Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi

Transkript

1 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi EXAMENSARBETE I ARBETSTERAPI, 15 hp våren 2011 Grundnivå Inom arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Titel Livshändelser hos en grupp nyligen sjukskrivna och en grupp generellt yrkesverksamma i Västra Götaland. Författare Handledare Sara Carlsson Frida Warmenius Kristina Holmgren, Med. Dr. leg. arbetsterapeut Examinator Lisbeth Claesson, Med. Dr. leg. arbetsterapeut Bakgrund: Arbetsterapi gör det möjligt för personer att uppnå hälsa, välbefinnande och livstillfredsställelse genom delaktighet i aktivitet. De aktiviteter personer väljer att utföra påverkas av vilja, vana och utförandekapacitet. När vanor utmanas av exempelvis yttre omständigheter, såsom byte av arbete, kan sådant som tidigare gett livet trygghet, struktur och lugn gå förlorat. Arbete är en viktig daglig aktivitet för att skapa och behålla rutiner. Något som kan leda till sjukskrivning är stressfyllda livshändelser, som exempelvis konflikter och förluster. Då arbetsterapeuter arbetar inom fältet arbetsrehabilitering, är det väsentligt att undersöka livshändelser hos sjukskrivna och yrkesverksamma personer. Syfte: Studiens syfte är att undersöka förekomst av och skillnader i självrapporterade livshändelser hos en nyligen sjukskriven grupp och en generell yrkesverksam grupp av kvinnor och män i Västra Götalands län. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie där enkätmaterial avseende livshändelser från Hälsoresursprojektet analyserats. Hälsoresursprojektet syftar till att undersöka de faktorer som underlättar återgång till arbete samt vad som underlättar för personer med hälsoproblem att vara kvar i arbete. Den aktuella studiens inklusionskriterie var personer med anställning. Studien består av två undersökningsgrupper; en nyligen sjukskriven grupp (n=3044) och en generell yrkesverksam grupp (n=2763). Jämförelser gjordes såväl mellan grupperna som mellan könen. Resultat: Resultatet visar att Fått ökat ansvar i arbetet var den vanligast förekommande livshändelsen bland kvinnor och män i den generella yrkesverksamma gruppen (26% respektive 30%) samt bland kvinnor i den nyligen sjukskrivna gruppen (23%). Händelsen Råkat ut för svår sjukdom/olyckshändelse var vanligast hos män i den nyligen sjukskrivna gruppen (27%). Hos både kvinnor och män var det en större andel i den generella yrkesverksamma gruppen (18% respektive 17%) som hade bytt arbetsplats, jämfört med den nyligen sjukskrivna gruppen (13% respektive 10%). Bland männen hade en större andel i den nyligen sjukskrivna gruppen rapporterat att de hade fått minskat ansvar i arbetet, medan en större andel i den generella yrkesverksamma gruppen rapporterat att de fått ökat ansvar i arbetet. Bland kvinnorna var det en större andel i den nyligen sjukskrivna gruppen som haft dödsfall i familj eller vänkrets.

2 Institute of Neuroscience and Physiology Occupational therapy BACHELOR THESIS IN OCCUPATIONAL THERAPY, 15 higher credits spring 2011 First cycle Within occupational therapy programme, 180 credits Title Life change events among a group of sick-listed and a group of working women and men in the region of Västra Götaland Author Supervisor Sara Carlsson Frida Warmenius Kristina Holmgren, PhD. leg. OT Examiner Lisbeth Claesson, PhD. leg. OT Background: Occupational therapy enables people to achieve health, well-being and life satisfaction through participation in occupation. Occupations that people choose to engage in are affected by volition, habituation and performance capacity. When habituation is affected by external circumstances, such as a change of work, things that earlier was bringing life familiarity, structure and ease may disappear. Work is an essential occupation of daily life that helps to create and maintain routines. Stressful life events, such as conflicts and losses, may result in sick-leave. As occupational therapists are working in the field of work rehabilitation, it is important to examine life change events among people on sick-leave and working people. Purpose: The aim of the present study was to examine the prevalence and the differences in selfreported life change events between a group of sick-listed and a group of working women and men in the region of Västra Götaland. Method: The study is a quantitative cross-sectional study based on survey material of Hälsoresursprojektet regarding life change events. The aim of Hälsoresursprojektet was to examine factors that facilitate getting back to work and for people with health-related problems to stay at work. Inclusion criteria of the present study were employed people. The study contains two groups; one group of people on incident sick-leave (n=3044) and one group of general working people (n=2763). Comparisons were made between the groups as well as between the genders. Results:The results show that Increased responsibility at work was the most common life change event among women and men in the group of general working people (26% vs. 30%) as well as among women in the group of sick-listed people (23%). "Have had a serious disease/been in a serious accident was the most common life change event among men in the group of sick-listed people (27%). Among both women and men there was a higher percentage in the group of general working people (18% vs. 17%) who had changed jobs, compared to the group of sick-listed people (13% vs. 10%). Among men there was a higher percentage in the group of sick-listed people who had reported decreased responsibility at work, while a higher percentage in the group of general working people had reported increased responsibility at work. Among women there was a higher percentage in the group of sick-listed people who have had cases of death in the family or among friends. Keywords: occupational therapy, work, sick leave, life change events

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND SYFTE Frågeställningar METOD Design Hälsoresursprojektet Urval och process Externt bortfall Studiepopulation Material Internt bortfall Databearbetning och analys Etiska överväganden RESULTAT Förekomst av och skillnad i självrapporterade livshändelser hos undersökningsgrupperna Förekomst av och skillnad i frekvens av självrapporterade livshändelser hos undersökningsgrupperna Skillnader i självrapporterade livshändelser mellan kvinnor och män DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsats REFERENSER Bilaga 1..26

4 1. BAKGRUND Arbetsterapi gör det möjligt för personer att uppnå hälsa, välbefinnande och livstillfredsställelse genom delaktighet i aktivitet (1). Med aktivitet menas allt en person gör, såsom att sköta sin personliga vård, att ägna sig åt fritidsaktiviteter och att utföra arbetssysslor (2). För att kunna uppnå hälsa och välbefinnande är det viktigt att ha en balans mellan olika typer av aktiviteter (3). Det huvudsakliga målet med arbetsterapi är att möjliggöra för personer att ägna sig åt meningsfulla aktiviteter. Att möjliggöra aktiviteter innebär att hjälpa personer att välja, organisera och klara av att utföra de aktiviteter de finner meningsfulla och användbara (2). De aktiviteter en person väljer att utföra utvecklas och förändras under personens livstid. Den typ av förändringar som personer kan uppleva är exempelvis att flytta hemifrån, att börja arbeta, att gifta sig eller att gå i pension (4). Händelser såsom förluster, arbetslöshet och ohälsa är exempel på markanta krissituationer. Dock kan även positiva händelser, såsom att etablera nya relationer, vara stressfyllda (4). De flesta livshändelser inkluderar både positiva och negativa aspekter, vilket medför att komplexa känslor kan upplevas. Arbetsterapeuter arbetar frekvent med personer som upplever såväl betydelsefulla som smärtsamma livshändelser (5). För arbetsterapeuter är det av intresse att se hur personers livshändelser överensstämmer med de aktiviteter som de utfört under sin livstid (4). En persons val av aktiviteter påverkas enligt Kielhofner (6) av personens vilja, vana och utförandekapacitet. Med vilja menas en persons motivation till aktivitet, medan utförandekapacitet syftar på de fysiska och mentala förmågor som krävs för att utföra aktivitet. Att ha en vana innebär att personer organiserar aktiviteter som mönster och rutiner samt att de automatiskt agerar på vissa sätt i familjära miljöer eller situationer (6). Vanorna skapar dagliga rutiner och beteendemönster, vilka formar personers identiteter och roller (7). Att ha en roll innebär att identifiera sig som exempelvis student, yrkesverksam eller förälder. När vanor utmanas av funktionsnedsättning och/eller yttre omständigheter, såsom byte av arbete, kan personer förlora mycket av det som tidigare gett livet trygghet, struktur och lugn (7). I en studie (8) där delaktighet i aktivitet hos långtidssjukskrivna kvinnor undersökts, framkommer att sjukskrivningen hade förändrat deras roller, dagliga vanor och rutiner. Förändringen av kvinnornas roller såsom fru, partner, mamma, dotter eller vän under sjukskrivningen hade en negativ påverkan på kvinnornas självaktning och värderingar. De saknade även sina roller som anställda och de sociala relationer de haft på arbetet (8). Möjligheten att kunna påverka sin arbetssituation har visat sig vara viktig för att en person ska kunna bibehålla sin arbetsroll (9). Enligt en svensk studie (10) upplevde friska kvinnor att de hade en högre värderad arbetsroll och var mer välmående jämfört med långtidssjukskrivna kvinnor (10). Arbete är en viktig daglig aktivitet för att skapa och behålla rutiner (11). Att ha ett arbete eller delta i arbetsträning eller sysselsättning kan bidra till bättre livskvalitet. År 2009 blev sjukskrivningstiderna kortare i Sverige jämfört med 2008, framför allt bland kvinnor. Ohälsotalet under 2009 var 33 dagar, vilket var det lägsta sedan år 2000 (12). Med ohälsotal menas det antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning som registrerade försäkrade personer i åldrarna år erhåller (13). Ohälsotalet är ett medelvärde av antalet utbetalda dagar med ersättning per person och år (14). I december 2010 hade ohälsotalet minskat till 30 3

5 dagar. För kvinnor var ohälsotalet 35 dagar och för män 24 dagar. Trots det högre ohälsotalet hos kvinnor har skillnaderna mellan könen successivt minskat (15). Enligt Voss et al. (16) kan både arbetsrelaterade och icke arbetsrelaterade faktorer associeras med hög sjukfrånvaro. Hos kvinnor är det främst faktorer som att använda lugnande mediciner samt att behöva återhämtning efter vård av barn. Hos män är de främsta faktorerna ångest över omorganisering av arbetsplatsen, alkoholkonsumtion samt livshändelser såsom skilsmässa, allvarlig sjukdom, olycka eller död hos en släkting (16). Dock påvisar en finsk studie (17) att arbetsrelaterad stress påverkar sjukfrånvaro bland män, medan kvinnors sjukfrånvaro påverkas av livshändelser såsom ekonomiska problem, skilsmässa, allvarlig sjukdom hos en närstående och långtidsarbetslöshet (17). I en norsk studie (18) där sjukskrivningar kopplade till patienters livssituation undersökts, framkommer att sociala problem påverkar sjukskrivning. Studien visar även att det finns ett samband mellan behovet av sjukskrivning och patientens sociala liv. I studien beskrivs även att sjukfrånvaro är större bland personer med exempelvis låg social status och låg inkomst (18). Ytterligare en studie (19) har påvisat att stressfyllda livshändelser, som exempelvis konflikter och förluster, kan leda till sjukskrivning och sjukpensionering. Ett samband mellan kronisk sjukdom och långvarig sjukfrånvaro har även kunnat identifieras (19). Mängden livshändelser en person upplever har också betydelse för personens välmående (5). Ett litet antal upplevda livshändelser kan leda till en känsla av tristess, medan ett stort antal upplevda livshändelser kan medföra att personen känner sig överväldigad, utmattad, vilsen och maktlös. Om däremot antalet upplevda livshändelser känns väl balanserat för personen, kan det göra personen engagerad och motiverad (5). Bergh et al. (19) anser att tidig identifiering av livshändelser kan bidra till en bättre prognos för dem som annars tenderar att bli sjukskrivna eller sjukpensionerade. Eftersom det ligger i arbetsterapeuters intresseområde att se hur aktiviteter påverkar en persons livshändelser (4), är det av intresse att studera förekomsten av livshändelser. Bergh et al. (19) antyder att livshändelser är ett område som behöver uppmärksammas mer av hälso- och sjukvårdspersonal i sjukskrivningsprocessen, varför det är relevant att undersöka hur livshändelser påverkar sjukskrivna personer. Då arbetsterapeuter arbetar inom fältet arbetsrehabilitering (11), är det väsentligt att jämföra sjukskrivna med yrkesverksamma personer. Eftersom olika studier (16, 17) presenterat olika skillnader mellan kvinnor och män vad gäller livshändelser, är det även av intresse att studera skillnader mellan könen. 4

6 2. SYFTE Syftet är att studera förekomst av och skillnader i självrapporterade livshändelser hos kvinnor och män i en nyligen sjukskriven grupp och i en generell yrkesverksam grupp i Västra Götalands län. 2.1 Frågeställningar 1. Hur ser förekomst och skillnader i självrapporterade livshändelser ut hos en nyligen sjukskriven grupp och en generell yrkesverksam grupp av kvinnor och män? 2. Hur ser förekomst och skillnader i frekvens av självrapporterade livshändelser ut hos en nyligen sjukskriven grupp och en generell yrkesverksam grupp av kvinnor och män? 3. Förekommer skillnader i självrapporterade livshändelser mellan kvinnor och män i en nyligen sjukskriven grupp och en generell yrkesverksam grupp? 3. METOD 3.1 Design Den aktuella studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie (20), och bygger på insamlat datamaterial i enkätform utifrån Hälsoresursprojektet (21). 3.2 Hälsoresursprojektet Hälsoresursprojektet är en longitudinell kohortstudie, med syfte att analysera de individuella, organisatoriska och samhälleliga faktorer som främjar återgång till arbete efter sjukskrivning, samt vad som underlättar för personer med hälsoproblem att vara kvar i arbete. I Hälsoresursprojektets rapport (21) beskrivs och jämförs hälsa, arbetsvillkor och livsstil mellan en allmän befolkningsurvalsgrupp, en arbetsgivaranmäld sjukskriven grupp och en egenanmäld sjukskriven grupp. Hälsoresursprojektet har genomförts av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Göteborgs universitet (21) Urval och process Hälsoresursprojektet inriktar sig på kvinnor och män i åldern år folkbokförda i Västra Götaland. SCB identifierade den allmänna befolkningsurvalsgruppen genom ett slumpmässigt urval (21). Försäkringskassan identifierade den arbetsgivaranmälda sjukskrivna gruppen samt den egenanmälda sjukskrivna gruppen genom ett fortlöpande urval utifrån sina register över sjukskrivna. Urvalet gjordes från alla som varit sjukskrivna under perioden 18/2 15/ Enkäten skickades ut den 15 april och datainsamlingen pågick till och med den 30 juni 2008 (21). Hälsoresursprojektets datainsamling skedde vid två olika tillfällen, en första under våren 2008 samt en uppföljning under hösten 2009 (21). Till datainsamlingen användes såväl registerdata som enkätdata. Hälsoresursprojektets enkät utarbetades med egenkonstruerade frågor samt frågor baserade på reliabilitets- och validitetstestade frågeformulär. Enkäten innehöll sammanlagt åtta olika frågeområden: Bakgrund; utbildning och ekonomi, Hälsa, Sjukskrivning och sjukersättning, Arbetsliv, Familjeförhållanden och vänner, Livshändelser, Kultur och fritid samt Alkohol- och rökvanor. Totalt bestod Hälsoresursprojektets enkät av 86 frågor (21). 5

7 3.2.2 Externt bortfall Inledningsvis tillfrågades personer om att delta i Hälsoresursprojektet, varav 7835 personer valde att medverka, vilket innebär att det fanns ett externt bortfall (21). I den allmänna befolkningsurvalsgruppen fanns ett bortfall på 3957 personer (49,6%), i den arbetsgivaranmälda sjukskrivna gruppen var bortfallet 2830 personer (46,1%) och i den egenanmälda sjukskrivna gruppen fanns ett bortfall på 492 personer (49,7%). Det var ett större bortfall bland män än bland kvinnor, samt bland personer födda utanför Sverige. Dessutom fanns ett stort bortfall hos personer från den yngsta åldersgruppen (19 30 år), samt hos personer med lägst inkomstnivå ( kronor/år). Bortfallet var även högre bland personer som levde ensamma, jämfört med dem som levde i parförhållanden. Hos kvinnor i tätortsområden var bortfallet större än hos kvinnor i landsbygdsområden. Bortfallsmönstret såg ut på liknande sätt i alla tre urvalsgrupper (21). 3.3 Studiepopulation De kohorter som inkluderades i den aktuella studien var den arbetsgivaranmälda sjukskrivna gruppen samt den allmänna befolkningsurvalsgruppen. Ur de två valda kohorterna inkluderades alla personer med anställning, det vill säga de som angivit Arbetar som anställd som huvudsaklig sysselsättning. För den aktuella studien exkluderades den egenanmälda sjukskrivna gruppen utifrån Hälsoresursprojektets studiepopulation, då dessa personer saknade anställning. De undersökningsgrupper som den aktuella studien syftar till att undersöka kommer i fortsättningen benämnas som den nyligen sjukskrivna gruppen samt den generella yrkesverksamma gruppen (Figur 1). Studiepopulationen för den aktuella studien bestod sammanlagt av 5807 personer, varav 3547 kvinnor och 2260 män. Den nyligen sjukskrivna gruppen bestod totalt av 3044 personer, där 2022 var kvinnor och 1022 var män. I den generella yrkesverksamma gruppen fanns totalt 2763 personer, varav 1525 kvinnor och 1238 män (Figur 1). 6

8 Hälsoresursprojektet n = 7835 Allmän befolkningsurvalsgrupp n = 4027 Arbetsgivaranmäld sjukskriven grupp n = 3310 Egenanmäld sjukskriven grupp n = 498 Personer utan anställning n = 1264 Personer utan anställning n = 266 Den generella yrkesverksamma gruppen n = 2763 Den nyligen sjukskrivna gruppen n = 3044 Figur 1: Process för urvalet av den aktuella studiens undersökningsgrupper utifrån Hälsoresursprojektets ursprungliga studiepopulation Majoriteten av personerna i båda undersökningsgrupperna var födda i Norden. Ungefär hälften av såväl kvinnorna som männen i båda grupperna var gifta samt hade hemmavarande barn (Tabell 1). Medelåldern för kvinnorna i den nyligen sjukskrivna gruppen var 47 år och medianåldern var 48 år. Männen hade en medelålder på 48 år och en medianålder på 50 år. Av kvinnorna hade lika många (40%) gymnasial utbildning som högskole- eller universitetsutbildning, medan de flesta männen (48%) hade gymnasial utbildning. Vad gäller huvudsaklig arbetsgivare, var det en mindre andel kvinnor (29%) än män (71%) som arbetade på ett privatägt företag. Gällande inkomst tjänade 73% av kvinnorna och 57% av männen mellan och kr/år (Tabell 1). I den generella yrkesverksamma gruppen var kvinnornas medel- och medianålder 45 år, medan männens medel- och medianålder var 44 år. De flesta kvinnor (44%) hade högskole- eller universitetsutbildning, medan de flesta av männen (48%) hade gymnasial utbildning. Färre kvinnor (39%) än män (73%) arbetade på privatägt företag. Av kvinnorna hade 63% en inkomst på kr/år medan männens motsvarande andel var 42% (Tabell 1). 7

9 Tabell 1: Sociodemografisk data för den nyligen sjukskrivna gruppen samt den generella yrkesverksamma gruppen Sjukskrivna Yrkesverksamma Kvinnor Män Kvinnor Män n = 2022 n = 1022 n = 1525 n = 1238 n (%) n (%) n (%) n (%) Ålder år 208 (10) 125 (12) 224 (15) 215 (18) år 953 (47) 412 (40) 751 (49) 610 (49) år 861 (43) 485 (48) 550 (36) 413 (33) Födelseland Norden 1857 (92) 896 (88) 1425 (93) 1128 (91) Övriga 165 (8) 126 (12) 100 (7) 110 (9) Civilstånd Gift 1044 (52) 522 (51) 769 (50) 594 (48) Ogift, skild, änka/änkling 978 (48) 500 (49) 756 (50) 644 (52) Hemmavarande barn Ja 953 (47) 415 (41) 754 (49) 595 (48) Nej 1024 (51) 587 (57) 741 (49) 622 (50) Bortfall 45 (2) 20 (2) 30 (2) 21 (2) Utbildning Universitets- eller högskoleutbildning 805 (40) 207 (20) 668 (44) 427 (34) Gymnasial utbildning 801 (40) 489 (48) 598 (39) 594 (48) Grundskola eller ej slutförd utbildning 393 (19) 309 (30) 245 (16) 210 (17) Bortfall 23 (1) 17 (2) 14 (1) 7 (1) Socioekonomisk indelning Högre tjänstemän 227 (11) 104 (10) 234 (15) 256 (21) Tjänstemän på mellannivå, lägre tjänstemän 841 (42) 225 (22) 712 (47) 396 (32) Facklärda arbetare, ej facklärda arbetare 936 (46) 671 (66) 555 (36) 561 (45) Egen företagare 0 (0) 2 (0) 0 (0) 1 (0) Bortfall 18 (1) 20 (2) 24 (2) 24 (2) Huvudsaklig arbetsgivare Privatägt företag 558 (28) 665 (65) 563 (37) 853 (69) Staten, region/landsting, kommun 1332 (66) 269 (26) 855 (56) 317 (26) Egen företagare 9 (0) 7 (1) 13 (1) 3 (0) Bortfall 123 (6) 81 (8) 94 (6) 65 (5) Inkomst kr 209 (10) 67 (6) 230 (15) 124 (10) kr 1478 (73) 580 (57) 957 (63) 523 (42) kr 335 (17) 375 (37) 338 (22) 591 (48) 8

10 3.4 Material Till den aktuella studien användes data från Hälsoresursprojektets första datainsamling För analys valdes följande enkätfråga ur frågekategorin Livshändelser; Har du under de senaste 12 månaderna varit med om något av följande?. Frågan bestod av 18 efterföljande svarsalternativ, där personerna kryssade i aktuella livshändelser (Bilaga 1). De olika livshändelserna berörde områden såsom hälsa, familjeliv/anhörigkrets, arbetsliv och ekonomi. Ett annat svarsalternativ som kunde kryssas för var Annan/andra viktiga händelser. Där hade personerna även möjlighet att skriva i en textruta vilka andra händelser de erfarit. Författarna till den aktuella studien har valt att ha kvar denna fråga, men exkluderat de manuellt skrivna svaren. Det sista svarsalternativet var Inget av ovanstående, som personerna kunnat markera om de inte haft någon livshändelse alls under det senaste året (Bilaga 1). 3.1 Internt bortfall Totalt var det 168 personer (3%) som inte markerat något alternativ alls på frågan om Livshändelser i Hälsoresursprojektets enkät (Bilaga 1). Med detta menas de personer som varken markerat någon specifik livshändelse eller alternativet Inget av ovanstående (Bilaga 1). I den aktuella studien har detta bortfall valts att betraktats som personer som inte har erfarit någon livshändelse alls under det senaste året. Vad gäller sociodemografisk data, fanns för den aktuella studien ett bortfall på 1-8% (Tabell 1). En del av dessa frågor, såsom ålder och födelseland, var registerdata och hade därför inget bortfall. 3.2 Databearbetning och analys Databearbetning och analys skedde med hjälp av det statistiska analysprogrammet PASW (Predictive Analytics Software), en version av SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) (22) på SND (Svensk Nationell Datatjänst) där rådatamaterialet fanns lagrat i databaser. Datanivån på materialet var nominalskaledata, varför icke-parametrisk statistik användes (20). Ett 95% konfidensintervall (KI) för proportioner beräknades för att presentera förekomsten av självrapporterade livshändelser hos kvinnor och män i de två undersökningsgrupperna (23). Konfidensintervallet användes även för att tolka skillnader i livshändelser. Vad gäller frekvens livshändelser har inga riktlinjer påträffats i litteraturen, det vill säga ingen litteratur har påvisat ett tydligt samband mellan antalet upplevda livshändelser och sjukfrånvaro. Därför valde författarna till den aktuella studien att beräkna medianvärdet för antalet upplevda livshändelser. Studiepopulationens medianvärde uppmättes till 1 upplevd livshändelse. Detta medianvärde användes som referenspunkt i analysen. En dikotomisering av materialet genomfördes sedan, vilket innebär att svarsalternativen delades upp i två möjliga värden (20). I detta fall delades livshändelserna upp i låg frekvens ( 1 livshändelser) och hög frekvens ( 2 livshändelser). Resultaten har redovisats i form av deskriptiv statistik, vilket betyder att data har sammanfattats med hjälp av exempelvis procentsatser för att bli mer kompakt och tolkningsbar (24). Dessa data har presenterats i löpande text, med stapeldiagram samt i form av frekvens- och korstabeller (20). 3.3 Etiska överväganden Hälsoresursprojektet har genomgått prövning i regionala etikprövningsnämnden i Göteborg (diarienummer för etisk prövning) (21). Genomförandet av Hälsoresursprojektet skedde efter att alla deltagare gett sitt informerade samtycke. Detta gjordes genom att de besvarade och skickade in enkäten. Vid utskick av enkäten bifogades ett brev till personerna, där studiens 9

11 metod och syfte förklarades, och forskningshuvudman presenterades. I brevet framkom även att deltagandet var frivilligt och att svaren skulle behandlas och redovisas konfidentiellt. Det klargjordes dessutom att utlämnade uppgifter skulle skyddas av sekretesslagen och personuppgiftslagen, samt att de skulle lagras på SCB och Göteborgs universitet (21). Bearbetning av data för den aktuella studien har av sekretesskäl skett på SND. Författarna hade vid databearbetningen enbart tillgång till material rörande den aktuella studiens syfte. Då materialet vid tidpunkten för den aktuella studien varit avidentifierat har det inte gått att utläsa vem som har svarat vad i enkäten. Risker och nytta med den aktuella studien har beaktats. En tänkbar risk är att deltagarna kan ha tyckt att det kändes obehagligt att svara på frågan om livshändelser i Hälsoresursprojektets enkät. Eftersom frågan berör områden som kan anses vara känsliga såsom skilsmässa, konflikter och sjukdomar kan det finnas en risk att den framkallar obehagliga minnen och känslor (Bilaga 1). Dock kan en risk också tänkas vara att undvika att ställa den här typen av frågor, eftersom problemen då inte synliggörs. Att personerna som har upplevt olika livshändelser får möjlighet att komma till tals kan betraktas som en nytta. Genom att det görs studier om livshändelser får arbetsterapeuter möjlighet att ta del av ämnet, vilket kan vara till nytta i deras arbete då de frekvent kommer i kontakt med personer som har upplevt olika typer av livshändelser (5). 10

12 4. RESULTAT 4.1 Förekomst av och skillnad i självrapporterade livshändelser hos undersökningsgrupperna Bland kvinnorna i de båda undersökningsgrupperna samt bland männen i den generella yrkesverksamma gruppen var den mest förekommande livshändelsen Fått ökat ansvar i arbetet. Av kvinnorna i den nyligen sjukskrivna gruppen rapporterade 23% detta, medan motsvarande andel hos kvinnorna i den generella yrkesverksamma gruppen var 26%. Hos männen i den generella yrkesverksamma gruppen var det 30% som angett samma svar. Bland männen i den nyligen sjukskrivna gruppen var den vanligaste livshändelsen däremot Råkat ut för svår sjukdom/olyckshändelse, vilket 27% rapporterat. Den livshändelse med lägst svarsfrekvens (0%) i båda undersökningsgrupperna var Haft barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Bland både kvinnor och män i den nyligen sjukskrivna gruppen samt för kvinnor i den generella yrkesverksamma gruppen hade även Blivit bostadslös en svarsfrekvens på 0% (Tabell 2). Av de personer som svarat Annan/andra viktiga livshändelser var 9% kvinnor och 6% män från den nyligen sjukskrivna gruppen, medan den generella yrkesverksamma gruppens motsvarande andel var 7% kvinnor och 4% män (Tabell 2). För båda undersökningsgrupperna fanns det en signifikant skillnad gällande byte av arbetsplats, försämrad ekonomi och att ha råkat ut för svår sjukdom/olyckshändelse. För kvinnor hade 18% (16 20) i den generella yrkesverksamma gruppen bytt arbetsplats jämfört med 13% (11 14) i den nyligen sjukskrivna gruppen. För män var det 17% (15 19) i den generella yrkesverksamma gruppen och 10% (9 12) i den nyligen sjukskrivna gruppen som hade bytt arbetsplats (Tabell 2). För kvinnornas var det en större andel i den nyligen sjukskrivna gruppen som rapporterat dödsfall i familj/vänkrets jämfört med den generella yrkesverksamma gruppen. Hos männen var det en större andel i den nyligen sjukskrivna gruppen som rapporterat att de fått minskat ansvar i arbetet, medan det i den generella yrkesverksamma gruppen var en större andel som rapporterat att de fått ökat ansvar i arbetet (Tabell 2). 11

13 Tabell 2: Andel självrapporterade livshändelser hos kvinnor respektive män i en nyligen sjukskriven grupp och i en generell yrkesverksam grupp. Andel i procent med 95% konfidensintervall (KI). Kvinnor, n = 3547 Män, n = 2260 Livshändelser Sjukskrivna Yrkesverksamma Sjukskrivna Yrkesverksamma n = 2022 n = 1525 n = 1022 n = 1238 % (95% KI) % (95% KI) % (95% KI) % (95% KI) Giftermål/blivit sambo 7 (6 8) 6 (5 7) 5 (4 7) 7 (5 8) Fått barn/adopterat barn 1 (0 1) 1 (1 2) 2 (2 3) 4 (3 5) Skilsmässa/separation 4 (4 5) 3 (2 4) 4 (3 5) 2 (2 3) Bytt bostadsort 7 (6 8) 8 (7 10) 7 (5 8) 9 (8 11) Haft barn med allvarliga problem 6 (5 7) 4 (3 5) 2 (2 3) 2 (1 3) Haft barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp 0 (0 1) 0 (0 1) 0 (0 1) 0 (0 1) Bytt arbetsplats 13 (11 14) ¹ 18 (16 20) ¹ 10 (9 12) ¹ 17 (15 19) ¹ Fått minskat ansvar i arbetet 5 (4 6) 3 (3 4) 6 (5 8) ¹ 3 (2 4) ¹ Fått ökat ansvar i arbetet 23 (21 25) 26 (24 28) 19 (16 21) ¹ 30 (27 32) ¹ Fått mycket försämrad ekonomi 10 (9 11) ¹ 6 (5 8) ¹ 10 (8 12) ¹ 6 (5 7) ¹ Blivit arbetslös 1 (1 2) 2 (1 3) 2 (1 3) 3 (2 4) Blivit bostadslös 0 (0 1) 0 (0 1) 0 (0 1) 1 (0 1) Haft allvarlig konflikt med närstående 11 (10 13) 9 (8 10) 8 (6 9) 8 (6 9) Haft allvarlig konflikt med någon annan 7 (6 8) 5 (4 6) 6 (5 8) 5 (4 6) Råkat ut för svår sjukdom/olyckshändelse 17 (16 19) ¹ 3 (2 4) ¹ 27 (24 30) ¹ 4 (3 5) ¹ Haft svår sjukdom/olyckshändelse i familj/vänkrets 17 (15 18) 13 (12 15) 11 (9 13) 8 (7 10) Haft dödsfall i familj/vänkrets 19 (18 21) ¹ 15 (13 17) ¹ 18 (15 20) 17 (15 19) Annan/andra viktiga livshändelser 9 (8 10) 7 (6 8) 6 (5 8) 4 (3 5) ¹ Skillnad mellan kvinnor och kvinnor respektive män och män i de två undersökningsgrupperna. Detta ska tolkas som att det är en skillnad mellan grupperna med 95% säkerhet om KI inte överlappar varandra. 12

14 4.2 Förekomst av och skillnad i frekvens av självrapporterade livshändelser hos undersökningsgrupperna Det vanligaste antalet upplevda livshändelser var 1 livshändelse hos kvinnorna i den nyligen sjukskrivna gruppen, vilket 32% angett. Hos kvinnorna i den generella yrkesverksamma gruppen var det vanligast med 0 livshändelser, som angetts av 34%. I båda grupperna hade 20% av kvinnorna angett 2 upplevda livshändelser. (Figur 2). I den nyligen sjukskrivna gruppen var det 13 personer (1%) och i den generella yrkesverksamma gruppen var det fem personer (<1%) som markerat 7 livshändelser. Åtta livshändelser hade markerats av sju personer (<1%) i den nyligen sjukskrivna gruppen och två personer (<1%) i den generella yrkesverksamma gruppen. I respektive grupp hade två personer (<1%) angett 9 upplevda livshändelser. Den högsta frekvensen av livshändelser som rapporterats bland kvinnorna var 16, vilket markerats av en kvinna (<1%) i den nyligen sjukskrivna gruppen. Dessa låga värden framgår dock inte i figuren. Andel personer (%) Sjukskrivna kvinnor Yrkesverksamma kvinnor Antal livshändelser Figur 2: Frekvens av självrapporterade livshändelser hos kvinnor i den nyligen sjukskrivna gruppen (n = 2022) samt i den generella yrkesverksamma gruppen (n = 1525). Andel i procent. 13

15 Hos männen i den nyligen sjukskrivna gruppen var 1 livshändelse det vanligaste antalet upplevda livshändelser, vilket 33% angett. I den generella yrkesverksamma gruppen var det vanligaste antalet livshändelser 0, angett av 35%. Beträffande 2 upplevda livshändelser var det 20% av männen i den nyligen sjukskrivna gruppen och 19% i den generella yrkesverksamma gruppen som angett detta. I respektive grupp hade två män (<1%) markerat 7 upplevda livshändelser. I den nyligen sjukskrivna gruppen hade fem personer (1%) och i den generella yrkesverksamma gruppen hade en person (<1%) angett 8 livshändelser. En man (<1%) i den generella yrkesverksamma gruppen hade markerat 9 livshändelser. Detsamma gällde 11 och 12 upplevda livshändelser. Bland männen var det högsta antalet livshändelser 16, som rapporterats av en man (<1%) i den generella yrkesverksamma gruppen. Dessa låga värden framgår dock inte i figuren. 40 Andel personer (%) Sjukskrivna män Yrkesverksamma män Antal livshändelser Figur 3: Frekvens av självrapporterade livshändelser hos män i den nyligen sjukskrivna gruppen (n = 1022) samt i den generella yrkesverksamma gruppen (n = 1238). Andel i procent. 14

16 Beträffande låg respektive hög frekvens av livshändelser fanns det ingen signifikant skillnad mellan grupperna, hos varken kvinnor eller män (Tabell 3). Med låg frekvens menas de personer som upplevt 1 livshändelser medan hög frekvens innebär de som upplevt 2 livshändelser. Tabell 3: Skillnad i frekvens av självrapporterade livshändelser hos kvinnor och män i en nyligen sjukskriven grupp samt i en generell yrkesverksam grupp. Andel i procent med 95% konfidensintervall (KI). Kvinnor, n = 3547 Män, n = 2260 Antal livshändelser Sjukskrivna Yrkesverksamma Sjukskrivna Yrkesverksamma n = 2022 n = 1525 n = 1022 n = 1238 % (95% KI) % (95% KI) % (95% KI) % (95% KI) Låg frekvens av livshändelser 58 (56 61) 63 (61 66) 61 (58 64) 65 (63 68) Hög frekvens av livshändelser 42 (39 44) 37 (34 39) 39 (36 42) 35 (32 38) 4.3 Skillnader i självrapporterade livshändelser mellan kvinnor och män Det fanns en signifikant skillnad mellan kvinnor och män i båda undersökningsgrupperna gällande att ha fått eller adopterat barn och att ha haft svår sjukdom/olyckshändelse i familj/vänkrets. Det fanns även en signifikant skillnad mellan kvinnor och män i den nyligen sjukskrivna gruppen i fråga om att ha haft barn med allvarliga problem, haft konflikt med närstående och råkat ut för svår sjukdom/olyckshändelse. I den generella yrkesverksamma gruppen fanns en signifikant skillnad mellan kvinnor och män vad gäller annan/andra livshändelser (Tabell 4). 15

17 Tabell 4: Skillnader i självrapporterade livshändelser mellan kvinnor och män i en nyligen sjukskriven grupp respektive en generell yrkesverksam grupp. Andel i procent med 95% konfidensintervall (KI). Sjukskrivna, n = 3044 Yrkesverksamma, n = 2763 Livshändelser Kvinnor Män Kvinnor Män n = 2022 n = 1022 n = 1525 n = 1238 % (95% KI) % (95% KI) % (95% KI) % (95% KI) Giftermål/blivit sambo 7 (6 8) 5 (4 7) 6 (5 7) 7 (5 8) Fått barn/adopterat barn 1 (0 1) ¹ 2 (2 3) ¹ 1 (1 2) ¹ 4 (3 5) ¹ Skilsmässa/separation 4 (4 5) 4 (3 5) 3 (2 4) 2 (2 3) Bytt bostadsort 7 (6 8) 7 (5 8) 8 (7 10) 9 (8 11) Haft barn med allvarliga problem 6 (5 7) ¹ 2 (2 3) ¹ 4 (3 5) 2 (1 3) Haft barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp 0 (0 1) 0 (0 1) 0 (0 1) 0 (0 1) Bytt arbetsplats 13 (11 14) 10 (9 12) 18 (16 20) 17 (15 19) Fått minskat ansvar i arbetet 5 (4 6) 6 (5 8) 3 (3 4) 3 (2 4) Fått ökat ansvar i arbetet 23 (21 25) 19 (16 21) 26 (24 28) 30 (27 32) Fått mycket försämrad ekonomi 10 (9 11) 10 (8 12) 6 (5 8) 6 (5 7) Blivit arbetslös 1 (1 2) 2 (1 3) 2 (1 3) 3 (2 4) Blivit bostadslös 0 (0 1) 0 (0 1) 0 (0 1) 1 (0 1) Haft allvarlig konflikt med närstående 11 (10 13) ¹ 8 (6 9) ¹ 9 (8 10) 8 (6 9) Haft allvarlig konflikt med någon annan 7 (6 8) 6 (5 8) 5 (4 6) 5 (4 6) Råkat ut för svår sjukdom/olyckshändelse 17 (16 19) ¹ 27 (24 30) ¹ 3 (2 4) 4 (3 5) Haft svår sjukdom/olyckshändelse i familj/vänkrets 17 (15 18) ¹ 11 (9 13) ¹ 13 (12 15) ¹ 8 (7 10) ¹ Haft dödsfall i familj/vänkrets 19 (18 21) 18 (15 20) 17 (15 19) 15 (13 17) Annan/andra viktiga livshändelser 9 (8 10) 6 (5 8) 7 (6 8) ¹ 4 (3 5) ¹ ¹ Skillnad mellan kvinnor och män inom varje grupp. Detta ska tolkas som att det är en skillnad mellan grupperna med 95% säkerhet om KI inte överlappar varandra. 16

18 5. DISKUSSION 5.1 Metoddiskussion Den aktuella studiens syfte var att studera förekomst och skillnader mellan självrapporterade livshändelser hos kvinnor och män i en nyligen sjukskriven grupp och i en generell yrkesverksam grupp. Med hänsyn till detta syfte valdes en kvantitativ metod, som ger svar på frågor som berör skillnader (25). Hade studien däremot syftat till att tolka och förstå upplevelser eller underliggande mönster hade en kvalitativ metod varit mer lämplig. En fördel med att välja en kvalitativ metod hade varit att författarna hade haft möjlighet att vara flexibla i undersökningsprocessen, genom att exempelvis få möjlighet att ställa följdfrågor för att få en djupare förståelse (26). Dock hade detta inte varit möjligt i den aktuella studien, på grund av studiepopulationens omfattning. Eftersom den aktuella studiens syfte handlade om att jämföra olika populationer var det lämpligare att använda en kvantitativ metod, då den ger ett generaliserbart resultat. Med generaliserbarhet menas att resultatet ska kunna gälla för en generell grupp av personer som betraktas som jämförbar med undersökningsgruppen (25). Den aktuella studien är en tvärsnittsstudie, vilket innebär att den ger en ögonblicksbild som talar om hur något ser ut vid ett specifikt tillfälle (20). Då den aktuella studien utgick från det första av Hälsoresursprojektets två datainsamlingstillfällen, gav det en ögonblicksbild av svarsfrekvensen. En svaghet med tvärsnittsstudier är att de inte kan säga något om orsak och verkan (20). Att materialet till den aktuella studien var insamlat av Hälsoresursprojektet och fanns tillgängligt på SND anser författarna vara en stor tillgång. Eftersom enkäter är tidskrävande att konstruera (27) och författarna hade begränsad tid till förfogande upplevdes det som underlättande att utgå från redan insamlad data. Om författarna själva behövt samla in data hade inte en så stor population, som i detta fall 5807 personer, kunnat nås. Att enkäter är en ekonomisk metod (27) anser författarna vara positivt då det i viss mån kan tänkas bidra till hållbar utveckling. En negativ aspekt med att använda redan insamlat datamaterial var att författarna inte hade någon möjlighet att påverka frågornas utformning i enkäten. Hälsoresursprojektets enkät utarbetades bland annat med frågor som var baserade på reliabilitetsoch validitetstestade frågeformulär (21). Med validitet hos en studie menas att den undersöker det som var avsett att undersökas, medan reliabilitet innebär att undersökningen har skett på ett tillförlitligt sätt (25). Författarna anser att den aktuella studien har god validitet, då syftet och dess frågeställningar har kunnat besvaras. Vid enkätstudier är det svårt att kontrollera tillförlitligheten i förväg, men det är viktigt att enkäten utformas på ett sätt som gör den lätt att besvara (25). För att undvika att personer hoppar över frågor eller anger fler svarsalternativ än vad som efterfrågats gäller det att formulera frågorna så att de inte kan missuppfattas. Huruvida enkäten har god reliabilitet eller ej kan inte avgöras förrän resultaten analyserats (25). Om författarna haft möjlighet att utforma enkätfrågan hade det förtydligats, genom exempelvis understrykning, att det handlade om vilka livshändelser som upplevts under de senaste 12 månaderna. Dessutom hade alternativet Inget av ovanstående ändrats till Ingen livshändelse. Detta för att undvika att personer som markerat Annan/andra viktiga händelser även markerar Inget av ovanstående (Bilaga 1). Författarna tycker även att det hade varit intressant att 17

19 undersöka de manuellt skrivna svaren som hörde ihop med svarsalternativet Annan/andra viktiga händelser, då dessa hade gett en tydligare bild av vilka livshändelser personerna upplevt. Anledningen till att dessa svar exkluderades var för att det betraktades som ett alltför tidskrävande arbete att analysera dem. Författarna tror att personer som har valt att fylla i denna textruta kan ha gjort det för att förtydliga en redan markerad livshändelse. Att analysera dessa svar tror författarna hade kunnat ge en indikation på hur väl enkätfrågan var utformad och om risk för missuppfattning förelåg. Vid utformningen av en enkät är det viktigt att beakta antalet frågor så att de inte blir för många (27). Författarna tror att en alltför lång enkät kan medföra en risk för ett större bortfall, då personerna inte orkar genomföra enkäten om den verkar tidskrävande. Hälsoresursprojektets enkät innehöll totalt 86 frågor, vilket författarna anser vara mycket. Att enkäten var omfattande tror författarna kan ha bidragit till det stora externa bortfallet. Författarna tror även att frågor som kommer i slutet på en sådan omfattande enkät riskerar att få ett större bortfall, då personerna kan tänkas tröttna efter ett visst antal frågor. Den fråga som analyserats i den aktuella studien var placerad som nummer 70 i Hälsoresursprojektets enkät, vilket betyder att den kom i slutet. Trots den aktuella studiens låga interna bortfall tror författarna att frågans placering kan ha varit en bidragande orsak till bortfallet. Samtidigt är det väsentligt att svåra eller känsliga frågor inte placeras för tidigt i en enkät, utan att frågorna går från allmänna till mer personliga (27). Av denna anledning förstår författarna varför frågan om livshändelser placerats i slutet av Hälsoresursprojektets enkät. Vad gäller det interna bortfallet i den aktuella studien, har detta beaktats men varit svårt att tolka på grund av enkätfrågans konstruktion. Av denna anledning valde författarna att betrakta dem som inte svarat på frågan om Livshändelser som personer som inte upplevt några livshändelser under det senaste året. Då det interna bortfallet låg på 3%, tror författarna inte att det påverkade resultatet nämnvärt. I den aktuella studien inkluderades personer som hade en anställning, då syftet var att undersöka skillnader mellan en nyligen sjukskriven grupp och en generell yrkesverksam grupp. Genom att exkludera personer som inte angivit Arbetar som anställd som huvudsaklig sysselsättning blev risken mindre att personer som var borta från arbetet av andra skäl, såsom föräldraledighet, kom med i studien. Något som kan ha påverkat den aktuella studiens resultat är det externa bortfallet. Författarna tror framför allt att det stora bortfallet hos personer födda utanför Sverige kan ha påverkat resultatet, då författarna tänker sig att personer som flyttar till andra länder ofta upplever stora förändringar. Ytterligare en faktor som kan ha påverkat resultatet är att personer kan ha markerat både specifika livshändelser och alternativet Inget av ovanstående. Författarna har inte haft möjlighet att ta ställning till detta. Av den anledningen har Inget av ovanstående i dessa fall lagts till som en extra livshändelse i statistiken. Detta kan betraktas som en brist med den aktuella studien. 18

20 En dikotomisering av svarsalternativen gjordes för att lättare kunna göra en jämförelse mellan personer med låg respektive hög frekvens av livshändelser. Eftersom dikotomiseringen baserades på det uträknade medianvärdet av antalet upplevda livshändelser, anser författarna att resultatet kan betraktas som tillförlitligt. För att jämföra skillnader i livshändelser beräknades ett 95% konfidensintervall, vilket innebär att sannolikheten är 95% att studiepopulationen ligger inom ett visst intervall (20). Det är viktigt att beakta detta då det föreligger en risk på 5% att studiepopulationen inte ligger inom detta intervall. Att två personer har rapporterat att de upplevt 16 livshändelser under det senaste året, anser författarna kunna bero på en feltolkning av frågan. Då medianvärdet av frekvensen livshändelser uppmättes till 1 upplevd livshändelse, framstår 16 som högt i jämförelse. Författarna tror att personerna kan ha missuppfattat att det rörde sig om livshändelser upplevda under de senaste 12 månaderna, och istället trott att det handlade om en längre tidsperiod. En risk med den aktuella studien kan vara att så kallade konfounders uppstått. Med detta menas att det kan skapas felaktiga samband mellan orsak och verkan, vilket gör att missvisande slutsatser kan dras (28). För den aktuella studien kan en tänkbar konfounder vara socioekonomisk indelning, då livshändelser visat sig vara vanligare hos personer med låg socioekonomisk status (17). Ett samband har även kunnat påvisas mellan socioekonomisk indelning och sjukfrånvaro (29, 30). Hög utbildning, position och inkomst har kunnat förknippas med en låg grad av sjukfrånvaro bland både kvinnor och män (29). Då ingen kontrollberäkning av konfounders för den aktuella studien gjorts, föreligger en risk för missvisande slutsatser. 5.2 Resultatdiskussion Resultatet visar att det hos både kvinnor och män var en större andel i den generella yrkesverksamma gruppen som hade bytt arbetsplats, jämfört med den nyligen sjukskrivna gruppen. Däremot var det en större andel hos både kvinnor och män i den nyligen sjukskrivna gruppen som rapporterat att de fått försämrad ekonomi samt att de råkat ut för svår sjukdom eller olyckshändelse. Bland männen hade en större andel i den nyligen sjukskrivna gruppen rapporterat att de hade fått minskat ansvar i arbetet, medan en större andel i den generella yrkesverksamma gruppen rapporterat att de fått ökat ansvar i arbetet. Bland kvinnorna var det en större andel i den nyligen sjukskrivna gruppen som haft dödsfall i familj eller vänkrets. Mellan könen fanns det för båda undersökningsgrupperna skillnader beträffande bland annat Haft svår sjukdom/olyckshändelse i familj/vänkrets, vilket en större andel kvinnor än män anger. Hos både kvinnor och män var det i den aktuella studien en mindre andel av dem som bytt arbete som blivit sjukskrivna. I en studie (31) framkommer att sjukskrivna kvinnor har haft ett fåtal byten av arbetsgivare, arbetsuppgifter och arbetsplatser under sina yrkesliv. Studien visar även att missnöje över arbetsplatsen samt få arbetsplatsbyten är stora riskfaktorer för sjukskrivning. Att personer i den nyligen sjukskrivna gruppen i högre grad rapporterat att de fått sämre ekonomi jämfört med personer i den generella yrkesverksamma gruppen, kan vara en fråga om orsak och verkan. Eftersom sjukskrivning innebär att den sjukskrivnes huvudsakliga inkomstkälla ersätts med sjukpenning (32), kan det tyckas vara rimligt att de nyligen sjukskrivna rapporterat att de 19

21 fått sämre ekonomi än de generellt yrkesverksamma. Många sjukskrivna personer upplever att deras finansiella situation har påverkats negativt av sjukskrivningen (33). Samtidigt kan det tänkas att personer blivit sjukskrivna på grund av att de fått försämrad ekonomi, då detta kan betraktas som en stressfylld livshändelse. I den aktuella studien fanns även en skillnad mellan grupperna i fråga om att ha råkat ut för svår sjukdom eller olyckshändelse. Detta kan också betraktas som en fråga om orsak och verkan. Stressfyllda livshändelser, såsom förluster eller separationer, är en bidragande faktor till utvecklandet av depressiva sjukdomar (34). Samtidigt visar en studie (33) att sjukskrivning har en negativ påverkan på personers livssituation, varför det kan tänkas att det i detta fall kan vara svårt att identifiera orsak och verkan. Sjukskrivning kan anses påverka personers livssituation, då den kan medföra att deras vanor och rutiner förändras. Personer planerar ofta sina dagar utifrån sina dagliga aktiviteter, såsom exempelvis arbetet (35). Detta medför att personer kan få struktur och återkommande rutiner, vilket ger meningsfullhet i vardagen. Bland männen i den aktuella studien fanns det en signifikant skillnad mellan grupperna beträffande att ha fått ökat eller minskat ansvar i arbetet. Detta kan tänkas bero på att mäns hälsa tenderar att påverkas av arbetsrelaterad stress (17). I jämförelse med kvinnor sätter män ett högre värde på sin arbetsroll (36). Även många kvinnor i den aktuella studien hade markerat livshändelsen Fått ökat ansvar i arbetet, dock fanns ingen signifikant skillnad mellan undersökningsgrupperna. En studie (31) visar att mental och fysisk stress som överstiger en persons kapacitet är en stor riskfaktor för sjukskrivning. Även brist på inflytande i arbetet kan tänkas vara en bidragande orsak till sjukskrivning, då forskning (9, 37, 38) påvisar ett samband mellan lågt inflytande på arbetsplatsen och sjukskrivning. Ett dåligt organisationsklimat ökar risken för sjukskrivning hos både kvinnor och män (39). Ju större rättvisa det är på arbetsplatsen, desto mindre troligt är det att en stressig livshändelse får en långsiktig negativ effekt på en persons hälsa (40). I båda grupperna var det en större andel kvinnor än män i den aktuella studien som rapporterat Haft svår sjukdom/olyckshändelse i familj/vänkrets. I en studie (41) framkommer det att kvinnor i högre grad än män upplever hälsoproblem på grund av sjukdom eller dödsfall i familjen. Kvinnor har ofta huvudansvaret för uppgifter rörande familj och hushåll (36, 42). Detta kan vara anledningen till att kvinnorna i större utsträckning än männen i den aktuella studien rapporterat livshändelser som rör familj och anhörigkrets. En studie (42) visar att det hos kvinnor finns ett samband mellan att ha huvudansvaret för hushåll och familj och att vara långtidssjukskriven. I en annan studie (31) framkommer att kvinnor med huvudansvar för sina barn kan förknippas med långtidssjukskrivning. Detta kan betraktas som orsaken till att det var fler kvinnor än män i den nyligen sjukskrivna gruppen som haft barn med allvarliga problem. Kvinnor som lägger mycket tid på familjen på bekostnad av andra aktiviteter, såsom fritidsaktiviteter, kan ha ett obalanserat aktivitetsmönster (3). Obalans i aktivitet är något som orsakar sämre hälsa och ökad stress (35). I den aktuella studien rapporterade en stor andel av personerna i den nyligen sjukskrivna gruppen 1 upplevd livshändelse medan en stor andel i den generella yrkesverksamma gruppen rapporterade 0 upplevda livshändelser. Detta resultat är väsentligt att beakta då det tyder på att de nyligen sjukskrivna har upplevt fler livshändelser än de generellt yrkesverksamma. 20

22 Den aktuella studiens resultat visar att många nyligen sjukskrivna kvinnor rapporterade Haft barn med allvarliga problem samt Haft svår sjukdom/olyckshändelse i familj/vänkrets, vilket överensstämmer med tidigare studier (16, 17). De nyligen sjukskrivna männen i den aktuella studien har i relativt hög grad rapporterat Fått minskat ansvar i arbetet samt Fått ökat ansvar i arbetet, något som också överensstämmer med tidigare studier (16, 17). I en tidigare studie (16) beskrivs att skilsmässa, allvarlig sjukdom, olycka eller död hos en släkting är betydande faktorer för sjukskrivning hos män. Detta bekräftas dock inte i den aktuella studien. 5.3 Slutsats Den aktuella studien undersöker förekomst och skillnader i självrapporterade livshändelser i en nyligen sjukskriven grupp och i en generell yrkesverksam grupp i Västra Götalands län. Resultatet visar bland annat att de nyligen sjukskrivna har upplevt fler livshändelser än de generellt yrkesverksamma. Resultatet visar även att kvinnorna i högre grad rapporterar livshändelser rörande familj och anhörigkrets medan männen i högre grad rapporterar livshändelser kopplade till arbetet. Den aktuella studien kan tänkas bidra med användbar kunskap om livshändelser och dess betydelse vid sjukskrivning. Då relativt lite litteratur om livshändelser kopplat till hälsa och sjukskrivning påträffats, kan vidare forskning inom området behövas. Inom arbetsterapi läggs stor vikt på personers dagliga aktiviteter, vanor och roller, vilka kan påverkas av olika livshändelser. Eftersom obalans i aktivitetsmönstret samt förändring av personers vanor och roller kan tänkas orsaka sjukskrivning, har arbetsterapeuten en väsentlig roll för sjukskrivna personer. Med hjälp av arbetsterapeutiska insatser skulle ohälsotalet kunna sänkas ytterligare i Sverige. 21