Plan mot kränkande behandling. Rudbecksgymnasiet läsår 17/18

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling Rudbecksgymnasiet läsår 17/18

2 1 Inledning Det finns två lagar, Skollagen och Diskrimineringslagen, som ska skydda mot kränkning, diskriminering och trakasserier i skolan. Varje skola ska upprätta en väl förankrad plan mot kränkande behandling som beskriver hur man arbetar främjande, förebyggande, upptäckande och åtgärdande för att gynna likabehandling och elevers lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder, samt för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rudbeck har valt att göra en sammanförd plan för likabehandling och mot kränkande behandling. Den omfattar både de situationer när elev utsätts av annan elev, men också de tillfällen där elev utsätts av personal. Planen lägger fokus på vad som redan görs, och på vad som eventuellt behöver lyftas och utvecklas kommande läsår. Planen är utformad enligt Skolverkets riktlinjer, av Rudbecks elevhälsa. Åtgärderna i 17/18-års plan mot kränkande behandling innefattar samtliga program, och skiljer sig därmed inte åt mellan programmen, utifrån att resultaten från skolans enkät Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling och Stockholms läns Enkät i gymnasiet inte visar på några tydliga programskillnader. 2 Det här är Rudbeck Rudbeck är en kommunal gymnasieskola i Sollentuna, två mil norr om Stockholm. Här studerar drygt elever och skolan har ungefär 200 anställda. På Rudbeck är läsåret indelat i tre elvaveckorsperioder. Varje vecka är indelat i flera block, där varje block representerar ett ämne. Valfriheten är ett nyckelord på Rudbeck, och eleverna väljer därför själva kurser och studieupplägg. Detta innebär att alla elever efter årskurs ett i stort sett har ett unikt schema. Eleverna tillhör en mentorsgrupp, om ca 16 elever och en mentor, under sina läsår på Rudbeck, men läser ofta sina kurser med elever från andra grupper. Rudbeck har nio program som leds av sex rektorer. Skolan har valt att satsa på en nära elevvård, genom att eleven har tillgång till sitt eget elevhälsoteam. Varje elevhälsoteam består av rektor, studievägledare, skolsköterska, skolkurator och specialpedagog. Elevhälsoteamet träffas som regel en gång i veckan för sk. elevhälsoteamsmöte (EHT) för att gå igenom oro gällande särskilda elever. Elevhälsan på Rudbeck består av två skolsköterskor och fem skolkuratorer. På skolan finns ett mobbingteam som har i uppdrag att bevaka, utreda, åtgärda och följa upp mobbingfrågor. Mobbingteamet, som består av elevhälsan, träffas kring specifika elevärenden och arbetet med likabehandlingsfrågor. På skolan finns tre skolvärdar som vistas i elevutrymmena under skoldagen. Mentorskonferenser, med mentor, rektor, studievägledare och elevhälsa, hålls med samtliga årskurser varje termin. Syftet är att uppmärksamma elever med studiesvårigheter och annan oro. 3 Rudbecks värdegrund Grundläggande för alla Sollentunas skolor, inklusive Rudbeck, är kommunens handlingsplan för Trygghet och studiero ( Vi strävar efter att våra elever ska känna kunskapsglädje och få en lugn och harmonisk studiemiljö. Skolmiljön och skoldagen ska vara trygg för alla elever. Rudbeck vill verka för allas lika värde och lika villkor. Vi vill att alla elever känner sig sedda, att skolan genomsyras av gemenskap och inkludering och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Vi vill medvetandegöra alla om vad dessa begrepp innebär och om vikten av ömsesidig respekt. 4 Begreppsdefinition Diskriminering Elev missgynnas, direkt eller indirekt, pga. kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och ålder. Skolan i stort eller personal kan göra sig skyldig till diskriminering, inte annan elev. Trakasserier Ett uppträdande av annan elev som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av ovanstående diskrimineringsgrunder. Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Kränkande behandling Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det är att behandla någon förolämpande eller nedsättande genom att angripa den personen fysiskt, verbalt, text- eller bildburet. Här ingår även utfrysning. All kränkande behandling innebär att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Mobbning Att en eller flera individer medvetet och med avsikt upprepade gånger och under viss tid tillfogar eller försöker tillfoga en annan individ skada eller obehag. Mobbning är en form av kränkande behandling och upprepade trakasserier. 2

3 5 Det kontinuerliga arbetet med planen I strävan efter att hitta ett hållbart och långsiktigt arbete för likabehandling och mot kränkningar, har arbetet med planen sammanfattas i ett läsårshjul (se bilden nedan). Den reviderade planen presenteras årligen för elever och personal via mentorstiden samt på arbetsplatsträff med tillgänglighet via hemsida och Schoolsoft för elever och vårdnadshavare. 6 Uppföljning och kartläggning 6.1 Föregående års åtgärder Fokus för föregående läsår var, förutom de årligt återkommande insatserna, åtgärder som syftade till att öka gemenskap och inkludering, samt till att bättre upptäcka elever som upplevt sig utsatta. Några av de åtgärder som prioriterades under läsåret var: Genomföra beslutet om tvillingmentorsgrupper, genom utvärdering av det gångna läsårets erfarenhet. Förbättra elevernas arbetsmiljö ur ett elevinkluderande perspektiv, genom en genomlysning av skolans utrymmen där eleverna vistas utanför lektionstid för att främja att dessa går i linje med Rudbecks värdegrund. Öka utbudet av elevföreningar och gemensamhetsskapande aktiviteter, genom en tydlighet i hur elever startar en elevförening, kring vem de vänder sig till för hjälp och genom en väl synlig marknadsföring, samt genom en granskning av att aktiviteter som anordnas går i linje med Rudbecks värdegrund. Förbättra möjligheten att upptäcka utsatta elever, genom att erbjuda eleverna en nätbaserad väg, appen Speak Up, att anmäla utsatthet. 3

4 6.2 Kartläggning läsåret 16/17 Kartläggningen grundar sig främst på Rudbecks elevenkät om Trivsel och likabehandling samt på Stockholms läns Enkät i gymnasiet, men även på elevhälsans sammantagna bedömning av likabehandlingsarbetet, respektive sektorers analys av situationen och synpunkter från elever vid skolkonferenser. En sammanställning av de ärenden som inkommit via Speak Up har också gjorts. Elevhälsan har där mottagit drygt 20 anmälningar från elever. Anmälningarna har främst rört oro för andra elever, men även händelser som rör personal och klotter på skolan. Utifrån föregående läsårs prioriterade åtgärder har en genomlysning gjorts av skolans utrymmen där eleverna vistas utanför lektionstid. Genomlysningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med 100 elever. Det som framförallt lyftes bland eleverna, var synpunkter kring matsalen och cafeterian års elevenkät om Trivsel och likabehandling på Rudbeck genomfördes under två veckor i mars/april. Nära hälften av skolans elever, 1014 elever, fyllde i enkäten och eleverna besvarade den via sin personliga inloggning på Schoolsoft. Nytt för detta läsår är att eleverna fått möjligheten att svara på frågan om det är något ytterligare de vill framföra, och då i fritext. Enkäten var kopplad till respektive program, så program, likaväl som kön och årskurs har kunnat utläsas i årets enkät, men då inget av resultaten utmärker sig kommer dessa inte att redovisas i planen. Vid avvikelse från föregående år redovisas dessa siffror inom parentes. Stockholms läns Enkät i gymnasiet genomfördes under våren 2017 och vände sig till elever i årskurs två. 456 elever på Rudbeck svarade på enkäten. 97 (98) % (Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling) respektive 94 (95) % (Enkät i gymnasiet) har svarat att de känner sig trygga på Rudbeck. 93 % (90) av eleverna har svarat att de trivs på skolan och 84 % (93) att de trivs i sin mentorsgrupp. 84 % (86) har svarat att de trivs med de grupper de läser kurser ihop med (Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling) och 86 % (91) tycker att det är en positiv stämning på skolan (Enkät i gymnasiet). 5 % (6) av eleverna har svarat att de någon gång blivit utsatta för diskriminering och 6 % (4) har svarat att de blivit trakasserade under läsåret. 4 % (2) har svarat att de har blivit sexuellt trakasserade och 8 % (7) att de blivit utsatta för kränkande behandling (Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling). 2 % (1) har svarat att de har blivit utsatta för mobbning. I årets enkät har eleverna också fått svara på om de anser att de har någon att vara med, när de vill det. 94 % (93) uppger att de haft det (Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling). 33 % (23) uppger att det har lärarstyrda placeringar på samtliga lektioner. 62 % (73) har det på vissa lektioner och 4 % (3) uppger att de inte har det på någon lektion. 29 % (23) anger att det är läraren som bestämmer vilka de ska jobba med vid gruppindelning på alla lektioner, 67 % (75) uppger att detta sker på vissa och 3 % (2) uppger att det inte är så på någon lektion (Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling). Med anledning av att tvillingmentorsgrupper infördes som en prioriterad åtgärd under läsåret 15/16 ställdes frågan om eleverna har en sådan som de träffar, varpå 69 % (60) svarade ja. För andra året ställdes frågan om eleverna anser att de vuxna på skolan ingriper när de ser eller vet om att en elev blir illa behandlad. 18 % (21) svarade nej och 82 % (79) svarade ja (Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling). 48 % (45) av eleverna har svarat att de skulle prata med någon personal om de skulle bli utsatta för diskriminering, kränkande behandling, mobbning osv. (Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling). 6.3 Nulägesanalys Även detta läsår lyfts Rudbeck fram som en lugn och trivsam skola. Detta visar sig både genom siffror i enkäten, men också i samtal med elever och personal. Skolan har med sitt blocksystem en möjlighet som få andra skolor har. Här möts elever över mentors- och programgränser, bostadsorter och fd. skolor, vilket bedöms ha möjligheten att motverka både mobbning och segregation. Däremot kan Rudbecksmodellen och skolans storlek medföra en utmaning, såtillvida att eleverna under sin vardag går in och ut ur många grupper, där det å ena sidan är möjligt att knyta många kontakter och där det också finns många vuxna som kan se eleverna, men där å andra sidan kan skapas en känsla av anonymitet. Andelen elever som regelbundet träffar sin tvillingmentorsgrupp har ökat, vilket bedöms var en insats som kan motverka anonymitet och öka trivseln. Möjligheten att som personal få samarbeta närmare med en annan mentor, bedöms också öka chanserna att upptäcka utsatta elever. För att utöka möjligheterna att upptäcka utsatta elever har eleverna under läsåret också haft tillgång till appen Speak Up. Den har använts av eleverna för att, ofta anonymt, berätta om sådant de lagt märke till eller varit med om som inte känts bra. Om dessa elever meddelat detta på ett annat sätt utan tillgång till appen är svårt att säga, men Elevhälsan kan se att vissa frågor tidigare inte lyfts, ex. kränkande klotter. Tillgång till ett brett urval av elevföreningar och återkommande gemensamhetsskapande aktiviteter har återigen lyfts som viktigt för gemenskapen. Både elever och personal har lyft att detta idag sker, men inte i tillräckligt hög utsträckning och inte med tillräcklig kontinuitet. Det är fortfarande otydligt hur man som elev ska gå tillväga om man vill starta en elevförening och vart man då kan få stöd, även om detta varit en prioriterad åtgärd föregående år. Granskningen av en utav Rudbecks större aktiviteter anordnade av elever, NT-veckan/NT-showen, har genomförts. Samarbetet mellan NTstyrelsen, rektorer och Elevhälsan har ökat för att säkerställa att NT går i linje med skolans värdegrund. Inga synpunkter gällande kränkningar har i år inkommit i samband med denna aktivitet. Siffrorna vittnar om att de lärarstyrda placeringarna och gruppindelningarna fortsätter att öka, och i diskussion med eleverna lyfts det som något positivt. Vissa elever och en del personal saknar dock tydlighet gällande att detta är skolans bestämmelse. Synpunkter har inte bara lyfts kring klassrummen, utan också gällande vissa av skolans övriga utrymmen, där de vistas under raster. Cafeterian upplevs ibland som exkluderande, både vad gäller möbleringen och att det finns en outtalad kod om vem som vistas var. Några av de synpunkter som har förts fram i enkäten men även vid skolkonferenser och genomlysningen har också gällt trivsel i matsalen, både vad det gäller kön in, ljudnivån, matsalens storlek och att det inte längre är möjligt att följa med en kompis in i matsalen som sällskap om man själv redan ätit. Under läsåret har det varit fler konfliktfyllda och oroliga händelser i korridoren än tidigare år. Detta har både personal och elever lyft. 4

5 7 Åtgärder För att tydliggöra vilka nivåer skolan arbetar på har vi valt att dela in Planen mot kränkande behandling i bedömning och prioriterade åtgärder, främjande, förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser. 7.1 Bedömning och prioriterade åtgärder Rudbeck vill med sin värdegrund vara en skola som genomsyras av inkludering och gemenskap och där ingen utsätts för kränkningar eller diskriminering. Uppföljningen av föregående läsårs åtgärder samt läsårets kartläggning och analys pekar på att vi kommit ytterligare en bit på vägen. För att nå målet att alla elever ska känna sig trygga och att ingen upplever sig utsatt, behöver dock det kontinuerliga arbetet för att främja gemenskap och likabehandling och arbetet med att motverka kränkningar fortgå. Under läsåret har konfrontationer elever emellan, både fysiska och verbala ökat i antal. Det har även framkommit i såväl enkätsvaren från elever som i diskussion med personal, att personal på skolan behöver förbättra sitt agerande vid dessa situationer. Eleverna ska känna sig säkra på att personal kommer att gripa in och skolans personal ska känna sig trygg gällande när och hur detta görs. Detta gör att ett fokusområde under läsåret kommer att vara att öka personalens samsyn i hur personal agerar vid kränkande jargong och bråk elever emellan. Syftet med Speak Up är att erbjuda elever en nätbaserad väg till att anmäla utsatthet. Då appen endast varit tillgänglig drygt ett halvt läsår, är det ännu för tidigt att dra slutsatser om i vilken utsträckning elever ser Speak Up som en väg att anmäla utsatthet, vilket gör att appen kommer att finnas tillgänglig för elever även detta läsår. Behovet av att öka utbudet av elevföreningar och gemensamhetsskapande aktiviteter kvarstår. Även granskning av att de aktiviteter som anordnas alltid ska genomsyras av Rudbecks värdegrund, behöver fortsätta. Med bakgrund av synpunkterna som förts fram om NTshowen tidigare läsår kommer showens innehåll och utsmyckning även fortsättningsvis ses över av ansvariga rektorer. Under förra läsåret genomfördes en genomlysning av skolans utrymmen, där eleverna vistas utanför lektionstid. Arbetet med ev. åtgärder utifrån denna kommer under läsåret att fortsätta. Det arbetet kommer att fortsätta även detta läsår och syftar till att förbättra eleverna arbetsmiljö. 7.2 Främja likabehandling Skolans främjande arbete handlar om att hitta och stärka de positiva förutsättningarna för att alla elever ska ha lika rättigheter och möjligheter. Chanserna ökar då att upptäcka eventuellt utanförskap, kränkningar och mobbning. En förutsättning för likabehandling på skolan är att elever och personal känner till att det finns en utformad plan för arbetet kring detta. Rudbeck arbetar främjande utifrån två hållpunkter: 5

6 1. Pedagogiskt fokus - I skolmiljön tillåts inte trakasserier, kränkningar eller diskriminering. - Genom undervisningens utformning ska skolan ständigt sträva efter likabehandling, genom att ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som förmedlas i undervisningen. I samband med dagen för mänskliga rättigheter anordnas varje år en temadag med fokus på lika rättigheter. - I samband med skolstart får samtliga elever en kopia av Planen mot kränkande behandling. - Mentorerna informerar sina elever om Planen mot kränkande behandling på mentorstid under höstterminen. 2. Socialt fokus - Rudbeck främjar social gemenskap genom gruppstärkande aktiviteter så som mentorstiden, idrottsaktiviteter, musik och uppträdanden för andra elever, teambuilding på vissa program samt elevföreningar för elever. - Mentorssamordnare har i uppdrag att stötta mentorerna i sitt uppdrag, bl.a. genom att tillhandahålla övningar till mentorstiden och genom att anordna mentorsfrukostar. - Skolan erbjuder troende elever avskildhet för bön och andakt. 7.3 Förebygga Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från de identifierade riskfaktorer som Rudbeck ser. 1. Pedagogiskt fokus - Mentorskapet spelar en central roll i det förebyggande arbetet. Mentorn ansvarar för den goda relationen mellan mentor och elev, mellan eleverna i gruppen samt för att mentorseleverna får möjlighet att träffa sin tvillingmentorsgrupp. - Viktiga livsfrågor med reflektion över egna och andras värderingar tas upp i undervisning. - Lärarstyrda placeringar och gruppindelningar i klassrummet, enligt beslut taget i lokala arbetsplanen. 2. Socialt fokus - Kamratstödjande skolvärdar med placering i skolans offentliga utrymmen. - Hälsosamtal i grupp i årskurs ett, samt erbjudande om enskilt hälsosamtal. - Elevhälsans erbjudande på mentorstiden, samt erbjudande om att stötta mentorerna kring gruppstärkande övningar. - Elevens möjlighet till enskilda samtal hos elevhälsan. - Skolans personal uppmuntras att röra sig bland elever, äta gemensamt med eleverna i matsalen och har ex. tillgång till pedagogiskt kaffe på maten. - Mobbingteamet bevakar likabehandlingsfrågor och mobbningsrelaterad forskning. - Skolans ordningsregler görs kända för eleverna. - Eleverna får möjlighet att föra fram viktiga frågor gällande bl.a. trivsel, studier och arbetsmiljö via representanter vid respektive programs skolkonferens. 7.4 Upptäcka Elever och personal ska ha kunskap kring varje specifik diskrimineringsgrund och vad som utgör kränkande behandling och trakasserier. Detta för att kunna upptäcka och uppmärksamma sådan behandling, men också tendenser till detta. 1. Pedagogiskt fokus - Mentorskapet spelar en central roll i det upptäckande arbetet. Mentorn ansvarar för den goda relationen mellan mentor och elev, samt mellan elever i gruppen. - Genomgång på mentorstid om innebörden av definitionsbegreppen i planen mot kränkande behandling. 2. Socialt fokus - All personal har ansvar för att alltid uppmärksamma och agera då elever far illa i relation till andra elever eller personal på skolan. - I årskurs ett genomför de två skolsköterskorna hälsosamtal i grupp och samlar även in enkäter från alla dessa där de får svara på om eleverna upplever sig/upplevt sig mobbade. Varje elev som svarat jakande på denna fråga kontaktas av sin skolsköterska som erbjuder hjälp vid behov. - Mentorn genomför utvecklingssamtal med sina mentorselever varje termin, och får där tillfälle att uppmärksamma om eleven känner sig utsatt. - Skolvärdarna rör sig i elevutrymmen bland annat i trygghetsskapande syfte och där problematiska situationer lätt skulle kunna uppstå. - Elevenkät kring likabehandling genomförs årligen. - Elevhälsan närvarar vid sektorsmöten. - Vid mentorskonferenser, EHT och EK ges personalen möjlighet att lyfta oro för elevs sociala situation. 6

7 7.5 Åtgärdande insatser I diskrimineringslagen betonas vikten av att alltid utgå från den utsattes upplevelse av situationen. Denna upplevelse ligger till grund för skolans utredning och åtgärder. Vi utreder och dokumenterar varje ärende med största respekt för varje individs upplevda tolkning av den avsedda händelsen Arbetets gång vid kränkning, trakasserier och mobbing Då trakasserier eller annan kränkande behandling sker vid upprepade tillfällen under en sammanhängande period klassas det som mobbning. Mobbingteamet utreder, åtgärdar och följer upp mobbningsärenden. Nedanstående arbetsgång följs oavsett karaktär på ärendet. 1. Vid kränkning, trakasserier eller mobbing: a. Ska den personal som upptäcker detta genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas elevernas mentor, som för detta vidare till elevhälsan eller skolledningen. b. Vill vi att du som elev, i det fall du blivit utsatt, tar kontakt med din mentor eller någon annan på skolan som du har förtroende för. Om du misstänker diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling, ska du anmäla detta till elevhälsan eller skolledningen. Det går också bra att ta kontakt via appen Speak Up. 2. Inkomna anmälningar utreds omedelbart av Elevhälsan. Skolledningen informeras kontinuerligt. 3. Elevhälsan upprättar en handlingsplan och dokumenterar fortlöpande i journalsystemet Prorenata. Handlingsplanen innehåller följande punkter: Kartläggning Samtal - Utredande, bearbetande, stödjande, och konfliktlösande Vårdnadshavare till omyndig elev kontaktas Uppföljning 4. Om diskrimineringen, trakasserierna eller annan kränkande behandling inte upphör beslutar skolledningen att sammankalla till EK, vidta disciplinära åtgärder och/eller göra polisanmälan/socialtjänstanmälan. 5. Alla våldsbrott polisanmäls av skolledningen. 6. Vid kränkningsärende fyller ansvarig rektor i blanketten Anmälan enligt likabehandling där ärendets art framgår samt hur skolan agerat. Denna skickas till huvudman Vid tillfällen då elev utsatts av personal Vid tillfällen då elev upplever att den blivit utsatt för diskriminering eller annan form av kränkande behandling av en personal följs nedanstående plan: 1. Händelsen anmäls till berörd skolledare/gymnasiechef. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Rektor utreder, åtgärdar, följer upp och dokumenterar ärendet. 4. Rektorn följer upp ärendet med eleven och elevens föräldrar. 5. Rektorn träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen/bemötandet av eleven fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med gymnasiechef/förvaltningschef för Barn och utbildningskontoret. Eleven kan även vända sig till Barn- och elevombudsmannen ( 7. Vid kränkningsärende fyller ansvarig rektor i blanketten Anmälan enligt likabehandling där ärendets art framgår samt hur skolan agerat. Denna skickas till huvudman. 7.6 Uppföljande insatser För att försäkra sig om att en elev inte längre utsätts, erbjuds inblandade elever uppföljande samtal med elevhälsan. Ärendet följs även av mentorn, som är den som fortsätter att stämma av med den elev som upplever sig blivit utsatt, men också den som bevakar den elevgrupp som varit inblandad. För de elever som är eller varit, nyligen eller tidigare, utsatta för diskriminering, kränkning eller trakasserier, alternativt mobbning kan fortsatta bearbetande och stödjande samtal erbjudas hos skolans kuratorer. 7

8 Rudbeck Sollentuna kommuns gymnasium