Olseröds skolas likabehandlingsplan

Transkript

1 Olseröds skolas likabehandlingsplan Skolans vision På vår skola ska ingen utsättas för kränkande behandling. Vi är alla lika värdefulla och ska behandlas och respekteras utifrån personlighet och de förutsättningar vi har. En trygg skolvardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Tillsammans ansvarar vi för att skapa en trivsam och trygg skolmiljö med respekt och hänsyn mot varandra. Mål Främja elevers lika rättigheter och möjligheter. Förebygga och förhindra diskriminering och kränkande behandling. Upptäcka, utreda och åtgärda trakasserier samt kränkande behandling. Arbetet med att motverka att någon elev utsätts för diskriminering och/eller kränkande behandling är för Olseröds skola och varje personal ett dagligt ansvar som aldrig upphör. Vi skall ständigt vara lyhörda för elevers aktiviteter och berättelser när det gäller umgänget i verksamheten och på sociala medier. Ständigt finns ansvaret att vara uppmärksam i relationerna med eleverna samt vid behov med god kompetens ingripa såväl förebyggande som akut. Alla elever på Olseröds skola ska känna sig respektfullt bemötta såväl i sin fysiska skolsituation som ute på nätet. Sida 1 av 11

2 Ansvar Rektors ansvar Rektorn har det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen upprättas och efterföljs samt utvärderas och revideras årligen. Rektor ansvarar också för att personalen kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot kränkande behandling. Vidare ansvarar rektor för att all personal, barn/elever och vårdnadshavare får ta del av likabehandlingsplanen. Om rektor får kännedom om mobbing, kränkningar eller diskriminering skall han/hon omedelbart anmäla till huvudman och samtidigt starta en utredning. Rektorn är ansvarig för att åtgärder vidtas för att stoppa detta. Personalens ansvar De vuxna ansvarar för att alla elever känner sig trygga på skolan Personalen får inte utsätta ett barn eller elev för kränkande behandling Om personalen får kännedom om att någon elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är personalen skyldig att anmäla detta till rektor All personal i verksamheten har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling. Vinna elevernas förtroende när det gäller att hantera utsatthet och konflikter. Finnas nära eleverna när de inte har lektion. All personal ska följa skolans likabehandlingsplan och förmedla och tydliggöra dess budskap till barn/elever. Diskutera skolans förhållningssätt samt följa upp värdegrundsarbetet för att kunna utveckla det. Åtgärder vidtas då diskriminering och annan kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks. Föräldrarnas ansvar Det är föräldrarna som har huvudansvaret för barnens fostran. Om skola och hem tar klart avstånd från kränkande behandling får detta en positiv inverkan på barnen. Prata gärna med ditt barn om hur skoldagen varit med fokus på relationer och arbetsmiljö. Ta kontakt med skolan om ditt barn berättar om mobbning. Vi kan alla hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och har det bra. Barnens/elevernas ansvar Barnen/eleverna har ett stort ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer med både personal och andra elever. Barnet/eleven ska ta del av skolans värdegrund och handla utifrån den. Som elev på skolan förutsätts man respektera andra och visa hänsyn och gott omdöme. Det är viktigt att man funderar över hur man uppträder och hur andra kan tänkas uppfatta detta. Sida 2 av 11

3 Grundläggande värden Enligt läroplanen för grundskolan har vi i skolan en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall hålla levande i arbetet. Förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse skall främjas. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Eleverna skall fostras till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Definitioner Kränkning är en handling som gör att personen som blir utsatt känner sig ledsen, sårad och mindre värd. Kränkande behandling är ett begrepp som används i skollagen och innebär ett uppträdande som utan att vara diskriminering kränker ett barns eller en elevs värdighet. Mobbning är när någon blivit utsatt för kränkningar och/eller trakasserier av en eller flera personer vid flera olika tillfällen. Den som är utsatt för mobbning kan uppleva sig i underläge och ha svårt att försvara sig. Diskriminering innebär att en elev missgynnas direkt eller indirekt av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Trakasserier är när någon blir kränkt utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Det räcker med en händelse för att någon ska göra sig skyldig för trakasserier. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Exempel på sexuella trakasserier kan vara kommentarer, visslingar, blickar, meddelanden, tafsningar eller rykten som handlar om sex eller den utsattes kropp och känns obehagliga för personen som är utsatt. Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan är en plan för skolans arbete mot kränkningar och diskriminering. Planen ska upprättas varje år och innehålla en beskrivning av skolans åtgärdande, förebyggande och främjande arbete. Sida 3 av 11

4 Främjande arbete Det främjande arbetet rör sig om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och syftar till att förstärka respekten för allas lika värde. På vår skola är det viktigt att barn och elever upplever meningsfulla sammanhang där glädje och delaktighet främjar vänskap och förebygger kränkningar. Vi vill att varje elev/barn känner trygghet, respekt, glädje och kunskap. Dessa grundläggande värden kan inte bara överföras till barnen/eleverna utan måste erövras. Det betyder att barnen/eleverna måste få erfara, pröva, bearbeta och uttrycka dessa begrepps innebörd i handling. Vuxna är viktiga förebilder för barnen. Hur vi lyckas är beroende av de relationer och förväntningar som utvecklas mellan barnen, mellan barn och vuxna i skolan och mellan skolan och hemmen. Så här arbetar vi: All personal har ett gemensamt förhållningssätt och gemensamma regler. Alla elever vill göra sitt bästa i skolan och på fritidshemmen, men vi vuxna måste ge varje elev rätt förutsättningar Samtal och reflektion klassråd, klassmöten, kompissamtal där det förs samtal om respekt, hänsyn, vänskap och relation. Det är viktigt att eleverna är delaktiga och får komma med konstruktiva förslag när problem uppstår. Det är viktigt att arbeta med kamratrelationer, trivsel och förhållningssätt i klassen tillsammans med eleverna. Det är viktigt att eleverna har kunskap om sina rättigheter och skyldigheter. Samtal där man blir medveten om sitt eget och andras användande av nätet och vilka konsekvenser ens handlingar kan få. Vi har klassråd och elevråd. Som vuxen på skolan skall man alltid reagera om man ser något som inte ser bra ut. Rast-värdarna har en aktiv tillsyn under elevernas/barnens utevistelse. Gemensamma skol-aktiviteter. Likabehandlingsarbetet har förstärkts på skolan. En grupp för uppföljning av likabehandlingsplanen bildades i under HT 2017 med målsättning att utgöra stöd och vara en viktig inspirationskälla i likabehandlingsarbetet. Gruppen innehåller personal i skola och fritids som täcker olika roller och uppgifter i verksamheten. Gruppen har satt beteckningen KULgruppen, som står för Kränkningar Under Luppen. KUL-gruppen ska informera måltidspersonalen om Likabehandlingsplanen, så att de kan bli mer delaktiga i arbetet. HT 2018 är Olserödskolan en del av Trivselprogrammet. Trivselprogrammet är en metod för skolor att få ökad aktivitet, trygghet och struktur på rasterna i grundskolan. Sida 4 av 11

5 Arbete med skolans ledord På vår skola är det viktigt att barn och elever upplever meningsfulla sammanhang och där glädje och delaktighet främjar vänskap och förebygger kränkningar. Vi vill att varje elev/barn känner trygghet, respekt, glädje och kunskap. Dessa grundläggande värden kan inte bara överföras till barnen/eleverna utan måste erövras. Det betyder att barnen/eleverna måste få erfara, pröva, bearbeta och uttrycka i handling vad de betyder. Vuxna är viktiga förebilder för barnen. Hur vi lyckas är beroende av de relationer och förväntningar som utvecklas mellan barnen, mellan barn och vuxna i skolan och mellan skolan och hemmen. På skolan finns fem ledord som har sin grund i läroplanens grundläggande värden. Samtliga klasser och fritids arbetar med att förankra ledorden genom att elever, lärare och andra pedagoger samtalar om samhällets grundläggande värden samt ledordens innebörd genom konkreta exempel och med hänvisning på förekommen anledning. - Ansvar Jag har ansvar för det jag säger och gör samt våra saker. - Trygghet Jag blir sedd och lyssnad på av personal och skolkamrater. (Vi tar hand om varandra.) - Tilltro Jag får känna att jag kan. (Jag tror på mig själv att jag kan lära mig nya saker.) - Hänsyn Att vara tillmötesgående och till exempel låta andra komma till tals och låta alla vara med. - Respekt Se och förstå att vi är olika och har olika behov. Normkritisk undervisning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Skolverket menar att normkritisk undervisning är grunden i ett aktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Olserödskolans personal skall ha ett normkritiskt förhållningssätt och skall jobba normkritiskt i alla ämnen så att likabehandlingsarbetet blir en naturlig del av den ordinarie undervisningen. Normkritik hjälper oss att få syn på, och förändra, begränsande strukturer och normer, i stället för att försöka få våra elever att passa in i mallen/ det normala. Åk 3,4 Agera tillsammans, förväntningar på tjejer och killar, öka medvetenhet om våld och kränkningar, våldspyramiden Åk 5, 6 Normkritisk sex- och samlevnad, könsnormer, åskådarinsatsen, kroppsideal, Ansvariga: Rektor ansvarar för att likabehandlingsgruppen får organisatoriska förutsättningar för att den normkritiska undervisningen skall kunna utvecklas för all personal och i lärarnas ämnen. Likabehandlingsgruppen samt varje undervisande lärare. Sida 5 av 11

6 Känslospaning & diskussion om maktlekar och dolda kränkningar Eleverna skall få lära sig mer om olika känslor och dess funktion. Eleverna får möjlighet i undervisningen att utforska hur de själva och sina klasskamrater reagerar på olika känslor för att utveckla sin empatiska förståelse. Målet är att både tjejer och killar ska känna sig bekväma att prata om känslor och inte bli känslomässigt begränsade. Eleverna får möjlighet i undervisningen att diskutera språkbruk, maktspråk och känslor. Material kan hittas i bl.a. En bok om språkbruk, maktspråk och tilltal Bygga tillitsfulla relationer till eleverna Tid tillsammans med sin klassföreståndare ger möjlighet att se eleven, följa upp och fånga upp ohälsa, svårigheter m.m. Vi tror att denna bekräftelse främjar elevens utveckling och ger en positiv effekt på vårt likabehandlingsarbete. All personal arbetar målmedvetet för att skapa goda relationer med och miljöer för eleverna. Personalen får utveckla sitt lågaffektiva bemötande med hjälp av EHT-personal. Personalen får mer kunskap kring Ross Greene och Bo Hejlskovs tankar och förhållningssätt. Samarbetsbaserade samtal med elever vid behov för att förebygga känsloutbrott och konflikter. Personal finns med ute och är tillgänglig under raster och vid utelek. Rektor organiserar schema för personal under elevraster. Personalen skall vara lyhörd för elevers berättelser när det gäller det sociala umgänget i verksamheten. Sida 6 av 11

7 Kartläggning av tryggheten på Olseröds skola Utifrån personalens observationer samt kränkningsärenden på Olseröds skola kan vi se att de allra flesta elever är delaktiga i leken på skolgården. Det finns ett gott klimat kring att bjuda in till lek. Vi kan också konstatera att det finns en del oro på rasterna. Den fria leken är svårt för många elever vilket orsakar olika konflikter och kränkningar på raster vilket i sin tur påverkar studieron på lektionerna. Det förekommer även en del konflikter på fotbollsplanen och på Kingoutplanen. Vid dessa situationer kan de bli konflikter kring regler, oschysst spel, dåliga förlorare och vinnare. Det råder även en machokultur på skolan där skojbråk och hård attityd är normaliserat i vissa klasser vilket ofta kan leda till konflikter. Detta kan visa sig på fotbollsplanen, konflikter elever emellan och en bristande studiero i klasser. Resultat från trivselenkäten Olseröds skola. Enkäten har genomförts med 170 elever. Alla utom två elever skriver att de trivs bra eller mycket bra i sin klass. Skolan följer upp enskilt med de två elever som beskriver att de trivs dåligt i sin klass. Alla elever beskriver att de har många eller några kompisar i klassen. Resultatet visar att alla utom fyra har kompisar på fritiden. De flesta eleverna är alltid med och leker på rasterna. Det finns 50 elever som skriver att de är med och leker på rasterna ofta eller ibland. 23 personer har skrivit att de är ibland eller ofta rädd på rasterna. Det finns 30 elever som berättar att det finns elever som ibland inte får vara med och leka på rasterna. Hälften av eleverna svarar att det finns någon i klassen som är dum mot en. Det finns 33 elever som skriver att någon annan på skolan är dum mot en. Här visar resultat på att de flesta konflikterna eller kränkningar sker mellan elever i samma klass. Detta är även något som skolpersonalen uppmärksammat, att det inte finns många konflikter mellan årskurserna eller klasserna. Sida 7 av 11

8 Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Samverkan med hemmen Vi arbetar för att utveckla en god samverkan mellan hemmet och skolan. Elev, förälder och klasslärare kartlägger och dokumenterar varje elevs situation vid utvecklingssamtalet. Lärare och fritidspersonal informerar fortlöpande föräldrarna om elevens skol- fritidssituation och håller sig informerad om den enskilda elevens personliga situation. Minst ett föräldramöte per klass och termin genomförs. Det finns en regelbunden skriftlig information från skolan. Dropp in-fika organiseras i skolbarnomsorgen. Om elev på något sätt blivit utsatt eller varit inblandat i trakasserier eller kränkande behandling, kontaktas hemmet snarast möjligt - enligt handlingsplan (sid 11). Ordningsregler Skolans ordningsregler skall vid läsårets början tas upp och kommuniceras i klasserna och fritidshemmen samt på förekommen anledning följas upp och vid behov förändras. Ordningsreglerna ska vid varje läsårsstart skickas hem för underskrift av vårdnadshavare. Kartläggning och uppföljning I verksamheten finns rutiner och forum för att fånga upp signaler, situationer och händelser som rör det sociala umgänget mellan elever samt mellan elever och personal. Olika former av enkäter angående skolsituationen för eleven genomförs i elevgrupperna. Resultaten analyseras och följs upp. Årligen genomförs Göteborgsregionens elevenkät i åk 2 och 5. Elevråd som har utsedda elevrepresentanter från åk 3-6 leds av rektor. Matråd. Varje klass har regelbundna klassråd. På individnivå genomförs samverkan med hemmet. Sida 8 av 11

9 Förändra destruktiva maskulinitetsnormer Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning. Varför vill vi förändra destruktiva maskulinitetsnormer? Vår kartläggning visar på att det finns en machokultur på skolan. Skolpersonal skall motverka traditionella könsmönster (Kap 1, Lgr11) Killar presterar sämre i skolan (OECD m.fl.) Vissa maskulinitetsnormer kan sägas utgöra en risk för att utveckla kränkande och våldsamt beteende (Oransky & Fisher (2009), MUCF): känslomässig begränsning, social retsamhet, heterosexism, ständig ansträngning. - Normkritisk undervisning. - Bryt normaliseringen av skojbråk och hård jargong. - Samtalsgrupper på mellanstadiet med skolans kurator kring hur destruktiva maskulinitetsnormer påverkar oss med inspiration av Locker room talk. - Diskussion kring #metoo i samtliga klasser. - Stopp min kropp. Sida 9 av 11

10 Rastaktiviteter Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Utifrån vår kartläggning ser vi att de flesta konflikter och kränkningar händer på rasterna. Vi ser ett stort behov av att det finns mer personal ute på rasterna samt att det vissa gånger i veckan finns organiserade rastaktiviteter för att förebygga kränkningar och konflikter. Rastvakterna skall vara aktiva rastvakter som är med i vissa lekar för att förebygga konflikter i lekar som KingOut, fotboll etc. Rektor ser över schemat för rastvakter. En fritidspedagog ansvarar för organiserade rastaktiviteter där skolans ledord införlivas samt där eleverna får träna på att vinna och förlora. Bryt normaliseringen Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning. All personal är informerad om hur Våldspyramiden fungerar. Om basen i pyramiden är normaliserad kan våldet utvecklas lättare till det grövre/de övre delarna i pyramiden. Olseröds skola jobbar för att bryta normaliseringen av basen i våldspyramiden. All personal ska agera på skojbråk, problematiskt språkbruk och sexistiska, rasistiska, funktionella och homofoba skämt genom samtal med elever och anmälan om kränkande behandling när någon elev blivit kränkt i denna jargong. Detta också för att hjälpa barnen att förstå vad som är rätt och fel samt visa dem vägen mot att bli aktiva åskådare. Sida 10 av 11

11 Rutiner för kränkande behandling Om personal får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skall detta omedelbart anmälas till rektor. Rektor är i sin tur skyldig att anmäla detta till huvudmannen, som skyndsamt skall se till att omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna utreds och i förekommande fall skall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling eller trakasserier i framtiden. Personal som får kännedom om att en elev blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling ska omgående anmäla detta till rektor som i sin tur anmäler till huvudman. Personal som får kännedom om att en elev har blivit kränkt av annan elev pratar med samtliga inblandade enskilt. Kurator och mentor finns till hjälp vid behov. Vårdnadshavare informeras. Medlingssamtal vid behov. Personal som har pratat med eleverna dokumenterar händelsen och samtalen och lämnar till kurator. Rektor vidtar åtgärder. Rektor ansvarar för att uppföljning sker tills kränkningsärendet är avslutat. Kurator ansvarar för att kränkningsärendet tas upp i likabehandlingsgruppen. All personal på Olseröds skola har ett ansvar för och en skyldighet att reagera och agera direkt vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det är en förutsättning för att vi effektivt kunna utreda och åtgärda det som inträffat. Ansvarig för denna likabehandlingsplan Rektor Thomas Leinfors / Sida 11 av 11