Förtydligande anvisningar till kursplanearbetet

Transkript

1 Kursplan UTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSNÄMNDEN FÖR LÄRARUTBILDNING Förtydligande anvisningar till kursplanearbetet rev rev Kursplanen är ett juridiskt bindande dokument som regleras i Högskoleförordningen. Dokumentet har flera mottagare studenter, kursledare, lärare och budgetansvariga. Kursplanen ska besvara frågorna VAD? och HUR? På UFL:s hemsida finns den kursplanemall som ska användas för samtliga kursplaner vad gäller såväl disposition som typsnitt och utformning. Kursplan, skriven enligt nedanstående anvisningar, uppfyller kraven i högskoleförordningen, i Göteborgs universitets lokala föreskrifter samt riktlinjerna från UFL. 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning 200X-XX-XX. Vid behov även:, senast reviderad 200X-XX-XX. Kursplanen gäller från och med höst-/vårterminen 20XX. Ange ev. övergångsregler. Ange ansvarig institution. Ange medverkande institution. Ange den procentuella fördelningen mellan utbildningsområdena för kursen. VFU delarna har alltid Undervisning. Av en inriktning om 60 hp ska minst 15 hp vara VFU, dvs. 25 % av inriktningens totala poäng. Om andelen VFU skiljer sig mellan terminerna ska detta avspeglas i andelen Undervisning i utbildningsområdena. Fördelningen mellan undervisningsområden i kursplanen reglerar den ekonomiska tilldelning som följer kursen som helhet. Arbetsfördelningen mellan olika institutioner syns dock inte i kursplanen, utan görs i en separat process med utgångspunkt från kursplanens innehåll. 2. Inplacering Ange kursens fördjupning i förhållande till examensfordringarna, dvs. var i lärarutbildningen kursen kommer in, ex. Kursen ingår i Lärarprogrammet och utgör första kursen av två/första kursen av fyra (el dyl.) i inriktningen XXX, samt om kursen även kan ges som fristående kurs och/eller ges som uppdragsutbildning. Om kursen kan ges som fristående kurs, ska kursens fördjupning i förhållande till examensfordringarna för kandidat-, magister- respektive masterexamen anges. Ange vilket kompetensområde lärarstudenterna får efter inriktningen, t.ex. Kursen riktar sig mot blivande lärare i förskola, förskoleklass och fritidshem. Kompetensområdet ska överensstämma med de kompetensområden som UFL beslutat om och som återfinns i Lärarprogrammets utbildningsplan.

2 3. Förkunskaper Ange förkunskaper och övriga meriter som krävs för att vara behörig att antas till kursen. Om det ex. krävs en annan universitetskurs ska det stå angivet hur stor del av kursen som ska vara godkänd för att få tillträde. Tanken är att begreppet godkänd på hel eller del av kurs ska förtydliga det som tidigare hette genomgången kurs. 4. Innehåll Ange kursens innehåll. Om kursen är indelad i en eller flera delkurser, ange delkursernas benämning, innehåll och omfattning i högskolepoäng. Delkursernas benämning ska anges på svenska och engelska. Ange hur många poäng VFU som ev. ingår i delkurserna och det innehåll som kopplas till VFU. I inriktningskurserna ska tre integrerade komponenter finnas med (kopplade till målen för kursen): 1. Ämnesteori det ämne eller ämnesområde som kursen behandlar 2. Didaktik pedagogik och didaktik kopplat till ämnesteorin 3. VFU verksamhetsförlagda delar av utbildningen Vid val av innehåll i en kurs ska följande professionsperspektiv på innehållet beaktas: Ämnesområdesperspektiv Konstruktionen av ett lärarutbildningsämne ska göras såväl utifrån en kombination av inomvetenskapligt stoff, där ämnesteoretiskt och didaktiskt stoff möts, som med utgångspunkt från den kommande professionens innehåll. Förklaring till varför det valda innehållet valts och hur det behandlas i kursen, ska göras i kommentardelen. Samhällsperspektiv Kursen ska förbereda studenten för samhällsuppdraget som lärare knutet till förskolans och skolans läro - och kursplaner samt andra styrdokument för pedagogisk verksamhet. Beskrivningen av kopplingen ska göras i kommentardelen. I samhällsperspektivet ska även andra dimensioner rörande globalitet, internationalisering, samhället i förändring, FN-koppling mm anges om dessa finns. Frågor som beskrivningen av samhällsperspektivet ska besvara är även: Vad har ämnet för roll i samhället? Hur har ämnet påverkat/påverkats av samhällsutvecklingen? I kommentardelen besvaras frågan: Varför ska ämnet läsas? Individ- och grupperspektiv Hur behandlas individens/gruppens lärande i kursen? Med individen resp. gruppen avses de individer och grupper som studenten kommer att möta i sin kommande yrkesverksamhet. Detta perspektiv handlar bland annat om hur individen formulerar frågor inom kunskapsfältet. Didaktiskt perspektiv Det didaktiska perspektivet handlar om relationen mellan individers/gruppers lärande/utveckling och pedagogisk verksamhet. Hur länkas ämnesområdesteorier, didaktiska teorier och pedagogiska teorier samman? Vilka (typ)exempel på didaktiska modeller/undervisningsprocesser och didaktiskt/ ämnesdidaktiskt material ingår i kursen? Hur görs bedömning/betygsättning inom kursens ämnesområde? 2(6)

3 VFU-perspektiv Hur utvecklar studenterna sina professionshandlingskompetenser under VFU? Därtill ska genusperspektivet och värdegrundsperspektivet tas i beaktande vid val av innehåll i kursen samt vid val av kurslitteratur. Hur dessa perspektiv behandlas ska beskrivas i kommentardelen. Kurskonstruktionen ska ta sin utgångspunkt i vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet, samt i studenternas erfarenheter. Det ska framgå av kursplan och/eller kommentarmaterial på vilket sätt informationsoch kommunikationsteknik bidrar till lärarstuderandes kunskaper och förståelse och/eller färdigheter och förmåga inom området. Relevansen för såväl Lärarprogrammet/kursen som för professionen ska framgå. Genomförandet ska beskrivas inom ramen för rubriken Innehåll. Detta kan antingen göras löpande i beskrivningen av innehållet eller som egen underrubrik. Beskriv hur kursen kommer att genomföras, ex. avseende pedagogisk grundval, kursupplägg, metoder som kommer att användas i kursen samt vilka krav som ställs på studenten. Checkfråga 1: Om ovan nämnda innehåll behandlas i kursen, har då studenten möjlighet att nå målen för kursen? Checkfråga 2: Om genomförandet sker på ovan nämnda vis, behandlas då allt innehåll i kursen? 5. Mål Vilka utvärderingsbara/examinerbara mål ska studenten klara av för att bli godkänd på kursen? Mål för såväl ämnesteori som didaktik och VFU ska finnas. Målen ska vara uttryckta som förväntade studieresultat. UFL rekommenderar NSHUs handledning vid utformandet av lärandemål, se Man rekommenderar 5 8 lärandemål per hel kurs. Målen ska vara kopplade till innehåll och examinationsformer, dvs. det ska finnas ett sk. konstruktivt samband (constructive alignment) mellan dessa olika delar. I en fortsättningskurs ska progressionen från grundkursen framgå. Målen ska ha en tydlig koppling till lärarutbildningens examensmål i ett integrerat perspektiv, dvs. att kunskap och förståelse mål kan vara integrerade i ett mål som anger färdighet och förmåga. Målen behöver således inte redovisas enligt examensordningens rubriker. Checkfråga: Kan målen användas för att examinera studenten för betyget Underkänd, Godkänd och Väl Godkänd? 6 Kurslitteratur Se separat litteraturlista. Kurslitteraturlistan är en del av kursplanen. Pga. att denna revideras oftare än resten av kursplanen, ska den vara ett eget dokument och utformas enligt den mall som finns på 3(6)

4 UFL:s hemsida, vad gäller såväl disposition som typsnitt och utformning och som följer det system som Svenska språknämndens rekommenderar i Svenska skrivregler: Efternamn, Förnamn (Årtal). Titel. Ort: Förlag. XX s. Vid angivandet av författare ska hela förnamnet skrivas ut. Litteratur på engelska ska ingå. 7 Former för bedömning Ange formerna för examination samt eventuella obligatoriska moment med krav på närvaro för godkänt resultat. Ange om antalet tillfällen för prov eller praktik (VFU) för att bli godkänd är begränsat och vari begränsningen ligger. För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och ska vara skriftlig. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut , dnr G /07). Bedömningen i VFU-bedömningssystemets Steg 2, Steg 3 och Steg 4 är en form för bedömning inom Lärarprogrammet och ska ligga till grund för betygsättning inom respektive kurs (se vidare VFU-bedömningssystemets struktur i det sammanhållna lärarprogrammet Checkfråga: Om de beskrivna formerna för bedömning används, får läraren då tillräckligt med underlag för att bedöma om studenten har uppnått målen? 8 Betyg Ange vilka betygsgrader som används. Inom GU omfattar betygskalan betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). Annan betygskala förutsätter beviljad dispens antingen beslutad av rektor (före juni 2006) eller av UFL (enl. Göteborgs universitets beslutsordning fastställd ). Ange fasta kriterier för betygen G och VG om sådana finns. Ange även i vad mån det ges möjlighet till att överföra betyget till ECTS-skalan samt förutsättningarna för detta. 9 Kursvärdering Beskriv hur kursvärderingen går till och hur kvalitetsbrister behandlas. 4(6)

5 10 Övrigt Ange övriga krav, förutsättningar och villkor, som inte tidigare nämnts. Som exempel kan nämnas om delkurs medför utlandsvistelse, om i kursen ingår för studenten kostsamma delkurser eller moment. Ange om undervisningsspråket är annat språk än svenska. Kommentardel Kommentardelen ska finnas som en bilaga och ge en förklaring till varför det valda innehållet i kurserna har valts och hur dessa kommer att leda till att studenten får en bra professionsutbildning. Kursplanekommentaren ska besvara frågorna HUR? och VARFÖR? och kan med fördel skrivas som en kommentar till hela inriktningen. Kommentardelen har samma juridiska status som kursplanen. 1. Inledning I inledningen kan ex. inriktningens ingående kurser listas och en översikt över ex. VFUpoäng mm. göras. Viktiga aspekter för förståelsen av kursens/inriktningens karaktär och/eller förutsättningar kan lyftas fram. 2. Förklaring av centrala begrepp Namnge och förklara ev. fakultetsspecifika begrepp som är centrala för förståelsen av kursplanen, i synnerhet begrepp under rubrikerna mål och innehåll. 3. Professionsaspekter av kursens innehåll Beskriv på vilket sätt innehållet bidrar till att studenten får en bra professionsutbildning och väl förbereds för sitt uppdrag som lärare. Nedan följer några vägledande frågor som hjälp till tankearbetet. Varför har man valt just det ämnesinnehåll som är valt i kursen? Vilken relevans har det valda innehållet i förhållande till studentens kommande yrkesverksamhet och det ämnesinnehåll som anges i skolans läroplaner? (ämnesperspektivet). På vilket sätt förbereds studenterna för att kunna välja stoff och metod för att uppnå de styrdokument som styr den verksamhet i vilken studenterna kommer att vara verksamma? Varför ska ämnet läsas (ur ett samhällsperspektiv)? På vilket sätt berörs samhället och omvärlden i kursen? (Samhällsperspektivet) Förklara hur den studerande förbereds för att kunna välja stoff och metod utifrån hur olika individer och/eller grupper lär. Vilka kopplingar finns mellan kursen och de teorier kring lärande som behandlas i AUO? (Individ- och grupperspektivet) 4. Genus- och värdegrundsperspektiv Hur kommunicerar kursen (i ord- och handling) olika genusperspektiv? Hur förbereder kursen studenten på ansvaret att som verksam lärare förmedla och förankra samhällets värdegrund till eleverna? 5(6)

6 5. IT Kommentardelen skall visa hur studenten kan utveckla digital kompetens i enlighet med den policy som UFL tagit : Studenten bör vara väl förtrogen med den specifika kompetens som IKT berikar lärarprofessionen exempelvis för att 6. Integration - ta till sig och utnyttja ny teknologi i syfte att förbättra både undervisningsskicklighet och förmåga att organisera goda lärmiljöer - reflektera över användningen av IKT utifrån sociala och etiska aspekter. Under denna rubrik ska det framgå hur kursansvariga har tänkt att kursen ska bidra till att studenten får ett helhetsperspektiv på sin utbildning och besvara frågorna: Hur integreras de olika innehållsliga komponenterna ämnesteori, didakik och VFU? Hur integreras valet av akademisk kunskap med erfarenhetsbaserad kunskap? Även andra delar som integreras utöver de perspektiv som tas upp ovan kan kommenteras. Det är viktigt att det av kursplanen framgår att de olika delarna hänger ihop mål, innehåll, genomförande, examination och principer för betygsättning. Denna relation kan kommenteras om så anses nödvändigt. 7. Progression Av kursplanen ska det gå att urskilja en progression i relation till andra kurser inom Lärarprogrammet och till målen för lärarexamen. Progressionen blir synlig i målen och i valet av innehåll. Progressionen kan kommenteras ur olika perspektiv: För studentens del ingår kursen i ett större perspektiv vad gäller progression. Det är svårt för varje inriktning/kurs att se helheten och vilken progression som är tänkt för varje individ beroende på val. I kommentardelen kan man ange vilken progression man kan tänka sig för studenten i ett helhetsperspektiv, beroende på om inriktningen/kursen kommer tidigt eller sent i utbildningen. Stödfrågor: Vilken progression finns i de olika professionsperspektiven (ämnes-, samhälls-, individ-/grupp- och didaktiskt perspektiv) genom inriktningen? Vilken progression finns för VFU - delen i kursen (VFU-perspektiv)? Hur återspeglas progressionen i kurslitteraturen? Hur bidrar kursen/inriktningen till studentens utveckling mot examensmålen? 6(6)