). Klasserna för fuktighet (1- trr, 2- frisk, 3- fuktig, 4- blöt) är desamma sm de sm används vid ståndrtsbnitering (Hägglund ch Lundmark, 2002). Areal ch antalet avdelningar summerades både ttalt ch för varje klass. fter detta beräknades andelarna i varje klass. Avstånd till väg Denna faktr presenteras sm ett arealvägt medeltal. tt viktat medelvärde är alltså vad sm presenteras för vmj e tidsperid ch mråde. Avdelningsstrlek Denna faktr beräknades sm ett aritmetiskt medelvärde av varje avdelnings figurlagda areal, inklusive småimpedimenten. Avdelningsf rm I plygnfilen fanns bland annat klumner innehållande vmje plygns mkrets ch areal. Utifrån dessa uppgifter beräknades faktrn avdelningsfrm sm areal dividerat med mkrets. Först räknades detta värde ut för varje plygn var för sig, ch sedan beräknades ett aritmetiskt medelvärde för alla plygner. Antal plygner per avdelning Denna faktr varierar utifrån hur samlad varje avdelning är. Om exempelvis en väg eller myr delar av en avdelning räknas det sm att denna avdelning består av två plygner. Antalet plygner smnt antalet avdelningar nterades redan då dessa selekterades ut i ArcView. För vmje mråde ch tidsperid summerades dessa antal ch en kvt beräknades därefter genm att dividera det ttala antalet plygner med det ttala antalet avdelningar. Småimpediment Inslag av småimpediment, det vill säga ej figurlagda impediment, beräknades sm den ttala arealen småimpediment dividerat med den ttala arealen figurlagd areal, det vill säga areal inklusive småimpediment 16

18 3. Resultat 3.1 Gränssträckr mt andra ägslag I nrra Sverige ökar gränssträckan mt myr stadigt i framtiden, medan den minskar i södra Sverige (se figur 3). I Nrrbtten ökar sträckan från dagens 46 m/ha till 55 m/ha m 50 år, medan ökningen i Västerbtten är mindre. Den största förändringen sker i Bergslagen, där gränssträckan mt myr är 35% krtare m år jämfört med idag. Även i Götaland minskar denna sträcka framgent. Sträckan kan i grva drag sägas vara mer än dubbelt så lång i de två nrdligaste mrådena jämfört med de två södra. Gränssträckan mt bergimpediment är bra mycket krtare än gränssträckan mt myr, framfår allt i nrra Sverige (se figur 4). Sträckan minskar stadigt i de två nrdligaste mrådena, medan den i de två sydligaste minskar de första 20 åren får att sedan öka igen. ndast i Nrrbtten kan en tydlig trend för gränssträcka mt vatten nteras, nämligen att sträckan minskar stadigt (se figur 5). I övriga mråden varierar sträckan över tiden. Gränssträckan mt bäckar ch diken är klart minst i Nrrbtten (se figur 6). Str skillnad märks mellan nrra ch södra Sverige. Nterbart är även hur väl de två mrådena Bergslagen ch Götaland följs åt med en ökning till år 20 varefter gränssträckan blir krtare. Gränssträckan mt betesmark är väldigt krt, framför allt i nrra Sverige (se figur 7). n mycket tydlig ökning syns m år i de två nrdligaste mrådena, ch m 20 år i de två sydligaste mrådena. V ad gäller gränssträcka mt åkermark kan i strt sett samma mönster sm för gränssträcka mt betesmark skönjas (se figur 8). tt undantag är den förhållandevis långa sträckan för Västerbtten i dagsläget. Den sammanlagda gränssträckan mt andra ägslag (myrimpediment, bergimpediment, vatten, bäckar ch diken, betesmark ch åkermark) är i Nrrbtten ch Västerbtten i strt sett knstant över tiden (se figur 9). I Bergslagen är trenden sjunkande medan den i Götaland är någrlunda knstant i 20 år varefter den sjunker. 17

19 .. Gränssträcka mt myrimpediment Nrrbtte n Västerbtten <Il :;;:..t: (C :;;: "C C) c :Cil 10 J..t: "C C) c :m J 10 Idag 10 år år 50 år Idag 10 år år 50 år Tids perid Tidsperid Be rgslagen Götaland m m :;;: :;;:..t:..t: "C C) c :m :m J 10 J 10 "C C) c Idag 10 år 20 år år Idag 10 år 20 år år Tids perid Tids perid Figur 3. Gränssträcka mt myrimpediment vid lika tidpunkter 18

20 Gränssträcka mt bergimpediment!tl :;;:.c: c. Nrrbtte n l l Qj Q; 4 Q; 4 "O 3 "O 3 C) c: :ns..j 2 c: 2 2 -".c: c. C) :ns..j 8 7 Västerbtte n Idag 10 år år 50 år Idag 10 år år 50 år Tidsperid Tidsperid Be rgslagen Götaland!tl :;;:.c: c Q; 4 4 "O 3 "O 3 C) c: :ns..j 2 c: 2!tl - -".c: c. C) :ns..j 8 7 Idag 10 år 20 år år Idag 10 år 20 år år Tidsperid Tidsperid Figur 4. Gränssträcka mt bergimpediment vid lika tidpunkter 19

21 .... Gränssträcka mt vatten Nrrbtte n Västerbtten re :::..::: 4 Q. Q. 4 3 a; Qi 3 "C 2 "C 2 C) c: :re..j re C) c: :(l!..j Idag 10 år år 50 år Idag 10 år år 50 år Tidsper id Tidsperid Be rgslagen Götaland C!! :::..::: 4 Q. Q. 4 a; 3 Qi 3 "C 2 "C 2 C) c: :re..j re C) c: :re..j Idag 10 år 20 år år Idag 10 år 20 år år Tidsperid Tids perid Figur 5. Gränssträcka mt vatten vid lika tidpunkter 20

22 .. Gränssträcka mt bäckar ch diken Nrrbtten Västerbtte n m.s : 6 6..c: Q. Q; "C Cl 2 Cl 2 c: :r.:;.1..c: Q. åi "C c: :r Idag 10 år år 50 år Idag 10 år år 50 år Tids perid Tidsper id Be rgslage n Götaland k m 20 m 20..c:..c: Q. Q. Q; 10 Q; 10 "C "C Cl Cl c: c: 5 :r.:; :r.:; Idag 10 år 20 år år Tidsperid Tidsperid Figur 6. Gränssträcka mt bäckar ch diken vid lika tidpunkter. Observera de två lika skalrna! 21

23 .. Gränssträcka mt betesmark Nrrbtte n Västerbtten ra ra.:;;:: 0.25.:;;:: 0.25 J: J: c.. c G) G) "O 0.10 "O 0.10 Ol r:: :ra..j J Ol r:: :ra Idag 10 år år 50 år Idag 10 år år 50 år Tidsperid Tidsperid Be rgslagen Götaland ra ra.:;;:: 2.5.:;;:: 2.5 J: J: 2.0 c.. c G) 1.5 G) 1.5 "O 1.0 "O 1.0 Ol r:: :ra..j 0.5 Ol r:: :ra..j Idag 10 år 20 år år Idag 10 år 20 år år Tidsperid Tidsperid Figur 7. Gränssträcka mt betesmark vid lika tidpunkter. Observera de två lika skalrna! 22

24 .... Gränssträcka mt åkermark Nrrbtte n Västerbtten "".:;;: C3> -= C3> :;;: C3> -= C3> C3> 0.10 Qi 0.10 "C 0"1 c: 0.05 c: : _. C3>. "C Cl : _ Idag 10 år år 50 år Idag 10 år år 50 år Tidsperid Tidsperid Bergs lagen 3.0 "" 2.5 "".:;;:.:;;: C3> C3> -= 2.0 -= "" "" C3> C3>. c. 1.5 "" C3> C3> Qi Qi 1.0 "C "C Cl Cl c: c: : 0.5 : _. _. 0.0 Idag 10 år 20 år år Idag 10 år 20 år år Tidsperid Tids perid Figur 8. Gränssträcka mt åkermark vid lika tidpunkter. Observera de två lika skalrna! 23

25 Ttal gränssträcka Nrrbtte n Västerbtte n m :lo! 50 :lo! 50.c: c. åi "C 20 "C C) C) c: c: :m :m..j 10..J 10 m.c:,_ c. a; 20 Idag 10 år år 50 år Idag 10 år år 50 år Tidsperid Tidsperid Be rgs lagen Götaland m :lo! 50 :lo! 50.c: c. åi "C C) c: åi "C 20 :m :m..j 10..J 10,_ m.c: c. C) c: 20 Idag 10 år 20 år år Idag 10 år 20 år år Tidsperid Tidsperid Figur 9. Ttal gränssträcka mt andra ägslag (myrimpediment, bergimpediment, vatten, bäckar ch diken, betesmark ch åkermark) vid lika tidpunkter 24

26 3.2 Drivningsförhållanden ch avstånd till väg Drivningsförhållanden V ad gäller terrängens beskaffenhet på fåryngringsavverkningstrakterna visar studien att inga stra förändringar är att vänta. Värt att ntera kan ändå vara att det i Nrrbtten ch Västerbtten m år kmmer att vara någt sämre bärighet på avverkningstraktema (se figur 10). Samma sak gäller för framfår allt Bergslagen men även Götaland m 20 år. Ytstrukturen blir kntinuerligt någt bättre i Nrrbtten (se figur 11). I Västerbtten kan knappast någn trend alls urskiljas. Bergslagen ch Götaland ser i detta avseende ut att ha sina bästa förhållanden m 20 år. Det blir kntinuerligt större andel arealer i lutningsklass l ch 2 i både Västerbtten ch Nrrbtten (se figur 12). Förändringarna är dck små. I Bergslagen är andelen arealer i lika klasser i strt sett knstant. n viss försämring kan möjligen urskiljas. I Götaland är lutningen sm minst m 20 år. Generellt är lutningen sm minst i de två sydligaste mrådena ch störst i Västerbtten. Om en avdelning hamnar i lutningsklass l eller 2 trde dck inte ha någn praktisk betydelse. Andelen arealer i lika fuktighetsklasser skiljer sig inte nämnvärt åt över tiden (se figur 13). Inte heller är skillnaderna så stra mrådena emellan Avstånd till väg Avståndet till väg i Bergslagen ch Götaland minskar sakta över tiden (se figur 14). I Nrr- ch Västerbtten är avståndet m lo ch år någt längre än idag sett utifrån befintligt vägnät. Om 50 år skulle avståndet jämfört med idag vara cirka 35 % längre i Nrr- ch Västerbtten m inga nya vägar byggs. 25

27 Bärighet t? Nrrbtte n idag t? Nrrbtte n, 10 år t? Bärighetsklass Bärighets klas s Västerbtten idag Västerbtte n, 10 år Bär ighetsk lass Bärighetsk lass Västerbtte n, år t? Väster btte n, 50 år Bär ighetsklass Bärighets k lass 26

28 Be rgs lage n idag Q Q Be rgs lage n, 10 år Bärighetsk lass Bär ighetsklass Be rgslagen, 20 år Q Q Be rgslage n, år Bärighetsklass Bärighetsklass Götaland idag Götaland, 10 år Q Bärighets k lass Bärighets klass Götaland, 20 år Götaland, år Q Q Bärighetsklass Bärighetsk lass Figur l O. Arealfrdelning på lika bärighetsklasser 27

29 Ytstruktur Nrrbtte n idag c c Ytstrukturklass Nrrbtte n, 10 år Ytstrukturklass Nrrbtten, 50 år c c Ytstrukturklass Ytstrukturklass c <!< Västerbtte n, 10 år c c Ytstrukturklass Ytstrukturklass 28

30 l l Götaland idag Götaland, 10 år Ytstrukturklass Ytstrukturklas s Götaland, 20 år l ' Ytstrukturklass Ytstrukturklass Figur II. Arealfrdelning på lika ytstrukturklasser 29

31 Lutning Nrrbtte n idag Lutningsk lass Nrrbtten, 10 år Lutningsk lass Nrrbtte n, år Nrrbtten, 50 år ::,;: Lutningsk lass Lutnings k lass Västerbtte n idag Västerbtte n, 10 år Lutningsk lass Lutningsklass Västerbtte n, år Västerbtte n, 50 år Lutningsk lass Lutningsk lass

32 ?F. Götaland idag c Götaland, 10 år Lutningsk lass Lutningsk lass c Götaland, 20 år c Götaland, år Lutningsk lass Lutningsklass Figur 12. Arealfördelning på lika lutningsklasser 31

33 Fuktighet Nrrbtten idag Nrrbtte n, 10 år Fuktighetsk lass Fuktighets k lass Nrrbtten, år Nrrbtte n, 50 år Fuktighets i dass Fuktighets klass Västerbtte n idag Västerbtte n, 10 år Fu ktighets klass Fuktighets klass Västerbtte n, år Västerbtte n, 50 år Fuktighetsklass Fuktighets klass 32

34 Be rgslagen, 10 år g r:;: z-7: 4i8T?'' 07;1" - " ' ' 0-1--". ----'- -L 2 3 Fuktighetsklass 4 Be rgslagen, år ' ' 7":"":1"' 20 i"c---::ll:cr'c-i*: '- c-i*: ,_ Fuktighets k lass Götaland idag Götaland, 10 år Fu ktighets k lass Fuktighets k lass Götaland, 20 år Götaland, år Fu ktighetsklass Fuktighetsklass Figur 13. Arealfrdelning på lika fitktighetsklasser 33

35 Avstånd till väg Nrrbtten Västerbtte n "tl -c t: 0 t: (Il 0 :;g ii) m > 0 > 0 <( <( Idag 10 år år 50 år Idag 10 år år 50 år Tids pe rid Tidsperid Bergslagen Götaland c "tl t: c (Il 0 (Il 0 iii ii) > 0 > <( <( Idag 10 år 20 år år Idag 10 år 20 år år Tids perid Tidsper id Figur 14. Arealvägt medelavstånd mellan avdelning ch väg vid lika tidpunkter 34

36 3.3 A v delningarnas strlek, frm, antal plygner ch inslag av småimpediment I Nrrbtten ökar strleken på avdelningarnas figurlagda areal kntinuerligt från dagens 12,0 ha till 15,8 ha m 50 år (se figur 15). I Västerbtten håller sig strleken på avdelningarna inm intervallet 16, l till 17,4 ha med undantag för de avdelningar sm väntas bli aktuella m år. Då är strleken på avdelningarna nere i 13,6 ha. I Götaland ch Bergslagen är avdelningsstrleken betydligt mindre än i nrra delen av landet. I dessa två mråden är strleken idag 3,9 respektive 4,3 ha, f r att m 20 år ha minskat med hela % till 2, 4 respektive 2, 6 ha. Om år beräknas strleken åter ha ökat, fast dck inte till dagens strlekar. V ad gäller avdelningsfrmen ger större värden mer areal per mkrets, ch därmed bättre frm. Måttet är inte "skalberende", vilket medfr att större värden kan härröra från större avdelningsarealer. Variatinerna för avdelningsfrmen följ er variatinerna för avdelningsstrleken ganska väl (se figur 16). Svängningarna för denna faktr blir dck inte så stra sm fr svängningarna vad gäller avdelningsstrleken. Antalet plygner per avdelning är relativt knstant över tiden i alla fyra mråden (se figur 17). Störst skillnad - en minskning från 1,95 idag till l, 74 m 50 år - märks i Västerbtten. Trts denna minskning är antalet plygner per avdelning störst i Västerbtten under alla tidsperider jämfört med de andra tre mrådena. Inslaget av småimpediment är ganska lika för alla de studerade mrådena. I grva drag kan sägas att cirka två prcent av den figurlagda arealen är klassad sm småimpediment Vad gäller variatinerna över tiden följ s Västerbtten ch Nrrbtten åt ganska väl, samtidigt sm Götaland ch Bergslagen följ er varandra (se figur 18). 35

37 A vdelningsst:rlek Nrrbtte n Väster btte n m.c "" G) i: iii m.c,:,::. " 10 G) i: iii 5 Idag 10 år år 50 år Idag 10 år år 50 år Tidsperid Tidsperid Bergs lagen Götaland m.c "" G) i: ii) 3 2 m.c:.:t:." G) i: ii) 3 2 Idag 10 år 20 år år Idag 10 år 20 år år Tidspe rid Tidsperid Figur 15. Avdelningsstrlek vid lika tidpunkter. Observera de två lika skalrna! 36

38 A vdeiningsfrm Nrrbtte n Väster btte n N N Idag 10 år år 50 år Tidsperid Tidsperid Be rgs lage n Götaland N N Idag 10 år 20 år år Idag 10 år 20 år år Tidsperid Tidsperid Figur 16. Avdelningsfrm vid lika tidpunkter. Uttryckt sm areal dividerat med mla'ets 37

39 Antal plygner per avdelning Nrrbtte n Väster btten Ol c c "C > r 1.6 Qi c. 1.4 c c Ol 1: c 2.0 i.8 "C > r i.6 Q. 1.4 (!) c Ol 1.2 Idag 10 år år 50 år Idag 10 år år 50 år..::- c Tidsperid Tidsperid Be rgs lagen Götaland Ol c c "C "C > > C'Cl 1.6 <t! 1.6 c c Ol 1.2..::- Ol 1.2 Ol 1.2 >...::- c Idag 10 år 20 år år Idag 10 år 20 år år Ol c c (!) c. (!) c c Tidsperid Tidsperid Figur 1 7. Antal plygner per avdelning vid lika tidpunkter 38

40 Inslag av småimpediment Nrrbtte n Västerbtte n ' c:.. "' "' c.. ;;;; 1.0 C/) 0.5 (/) 0.5 c.. ;;;; Idag 10 år år 50 år Idag 10 år år 50 år Tidpe rid Tidperid Be rgs lagen Götaland ' "' "' c ;;;; (/) 0.5 (/) 0.5 ;;;; ' c Idag 10 år 20 år år Idag 10 år 20 år år Tidpe rid Tidpe rid Figur 18. Inslag av småimpediment vid lika tidpunkter. Uttryckt sm prcentuell andel av ttal figurlagd areal 39

41 4. Diskussin 4.1 Metddiskussin Alla avdelningar i Fagus fanns tillgänliga då selekteringen gjrdes. Att beräkningarna gjrdes på alla avdelningar sm f rväntas bli aktuella för föryngringsavverkning vid lika tidpunkter, ch inte bara på ett stickprv, gör att resultaten med avseende på datamängd kan anses vara så bra de kan bli. De samplingsfel man kan få vid beräkningar på stickprv kan helt enkelt inte uppkmma. Den beräknade slutåldern sm använts i arbetet är sjunkande över tiden. Åldern kan givetvis kmma att ändras berende på skgsbrukets ch Sveaskgs utveckling framöver. slutåldrarna är baserade på några år gamla prgnser ch är hämtade från körningar med Indelningspaketet I vaije SI-grupp (< = 14, 15-18, 19-22, 23-26, 27-, 31-34, > = 35) användes vid selekteringen "rätt" ålder för det näst understa ståndrtsindexet I gruppen < = 14 utfördes beräkningarna på rätt ålder för SI = 12. Man kunde givetvis varit mer nggrann ch räknat ut en slutålder för ett SI liggande 0,5 meter högre ch sedan använt den åldern för gruppen. Skillnaden hade då blivit någt år jämfört med de åldrar sm nu använts. Denna skillnad trde ha mycket liten betydelse i sammanhanget. V ad gäller resultatens tillförlitlighet fci r de lika faktrerna trde resultaten för gränssträckrna vara mycket nära sanningen. n brist med den metd sm användes är att gränssträckan endast räknades fram på de marker sm ligger inlagda i Sveaskgs register, ch därmed tgs ingen hänsyn till vilken mark en avdelning intill en rågång gränsar till. Detta medför dck förmdligen endast fö rsumbara fel eftersm rågångarna nästan alltid är raka. Tack vare detta är typen av ägslag ftast detsamma på båda sidr av en rågång, då exempelvis en gräns mellan skgsmark ch bergimpediment knappast är rak. nda gången detta "prblem" kan ha någn betydelse är för gräns mt inägmark. Trligen går rågången i vissa fall i ett rakt dike, med inägamark ägd av en annan markägare på ena sidan ch skgsmark ägd av Sveaskg på den andra. På grund av detta kan den framräknade gränssträckan mt åker ch bete vara någt fci r låg. Även m så skulle vara fallet så är de trender över tiden sm kan urskiljas i resultaten riktiga. I södra Sverige ligger Sveaskgs markinnehav uppdelat i flera ch mindre skiften än i nrr, vilket medför en längre yttergräns per arealenhet i söder. n eventuell underskattning skulle därför vara större i de två sydligaste mrådena sm studerats. Kartmaterialet sm användes var inte helt fritt från fel. Vissa småplygner sm över huvud taget inte har någt sm helst berättigande till existens fanns insmugna på vissa ställen. Alla dessa småplygner fick ett id-nummer i plygnfilen ch kpplades per autmatik till någn av de "riktiga" plygnerna. Detta gav en någt fcir hög siffra på antalet mråden per avdelning, även m trenden trde vara krrekt. Övriga faktrers tillförlitlighet berr på förrättningsmännens nggrannhet, exempelvis då markens bärighet skattades. Det mycket stra antalet avdelningar brde bidra till att

42 "j ämna ut" fel åt ena eller andra hållet i lika avdelningar. Även m de absluta siffrrna för till exempel arealandel mark med bärighetsklass 2 inte är exakt så gäller även för dessa faktrer att trenderna inm valj e mråde brde vara riktiga. För de två mrådena Västerbtten ch Bergslagen saknades uppgifter m bärighet, ytstruktur, lutning, fuktighet ch avstånd till väg för en del av avdelningarna. Dessa avdelningar plckades helt enkelt brt ur underlaget få r beräkningarna av dessa faktrer. I Västerbtten utgjrde dessa avdelningar mellan två ch fyra prcent av arealen (lika för lika tidsperider), ch i Bergslagen mellan tre ch ti prcent. 4.2 Resultatdiskussin Gränssträckr mt andra ägslag Den ttala gränssträckan mt andra ägslag ökar i Nrrbtten marginellt. I de övriga tre mrådena minskar denna sträcka i mer eller mindre jämn takt. Störst blir minskningen i Bergslagen, följt av Götaland. Om år är denna sträcka i Bergslagen respektive Götaland 24 % respektive 20 % krtare. Vid samrna instruktin i framtiden vad gäller lämnande av naturhänsyn kan någt större virkesvlym då tas ut i dessa mråden förutsatt att virkesförrådet per hektar är detsamrna eller högre. Gränssträcka mt bäckar ch diken Ganska iögnfallande är den stra skillnaden mellan södra ch nrra Sverige för faktrn "gränssträcka mt bäckar ch diken". I runda tal är denna sträcka tre gånger så lång i de två sydligaste mrådenajärnfört med de två nrra. V ad kan då denna stra skillnad ber på? n bidragande rsak trde vara att det i nrr finns mycket mer myrmark än i söder. I Nrrland är 23 % myr, beräknad utifrån den sammanlagda arealen skgsmark ch myr. Mtsvarande siffrr för Svealand ch Götaland är 12 % respektive 8 % (Hånell, 1989). Denna skillnad gör att vattendrag ch diken i nrr till str del går fram genm just myrmark, ch skgsmarken gränsar därmed inte lika fta direkt mt vattendrag ch diken. n större andel av trvmark ch våt fastmark är ckså dikad i söder än i nrr (Hånell, 1989). Att så är fallet trde ckså bidra till den stra skillnaden för denna typ av gränssträcka. Ytterligare en rsak till att " gränssträcka mt bäckar ch diken" är längre i söder än i nrr skulle kunna vara att man i kartmaterialet i de två nrdligaste mrådena inte lagt in alla de bäckar ch diken med den strlek sm kanske skulle ha lagts in i de två sydligaste mrådena. Om så är fallet är svårt att säga. De fcirut nämnda rsakerna brde rent teretiskt ensamrna kunna förklara skillnaden. 41

43 Götaland ch Bergslagen m 20 år När man studerar hur lika faktrer förändrar sig över tiden märker man att staplarna för Götaland ch Bergslagen m 20 år märker ut sig mer eller mindre genmgående. Mest markant är det f r gränssträckan mt åker- ch betesmark, där en tydlig tpp syns. n förklaring till detta brde kunna vara att mycket inägamark planterades igen under 50- ch 60-talen. Dessa skgar gränsar f rmdligen fta till inägamark sm frtfarande hävdas. n str del av dessa växtliga skgar frväntas bli aktuella för föryngringsavverkning m cirka 20 år Drivningsförhållanden ch avstånd till väg Att det i Nrrbtten ch Västerbtten m år, ch i Bergslagen ch Götaland m 20 år, kmmer att vara någt sämre bärighet på avverkningstraktema trde till viss del, åtminstne vad gäller Bergslagen ch Götaland, kunna förklaras av att en större andel av denna skg frmdligen växer på gammal inägamark med sämre bärighet än marken i snitt. Dck är ju sm redan nämnts skillnaderna små. Det är svårt att säga varför ytstrukturen kntinuerligt blir någt bättre i Nrrbtten, ch varför det i Västerbtten knappast går att urskilj a någn trend alls. Kanske berr det för Nrrbttens del på att en större del av föryngringsavverkningarna kmmer att utföras på hedmarker på grund av histriska skäl. Vad gäller Bergslagen ch Götaland kan de i detta avseende fina förhållandena sm råder m 20 år även för denna faktr ber på att en större andel av denna skg förmdligen växer på gammal inägmark. Sm nämnts blir det kntinuerligt större andel arealer i lutningsklass l ch 2 i både Västerbtten ch Nrrbtten. Förändringarna är dck små. I Bergslagen är andelen arealer i lika klasser i strt sett knstant. n viss försämring kan möjligen urskiljas. I Götaland är lutningen sm minst m 20 år. Utvecklingen i Nrr- ch Västerbtten skulle kunna förklaras av att en större andel av föryngringsavverkningarna hamnar på hedmarker framöver. Att så skulle vara fallet är dck inget annat än ett antagande. För Götalands del skulle den frmdade större andelen f ryngringsavverkning på gammal inägamark kunna vara förklaringen till de fina förhållandena m 20 år. Orsaken till att andelen arealer i lika fuktighetsklasser inte skiljer sig nämnvärt åt över tiden är svårförklarlig. Dck är det ju knappast någt uppseendeväckande resultat. Att avståndet till väg i Bergslagen ch Götaland sakta minskar brde kunna innebära att inga mfattande nybygnatiner av skgsbilvägar är att vänta. I Nrr- ch Västerbtten är avståndet m l O ch år någt längre än idag sett utifrån befintligt vägnät. Om 50 år skulle avståndet jämfört med idag vara cirka 35 % längre i Nrr- ch Västerbtten m inga nya vägar byggs. Detta brde rimligtvis betyda att nya vägar alltjämt kmmer att byggas framöver. 42

44 4.2.3 Avdelningarnas strlek, kantlängd frmindex, antal plygner ch inslag av småimpediment Att avdelningarnas figurlagda areal är större m 50 år jämfört med idag i Nrr- ch Västerbtten trde ber på att stra sammanhängande arealer återbeskgades i nrra Sverige för mkring 50 år sedan. Detta brde enbart vara psitivt ur drivningskstnadssynpunkt Dck skulle det kunna bli så att denna skg, sm idag är i 50-årsåldern, vid en nyindelning delas upp i ett större antal avdelningar. Den kraftiga minskning av avdelningsstrleken sm sker i Götaland ch Bergslagen under de närmaste 20 åren skulle kunna tänkas bidra till någt fördyrade drivningskstnader. Minskningen kan här ha sin rsak i 1950-talets små slutavverkningar ch i inägaplanteringar från ch talen. Det är dck viktigt att ntera att det är den i avdelningsregistret figurlagda arealen sm här presenteras. I verkligheten kan det vara så att flera intill varandra liggande avdelningar åtgärdas samtidigt även då det gäller f ryngringsavverkning. De variatiner sm syns f r avdelningsfnnen trde till allra största delen kunna förklaras av förändringarna i avdelningsstrleken. Antalet plygner per avdelning är relativt knstant i alla fyra mråden. ndast i Västerbtten märks en fallande trend. Avdelningsstrleken liksm antalet plygner är störst i Västerbtten ch här delas sannlikt avdelningarna av myr i större mfattning än inm andra mråden. De resultat sm presenterats för denna faktr är knappast uppseendeväckande. Inslaget av småimpediment är ganska lika för al!a de studerade mrådena. Ä ven f r denna faktr trde det låga inslaget i Bergslagen ch Götaland m 20 år kunna förklaras av att det i denna grupp trligtvis är en större andel skg på gammal inägmark. 5. Sammanfattande kmmentarer De f rändringar över tiden sm presenterats fr lika faktrer beräknas sm bekant bli mer eller mindre stra. Vissa f rändringar trde ha större betydelse för Sveaskg sm företag, andra mindre. Några förändringar kmmenteras nedan. Gränssträckan mt summa andra ägslag minskar på sikt i de två sydligaste mrådena så pass mycket att det brde märkas genm att de vlymer sm kan tas ut vid samma instruktiner gällande naturhänsyn ökar jämfört med idag. Att avdelningsstrleken m 20 år är hela % mindre i Götaland ch Bergslagen j ämfört med idag trde märkas genm ökade flyttkstnader. I nrra Sverige är trenden den mtsatta. Huruvida det ökade avståndet till väg för Nrrbtten ch Västerbtten m 50 år skulle märkas i frm av ökade kstnader går inte att säga utifrån denna undersökning. Detta berr givetvis på hur mycket vägar sm alltj ämt är under byggnatin. 43

45 6. Referenser Hånell, B Skgliga våtmarker i Sverige. SLU, Institutinen för skglig marklära. Rapprt 60. Uppsala. Hägglund, B. & Lundmark, J Handledning i bnitering med skgshögsklans bniteringssystem. Del l. Definitiner ch anvisningar. Fj ärde upplagan. Skgsstyrelsen. Jönköping. Jnssn, B., Jacbssn, J. & Kallur, H The Frest Management Planning Package. Thery and applicatin. Studia Frestalia Suecica 189. Uppsala. skgsstyrelsen. 200 l. Skg för naturvårdsändamål - uppföljning av frivilliga avsättningar, mrådesskydd samt miljöhänsyn vid föryngringsavverkning. Meddelande Jönköping. Uliczka, H Frest Bidiversity Maintenance: Instruments and Indicatrs in the Plicy Implementatin. SLU, Institutinen för naturvårdsbilgi. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. Silvestria 291. Uppsala. 44

46 Bilaga l. Bilaga 2. Statens ch Assi Dmäns \U SVAS KO G marki nnehav Ar 2000 Di strikt ch d i striktsrter (""' (/ \ _rj,. ) r' ),(, 1/ \. l l r;.,,. l l ) -; J. cr \ )... ' " -\' l, i ' / _.) -. "' ;. '-.. '.,.1 ""' -- -(. '.. tl i -'- C' :it ' ---: :' -\..,. nd. -- -,.. ',.,).. -..:,.-, -- Il AssiDmän Fastighetsverket Il Sveaskg 8 n rtcm 2CXt Naturvårdsfndens marker ej inlagda