Likabehandlingsplan med plan mot kränkande behandling. Vallhamra skola 2016/17 Årskurs 7-9

Transkript

1 Likabehandlingsplan med plan mot kränkande behandling Vallhamra skola 2016/17 Årskurs 7-9

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Definitioner Schematisk bild Kartläggning och analys... 6 Analys Främjande arbete Förebyggande arbete Åtgärdande arbete ARBETSGÅNG Organisation och ansvarsfördelning Delaktighet och inflytande Dokumentation Kommunikation och förankring Utvärdering Telefonlista Bilagor Bilaga 1: Lagstöd Ombud och ombudsmän Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Andra lagar Bilaga 2: Dokumentationsblankett UTREDNING VID MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING

3 Verksamhetsens vision: Förberedd på den okända framtiden, har eleven inte bara nått statens och våra mål, utan framförallt sina egna. Rik på kunskap och kompetenser lämnar eleven med stolthet vår skola, övertygad om sin egen förmåga att tillsammans med andra skapa sin framtid. Eleven kommer att minnas sin skoltid som trygg, rolig och lärorik. Vision i likabehandlingsarbetet: Vallhamra skola skall vara en plats där alla känner sig trygga och accepterade, en arbetsplats där man oavsett ålder, kön, ursprung och andra olikheter blir bemött med respekt och intresse. 1. Inledning Alla verksamheter inom skola, förskola och fritidsverksamhet är enligt lag skyldiga att upprätta en Likabehandlingsplan/Plan mot trakasserier och kränkande behandling. Planen ska ge ett stöd för personal i arbetet mot mobbing, diskriminering och annan kränkande behandling på skolan. I planen finns en beskrivning av hur Vallhamra skola arbetar för att nå mål och vision. Du ska också som personal på skolan få vägledning i arbetsgång och vart du vänder dig för att få hjälp i det åtgärdande arbetet kring mobbing och kränkande behandling. Planen har alltså tre framträdande syften: Redogörelse kring kartläggning av skolans likabehandlingsarbete och mål inför kommande läsår. Se Årlig plan från s. 6 och framåt. Implementering av ett gemensamt arbetssätt. Se definitioner i nästkommande uppslag samt arbetsgång på s. 17 och telefonlista på s. 20. Lagstadgad skyldighet. Se mer om lagstöd på s. 21. Policy: På Vallhamra skola råder nolltolerans mot mobbing, trakasserier och kränkande behandling. Vallhamra skola, årskurs 7-9, har under innevarande år ca 310 elever. Rektor och ansvarig för denna likabehandlingsplan är Andreas Sandahl. Skolan har ett Elevhälsoteam som stöder rektorernas övergripande ansvar för elever i behov av särskilt stöd på lång eller kort sikt och även i frågor rörande likabehandling. För att samplanera det verksamhetsnära likabehandlingsarbetet har skolan arbetslagsledare, som tillsammans med arbetslagen utvärderar likabehandlingsarbetet och planerar verksamheten. Trygghetsteamet består av olika personalkategorier och ska bistå pedagoger och Elevhälsoteam i det åtgärdande arbetet mot kränkningar och trakasserier. Enheten har i elevhälsofrågor och likabehandlingsarbetet ett nära samarbete med enheten för årskurserna F-1 och

4 2. Definitioner Det är i huvudsak två lagar som styr likabehandlingsarbetet och de påföljder som kan komma ifråga vid brott mot dessa bestämmelser - Skollagen och Diskrimineringslagen. Organisationens huvudsakliga uppgift är att förhindra att kränkningar sker. Det kan ändå vara värt att notera att i fall där situationer av kränkning eller diskriminering går vidare för granskning av domstol hanteras diskriminering och trakasserier av Diskrimineringsombudsmannen och lyder därmed under Diskrimineringslagen. De ärenden som definieras som kränkande behandling hör hemma hos Barn- och elevombudet och hanteras med stöd av Skollagen. Kränkande behandling: I Skollagens definition är det handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta eller dolda och subtila. De kan utföras direkt i verksamheten eller utanför. Kränkningarna kan vara fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag eller knuffar) verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning) text- bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms) Mobbning är när en eller flera personer upprepade gånger och över tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera personer. Den som utsätts kränks alltså vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Det råder också en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Enlig skollagens och Diskrimineringslagens definition handlar det om kränkningar som inte hänger samman med någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering I skollagen och Diskrimineringslagen är diskriminering när en individ missgynnas av en person eller organisation som har makt att särbehandla individen i förhållande till andra. Diskriminering har i den definitionen samband med någon av nedanstående diskrimineringsgrunder. Sveriges riksdag och regering har valt ut sju diskrimineringsgrunder som anses viktiga att bevaka genom lagstiftning, för att skydda särskilt utsatta grupper och individer. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsövergripande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Trakasserier. I lagstiftarens definition är trakasserier handlingar som kränker en människas värdighet på ett sätt som härleds till diskrimineringsgrunderna. Varje elev bestämmer själv huruvida den handling man har blivit utsatt för är kränkande eller inte. Detta innebär att skolans personal hanterar alla på ett liknande sätt, när någon upplever sig kränkt eller trakasserad. Repressalier Personal får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 4

5 Arbetet med att förebygga och förhindra att kränkningar sker på Vallhamra skola delas i enlighet med skolinspektionens rekommendation in i tre huvudgrupper: Främjande arbete syftar i enlighet med skolverkets definition till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Förebyggande arbete har som syfte att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och omfattar områden som har identifierats som riskfaktorer i verksamheten utifrån skolans årliga kartläggning. Åtgärdande arbete innefattar de rutiner skolan har för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 3. Schematisk bild Vår likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling och trakasserier är uppbyggd enligt följande schema: De översta sex rutorna representerar vision och planering för likabehandlingsarbetet från nu och in i framtiden. Den nedre delen symboliserar den årliga plan som utvärderas och revideras varje år. 5

6 4. Kartläggning och analys För att kartlägga skolans likabehandlingsarbete har följande delar granskats: Dokumentation från Elevhälsoteam Dokumentation från arbetslagens utvärderingar Elevenkäten Dokumentation från Elevhälsoteam: Framgångsfaktorer: Regelbundna och respektfulla föräldrakontakter leder till god samverkan i arbetet med elever som upplever sig fara illa i skolmiljön. EHT och arbetslag har regelbundna möten där elevhälsoarbetet tas upp på individ-, grupp- och organisationsnivå. Arbetslagen har avsatt tid till att utvärdera och reflektera över resultatet av likabehandlingsarbete. Elevhälsoteamet arbetar kontinuerligt för en ökad tydlighet och struktur i arbetet med barn i behov av stöd, vilket skapar möjlighet till utveckling och kvalitetssäkring. Elevhälsoteamet använder dokumentationsprogrammet PMO vilket skapar tydlighet och rättsäkerhet, samt möjligheter till statistik och överblick. Förbättringsområden: Skolans rutiner kring hur vi informerar och handlar när det gäller kränkningar och trakasserier behöver förbättras och förankras hos personal och elever. En tydlighet i handlingsplanen underlättar ett korrekt och effektivt handlande i det åtgärdande arbetet. Elevhälsoteamets utvärdering av insatser som berör barnen bör göras tydligare och mer genomgående. Elevhälsoteamets dokumentation kring kränkningar och anmälan till huvudman bör förbättras och rutinerna behöver bli tydligare. Fler dokumenterade kränkningar bör gå till huvudman, enligt riktlinjer. Tydliggörande av de olika professionerna och rollerna i Elevhälsotemat i syfte att arbeta ännu mer tvärprofessionellt. Våra olika kompetenser och perspektiv är en förutsättning för att stötta elever ur ett helhetsperspektiv. 6

7 Dokumentation från arbetslagens utvärderingar: Personalen i verksamheten är uppdelade i tre arbetslag. Det finns även ett fjärde arbetslag som består av pedagoger verksamma i gruppen för barn med diagnos inom NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Pedagogerna har gemensamt utvärderat sitt arbete med utgångspunkt från likabehandlingsarbetets indelning i främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Hela verksamheten vilar på visionen som nämns i det inledande kapitlet. Visionen uttrycker att eleven efter åk nio lämnar Vallhamra skola med en känsla av att ha fått ut det bästa av skolgången, att vara stolt över sin utveckling och sina prestationer, oavsett skolresultat. Personalen arbetar därför intensivt tillsammans med elevhälsoteamet för att ge stöd och uppmuntran till de elever som genom bristande delaktighet och försämrad närvaro har visat oroväckande försämring av resultat i skolarbetet. Vi intensifierar under året arbetet med extra anpassningar i undervisningen, samt dokumentationen av denna, för att tydliggöra och garantera alla elevers tillgång till god undervisning. Vi har i arbetslagen sett att det finns olikheter i skolresultat mellan flickor och pojkar, vilket lett till samtal och planerade aktiviteter utifrån jämställdhet och en ökad medvetenhet om genusperspektiv i undervisningen. Det finns en ambition hos personalen att bli mer genusmedvetna och att arbeta för mer jämställdhet på alla plan och vi ser att ett fortsatt arbete är viktigt för att sträva mot helt jämlika förutsättningar i undervisningen. Den kommunövergripande elevenkäten har föregående år påvisat brister i elevers upplevelse av delaktighet i skolverksamheten och samtliga arbetslag har på olika sätt arbetat för att förstärka och förbättra elevernas delaktighet. Detta arbete har uppvisat positiva resultat i årets undersökning., Främjande arbete: Framgångsfaktorer: Eleverna får möjlighet att arbeta med diskrimineringsgrunderna i de skolämnen som har detta reglerat i läroplanen. Man har arbetat med normkritik på ett framgångsrikt sätt. Pedagogerna upplever att eleverna har varit delaktiga och gett sig själva möjlighet att reflektera kring ämnet. Elevråd och andra elevgrupper har satt fokus på och aktualiserat frågan om normkritik, vilket skolan som helhet ser positivt på. Förbättringsområden: Mer ämnesövergripande planering kring arbete med diskrimineringsgrunderna efterfrågas och ett förslag är att kurator träffar respektive ämneslärargrupp för att diskutera och utvärdera detta arbete. Ett arbetslag beskriver att det är svårt att prata med eleverna om etnicitet av rädsla för att vissa elever ska känna sig utpekade. De nämner också att vissa elever visar ovilja att diskutera kön och könsidentitet. Samtliga arbetslag efterfrågar fortbildning, framför allt när det gäller jämställdhet, men även om funktionshinder, som exempelvis neuropsykologiska diagnoser. 7

8 Förebyggande arbete: Framgångsfaktorer: Pedagogerna upplever att eleverna generellt mår bra och är trygga i skolan. Ett arbetslag beskriver hur man på olika sätt arrangerar elevernas placering i klassrummet och även styr hur eleverna svarar på frågor i undervisningen. Man anpassar också regler efter gruppen och är sedan konsekventa med det som har beslutats. Personalen har erfarit att det finns en vinst att arbeta gruppdynamiskt och gemenskapsbyggande när eleverna kommer till nya gruppkonstellationer i år 7. Goda exempel på detta finns och vi planerar att ta del av detta och utifrån det planera en gemensam rutin för samtliga klasser i årskurs 7. Förbättringsområden: Vi ser behov av en gemensam bild av hur likabehandlingsarbetet ska utföras, samt arbetslagens funktion i arbetet. Det är viktigt att all personal på skolan äger likabehandlingsarbetet och kunskap om hur likabehandlingsplanen implementeras i det vardagliga arbetet. Trygghetsteamets funktion bör lyftas fram, utvärderas och tydliggöras. Inför kommande elevenkät så finns det önskemål om ett större samarbete mellan arbetslag och EHT för att skapa frågor som ger relevanta svar och så sätt få fram en större tydlighet i resultatredovisningen. Åtgärdande arbete Många pedagoger upplever en otydlighet i när och hur vi arbetar med det åtgärdande arbetet samt hur ansvarsfördelningen ser ut mellan mentor och trygghetsteam. Delaktighet och samarbete mellan EHT och arbetslagen för att skapa arbetsplan och arbetsrutiner behövs för att vi ska få en gemensam bild av hur arbetet kan utvecklas. Elevenkäten Vallhamra skola har en egen elevenkät där samtliga elever en gång per termin svarar på frågor om sin upplevelse kring bland annat trivsel och trygghet. Av totalt 310 (år 7-9) elever har 228 stycken svarat på enkäten. Se bilder nedan från resultatredovisningen av ett antal utvalda frågor. 8

9 Cirka 94 % trivs bra eller mycket bra i skolan och drygt 92 % trivs bra eller mycket bra i sin grupp. Det har med dessa siffror i princip inte skett någon förändring sedan förra året. Frågan i nästkommande uppslag är en skalfråga, där 1 betyder mycket svårt att vara sig själv och 6 innebär att man upplever sig helt och hållet kunna vara sig själv i skolan. 64 % har lagt sig på den positiva skalan (4-6) och det är en positiv ökning jämfört med förra årets 57%. Nedan finns diagram över hur eleverna upplever det beträffande mobbing och kränkningar: 9

10 Ca 13 % svarar att de har blivit utsatta för kränkningar under året, vilket är en positiv förändring jämfört med förra årets 16%. Ca 41% har valt att prata med en vuxen, vilket är en minskning med 19 procentenheter jämfört med förra läsåret. Runt 50 % anser att det har blivit bättre efter att ha pratat med en vuxen, vilket är en negativ förändring jämfört med förra årets 56%. 10

11 Indikatorer utifrån kartläggningen Utifrån våra kartläggningar genom kommunens gemensamma elevenkät, samt vår egna fördjupade elevenkät ser vi följande framgångsfaktorer och förbättringsbehov. Dessa är viktiga indikatorer på vad vi behöver arbeta för att bevara och utveckla vidare i vårt likabehandlingsarbete. Kommunens enkät: Förbättringsbehov: I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra I min skola upplever jag att vi respekterar varandras olikheter Framgångsfaktorer: Jag känner mig trygg i skolan Det finns vuxna i skolan att prata med när jag behöver det Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar Skolans elevenkät: Förbättringsbehov: Åk 7: 17% har känt sig mobbade under terminen. 59% vände sig till en vuxen. Åk 8: 75% upplevde att det blev sämre efter att ha pratat med en vuxen. Åk 9: 83% vände sig inte till en vuxen när de kände sig utsatta. Ingen av eleverna som tog hjälp upplevde att det blev bättre av att vända sig till en vuxen. 9a +b genomförde inte enkäten. Framgångsfaktorer: Åk 7: 71% upplever att det blev bra när de tog hjälp av en vuxen. Åk 8: 91% har inte upplevt sig mobbade under terminen. 67% av de utsatta vände sig till en vuxen. Åk 9: 91% har inte upplevt sig mobbade under terminen. Hela enheten: 13% har upplevt sig utsatta under terminen. 44% vände sig till en vuxen. 50% upplevde att det blev bättre. Analys På Vallhamra skola 7-9 pågår ett systematiskt arbete för att stärka strukturerna för ett gott likabehandlingsarbete. Personalen arbetar kontinuerligt med att stödja och stötta där behov finns samt med att stoppa konflikter, kränkningar och trakasserier i ett tidigt skede. Detta arbete bör ha en tydligare koppling till delmålen i Vallhamras Elevhälsoplan 7-9 än vad som nu är fallet. Utmaningen har därför i år bestått i att skapa forum för kommunikation och utvärdering mellan Elevhälsoteam och arbetslag. Syftet har främst varit att arbeta fram delmål inför kommande läsår, som känns relevanta för samtlig personal och som stämmer med verksamhetens behov, utifrån olika perspektiv. Arbetslagens utvärderingar tyder på ett gott engagemang för likabehandlingsarbetet men vi ser ett behov av ökad tydlighet. För att på ett tydligare sätt koppla delmålen till pedagogernas utvärdering ska avsatt tid för så kallad kvalitetsdialog införas i januari Detta för att tydliggöra kvalitetsprocessen både gällande lärande och likabehandling. 11

12 Främjande arbete: Det främjande arbetet handlar till en del om diskrimineringsgrunderna, som eleverna ska få möjlighet att arbeta med och reflektera kring. Det handlar också om generellt värdegrundsarbete och verksamhet som utvecklar gruppen och skapar trygghet och trivsel för eleverna. Kartläggningen visar att det saknas en tydlig övergripande struktur kring hur det främjande arbetet ska bedrivas. Inom skolans verksamhet finns många ämnesområden som konkurrerar om tiden och kvaliteten i likabehandlingsarbetet blir generellt en prioriteringsfråga. Ansvaret för att arbeta med värdegrundsfrågor och diskrimineringsgrunder läggs i hög grad på den enskilda pedagogen. Detta kan ses som en bidragande orsak till att arbetet ser olika ut i elevgrupperna och får olika prioritet. Det efterfrågas utbildning och stöd för att man som pedagog ska känna att arbetet blir meningsfullt. Det finns därför ett behov av samordning kring hur vi arbetar med diskrimineringsgrunderna. Det finns också behov av fortbildning av olika slag, ett behov som till viss del kan tillgodoses genom skolans egen personal. 1 Förebyggande arbete: Vallhamra skola erbjuder generellt en trygg och engagerad miljö för eleverna, med stort fokus på skolresultat och förberedelse för framtida studie- och yrkesval. Man har en inkluderande inställning i verksamheten som rör barn med särskilda behov och funktionshinder. Av de ärenden av psykosocial karaktär som Elevhälsoteamet arbetat med framgår att eleverna brottas med bekymmer kopplade till utseende och mat, ekonomisk status och märkeskläder, förtryckande hierarkier och osäkerhet kring sitt eget värde i kamratkretsen. Det finns också en tydlig betygshets som för vissa elever skapar en uttalad stress och oro. Vi bör fortsatt utveckla strategier för att skapa trygga grupper, framför allt i årskurs 7. Detta för att motverka behovet av destruktiv positionering och förtryckande maktförhållanden mellan eleverna. Även det främjande arbetet är viktigt för att ge eleverna möjlighet att diskutera värdegrundsfrågor och reflektera kring samhället och de massmediala ideal som kan påverka självbilden. Pedagogerna uttrycker i samklang med detta ett behov av fortbildning och gemensamt engagemang kring temat normkritik. Enligt elevenkäten är trivseln i skolan och elevgruppen väldigt hög. Men oroväckande många väljer trots detta att inte tala om för personal att de blir kränkta under skoldagen. Detta bör följas upp och diskuteras i arbetslagen. 2 Det finns ett önskemål från pedagogerna om en ökad delaktighet i elevenkätens innehåll och utformning. Samtal om detta bör därför hållas i arbetslagen i samarbete med kurator. 3 Det finns ett behov av en mer genomtänkt och samlad utvärdering av elevhälsoteamets elevnära arbete. Diskussion behöver föras i Elevhälsoteamet för att arbeta upp en rutin kring hur vi tar lärdom av arbetet som görs för enskilda elever och familjer. Eftersom Elevhälsoteamet även ansvarar för att skolans rutiner för kränkningar och trakasserier följs och leder till resultat för den utsatta eleven, ses en mer kvalitativ utvärdering kunna gynna och utveckla skolans arbete för en trygg skolmiljö. 4 1 Se planerad aktivitet under rubriken Främjande arbete, s Se planerad aktivitet i första kolumnen under rubriken Förebyggande arbete s Se planerad aktivitet i andra kolumnen under rubriken Förebyggande arbete s Se planerad aktivitet i tredje kolumnen under rubriken Förebyggande arbete s

13 Åtgärdande arbete: Information om likabehandlingsarbetet skall finnas lätt tillgängligt för all personal. Eftersom vi växer som organisation och det kommer ny personal under läsåret är detta än viktigare. Elevhälsoteamets roll vid kränkningar måste också tydliggöras. 5 Arbetsgången ska implementeras och utvecklas av arbetslagen. 6 5 Se planerad aktivitet i första kolumnen under rubriken Åtgärdande arbete, s Se planerad aktivitet i andra kolumnen under rubriken Åtgärdande arbete s

14 Planerade aktiviteter under läsåret 2016/17 Främjande arbete Övergripande mål: Att i enlighet med visionen skapa en empatisk skolmiljö, där både barn, unga och vuxna behandlar varandra med respekt och tolerans. Att varje barn får insikt om sitt okränkbara värde, en gemensam förståelse för människors olika förutsättningar och en insikt om alla människors lika värde i och utanför skolans gränser. Delmål: Vid detta läsårs slut ska alla barn och unga på Vallhamra skola ha en ökad kunskap om diskrimineringsgrunderna. De ska också beredas möjlighet att delta i gemenskapsfrämjande aktiviteter samt reflektera kring värdegrundsfrågor. Planerade aktiviteter under läsåret Planerad aktivitet Hur når vi målet Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Fortbildning alternativt fördjupning rörande normbrytande förhållningssätt Genomföra gemensamma aktiviteter som skapar förutsättningar för reflektion för samtlig personal. Fortsatta diskussioner i arbetslag och ämnesgrupper. Hela läsåret Rektor Juni Tydliggörande av diskrimineringsgrunder na i undervisningen i respektive ämnesområde. Genom att lyfta vikten av diskrimineringsgrunderna under vårens ämneskonferenser. Vårtermin 2017 Rektor/ Ämnesgrupper Juni

15 Förebyggande arbete Övergripande mål: Målet är att alla, både barn och vuxna, är delaktiga i att skapa en skolmiljö där alla känner sig trygga. Delmål: - Elevenkäten ska visa att eleverna upplever en ännu större trygghet i verksamheten. - Plan/policy för hantering av hög frånvaro ska aktualiseras och användas. - Eleverna ska uppleva en större tolerans mot det som inte följer mallen för den gängse normen på skolan. Planerad aktivitet Hur når vi målet Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Främja samtal med elever kring upplevda kränkningar. Samtal i arbetslagen samt tidiga elevstödjande möten Läsåret 2016/17 Rektor, EHT Juni 2017 Samarbete kring elevenkäten Diskussion i arbetslagen Läsåret 2016/17 Arbetslagsledare, Kurator Juni 2017 Utvärdering av arbetet med enskilda elever i EHT Diskussion och utvärdering i elevhälsoteamet. Dra lärdom av positiva erfarenheter. Läsåret 2016/17 Rektor/EHT Juni 2017 Fördjupad kartläggning av elevernas upplevelser Genomförande av egenutformade elevenkäter Vecka Arbetslagsledare, Kurator Juni 2017 Tydliggörande arbetsgång och återkoppling gällande det åtgärdande arbetet, i syfte att förbättra elevernas upplevelse att få stöd vid utsatthet. Tydliggörande arbete i arbetslagen kring resultaten av elevenkäterna. Gemensamma diskussioner i arbetslagen Läsåret 2016/17 Rektor/Kurator Juni 2017 Fortbildning och fördjupning rörande normkritik och likabehandling. Genomföra föreläsningar och aktiviteter som skapar förutsättningar för reflektion för samtlig personal. Fortsatta diskussioner i arbetslag och ämnesgrupper. Hela läsåret Rektor Juni

16 Åtgärdande arbete Övergripande mål: Eleverna ska ha tillit till att vuxnas insatser leder till att kränkningar, trakasserier och mobbing inte sker. Delmål: Vi ska skapa ny arbetsgång och förankra rutinen kring ärenden som rör kränkningar och trakasserier. Planerad aktivitet Hur når vi målet Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Skolans personal ska få relevant information kring arbetsgång och informationsvägar. Elevhälsoplan och likabehandlingsplan delas ut och förankras hos all personal. Läsåret 2016/17 Rektor juni 2017 Tydliggörande kring trygghetsteamets sammansättning och arbetsgång Information och tydliggörande till samtlig personal Läsåret 2016/17 Kurator Juni

17 ARBETSGÅNG Vallhamra skola Vid akuta kränkningsärenden, (grovt våld eller andra övergrepp där situationen påbjuder exempelvis polisanmälan) kontaktas rektor, alternativt kurator. I övriga fall använder mentor, tillsammans med arbetslaget, nedanstående arbetsgång. 1. Upptäckt. Situation stoppas, mentor informeras. Mentor informerar rektor. Åtgärd Mentor ansvarar för att samtal sker med elever och föräldrar. Informera om arbetsgången. Dialog i arbetslaget. EHT medverkar var fjärde vecka. 2. Uppföljning. Efter en vecka eller tid som mentor bedömer är lämpligt. Vid oförändrad situation, se punkt 3. Kurator informerar EHT och ger ev. uppdrag till trygghetsteamet som i sin tur kontaktar mentor. 3. Åtgärd Dokumentera i dokumentationsblankett. Kontakta företrädelsevis kurator, alt. rektor. Samtalsledare tar kontakt med mentor för att planerar insatsen. 4. Uppföljning. Planeras tillsammans med Samtalsgruppen. Sker ev. tillsammans med förälder. Information till kurator/rektor. Vid fortsatta kränkningar se punkt Rektor beslutar om och bjuder in till Elevstödjande konferens (ESK). Föräldrar och elev samt mentor medverkar. 6. Genomgång av situationen på EHT där det bl.a. beslutas om vidare insatser. EHT återkopplar till mentor och arbetslaget 17

18 Förtydligande Vallhamra skola 1. Den lärare som upptäcker kränkningar ska genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats anmäls händelsen till rektor alt kurator och elevernas mentorer meddelas. Rektor ansvarar för att händelsen anmäls till huvudman. Mentor (och eventuellt ytterligare en personal) talar med den elev som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar inte får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska komma till mentor om något händer innan dess. Dokumentera samtalet. Mentor och ytterligare en person talar sedan med den eller de elever som utfört kränkningen, om flera personer deltagit talar de vuxna med dem en och en. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Det är viktigt att eleverna får information om vad som händer om situationen inte förändras. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare. Dokumentera samtalet. Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare och berätta om vad som har hänt och vad som har beslutats. Dokumentera samtalen. Meddela elevhälsoteamet vad som har skett och vad som har gjorts, exempelvis på gemensamt möte elevhälsoteam/arbetslag. Eleverna hålls under uppsikt. 2. Uppföljande samtal hålls på liknande sätt som beskrivs i punkt Om kränkningarna inte upphör: Dokumentera samtalen i Utredning vid misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i utskrivet format i arbetsrummet, alternativt på personalhemsidan under fliken Likabehandling. Kontakta kurator för att lämna vidare informationen till elevhälsoteamet. Beslut om åtgärd av trygghetsteamet innebär att två samtalsledare kopplas in. I samråd med mentor görs en plan över hur samtalsgruppen ska lägga upp arbetet. Vanligtvis sker samtal med alla inblandade elever en och en. Tillsammans med eleverna gör samtalsledarna en överenskommelse som ska leda till att kränkningarna upphör. 4. Uppföljning enligt överenskommelse med trygghetsteamet. 5. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de elever som mobbar tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor, mentor och elevhälsopersonal (elevstödjande konferens, ESK). En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor, mentor och elevhälsopersonal. Rektor ansvarar för detta. Även detta samtal dokumenteras. 6. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphört vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. Elevhälsoteamet ansvarar för återkoppling till arbetslaget. 18

19 Dokumentation Skolan har följande dokumentationsförfarande: Varje mentor ansvarar för dokumentationen kring sin elev, om inget annat överenskoms. Se blankett på personalens hemsida under fliken Likabehandling. Ärendet följs upp med lämpliga mellanrum och även uppföljningarna dokumenteras. Samlad dokumentation förvaras inledningsvis hos kurator. 6. Organisation och ansvarsfördelning Skollagen 14 a kap 5 : Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. (Lag 2008:571). För information till elever, föräldrar och pedagoger samt anmälan om mobbing, diskriminering och kränkande behandling finns rektor, kurator, EHT och i vissa fall samtalsgruppen. Rektorerna har huvudansvar men har hjälp i arbetet av Elevhälsoteamets, Trygghetsteamets och samtalsgruppens medlemmar. Se telefonlista sidan Delaktighet och inflytande På förskolorna och skolorna i Partille Kommun ska barnen och eleverna att vara delaktiga i utformandet av Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Det gäller speciellt att ta fram mål som främjar gott arbetsklimat och motverkar kränkningar och som klassen eller skolan ska arbeta mot under året. Elever medverkar även i elevråd och som elevskyddsombud. Föräldrar görs delaktiga genom föräldramöten, verksamhetsråd och informationsbroschyrer. 8. Dokumentation I Partilles förskolor och skolor dokumenteras alla enskilda ärenden där barn eller elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta. Det sker på en särskild blankett som tydligt visar hur skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Blanketten förvaras i skolans arkiv efter avslut. (se bilaga 2) 9. Kommunikation och förankring Varje enhet gör upp en plan om hur all personal blir medveten om Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Huvudmannen ser till att personalen får rätt kompetensutveckling för att klara sitt ansvarsområde. 10. Utvärdering Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett verktyg som ska användas i det dagliga arbetet. Den kommer att utvärderas årligen och nya mål sätts upp vid varje läsårsstart. Uppföljningen av planen görs även inom ramen för förskolan och skolans skriftliga kvalitetsredovisning. Vallhamra skolas Likabehandlingsplan med plan för kränkande behandling utvärderas i sin helhet i juni

20 11. Telefonlista Rektor Andreas Sandahl Specialpedagog Carina Ekstedt Speciallärare Sarah Sandberg Psykolog Christina Robertsson Kurator Åse Olofsson Skolsköterska Kerstin Karlsson Expedition Andra aktuella telefonnummer Socialtjänst Polis Rädda Barnens föräldratelefon BRIS (Barnens rätt i samhället) Föräldratelefon Barnens hjälptelefon (mottagaren betalar samtalet, du ringer anonymt, syns inte vem som ringer, syns inte på telefonräkningen) Röda korset Jourhavande kompis Aktuella internet adresser: Trygghetsteamet: Irene Larsson Anders Svedstam Magnus Frykmer

21 12. Bilagor Bilaga 1: Lagstöd Ombud och ombudsmän Barn- och elevombudet (BEO) är en del av Skolinspektionen och tar tillvara barns och elevers rättigheter. BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar mot diskriminering utifrån gällande diskrimineringsgrunder. DO utreder anmälningar om diskriminering. Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på: FN:s konvention om mänskliga rättigheter Barnkonventionen (Se Partille.se, BUS i Partille, Barnkonventionen) Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) 21

22 Diskrimineringslagen (2008:567) Förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga finns i diskrimineringslagen. Där anges; förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling upprättande av likabehandlingsplan varje år. Barn och elever är skyddade från diskriminering som har samband med: kön könsöverskridande identitet etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder (Det finns ännu inte krav på att det främjande arbetet ska omfatta könsöverskridande identitet och ålder) Kraven på en likabehandlingsplan är att: det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet den ska upprättas årligen barn och elever ska vara delaktiga när det gäller så väl kartläggning, analys och att arbeta fram aktiviteter i den årliga planen den ska innehålla redovisning av uppföljning och utvärdering av fjolårets åtgärder den ska innehålla en översikt av verksamhetens behov utifrån kartläggning och analys den ska innehålla klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet den ska innehålla en redogörelse för de åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året den ska innehålla rutiner för akuta insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation Skollagen (2010:800) Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet; bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla 22

23 en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som man avser att påbörja eller genomföras under det kommande året- en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling r det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling I skollagen (2010:800)infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla detta till skolhuvudmannen. ( 6 kap.10 ) Arbetsgång 1. När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt ska det rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftigt och dateras. 2. Rektor får information och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband med det diarieförs ärendet på den enskilda förskolan/skolan. 3. Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. Se sid När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen. 5. Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida. 6. Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, med där det finns skäl att misstänka att det kan rör sig om kränkningar ska utredas och anmälas till förskolechef/rektor-huvudman enligt rutinerna ovan. Akuta händelser Akuta händelser hanteras enligt den enskilda skolans handlingsplan för kränkande behandling. Förskolechef/rektor informerar huvudmannen varje gång en utredning inletts. Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling 23

24 Andra lagar Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är: Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering EG-direktiven Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Men det finns ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar kan ibland även vara brott enligt brottsbalken: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp 24

25 Bilaga 2: Dokumentationsblankett UTREDNING VID MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING Ort och datum: Elev: Skola: Grupp/Klass: Personnummer: Läsår: Ansvarig pedagog/ arbetslag: Beskrivning av händelsen (datum, plats): Inblandade: Vilken typ av kränkning rör utredningen? Trakasserier, kränker en persons värdighet och har samband med en av följande diskrimineringsgrunder: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder 25

26 Kränkande behandling, kränker en persons värdighet utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkningens uttryckssätt: Fysiskt Verbalt Psykosocialt Digitalt/textburet Kränkningen avser: Elev - elev Personal - elev Kontaktade (inblandades föräldrar, elevhälsoteamet): Åtgärder: Utredning upprättad av: Datum: BHN Planerat uppföljningssamtal: 26

27 27