Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi

Transkript

1 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi EXAMENSARBETE I ARBETSTERAPI, 15 hp Hösten 2009 Grundnivå (C) Inom arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Titel: Förekomst och skillnader i utförandet av fritidsaktiviteter hos incident sjukskrivna och en anställd generell befolkning. Författare: Handledare: Johanna Andersson Emelie Söderberg Kristina Holmgren Med Dr. leg. Arbetsterapi Examinator: Lisbeth Claesson Med. Dr. leg. arbetsterapeut Bakgrund: I Sverige finns det ett stort antal personer som är sjukskrivna. Sjukskrivning leder till att många områden av personens liv påverkas negativt, så som ekonomin, det sociala umgänget, strukturen i vardagen och utförandet av fritidsaktiviteter. Tidigare forskning visar att fritidsaktiviteter har en positiv inverkan på människors generella hälsa och arbetsterapeuter arbetar utifrån att människor återfår sin hälsa fortare om de är involverade i en aktivitet. Det finns däremot ingen forskning som författarna har kännedom om som visar om utförandet av fritidsaktiviteter har något samband med sjukskrivning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomst och skillnader i utförandet av fritidsaktiviteter hos en grupp med incident sjukskrivna personer och en anställd generell befolkning, samt undersöka om det fanns några skillnader i fördelningen mellan grupperna och mellan könen. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på befintligt statistiskt material från hälsoresursprojektet, en vetenskaplig undersökning som studerar samband mellan arbete, hälsa och sjukskrivning. Materialet till projektet har samlats in genom en enkätundersökning under våren I studien inkluderades 6162 personer, vilka var indelade i två grupper. En grupp med incident sjukskrivna och en anställd generell befolkningsgrupp. Gruppen med incident sjukskrivna bestod av 3094 personer. Den anställda generella befolkningen bestod av 3068 personer. Inklusionskriterien för studien var förvärvsarbetande. Resultat: De mest förekommande fritidsaktiviteterna i de båda grupperna var att vara ute i naturen och umgås med vänner. En skillnad fanns angående sport, idrott och motionsaktiviteter vilket en större andel av den anställda generella befolkningen utfört än den incident sjukskrivna hos både kvinnor (79 % mot 73 %) och män (66 % mot 61 %). Studien visar att det var en större andel av kvinnorna än männen som utfört fritidsaktiviteter. En betydande skillnad fanns i de båda grupperna angående aktiviteten gått på idrottsevenemang där 14 % av kvinnorna och 25 % av männen utfört aktiviteten. En större andel av kvinnorna har skrivit dagbok, dikt, artiklar, blogg (p=0,001).

2 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi RESEARCH PROJECT IN OCCUPATIONAL THERAPY, 15 credits Autumn 2009 First cycle (C) Within Occupational Therapy programme, 180 credits Title: Prevalence and differences in the performance of leisure activities among people on incident sick-leave and an employed general population. Author: Supervisor: Johanna Andersson Emelie Söderberg Kristina Holmgren PhD. Reg. OT Examiner: Lisbeth Claesson PhD. Reg. OT Background: In Sweden, there are a large number of people who are on sick leave. Being on sick leave can negatively affect many areas of the person s life such as economy, social relations, structures of daily life and the performance of leisure activities. Previous research shows that an engagement in various leisure activities has a positive impact on human health and occupational therapists believe that people regain their health more quickly if they are involved in some kind of activity. There is no research the authors are aware of that indicates that performance in leisure activities and taking sick leave are related. Purpose: The purpose of this study was to analyze the prevalence and differences in the performance of leisure activities in a group with people on incident sick leave and an employed general population, and analyze whether there are any differences in distribution between the two groups and gender. To participate in the study they had to have an employment. Method: The study is a quantitative cross-sectional study, based on existing statistical data from the health resource project, a scientific study that examines the impact between work, health and sick leave. The material was collected through a survey in the spring of The study included 6162 persons, which were divided into two groups. One group with people on incident sick leave and one group with an employed general population. The group of people on incident sick consisted of 3094 persons. The employed general population consisted of 3068 persons. An inclusion criterion was to be employed. Results: The most common leisure activities in the two groups were outdoor activities and to spend time with friends. There was one significant difference between the two groups regarding sports and fitness activities which a larger proportion of the employed general population had performed than the group of people on incident sick leave, among both women (79% vs. 73%) and men (66% vs. 61%). The study shows that there were a higher proportion of the women who had performed leisure activities. A significant difference existed in the two groups regarding the activity visit sports events, between women (14%) and men (25%). A larger proportion of the women has written diary, poems, articles or blogs (p=0,001). Keywords: Leisure Activities, sick leave, occupational therapy

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND...1 SYFTE...3 METOD...3 DESIGN...3 HÄLSORESURSPROJEKTETS PROCEDUR OCH URVAL...3 Externt bortfall...4 UNDERSÖKNINGSGRUPP...5 MATERIAL...6 INTERNT BORTFALL...7 DATABEARBETNING OCH ANALYS...8 ETISKA ÖVERVÄGANDEN...8 RESULTAT...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. FÖREKOMST AV FRITIDSAKTIVITETER...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. SKILLNADER I UTFÖRANDET AV FRITIDSAKTIVITETER...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. FÖREKOMST AV NÖJDHET...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. SKILLNAD I NÖJDHET...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. DISKUSSION...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. METODDISKUSSION...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. RESULTATDISKUSSION...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. SLUTSATS...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. REFERENSER...8 BILAGA

4 Bakgrund Människan är av naturen aktiv och spenderar en stor del av livet engagerad i olika aktiviteter (1). Arbetsterapi handlar om att gynna människans naturliga aktivitetsutförande (2), då människor återfår sin hälsa fortare om de är involverade i en aktivitet (3, 4). Ett engagemang i en för individen meningsfull aktivitet kan skapa en känsla av syfte och mål i livet samt påverka och bidra till definitionen av vem man är och på så sätt vara en avgörande faktor för hälsan (3). Ett engagemang i kreativa aktiviteter har en positiv inverkan på självförtroendet, hanteringen av negativa tankar och vid känslor av stress (5). Hur en aktivitet utförs påverkas av det sociokulturella sammanhanget, individens fysiska hälsa och tiden som finns avsatt för aktiviteten (1). Lika viktigt som det är att vara engagerad i olika aktiviteter är det att ha en bra balans mellan aktivitet och återhämtning (6). Enligt en studie av Håkanssons finns det positiva samband mellan en tillfredsställande aktivitetsbalans och tillfredsställelse med livet som helhet (6). Aktivitetsbalans innebär att individen upplever sig ha en tillfredsställande balans i och mellan de dagliga aktiviteterna och efterföljande återhämtning. Det innebär också att individen har en variation av aktiviteter i sitt dagliga liv, vilket innebär både betalt, ickebetalt arbete, lustfyllda aktiviteter och vila (6). Människan spenderar en stor del av sitt liv engagerad i olika fritidsaktiviteter och begreppet fritid är ett väl använt begrepp inom arbetsterapi (2, 3, 7, 8). Enligt Kielhofner kan aktivitet delas in i tre områden vilka är arbete, egenvård och lek (1). Under området lek ryms fritid, som innefattar de aktiviteter en individ utför för sitt eget välmående och inte på grund av några krav (1). Fritid beskrivs enligt Christiansen som tiden för de aktiviteter en person väljer att göra och som inte innebär arbete eller personlig vård (3). Fritid kan även beskrivas som en subjektiv upplevelse som fokuserar mer på ett sinnestillstånd än på själva aktiviteten (3). Det kan då till exempel innebära ett engagemang i en valfri aktivitet som är rolig och som skapar en känsla av mening (3). Fritid kan enligt Christiansen delas in i två termer: ledig fritid och seriös fritid. Med ledig fritid menas något som är njutbart, kortvarigt och omedelbart belönande (3). Med seriös fritid menas sådana aktiviteter som kräver ansträngning, speciell kunskap eller träning och som ger en långvarig känsla av nytta, så som hobbyaktiviteter eller volontärarbete (3). Under dessa aktiviteter är det inte ovanligt att individen upplever en känsla av Flow. Flow uppstår när en individs engagemang helt och hållet är riktat till den givna aktiviteten och uppfattningen av tid och rum upphör (9). I den arbetsterapeutiska modellen The Canadian Model of Occupational Performance (CMOP), definieras fritid som tid för de aktiviteter som innebär socialt umgänge, kreativitet, lek eller sport (10). I CMOP delas fritid in i termerna stillsam, aktiv och social fritid. I stillsam fritid ingår exempelvis aktiviteterna måla eller läsa. I aktiv fritid ingår att vara ute i naturen, resa eller utöva sport. Social fritid kan innebära att gå på fest, umgås med vänner eller tala i telefon (10). Den aktuella studien utgår ifrån definitionen av fritid i CMOP. Det finns en skillnad mellan kvinnor och män angående vilka fritidsaktiviteter de utför (11, 12). Enligt en rapport från statens offentliga utredningar (SOU) är de fritidsaktiviteter kvinnor främst utför; textilslöjd, sjunga i kör, besöka bio, teater och konstutställningar samt vara ute i naturen, medan männen främst utför utomhussporter, fritidsfiske, trä och metallslöjd samt spelar instrument (11). Den största skillnaden finns inom till exempel textil-, trä- och metallslöjd vilket enligt litteraturen är könstypiska verksamheter (11). Kvinnors och mäns fritidsaktiviteter påverkas mycket av kultur och tradition (13). Kvinnor och män kan även ha olika uppfattning om huruvida en given aktivitet är en fritidsaktivitet eller inte (12). Det kan bero på att mäns arbetstid och fritid är tydligt åtskilda då män oftast utför en syssla i taget, 1

5 medan kvinnor ofta utför flera sysslor samtidigt, vilket innebär att fritiden då blir mer splittrad och svårdefinierad (12). Kvinnors arbete är mer jämnt fördelat på betalt förvärvsarbete och obetalt hem och hushållsarbete, medan den största delen av arbetet som utförs av män sker mot betalning (14). Kvinnor utför betydligt mer oavlönat arbete än män och det handlar då framförallt om hemarbete (15). Kvinnor ägnar dubbelt så mycket tid som män till hem och hushållsarbete och sköter i huvudsak den vardagliga omsorgen om barnen (14). Det innebär att kvinnor arbetar mer utspritt över dagen och veckan och därmed inte har lika mycket ren fritid som män (14). Vid en sammanslagning av avlönat och oavlönat arbete är kvinnornas totala arbetstid 74 timmar per vecka medan männens är 67 timmar per vecka (14). Hur män och kvinnor fördelar arbete och fritid är en fråga om jämställdhet (13). Dubbelarbetet som det avlönade och det oavlönade arbetet innebär för kvinnor, har en negativ inverkan på deras hälsa på grund av att de upplever en högre grad av stress (15). Fritidsaktiviteter har en positiv inverkan på människors generella hälsa (7, 8, 16, 17). Ett engagemang i en fritidsaktivitet kan hjälpa en individ att bibehålla en balanserad och hälsosam livsstil, då de ofta känner en samhörighet med den valda aktiviteten (7). Individer som är motiverade till att engagera sig i fritidsaktiviteter upplever också att de återhämtar sig bättre i vardagen (8). Ett mer frekvent engagemang i lustfyllda fritidsaktiviteter ger en positiv effekt på såväl personens fysiska som psykiska välmående. Det resulterar i att stressfulla livshändelser ger en mindre negativ effekt på personen (16). Det kan även hjälpa en individ att uppfylla viktiga psykologiska behov (2). Vad varje individ väljer att utföra för aktiviteter på sin fritid påverkas av en mängd olika faktorer som intresse, ålder, tid, socialt umgänge, ekonomi och kön (17). Sverige lägger varje år stora resurser på sjukskrivningar. Under år 2008 var det personer i Sverige som någon gång varit sjukskrivna, varav en högre andel var kvinnor (13). En förlust av arbetet på grund av sjukskrivning kan ha negativa effekter på personen genom att det påverkar livsstilen och utförandet av fritidsaktiviteter och leder till en känsla av utanförskap och skuld (18). Sjukskrivning kan även leda till en obalans i aktivitetsutförandet, vilket innebär att individen har ett engagemang i för få eller för många aktiviteter, det kan i sin tur leda till att individen upplever stress (6). I en studie av Holmgren är en lägre grad av stress associerad med en högre grad av upplevd hälsa (19). Att vara engagerad i flera aktiviteter och livsuppgifter gynnar hälsan så länge den totala belastningen inte blir för stor (15) och individen upplever en balans mellan aktivitet, arbete och vila. Hur individen upplever sin egen hälsa beror även på kön och social och etnisk bakgrund. De som har visat sig må sämst är kvinnor som blivit arbetslösa i ung ålder och som kommer från socialt missgynnande miljöer (15). Det stora antalet sjukskrivningar och dess negativa påverkan på aktivitetsutförandet och den upplevda hälsan visar på behovet av att identifiera bidragande orsaker till sjukskrivning. Det för att kunna sätta in förebyggande åtgärder för att reducera sjukfrånvaron. Det finns tidigare forskning som visar att ett engagemang i olika fritidsaktiviteter har en positiv inverkan på hälsan (7, 8, 17, 18). Däremot finns det ingen tidigare forskning som författarna har kännedom om, som visar om utförandet av fritidsaktiviteter har något samband med sjukskrivning. Det skulle därför vara av intresse att få en fördjupad kunskap om hur utförandet av fritidsaktiviteter ser ut hos en grupp med incident sjukskrivna personer och hur de ser ut hos en anställd generell befolkning, för att se om det finns några skillnader mellan grupperna. Eftersom tidigare forskning visat att det finns könsskillnader i utförandet av fritidsaktiviteter (11, 12, 14, 15) är det även av intresse att titta på om det finns några skillnader mellan könen. 2

6 Syfte Syftet är att undersöka förekomst och skillnader i utförandet av fritidsaktiviteter hos en grupp med incident sjukskrivna personer och en anställd generell befolkning, samt undersöka om det finns några skillnader i fördelningen mellan grupperna och mellan könen. Frågeställningar: 1. Hur ser förekomsten av fritidsaktiviteter ut hos incident sjukskrivna och en anställd generell befolkning? 2. Finns det någon skillnad mellan incident sjukskrivna och en anställd generell befolkning angående hur ofta fritidsaktiviteterna utförs? 3. Finns det någon skillnad inom varje grupp mellan män och kvinnor avseende hur ofta fritidsaktiviteterna utförs? 4. Finns det någon skillnad mellan incident sjukskrivna och en anställd generell befolkning angående hur nöjda de är med sina fritidsaktiviteter? 5. Finns det någon skillnad inom varje grupp mellan män och kvinnor i hur nöjda de är med sina fritidsaktiviteter? Metod Design Till den aktuella tvärsnittsstudien som är baserad på hälsoresursprojektets befintliga statistiska material har en kvantitativ ansats valts (20, 21). Hälsoresursprojektets procedur och urval Under våren 2008 startade Hälsoresursprojektet, en vetenskaplig undersökning som studerar samband mellan arbete, hälsa och sjukskrivning (21). Projektet undersöker vilka individuella, organisatoriska och samhälleliga faktorer som påverkar om en person blir sjukskriven samt vilka faktorer som påverkar om sjukskrivna personer återgår i arbete. Hälsoresursprojektet är en longitudinell gruppstudie, som utfördes genom enkätutskick (21). En gruppstudie innebär en jämförelse mellan två eller fler definierade grupper (20). Insamlingarna påbörjades och avslutades Enkäten utformades av Göteborgs universitet och genomgick ett test hos statistiska centralbyråns SCB:s laboratorium. Frågeenkäten innehöll frågor om sociodemografiska faktorer, fysisk och mental hälsa, sjukskrivning, arbetsliv, familjeförhållanden, fritidsaktiviteter och livsstil. Målpopulationen var personer i åldrarna år. Vid enkätutskicket var dessa personer folkbokförda i Västra Götaland. Hälsoresursprojektets studiepopulation bestod av bland annat två grupper, en generell befolkningsgrupp och en arbetsgivaranmäld sjukskrivningsgrupp. För att ta fram personer till sjukskrivningsgruppen gjordes ett konsekutivt urval i försäkringskassans register över sjukskrivna under perioden till Eftersom arbetsgivaren betalar ut 3

7 ersättning de första 14 dagarna, är det i den arbetsgivaranmälda sjukskrivningsgruppen personer som varit sjukskrivna mer än 14 dagar. Till den arbetsgivaranmälda sjukskrivningsgruppen skickades 6140 enkäter ut, varav svarsfrekvensen var på 3310 personer (53,9 %). För att få fram personerna till den generella befolkningsgruppen drogs ett obundet slumpmässigt urval (OSU) från SCB register över totalbefolkningen bland personer i åldrarna som var folkbokförda i Västra Götalands län. Enkäter skickades ut till 7984 personer varav svarsfrekvensen var på 4027 personer (50,4 %). Materialet från Hälsoresursprojektet fanns dokumenterat på Svensk Nationell Datatjänst i Göteborg. Externt bortfall I den arbetsgivaranmälda sjukskrivningsgruppen fanns ett externt bortfall på 2830 personer (46,1 %). Det fanns i den generella befolkningsgruppen ett externt bortfall på 3957 personer (49,6 %). Det totala bortfallet var på 7279 personer (48,2 %). Bortfallet var störst bland personer i åldrarna år, med låg inkomst < SEK, ensamboende och födda utanför norden. Det var ett högre bortfall bland männen. 4

8 Undersökningsgrupp Inklusionskriterier för den här studien var förvärvsarbetande. Exklusionskriterier var studerande, förtidspensionerade, föräldralediga, arbetssökande, hemarbetande, i arbetsmarknadspolitiskåtgärd och personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. Undersökningsgruppen för den här studien bestod av 3660 kvinnor och 2502 män, framförallt i åldrarna Den mest förekommande inkomsten är SEK. Majoriteten kommer från nordiska länder. Majoriteten arbetar heltid och som anställda (Tabell 1). Grupperna kallades i den aktuella studien incident sjukskrivna och en anställd generell befolkning. Gruppen med incident sjukskrivna bestod av 2034 kvinnor och 1060 män. Den anställda generella befolkningen bestod av 1626 kvinnor och 1442 män (Tabell 1). Totalt bestod undersökningsgrupperna av 41 % män och 59 % kvinnor. Medelåldern i den totala undersökningsgruppen var 46 år och medianvärdet 47 år. Medelåldern för kvinnorna var 45 år och för männen 46 år. Tabell 1 Socio-demografisk data hos gruppen med incident sjukskrivna och gruppen med en anställd generell befolkning, n=6162. Incident sjukskrivna n=3094 Anställd generell befolkning n=3068 Kvinna n=2034 ( %) Man n=1060 ( %) Kvinna n=1626 ( %) Man n=1442 ( %) Ålder år 208 (10) 125 (12) 234 (15) 224 (16) år 415 (20) 160 (15) 348 (21) 319 (22) år 545 (27) 267 (25) 446 (27) 389 (27) år 866 (43) 508 (48) 598 (37) 510 (35) Bruttolön/År (10) 67 (6) 268 (17) 169 (12) (73) 598 (57) 993 (61) 597 (41) (17) 395 (37) 365 (22) 676 (47) Födelseland Nordiska länder 1866 (92) 931 (88) 1523 (94) 1318 (91) Övriga länder 168 (8) 129 (12) 103 (6) 124 (9) Huvudsaklig sysselsättning Arbetar som anställd 2022 (99) 1022 (96) 1525 (94) 1238 (86) Egen företagare 12 (1) 38 (4) 101 (6) 204 (14) Heltid/deltid* Heltid 1259 (63) 933 (90) 1082 (68) 1330 (93) Deltid 734 (37) 98 (10) 514 (32) 95 (7) *Det finns ett internt bortfall. 5

9 Material Till studien användes 11 frågor om fritid. Nio av dem handlade om i vilken grad undersökningsgruppen utfört olika fritidsaktiviteter under de senaste tolv månaderna (Bilaga 1). För att belysa stillsam fritid valdes aktiviteterna skrivit dagbok/dikt/artiklar/blogg, fotograferat/filmat och använt dator/tv-spel. För att belysa aktiv fritid valdes aktiviteterna utövat sport/idrott/annan motion, varit ute i naturen och utövat motionsaktiviteter minst 30 minuter. För att belysa social fritid valdes aktiviteterna gått på bio, teater eller museum, umgåtts med vänner och gått på idrottsevenemang. För att ta reda på i vilken grad undersökningsgruppen var nöjda med sina fritidsaktiviteter valdes frågorna: I vilken grad är du nöjd med dina kultur- och fritidsaktiviteter och Händer det att du har svårt att få tiden att gå. De första åtta frågorna angående hur undersökningsgruppen utfört fritidsaktiviteter under det senaste året, har besvarats enligt en fyragradig ordinalskala (Bilaga 1). För bearbetning av data dikotomiserades svarsalternativen. Vid dikotomiseringen delades svarsalternativen för de åtta variablerna angående kultur- och fritidsaktiviteter in så att svarsalternativen Minst en gång i veckan och Minst en gång i månaden dikotomiserades till Ofta och svarsalternativen Minst en gång i kvartalet och Mer sällan eller aldrig dikotomiserades till Mer sällan. Svarsalternativen för variabeln Motionsaktiviteter minst 30 minuter delades in så att svarsalternativen 4 gånger i veckan, 2-3 gånger i veckan och 1 gång i veckan dikotomiserades till Ofta och svarsalternativen Någon gång per månad och Aldrig dikotomiserades till Mer sällan. Svarsalternativen för variabeln Nöjd med egna kultur- och fritidsaktiviteter delades in så att svarsalternativen I mycket hög grad och I hög grad dikotomiserades till Nöjd och svarsalternativen Delvis, I ringa grad och I mycket ringa grad dikotomiserades till Inte nöjd. Svarsalternativen för variabeln Svårt att få tiden att gå delades in så att svarsalternativen Ja ofta och Ja ibland dikotomiserades till Ja och svarsalternativen Nej sällan och Nej aldrig/nästan aldrig dikotomiserades till Nej. 6

10 Internt bortfall Det interna bortfallet på de olika frågorna varierade mellan 1-7 %. Bland såväl kvinnorna som männen var det ett något högre bortfall i gruppen med incident sjukskrivna än i den anställda generella befolkningen. I båda grupperna var det ett något högre bortfall bland männen än bland kvinnorna. Bortfallet var högst för variabeln skrivit dagbok, dikt, artiklar, blogg och varierade där mellan 3-7 %. Variablerna med lägst bortfall var motionsaktiviteter minst 30 minuter och nöjd med egna kultur- och fritidsaktiviteter på 1 % för samtliga grupper (Tabell 2). Tabell 2 Internt bortfall angående fritidsaktiviteter hos gruppen med incident sjukskrivna och gruppen med en anställd generell befolkning, n=6162. Incident sjukskrivna n=3094 Anställd generell befolkning n=3068 Kvinnor n=2034 (%) Män n=1060 (%) Kvinnor n=1626 (%) Män n=1442 (%) Fotograferat/filmat 81 (4) 52 (5) 48 (3) 38 (3) Skrivit dagbok/dikt/artiklar 83 (4) 69 (7) 62 (4) 46 (3) Dator/TV-spel 74 (4) 56 (5) 44 (3) 40 (3) Utövat sport/idrott/motion 76 (4) 52 (5) 33 (2) 36 (2) Varit ute i naturen 38 (2) 27 (3) 19 (1) 22 (2) Motionsaktiviteter minst 30 minuter Gått på idrottsevenemang 26 (1) 15 (1) 19 (1) 11 (1) 80 (4) 55 (5) 46 (3) 44 (3) Umgåtts med vänner 45 (2) 31 (3) 14 (1) 26 (2) Besökt bio/teater/museum Nöjd med egna kulturoch fritidsaktiviteter Haft svårt att få tiden att gå 68 (3) 58 (5) 38 (2) 37 (3) 25 (1) 14 (1) 14 (1) 12 (1) 24 (1) 18 (2) 13 (1) 15 (1) 7

11 Databearbetning och analys Demografisk information om undersökningsgruppen togs fram. För bearbetning och analys av materialet användes PASW (Predictive Analytics Software), som är ett dataprogram för statistiska analyser (22). Resultatet presenterades i valida procent. För att testa skillnad i proportioner mellan grupperna användes Pearson s Chi square test (23, 24, 25). Resultaten presenterades i deskriptiv text och tabeller. Signifikansnivån var satt till ett p värde av 0,05. Etiska överväganden På hälsoresursprojektets frågeenkät fanns information om studiens bakgrund och syfte (21). Det fanns även information om var uppgifterna hämtats från. Det var frivilligt att delta i studien och samtliga uppgifter var skyddade av personuppgiftslagen och sekretesslagen. Materialet avidentifierades och levererades till Göteborgs universitet och är konfidentiellt. Jämförelser är endast gjorda på gruppnivå och inte på individnivå. Hälsoresursprojektet prövades i etiska nämnden. Hänvisning till nummer Dnr för etisk prövning (Bilaga 2). Resultat Förekomst av fritidsaktiviteter Redovisning av förekomst i utförandet av fritidsaktiviteter hos den incident sjukskrivna gruppen och den anställda generella befolkningen visar att de aktiviteterna som var mest förekommande i de båda grupperna var umgåtts med vänner och varit ute i naturen. Bland kvinnorna var det 89 % i den incident sjukskrivna gruppen 90 % och i den anställda generella befolkningen som uppgav att de ofta varit ute i naturen. Motsvarande resultat för männen var 83 % respektive 81 %. Bland kvinnorna var det 91 % i båda grupperna som uppgav att de ofta umgåtts med vänner. Bland männen var det 87 % i den incident sjukskrivna gruppen respektive 88 % i den anställda generella befolkningen som svarade att de ofta umgåtts med vänner. Aktiviteten som var minst förekommande var besökt bio, teater eller museum där 9 % av kvinnorna i båda grupperna utfört aktiviteten. Resultatet för samma fråga bland männen var 6 % i den incident sjukskrivna gruppen respektive 10 % i den anställda generella befolkningen uppgav att de ofta utfört aktiviteten under de senaste 12 månaderna (Tabell 3 och 4). 8

12 Skillnader i utförandet av fritidsaktiviteter Redovisning av skillnader mellan kvinnor och män i den incident sjukskrivna gruppen visar att det fanns en signifikant skillnad mellan kvinnorna (24 %) och männen (8 %) när det gäller aktiviteten skrivit dagbok, dikt, artiklar eller blogg (p=0,001). Det fanns även en signifikant skillnad mellan kvinnorna (73 %) och männen (61 %) angående aktiviteten utfört sport, idrott eller motionsaktiviteter (p=0,001). Det var ytterligare en signifikant skillnad mellan kvinnorna (14 %) och männen (25 %) angående aktiviteten gått på idrottsevenemang (p=0,001) (Tabell 3). Tabell 3 Förekomst och skillnader i utförandet av fritidsaktiviteter hos incident sjukskrivna kvinnor, n=2034 och män, n=1060. Incident sjukskrivna Kvinnor Män n (%) n (%) p Fotograferat, filmat Ofta 821 (42) 395 (39) 0,135 Mer sällan 1132 (58) 613 (61) Skrivit dagbok/dikt/artiklar Ofta 470 (24) 84 (8) 0,001 Mer sällan 1481 (76) 907 (92) Dator/TV-spel Ofta 752 (38) 447 (45) 0,001 Mer sällan 1208 (62) 557 (55) Utövat sport/idrott/motion Ofta 1429 (73) 612 (61) 0,001 Mer sällan 529 (27) 396 (39) Varit ute i naturen Ofta 1782 (89) 856 (83) 0,001 Mer sällan 214 (11) 177 (17) Motionsaktiviteter minst 30 min Ofta 1192 (59) 574 (55) 0,019 Mer sällan 816 (41) 471 (45) Gått på idrottsevenemang Ofta 273 (14) 252 (25) 0,001 Mer sällan 1681 (86) 753 (75) Umgåtts med vänner Ofta 1809 (91) 892 (87) 0,001 Mer sällan 180 (9) 137 (13) Besökt bio/teater/museum Ofta 172 (9) 58 (6) 0,004 Mer sällan 1794 (91) 944 (94) 9

13 Redovisning av skillnader mellan kvinnor och män i den anställda generella befolkningen visar att det fanns en signifikant skillnad mellan kvinnorna (19 %) och männen (10 %) angående aktiviteten skrivit dagbok, dikt, artiklar eller blogg (p=0,001). Ytterligare en signifikant skillnad fanns mellan kvinnorna (79 %) och männen (66 %) angående sport, idrott eller motionsaktiviteter (p=0,001). Det fanns ytterligare en signifikant skillnad mellan kvinnorna (14 %) och männen (25 %) angående aktiviteten gått på idrottsevenemang (p=0,001) (Tabell 4). Tabell 4 Förekomst och skillnader i utförandet av fritidsaktiviteter hos kvinnor, n=1626 och män, n=1442 i en anställd generell befolkning. Anställd generell befolkning Kvinnor Män n (%) n (%) p Fotograferat, filmat Ofta 741 (47) 615 (44) 0,084 Mer sällan 837 (53) 789 (56) Skrivit dagbok/dikt/artiklar Ofta 300 (19) 136 (10) 0,001 Mer sällan 1264 (81) 1260 (90) Dator/TV-spel Ofta 564 (36) 608 (43) 0,001 Mer sällan 1018 (64) 794 (57) Utövat sport/idrott/motion Ofta 1253 (79) 928 (66) 0,001 Mer sällan 340 (21) 478 (34) Varit ute i naturen Ofta 1448 (90) 1157 (81) 0,001 Mer sällan 159 (10) 263 (19) Motionsaktiviteter minst 30 min Ofta 1027 (64) 819 (57) 0,001 Mer sällan 580 (36) 612 (43) Gått på idrottsevenemang Ofta 218 (14) 344 (25) 0,001 Mer sällan 1362 (86) 1054 (75) Umgåtts med vänner Ofta 1467 (91) 1244 (88) 0,005 Mer sällan 145 (9) 172 (12) Besökt bio/teater/museum Ofta 149 (9) 137 (10) 0,733 Mer sällan 1439 (91) 1268 (90) 10

14 Redovisning av skillnader mellan kvinnorna i den incident sjukskrivna gruppen gentemot den anställda generella befolkningen visar att det fanns en signifikant skillnad mellan kvinnorna i den incident sjukskrivna gruppen (42 %) och den anställda generella befolkningen (47 %) när det gäller aktiviteten fotograferat eller filmat (p=0,003). Det fanns även en signifikant skillnad mellan den incident sjukskrivna gruppen (73 %) och den anställda generella befolkningen (79 %) angående sport, idrott eller motionsaktiviteter (p=0,001). Det var ytterligare en signifikant skillnad mellan den incident sjukskrivna gruppen (24 %) och den anställda generella befolkningen (19 %) angående aktiviteten skrivit dagbok, dikt, artiklar eller blogg (p= 0,001) (Tabell 5). Tabell 5 Förekomst och skillnad i utförandet av fritidsaktiviteter hos kvinnor i en grupp med incident sjukskrivna, n=2034 och en anställd generella befolkning, n=1626. Kvinnor Incident sjukskrivna Anställd generell befolkning n (%) n (%) p Fotograferat, filmat Ofta 821 (42) 741 (47) 0,003 Mer sällan 1132 (58) 837 (53) Skrivit dagbok/dikt/artiklar Ofta 470 (24) 300 (19) 0,001 Mer sällan 1481 (76) 1264 (81) Dator/TV-spel Ofta 752 (38) 564 (36) 0,096 Mer sällan 1018 (62) 794 (64) Utövat sport/idrott/motion Ofta 1429 (73) 1253 (79) 0,001 Mer sällan 529 (27) 340 (21) Varit ute i naturen Ofta 1782 (89) 1448 (90) 0,418 Mer sällan 159 (10) 263 (19) Motionsaktiviteter minst 30 min Ofta 1192 (59) 1027 (64) 0,005 Mer sällan 580 (36) 612 (42) Gått på idrottsevenemang Ofta 273 (14) 218 (14) 0,882 Mer sällan 1681 (86) 1362 (86) Umgåtts med vänner Ofta 1809 (91) 1467 (91) 0,955 Mer sällan 180 (9) 145 (9) Besökt bio/teater/museum Ofta 172 (9) 149 (9) 0,512 Mer sällan 1794 (91) 1439 (91) 11

15 Redovisning av skillnader mellan männen i den incident sjukskrivna gruppen gentemot den anställda generella befolkningen som visar att det var 39 % av männen i den incident sjukskrivna gruppen och 44 % av den anställda generella befolkningen som fotograferat eller filmat (p=0,023). Det var 61 % av den incident sjukskrivna gruppen och 66 % av den anställda generella befolkningen som utövat sport, idrott eller motionsaktiviteter (p=0,008) (Tabell 6). Tabell 6 Förekomst och skillnad i utförandet av fritidsaktiviteter hos män i en grupp med incident sjukskrivna, n=1060 och en anställd generell befolkning, n=1442. Män Incident sjukskrivna Anställd generell befolkning n (%) n (%) p Fotograferat, filmat Ofta 395 (39) 615 (44) 0,023 Mer sällan 613 (61) 789 (56) Skrivit dagbok/dikt/artiklar Ofta 84 (8) 136 (10) 0,292 Mer sällan 907 (92) 1260 (90) Dator/TV-spel Ofta 447 (45) 608 (43) 0,573 Mer sällan 1018 (55) 794 (57) Utövat sport/idrott/motion Ofta 612 (61) 928 (66) 0,008 Mer sällan 396 (39) 478 (34) Varit ute i naturen Ofta 856 (83) 1157 (81) 0,377 Mer sällan 177 (17) 263 (19) Motionsaktiviteter minst 30 min Ofta 574 (55) 819 (57) 0,254 Mer sällan 471 (45) 612 (43) Gått på idrottsevenemang Ofta 252 (25) 344 (25) 0,793 Mer sällan 753 (75) 1054 (75) Umgåtts med vänner Ofta 892 (87) 1244 (88) 0,391 Mer sällan 145 (13) 172 (12) Besökt bio/teater/museum Ofta 58 (6) 137 (10) 0,001 Mer sällan 944 (94) 1268 (90) 12

16 Förekomst av nöjdhet Redovisning av förekomst av nöjdhet hos den incident sjukskrivna gruppen och den anställda generella befolkningen hos både kvinnor och män visar att det var en minoritet av undersökningsgrupperna som uppgav att de var nöjda med sina fritidsaktiviteter och som upplevt att de haft svårt att få tiden att gå på sin fritid. I den incident sjukskrivna gruppen var det 38 % av kvinnorna och 46 % av männen som uppgav att de var nöjda med sina fritidsaktiviteter. I den anställda generella befolkningen var resultatet på samma fråga 43 % av kvinnorna och 48 % av männen. I den incident sjukskrivna gruppen var det 18 % av kvinnorna och 23 % av männen som upplevt att de haft svårt att få tiden att gå på sin fritid. I den anställda generella befolkningen var resultatet på samma fråga 14 % av kvinnorna och 17 % av männen. Skillnad i nöjdhet I den incident sjukskrivna gruppen fanns det en signifikant skillnad mellan könen där 38 % av kvinnorna och 46 % av männen uppgav att de var nöjda med sina fritidsaktiviteter (p=0,001). Det var 23 % av männen som uppgav att de haft svårt att få tiden att gå på sin fritid och 18 % av kvinnorna (p=0,001). I den anställda generella befolkningen var det 43 % av kvinnorna och 48 % av männen som uppgav att de var nöjda med sina fritidsaktiviteter (p=0,001). I samma grupp var det 14 % av kvinnorna och 17 % av männen som uppgav att de haft svårt att få tiden att gå (p=0,034). Bland kvinnorna var det 38 % av den incident sjukskrivna gruppen och 43 % av den anställda generella befolkningen som uppgav att de var nöjda med sina kultur- och fritidsaktiviteter (p=0,004). Det var 18 % av kvinnorna i den incident sjukskrivna gruppen och 14 % av kvinnorna i den anställda generella befolkningen som uppgav att de haft svårt att få tiden att gå på sin fritid (p=0,003). Bland männen var det ingen skillnad mellan grupperna angående hur nöjda de var med sina fritidsaktiviteter. Det var 23 % av den incident sjukskrivna gruppen och 17 % av den anställda generella befolkningen som uppgav att de haft svårt att få tiden att gå på sin fritid (p=0,001). Diskussion Metoddiskussion Syftet med studien var att undersöka förekomst och skillnader i utförandet av fritidsaktiviteter hos en grupp med incident sjukskrivna och en anställd generell befolkning. För att nå en bred population och ha möjlighet att kvantifiera och generalisera resultatet gjordes en kvantitativ tvärsnittsstudie, på hälsoresursprojektets befintliga statistiska material (20). Frågorna angående fritidsaktiviteter i hälsoresursprojektet svarade mot den aktuella studiens syfte och frågeställningar och ansågs därför relevanta. Metodvalet och utformning av frågeställningar 13

17 påverkades även av tillgången till data. Det urval som gjordes från det befintliga statistiska materialet var frågorna angående fritidsaktiviteter. Sedan tidigare vet man att det finns en skillnad mellan kvinnor och män i utförandet av fritidsaktiviteter (17). Det ansågs därför relevant att jämföra kvinnor och män var för sig, för att inte få ett missvisande resultat pga. en sned könsfördelning. Det ansågs även relevant att undersöka hur skillnaderna mellan kvinnor och män såg ut i den aktuella studien. Vid kvantitativa metoder brukar generaliserbarheten vara stor, eftersom exakt samma frågor ställs till en stor grupp människor med hjälp av en enkät (24). Studien kan därmed återskapas vid ett annat tillfälle på en annan grupp människor (24). Hade en kvalitativ metod använts hade det inte varit möjligt att generalisera resultatet, eftersom man då undersöker företeelser som inte kan mätas med siffror eller generaliseras till större sammanhang (20, 25). Vid en kvalitativ metod hade man däremot kunnat få en djupare förståelse för fritidsaktiviteternas betydelse och inverkan på det vardagliga livet, vilket hade varit en fördel då olika individer upplever olika fritidsaktiviteter på olika sätt. En annan fördel med den valda metoden var tillgången till det färdiga statistiska materialet som användes som grund till studien. Att materialet redan var insamlat möjliggjorde att en bredare population kunde nås, och att mer tid kunde läggas på övriga delar av arbetet. I och med att frågorna redan fanns kunde ett noggrant urval av frågorna till den aktuella studien göras under arbetets gång. Fördelen med att använda sig av en enkätundersökning mot att göra en intervjuundersökning är att det är billigare och att individerna i undersökningsgruppen själva kan välja när de vill svara på frågorna (25). En nackdel med en enkätundersökning är att det inte finns någon som kan förtydliga frågorna vid eventuella oklarheter vilket däremot är möjligt vid en intervjuundersökning. Det innebär att det finns en större risk vid en enkätundersökning att frågorna tolkas olika av olika individer (25). Vid en enkätundersökning finns det risk att en grupp individer faller bort från studien på grund av olika orsaker som gör att de inte har möjlighet att fylla i en enkät till exempel på grund av språksvårigheter (25). I och med att uttaget till de båda grupperna gjordes ett tag innan själva ifyllnaden av enkäten skedde, kan det inte heller garanteras att personerna i respektive grupp under ifyllnaden fortfarande är respektive inte är sjukskrivna. Det kan vara så att ett antal individer i den incident sjukskrivna gruppen återgått till arbetet då de fyllde i enkäten och att ett antal i den anställda generella befolkningen i själva verket blivit sjukskrivna då de valde att fylla i enkäten. Det externa bortfallet var störst hos personer i åldrarna 19-30, ensamboende, låginkomsttagare och personer födda utanför norden. Hade det externa bortfallet varit lägre och mer jämnfördelat hade resultatet i den aktuella studien varit mer tillförlitligt. En tvärsnittsstudie beskriver hur det ser ut vid ett specifikt tillfälle, och nackdelen är att det inte går att dra några slutsatser om orsakssamband (26). För att ha möjlighet att göra det hade det krävts en longitudinell studie vilket inte hade varit möjligt att genomföra på tiden som fanns utsatt för studien (26). Inklusions- och exklusionskriterier gjordes för att resultatet inte skulle bli missvisande på grund av att de som antogs ha en anställning var borta från arbetet av en annan orsak än sjukskrivning till exempel mammaledighet eller förtidspensionering. Nackdelen med de valda inklusions- och exklusionskriterier var att grupperna blev mindre och att den generella befolkningen inte blev generell utan en anställd generell befolkning. För att ha möjlighet att jämföra proportionerna av svaren mot varandra dikotomiserades svarsalternativen (27, 28). Vid dikotomoseringen sattes två eller flera svarsalternativ ihop till ett gemensamt svarsalternativ för att underlätta den statistiska analysen. En risk som finns vid dikotomisering är att viss information går förlorad då det är författarna som bestämmer vilka svarsalternativ som hör till vad. Det innebär att det inte blir samma bredd på svarsalternativen och en del nyanser försvinner, det kan därför bli svårare att dra slutsatser från resultatet. 14

18 En fördel med att presentera resultatet med hjälp av korstabellerna var att det gav en bra överblick över förekomst och skillnad för varje variabel hos de båda grupperna och därmed underlättade analyserna av resultatet. En studies validitet avser om den mäter det den är avsedd att mäta (20). Frågorna i hälsoresursprojektet togs fram med hjälp av instrument som är validitets- och reliabilitetstestade (21). De var inte framtagna speciellt för att svara mot den aktuella studiens syfte. För att mäta det studien syftade till att mäta och därmed belysa olika sorters fritidsaktiviteter, valdes frågor till aktuell studie ut efter CMOP s indelning; stillsam, aktiv och social fritid. För att få en jämn fördelning av olika sorters fritidsaktiviteter valdes tre aktiviteter till varje del ut. För att belysa stillsam fritid valdes aktiviteterna skrivit dagbok/dikt/artikel/blogg, fotograferat/filmat och använt dator/tv-spel. För att belysa aktiv fritid valdes aktiviteterna utövat idrott/sport/motion, varit ute i naturen och utövat motionsaktiviteter minst 30minuter. För att belysa social fritid valdes aktiviteterna besökt bio/teater/museum, umgåtts med vänner och gått på idrottsevenemang. Variablerna angående om de var nöjda med sin fritid och om de haft svårt att få tiden att gå på sin fritid valdes för att få en ökad inblick i om de utförde de fritidsaktiviteter de själva ville och för att se hur de upplevde sitt nuvarande aktivitetsutförande. En studies reliabilitet avser om den är pålitlig och samma resultat skulle kunna nås i en annan studie (25). För frågorna angående i vilken grad undersökningsgrupperna utfört fritidsaktiviteter under det senaste året, bör svaren tolkas med viss försiktighet, då det kan vara svårt att minnas exakt hur det varit under den tidigare delen av året. Resultatet kan även ha påverkats av årstiden för insamlingarna vilka skedde under våren, även om frågorna avser hur undersökningsgruppen utfört fritidsaktiviteterna under det senaste året. Det finns många bakomliggande faktorer som kan ha påverkat resultatet, såkallade confounders, vilket innebär att det går inte går att avgöra vilken av faktorerna som egentligen har lett till resultatet (25, 26). De bakomliggande faktorerna kan till exempel vara kön, ålder, vikt, socioekonomiska faktorer och anledning till sjukskrivning (25, 26). För att kunna säga om det fanns ett samband mellan de undersökta variablerna, hade en eliminering av dessa faktorer behövts (29), vilket inte var möjligt på tiden som fanns avsatt för studien. Då individerna i den incident sjukskrivna gruppen redan haft erfarenhet av att vara sjukskriven när de fyllde i enkäten, kan det ha påverkat dem även i hur de skattade sina tidigare fritidsaktiviteter. Det finns olika definitioner på vad fritid är och olika personer har olika upplevelser av det, vilket gör det svårt att klart skilja på vad som är arbete och vad som är fritid (17). Resultatet kan därför ha påverkats av underökningsgruppens personliga åsikter om vad fritid är. Dessa hade tydligare kunnat framgå vid en kvalitativ studie. Det finns skäl att anta att några av de resultat som var statistiskt signifikanta kan generaliseras till liknande befolkningsgrupper. Det fanns däremot resultat som var signifikanta trots att det endast var 3-5 % skillnad mellan variablerna, vilket kan tyda på att de endast var slumpmässiga utfall. Vid användandet av Chi-två test spelar urvalets storlek och antalet variabler roll (25). De resultat som har valts att presenteras är de med störst procentuell skillnad då det fanns vissa resultat med slumpmässig signifikans. Resultatdiskussion Resultatet har gett svar på frågeställningarna i studiens syfte. Resultatet visar att de fritidsaktiviteter som utförts i högst grad i de båda grupperna var att umgås med vänner och 15

19 vara ute i naturen. Det fanns inga stora skillnader mellan grupperna. Studien visar att det var en större andel av kvinnorna som utfört fler fritidsaktiviteter än av männen. Det fanns en signifikant skillnad angående sport, idrott och motionsaktiviteter vilket en större andel av den anställda generella befolkningen utfört än den incident sjukskrivna hos både kvinnor (79 % mot 73 %) och män (66 % mot 61 %). Det kan bero på att man håller sig friskare fysiskt och psykiskt om man utför motionsaktiviteter i högre grad (30). Det är en aktiv fritidsaktivitet som enligt en studie gjord av Joudrey och Wallace har en positiv inverkan på individens mentala hälsa (31). Det kan även vara så att individerna i den incident sjukskrivna gruppen haft erfarenhet av sjukskrivning sedan tidigare och att de just på grund av sin sjukdom inte haft möjlighet att utöva fysiska aktiviteter i samma utsträckning som de annars hade gjort. Trots att frågorna avser hur individerna utfört fritidsaktiviteter under det senaste året, kan även dagsformen påverka individerna i hur de skattar sitt aktivitetsutförande, så att de även skattar sitt tidigare aktivitetsutförande efter hur det varit under den senaste perioden. Det betyder att de incident sjukskrivna i själva verket kan ha utfört sport, idrott och motionsaktiviteter i högre grad under det senaste året än de rapporterat. Resultatet kan även förklaras av att uttaget till de båda grupperna gjordes ett tag innan själva ifyllnaden av enkäten skedde och att det därmed inte kan garanteras att personerna i respektive grupp under ifyllnaden fortfarande är respektive inte är sjukskrivna. Det kan vara så att ett antal individer i den incident sjukskrivna gruppen återgått till arbetet då de fyllde i enkäten och att ett antal i den anställda generella befolkningen i själva verket blivit sjukskrivna då de valde att fylla i enkäten. Det kan ha gett ett missvisande resultat vid jämförelsen mellan de två grupperna. Bland kvinnorna var det en större andel av den anställda generella befolkningen (43 %) än av den incident sjukskrivna gruppen (38 %) som var nöjda med sina fritidsaktiviteter. Det kan bero på att individerna i den anställda generella befolkningen haft en jämnare balans i utförandet av fritidsaktiviteter och därför upplevt en högre fredsställelse med livet som helhet (6). Bland kvinnorna var det en större andel av den incident sjukskrivna gruppen (24 %) som utfört aktiviteten skrivit dagbok, dikt, artiklar eller blogg än den anställa generella befolkningen (19 %) (p=0,001). Det är en stillsam aktivitet, och de enda aktiviteter som en större andel av den incident sjukskrivna gruppen utfört. Enligt Joudrey och Wallaces studie har stillsamma fritidsaktiviteter inte lika positiva effekter på hälsan som aktiva och sociala fritidsaktiviteter (31). Bland såväl kvinnorna som männen var det en större andel av den anställda generella befolkningen som fotograferat eller filmat vilket också är en stillsam fritidsaktivitet, men som kräver en något större ansträngning. Bland männen var det en något större andel av den anställda generella befolkningen (10 %) än den incident sjukskrivna gruppen (6 %) som besökt bio, teater eller museum (p=0,001). Aktiviteten räknas till social fritid som enligt Joudrey och Wallaces studie påverkar den mentala hälsan positivt (31). Social fritid även kan ha en terapeutisk inverkan på individen när den är i en stressad situation (33). Som Holmgrens studie visade är en lägre grad av stress associerad med en högre grad av upplevd hälsa (19) och en belastning av hög stress kan i längden leda till en ökad risk för en rad olika kroniska sjukdomar (34). Ett engagemang i fritidsaktiviteter överlag kan ses som en copingstrategi för att hantera stress, genom att det ger individen andrum från det som är orsaken till stressen (35). I båda grupperna bland både kvinnorna och männen var det en högre andel som uppgav att de inte var nöjda med vilka fritidsaktiviteter de utfört. Det skulle även kunna bero på att de haft för få eller för många fritidsaktiviteter i sitt liv, det vill säga en obalans i sitt aktivitetsutförande (6). Att det bland kvinnorna var en större andel av den anställda generella 16

20 befolkningen (43 %) än den incident sjukskrivna gruppen (38 %) som var nöjda med sina fritidsaktiviteter (p=0,004), kan bero på att individerna i den incident sjukskrivna gruppen haft en större obalans i sitt aktivitetsutförande (6). Det kan även innebära att de inte utfört de aktiviteter de själva önskar. För att uppleva en god hälsa är det viktigt att utföra de aktiviteter som är betydelsefulla för varje individ (17). Enligt Håkansson är det inte ovanligt att en sjukskrivning leder till en obalans i aktivitetsutförandet (6). För de flesta vuxna människor är arbetet en betydande del av livet då det leder till en inkomst, socialt umgänge och struktur och på så sätt är en bidragande faktor till en god hälsa (32). Bland männen var det en större andel av de incident sjukskrivna (23 %) än den anställda generella befolkningen (17 %) som upplevt att de haft svårt att få tiden att gå på sin fritid (p=0,001), vilket kan bero på att de haft för få aktiviteter i sitt liv. Att det i såväl den incident sjukskrivna gruppen som i den anställda generella befolkningen var en större andel av kvinnorna som utfört fler fritidsaktiviteter, kan delvis bero på att kvinnor och män har olika uppfattning om huruvida en given aktivitet är en fritidsaktivitet eller inte (12) och därmed skattat dem olika. Det kan även bero på att kvinnorna utför för många fritidsaktiviteter i förhållande till alla övriga åtaganden de tagit på sig(14). Kvinnor ägnar dubbelt så mycket tid som män till hushållsarbete och sköter till största delen om den vardagliga omsorgen om barnen. Det innebär att kvinnor utför ett dubbelarbete och att deras totala arbetstid blir mycket högre än männens (14). Skillnaden i arbetsbördan mellan kvinnor och män visar sig i upplevelser av stress och konflikter, då kvinnorna upplever en högre stress och känner sig mer tyngda av den totala arbetsbördan än vad män gör (14). Ett resultat av detta kan vara att en större andel av männen i såväl den incident sjukskrivna gruppen (46 % mot 38 %) som i den anställda generella befolkningen (48 % mot 43 %) var nöjda med sina fritidsaktiviteter. I och med att männens totala arbetsbörda är mindre (14) kan det ha resulterat i att de utfört ett lagom antal fritidsaktiviteter i förhållande till arbetsbördan. Det var en större andel av kvinnorna såväl i den incident sjukskrivna gruppen (73 % mot 61 %) som den anställda generella befolkningen (79 % mot 66 %) som utfört sport, idrott och motionsaktiviteter, stödjer inte tidigare forskning som visat att män motionerar mer än vad kvinnor gör (36). I båda grupperna var det en större andel av kvinnorna som utfört aktiva fritidsaktiviteter medan det inte fanns så stora skillnader mellan könen angående de stillsamma och sociala aktiviteterna. Resultaten stödjer tidigare forskning som visar att det finns skillnader mellan kvinnor och mäns utförande av fritidsaktiviteter (11, 17). Aktiviteterna som berörts i tidigare studier var inte samma som i den aktuella studien med undantag från besökt bio, teater eller museum. De aktiviteter som kvinnor främst utfört enligt tidigare studier var textilslöjd, varit ute i naturen, besökt bio, teater och konstutställningar samt sjungit i kör. Medan männen främst utfört utomhussporter, fritidsfiske, trä och metallslöjd samt spelat instrument (11). Slutsats Denna studie har undersökt förekomst och skillnader i utförandet av fritidsaktiviteter hos en grupp med incident sjukskrivna personer och en anställd generell befolkning, samt undersökt om det fanns några skillnader i fördelningen mellan grupperna och mellan könen. Resultatet visar att det var en större andel av kvinnorna än männen som utfört fler fritidsaktiviteter. Från ett kliniskt perspektiv vore det i framtida studier fördelaktigt att ta reda på orsaken till att männen engagerar sig i färre fritidsaktiviteter. Som arbetsterapeut är det viktigt att hjälpa individer att skapa förutsättningar för en bra balans mellan aktivitet och vila. Resultatet har 17

21 visat att det inte fanns några stora skillnader mellan de två grupperna. På grund av att en longitudinell studie inte var möjlig och några orsakssamband därmed inte kunde dras behövs det mer forskning inom ämnet. 18

22 Referenser 1. Kielhofner G. A model of human occupation: theory and application. Baltimore, MD: Lippincott Williams & Wilkins; Christiansen C, Baum C. Occupational therapy: enabling function and well-being: Slack Thorofare NJ; Christiansen C, Townsend EA. Introduction to occupation: the art and science of living. 1st ed. ed. Upper Saddle River, NJ: Prentice Hall; Sumsion T, Blank A. The Canadian Model of Occupational Performance. I: Duncan AS. Foundations for Practice in Occupational Therapy. London: Elsevier; Sid Griffiths S. The experience of creative activity as a treatment medium. J Ment Health Feb;17(1): Håkansson C, Lissner L, Björkelund C, Sonn U, Engagement in patterns of daily occupations and perceived health among women of working age. Scand J Occup Ther. 2009;16(2): Suto M. Leisure in Occupational therapy. Can J Occup Ther Dec; 65 (5): Lloyd C, King R. The association between leisure motivation and recovery. Aust Occup Ther J 2007 Mars (54): Csikszentmihalyi M. Finna flow. Bokförlaget natur och kultur. Stockholm; Hagedorn R. Foundations for practice in occupational therapy. New York: Churchill Livingstone; Fritid I förändring om kön och förändring av fritidsresurser, SOU 1996:3 Stockholm; Fria val. Om kön, makt och fritid. Delbetänkande av fritidsaktiviteter, SOU 1995:145. Stockholm Försäkringskassan. [Hemsida på internet]. Stockholm: [Uppdaterad: 2009; citerad: ]. Tillgänglig från: Frankenhaeuser M. Kvinnligt, manligt, stressigt. Höganäs: AB Wiken; Östling P, Danielsson M, Diderichsen F, Härenstam A, Lindberg G. Kön och ohälsa: en antologi om könsskillnader ur ett folkhälsoperspektiv. Lund: Studentlitteratur;

23 16. Pressman SD, Matthews KA, Cohen S, Martire LM, Scheier M, Baum A, et al. Association of enjoyable leisure activities with psychological and physical well-being. Psychosom Med Sep; 71(7): Friberg S, Jonsson ML. Fritidskunskap. Stockholm: Liber AB; Floderus B, Göransson S, Alexanderson K, Aronsson G. Self-estimated life situation in patients on long-term sick leave. J Rehab Med Sep; 37 (5): Holmgren K. Work-related stress in women: assessment, prevalence and return to work [akademisk avhandling]. Göteborg: Department of Clinical Neuroscience and Rehabilitation, Occupational Therapy, Institute of Neuroscience and Physiology at Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg; Ejlertsson G. Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur; Socialmedicin, hälsoresursprojeket. [Hemsida på internet]. Göteborg: [Uppdaterad: ; citerad: ]. Tillgänglig från: arbetsf_rm_ ga_och_h_lsolitteracitet/h_lsoresursprojektet/. 22. Wahlgren L. SPSS steg för steg. Lund: Studentlitteratur, Altman DG. Practical statistics for medical research. London: Chapman and Hall; Edling C, Hedström P. Kvantitativa metoder: grundläggande analysmetoder för samhällsoch beteendevetare. Lund: Studentlitteratur; Eliasson A. Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur; Andersson I. Epidemiologi för hälsovetare: en introduktion. Lund: Studentlitteratur; Byström J. Grundkurs i statistik. Stockholm: Natur och kultur; Holme I, Solvang B. Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund : Studentlitteratur; Beaglehole R, Bonita R, Kjellström T. Grundläggande epidemiologi. Lund: Studentlitteratur; Matthews C E, Jurj A.L. Influence of exercise, walking, cycling, and overall nonexercise physical activity on mortality in chinese women, Am J Epidem. 2007; 165 (10). 31. Joudrey AD, Wallace JE. Leisure as a coping resource: A test of the job demand-controlsupport model. Hum Relat Feb;62(2): Westerlund H. Health changes in a changing labour market [akademisk avhandling]. Karolinska institutet, Department of Public Health Sciences. Stockholm, Sweden;

24 33. Trenberth, L. & Dewe, P. The importance of leisure as a means of coping with work related stress, Counselling Psychology Quarterly, 2002 March15(1), Shields M. Stress, health and the benefit of social support. Ottawa, Health Rep Jan;15(1): Trenberth L, Dewe P. An exploration of the role of leisure in coping with work related stress using sequential tree analysis. Brit J Guid Couns Feb;33(1): Berggren L. Fritidskulturer. Lund studentlitteratur;

25 Bilaga 1 Hur ofta har du gjort något av följande under de senaste 12 månaderna? Markera med ett kryss på varje rad. Minst en gång i veckan Minst en gång i månaden Minst en gång i kvartalet 1 Gått på bio/teater/museum 2 Fotograferat/filmat 3 Skrivit t ex dagbok/dikt/artiklar/blogg 4 Dator-/TV-spel 5 Gått på idrottsevenemang som åskådare 6 Utövat sport/idrott/annan motion 7 Varit ute i naturen 8 Umgåtts med vänner Mer sällan eller aldrig Hur ofta ägnar du dig åt någon typ av motion (såsom att springa, cykla eller på annat sätt träna så att svetten rinner ) i minst 30 minuter åt gången? 1 4 gånger eller mer per vecka gånger per vecka 3 1 gång per vecka 4 Någon gång per månad 5 Aldrig 10 I vilken grad är du nöjd med dina kultur- och fritidsaktiviteter? 1 I mycket hög grad 2 I hög grad 3 Delvis 4 I ringa grad 5 I mycket ringa grad 11 Händer det att du har svårt att få tiden att gå på din fritid? 1 Ja, ofta 2 Ja, ibland 3 Nej, sällan 4 Nej, aldrig/nästan aldrig 22

26 Bilaga 2 Sahlgrenska Akademin GÖTEBORGS UNIVERSITET Avd för samhällsmedicin och folkhälsa/socialmedicin En undersökning om arbete, sjukskrivning och hälsa Hälsoresursprojektet är en vetenskaplig undersökning som studerar samband mellan arbete, hälsa och sjukskrivning. Forskningen handlar om att öka kunskapen om hälsa och arbete bland personer som varit sjukskrivna i jämförelse med dem som inte varit det och att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att återgå i arbete efter en sjukskrivning. Undersökningen genomförs av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Göteborgs universitet. Frågorna skickas ut till slumpmässigt utvalda personer i åldern år. Du är en av dem, och du avgör naturligtvis själv om du vill delta. Genom att du deltar hjälper du till att belysa centrala frågor om arbete, hälsa och sjukskrivning. Det är av statistiska skäl viktigt att frågorna besvaras av just dig som är mottagare av enkäten. Din medverkan bidrar till att undersökningens resultat blir tillförlitligt och ditt svar kan inte ersättas med någon annans. Frågorna vi ber dig besvara rör framför allt din hälsa, dina arbetsvillkor och dina levnadsvanor i övrigt. Svaren bearbetas anonymt och redovisas enbart som siffror i tabeller. Vi är medvetna om att enkäten är omfattande och att den tar tid att svara på. Orsaken är att det är många faktorer som är viktiga att undersöka när det gäller människors välbefinnande, och vi vill få en fördjupad kunskap om samspelet mellan dessa olika faktorer. SCB har hand om utskick, insamling och registrering av inkomna svar. Urvalet är draget från SCB:s respektive försäkringskassans register och innefattar både sjukskrivna och icke sjukskrivna personer som är folkbokförda i Västra Götalands län. Vi ber dig svara på frågorna i enkäten och därefter skicka den till SCB i bifogat svarskuvert. I och med detta ger du också ditt samtycke till att ingå i studien. En uppföljningsenkät kommer att skickas ut om 12 månader. Ett stort tack på förhand för din medverkan! Med vänliga hälsningar Gunnel Hensing Professor vid Enheten för socialmedicin Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 23