PROTOKOLL Lärarutbildningsråd 6, Nr 5, , kl , UFL, Konferensrummet, Viktoriagatan 30 A

Transkript

1 PROTOKOLL Lärarutbildningsråd 6, Nr 5, , kl , UFL, Konferensrummet, Viktoriagatan 30 A 1 Fastställande av dagordning 2 Genomgång av föregående mötes protokoll 3 Information från LURO (Lärarutbildningsrådens ordförandegrupp) 4 Owe Lindbergs inventering av UFLs inriktningar 5 Ny inriktning: Fritidspedagogik 6 Utvärdering av inriktningen Idrott och hälsa Behandlade ärenden vid detta sammanträde 7 Bolognaanpassning av inriktningarnas kursplaner lärandemål, examinationsformer och kriterier för betygsbedömning 8 Revidering av litteraturlistan till kurserna LHK210 och LHK260 9 Revidering av litteraturlistan till kursen LKF Erfarenheter från VFU-dagen den 2 april 11 Sammanträdestider för hösten 2009 Närvarande: Heléne Wåhlander, UFN, ordf Marie Wrethander, UFN Karin Gustafsson, UFN Bo Forsén, SFN Peter Korp, inriktning Idrott och hälsa, 6 Magret Lundkvist, UFL Frånvarande: Ylva Hård af Segerstad, IT-univ Stina Risne, Alingsås Lisa Bäcklund, SLUG Daniela Dumovska, SLUG Ärende 1 Fastställande av dagordning Förslag till dagordning har sänts ut. Beslut/åtgärd LUR 6 fastställer utsänt förslag till dagordning. Sidan 1 av 4

2 GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning LUR Nr 5 Ärende 2 Genomgång av föregående mötes protokoll Protokollet från LURens möte den 2 april har sänts ut och gås igenom. Beslut/åtgärd Antecknas. 3 Information från LURO (Lärarutbildningsrådens ordförandegrupp) Vid mötet diskuterades - UFLs ansvar för de specialiseringskurser som innehåller examensarbete - Revidering av kursplanerna till Lärarprogrammet, AUO och inriktningar, för att nå bättre Bolognaanpassning gäller examinationsformer, betygskriterier och examinerbara lärandemål - Handläggningsordning för ärenden om ändrad arbetsfördelning mellan institutioner i AUO och inriktningskurser Antecknas. 4 Owe Lindbergs inventering av UFLs inriktningar LUR 6 har diskuterat inventeringen vid tidigare möten och gett Marie Wrethander i uppdrag att skriva LURens yttrande. LUR 6 har lämnat yttrande i särskild skrivelse, Bilaga 1. 5 Ny inriktning: Fritidspedagogik Ansökan om att få inrätta en ny inriktning - Fritidspedagogik - har lämnats in från institutionen för pedagogik och didaktik. LURen diskuterar inkommen ansökan i förhållande bl a till förslaget om ny lärarutbildning för lärare i fritidshem. Angeläget att diskutera skillnaderna mellan nuvarande och förväntad lärarutbildning mot fritidshem. LUR 6 beslutar att i särskild remiss begära in ytterligare synpunkter i ärendet, se Bilaga 2. Sidan 2 av 4

3 GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning LUR Nr 5 Ärende 6 Utvärdering av inriktningen Idrott och hälsa Peter Korp redogör för sin uppfattning om utvärderingen. Det är en välgjort utvärdering som kommit fram till rätt slutsatser. Idrott och hälsa är benämningen på undervisningsämnet och kanske borde större fokus läggas på hälsobegreppet än vad som görs idag. Idrotten är en social företeelse i samhället. Begreppet idrott diskuteras. Inom institutionen pågår diskussion utifrån utvärderingen om förbättringar inom inriktningen. Beslut/åtgärd LUR 6 tar del av de synpunkter som finns på den genomförda utvärderingen inom inriktningen och kommer att följa de förbättringar som planeras. 7 Bolognaanpassning av inriktningarnas kursplaner lärandemål, examinationsformer och kriterier för betygsbedömning Uppdrag från LURO om att se över kursplanernas Bolognaanpassning. Mer information om detta arbete kommer. LUR 6 skall lämna in en sammanställning om hur väl Bolognaanpassningen i nuläget finns i kursplanerna. Ordföranden HeléneWåhlander lämnar in en sammanställning till LURO över hur väl kursplanerna inom LUR 6 har Bolognaanpassats. 8 Revidering av litteraturlistan till kurserna LHK210 och LHK260 Förslag till ändringar av litteraturlistorna för kurserna LHK210 och LHK260 kommer att lämnas in. Heléne Wåhlander redogör för de föreslagna förändringarna. LUR 6 beslutar att i särskilt beslut fastställa reviderade litteraturlistor att gälla från ht 2009 för kurserna LHK210 Handla för framtiden, 15 hp, och LHK260 Att leva i en globaliserad omvärld, 15 hp. 9 Revidering av litteraturlistan till kursen LKF170 Förslag till revidering har sänts in vilket diskuteras vid dagens möte. LUR 6 beslutar att i särskilt beslut fastställa reviderad litteraturlista att gälla från ht 2009 för kursen LKF170 Barns lek, kreativitet och matematiklärande, 15 hp. Sidan 3 av 4

4 GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning LUR Nr 5 Ärende 10 Erfarenheter från VFU-dagen den 2 april Det konstateras att erfarenheterna från dagen är mycket goda men att ljudnivån i lokalen blev något hög under gruppdiskussionerna. Beslut/åtgärd Antecknas. 11 Sammanträdestider för hösten 2009 LUR 6 fastställer följande sammanträdestider för höstterminen Torsdagen den 27 augusti Torsdagen den 1 oktober Torsdagen den 22 oktober Torsdagen den 19 november Torsdagen den 17 december alternativt Torsdagen den 14 januari 2010 Sammanträdestiden är för samtliga möten kl Vid protokollet Justeras Magret Lundkvist Heléne Wåhlander Sidan 4 av 4

5 Göteborgs universitet Bilaga 1 till Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning protokoll nr LUR 6 5, 4 Synpunkter på Owe Lindbergs inventering av UFLs inriktningar LUR 6 diskuterade vid sammanträdet Owe Lindbergs inventering av UFLs inriktningar med utgångspunkt i de inriktningar som LUR 6 ansvarar för. Övergripande togs upp att det finns ett värde i att någon utomstående person har granskat kursplanerna och pekat på otydligheter som behöver tas upp och diskuteras närmare. Granskningen kan inbjuda till diskussion med inriktningsansvariga. Problematiskt är att Lindberg enbart har analyserat textmaterial i form av kursplaner och information på inriktningarnas hemsidor. En djupare analys av hur kursplanerna sedan implementeras och används hade varit av värde att göra. Man skulle där kunna analysera exempelvis kommentarmaterial, kurshandlingar och ev även scheman och litteraturlistor i förhållande till kursplanemålen. Texten är också otydlig och svårtolkad i vissa avseenden exempelvis när det gäller stycket om FOU-verksamhet. Det finns också en otydlighet i texten när det gäller kommentarer kontra värderande inslag. Vissa saker ges endast en kommentar utan att värderas medan andra saker också värderas. I Lindbergs rekommendationer syns en strävan efter att kursplanerna behöver bli mer formaliserande, vilket behöver diskuteras då konsekvensen av detta kan medföra ett minskat studentinflytande. Lindberg har påpekat att kursplanerna inom inriktningarna ser mycket olika ut. LUR 6 diskuterade huruvida detta är problematiskt eller inte. Är det en poäng med att alla kursplaner är så lika som möjligt eller kan det finnas en vinst i att låta de utformas på olika sätt? Av vikt att poängtera är att det enligt Lindberg tycks saknas gemensamma orienteringspunkter för beslut om vad kursplanerna ska uttala sig om och vad för slags innehållsstyrning kursplanerna ska står för. Det borde finnas en tydligare gemensam mall för detta. Lindberg noterar, utan att värdera, att antalet kursmål i kursplanerna skiljer sig så markant åt, vilket är intressant. Innebörden och konsekvenserna av detta bör diskuteras ytterligare. Detsamma gäller kommentarmaterialens funktion. I sina rekommendationer menar Lindberg att de centrala frågorna handlar om rågången mellan vad som skall vara föremål för en gemensam reglering i befintliga styrdokument och vad som ska vara upp till berörda enheter, arbetslag och lärare att bestämma och rågången mellan styrning och information. Detta är viktiga synpunkter som bör diskuteras ytterligare. Frågor som ansågs särskilt angelägna för inriktningarna inom LUR 6 lyftes upp och diskuterades: Antalet kursmål LIT har totalt 10 kursmål, SOKO har 24 kursmål, BAUN har 19 kursmål, KUFA har 15 kursmål, LHK har 35 kursmål, LID har 11 kursmål, PEKO har 23 kursmål. Kursmålen bör gås igenom, jämföras och diskuteras inriktningsansvariga emellan. 1

6 Kommentarmaterial Alla inriktningar inom LUR 6 har kommentarmaterial. Funktionen av dessa bör diskuteras närmare. Beskrivningarna av inriktningarna på UFLs hemsida bör gås igenom, jämföras och diskuteras. Det förekommer överlappningar mellan inriktningarna LIT, SOKO (och Samhällspedagogik) samt mellan de fem tematiska inriktningarna mot förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola (skolår 1-2) innefattande BAUN och KUFA. Ingen av dessa inriktningar är förenliga med den konstruktion av lärarutbildning som föreslås i lärarutbildningsutredningens betänkande 2008:107. När det gäller de fem sistnämnda (innefattande BAUN och KUFA) påpekas att de är innehållsligt alltför snäva och att ingen av dem har en huvudsaklig inriktning mot läs och skriv. Det är också svårt att identifiera någon underliggande tankerational för konstruktionen av dessa fem inriktningar. Lindberg påpekar att inriktningar mot ett antal ämnen/ämnesområden för gymnasieskolan bl.a. karaktärsämnen i icke studieförberedande program saknas. Här bör noteras att PEKO är en sådan inriktning, vilket inte nämns. Ingen av inriktningarna inom LUR 6 har, enligt Lindberg, utformat sina kursmål i enlighet med Bologna, ordnade i kategorierna kunskap och förståelse, färdighet och förmåga respektive värderingsförmåga och förhållningssätt. Många av examensordningens generella och generiska mål är dessutom nästan helt frånvarande i kursmålen. Ingen inriktning lyfter frågor om mänskliga rättigheter eller om självkännedom. SOKO och KUFA lyfter frågor om det professionella förhållningssättet. Ingen av LUR 6 inriktningar, utom LHK och SOKO, tar upp jämställdhetsfrågor i kursplanerna. Kopplingen till examensmålen under kategorierna Kunskap och förståelse och Färdighet och förmåga är generellt sett svag. LURen bör gå igenom kursmålen och diskutera dem närmare med inriktningsansvariga. Såväl ämnes- som yrkesprogressionen är generellt sett svag i inriktningarnas kursplaner. Relationen mellan AUO, inriktningarna och specialiseringarna är många gånger oklar. Här påpekas att IT är en fråga för inriktningarna och ska inte förläggas inom AUO. Detta bör diskuteras närmare. Det är bara i LITs och PEKOs kursplaner som frågor om IT återfinns i kursmålen. Hur förhållandet mellan VFU och HFU skrivs fram i kursplanerna som jämställda utbildningsdelar bör diskuteras närmare. Internationalisering SOKO är den enda av LUR 6 inriktningar som har mål som explicit uttalar sig om internationella frågor. LHK har med mål som tar upp om globala förhållanden. I övrigt är kopplingen till internationalisering svag eller obefintlig i kursplanerna inom LUR 6 inriktningar. BAUN och PEKO tar dock upp frågor om olika kulturer vilket med en vidare avgränsning kan sägas beröra internationaliseringsfrågor. Ingen inriktning tar upp kunskap om examination eller examinationsformer specifikt i något mål. Formuleringar omkring betyg och bedömning är mer frekventa. 2

7 Tre av LUR 6 inriktningar har lämnat in synpunkter på Lindbergs granskning LIT, LHK och PEKO. Specifika synpunkter från dessa, utöver ovanstående, redovisas nedan: Lärande, undervisning och IT - LIT Inriktningsbeskrivningen som fanns på lärarutbildningens hemsida var inaktuell, och detta har åtgärdats. Korrekt information som styrdokument, återspeglar kursplanerna och inriktningens innehåll fanns hela tiden på inriktningens hemsida under IT-universitet. I Bilaga 2 skriver Lindberg att Det är sammantaget mycket svårt att se för vilken undervisning inriktningen skall kvalificera. Exempel på kompetens som inriktningen ger är IT-pedagog (som resurs och för verksamhetsutveckling), allmän digital kompetens med pedagogisk profil (i den vardagliga verksamheten), för undervisning i IT-kurser (t. ex datorkunskap, webbdesign, multimedia, videoproduktion, digitalfoto). Detta framgår inte i de dokument som legat till grund för Lindbergs inventering. Vi ser ett behov av att förtydliga detta, men frågan är om det ska skrivas fram i inriktningarnas kursplaner eller i andra offentliga dokument. Lindberg hävdar också att det är svårt att se vad den ger för bidrag till uppfyllandet av examensmålen. I stycket strax ovanför skriver han dock att Av examensmålen blir IT-målet tydligt adresserat. Det finns också innehåll som berör målet om alla elevers lärande och utveckling liksom målen om läs-, skriv- och möjligen också matematik, vilket motsäger svårigheten att se hur inriktningen bidrar till uppfyllandet av examensmålen. Lindberg poängterar att det ur ett innehållsperspektiv är svårt att se att inriktningen har specifik riktning mot förskola och skola. Den medvetet vaga beskrivningen i kursplanen möjliggör en styrning av innehållet mot den nivå som studenterna ämnar ta sin examen för, dvs förskola, tidigare- eller senarelärare. Kursernas upplägg och innehåll kan därför till viss del skifta beroende på studenternas mål. Tydligheten i kursplanen kan förstärkas genom att denna flexibilitet skrivs fram på ett klarare sätt. Arbete med detta görs i förestående kursplanerevidering. Lindberg framför att det kan vara ett problem för de studenter som riktar sig mot grundskolans tidigare år att läsa LIT som enda inriktning. Detta är något som vi inte vänder oss emot. Frågan är dock om detta är ett reellt problem? Hur vanligt förekommande är det att studenter läser LIT som enda inriktning mot förskola och grundskolans tidigare år? Om så är fallet, bör möjligheter att lösa detta problem undersökas snarare än att utesluta dessa studenter från att läsa LIT eftersom inriktningens första termin även går att läsa som specialisering - breddning. Kompetensen som studenterna får genom att läsa denna specialisering är eftertraktad och relevant ur ett samhällsperspektiv. Inom skolans verksamhet finns det behov av kompetens inom IT och lärande på generell, specifik och fördjupad nivå. Lindberg lyfter fram att det inom ramen för 2011 års utbildning är möjligt att skapa förutsättningar för fördjupning inom IT-området. Kunskapsområdet som inriktningen Lärande, undervisning och IT representerar är ett av de fyra perspektiv som enligt betänkandet för en hållbar lärarutbildning ska genomsyra den nya lärarutbildningen. Givet detta, ser vi positivt på Lindbergs förslag att en möjlig framkomlig väg är att man behåller en viss valbarhet av kurser inom inriktningarna och låter ett fördjupat IT-innehåll utgöra en gemensamt valbar kurs för vissa eller kanske till och med alla inriktningar. Detta 3

8 öppnar för fortsatt verksamhet för inriktningen Lärande, undervisning och IT, men i andra former. Hem- och konsumentkunskap LHK IT Vi delar Lindbergs uppfattning att IT behöver förstärkas i texterna, framförallt tydliggöras inom målen. I förslag till ny lärarutbildning menar man att IKT skall vara ett övergripande perspektiv. Det är i och för sig en bra tanke. Samtidigt medför den att IKT verkligen skall synas i kursplaner inom såväl AUO som inriktningar och att målen leder till att den tekniska färdigheten kan omsättas i inriktningsspecifika områden, att IT används som ett pedagogiskt verktyg i studenters lärande och inom ämnesdidaktiska studier. Ett exempel inom LHK är området Mat och måltider, moment näring och hälsa. Här används kostprogram för näringsvärdesberäkningar. Programmet är lätt att lära sig, det kräver kunskap inom näring och hälsa för att man skall förstå innebörden av de värden som programmet räknar fram och det krävs ämnesdidaktisk kompetens för att kunna hantera programmet i en lärandesituation i skolan inom området näring och hälsa. I den nuvarande utbildningen ingår just detta exempel men det framgår endast implicit i kursplaner för LHK. Rekommendationen i Lindbergs rapport instämmer vi i alla studenter skall ha IT i sin utbildning. Vissa delar kan med fördel hanteras inom AUO och studenterna kan erbjudas workshops för att pröva många olika verktyg inom området. Det som sedan kommer att krävas är att man kan arbeta med i ett didaktiskt perspektiv. Det är också väsentligt att lärare inom GU skall ha förmåga och förutsättningar att erbjuda arbetsuppgifter som kräver ITkompetens. Denna kompetens kan ingå som krav vid examinationer. Detta innebär att lärare inom GU behöver egen kompetens likväl som tillgång till verktyg. HFU-VFU Inom LHK har vi på ett målinriktat sätt arbetat med integration av VFU och HFU. Det är enligt vår mening en del oklarheter i Lindbergs analys. Han ställer idealbilden mot verkligheten. För att förstå var svagheterna ligger i det nuvarande systemet behövs en djupare analys av kursplanerna och implementeringen av dem. Varför är visst innehåll förlagt till HFU och visst innehåll till VFU är en delikat fråga att analysera. Vilket innehåll kan med fördel ligga inom VFU och vilket innehåll behöver hanteras inom HFU för att studenterna skall nå examensmålen? Vilka moment i studenternas lärande kan hanteras inom VFU? Vad kan de identifiera som eget behov av fördjupad kunskap? Vilka insikter utvecklar studenter under VFU respektive HFU avseende behov av egen kompetensutveckling i lärarprofessionen; ämnesteoretisk, ämnesdidaktisk, arbetsledande, social, kommunikativ, pedagogisk, metodisk, vetenskaplig? Nämnden skall enligt Lindberg fundera över den orealistiska idealbilden, javisst, det är säkert bra men det krävs en analys av vad det är som är orealistiskt här ser vi att Lindbergs analys är otillräcklig. Inriktningarnas mål kontra examensmål Beror på hur man läser inriktningsmålen. Inom LHK har vi arbetat mycket medvetet med examensmålen i kursplanearbetet. I konkreta undervisningssituatioer, tar vi upp dem både vid kursstart samt under kursen vid presentation av olika arbetsuppgifter samt i samband med redovisningar av dem. För att bli tydligare menar Lindberg att inriktningsmål skulle kunna 4

9 delas in i de tre områden som Bologna föreslagit. Det kan leda till många mål med hög grad av precision. Konsekvenser av detta behöver diskuteras. Övrigt Mänskliga rättigheter framkommer inte i målen för LHK men finns tydligt i innehåll och litteratur inom LHK260. Målen behöver därför ses över i denna aspekt. Yrkesprofession; vi instämmer i att det skall synas att man arbetar med lärarprofessionen både inom AUO och inriktningar och såväl inom HFU som VFU. Internationalisering; vi instämmer i att detta begrepp och implementering behöver diskuteras i förhållande till inriktningens möjligheter och vad som är angelägna frågor inom olika delkurser. För LHK noterar vi att vi behöver se över kursplanerna avseende IT, mångkultur och etnicitet. Vi menar också att det behövs fler IT-pedagoger som resurs. Ledarskap är ett väsentligt begrepp inom yrkesprofessionen för lärare inom LHK vi arbetar med begreppet arbetsledande kompetens vilket behöver lyftas fram i kursplanerna. Vi kan konstatera att tydlighet i kursplaner men problematisk organisation påverkar utfallet av VFU. Självkännedom ingår i LHK när man talar om att kunna se sitt lärande i olika perspektiv, kunna identifiera eget lärande och vad man behöver utveckla, när man arbetar med utgångspunkt från egen kunskapsprofil och personliga mål osv. Hur tydligt detta skall skrivas in i kursplanerna behöver nämnden fundera över. Pedagogik, kommunikation och ledarskap PEKO Lindberg påpekar att nästan inga inriktningar har utformat kursmål i enlighet med Bologna, ordnade i kategorierna Kunskap och förståelse, Färdighet och förmåga samt Värderingsförmåga och förhållningssätt. PEKO kommer att gå igenom sina kursplaner och ordna dem utifrån dessa kategorier. Likaså kommer kopplingen till de generella examensmålen att ses över, liksom ämnes och yrkesprogressionen. I uppspaltningen av kursinnehållet påpekas att HFU framställs som överordnat VFU. Detta kommer att ses över och skrivas om så att VFU och HFU framställs som jämställda utbildningsdelar. Frågor om mänskliga rättigheter, jämställdhet och professionellt förhållningssätt är centrala delar i PEKOs kurser. Detta har påpekats inte vara tillräckligt tydligt framskrivet vilket kommer att ses över. Detsamma gäller frågor om internationalisering. Relationen mellan PEKO och AUO behöver gås igenom och förtydligas. Särskilt med tanke på att kunskapsinnehållet är snarlikt men syftar olika. I PEKO är målet att studenterna ska kunna använda kunskapsinnehåll om lärande, kommunikation och pedagogiskt ledarskap som ämnesinnehåll i sin undervisning på gymnasieskolan. Kursmål om betyg, bedömning, examinationer och examinationsformer behöver ses över. 5

10 Lindberg påpekar att konstruktionen av kursmålen skiljer sig från andra inriktningar i det att fyra kurser använder sig av likartade eller identiska målformuleringar. I detta blir progressionen otydlig. Lindberg menar dock att en enhetlig målstruktur för alla i inriktningen ingående kurser ger intressanta förutsättningar att förhålla sig till progressionsdimensionen och är väl värd att pröva ytterligare. Detta kommer att tas upp och diskuteras närmare inom inriktningen och sätt att försöka lösa progressionsfrågan kommer att prövas. Det påpekas att undervisningsmålet skrivs fram som det sista målet i kursplanerna och att det är skrivet på ett innehållsfritt sätt. Detta kommer att ses över. Det noteras att FOU-frågorna inte är synliga i kursmål och innehållsbeskrivningar. Här finns en otydlighet om vad Lindberg egentligen menar med FOU-frågorna? Enligt uppdrag Marie Wrethander, v ordf LUR 6 6

11 UFLs kansli Magret Lundkvist LUR 6 REMISS 1 / Dnr G /08 Bilaga 2 till protokoll nr 5, 5 Institutionen för pedagogik och didaktik Anna Klerfelt, Björn Haglund och Jan Gustafsson Ansökan om inrättande av en ny inriktning Barn, fritid och lärande processer i vardagen Institutionen för pedagogik och didaktik har via Anna Klerfelt, Björn Haglund och Jan Gustafsson inlämnat en ansökan daterad om att få starta en ny inriktning avseende fritidspedagogik inom Lärarprogrammet. LUR 6 behandlade denna ansökan vid sitt sammanträde LUR 6 ser det som angeläget att lärarutbildningen vid Göteborgs universitet kan erbjuda en mer profilerad utbildning mot verksamhet i fritidshem än vad som för närvarande är fallet. Den ansökan som diskuterades behöver dock kompletteras för att ge underlag för en helhetsbedömning av förutsättningarna för att starta en sådan inriktning inom nuvarande lärarutbildning. LUR 6 ser behov av att följande frågeställningar belyses och analyseras. Har förutsättningarna för en inriktning mot fritidspedagogik i nuvarande utbildning diskuterats i förhållande till förslaget för inriktning på fritidshem i betänkandet En hållbar lärarutbildning? Konsekvenser? Analys av konsekvenser på arbetsmarknaden för de som utbildas i nuvarande lärarutbildning och därmed inte erhåller kompetens att undervisa i grundskolans tidigare år krävs. Om utbildningen startar ht 2010 kan det bli så att endast en omgång kommer att utbildas konsekvenser av en engångssatsning enligt upplägg som inte enligt nu kända förutsättningar återfinns i den kommande lärarutbildningen? Proposition avseende ny lärarutbildning väntas komma i december Detta innebär att eventuell start av den föreslagna inriktningen blir aktuell ht GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Postadress Box 100, SE Göteborg Besöksadress Föreningsgatan 20 / Viktoriagatan 30 A , (fax)

12 GÖTEBORGS UNIVERSITET REMISS 2 / 2 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning LUR Dnr G /08 Nuvarande examensordning kräver inte god kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning för lärarexamen avsedd för verksamhet mot fritidshem. Att kombinera inriktning fritidspedagogik med en inriktning mot grundskolans tidigare år ryms inte inom den studiegång som står till förfogande eftersom vi inte har någon inriktning mot grundskolans tidigare år där både läs- och skrivinlärning samt matematikinlärning tillgodoses. Finns lösningar som ger kompetens mot grundskolans tidigare år? I ansökan benämns inriktningen Barn, fritid och lärande processer i vardagen och denna benämning kan komma att missförstås genom att de sökande tror att inriktningen leder till kompetens att undervisa i gymnasieskolan inom Barn och fritidsprogrammet (eller motsvarande program i den gymnasieskola som är under konstruktion). Benämningen bör därför utformas mer tydligt mot verksamhet i fritidshem. LUR 6 avser att ta upp detta ärende igen vid sitt nästa sammanträde Handlingar till detta sammanträde kommer att sändas ut den 27 maj Era synpunkter emotses därför senast måndagen den 25 maj. Med vänlig hälsning Heléne Wåhlander Ordf i LUR 6