Lisa Palm, kandidatuppsats KTH

Transkript

1 UGGLANS FÖRSKOLA Om hur pedagogik sätter sig i väggarna Lisa Palm, kandidatuppsats KTH

2 Syfte och frågeställning Jag vill förstå sambandet mellan pedagogik och rum. Går det att se hur rummet påverkar användningen? Går det att påverka användningen genom rummet? Jag vill också hitta verktyg för att arbeta med mitt egna projekt, eller åtminstone kunna analysera dem i efterhand. Begrepp Dagis, förskola, daghem, lekskola och så vidare... Jag har använt begreppet kindergarten om de förskolor som Friedrich Froebel grundade, daghem om de förskolor som inte har något pedagogisk mål och förskolor om skolor med en tydlig definierad pedagogik. Bakgrund Här kommer jag genom Mark Dudeks bok, Kindergarten Architecture 1, gå igenom daghemmens utveckling från att vara först en byggnad - ett dag hem, till att också innefatta en pedagogik eller filosofi och bli en förskola. Några exempel från 1800-talet till 190-talet får visa den olinjära vägen till dagens förskola. Mark Dudek är arkitekt men arbetar parallellt som forskare på School of Architecture i Sheffield. I sin forskning har han undersökt pedagogiska byggnader och i Kindergarten Architecture går har först igenom ramverket för en pedagogisk diskussion; hur exempelvis kön, demografi och läroplaner påverkar arkitekturen. Sedan gör han en selektiv historiegenomgång hur synen på barnkultur och arkitektur har förändrats för att i nästa kapitel försöka definiera vad som är kvalité. Där går han igenom olika typer av rum som entréer och hemliga rum, men också ljus och uppvärmning. De sista tre kapitlen är fallstudier där han delar in förskolor i tre olika stilar: organisk/ metaforisk, senmodern och kontextuell. Som alltid tvista de lärde om när allting faktiskt började och vem som var först, men redan på 1700-talet började man tala om att organisera barnomsorg (översatt från child care). I början av 1800-talet startade Robert Owen en institution i New Lanark, Skottland som tog hand om de barn som inte arbetade med sina föräldrar i kvarnarna. Det handlade inte om någon sorts pedagogik eller utbildning utan mer daghem. Friedrich Froebel ( ) var en pionjär som etablerade kindergarten som begrepp 4. Han och hans elever grundade lekskolor i Tyskland, Japan och Nord Amerika. Dessa skolor riktade sig främst till medelklassen och hade en pedagogisk grund, naturfilosofi, som verkade för att placera vetenskapliga framsteg i kontext av en mer spirituell värld 5. 1 Mark Dudek, Kindergarten Architecture, Mark Dudek, Kindergarten Architecture, 000. sid Mark Dudek, Kindergarten Architecture, 000. sid

3 Det som skiljde Froebels kindergarten från tidigare förskolor var att det blev ett komplement till hemmet, inte en ersättning för det. Man hade alltså ett mål med barnens närvaro, men fortfarande ingen arkitektonisk form som stödde detta. Det var inte förrän i början av 1900-talet som några idéer fick en arkitektonisk form. Mark Dudek menar att trots några exempel på genomarbetade förskolor som byggdes under tjugo- och trettiotalet var de inte tillräckligt många för att kunna definieras som en byggnadstyp. De stora flertalet var prefabricerade och av låg arkitektonisk kvalité och inte utformade av annat än ekonomiska skäl (jag kan tyvärr inte låta blir att tänka på alla förskolepaviljonger som finns överallt 6 och undra om det inte är så fortfarande, bara att tiden gjort att det finns några fler exempel på välgjorda förskolor; har andelen formgivna förskolor verkligen blivit större?). Rudolf Steiner ( ) var en del av den antroposofiska rörelsen i Tyskland. Han påbörjade arbetet med erytmin under 1910-talet och startade den första Waldorfskolan Det som skiljde ut honom var att han ansåg att en organisk och expressiv arkitektur kunde hjälpa sinnena ( den tankemässiga, den känslomässiga och den viljemässiga utvecklingen hos barn 8 ) att utvecklas. Mark Dudek menar att även om Waldorfpedagogiken femtio år senare hade över åttio skolor i Europa och USA var det Bauhausskolans inställning med funktion x ekonomi = byggnad som blev mer utbredd i det rationella trettiotalet. Samtidigt bygger några elever till Walter Gropius ett daghem som ingår i ett social housing område och Le Corbusier ritar under samma tid en lekpark på taket till Unité d Habitation i Marseille. Under 1800-talet var förskolorna främst till för medelklassen som hade råd att betala, medan man under mellankrigstiden införde speciella daghem för mindre bemedlade familjer. Under och efter andra världskriget ökade behovet av daghem och därmed sjönk också den arkitektoniska kvalitén och man använde de flesta sorters utrymmen för att ta hand om barn som lämnades ensamma när båda föräldrarna var tvungna att arbeta. Efter kriget kunde kvinnorna i Europa gå tillbaka till en mer traditionell roll och behovet av daghem minskade. 6 källor till de tre första träffarna på Google när man söker på förskolepaviljonger: %0_ %0IR%0Harsp%C%A5ret%0f%C%B6rskolepaviljong.pdf %C%A4ttande%0av%0tillf%C%A4llig%0f%C%B6rskolepaviljong%0i %0Sabbatsbergsomr%C%A5det%0-%0inriktnings-%0och%0genomf%C%B6rande %C%A4rende.pdf

4 Metod Jag kommer använda mig av Inge Mette Kirkebys slutsatser 9, där hon genom ett reflexivt förhålningssätt 10 och analys av tre förskolor definierat fem olika rum som påverkar interaktionen mellan människor och det fysiska rummet. Kirkeby jobbade som forskare åt Statens Byggeforskningsinstitut i Danmark när hos skrev avhandlingen 006. Undersökningarna är kvalitativa, och en kombination av fältarbete, intervjuer och analyser. En sammanfattning av de fem rummen: 1. Sociala rum, relationen mellan människor; hur vi interagerar, samarbetar och kommunicerar. Hon tar upp två designpinciper: arkitektur strukturerar möten mellan människor arkitektur samlar ihop. Rum för aktiviteter, kopplingen mellan människor, rum och artefakter. Hon menar att den postmoderna världen barnen kommer ut till har en inriktning mot problemlösning där det inte finns några givna svar. Barn måste lära sig vad de ska göra när de ställs inför valmöjligheter. Det kan praktiskt betyda att man placerar olika funktioner tillsammans, för att de ska korsbefrukta varandra och för att eleven ska kunna använda många verktyg samtidigt. I korthet fyra designprinciper: arkitektur som innehåller specifika aktiviteter, ren funktionalitet arkitekturen är en scen för olika funktioner arkitekturen kan förändras arkitekturen ger valmöjligheter till olika funktioner. Beteendereglerande rum, skolan har en maktstruktur som ger olika människor tillgång till olika rum. Det är inte uttalat i den pedagogiska tanken men finns där ändå. Hon visar på tre designprinciper: arkitektur ger möjlighet till kontroll arkitektur tar kommandot arkitektur överför/befäster koder 4. Rum som en bärare av mening, utan att tolka våran omgivning skulle vi inte orientera oss eller agera i rummet. Skolan är en förlängning av samhället och därför påverkar utformningen barns syn på samhället. Två designprinciper: arkitektur uttrycker attityder arkitektur är en metafor 9 Inge Mette Kirkeby, Skolen finder sted,

5 5. Rum med artikulerade atmosfärer, inte renade från koder och kultur, utan snarare den del av upplevelsen som innefattar rumslighet. Atmosfären definierar kvalitéer som har med vår relation till rummet att göra. arkitektur möter sinnena arkitektur är en gest Utifrån dessa definierade rum och mitt besök på förskolan och samtal med deras pedagogiskt ansvariga kommer jag diskutera och försöka hitta de fem rummen inom förskolan. Jag kommer försöka se hur förskolans rumsindelning, rumssekvenser och utformning ger mer eller mindre plats för de fem rummen. Beskrivning av förskolan Ugglan Förskolan ligger i Alby, Botkyrka och byggdes under Den är ritad av do arkitekter med Ami Katz som ansvarig arkitekt. Fröskolan har åtta avdelningar eller hemvister och en total area på 500 kvm. Jag besökte förskolan Ugglan och Jane Wensby som är pedagogiskt ansvarig där. De åtta hemvisterna delar på två verkstäder och en matsal. Grupperna är indelade i ett- till treåringar i fyra grupper och tre- till femåringar i fyra grupper. Grupperna består av 15-0 barn och förskolan har totalt 160 barn. Varje grupp delar in sig självständigt eller efter ett schema, så barnen är ofta 6-7 stycken vid samma aktivitet. Man har en utepedagog som alltid är ute, en verkstadspedagog som hjälper till i verkstaden och hemvistpedagoger. Avdelningarna delar på en entré (5 och bild) och på ett rum på sidan om entrén (4), sedan är det en dörr in till avdelningen som har ett rum () som används till exempelvis bygglek, experiment, utklädning eller affär. Nästa rum () kan göras om till vilorum och har bord närmast diskbänken. Utomhusrummen är indelade i tre gårdar, en mittengård där alla entréer ligger och två gårdar runt om huset med en för de äldre barnen och en för de mindre. Deras personalrum och fikarum (11, 1, 1) har fönster ut mot gården, och hon berättade att det är lite olika vad personalen tyckte om det, men hon gillade att barnen kunde kolla på dem medan de arbetade. Nedan en bild på fikarummet. 11 Tidskriften Arkitektur, nr år 010. sid -5

6 PLAN 1: ENTRÉ. AVDELNING. VILRUM 4. LEKRUM 5. KAPPRUM 4 KVM 6. ATELJÉ 7. BARNKÖK 8. KÖK 10 KVM 9. MATSAL 180 KVM 10. KONFERENS 11. KONTOR 1. SAMTALSRUM 1. PERSONALRUM 14. VAGNFÖRRÅD 8 Om Jane Wensby fick förändra något så skulle det vara att verkstaden är mer stryktålig, att det finns avloppsbrunn och att den går att öppna ut mot gården så verksamheten kan vara delvis utomhus på sommaren. Hon skulle också föredra att grupperna är indelade efter ålder, och att det då skulle finnas fem eller tio avdelningar. Eftersom barn utvecklas väldigt mycket så är det stor skillnad på ett och treåringar. Treåringarna bygger och ettåringarna river.

7 Hon uppskattade promenaden som finns runt hela innergården, men skulle gärna se att man kunde använda den mer än som korridor, så den kunde bli en del av rummen. Möblerna fungerade inte riktigt, även om de var anpassade för barn så var stolarna tillräckligt höga för en fyraåring medan en ettåring var tvungen att klättra upp på dem. Undersökning Utifrån dessa definierade rum och mitt besök på förskolan och samtal med deras pedagogiskt ansvariga kommer jag diskutera och försöka hitta de fem rummen inom förskolan. Jag kommer försöka se hur förskolans rumsindelning, rumssekvenser och utformning ger mer eller mindre plats för de fem rummen. 1.Det sociala rummet Hur väl ger förskolan Ugglan möjlighet till möten mellan människor? Ugglan har en gemensam entré till alla åtta hemvister. Från entrén kommer man till en innergård med fyra entréer till hemvisterna. Vilket ger konsekvensen att redan när man kommer till förskolan möter man barn från andra hemvister och pedagoger på väg till jobbet. En delad entré gör också att man möter sin grannhemvist dagligen. Verkstaden som delas av fyra hemvister har också möjlighet att samla barn från många olika grupper. Matsalen delas av alla barn på förskolan och är också öppen för utomstående (i praktiken betyder det att några pensionärer kommer dit och äter lunch berättar Jane Wensby). Samtidigt

8 kan det vara jobbigt för barnen och pedagogerna att alla barn är i samma lokal, två lokaler skulle ge en lugnare miljö 1.. Rum för aktiviteter Hur väl ger förskolan Ugglan valmöjlighet mellan olika funktioner? Inom hemvisten finns det två rum som det är en öppen korridor emellan. Sedan finns ett rum vid sidan om kapprummet som delas av två hemvister. Dessa tre rum kan programmeras på olika sätt, antingen med uppdelade hemvister eller ett samarbete mellan hemvisterna där man kompletterar varandra. Rummen är tillräckligt små för att inte bli röriga men tillräckligt stora för att kunna användas till utklädning, bygglek, experiment, läshörna, osv. De flesta rum har en aktivitet, samtidigt som det är enkelt att röra sig mellan dem. Verkstaden är ungefär 70 kvm stor och uppdelad i många olika småverkstäder. Man kan arbeta med olika material såsom sand, vatten, lera, naturmaterial och återvunnet material på olika sätt och med olika verktyg. Hur väl ger förskolan Ugglan möjlighet till förändring av rummet? Här till vänster är två olika möjligheter till rumsindelning. Rummens storlekar är tydligt definierade, och hemvisternas diskbänk och madrassförvaring till vilostunden () ger grunder till vad det rummet kan användas till. De flesta avdelningarna hade bord i anslutning till diskbänken och förvaring av exempelvis affärslekar nedanför diskbänken. Rum nummer två och fyra är mer neutrala i sin utformning, men också mindre flexibla i hur man gör rumsindelning.. Beteendereglerande rum Hur stor möjlighet till kontroll ger förskolan Ugglan? Innergården passerar alla under dagen, och är öppen med undantag för några skulpturer och sittmöbler, från verkstaden och rum 4 (se ritning) som båda är gemensamma för flera hemvister kan man se ut på innergården. Det gör att många passerar innergården och många har uppsyn över den, men personalutrymmena vänder sig från den. In till kapprummet finns en dörr, och även in till hemvisterna. Här finns möjlighet att kontrollera var barnen befinner sig. Kirkeby tar som exempel upp glasade dörrar till klassrum som användes för att skolinspektören skulle kunna övervaka utan att gå in i rummet 1 men på 1 Intervju med Jane Wensby, pedagogiskt ansvarig på förskolan Ugglan

9 Ugglan känns de glasade dörrarna välkomnande och inbjudande. Kan göra med att de är glasade så även barn kan se in. Korridoren som går runt hela förskolan (genom avdelningar, verkstad, matsal) och blir en del av de olika rum den passerar går inte genom personalutrymmet. Personalens fikarum, förskolechefens arbetsrum och den pedagogiskt ansvarigas rum har fönster ut mot de stora barnens gård. Men eftersom personalavdelningen är nedsänkt fem trappsteg kan barnen titta in till personalen och hamna på samma höjd. Här har barnen kontroll över betraktandet. Wensby tycker att det är roligt att bli iakttagen, även om man automatiskt får ett ansvar när man ser barnen. Om några, vilka koder befäster förskolan Ugglan? Relationen mellan personalrummen och barnens rum visar på att barnen kan betrakta personalen, men inte har fysisk tillgång till personalutrymmet. 4. Rum som bärare av mening Hur uttrycker förskolan Ugglan attityder som finns i pedagogiken? De olika graderna av gemensamt använde av rummen gör att barnen kan utöka sitt revir i sin egen takt 14. Rummens varierande storlek ger också möjlighet till olika användningar, där Reggio Emilia pedagogiken talar om utforskande och delaktighet 15. Antalet avdelningar har påverkat hur man sätter ihop grupperna, åtta avdelningar gör det inte möjligt att ha helt åldersindelade grupper (ett- till femåringar), utan man måste ha blandade åldrar. Hur uttrycker förskolan Ugglan attityder som finns i samhället? Det enklaste först; i entrén, att man tar av sig skorna och ytterkläderna när man kommer in i huset, att man ska lära sig att gå på toaletten och att sitta stilla på en stol. De gemensamma utrymmena visar på en önskan från samhället om samarbete. Vad man väljer att fylla rummen men kanske säger ännu mer om förväntningarna som finns på barnen; om man ska bygga med lego eller med kottar eller med både och samtidigt. 5. Rummets atmosfär Hur möter och påverkar rummet på förskolan Ugglan barnens olika sinnen? Verkstädernas rymd kan ses som en gest för att uppmana barnen att tänka större och nå högre. Storleken på verkstaden ger också möjlighet till rum i rum, att dela in rummet så man kan jobba bredvid varandra med olika saker. 14 Tidskriften Arkitektur, nr år 010. sid 15

10 Träet i fasaden som vetter mot innergården ger en mjukare och varmare känsla, takutsprånget som går runt hela innergården ger också en inneslutande känsla. Aluminiumfasaden blänker i solen och lyfter fram förskolan på håll. De låga och djupa fönsternischerna ger dem bra utblickar men kan också användas för barnen att sitta i. Det Wensby efterfrågade var olika material inne i hemvisterna, så barnen kunde uppleva skillnaden av olika sorters golv och väggar. Sammanfattning Genom Inge Mette Kirkebys fem rum har jag analyserat förskolan Ugglan som ligger i Alby och byggdes 008. De fem rum som Kirkeby beskriver är: det sociala rummet, relationer mellan människor och möjligheter till möten rum för aktiviteter, koppling mellan rum, människa och artefakt beteendereglerande rum, vem har tillgång till vila rum? rum som bärare av mening, vilka attityder uttrycker rummet? rummets atmosfär, hur möter rummet våra sinnen? Det har varit en bra modell att analysera förskolan efter, och har hjälpt mig att förstå hur min egen förskola ska utformas för att ge rätt förutsättningar. Samtidigt som ett val alltid innebär begränsningar så har Kirkebys analysmetod gjort de begränsningarna synliga så de går att ställa mot fördelarna.