Planbeskrivning Detaljplan för del av GUSUM 13:1

Transkript

1 Vårt datum Vår beteckning Handläggare Sektor Teknisk Service Thomas Örnberg Planbeskrivning Detaljplan för del av GUSUM 13:1 GRANSKNINGSHANDLING

2 Sammanfattning Detaljplanen omfattar ett vattenområde som utgör en del av Gusumsån. Ån ligger i Gusums centrala delar i Valdemarsviks kommun. Den del av Gusumsån som omfattas av detaljplanen till rubricerat projekt rinner intill det före detta bruksområdet. Bakgrunden till detaljplanen är det pågående saneringsarbetet och efterbehandlingsarbetet av Gusumsån som genom en tillståndsansökan kommer att prövas av Mark- och miljödomstolen. Valdemarsviks kommun har i egenskap av huvudman för Miljöprojekt Gusum upphandlat och genomfört en rivningsentreprenad Inom ramen för projektet kommer kommunen att avlägsna förorenade fyllnadsmassor, gräva bort den del av Gusumsåns strandlinje som består av förorenad fyllning samt delvis återskapa den större vattenspegel som fanns innan ån successivt fylldes igen med fyllnadsmassor. Enligt efterbehandlingsprojektets tidplan ska tillståndspliktiga arbeten påbörjas under För närvarande pågår det arbete med att upprätta en tillståndsansökan enligt 9 och 11 kap. miljöbalken. Tillståndsansökan kommer att delges Mark- och miljödomstolen efter sommaren Inom det före detta bruksområdet i centrala Gusum har industriell tillverkning av bland annat blixtlås och mässings- och kopparprodukter bedrivits sedan 1800-talet. I mindre skala bedrevs liknande verksamhet även långt tidigare. Fyllnadsmassorna i Gusumsån är kraftigt förorenade till följd av den verksamhet som har bedrivits på platsen. Fyllningen är förorenad med koppar och zink samt på vissa ställen även med olja, arsenik, kadmium och bly. Det före detta bruksområdet har i nuläget spelat ut sin roll som industriområde varför ett annat användningsområde är aktuellt. Kommunen avser att omvandla området till en park för allmänheten. Aktuell detaljplan utgör en första del i denna förändringsprocess, och avser att i ett första skede detaljplanelägga vattenspegeln. Området avses detaljplaneläggas i två etapper, och föreliggande detaljplan utgör etapp ett. I etapp ett detaljplaneläggs vattenspegeln. Planens syfte är att möjliggöra breddning av Gusumsån. Vidare är syftet att minska riskerna för människors hälsa, för markmiljön samt att minska belastningen av föroreningar på vatten och sediment i Gusumsområdet och nedströms belägna sjöar och vattendrag. I etapp två detaljplaneläggs markområdet intill aktuellt planområde. Planen kommer att möjliggöra anläggandet av en park för allmänheten. Exempel på verksamheter som denna brukspark kan komma att innehålla är museum, skatepark, lekpark och konstpark. Förevarande detaljplan ersätter del av detaljplan för Gusum centrum, laga kraft vunnen samt del av byggnadsplan för Gusum, laga kraft vunnen

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Läsanvisning / handlingar Planprocessen en översikt Planens huvuddrag Planens bakgrund och syfte Planområdet Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Gällande detaljplaner Övriga kommunala beslut Förutsättningarna nu och efter genomförande Mark- och vatten användning Bebyggelseområden Natur Friytor Gator och trafik Genomförande av detaljplanen Tidplan Genomförandetid Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Genomförandets konsekvenser Inverkan på miljön Sociala konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Konsekvenser för stadens attraktivitet Medverkande Konsult Tjänstemän

4 1. Inledning 1.1 Läsanvisning / handlingar Planförslaget består av: Plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser och illustrationer Planbeskrivning med genomförandebeskrivning Behovsbedömning MKB 1.2 Planprocessen en översikt Planprocessen inleds när en begäran från en privat intressent om att ta fram eller ändra en detaljplan lämnas in till kommunen. Kommunen gör en översiktlig prövning av begäran och lämnar besked. Kommunen kan också ta initiativet själv att göra en ny detaljplan. Vid planläggning kan man använda antingen normalt eller enkelt planförfarande. Vid normalt planförfarande är de skeden som ingår i planprocessen mer omfattande än vid enkelt. Vid valet utgår kommunen från de förutsättningar som finns angivna i plan- och bygglagens femte kapitel. När kommunen planlägger mark- och vattenområden med detaljplan följer man normalt en process med flera väl definierade skeden. Ett sådant skede är till exempel samrådet. När ärendet har liten betydelse och saknar intresse för allmänheten kan vissa skeden förenklas och man får då ett så kallat enkelt planförfarande. Enkelt förfarande kan också användas om detaljplanen enbart gäller verksamheter som tillståndsprövas enligt miljöbalken, eller åtgärder som prövas enligt väglagen eller lagen om byggande av järnväg. Detaljplaneprocessen förenklas om förslaget enbart gäller en verksamhet som ska tillståndsprövas enligt miljöbalken. Detta är ett villkor som uppfylls av förevarande detaljplan då tillståndspliktiga verksamheter prövas enligt 9 kap. 6 miljöbalken. Om förslaget enbart gäller en verksamhet som håller på att tillståndsprövas enligt miljöbalken eller enbart åtgärder som prövas genom en arbetsplan enligt väglagen eller lagen om byggande av järnväg, behövs inget samråd. Figur1 (ovan) visar processen för en detaljplan med normalt planförfarande. 4

5 Normalt planförfarande De skeden som ingår i normalt förfarande är följande: Samråd Granskning Antagande Laga kraft Enkelt planförfarande De skeden som ingår i enkelt förfarande är följande: Samråd Antagande Laga kraft 5

6 2. Planens huvuddrag 2.1 Planens bakgrund och syfte Inom det gamla bruksområdet i centrala Gusum har industriell tillverkning av mässings- och kopparprodukter bedrivits sedan 1800-talet. I mindre skala bedrevs liknande verksamhet även långt tidigare. Fyllnadsmassorna inom bruksområdet är kraftigt förorenade till följd av den verksamhet som har bedrivits på platsen, framförallt på grund av utsläpp av industriavloppsvatten och stoft från 1950-talet och fram till 1980-talet. Fyllnadsmassorna är förorenad med koppar och zink samt på vissa ställen även med olja, arsenik, kadmium och bly. Med anledning av tidigare industriell verksamhet är Gusumsån som rinner intill det före detta bruksområdet kraftigt förorenad. Det före detta bruksområdet har i nuläget spelat ut sin roll som industriområde varför ett annat användningsområde är aktuellt. Kommunen avser att omvandla området till en park för allmänheten. Aktuell detaljplan utgör en första del i denna förändringsprocess, och avser att i ett första skede detaljplanelägga vattenspegeln. Området avses att detaljplaneläggas i två etapper, och föreliggande detaljplan utgör etapp ett. Syftet med planen är att möjliggöra en breddning av Gusumsån, och därigenom delvis återskapa den större vattenspegel som tidigare fanns innan ån successivt fylldes igen. Vattenspegeln minskar även riskerna för människors hälsa, miljö samt minskar belastningen av föroreningar på vatten och sediment i Gusumsområdet och nedströms belägna sjöar och vattendrag. Då förevarande detaljplan endast gäller verksamhet som ska tillståndsprövas enligt 9 kap. 6 miljöbalken förenklas detaljplaneprocessen. 2.2 Planområdet Aktuellt planområde omfattar den vattenspegel som är en del av Gusumsån. Ån rinner igenom det före detta bruksområdet i Gusums centrala delar i Valdemarsviks kommun, från Yxningen i söder till Byngaren i norr. Väster om bruksområdet ligger Gusums samhälle 6

7 Figur 2 (ovan) visar Gusum och planområdets lokalisering. Planområdet är markerat med vit cirkel. Utformning Figur 3 (ovan) visar området i nuläget med Gusums centrala delar, det före detta bruksområdet (rivningsområde), Gusumsån med dess nuvarande utbredning samt det intilliggande industriorådet. 7

8 Figur 4 (ovan) visar Gusumsåns tänkta utbredning med en större vattenspegel. Markägaoförhållanden Detaljplanen berör del av Gusum 13:1 vilken ägs av Valdemarsviks kommun. Direkt öster om planområdet ligger fastigheten Gusum 1:141 vilken ägs av Fastigheter i Gusum AB. 3. Tidigare ställningstaganden 3.1 Översiktsplan Gällande översiktsplan ( ) ger ingen vägledning för mark- och vattenanvändningen för aktuellt område. 3.2 Gällande detaljplaner Planområdet omfattas av två planer. För centrala Gusum, inklusive de södra delarna av det före detta bruksområdet (och aktuell del av Gusumsån), gäller detaljplan (0563-P88/5) laga kraft vunnen Detaljplanen medger småindustri och parkområde. För det markområde där Gusumsån är tänkt att breddas medges i gällande detaljplan (0563-P88/5) markanvändning för park, busstorg och småindustri. För den norra delen av planen gäller byggnadsplan (05-RUM-917) fastställd av Länsstyrelsen i Östergötlands län Detaljplanen medger park. 8

9 Det område i förevarande detaljplan som överlappar gällande byggnadsplan anges i byggnadsplanen som vattenområde. Figur 5 visar planmosaik för gällande detaljplan och byggnadsplan. 3.3 Övriga kommunala beslut Beslut om planläggning Beslut om detaljplaneläggning (PLAN P13-101) för del av fastigheten Gusum 13:1 togs av myndighetsnämnden Förutsättningarna nu och efter genomförande 4.1 Mark- och vattenanvändning Markområdet direkt väster om planområdet, som omfattas av gällande detaljplan (0563-P88/5), innehåller i nuläget, park, busstorg samt en asfalterad yta. Markområdet som omfattas av gällande byggnadsplan (05-RUM-917) utgörs i nuläget av en öppen asfalterad yta där en magasinsbyggnad uppförd på 1860-talet står längs med Bruksgatan, samt det inhägnade rivningsområde där byggnader tillhörande det före detta bruksområdet stod. 9

10 Efter planens genomförande blir stora delar av ovan nämnda markområden vattenområde. Detta efter att saneringsarbetet avslutats och den tidigare bredare vattenspegeln delvis återskapats. Figur 6 visar den asfalterade ytan där Gusumsån kommer att breddas som mest. 4.2 Bebyggelseområden Stadsdelens kvartersinnehåll Öster om planområdet bedrivs verksamhet i form av tillverkning och montering av bland annat balkongkonstruktioner. Väster om planområdet, väster om Bruksgatan ligger Gusums centrum med bostäder och handel. Intill planområdets sydvästra del, väster om Gusumsån ligger en busshållplats. I anslutning till planområdets nordvästra hörn, väster om Gusumsån, ligger rivningsområdet där de gamla fabriksbyggnader tidigare stod. 10

11 Figur 7 visar industribyggnader direkt öster om Gusumsån. Figur 8 visar den gamla magasinsbyggnaden från 1860-talet. Fotot är taget från den asfalterade ytan intill Gusumsån. 11

12 Tillgänglighet I nuläget är stora delar av markområdet intill delar av Gusumsån ej tillgänglig för allmänheten. På området direkt öster om Gusumsån bedrivs tillverkning av bland annat balkongkonstruktioner. På Gusumsåns västra sida är tillgängligheten begränsad genom stängsel runt rivningsområdet där stora delar av det före detta brukets byggnader tidigare stod. Genom anläggandet av bruksparken i etapp två ämnas området tillgängliggöras för allmänheten. Figur 9 visar det inhägnade rivningsområdet (till vänster) och Gusumsån (till höger). Kulturmiljö Bruksområdet har historiskt sett varit helt dominerande för samhällets näringsliv. Bruket i Gusum startade 1652 i form av ett järnbruk och innebar en radikal omdaning av näringslivet i området, från att tidigare ha varit lantbruksbaserat. Bruket och bruksområdet med dess fabriksbyggnader fick sin lokalisering intill Gusumsån i Gusums centrala delar under senare delen av 1800-talet. Bruket har haft stor betydelse för Gusums utveckling och har historiskt sett varit dominerande för bygdens näringsliv och utgör därför en viktig del av Gusums historia. Av de totalt tio fabriksbyggnaderna som tidigare fanns i området kring Gusumsån finns i nuläget endast en kvar. Detta då flera av de tomma fabrikslokalerna med tiden förfallit varför de sedan rivits. Den enda kvarvarande industribyggnaden är belägen på Gusumsåns östra sida och utgörs av en röd tegelbyggnad, det gamla väveriet, som uppfördes 1930 (till vänster i figur 7). 12

13 Större tillbyggnader skedde på och 1950-talen byggdes väveriet ut i vit lättbetong. Ytterligare en tillbyggnad skedde under 1980-talet. Bland fasadmaterialen ses tegel, korrugerad plåt, samt vit lättbetong. På Gusumsåns västra sidan, centralt belägen i förhållande till industrilokalerna på östra sidan, finns en rödmålad magasinsbyggnad i trä, denna uppfördes på talet (se figur 8). Figur 10 visar ett flygfoto från 1932 taget från sydväst där det dåvarande bruksområdet och Gusumsån, med sin bredare vattenspegel, kan ses. 4.3 Natur Mark, vatten och vegetation Gusumsån har mestadels ett ringlande lopp men inslag av meandrande partier finns på flera håll. Större delen av vattendraget är väl skuggat. Bredden på ån varierar mellan 12 och 20 meter. Medeldjupet uppskattas ligga kring 1,5 till 2,0 meter. Grövre bottenmaterial i form av sten och block dominerar vattendraget. Sand och grus förekommer i princip inom hela vattendraget.. Då Gusumsån rinner i en dalgång lutar marken ner mot ån. Inom planområdet är marken omkring Gusumsån i stort sett plan, med undantag för rivningsområdet där marken lutar åt sydost. Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns inom planområdet. Om ett fornminne eller en kulturhistorisk lämning skulle påträffas vid exploatering ska arbetet omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas i enlighet med Lag (1998:950) om kulturminnen m.m. 13

14 Förorenade områden Bottensedimenten i Gusumsån har förhöjda halter av huvudsakligen koppar och zink, men även krom, kvicksilver, tenn, bly och PCB (både PCB7 och dioxinlika). Då området kring ån inte längre används för industriandamål i samma utsträckning som tidigare ökar halterna av föroreningar i sediment mot djupet. Ytsedimenten i stora delar av Gusumsån samt även Byngaren uppvisar förhöjda halter av både metaller och PCB. Fyllningen på den norra slänten (se figur 11 nedan) ligger i nuläget blottlagd och de höga metallhalterna utgör en uppenbar risk för människors hälsa och omgivande miljö. Den norra slänten är också en källa till föroreningsspridning till Gusumsån, via dagvatten, erosion och grundvatten (endast zink). Stabiliteten i utfyllnaden är inte tillräckligt och stora mängder metaller riskerar att rasa ut i Gusumsån, vilket kan leda till en stor belastning av metaller vid enstaka tillfällen. Föroreningsmängderna är mycket stora inom detta område. Åbrinken är dessutom inte täckt med asfalt, vilket innebär att fyllning med höga metallhalter ligger blottlagda. De höga metallhalterna innebär en risk för marklevande organismer. De förhöjda halterna omöjliggör en återetablering av en fungerande markfunktion inom området, vilket bör eftersträvas i ekologiskt värdefulla och strandnära miljöer. I figur 11 nedan har det gamla bruksområdet delats in i åtta delområden. De mest förorenade områdena är delområde 1-3 samt 4 och 7. Delområde 4 är det markområde där Gusumsån kommer att breddas som mest. 14

15 Figur 11 Områdesindelning. Naturmiljö Strax söder om planområdet sträcker sig vandringsleden Östgötaleden. Cirka 600 meter öster om området ligger en idrottsplats med fotbollsplan och elljusspår. 4.4 Friytor Strandskydd För Gusumsån råder strandskydd om 100 m. Planområdet ligger inom strandskyddat område, strandskyddet kommer inte att upphävas för vattenområdet. 15

16 4.5 Gator och trafik Gatunät Direkt väster om planområdet sträcker sig Bruksgatan i nordsydlig riktning. På planområdets östra sida bedrivs verksamhet i form av tillverkning och montering av balkongkonstruktioner till vilken tung trafik går. Trafiken tar sig in på industriområdet från söder och går längs med industribyggnadernas västra sida, direkt öster om Gusumsån, och vänder på en vändplan i industriområdets nordvästra hörn. Passagen mellan industribyggnaden och Gusumsån är för de arbetsmaskiner och lastbilar som passerar begränsad till 4,2 meter. Marken intill Gusumsån eroderar i nuläget varför vägbredden riskerar att minska ytterligare över tid. För att tillgängligheten för verksamhetens transporter ska kunna säkerställas krävs att Gusumsåns bredd minskas i aktuellt område för att möjliggöra en bredare körbana (se figur 12). Figur 12 visar området där Gusumsån behöver breddas för att säkerställa framkomligheten för trafik till och från verksamhet. Området är markerad med vit cirkel. 16

17 El E.ON har ledning inom planområdet. Vid all exploatering i området ska hänsyn tas till befintliga ledningar samt nödvändiga undersökningar göras för att minimera skador på ledningar. Krävs en ledningsflytt bekostas detta av fastighetsägaren. 5. Genomförande av detaljplanen 5.1 Tidplan 4:e kvartalet 2013 samråd 1:e kvartalet 2014 granskning 1:e kvartalet 2014 antagande 2:e kvartalet 2014 laga kraft Tidplanen är preliminär och förutsätter att inga oförutsedda utredningar kommer att krävas samt att detaljplanen inte överklagas. 5.2 Genomförandetid Planens genomförandetid är fem (5) år från det datum som detaljplanen vunnit laga kraft. 5.3 Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmänna platser. 6. Genomförandets konsekvenser 6.1 Inverkan på miljön Detaljplanen bedöms ej medföra en betydande miljöpåverkan varför en miljökonsekvensbeskrivning inte behöver upprättas. Se vidare behovsbedömning tillhörande detaljplan för del av fastighet GUSUM 13: Sociala konsekvenser Syftet med detaljplanen är i förlängningen att skapa en park varför tillgängligheten till såväl mark- som vattenområdet kommer att öka för allmänheten. Området kommer därför att tillgängliggöras av fler människor än i nuläget samt kommer att befolkas under större delen av dygnet, året om. 6.3 Ekonomiska konsekvenser Planekonomi Kostnaderna för upprättande av detaljplan med tillhörande utredningar bekostas av kommunen. 17

18 6.4 Konsekvenser för stadens attraktivitet Det före detta bruksområdet väster om Gusumsån är i nuläget inte tillgängligt för allmänheten. Med anledning av detta bedöms förevarande detaljplaneläggning av etapp ett, som möjliggör en breddning av Gusumsån, att öka tillgängligheten för allmänheten till vattenområden. Kommande detaljplaneläggning av etapp två bedöms öka områdets attraktivitet genom möjliggörandet av en park för såväl boende som besökare i Gusum. 7. Medverkande 7.1 Konsult Planhandlingarna har utarbetats av WSP genom Anders Åström, planarkitekt MSA. 7.2 Tjänstemän Detaljplanen har utarbetats i samverkan med tjänstemän på Sektor Teknisk Service, Valdemarsviks kommun. Valdemarsvik den 11 september 2013 Thomas Örnberg Teknisk chef Erica Ekblom Planchef 18