Ess-gymnasiet Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kort version

Transkript

1 Ess-gymnasiet Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kort version Värdegrund och vision För att alla ska ha lika rättigheter och möjligheter På vår skola behöver vi jobba med Bilagor 1. Rutiner vid kränkningar 2. Definitioner

2 Skolans övergripande Värdegrund Skolagen 1 kap. 5 skollagen Människolivets okränkbarhet Individens frihet och integritet Alla människors lika värde Jämställdhet Solidaritet mellan människor Vår vision utifrån skolans värdegrund ESS-gymnasiets elever ska ges optimala förutsättningar att utvecklas kunskapsmässigt, socialt och emotionellt i ett öppet och kreativt klimat som kännetecknas av arbetsglädje och engagemang. Alla elever ska vara rustade med kunskaper och verktyg för att kunna vara aktiva ansvarstagande och demokratiska samhällsmedborgare. 2

3 För att alla ska ha lika rättigheter och möjligheter Främjande insatser Mål: Skolans uppdrag är att förmedla kunskaper, normer och värden. Ett aktivt likabehandlingsarbete är ett av skolans arbetssätt att undanröja hinder för inlärning och hjälpa eleverna att klara skolan genom att: Alla elever ska ges lika möjligheter att utveckla kunskap, sociala- och emotionella färdigheter. Känna till skolans värdegrund samt vara delaktiga i skolans arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Insats Skolan ska arbeta med att: Informera om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete vid terminsstart samt till alla nya elever och vårdnadshavare. I undervisning arbeta med lika rättigheter och möjligheter, demokrati, elevinflytande samt normer och värden. Till exempel: o välja tema för ämnena/kurserna i samverkan med eleverna. o Arbeta fram trivselregler tillsammans med eleverna utifrån skolan värdegrund. o Klassråd/mentorstid, elevråd och programråd samt elevskyddsombud. Tät vuxennärvaro. Bemötande med tilltro och respekt för allas möjligheter att utvecklas. Specialpedagogisk profil. Medvetet genusarbete. Tidig upptäckt av ev. svårigheter eller frånvaro. Medvetet arbete för hög närvaro Handledning erbjuds all personal. Krisgrupp med krisplan för hög beredskap. IDH-lärare samverkar med skolans elevhälsa och informerar om skolans arbete mot droger, rökfri skola och annan ohälsa. Likabehandlingsråd med representanter från varje arbetslag finns på skolan. Systematiskt kvalitetsarbete. 3

4 På vår skola behöver vi jobba med Förebyggande åtgärder Mål: Skolans uppdrag är kunskaper, normer och värden. Ett aktivt likabehandlings- och värdegrundsarbete är ett av skolans arbetssätt att undanröja hinder för inlärning och hjälpa eleverna att klara skolan genom att: minska riskerna för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i Ess-gymnasiets verksamhet. arbeta kontinuerligt med utveckling av ESS-gymnasiets likabehandlingsarbete. regelbundet följa upp likabehandlings- och värdegrundsarbetet med elever och personal på skolan genom trygghetsfrågan och stadens elevenkät Åtgärd o värdegrundsarbete i alla klasser och arbetslag. o ordningsregler övergripande och gemensamma för hela skolan. o trivselregler utarbetas i varje elevgrupp för att skapa trygghet och studiero. o klassråd/mentorstid varje vecka. o elevinflytande: likabehandlingsrådet utvecklar en lättläst version av likabehandlingsplanen i samverkan med elevråd, programråd, och elevskyddsombud. o Likabehandlingsarbetet utifrån diskrimineringsgrunderna förs in som en del i all undervisning. o elevskyddsombuden skriver en kort rapport om årets arbete. o kränkningsärenden förs in i verktyget Risk där statistik kan erhållas. o arbeta för en ökad positiv stämning på skolan o fler vuxna ute i korrodorerna på rasterna Motivera åtgärd Vi vill uppnå: ökad elevmedverkan. ökad dialog i arbetslagen om värdegrund och likabehandling kopplat till kursplanerna. 4

5 Bilagor 1 Rutiner Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. En anställd som upptäcker pågående kränkningar/trakasserier skall genast ingripa. Då den aktuella situationen åtgärdats meddelas elevernas mentorer, rektor och elevhälsoteamet. 2. Om en akut situation p.g.a. våld och hot om våld bedöms som så allvarlig att utövaren måste lämna skolan direkt kontaktas elevhälsoteamet, arbetslagsledare eller rektor för muntligt beslut. Elevens vårdnadshavare underrättas om att eleven måste lämna skolan omgående. Samtidigt kallas vårdnadshavare och elev till skolan nästkommande dag för att en utredning ska påbörjas. 3. En anställd som på annat sätt får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt för trakasserier/kränkande behandling informerar elevens mentor, rektor och elevhälsoteamet. 4. Mentor och ytterligare en personal talar med den elev som kan ha blivit utsatt för kränkningen, för att klargöra vad som har hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar ej får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare, berätta även att eleven genast ska komma till mentor om något händer innan dess. Dokumentera samtalet. 5. Mentor/personal på plats och ytterligare en person talar sedan med den/de elever som kan ha utfört kränkningen, för att undersöka vad som hänt. Om flera elever deltagit talar de vuxna med dem en och en. Dokumentera samtalen. 6. Om det visar sig att trakasserier/kränkningar har skett: Mentor och ytterligare en person förklarar för eleven som utfört kränkningen att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag och att de genast ska upphöra. Mentor gör en åtgärdsplan för hur detta ska gå till. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare. Om flera elever deltagit i kränkningarna talar de vuxna med dem en och en. Dokumentera samtalen. 7. Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare och berätta vad som har hänt och vad som nu beslutats. Dokumentera samtalen 8. Eleverna hålls under uppsikt. 9. Uppföljande samtal hålls enligt punkt 3 och 4. Därefter kontaktas vårdnadshavare för att delges information om hur det gått. Eleverna hålls även fortsättningsvis under uppsikt. Dokumentera samtalen. 10. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphör kallas de elever som kränker/trakasserar tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor och skolkurator, ett samråd. Åtgärdsplanen uppdateras med nya insatser för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras i ett samrådsprotokoll. 11. Åtgärdsplanen följs upp i ett nytt samråd som dokumenteras. 12. Om det inträffade är av brottslig karaktär görs en bedömning i varje enskilt fall om polisanmälan ska göras. 13. Skolan samverkar med- och anmäler till socialtjänsten när så krävs. 5

6 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränkts av personal eller när personal kränkts av elev: Skyldigheten att utreda om någon har utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling träder in så snart någon i verksamheten fått kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs alltså inga bevis för att påbörja en utredning. Om en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs nedanstående plan: 1. Händelsen anmäls till rektor, mentor, elevvårdsteam, likabehandlingsrådet samt ev. annan vuxen på skolan som eleven/personalen har förtroende för. 2. Rektor ansvarar för att vårdnadshavare informeras. 3. Rektor informerar sin chef/förvaltningen. 4. Rektor ansvarar för att utredning sker: Samtal förs med samtliga berörda parter. Samtalen dokumenteras. Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om förändringar behövs i strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Vid allvarliga kränkningar/trakasserier avgör rektor, ev. tillsammans med sin chef, om ärendet kräver disciplinära åtgärder eller ska anmälas till annan myndighet. Rektor informerar den anställde om rätten till fackligt stöd. Åtgärderna dokumenteras. Rektor följer upp ärendet med elev, vårdnadshavare och personal. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven eller blivit kränkt och följer upp ärendet. Uppföljningen dokumenteras Utredningen och vidtagna åtgärder utvärderas och dokumenteras. Om åtgärderna inte är tillräckliga kan elev och vårdnadshavare vända sig till Barn- och elevombudsmannen eller Diskrimineringsombudsmannen Personal kan vända sig till facklig representant och skyddsombud. 6

7 Rutiner för uppföljning av händelse Rektor beslutar att en utredning ska inledas och utser en ansvarig för utredningen. Rektor beslutar om insatser och åtgärdsprogram med utredningen som utgångspunkt samt delegerar till mentor att ansvara för insatser och åtgärdsprogram. I åtgärdsprogrammet anges alltid hur incidenter och kränkningarna ska åtgärdas, vem som är ansvarig samt när en uppföljning och utvärdering planeras. Rutiner för dokumentation Dokumentation sker av lärare/personal och berörda elever i samverkan med elevhälsoteamet. Alla incidenter och kränkningsärenden införs i verktyget Risk där statistik kan erhållas. Ansvarsförhållande Skolans rektorer Astrid Kratz, Maria Magnerius Anna Gustafsson Avci har ett övergripande ansvar för att rutiner med dokumentation, inledande av utredning och upprättande av åtgärdsprogram efterföljs enligt lagen. 7

8 2 Definitioner Diskriminering Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är; 1. kön 2. könsöverskridande identitet eller uttryck 3. etnisk tillhörighet 4. religion eller annan trosuppfattning 5. funktionshinder 6. sexuell läggning 7. ålder Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av de 7 diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. 8

9 Trakasserier Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionshinder Med funktionshinder/funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Kränkande behandling Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. 1 Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag Sara Ronningstam Millberg 1 Skolverkets Allmänna råd och kommentarer (2012) Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 2 Skolverkets Allmänna råd och kommentarer (2012) Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 9