En Kulturskola i Älvsjö Examensarbete A School of the Arts in Älvsjö Degree Project. Agnes Paljak

Transkript

1 En Kulturskola i Älvsjö Examensarbete A School of the Arts in Älvsjö Degree Project Agnes Paljak Handledare/ Bojan Boric, Emma Karlsson, Martin Hedenström Ljung Supervisor Examinator/ Erik Wingquist Examiner Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree Project in Architecture, First Level 15 credits 27 maj 2015

2 En Kulturskola i Älvsjö Kandidatprojekt av Agnes Paljak En byggnad som utgår från det rum som bildas av relationen mellan platsens branta topografi och den kub som utgör byggnadens form. Genom att kuben lyfts upp på pelare skapas på det nedre planet ett rum med sikt åt alla håll, men helt utan insyn. Det är ett offentligt rum, på samma gång som det är ett rum för Kulturskolans verksamheter. Kanske övar några här på dans, eller så används det som en föreläsningssal av en av de föreningar som brukar mötas här. Rummet utgör därtill foajé till skolans föreställningssal och på samma plan ligger skolans café. Jag ville att det här skulle vara ett öppet rum. Lika öppet mot parken som mot de rum som gränsar till det. Men samtidigt ville jag att de olika rummen tydligt skulle definieras. Jag lät därför vrida föreställningssalens stora volym i mitten åtta grader, vilket skapade två öppna, men trots det definierade rum som båda riktar sig ut mot parken. Den här vridningen fick sedan konsekvenser för resten av byggnaden. Trappan, som tar en från rummet och vidare upp, vrider sig även den utåt, och bryter på så sätt upp kubens strikta geometri. Men spår av den finns kvar i form av en vägg som följer kvadratens ursprungliga form och som därmed delar upp trappan i en diagonal. Väggen öppnar upp sig vid varje våningsplan och fungerar både för att rikta rörelsen ut på planet och för att dela upp den raka trappan i avsatser. Tack vare den branta topografin fanns utrymme för ett mer intimt våningsplan mellan de två entréplanen. Trappan är en del av rummet här, då diagonalen skapar en plats för att sitta. På det här planet finns rum för läxläsning och arbete, och volymen i mitten forsätter att definiera de olika rummen. På det tredje våningsplanet nås skolans huvudentré via en bro som skjuter in i byggnaden och rättar till rummen. Receptionen tydliggörs av relationen mellan den åttagradiga vinkeln och de numera rätvinkliga rummen. I kilen öppnas rummet upp mot Älvsjö, och ner för en ramp finns ett rum för utställningar, för att se på film eller kanske bara för att ses. Här vrids alltså byggnadens bärande struktur om och möjliggör för rätvinkliga rum. Danssalen, verkstaden och ateljén ersätter varandra på halvplan så att siktlinjer uppstår mellan rummen. De utgör dessutom de sista stegen av denna resa genom platsen. En resa som började i ett rum som får flyta ut på den, och sedan gick vidare till rum som med hjälp av utblickar istället tar in den. Efter att ha passerat rum utan vare sig in- eller utsida avslutas den i ett rum med total överblick över Älvsjö och staden. Här uppe ligger skolans ateljé.

3 N Situationsplan [skala 1:2000]

4 N Situationsplan [skala 1:400]

5 Elevation Sydöstra fasaden [skala 1:200]

6 Källarplan Teknik, förråd och kök Plan 3 Dans Plan 4 Verkstad och ensemblerum A A B B Plan 2 Läxläsning och arbetsrum Plan 5 Ateljé och ensemblerum N Plan 2 Reception och ensemblerum Sektion A-A Nedre plan Café och black box [skala 1:200, original 1:100] Planer och sektion A-A [skala 1:600, original 1:200]

7 Elevation Sydöstra fasaden [skala 1:400]

8

9 Elevation Nordvästra fasaden [skala 1:200]

10 Elevation Nordöstra fasaden [skala 1:200] Sektion B-B Tekniskt snitt [skala 1:50. original 1:20]

11 Skolbyggnaden har oundvikligen kommit att betraktas som ett förkroppsligande av sin tids idéer om utbildning och pedagogik. Idag handlar det framför allt om det traditionella klassrummets upplösning till förmån för multifunktionella och överlappande rum för en variation mellan undervisning i tillfälliga gruppkonstellationer och individuellt lärande. Men till detta kan också kopplas den alltmer publika karaktär som tillskrivs skolan idag, att även den omgivande urbana miljön på olika sätt önskas interagera med skolrummet. Det talas om en skola som är lika delar social som akademisk, där lärandemiljön inte bara begränsas till skolans område, utan även innefattar de omgivande gatorna, de offentliga rum som barnen besöker och de vuxna de möter. Och på samma gång som skolrummet på det här sättet ska flyta ut vill man även bjuda resten av samhället in. Jag ställde mig således tidigt frågan om hur den här byggnaden skulle kunna fungera för att låta Kulturskolans rum kopplas samman med det offentliga? Skulle byggnaden behöva delas upp mellan det privata och det offentliga, eller kunde sådana gränser göras mer flytande? Det här blev också ett sätt att förhålla sig till en plats. Till en plats som befann sig mitt i ett infrastruktursystem, och som nästan bara upplevdes i förbifarten. På vilka sätt kunde jag använda en sådan plats för gestaltandet av en byggnad? Hur skulle jag angöra till en sådan plats? Jag definierade tre olika sätt att med hjälp av rum förhålla sig till en plats, baserat på byggnadens förhållande till sluttningen. Det handlade om rum som flyter ut på platsen, om rum som tar in den och om rum utan vare sig in- eller utsida. Det här skulle sedan leda mig till ett rum som bildades i mellanrummet mellan byggnaden och platsens topografi. [1] rum som flyter ut siktlinjer ljus mörker nivåer närhet uterum [2] rum som tar in privat och offentligt flexibilitet rum i rum ljud visuell kommunikation gränser [3] rum utan in- eller utsida platslöst slutet öppet koncentration referenslöst

12 kommunikation entré plats En entré mot Siri Derkerts skulpturer. En ramp/trappa/bro tar en ner till parken? En ramp ger överblick över platsen och skapar en fölängd mötesplats. I Kulturskolan uppstår nya gruppkonstellationer. En entré som läggs till byggnaden, släpper från den. Entrén? Att se byggnaden från håll. Centralperspektivet skapar en springa som ger inblick i byggnaden. Springan växer i närmandet av byggnaden och bildar entré. kommunikation entré En entré mot Siri Derkerts skulpturer. En ramp/trappa/bro tar en ner till parken? program plats paus En plats utanför dansstudion. Ute? För luft, svalka, för paus. kommunikation plats Kommunikation på insidan. Rörelse från/mellan [1] rum som flyter ut till utsidan, via [2] rum som tar in utsidan, till [3] rum utan ineller utsida.

13 Kuben. Ett rum definieras i relationen mellan platsens topografi och byggnadens volym, som släpper från den. En bro av ensembelrum skapar möjligheter för utblickar genom rum. Bron förstärker det urbana rummet som ramas in av järnvägen, slänten, byggnaden och parken. Vridningen. Black box placeras i mitten och vrids om. På så sätt fokuseras rummet mot järnvägen samtidigt som det öppnas upp mot parken. Vridningen gör att rummen definieras. På andra planet berättar fönster som vinklas ut från fasaden om det som sker på insidan.

14 Kommunikation. Uppdelad mellan privat och offentligt? En privat trappa från rummet vid parken, en offentlig från entréplanet till caféet. Kommunikation. En trappa i förhållandet mellan kvadraten och den vridna volymen.

15 Trappan. En trappa i förhållandet mellan kvadraten och den vridna volymen. Som viker ut genom fasaden, och bryter upp kubens strikta geometri. På entréplanet rätas vinklarna upp. Men trappan fortsätter genom byggnaden. Entrén. Bron som definierar rummet nedanför skjuter in i entrén som en kil och rättar till rummen. Receptionen tydliggörs av relationen mellan den åttagradiga vinkeln och de rätvinkliga rummen.

16