TBiS samverkansmodell

Transkript

1 TBiS samverkansmodell Sjögren, Vibeke Integrerad samverkansmodell för TBiS Organisation med samarbets- och stödstrukturer & möjlig modell för andra förutbildningsverksamheter

2 Sammanfattning Projekt Tekniskt basår i samverkans (TBiS) syfte var att bygga upp ett samarbete mellan länets kommuner och Högskolan i Gävle (HiG) vad gäller genomförandet av ett tekniskt basår där lokala lärcentra/vuxenutbildning erbjuds som studieort. Vi bygger samarbeten mellan 1. Aktörer, kommun och högskola 2. Gymnasieutbildning och högskolestudier 3. Närstudier och distansstudier. Projektets mål var att presentera och initiera en långsiktigt hållbar modell, TBiS samverkansmodell, för en permanent verksamhet vad gäller genomförande av ett tekniskt basår mellan HiG och kommunernas vuxenutbildning/ lärcentra i länet där Högskolan i Gävles tekniska basår erbjuds lokalt parallellt med ett erbjudande om kommunala tekniska basårstudier med flexibelt upplägg. Modellen bygger på regionalt och lokalt samarbete, där erhållna erfarenheter från projektperioden, , omsätts i verksamhetsplaner med ansvarsområden och arbetsbeskrivningar som ska implementeras inom befintliga linjeorganisationer i kommunerna och vid HiG så att dessa blir operativa och hanterar verksamheten på lång sikt. Partnerskapet mellan HiG och medverkande kommuner regleras via avtal mellan HiG och respektive medverkande kommun. Utbildningens innehåll och samverkansformer är fastställda och struktur samt rutiner för samarbetet är förankrade och möjliggör fortsatt utveckling. Samverkansmodellen syftar till att o ha ett systematiserat samarbete för samverkan med strukturer på olika nivåer för samordning med en inkluderande kultur o optimera resurser o att ha en tydlig kommunikation, organisatorisk och transparent o ge en helhetsbild över mål, målgrupper, behov, verksamheter, utvecklingsmöjligheter och samarbetsformer o vara mall för andra förutbildningar. Samverkansmodellens mål är att samarbetet möjliggör rekrytering av fler studenter till tekniska basårsstudier generellt och specifikt till lokala studieorter bredda rekryteringen och att öka genomströmningen av studenter till högre studier och speciellt till teknik- och ingenjörshögskolestudier utbildningens kvalitet höjs och vi möjliggör kompetensutveckling för parterna i arbetet integrera jämställdhet i verksamhet och rekrytering. 1

3 Summing-up The purpose of the project Tekniskt basår i samverkan (TBiS) was to build a cooperation between the county councils and the University of Gävle (HiG) as regards the implementation of a technical base year where local learning centers / adult education are offered as a study center. We build cooperation between 1. The acting partners, municipalities and university 2. High school education and university studies 3. Local and distant studies. The goal of the project was to present and initiate a long-term sustainable model, the TBiS collaborative model, for a permanent activity regarding the implementation of a technical basic year between HiG and the municipality's adult education / learning centers in the province, where the Technical Year of the University of Gävle is offered locally in parallel with an offer for municipal technical basic year studies with a flexible design. The model is based on regional and local cooperation, where acquired experience from the project period is translated into operational plans with responsibilities and work descriptions to be implemented within existing organizations in the municipalities and at HiG so that they become operational and manage long-term operations. The partnership between HiG and participating municipalities is regulated by agreement between HiG and each participating municipality. The content and forms of cooperation of the education are established and the structure and procedures for cooperation are anchored and enable further development. The collaborative model aims at -having a systematic collaboration for operating together with structures at different levels for coordination with an inclusive culture -optimizing resources -having clear communication, organizational and transparent -providing an overall picture of goals, target groups, needs, activities, development opportunities and forms of cooperation -being a model for other prerequisites. The goal of the cooperation model is to enable recruitment of more students to technical basic year studies in general and specifically to local study areas broaden the recruitment and increase the flow of students to higher education and especially to engineering and engineering college studies increase the quality of the education and enable the development of skills for the parties at work integrate gender equality into business and recruitment. 2

4 Innehåll SAMMANFATTNING... 1 SUMMING-UP... 2 FÖRORD... 4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SAMVERKAN... 5 Struktur system för samverkan... 5 TEKNISKT BASÅR VAD ÄR DET?... 6 BAKGRUND... 7 DET HÄR KRÄVS FÖR ATT VI SKA FÅ TILL STÅND EN VÄL FUNGERANDE SAMVERKAN... 9 FÖRUTSÄTTNINGAR/RAMAR SÅ HÄR BEHÖVER DET SE UT ORGANISATION FÖR SAMARBETET TBIS ÅRSHJUL STÖDSTRUKTURER FÖR SAMARBETET VERKSAMHETSOMRÅDEN MED STÖDFUNKTIONER FÖR SAMARBETET VARUMÄRKESUTVECKLING & MARKNADSFÖRING A. Rekrytering B. Antagning UTBILDNING, INNEHÅLL OCH PEDAGOGISKT UPPLÄGG INTRODUKTION EXAMINATION, UTVÄRDERING, VALIDERING, PRÖVNING STÖDFUNKTIONER ADMINISTRATION SUPPORT TEKNIK OCH LOKALER SYSTEMATISK KVALITETSUTVECKLINGSARBETE KOMPETENSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING - SAMVERKAN ARBETSLIV OCH EXTERNA AKTÖRER Bilagor 3

5 FÖRORD VAD MENAR VI MED SAMVERKAN? Definition av begreppen samverkan, samarbete och samordning Med samverkan menar vi den interaktion som sker mellan två eller flera aktörer, i detta fall mellan statlig och kommunal verksamhet, i syfte att samordna sina verksamheter för ett gemensamt syfte. Ett i avtal reglerat partnerskap bildas. Samordning av verksamheter innebär att dessa koordineras för att uppnå gemensamma mål. Samverkan är ett systematiserat samarbete med styrning, struktur och samsyn och där formerna för gemensamt ansvarstagande tydliggörs. De strukturer vi lyfter fram är kommunikation och information, lokalisering och andra rutiner för samordning. Detta formaliseras genom avtal och stödstrukturer för samarbetet. Samverkan sker på organisatorisk nivå, medan samarbete sker på både organisatorisk och mellanmänsklig nivå. Samordning betecknar stödstrukturer för sådant samarbete, som till exempel övergripande rutiner och arbetsbeskrivningar för utvecklings- och kvalitetfrågor. Händelser eller arbetsinsatser som hänger ihop i fråga om tid eller plats blir utförda i rätt följd och på rätt plats. Vår samverkansmodell poängterar att samarbets- och samordningsperspektiven samspelar och i verkligheten är beroende av varandra om samverkan ska bli långsiktigt framgångsrik. Modellen integreras i ordinarie verksamhet inom respektive linjeorganisation. Vår samverkansmodell innebär ett gemensamt genomförande med en integrerad organisation, en samverkansinriktad arbetsprocess med tydlig målstyrning. Vi behöver förstå HUR vi kan samverka och ha en kontinuerlig dialog om: Hur går vi från möten till verkstad? Hur skapar vi långsiktighet? Hur säkrar vi ett sammanhållet strategiskt grepp? 4

6 Förutsättningar för samverkan Styrning, struktur och samsyn Samverkansarbetet ska vara implementerat och ha legitimitet på alla nivåer i de ordinarie linjeorganisationerna. Några faktorer som har särskild betydelse för en god samverkan är en ledning som prioriterar samverkan tillräckliga resurser till förfogande en tydlig arbetsstruktur med ansvarsfördelning, kontaktvägar och rutiner stabila organisationer kunskap om och respekt för varandras organisation, uppdrag och professionella kompetenser att skillnader mellan de samverkande avseende synsätt, regelverk och organisation har identifierats klart uttalade målgrupper och mål gemensamma forum och rutiner för beslut fokus på varje individs behov kunskap om samverkan hos varje enhet som deltar. Struktur system för samverkan En framgångsrik samverkan kräver struktur i form av tydlig arbetsfördelning och rutiner. Skriftliga avtal mellan huvudaktörerna är ett sätt att stödja verksamheten och förtydliga vem som ska göra vad, när och hur. Avtalen handlar om fördelning av ansvar mellan verksamheterna, mål för samverkan, definition av målgrupper, systematisk uppföljning och utvärdering. Vi har identifierat gemensamma rutiner för samverkan behovet av kontinuerliga flerpartsmöten, analoga och digitala, för information, diskussion, planering, beslut och uppföljning betydelsen av att utnyttja varandras verktygslådor för individanpassning av insatser gemensamma handlingsplaner behovet av gemensamma, övergripande åtgärdsplaner. 5

7 Tekniskt basår Vad är det? På Tekniskt basår läser du kurser motsvarande gymnasieskolans Matematik 3c och 4, Fysik 1a och 2 samt Kemi 1. Du får dessutom erfarenhet av hur studier på en högskola/universitet går till. Undervisningen på Tekniskt basår är upplagd på samma sätt som på högskoleprogrammen med föreläsningar, lektioner, laborationer och seminarier. På Tekniskt basår ingår grupparbeten, projektarbeten, studiebesök och tentamina. Ämnena studeras parallellt och studierna bedrivs på heltid. 6

8 BAKGRUND Initiativ förstudie Behov utreds och syfte utkristalliseras, för att driva ett samverkansprojekt under tre år, i en förstudie under våren Projekt Drivs enligt projektplan april 2016 september 2018 med Hälsingeutbildning Ekonomisk Förening som projektägare. Finansiärer, förutom Region Gävleborg, är Sandviken, Ljusdal och Hudiksvalls kommuner samt kommunerna inom Hälsinglands Utbildningsförbund och Högskolan i Gävle. Vibeke Sjögren är anställd som projektledare. Projektet syftar till att utveckla ett samarbete mellan Högskolan i Gävle, hädanefter benämnt HiG, och kommuner i Gävleborgs län, vad gäller genomförandet av ett tekniskt basår, där lokala lärcentra/vuxenutbildning erbjuds som studieort. Projektet har som mål att presentera och initiera en långsiktigt hållbar modell, där HiG s Tekniska basår erbjuds lokalt, parallellt med ett erbjudande om kommunala tekniska basårsstudier med flexibelt upplägg. Aktörerna utvecklar en modell med stödstrukturer för samarbete, där fokus är på utbildning och lärande, kommunikation, resultat och uppföljning samt kvalitetsutveckling. Målsättningen, att införa Tekniskt basår på flera lärcentra i länet, bidrar till att tillgängligheten till studier ökar, liksom rekryteringen till HiG s ingenjörsutbildningar och därmed också möjligheterna till en bättre kompetensförsörjning i länet. Det medför också att lärcentra kan erbjuda kurser i kemi och fysik (laborativa ämnen) som de annars inte haft möjlighet till. Under projektperioden byggs verksamheten upp och en samverkansmodell utvecklas. Pilotverksamhet, läsåret , sker på fyra studieorter, Hudiksvall, Ljusdal, Sandviken och Söderhamn samt Campus i Gävle. Från och med läsåret ges Tekniskt basår, förutom på Campus i Gävle, på studieorterna Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, och Sandviken. Studier bedrivs vid respektive lärcentra med analog och digital undervisning, men laborationer genomförs i nuläget på HiG. Verksamheten byggs upp med externa och interna resurser, strukturer och samarbete. Strukturer där mål, värdegrund, regelverk, ansvarsfördelning och kritisk massa är förutsättningar. Samverkansmodellen blir en integrerad del i aktörernas ordinarie linjeorganisationer. Projektet utvärderas i samverkan med följeforskare i enlighet med projektplan och särskild metodik, programlogik. 7

9 TBiS UTVECKLINGSPROCESS

10 Det här krävs för att vi ska få till stånd en väl fungerande samverkan Modellen förutsätter en väl fungerande organisation, god kommunikation och gott ledarskap gemensamma mål, tydliga ramar, rutiner och strukturer med ansvarsområden god teknisk support, fungerande teknik och digital kompetens ett tolerant, öppet klimat som bygger på tillit och ett inkluderande arbetssätt möjliggörande av kompetensutveckling och kunskapsöverföring att samverkan är ett ständigt utvecklingsarbete som kräver intresse och engagemang samt insikt om varje verksamhets styrkor och begränsningar så att vi kan komplettera varandra på ett bra sätt ett gemensamt genomförande med en integrerad organisation och en samverkansinriktad arbetsprocess med tydlig målstyrning. Vi ska ha ett professionellt och inkluderande bemötande gentemot våra studerande ha rätt och relevant information till våra målgrupper ha bra studie- och vägledningsstöd med god kunskap om yrken inom teknik- och ingenjörsområdet integrera jämställdhet i rekrytering och verksamhet vara goda ambassadörer och verka för att stimulera till studier vara, och lyfta fram, goda förebilder. Riktlinjer för samverkansarbetet -Bygger på regionalt och lokalt samarbete, där erhållna erfarenheter från projektperioden, , omsätts i verksamhetsplaner med ansvarsområden och arbetsbeskrivningar som ska implementeras inom befintliga linjeorganisationer i kommunerna och vid HiG så att dessa blir operativa och hanterar verksamheten på lång sikt. Vi bygger samarbeten mellan 1. Aktörer, kommun och högskola 2. Gymnasieutbildning och högskolestudier 3. Närstudier och distansstudier. 9

11 -Regleras av avtal över viss tid mellan HiG och medverkande kommuner, kompletterat med strukturer som stöd till verksamheten och som förtydligar ansvarsområden och rutiner. Detta förutsätter kunskap om och anpassning till befintliga styrdokument och regelverk inom respektive linjeorganisation. -Präglas av kärnvärden som mångfald, kvalitet, inkludering, hållbarhet och jämställdhet. -Integreras i ordinarie verksamhet inom respektive linjeorganisation. Samverkansmodellen syftar till att o ha ett systematiserat samarbete för samverkan med strukturer på olika nivåer för samordning med en inkluderande kultur o optimera resurser o att ha tydliga och transparanta kommunikationsflöden för organisationen och samarbetet o ge en helhetsbild över mål, målgrupper, behov, verksamheter, utvecklingsmöjligheter och samarbetsformer o vara mall för andra förutbildningar. Samverkansmodellens mål är att samarbetet möjliggör rekrytering av fler studenter till tekniska basårsstudier på lokala studieorter bredda rekryteringen och att öka genomströmningen av studenter till högre studier generellt och speciellt till teknik- och ingenjörshögskolestudier utbildningens kvalitet höjs och vi möjliggör kompetensutveckling för parterna i arbetet integrera jämställdhet i verksamhet och rekrytering förenkla insteget till akademisk utbildning för nyanlända, dvs förbättra integrationen. Identifierade effekter resultat Ökad jämställdhet mellan könen: genom att låta lärcentra/vuxenutbildning erbjuda basårsstudier erbjuds ett upplägg som minskar insteget och underlättar rekrytering av underrepresenterat kön, i detta fall kvinnor. Förbättrad integration: ett basår som erbjuds lokalt gör det möjligt att erbjuda individuella upplägg och kombinationer av studier. 10

12 Vinna-vinna koncept: HiG kan använda sina resurser till att anordna fler utbildningsprogram inom teknik/ingenjörsutbildningar. Kommunerna, flera med begränsade möjligheter att till exempel erbjuda olika naturvetenskapliga gymnasiekurser, kan få kostnadseffektiv hjälp med att göra detta via digitalt lärande och strukturerat samarbete. Ett bredare utbud på komvux/lärcentra gynnar möjligheterna att stimulera fler att ta steget till högre studier och lärcentras roll stärks. Social utjämning: Genom att minska insteget, och föra möjligheterna till tekniska/naturvetenskapliga studier närmare eleven, så underlättas rekryteringen. Lokal kompetensförsörjning underlättas: Ett basår som erbjuds lokalt i kommunerna får sannolikt förhållandevis fler sökande som är bosatta i länet. Därmed underlättas den lokala kompetensförsörjningen. Högskolans basår är annars öppet för sökande från hela landet och studenter kan efter avslutat basår välja att återgå till den region man är bosatt i. Utökad studie- och yrkesvägledning och stöd: kommunala lärcentra/kommunal vuxenutbildning har en uppbyggd organisation lokalt för att erbjuda individuell studieplanering och vägledning. Det underlättar rekryteringen och genomförandet. Utökad valideringsmöjlighet: kommunala lärcentra/kommunal vuxenutbildning kan via individuell studieplanering ta hänsyn till reell kompetens och validera denna. Behörighetsmöjlighet även till Yrkeshögskola: studierna vid ett lokalt anordnat basår är inte bundet till HiG s högskoleutbud. Det kan till exempel tjäna som ett utmärkt sätt att erhålla behörighet även för regionens tekniska yrkeshögskoleutbildningar, anordnade i nära samarbete med regionens teknikföretag. Målgrupper Vuxna i behov av alternativa upplägg av högskolans Tekniska basår och som kan dra stor nytta av den breddade rekrytering som samverkansarbetet medför samt presumtiva arbetsgivare inom regionens teknikföretag. Potentiella studerande vid högskolans Tekniska basår men som skulle välja studier på lokala studieorter när detta erbjuds som ett alternativ. Tjänstemän och politiker med koppling till kommunal vuxenutbildning/lärcentra, regional högskoleverksamhet samt regional utvecklingsstrategi. 11

13 Förutsättningar/ramar Gemensam målbild HiG och vuxenutbildningar/ lärcentra i länets kommuner erbjuder ett tekniskt basår i samverkan, som genomförs lokalt vid lärcentra/kommunala vuxenutbildningar och därmed medför en breddad rekrytering och förbättrad service för unga vuxna som väljer att stanna kvar i regionen samtidigt som den regionala arbetsmarknaden får behovet av ökad teknisk kompetens tillgodosedd och rekryteringen till högskolestudier ökar. Vi ska möjliggöra människors behov av att studera vidare och skaffa sig mer kompetens genom ökad tillgänglighet. Vi ska integrera jämställdhet i rekrytering och verksamhet och bearbeta normer och strukturer och skapa samsyn kring detta. För att lyckas med strukturförändring behöver vi ha ett ledningsstyrt förändringsarbete jobba med ett systematiskt arbetssätt skapa en inkluderande kultur. HiG s Tekniska basår erbjuds följaktligen lokalt parallellt med kommunala basårsstudier där sådana är motiverade, till exempel då flexibla lösningar medför en kombination av studier i basårskurser och i andra kurser. Detta innebär även ett pedagogiskt samarbete mellan HiG och lärcentra/kommunal vuxenutbildning som ger en höjd kvalitet i utbildningserbjudandet. Vi ska utveckla goda system för det livslånga lärandet där förutsättningar ges för att utveckla adekvat digital kompetens. Vi ska underlätta rekrytering av underrepresenterat kön, i detta fall kvinnor, och verka för att uppfylla de jämställdhetspolitiska målen. Konceptet är den sk TBiS-omfamningen. Varje studieort använder modellen om underlag finns utifrån en sökbild. Om inte tillräckligt underlag finns inför studiestart ska studenter erbjudas möjlighet till studier på annan lokal studieort i länet. Identifierade framgångsfaktorer för TBiS samverkansmodell är gemensam kommunikationsplan med rutiner där ansvar och roller tydliggörs kunskap om vilka förutsättningar som gäller, vilka resurser som finns och vilka som behöver utökas marknadsföringsmaterial med tydlig, relevant och enhetlig information, som synkroniseras, uppdateras och förmedlas av samverkansparterna enligt ansvarsbeskrivningar inventering och användande av relevanta kanaler för marknadsföring 12

14 helhetsbilder, undvika stuprör och ha inkluderande arbetssätt strukturer och samarbeten enligt framtagna ansvarsområden- och arbetsbeskrivningar att utveckla nya och innovativa lösningar som gynnar tillväxten och utvecklingen i Gävleborgs län genom samverkan och kompetensutveckling engagerade ambassadörer att specifika anmälningskoder, till respektive studieort, på antagning.se. finns. Identifierade framgångsfaktorer för rekrytering, genomströmning och utvärdering inom TBiS är att godkänt resultat på Tekniskt basår ger studenten följande läsår en plats på ett högskoleingenjörsprogram vid HiG integrera jämställdhet i rekrytering och verksamhet samt prioritera att bearbeta normer och strukturer och skapa samsyn kring detta kompetens samordnas för undervisning och utveckling av densamma tillgängligheten till högre studier ökar, genom relevant, lättillgänglig, tydlig och enhetlig information och via ett bra samarbete mellan skola och akademi utbildningen är ett tydligt led i kedjan av arbetslivets kompetensförsörjningsbehov av ingenjörer; samverkan utbildning- arbetsliv teknik och digital kompetens används rätt och möjliggör utveckling kapacitet och resurser frigörs genom samordning och digitala lösningar- och lärande: inspelade föreläsningar, konferenser, seminarier och chattforum etc skräddarsydd support och studentstöd, med mentorer och lärare, finns på studieorterna studenten är en del av en studiegrupp en aktiv uppsökande verksamhet sker i gymnasieskolor, vuxenutbildning, arbetsförmedling med flera verksamheter lärcentras roll som studieplats poängteras för de studenter som går vidare till högre studier checklistor upprättas för att kunna lyfta frågor och beskriva lösningar som rör jämställdhet, integrering eller särskilda behov. Vi behöver ha en fortsatt kontinuerlig dialog och kvalitetsutveckling om det organisatoriska samarbetet befintliga och behovsrelaterade resurser det pedagogiska samarbetet tekniken digital kompetens 13

15 upplägget för de studerande och individuell studieplanering integrering av jämställdhet i rekrytering och verksamhet hur vår verksamhet bidrar till att uppfylla de jämställdhetspolitiska målen behov och krav för att rekrytera nya grupper till utbildningen förutsättningar för att behålla studenterna hela studietiden och vilka åtgärder som krävs bemötande och omhändertagande av individer som faller utanför normen utveckling av lärcentras roll framtida upplägg på förutbildningar. Summering förutsättningar/ramar Bild 1 och 2 HiG s Tekniska basår och kommunala basår genomförs parallellt. Studerande ska kunna vara kvar och studera på sin hemort Rekryteringen breddas så lokala studieorter blir attraktiva val för fler studenter. Att vi arbetar aktivt med integrering av jämställdhet i rekrytering och verksamhet, att jämställdhetsarbetet förs in i system och rutiner. Digitala sändningar från HiG är öppna för kommunala vuxenutbildningen. Föreläsningar/lektioner ges live och spelas in för att minska tidsstyrning och för att kunna upprepas. Resurspersoner i kommunerna stöttar genom pedagogiskt upplägg, administration, samordning. HiG s lärare betygsätter kurser med basårets kurskoder. Lärare i vuxenutbildningen betygsätter kurser med gymnasiekod. Kommunerna samarbetar för att behöriga lärare ska finnas för betygsättning och validering. Studiegrupper ska bildas på studieorterna och/eller närliggande ort. HiG s lärare och kommunala vuxenutbildningens lärare utvecklar kursupplägg gemensamt. Systematiskt utvecklingsarbete med stärkt digital kompetens och lärande. Kontinuerlig kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen genom samarbete. Kommunikation, kunskapsöverföring och dokumentation i det lokala nätverket/arbetsgruppen. Åtgärdsplaner, som är individanpassade, krävs för att minimera och hantera avhopp från basårsstudier. Vår samverkansmodell är ett koncept med gemensamt genomförande med en integrerad organisation, en samverkansinriktad arbetsprocess med tydlig målstyrning, den sk TBiS-omfamningen. 14

16 Framgångsrika team präglas av ett tydligt ledarskap med en rak och öppen kommunikation som bygger på respekt och förtroende. Bild 1 A. SYFTE / Gemensam målbild B. RAMAR / Gemensam plattform C. KOMMUNIKATION / Lokalt och regionalt samarbete och samordning A. SYFTE/Gemensam målbild Höjd utbildningsnivå för boende i regionen Kompetensförsörjning till arbetslivet i regionen B. RAMAR/Gemensam plattform Organisation och regelverk Breddad rekrytering, fler sökande och ökad genomströmning C. KOMMUNIKATION/Lokalt och regionalt samarbete Samarbetsstruktur för konceptet TBiS 15

17 Samarbetsstruktur områden för gemensamt ansvarstagande, koordinering och kommunikation Bild 2 H=HiG K=kommun/lärcentrum Styrgrupp Rekrytering H K Utvecklingsgrupp Examination H K Basårssamordnargruppering Administration H K Kompletterat med konferenser/möten i Zoom Lärare H K /K Teknik/lokaler H K Utvecklingsarbete H/K Stöd/support Pedagogiskt upplägg H K Stöd Studiestödjare Studiegrupper

18 Så här behöver det se ut En gemensam samverkansmodell för basårsstudier, och andra studier inom förutbildning, som visar hur vi bör samverka för att få till stånd en väl fungerande, långsiktig och hållbar verksamhet och vilka strukturer vi behöver för detta. Regleras genom avtal och strukturer för samarbetet Huf/Bollnäs Hudiksvall HiG Kommun Y Kontinuerligt och strukturerat utbyte med liknande aktörer, ex teknikcollege Sandviken Ljusdal Kommun X Varje kommunal vuxenutbildning/lärcentra väljer att använda modellen eller avvakta utifrån sökbilden Organisationen/partnerskapet har en struktur som ska underlätta samverkan mot gemensamma mål, men också ge utrymme för olika sätt att bidra i arbetet.

19 Organisation för samarbetet Bild 3 Mål Ett partnerskap mellan HiG och medverkande kommuner existerar, som regleras via avtal mellan HiG och respektive medverkande kommun. Utbildningens innehåll och samverkansformer är fastställda och struktur samt rutiner för samarbetet är förankrade och möjliggör fortsatt utveckling. Genomförande Ett avtal under tre läsår, som tecknats mellan kommunerna och HiG, reglerar och säkerställer ett långsiktigt och hållbart samverkansarbete. o Kommunikation och samordning enligt framtagen kommunikationsplan och stödstruktur för verksamhets-och ansvarsområden. o Gemensam agenda enligt årshjul med rutinbeskrivningar (vad, när, vem, hur) Bild 4 Styrgrupp bestående av basårssamordnare, rektorer och utbildningsledare, med HiG som ordförande och roterande mötesplats. Styrgruppen ansvarar för bemanning, ledning, system för kvalitetssäkring och utveckling (utvecklingsplan) enligt mall till agenda. Styrgruppen kallar till Utvecklingsforum, se nedan. Utvecklingsforum, utvecklingsgrupp bestående av lärare, it-pedagoger-och tekniker, studie- och yrkesvägledare, basårssamordnare, rektorer m fl som aktivt arbetar med och berörs av TBiS. Arrangeras en gång per år, med HiG som sammankallande, enligt roterande schema för mötesplats; turordning: Sandviken, Hudiksvall, Ljusdal, Bollnäs, HiG. Tematiskt upplägg på utvecklingsforum enligt styrgruppens agenda för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Forumet summerar och står för utveckling och uppföljning (kvalitetssäkring och utvärdering/uppföljning). Lokal basårssamordnare; minst 5% basårssamordnare per studieort (inklusive HiG) o Samordning i digitalt mötesforum mellan basårssamordnare med utgångspunkt och mandat från styrgrupp och gemensam agenda.

20 Basårssamordnarna ansvarar för att vara sammankallande för sin TBiS-arbetsgrupp lokalt vara sammankallande enligt ett roterande schema för basårssamordnarna, regleras i årshjulet vara länken mellan styrgrupp och utvecklingsgrupp gemensamt framtagna mallar och underlag för information och kommunikation, rekrytering och antagning finns tillgängliga och uppdateras inför varje läsår driften av sociala medier, som Facebook och Instagram, fungerar. Förslagsvis kan detta delegeras till studiegrupperna enligt bestämd turordning hemsidan uppdateras liksom det elektroniska arkivet med tillhörande administrationsbehörighet. I det elektroniska arkivet finns mallar och arbetsmaterial för marknadsföring, antagning, undervisning etc. Lokal arbetsgrupp, varje studieort har en lokal arbetsgrupp, med representanter från studie-och yrkesvägledning, ämneslärare, administration, IT och rektorer. Basårssamordnaren är sammankallande. Ansvarar för genomförandet av utbildningen lokalt, genom kommunikation, dokumentation och kvalitetsuppföljning. Agenda styrgrupp-mall Marknadsföring Status studieorter o Rekrytering o Verksamhet o Distansstudier på plats hur levandegör vi begreppet distans och begreppet teknik o Uppföljningsrutiner - åtgärder Utvecklingsplan kvalitetssäkring system och rutiner Omvärdsorientering kompetensutveckling Riktlinjer och agenda Utvecklingsforum

21 Organisation för samarbetet Bild 3 Med mötesforum för kommunikation och utveckling A) Styrgrupp B) Utvecklings forum C) Basårssamordnare D) Lokal arbetgrupp A. Styrgrupp= basårssamordnare och rektorer/verksamhetschefer fast ordförandeskap HiG, roterande mötesplats B. Utvecklingsgrupp= utvecklingsforum, HiG sammankallande, roterande mötesplats, tematiska träffar C. Basårssamordnargrupp, kontinuerlig digital mötesplattform D. Lokal arbetsgrupp med basårssamordnaren som sammankallande Tell me and I forget. Teach me and I remember. Involve me and I learn. Benjamin Franklin

22 TBiS ÅRSHJUL Bild 4 Oktober - december Jan-mars Uppföljning uppdatering Rekrytering / avstämning - beslut Juli- September Introduktion Utvärdering / utveckling April-juni o Styrgrupp= basårssamordnare och rektorer/verksamhetschefer fast ordförandeskap HiG, roterande mötesplats o Utvecklingsgrupp= utvecklingsforum, HiG sammankallande, roterande mötesplats, tematiska träffar o Basårssamordnargrupp, kontinuerlig digital mötesplattform o Lokal arbetsgrupp, basårssamordnare sammankallar o Kompletterat med konferenser/möten med digitala verktyg som Moodle och Zoom

23 TBiS Årshjul Aktiviteter, rutiner och ansvar (Vem, vad, hur, när) Januari - augusti Rekrytering & marknadsföring av båda spåren - besöka lärcentra / nätverk - marknadsföra via kommunikationskanaler och verktyg Initiera och ta del av samverkande aktiviteter STYRGRUPPMÖTE April - Maj Uppföljning ansökningar DIGITALT STYRGRUPPMÖTE EFTER 15/5 (ANTAGNING) Verksamhetsplanering nästa läsår, inkl samverkansmöten Inventera och fastställa lokal support, schemaläggning Fastställa laborations-och examinationsscheman Inspelning av ambassadörsfilm vid studieorterna LOKALA ARBETSGRUPPER Utvärdering; kursupplägg, studieort, framtid Augusti LOKALA ARBETSGRUPPER Välkomstbrev/inbjudan till läsåret Lokal kick off och registrering, visning av ambassadörsfilm, Gemensam kick off på HiG Enkät via web September Oktober Samtalsomgång, intervjuer med avhoppare Uppföljning av HiG på genomströmning från föregående läsår November Formativ muntlig halvtidsutvärdering Uppföljning avhoppare via webenkät UTVECKLINGSFORUM December Uppdatering av informations-och marknadsföringsmaterial LOKALA ARBETSGRUPPER

24 Stödstrukturer för samarbetet Områden för samordning av resurser, rutiner och arbetsinsatser 1) Varumärkesutveckling & marknadsföring 2) UTBILDNING Pedagogiskt upplägg 3) Stödfunktioner 4) Systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete a) Rekrytering a) Introduktion & utbildningens innehåll a) Samordnare Support Kompetensutveckling b) Antagning b) Examination, utvärdering, validering b) Teknik /IT Lokaler Utvärdering/uppföljning 1-2) Drift 3) Stödfunktioner 4) Resultat- och organisationsutveckling Bilaga 2

25 Verksamhetsområden med stödfunktioner för samarbetet Övergripande verksamhetsplaner, genomförande och ansvarsfördelning och forum för kommunikation 1. Varumärkesutveckling & Marknadsföring Mål TBiS är ett starkt varumärke som attraherar skilda målgrupper och genererar fler sökande till Tekniskt basår så genomströmningen till högre studier ökar. Genomförande Genom vår marknadsplan, som uppdateras varje år i utvecklingsgruppen, där vi bygger upp olika strategier för hur vi ska nå våra mål när det gäller kommande aktiviteter inom marknadsföring och som regleras i vår kommunikationsplan, där även vår grafiska profil finns dokumenterad. Bilaga 1 Gemensam innehållsmarknadsföring vi skapar och uppdaterar kommunikationsinnehåll som attraherar våra olika målgrupper. Riktade informationsinsater till kvinnor och nyanlända enligt kompetensutvecklingsarbetet med integrering av jämställdhet i verksamheten. Medverka på externa och interna event. Vara en del av det lokala samarbetet inom utbildning-och arbetsmarknadsfrågor. Delta i allmänna informationsdagar på studieorterna kompletterat/samordnat med Framtidsdagar, Ingenjörsdagarna. Alla medarbetare har ett eget ansvar att hålla sig informerade till nytta för verksamheten och vara en ambassadör för densamma. Alla medarbetare har ansvar att tillhandahålla information och kunskap för verksamhetens utveckling och ansvara för sin egen delaktighet i kommunikationsarbetet. Frågor att kontinuerligt arbeta med Hur stor är vår totalmarknad, hur stor är vår marknadsandel och hur stor är vår realistiska potential? Vad är bästa sättet att segmentera marknaden? Vilken är vår primärmålgrupp, och varför? Vad är de intresserade av, vilka drömmar har de, vad är de oroliga över, vilka problem brottas de med, vilka värderingar har de gemensamt? 23

26 Var lever de geografiskt och virtuellt? Vilka kanaler är mest kostnadseffektiva för att kommunicera och konversera med dem? Vilka rationella och emotionella associationer har målgruppen idag till vårt varumärke, och vilka associationer önskar vi att de ska ha i framtiden? Vad gör oss annorlunda i vår kategori, och varför är det så pass tilltalande för målgruppen att de väljer just oss? Hur bevisar vi det? Vad, vem eller vilka är våra strategiska respektive taktiska hot och svagheter, och hur gör vi det till möjligheter och styrkor? Vad är vårt syfte; kan vi för en 10-åring förklara vårt existensberättigande på ett sätt som är begripligt och betydelsefullt? Vad är vårt varumärkes enskilt viktigaste budskap formulerat i en eller två meningar? Segmenterad marknad 24

27 A. Rekrytering Mål Breddad rekrytering, fler sökande som gemensamt tas omhand och utbildas av personal på HiG och det lokala lärcentrat, konceptet med den sk TBiS-omfamningen. Högre genomströmning till högre studier. Integrera jämställdhet i verksamheten för att underlätta rekrytering av underrepresenterat kön. Genom att låta lärcentra/vuxenutbildning erbjuda basårsstudier erbjuds ett upplägg som minskar insteget och underlättar rekrytering av underrepresenterat kön, i detta fall kvinnor. Förbättrad integration: ett basår som erbjuds lokalt gör det möjligt att erbjuda individuella upplägg och kombinationer av studier. Social utjämning: Genom att minska insteget och föra möjligheterna till tekniska/naturvetenskapliga studier närmare eleven så underlättas rekryteringen. Kvalitetsutveckling av varumärket med både hårda och mjuka byggstenar. Genomförande En rekryteringsplan med innehållsmarknadsföring för våra olika målgrupper. Med smart strategi och redaktionell ton skapar vi ett kommunikationsinnehåll som attraherar våra olika målgrupper. Planer, rutiner och lathundar samt framtaget informationsmaterial uppdateras inför varje läsår enligt punkter ovan. HiG s Tekniska basår och kommunala basår marknadsförs parallellt enligt modellen med två spår in till utbildningen. Möjligheterna att via kommunspåret uppgradera sina kunskaper i basårets enskilda kurser är tydliga, tillgängliga och flexibla så att högre genomströmning möjliggörs. Drift av kommunikationskanaler som hemsida och sociala medier. Hitta och skapa nya arenor/mötesplatser för rekrytering. Utveckla kontakterna med lokalt arbetsliv. Inspelning av film i slutet av terminen på respektive studieort, ambassadörsfilm, som visas vid introduktionen nästa läsår. Fastställd åtgärdsplan, för att minimera och hantera avhopp från basårstudier, som är individanpassad och utförs av lärare, studie- och yrkesvägledare och basårssamordnare m fl i den lokala arbetsgruppen, med utgångspunkt i gemensamt tagna riktlinjer i utvecklingsgruppen samt enligt detta dokument. Se punkter nedan! Tydlig information om krav och baskunskaper för studierna enligt checklista nedan. 25

28 För att klara studierna bör studenten o vara motiverad o studera på plats på lärcentra, TBiS-lokalen, så mycket som möjligt o ta hjälp av lärarresurser som finns på respektive lärcentra kompletterat med digital undervisning och lärande o samarbeta med sina studiekamrater o komma igång med rätt planering och studieteknik så fort som möjligt o vara beredd på heltidstudier. Att studera parallellt med att arbeta är inte att rekommendera. Relevant information som student önskar före och vid ansökan: Var lärcentrum ligger och information om boende och fritid på studieorten. Information om CSN. Vad som gäller för platserna på HiG s ingenjörsutbildningar nästkommande läsår. Tydlig information om att basårskurserna inte ger högskolepoäng. Information om hur det ser ut med framtida utbildningar. Att få hjälp med vilka kurser du behöver komplettera för att söka till högskola/universitet samt hur det fungerar att söka reell kompetens. Att få information om upplägg på kurserna. Vilka datum som gäller, start och slutdatum. Att få reda på vilka läromedel du behöver i ett tidigt skede. Att få reda på att det är en fördel att läsa/tenta av även kurser du redan har betyg i. Att få tydlig information om hur du ska förbereda sig. Vem Studie- och yrkesvägledning tillsammans med basårssamordnare Mötesforum Utvecklings- och basårssamordnargrupp 26

29 Mål B. Antagning Att antalet antagna till respektive studieort ökar och respektive studieorts kvot uppfylls. Att antagna till respektive studieort genererar fler studiegrupper så tillgängligheten till studier ökar ytterligare. Att ett flexibelt upplägg möjliggörs för de som går det sk kommunspåret så att genomströmningen ökar till högre studier. Genomförande Terminstider vid kommunala vuxenutbildningar/lärcentra och HiG fastställs gemensamt av parterna. Kursernas startdatum fastställs och välkomstbrev utformas gemensamt enligt utarbetad mall. Kontaktlistor för respektive studieort och HiG distribueras. HiG s administrativa support rapporterar uppgifter till basårssamordnarna kontinuerligt angående ansökningsläget samt uppgifter på antagna till högskolespåret inför studiestart. Villkor för de studerande vad gäller studieekonomi och övriga regelverk hålls à jour och uppdateras. Basårssamordnarna rapporterar uppgifter till HiG på de som sökt och antagits via kommunspåret. Åtgärdsplan för att minimera och hantera avhopp från basårsstudierna fastställs gemensamt av parterna. Uppföljning av avhoppare via webenkät. Tidigare studenter vid HiG /TBiS kontaktar studenter, som sökt till studieorterna, i slutet av varje vårtermin. HiG s utbildningsledare ansvarar för att det genomförs i samråd med basårssamordnare. Lokal uppföljning och dokumentation, vid kursstart, halvår och vid läsårets slut, om status för respektive student; närvaro, resultat och genomströmning På lärplattformen Blackboard ska all relevant information finnas. För inlogg och registrering på Bb måste utbildningsledare på HiG ha personnummer och mailadresser på samtliga, inkl komvux-studenter och personal. På Bb finns en mapp per studieort. Avbrott på programmet (högskolespåret) måste göras aktivt av den studerande genom att skriva ut formulär från HiG, skriva under och skicka in till HiG. De som ej avregistrerat sig finns då med i resultatlistor och drar givetvis ned statistik på genomströmning. TBiS-studenterna efterfrågar väldigt detaljrik information. Scheman för kurserna, tentamina och laborationer samt övrig matnyttig info ska läggas in/tillhandahållas i informationsmaterial så tidigt som möjligt. Checklista hos studie- och yrkesvägledare för att kunna lyfta frågor och beskriva lösningar som rör jämställdhet, integrering och/eller särskilda behov. Säkerställer möjligheterna till studiegrupper på andra platser än själva studieorten om behov finns. 27

30 Relevant information som du som student önskar från basårssamordnare vid studiestart: Information om gemensam kick off, lokalt och på HiG, vad de innehåller och innebär. Hur lärplattformen Blackboard (Bb) fungerar samt övriga digitala verktyg. Få tillgång till och kontakt med studiestödjare, som gått Tekniskt basår, tidigt på läsåret. Att stöd och support finns vid särskilda behov. Vem Lokal arbetsgrupp med basårssamordnare som sammankallande Mötesforum Utvecklingsgrupp och lokal arbetsgrupp 28

31 Utbildning, innehåll och pedagogiskt upplägg Bilaga 3 Mål Lärare och resurspersoner, inklusive basårssamordnare på HiG och de lokala studieorterna, planerar för gemensamt kursupplägg och metodik så att en samordning mellan kurserna på HiG och de kommunala kurserna är möjlig. Kvalitetssäkring av utbildningen sker kontinuerligt för högre genomströmning. Tydlighet om betygsystem och kursplaner om möjligt enhetliga. Enhetlig och likvärdig undervisning, oavsett studieort. Ge förutsättningar till lärare att kompetensutvecklas inom respektive ämnesområde. Säkerställa förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens. Genomförande Gemensamt kursschema. Schema för laborationer och tentamen är fastställda samt mall för laborationer. Digitala sändningar från HiG är öppna för kommunala vuxenutbildningen kompletterat med andra kanaler, exempelvis Youtube. Föreläsningar och lektioner spelas in, med tidsatt plan för tillgänglighet, för att minska tidsstyrning och för att kunna repeteras. Föreläsningarnas kvalitet och metoder kvalitetssäkras kontinuerligt. Nyttja lärarstudenter på HiG som mentorer. Schema för laborationer och tentamina fastställs gemensamt. De som önskar läsa enstaka kurser via kommunspåret ska ha möjlighet att göra det med ett flexibelt upplägg anpassat till kursupplägget på tekniskt basår. Tillgång till och kunskap om digitala verktyg, teknik och media och att teknik och pedagogik går hand i hand. Tillgång till lärplattform och digital plattform för kommunikation, möten och samordning av resurser samt kvalitetsutveckling. Tillgång till lärplattform Moodle cloud med verktyg som Zoom, plattform för webbkonferenser/föreläsningar. Inom utvecklingsgruppen upprättas åtgärdsplaner för att minimera och hantera avhopp från basårstudier. Vem Ämneslärare och basårssamordnare 29

32 Mötesforum Styr- och utvecklingsgrupp Mål 1. Introduktion Fastställd årlig introduktionsplan till ämneskurser, orienteringskurser och gemensamma aktiviteter enligt TBiS-omfamningen. Genomförande Gemensam kick off på HiG. Båda spåren erbjuds att delta. Datum och program fastställs gemensamt med HiG s utbildningsledare som ansvarig. Lokal introduktion med program på lärcentra; studieteknik, repetition, exempelvis mattestuga. - Basmatematik 1c/2c är förberedande kurs i Ma. (Utvalda delar), aktiviteter som bygger upp gemenskap och samarbete, besök av lokalt arbetsliv och/eller studerande på HiG och tidigare studenter på TBiS, visning av ambassadörsfilm från föregående års studenter. Bygga upp den lokala studiegruppen med social gemenskap, teambuilding etc. Flexibilitet mellan studieorterna, missar en student ett tillfälle på sin studieort så kan den få ta igen det på annan studieort. Dokumenterade rutiner Välkomstbrev enligt mall Lokal introduktion dit båda spåren bjuds in Gemensam introduktion och kick off på HiG, gäller båda spåren samt personal. Se till att elever tar med sig användarkontot till HiG! (Ladok/Bb) För inlogg och registrering på Blackboard (Bb) måste utbildningsledare på HiG ha personnummer och mailadresser på samtliga, inkl komvux-studenter och personal. På Bb finns en mapp per studieort. Genomgång gemensamt kursschema Genomgång schema för laborationer och tentamen samt mall för laborationer Aktuell kontaktlista på respektive studieort och HiG uppdateras varje läsår 30

33 Vem Lokala arbetsgruppen med basårssamordnaren som sammankallande Mötesforum Basårssamordnargruppen med utgångspunkt i Utvecklingsgruppens agenda och riktlinjer Mål 2. Examination, utvärdering, validering, prövning Med skilda huvudmannaskap kan individen vid ansökan till respektive utbildning välja om graderat betyg är viktigt eller om godkänt är målet. Ökad flexibilitet för genomströmning. Fastställda rutiner för uppföljning och utvärdering. Utökade valideringsmöjligheter med hänsyn tagen till reell kompetens. Genomförande /rutiner Kommunerna samarbetar för att behöriga lärare ska finnas för betygsättning, prövning och validering Likvärdig och rättsäker kommunikation, mellan studieort och HiG, organiseras enligt årshjul Schema för laborationer, inklusive mallar till rapporter, och tentamina fastställs i ämneslärargruppen. Betygsdatum fastställs. Tentamina från HiG kompletteras med uppgifter för graderade betyg som sätts av lärare på studieort Gemensamt kontinuerligt kvalitetsarbete. Utvärderingssystem: webenkät i början av terminen, formativ, muntlig, halvtidsutvärdering i nov/dec samt utvärdering i slutet av läsåret med sammanställning av utbildningens innehåll, kvalitet på studieorten samt hur de följer upp TBiS-studierna. Hur och när det ska genomföras tas fram av basårsamordnargrupp och utvecklingsgrupp. 31

34 Vem Uppföljning på hösten, efter TBiS-året, på HiG om de fortsatt studierna där. Tentamen: 1. Skrivna tentor scannas in på studieorten, originalet skickas per post till HiG. 2. HiG skickar rättad tenta med post tillbaka till studieorterna. 3. Lärarna tar emot dem och lämnar sedan ut dem till studenterna. Late bloomers! Ta fasta på flexibilitet och möjligheterna med särskild prövning inom Komvux. Ämneslärare och basårssamordnare Mötesforum Styr- och utvecklingsgrupp 32

35 Stödfunktioner Mål 1. Administration support Minst en basårssamordnare /spindel i nätet per studieort/lärcentra utses, som omfattar minst 5% av tjänst. Basårssamordnaren är länken mellan studieort och HiG. Tillgång på lärare både från HiG och kommunal vuxenutbildning/lärcentra. Fastställd support: innefattar teknisk, administrativ, pedagogisk, metodisk. Genomförande Vem Administrativt stöd kring boende, logistik, tentamina etc Tillhandahålla kontakter med gamla basårsstudenter och studiestödjare på HiG Tillhandahåller relevant information om utbildningen Samordning av eventuella behov av extra resurser Digitalt mötesforum bassamordnargrupp Rektor och basårssamordnare i samarbete med administrativ personal på lärcentra Mötesforum Lokal arbetsgrupp och Utvecklingsgrupp 33

36 Mål 2. Teknik och lokaler Tekniskt support är fastställd liksom plattformar för digitalt lärande och kommunikation. Anpassas i enlighet med utbildningens utveckling och behov. Säkerställa möjligheterna till ökad digital kompetens. Genomförande Vem Eget klassrum Möjligheter att låna dator Tillgång till bildskärm, kamera Tillgång till Blackboard Tillgång till lärplattform Moodle cloud med verktyg som Zoom, plattformen för webbkonferenser/föreläsningar Tillgodose behov av andra digitala verktyg, teknik och media Gemensamma digitala lösningar Tekniskt support/it Tillgång till datorer för lärarna IT-tekniker tillsammans med lokalansvariga och i samordning med basårssamordnare Mötesforum Lokal arbetsgrupp och Utvecklingsgrupp 34

37 Systematisk kvalitetsutvecklingsarbete Mål Utveckling av arbetssätt för modellen för ett hållbart och långsiktigt utvecklingsarbete. Utvärderingsarbete enligt mallar och rutiner samt dokumentations- och uppföljningsarbete med input från det som sker i de lokala arbetsgrupperna på studieorterna. Säkerställa att kompetens finns kvar samt överförs i den lokala och regionala organisationen, i verksamheter och professioner emellan. Genomförande Vem Utvärdering / Resultat via utvärderingsrapport och mallar Dokumentation och analyser av studieavhopp, elevenkäter, underlag från lärare etc Uppföljning av avhoppare och genomströmning till högre studier via framtagna åtgärdsplaner och dokument Styr- och utvecklingsgrupp Mötesforum Styr- och utvecklingsgrupp 35

38 1. Kompetensutveckling Mål Möjliggöra omställning till digital kompetens så att goda system för livslångt lärande utvecklas. Öka förståelsen för hur digitaliseringens möjligheter kan bidra till att ge varje elev en likvärdig utbildning. Öka användningen av digitala verktyg och metoder. Integrering av jämställdhet i rekrytering och verksamhet. Genomförande Vem Gemensamma riktlinjer och prioriteringar per läsår och årshjul enligt en utarbetad kompetensutvecklingsplan. Prioritera att bearbeta normer och strukturer för integrering av jämställdhet enligt genomförd utbildning i tre steg under projektperioden Förstå och använda digitala verktyg och medier för digitalt lärande. Styr- och utvecklingsgrupp Mötesforum Styr- och utvecklingsgrupp 36

39 2. Kompetensförsörjning - Samverkan arbetsliv och externa aktörer Mål Nå karriärväxlare via djupare samarbete med lokalt arbetsliv. Lokala teknik- och kunskapshubbar Bilaga 4 Möjliggöra omställning till digital kompetens så att goda system för livslångt lärande utvecklas. Genomförande Medverka på interna och externa event. Fördjupad dialog och kontakter med grund- och gymnasieskola på respektive studieort om samverkan skola och arbetsliv. Utveckling av mötesplatser som lokala teknik- och kunskapshubbar. Delta i och planera Ingenjörsdagarna med HiG. Studiebesök i arbetslivet 1-2 per läsår. Samarbete med Teknikcollege. Samverka med regionala aktörer och verksamheter som Semaforen, Region Gävleborg och Kompetensmäklarna. Informera nätverk utanför Sverige. Vem Styr- och utvecklingsgrupp Mötesforum Styr- och utvecklingsgrupp 37

40 BILAGOR Bilaga 1 Kommunikationsplan Den som har en verksamhet, har ett varumärke. Guiden ska hjälpa oss att göra Tekniskt basår i samverkan/tbis känt, att skapa engagemang och dialog samt inge förtroende. Det är inte bara namnet eller logotypen utan vad vi gör i verksamheten, vilka vi är och hur vi förhåller oss till varandra och vår omvärld, som styr uppfattningen om oss. Hur vi agerar och skapar bilden av TBiS. Alla vi som arbetar med TBiS är dess starkaste budbärare och ambassadörer. Vi måste känna till mål, kännetecken och värden. Vi måste skaffa oss kunskap om hur vi kommunicerar detta internt och externt att bygga ett varumärke. Det tar tid och det krävs uthållighet för att lyckas. Målet är att bygga upp en hållbar och gemensam plattform för det arbetet. Kommunikationsguiden ska vara ett stöd för TBiS kommunikationsinsatser, såväl interna som externa, våra riktlinjer för information, grafisk profil, material- och bildhantering. Som stöd finns en grafisk manual och lathund TBiS i digitala medier. Kommunikationens mål Att vara ett medel för TBiS samarbetspartners och medarbetare Att uppnå verksamhetens mål. Att ge medborgarna insyn i verksamheten och möjlighet att engagera sig i verksamhetens utveckling. Att vara ett medel för innovativ samverkan. Att vara ett medel för att profilera styrkor, behov och möjligheter och verka engagerande, involverande och opinionsbildande. All kommunikation ska vara Lättillgänglig. Tydlig. Snabb. Trovärdig. Begriplig. Målgruppsanpassad. Intern kommunikation ska se till att varje aktör har tillgång till den information som behövs för att kunna utföra arbetsuppgifter på bästa sätt informera alla medarbetare om mål och processer. 38

41 ge alla en möjlighet att ta ansvar för sin arbetsinsats, som en del av helheten. stimulera till ökad delaktighet och dialog mellan samtliga aktörer och samverkansparter skapa en gemensam grund för att främja den externa kommunikationen och omvärldsorienteringen. Extern kommunikation ska stödja och stimulera dialogen mellan aktörer och medborgare, aktörer och andra verksamheter informera medborgare, verksamheter och organisationer och vara en plattform för kunskap, innovativa samarbeten och utveckling stimulera till ett ökat engagemang och involvera fler i utvecklingsprocessen skapa förståelse för fattade beslut genom att informera om bakgrund, syfte och innehåll. Strategisk och integrerad Med en strategisk kommunikation ska vi underlätta att nå uppsatta mål och att syftet med TBiS säkerställs. En integrerad kommunikation bygger på en helhets- och samsyn. Kommunikation med flera målgrupper ska ha samstämmiga budskap, men anpassas till respektive målgrupp, och samordnas ifråga om tid och kanal. Våra kommunikationsinsatser ska planeras och integreras i det dagliga processarbetet. Vi följer upp och utvärderar arbetet. Målgrupper Internt Medarbetare, styrgrupp, utvecklingsgrupp och bassamordnargrupp Förtroendevalda och chefer, lokal och regional nivå Lokalt och regionalt arbetsliv Externt Invånarna i Gävleborgs län, potentiella studerande och studerande Lokalt och regionalt arbetsliv Offentliga aktörer Organisationer och föreningar 39

42 Andra projekt/verksamheter med kopplingar till regionen och utbildning Kommunikationskanaler Interna e-post mötesforum telefonmöten / videokonferens lärplattformar digitala verktyg och media presentations-och kommunikationsverktyg som exempelvis prezi och teamviewer hemsida, inklusive digitalt arkiv facebook instagram Externa hemsida facebook instagram broschyr / Folder opinionsbildare möten, mässor, seminarier och konferenser skyltning, annonsering media Målgrupper som vi vill nå via media regionens invånare invånare i övriga landet myndigheter och samarbetsorganisationer andra regioner näringslivet lokalt och regionalt medarbetare 40

43 Kanaler dagstidningar i Gävleborgs län internet / webbmedia sociala medier riksmedia regional och lokal radio och tv fackpress och magasin frilansjournalister Verktyg personliga kontakter pressmeddelanden presskonferenser och mediaseminarier debattartiklar nyhetsbrev sociala medier event och workshops insändare experter-profiler- ambassadörer pressrum på hemsida ANSVAR Enligt struktur ansvarsområden. VERKTYG Analoga Kommunala lärcentra anslagstavlor/möten Möten, träffar, nätverk Affischer/infoblad-flyers/broschyr 41

44 Digitala , Hemsida, Nyhetsbrev, Facebook (kan även inkl interna grupper), Instagram, Twitter, Youtube Youtube = PR/ opinion Event Workshops, Konferenser 42

45 Struktur verksamhet- och ansvarsområden Bilaga 2 Ansvarsområde /Aktör Rekrytering /Antagning Lokal samordnare Spindeln i nätet Utses av rektor Utbildning/ Pedagogiskt upplägg Administration /logistik/bokning lokaler/övrig support IT - Teknik Systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete Cfl Bollnäs/Hufb Basårssamordnare i samarbete med SYV Lokalt utsedd/ Basel Dahab Ämneslärare Basårssamordnare i samarbete med adm personal Lars Ferneryd/Andreas Öhqvist Utsedd repr i styrgrupp Rektor i samarbete med basårssamordnare Lokal TBiS-grupp Cul Hudiksvall Basårssamordnare i samarbete med SYV Lokalt utsedd/ Karin Svensson Ämneslärare Basårssamordnare i samarbete med adm personal Fredrik Bergsten Utsedd repr i styrgrupp Rektor i samarbete med basårssamordnare Lokal TBiS-grupp UC Ljusdal Basårssamordnare i samarbete med SYV Lokalt utsedd/ Bengt Olsson Ämneslärare Basårssamordnare i samarbete med adm personal Bengt Olsson/Daniel Östberg Utsedd repr i styrgrupp Rektor i samarbete med basårssamordnare Lokal TBiS-grupp 43

46 Cvl Sandviken Basårssamordnare i samarbete med SYV Lokalt utsedd/ Johan Ädel Ämneslärare Basårssamordnare i samarbete med adm personal Jonas Holmsten Utsedd repr i styrgrupp Rektor i samarbete med basårssamordnare Lokal TBiS-grupp HiG Utbildningsledare + administration Annika Eklund, utbildningsledare/ Kjell Ekström Ämneslärare +Göran Bertils Basårssamordnare i samarbete med adm personal Claes Westelius Fredrik Lård Maria Modée Annika Eklund Utsedd repr i styrgrupp Rektor i samarbete med basårssamordnare Lokal TBiS-grupp Gemensamt (OH) Gemensamma aktiviteter vid kursstart. Koordinerande ansvaret för material, text och bild i intern och extern kommunikation. Övergripande ansvaret för att informations- och marknadsföringsmaterial hålls uppdaterade och tillgängliga. Administratör för sociala medier. Del av utvecklingsgrupp i utvecklingsforum. Bassamordnargrupp Deltar i styrgrupp och utvecklingsforum Del av utvecklingsgrupp i utvecklingsforum. Digital lär-och mötesplattform. Undervisning/vecka 4h ma3, ma4, ke, 5h fy (ca) Del av utvecklingsgrupp i utvecklingsforum. Digital lärplattform m verktyg; 1. Blackboard 2. Moodle cloud med bl a diskussionsforum 3. Zoom webbkonferenser/föreläsningar. Möjligheter för elever och lärare/personal att ha konferens, diskussionsforum (både asynkron och synkron dito), räknestuga, bikupor etc. Del av utvecklingsgrupp i utvecklingsforum. Styrgrupp Utvecklingsforum Basårssamornarnätverk 44

47 Struktur undervisning pedagogiskt upplägg Bilaga 3 Form& Föreläsningar Lokal support, undervisning Laborationer Kurslitteratur Bedömningar Innehåll Ma 3c HiG spelar in sina föreläsningar, 2x45 min, ca 2 ggr/v. Läggs ut på Blackboard senast nästa dag kl 12.(helst samma dag) Totalt 28 pass ma3c Vux-lärare kompletterar med genomgångar/handledning 28x1,5h räkneövningar, ma3c Ma bcVux Ma , vt Elever på TB rättas av HIG. Vux-elever rättas av Vux-lärare (TB= U eller G, Komvux= F,E,D,C,B,A) Ma 4 Totalt 30 pass ma4 1 pass= 1 ½ tim 30x1,5h räkneövningar, ma4 Ke 1 26x1,5h 2x1,5h räkneövningar Vux-lärare kompletterar med genomgångar/handledning Enligt bilaga Laborationstillfällen Lärare på Vux/lärcentra förbereder laborationerna med studenterna. Kemiboken 1 Labrapporter rättas av HiG s lärare. Vux-elev som läser Ke/Fy, där rättar vux-lärare men eleven gör laborationerna på HiG Fy 1 Fy 2 24 föreläsningar 15 räkneövningar 12 föreläsningar x 1 ½ tim 13 räkneövningar Vux-lärare kompletterar med genomgångar/handledning Enligt bilaga Laborationstillfällen Lärare på Vux/lärcentra förbereder laborationerna med studenterna. Genomgång av hur man skriver labrapporter enligt gemensamt framtagen mall Heureka Labrapporter rättas av HiG s lärare. Vux-elev som läser Ke/Fy, där rättar vux-lärare men eleven gör laborationerna på HiG 45

48 Övr Gemensam introduktion/kick off på HiG Lärplattform Moodle Cloud Lokal kick off Studieteknik/orienteringskurser, gemensamma aktiviteter Tentamen: 1. Skrivna tentor scannas in på studieorten, originalet skickas per post till HiG. 2. HiG skickar rättad tenta med post tillbaka till studieorterna. Zoom, plattform för webbkonferenser/föreläsningar/diskussionsforum Studiebesök 3. Lärarna tar emot dem och lämnar sedan ut dem till studenterna. Late bloomers! Ta fasta på flexibilitet och möjligheterna med särskild prövning inom Komvux. Delta i/på Ingenjörsdagar etc OBS! Gör man avbrott på ett program som TBiS (högskolespåret) måste det göras aktivt av den studerande genom att skriva ut formulär från HiG, skriva under och skicka in till HiG. De som ej avregistrerat sig finns med i resultatlistor och drar givetvis ned statistik på genomströmning. 46

49 Skapa lokala teknik- och kunskapshubbar Bilaga 4 Att tidigt fånga barns intresse för teknik och naturvetenskap anses av många vara avgörande för de framtida yrkes- och studievalen. Det svåra verkar inte bara vara att väcka intresset utan även att behålla intresset genom hela grundskolan och gymnasiet. Det gäller framför allt för flickorna. Kanske måste det finnas lokala spännande och snygga platser där hela familjen, delar av familjer eller grupper i samma åldrar träffas och har kul tillsammans inom områdena teknik och naturvetenskap. Där man genom upplevelser och lärande på ett för individen lämpligt vis skapar självförtroende inom de här ämnena, stolthet över det man åstadkommit och över hemorten som har en så häftig hubb. Där barn och ungdomar genom kontakt med det lokala arbetslivet, företag såväl som organisationer får bra förebilder. Bakgrund Ganska tidigt i projektet lyfte arbetsgrupperna behovet av lokala mötesplatser där intresse kan väckas för teknik och naturvetenskap. Där samverkan kan ske mellan olika externa aktörer, arbetsliv och allmänhet. Där t.ex. Teknikcollege-företagen kan ha tillträde och med jämna mellanrum möta samtliga årskurser i grundskola, gymnasium, Komvux och studerande på högskolenivå. Kunskap som finns hos Semaforen, Region Gävleborg och kunskapsmäklarna ska finnas lättillgänglig. Helt enkelt en plats där man genom samverkan skapa lokala teknik-och kunskapshubbar. För att få en bild av hur andra gjort genomförde projektet en studieresa till expectrum i Västerås (de stavar expectrum med litet e). expectrum är ett utvecklingscenter för tankar och teknologi med utrymme för upplevelser, rön och resultat enligt hemsidan Verksamheten finns i centrala Västerås och disponerar stora ytor i flera plan. Hemsidan ger en bra överblick av hur det ser ut. I den här bilagan beskrivs inte verksamheten i detalj, den kan man ta del av på hemsidan, utan istället bakgrund till expectrums tillkomst, vilka kommunala beslut som togs, vilken ambition de hade och vilka aktörerna var och är nu. Bilagan avslutas med en enkel reflektion. Källor är de nämnda aktörernas hemsidor. expectrum I december 2010 tog Västerås kommunstyrelse beslut om att uppdra till berörda nämnder att starta en förstudie om ett utbildningscentrum, en s.k. Technopark. En förstudie startades under 2011 utförd av en särskild utredare. En styrgrupp bestående av företrädare från näringslivet, kommunen och Mälardalens högskola utsågs. I maj 2012 beslutades utifrån framlagt koncept vilka instanser i kommunen som skulle arbeta 47

50 med förverkligandet. Beslut togs i mars 2013 att stata med iordningställande av lokalerna. Verksamheten ska ses utifrån fyra perspektiv som tillsammans utgör helheten: Community - inriktade på direkta eller indirekta möten Business - samverkan mellan organisationer och företag Innovation - en stimulerande miljö med innovationsaktörer på plats Learning öka intresset för kunskap om teknik. expectrum ingår i Västerås Marknad och Näringsliv AB som är ett kommunalägt bolag vars affärsidé och uppdrag är: Utvecklingsbolaget Västerås Marknad & Näringsliv skapar tillväxt, stolthet och framtidstro i Västerås. Genom vår proaktivitet och samhandling görs det fler och hållbara affärer. Våra professionella erbjudanden stimulerar till ökad kunskap, fler besök och etableringar i ett attraktivt Västerås. Västerås Marknad & Näringsliv AB är Västerås stads marknads och näringslivsbolag, och har som uppdrag att i samverkan med näringslivet, offentliga verksamheter, akademi och civilsamhället bidra till att öka Västerås attraktionskraft och utveckling. Bolaget arbetar strategiskt och operativt med att förtydliga och öka Västerås närvaro regionalt, nationellt och internationellt samt bidra till ökad kunskap, fler besökare och etableringar. För att klara sitt uppdrag arbetar bolaget utifrån två affärsområden; Visit och Invest. Bolaget har även en enhet för strategiska projekt som arbetar operativt med att genomföra strategiska evenemang som stärker platsvarumärket. Styrelsen i bolaget består av representanter från Västerås stad och näringslivet. expectrum utgör tillsammans med Näringsliv Västerås affärsområdet Invest. Invests uppdrag är att i samhandling med utbildningsaktörer och näringsliv stärka kompetens för ett framtida arbetsliv och göra Västerås till en bra plats att driva och etablera verksamheter i. Genom initiativrik handlingskraft och effektivitet bidrar vi till att Västerås stärker sin position som en plats för innovation och teknikutveckling. expectrum invigdes i augusti Första året ställdes allt i ordning. Verksamheten startade år 2015 då man hade deltagare för att år 2017 ökat till deltagare. Deltagare är alla som deltagit i aktiviteter som anordnas/erbjuds. Nedan citat från expectrums verksamhetsberättelse 2015 och verksamhetsplan 2016 i syfte att ge en bild vad man gjort och vill göra. Efter första verksamhetsåret: 2015 var ett spännande år för expectrum. Vi etablerade och det erbjöds en mix av aktiviteter inom inspiration, kunskap, utbyte och samverkan. Totalt deltog personer i olika aktiviteter. Se vår film över 2015! Samverkansmöten, aktiviteter för skolor, visningar, vernissage, konferenser och arbetsmöten har mixats med deltagande av Sveriges kung, utländska delegationer, vernissage och större nationella konferenser. 48

51 Människor med olika bakgrund och ålder möter varandra på expectrum. I ena rummet kan en ingenjör från NASA föreläsa medan en grupp enhetschefer bygger sopborstrobotar i rummet intill. Samtal, workshops och affärer sker i ett flöde. Det gör gott att se att vi tillsammans gör detta! Att vi 2010 fortsatte diskussionerna och att vi förde tankarna vidare. Utifrån Västerås vision om människa och teknik i symbios väcktes tanken på det som kom att bli expectrum. expectrum finns och verkar, varje dag. Människorna som deltar i aktiviteter och som använder den fysiska miljön, skapar innehåll som får värden för regionen. Det kan handla om nya samarbeten, nya produkter och nya sätt att tänka. Det bidrar till ökad sysselsättning för Västerås med omnejd. Målet för expectrum 2014 var att färdigställa den fysiska miljön, 2015 att lansera och få den att leva. Ambitionen för det kommande året 2016, är att fortsätta arbeta för det förhållningssätt till teknik och idéskapande som expectrum står för. Vi vill skapa fantastiska evenemang som ger eko långt utanför Västerås gränser. Med deltagarnas och hyresgästernas engagemang och kompetens är vi övertygade om att vi kommer att få många innovativa lösningar som ser dagens ljus för första gången i expectrums lokaler. expectrum är ett utvecklingscenter för tankar och teknologi med utrymme för upplevelser, rön och resultat. Här kopplas skola, näringsliv och forskning samman i en alltjämt rörlig miljö. Tillsammans med aktörer och deltagare höjs det digitala medborgarskapet och stärks människor utifrån att vara medborgare, producenter, konsumenter och invånare. expectrum har tre mål med verksamheten: Att bidra till ett ökat intresse för teknik och därmed en kompetensförsörjning som bidrar till den regionala rekryteringsbasen. Att bidra till strategiska samarbeten med omvärlden när det gäller våra kommersiellt hållbara innovationer. Att bidra till en stärkt identitet av Västerås och regionen som ett teknik- och innovationsstarkt centrum. Till expectrum kan du komma för att möta människor, utforska teknik, lära dig nya saker, ja, allt som inkluderar att vara, agera och skapa. Aktivitetsutbud: Här provar, skapar, mäter, måttar och monterar barn, unga och vuxna. Hjärnan och händerna jobbar tillsammans, kunskap och kreativitet likaså. Här möts nya perspektiv, fantasi och entusiasm. Då är våra deltagare nöjda. Det finns kvällsaktiviteter för barn och unga vuxna. Ett inspirerande och brett program för skolor som heter Naturvetenskap och teknik för alla och program som heter Vetenskap och teknologi som är ett teknik- och vetenskapslego som lånas ut (typ Komtek). Allt kan bokas på hemsidan. 49

52 Så här beskriver de sig själva på hemsidan: expectrum är en inspirerande mötes- och arbetsplats som samlar barn, unga och vuxna för att stärka Västerås som en innovativ teknikstad. Hit kommer skolklasser, lärargrupper, akademi, företag och privatpersoner och utvecklar sin skaparkraft, tankens fart och teknikens under. Vi erbjuder meeting, workhub och learning och den dagliga pulsen kännetecknas av kreativitet, experiment, färg och form. Möjligheternas mötesplats Oväntade möten ger oväntade resultat. Hos oss är just oväntade möten en självklarhet. När kunskap och erfarenhet möter ungdomlig glädje och entusiasm uppstår något magiskt. När olika infallsvinklar krockar och ger nya och oväntade idéer eller lösningar, då är vi nöjda. Kreativiteten flödar när människor möts. Hos oss vistas allt från förskolebarn till storföretag, gymnasieelever, egenföretagare, kulturarbetare och produktutvecklare. Det är just den unika mixen av människor som gör expectrum. Det övergripande målet för expectrum är att bidra till kompetensförsörjning, tillväxt och synliggörande av Västerås och dess region. Västerås stad driver expectrum tillsammans med 35 samverkanspartners: ABB TC ABB Industrigymnasium Addiva Almi Företagspartner Arty, Stiftelsen för kultur och näringsliv i samarbete Automation Region Bombardier the evolution of mobility Crate Ele Engineering E-man Integration expertis Business Sweden, The Swedich trade&invest coucil Företagarna i Västerås Hotel Plaza Iq Industrikompetens västra Mälardalen AB Jobba i Västerås *) expectrum har om inte dagligt så mycket nära samarbete med dem Knowit Länsstyrelsen I Västmanlands län 50

53 Mälardalen Högskola Eskilstuna Västerår MälarEnergi TC Motion Control elektronikutvecklarna Pöyry Prevas Innovation for growth Provida Quick net Robotdalen Snap! Swedh ig;sics Svenskt näringsliv Sveriges ingenjörer Västmanland Teknikcollege Mälardalen Thoren Business School Västerås science park Västerås stad Västmanlandsfonden Westinghouse Wijkmanska teknik industri tågteknik el. Slut citat *) Jobba i Västerås har arbetsmarknaden som arena och strategisk kompetensförsörjning som syfte Jobba I Västerås (JIV) Vår vision är att skapa Sveriges bästa lokala arbetsmarknad. Jobba i Västerås är nationell partner i arbetsmarknadsfrågor och driver Västerås bästa medflyttarakademi. Bland våra projekt märks satsningen YOU, Yrkesorientering för unga, Arbetsmarknadskunskap och ECC, Energy Competence Center, där vi är med och positionerar Västerås-regionen som ett världsledande energikompetenscenter. Jobba i Västerås drivs som en ekonomisk förening och har ett 35-tal medlemmar vars anställda utgör knappt halva Västerås arbetsmarknad. Vi har våra lokaler på Badhusgatan, intill Svartån, mitt i Västerås city. Styrelsen i JIV Styrelseledamöter: Fredrik Sandin, Adecco Ylva Wretås, Västerås Stad 51

54 Camilla Törngren, Vidimera (ordförande) Maria Brithon Brink, ABB Gunilla Lidgren, Riksbyggens Ekonomicenter Magnus Hemmingsson, Mälarenergi Mikael Källqvist JVI har 12 anställda (projektledare, kommunikatörer, verksamhetsledare, ekonomi & administration, verksamhetschef). Startades år Har haft/ har jobbat med konceptet i mer än 70 kommuner. Når elever i klassrumssituationer på högstadiet och gymnasiet. Gör förstudier för att nå alla unga. Foldrar/projekt: Medlemmar i JIV: ABB ACADEMIC WORK ADECCO ARBETSFÖRMEDLINGEN AUTOMATION REGION BOMBARDIER TRANSPORTATION BYBRICK ENGELSKA-SKOLAN FVB GRIMALDI ACCESS HANDELSBANKEN ICA AB KADESJÖ INGENJÖRSBYRÅ KNIGHTEC LÄNSFÖRSÄKRINGAR 52

55 BERGSLAGEN LEVEL 21 LÄNSSTYRELSEN VÄSTMANLANDS LÄN MÄLARDALENS HÖGSKOLA MÄLARENERGI MIMER MOTION CONTROL-ELEKTRONIKUTVECKLARNA NOREN & LINDHOLM REGION VÄSTMANLAND RESIA RIKSBYGGEN RISE SICS ROOM APRARTMENT HOTEL SWEDBANK VÄSTERÅS SIENCE PARK VÄSTERÅS STAD VÄSTMANLANDS IDROTTSFÖRBUND VIDIMERA VOITH HYDRO Reflektioner Man kan verkligen se och uppleva att mål och visioner fått styra innehåll och utformning av lokalerna på expectrum. Det kommunala beslutet om vilka instanser inom kommunen som skulle medverka vid förverkligandet måste ha haft stor betydelse för att få med alla på banan och få den bredd som expectrums verksamhet har. Det första som dyker upp i entrén är den helårsöppna turistbyrån. En lysande idé som blir helt logisk när man samlat marknadsförings- och näringslivsfrågor i ett och samma bolag Västerås Marknad & Näringsliv AB. Expectrum sorterar under affärsområdet Invest och det andra affärsområde är Visit. Visserligen har Västerås stad ca innevånare men tanken att samla nyckelaktörer på inte tidigare prövade platser och tillsammans kan säkert genomföras i Hälsinglands och Gästriklands tätorter även om de är små. En hel del finns redan men spridda på olika platser och i olika kommunala nämnder och bolag. Komteks verksamhet, som finns i Hudiksvall och Söderhamn, ingår hos expectrum. Alla kommuner har en eller annan form av uthyrning av kontorsrum/platser till nystartade och/eller små företag. Även lärcentra finns i landskapen där studerandeplatser och undervisning på komvux- och högskolenivå bedrivs och där kontakter med högskolor är etablerade. Om man vill skapa en teknik- och kunskapshubb lokalt kan ett sätt vara att utnyttja det som redan finns och söka efter en central byggnad som kan göras attraktiv såväl för innevånare som för besökare. Där man provar, skapar, mäter, måttar och monterar tillsammans - barn, unga och vuxna. Hjärnan och händerna jobbar tillsammans, kunskap och kreativitet likaså. Här möts nya perspektiv, fantasi och entusiasm. Se under rubriken Aktivitetsutbud sidan 3. 53

56 Det är frestande att fantisera om hur en lokal kunskapshubb inspirerad av expectrum skulle kunna se ut på en mindre ort. Om man tar Ljusdal som exempel och tänker en tillräckligt stor byggnad mitt i centrum hittar man bland annat f.d. tingshuset. Vi antar att byggnaden går att anpassa efter de behov som ställs på lokaler som ska användas till att härbärgera aktivitetsutbud av det här slaget. En helårsöppen turistbyrå/ informationsplats möter besökaren direkt när man kommer in. Närljus AB (kommunens näringslivsbolag) har sina kontor med plats för företagsträffar här. Små kontorsrum och/eller plats i kontorslandskap för de minsta företagen (enpersonsföretag) att hyra liksom utrymme där Teknik- och Vårdcollegeföretagen får ta plats och där medlemsföretagen kan träffa varandra eller andra organisationer. Komteks *), Snilleblixtarnas **) och NTA-samordnas***) verksamhet bör anammas och finnas här. Förutom att förvara material och underlag i huset kan de hålla kurser för pedagoger från förskoleklass till gymnasiet. I den mån det bedrivs forskning inom kommunen ska det finnas information om den och forskare erbjudas plats. Löpande i verksamheten är att erbjuda kurser för allmänheten vilka hålls i spännande och inspirerande lokaler. De här kurserna ger expectrum i höst: - Tekniklek start och fortsättning - WeDo 2.0 start och fortsättning - Programmering för lärare - Familjeprogrammering - Familjeverkstad start och fortsättning - 3D teknik - El-Trix. Läs mer om varje kurs på Vidare kan utrymmen skapas utifrån de behov av mötesplatser som finns, väntade såväl som oväntade, och som bidrar till kompetensförsörjning, tillväxt och synliggörande av Ljusdal. Ljusdals arbetsmarknads behov kan vara vägvisare så att möten som bör komma till stånd skapas. På expectrum finns även studieplatser för högskolestuderande och ett nära samarbetet med Mälardalens högskola. På Utvecklingscentrum(UC) i Ljusdal, som är ett väl utvecklat lärcentra, är behovet av studieplatser tillgodosett liksom samarbeten med universitet och högskolor. En hel del aktörer och aktiviteter finns redan men de samverkar inte i någon högre utsträckning, än mindre utifrån en samlad strategi. Det krävs sannolikt att man i kommunen, likt Västerås kommunstyrelse, beslutar att ge uppdrag till berörda nämnder och styrelser att genomföra en förstudie i syfte att skapa en lokal kunskapshubb. *) **) ***) 54

57 55