Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi

Transkript

1 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi EXAMENSARBETE I ARBETSTERAPI, 15 hp Hösten 2009 Grundnivå (C), arbetsterapi hp Inom arbetsterapeutprogrammet, 180 poäng Titel Skillnader i hem- och hushållsarbete hos incident sjukskrivna och yrkesverksamma kvinnor och män i Västra Götalandsregionen. Författare Handledare Caroline Petersson Henriette Bratt Kristina Holmgren, Med. Dr. leg. arbetsterapeut Examinator Lisbeth Claesson, Med. Dr. leg. arbetsterapeut Sammanfattning Bakgrund: Under 1990-talet ökade sjukskrivningarna i Sverige drastiskt. I takt med detta ökade även arbetsbelastningen i form av en stressigare miljö och större krav på vad som skulle hinnas med. Som ett resultat av detta blev det mindre tid över till hem- och hushållsarbete, vilket har lett till en ökad obalans mellan de aktiviteter som ska utföras. Arbetsfördelningen i hemmet mellan kvinnor och män ser olika ut. Generellt sett gör kvinnan mer av hem- och hushållsarbetet än mannen som i sin tur lägger mer tid åt arbetet, vilket kan ha lett till en ojämn fördelning. Det innebar att det man ville göra prioriterades bort och istället gjordes det som var nödvändigt att göra. Upplevelsen av om det fanns en balans mellan hem- och hushållsarbetet och arbetet i vardagen påverkade hur nöjdheten med situationen. Det var därför av intresse att undersöka hur det obetalda arbetet fördelade sig och om det fanns några skillnader i fördelningen i en generell grupp med yrkesarbetande och en grupp med incident sjukskrivna kvinnor och män. Syfte: Syftet är att undersöka hur hem- och hushållsarbetet skiljer sig i en generell grupp med yrkesarbetande och en grupp med incident sjukskrivna kvinnor och män. Metod: En tvärsnittstudie med kvantitativ ansats användes som metod. Datainsamlingen var en delstudie i Hälsoresursprojektet. Materialet baserades på resultat från postenkäter. Undersökningsgruppen bestod av två kohorter: en yrkesverksam befolkningskohort (n=1324) bestående av kvinnor (n=738) och män (n=586) samt en incident sjukskrivningskohort (n=1318) bestående av kvinnor (n=917) och män (n=401). De personer som inkluderades i studien arbetar heltid/deltid 15 h/vecka samt har hemmaboende barn. Resultat: Resultaten i studien visar att det inte fanns några skillnader i planering och fördelning av hem och hushållsarbete mellan kohorterna. Kvinnor anser att de till största del planerar och fördelar hem- och hushållsarbetet. Männen i båda kohorterna är inte lika delaktiga i planering och fördelning av hem- och hushållsarbete. Männen är dock mer nöjda med fördelningen än vad kvinnorna är i de båda kohorterna. Andelen kvinnor i den incident sjukskriva kohorten är större än andelen kvinnor i den yrkesverksamma befolkningskohorten vilket tolkas som att kvinnor är mer sjukskrivna än vad männen är.

2 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi RESEARCH PROJECT IN OCCUPATIONAL THERAPY, 15 credits Autumn 2009 First cycle (C), occupational therapy credits Within Occupational Therapy programme, 180 credits Title Differences in domestic work and paid work among incident sick-leave and working women and men in the region of Västra Götaland. Author Supervisor Caroline Petersson Kristina Holmgren, PhD. reg. OT Henriette Bratt Examiner Lisbeth Claesson, PhD. reg. OT Abstract Background: During the 90 s the sick-leaves in Sweden increased. At the same time the total work load with stress in the work environment and heavy demands also increased. As a result there were less time over for household work, this mean that the imbalance among all the activities rose, and we have less time to take care of ourselves. The distribution of houshold work among women and men differ. The women do more household work than men, who do more paid work than women, this also leads to increased imbalance between the distribution of total work load. There was no time to do what they wanted instead they had to prioritize what had to be done. The experience of balance among the daily household work and work was affected on how satisfied they were. Therefore it was of big interest to see the distribution of household work and if there were any differences between the persons who were on incident sick-leave and working women and men. Purpose: The aim of this study was to examine the differences in household work and work among people working in a profession and women and men on incident sick-leave. Method: A Cross-sectional population studies with a quantitative perspective was used as metod. The collection of data was a part of a larger research study, Hälsoresursprojektet. The material was based on the results from questionnaires. The selection consists of two cohorts: people who were working in a profession (n=1324) containing women (n=738) and men (n=586) and the other group of people who were on incident sick-leave (n=1318) which consists women (n=917) and men (n=401). The participants had to work full time or 15 h/week, and have children living at home. Results: The result in this study was equal for both cohorts, the differences allocate between women and men. There was a difference among women and men in both cohorts regarding planning and distribution of household work. Women ment that they do the planning and distribution of household work. Men in both cohorts were not taking part in planning and distribution of household work. They were more pleased with the distribution than women in both cohorts. Women in the incident sick-leave cohort are several than the women in the work cohort, which read that women were more on sick-leave than men. Keywords: Household work, work, gender, stress, workload, occupational therapy.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND 1 2. SYFTE Frågeställningar 3 3. METOD Design Hälsoresursprojektet procedur och urval Externt Bortfall Undersökningsgrupp Definitioner Frågeformulär Internt Bortfall Databearbetning och analys Etiska Överväganden 8 4. RESULTAT Planering & Fördelning Nöjdhet Relationen mellan hem- och hushållsarbetet & arbetet DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion Planering & Fördelning Nöjdhet Relationen mellan hem- och hushållsarbetet & arbetet Generell diskussion mellan frågorna KONKLUSION REFERENSER 20 Bilaga 1 Enkätfrågor med svarsalternativ och dikotomisering

4 1. BAKGRUND Folkhälsa innebär ett allmänt hälsotillstånd samt utvecklingen av detta för en hel befolkning eller en mindre grupp av människor. Det beskriver människors livsvillkor, möjligheter och påvisar diverse skillnader mellan dem (1). Ett övergripande mål för folkhälsan är att fler människor ska leva länge med god hälsa. Socialstyrelsens Folkhälsorapport från 2009 påvisade tydligt att livsvillkor och levnadsvanor hade stor betydelse för folkhälsan (2). För att effektivt kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande ur ett folkhälsoperspektiv krävs kunskap om orsakssammanhang bakom ohälsa. Det är därför nödvändigt att ha kännedom om både hälsa och ohälsa i det samhälle eller den grupp som undersöks (3). Människor tolkar hälsa på olika sätt och det finns många olika definitioner på begreppet hälsa. Hälsa ses enligt biomedicinsk förklaring som frånvaro av sjukdom (3). Humanister utgår i stället från hela människan och ser hälsa som en del av ett sammanhang där bland annat social samvaro och miljö ingår som bidragande faktorer till välmående (3). Enligt WHO definieras hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom eller handikapp (4). Pörn beskriver att hälsa handlar om människors förmåga att kunna nå sina egna mål genom att delta i vardagens rutiner och aktiviteter. Hälsa är också att uppnå en balans mellan omständigheter i omgivningen och förmågan att använda sina resurser på ett bra sätt (5). I Sverige drabbas generellt sett kvinnor till högre grad av ohälsa än männen. Kvinnor arbetar fler timmar totalt med både betalt och obetalt arbete än vad männen gör (6). För att hitta samband mellan yttre och personlighetsmässiga faktorer som påverkar aktivitetsbalansen och hälsotillståndet behövs ökad kunskap om sjukdomsorsaker och riskfaktorer för att bli sjuk. Genom att använda denna information om hur olika sjukdomsfaktorer och risker påverkar folkhälsan kan förebyggande insatser sättas in på ett tidigare stadium för att uppnå en bättre folkhälsa (3). En förutsättning för hälsa är balansen mellan aktiviteter i det dagliga livet (7). Detta är en grundidé inom arbetsterapi som syftar till att förbättra personens aktivitetsförmåga i det vardagliga livet. Målet med arbetsterapi är att möjliggöra förmågan att återta eller bibehålla sina dagliga aktiviteter genom att lösa praktiska problem inom personlig vård, boende, fritid, arbete och studier (8). För att kunna uppnå denna självständighet av att kunna utföra aktiviteterna är de arbetsterapeutiska åtgärderna inriktade på att träna både fysisk och psykisk förmåga, anpassa miljö och lära sig nya strategier eller kompensera sitt aktivitetsutförande (9). Arbetsterapeutens roll innebär att möjliggöra aktivitetsutförande genom att identifiera interaktionen mellan person, miljö och aktivitet (10). Utifrån ett aktivitetsperspektiv är målet att ge individen möjlighet att engagera sig i aktiviteter och uppleva ökad meningsfullhet och delaktighet i sin vardag (11). Centrala faktorer att identifiera i själva aktiviteten är hur personen gör, hur personen känner då utförandet av aktiviteten sker samt hur personen tänker (10). Genom att personen deltar i olika former av aktiviteter upplevs en högre grad av delaktighet och meningsfullhet. När för hög aktivitetsbelastning finns i personens vardag minskar meningsfullheten och delaktigheten blir betungande istället för en inspiration. För arbetsterapeuter är det viktigt att arbeta klientcentrerat vilket innebär att utgå ifrån personens egna önskemål och behov genom att göra personen delaktig i sin behandling (10). 1

5 Under 1990-talet ökade antalet sjukskrivningar i Sverige drastiskt, dock har denna tendens minskat under de senaste åren. Svenska kvinnor står för majoriteten av alla sjukskrivningar samt för majoriteten av de förtidspensionerade. På grund av neddragningar inom både privat och offentlig sektor har detta lett till ökad arbetsbelastning hos de personer som fortfarande arbetar (12). Till den ökade arbetsbelastningen bidrar även faktorer som tilltagande stress på arbetet, ett stegrat arbetstempo och större krav på vad som ska hinnas med under arbetstiden. Dessa faktorer leder till ökad risk för sjukskrivning (13,14). Samtidigt som kraven på arbetet höjs finns samtidigt samma krav på hem- och hushållsarbetet kvar. Detta bidrar även till den ökade sjukskrivningen i Sverige (15). Svenska kvinnor tar idag ett större ansvar för hem- och hushållsarbetet än män vilket leder till att de totalt arbetar fler timmar per dag inräknat både betalt och obetalt arbete (16). Detta är en bidragande faktor till att kvinnor generellt sett har sämre möjligheter till att göra karriär då deras totala arbetssituation är större än männens (6,17). Både kvinnor och män med barn arbetar även fler timmar totalt per dag än vad kvinnor och män utan barn gör. Dessa faktorer, som kan leda till en ojämn fördelning mellan könen i arbetsbelastning kan även innebära hälsorisker som t.ex. ökad stress. Ju mindre medveten man är om sin aktivitetsbalans, desto högre är risken för sjukskrivning. Med ökad medvetenhet över hur ens totala arbetssituation ser ut förebyggs sjukskrivning (18). Då begreppet kön motsvarar det biologiska perspektivet, står istället genus för det sociokulturella perspektivet där personen interagerar med omgivningen. Eftersom genus inte är något konstant utan påverkas av i vilken miljö man befinner sig i, vilken ålder man är i och vilka aktiviteter som utförs differentierar sig könsrollerna på ett tydligt sätt vid olika tillfällen (17). I den aktuella studien bör genus för undersökningsgruppen undersökas för att kunna dra en korrekt slutsats av resultaten ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv (3). Tidigare studier visar att det finns en ojämn fördelning mellan kvinnor och män i totalt antal arbetstimmar per dag gällande både obetalt och betalt arbete (6,16,19,20). Studier visar även att det betalda arbetet prioriteras mycket högt och tar mycket tid vilket innebär att övriga ansvarsområden ofta prioriteras bort (21). Fördelningen i det obetalda arbetet kan leda till försvagning av tillfredställelse inom familjen. Det kan innebära att kvinnan eller mannen inte är nöjd med hur fördelningen av det obetalda arbetet ser ut. Detta kan yttra sig som känslor av att det inte finns tid över till att göra det man vill, istället prioriteras det som måste göras (22). Upplevelsen av huruvida det finns en balans mellan det obetalda och det betalda arbetet finns i vardagen påverkas av hur nöjd personen är med sin situation (23). Det är därför av intresse att undersöka hur det obetalda arbetet fördelar sig och om det finns några skillnader i fördelningen i en generell grupp med yrkesarbetande och en grupp med incident sjukskrivna kvinnor och män. 2

6 2. SYFTE Syftet är att undersöka hur hem- och hushållsarbetet skiljer sig i en generell grupp med yrkesarbetande och en grupp med incident sjukskrivna kvinnor och män. 2.1 Frågeställningar - Finns det skillnader i planering och fördelning gällande hem- och hushållsarbete mellan en generell befolkningskohort och en incident sjukskrivningskohort, samt mellan kvinnor och män? - Finns det skillnad i nöjdhet med fördelningen av hem- och hushållsarbetet mellan en generell befolkningskohort och en incident sjukskrivningskohort, samt mellan kvinnor och män? - Finns det skillnad om det upplevs en konflikt mellan arbetet och hem- och hushållsarbetet mellan en generell befolkningskohort och en incident sjukskrivningskohort, samt mellan kvinnor och män? 3. METOD 3.1 Design Undersökningen var en tvärsnittstudie med en kvantitativ ansats (24). Datainsamlingen var en delstudie i Hälsoresursprojektet vilket är en longitudinell studie i Västra Götalandsregionen. Materialet baserades på resultat från postenkäter (25). 3.2 Hälsoresursprojektet procedur och urval Vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg på enheten för Socialmedicin bedrivs en vetenskaplig undersökning Hälsoresursprojektet (26). Syftet med Hälsoresursprojektet är att ta reda på vilka individuella, organisatoriska och samhälleliga förhållanden det är som får sjukskrivna personer att återgå i arbete, samt vilka faktorer som främjar att personer inte blir sjukskrivna alls. Hälsoresursprojektet bygger på datainsamling som sker två gånger genom enkätutskick och registerdata. Det första enkätutskicket genomfördes våren 2008 och den andra genomfördes under hösten De områden som enkäten undersökte var: hälsa, sjukskrivning, arbetsliv, familjeförhållande och vänner, livshändelser, kultur och fritid, och alkohol- och rökvanor (26). Ur Hälsoresursprojektet valdes två av dess kohorter ut för att inkluderas i den aktuella studien. I de två kohorterna var samtliga deltagare folkbokförda i Västra Götaland och var i åldrarna år (26). Statistiska Centralbyrån (SCB) gjorde ett randomiserat urval för att få fram den generella befolkningskohorten. För att identifiera de incident sjukskrivna dvs. den arbetsgivaranmälda kohorten gjorde Försäkringskassan ett konsekutivt urval från sitt eget register. Denna kohort inkluderade anställda personer, sjukskrivna >14 dagar, vilka arbetsgivaren rapporterat som sjukskrivna till Försäkringskassan. Här blev alla som var sjukskrivna inkluderade. 3

7 Totalt inbjöds kvinnor och män att delta i Hälsoresursprojektet varav 7835 besvarade enkäten (52 % svarsfrekvens). Den generella befolkningskohorten bestod av 4027 personer och den arbetsgivaranmälda kohorten bestod av 3310 personer (26). Hälsoresursprojektets tredje kohort bestod av 498 personer vilka ej kommer inkluderas i urvalet då den ej uppfyllde den aktuella studiens inklusionskriterier Externt Bortfall Bortfallet i den totala studiepopulationen i Hälsoresursprojektet var betydligt högre bland de yngre deltagarna (19-30 år) hos kvinnor (49 %) och män (66 %). Bortfallet var även högt hos kvinnor (52 %) och män (67 %) med en inkomst SEK, samt hos kvinnor (56 %) och män (64 %) födda utanför Norden. Bortfallet var betydligt högre för kvinnor (45 %) och män (61 %) som levde i ensamhushåll än de som var gifta eller sambos. Även kvinnor som levde i staden (45 %) utgjorde ett stort bortfall. 3.3 Undersökningsgrupp Inklusionskriterier för att delta i den aktuella studien var kvinnor och män vilka arbetade som anställda. Deltagarna skulle arbeta heltid eller deltid 15 h/vecka samt ha hemmaboende barn. Exklusionskriterier var personer som var föräldralediga, arbetssökande, hemarbetande, studenter, egna företagare, de som uppbar sjuk- eller aktivitetsersättning eller var förtidspensionerade. Undersökningsgruppen bestod totalt av 2642 personer i 2 kohorter: Den generella befolkningskohorten kom att kallas för yrkesverksam befolkningskohort och bestod av 1324 personer. Den sjukskrivna arbetsgivaranmälda kohorten kom att kallas för incident sjukskrivningskohort vilken bestod av 1318 personer (figur 1). 4

8 Studien utgår från 7337 personer i Hälsoresursprojektet 4027 personer ingår i den generella befolkningskohorten 3310 personer ingår i den arbetsgivaranmälda kohorten personer -226 personer Varav 2763 personer är yrkesarbetande Varav 3044 personer är yrkesarbetande - 59 personer personer Bland dessa arbetade 2704 personer heltid eller deltid 15 h/vecka Bland dessa arbetade 2943 personer heltid eller deltid 15 h/vecka personer personer 1324 personer av dem har minst ett hemmaboende barn 1318 personer av dem har minst ett hemmaboende barn 738 kvinnor 586 män 917 kvinnor 401 män Figur 1: Flödesschema på urvalsprocessen. Yrkesverksam befolkningskohort bestod av 738 kvinnor och 586 män där drygt 42 % var i års ålder. Medelåldern var 43 år och medianen var även den 43 år. Av kvinnorna arbetade 63 % heltid och av männen arbetade 96 % heltid. Drygt hälften av kvinnorna arbetade inom den offentliga sektorn medan männen arbetade inom den privata sektorn till största del. Det var en större andel kvinnor som hade universitets- eller högskoleutbildning än männen. Kvinnorna hade lägre inkomst än männen (tabell 1). Incident sjukskrivningskohort bestod av 917 kvinnor och 401 män där 44 % var i års ålder. Medelåldern var 44 år och medianen var även den 44 år. Bland kvinnorna arbetade 61 % heltid och bland männen arbetade 92 % heltid. De flesta kvinnorna (66 %) arbetade inom den offentliga sektorn och männen arbetade till största del i den privata sektorn. Det var en betydligt större andel kvinnor som hade universitets- eller högskoleutbildning än männen. Samtidigt hade väldigt få kvinnor (13 %) en lön över kr/år medan bland männen hade 43 % en likvärdig lön (tabell 1). 5

9 Tabell 1: Beskrivning av undersökningsgruppen bestående av Yrkesverksam befolkningskohort (n=1324) och Incident sjukskrivnings kohort (n=1318) Yrkesverksam befolknings kohort Incident sjukskrivnings kohort Kvinnor Män Kvinnor Män n=738 n=586 n=917 n=401 n (%) n (%) n (%) n (%) Ålder (5) 32 (5) 51 (6) 19 (5) (34) 169 (29) 286 (31) 88 (22) (43) 243 (42) 406 (44) 176 (44) (18) 142 (24) 174 (19) 118 (29) Heltid/Deltid Heltid 465 (63) 562 (96) 557 (61) 371 (92) Deltid, minst 15 h/vecka 273 (37) 24 (4) 360 (39) 30 (8) Huvudsaklig arbetsgivare Privatägt 267 (36) 409 (70) 264 (29) 271 (69) Staten (myndighet/verk/statligt ägt bolag) 58 (8) 56 (10) 64 (7) 35 (9) Region/Landsting/Landstingsägt bolag 87 (12) 21 (4) 122 (13) 14 (4) Kommun/kommunägt bolag 288 (39) 73 (13) 419 (46) 60 (15) Egen företagare 4 (1) 2 (1) 5 (1) 2 (1) Annan 26 (4) 19 (3) 33 (4) 9 (2) Utbildningsgrad Grundskola, folkskola, realskola eller liknande 69 (9) 75 (13) 106 (11) 88 (23) 2-årig gymnasieutbildning 165 (23) 138 (23) 232 (25) 104 (27) 3- eller 4 årig gymnasieutbildning 155 (21) 151 (26) 193 (21) 98 (25) Universitets- eller högskoleutbildning < 3 år 105 (14) 58 (10) 124 (14) 36 (9) Universitets- eller högskoleutbildning > 3 år eller längre 235 (32) 157 (27) 254 (28) 60 (15) Ej fullgjord grundskola eller motsvarande obligatorisk skola 2 (1) 3 (1) 2 (1) 5 (1) Inkomst kronor 89 (12) 28 (5) 99 (11) 19 (5) kronor 485 (66) 217 (37) 693 (76) 209 (52) kronor (22) 341 (58) 125 (13) 173 (43) Andelen kvinnor i den incident sjukskriva kohorten (55 %) är större än andelen kvinnor i den yrkesverksamma befolkningskohorten (45 %) vilket tolkas som att kvinnor är mer sjukskrivna än männen. Medelåldern var 43 år och medianen var även den 43 år. Andelen män i den yrkesverksamma befolkningskohorten (59 %) är större än andelen män i den incidenta sjukskrivningskohorten är (41 %) vilket tolkas som att män är mindre sjukskrivna. Medelåldern var 45 år och medianen var 44 år. Medelåldern hos samtliga deltagare i studien var 43 år. 6

10 3.4 Definitioner I den aktuella studien kom det betalda arbetet att definieras som arbete dvs. det arbete som utfördes mot betalning, förvärvsarbete, antingen av betald arbetstagare eller av egen företagare (8). Det obetalda arbetet kom i studien att definieras som hem- och hushållsarbete vilket avser dagliga aktiviteter som tvätt, städning, handling, matlagning och andra sysslor i hemmet. Även vård/tillsyn/aktiviteter kring barn, äldre, sjuka anhöriga eller släktingar inkluderas (27). 3.5 Frågeformulär Fördelningen av hem- och hushållsarbetet mättes med sex olika frågor. Frågorna grupperades i följande tre områden: Planering och fördelning där två frågor behandlade hem och hushållsarbete. Frågorna hade sex respektive sju svarsalternativ: Jag utför, Min partner utför, Annan vuxen utför, Jag och min partner utför, Jag och annan vuxen utför, Annan fördelning samt Hushållsnära tjänster (gäller endast på fråga 7). Nöjdhet där en fråga behandlade i vilken grad man var nöjd med fördelningen av hem- och hushållsarbetet. Frågan hade fem svarsalternativ: I mycket hög grad, I hög grad, Delvis, I ringa grad, I mycket ringa grad. Relationen mellan hem- och hushållsarbete och förvärvsarbetet behandlas i vilken grad man upplever att det finns en konflikt mellan hem- och hushållsarbetet och förvärvsarbetet. De tre frågorna hade fem svarsalternativ: I mycket hög grad, I hög grad, Delvis, I ringa grad, I mycket ringa grad. Då materialet skulle analyseras dikotomiserades samtliga svarsalternativ (bilaga 1). 3.6 Internt Bortfall De två frågor som behandlar planering och fördelning redovisar följande interna bortfall: - Vem planerar till största delen hem- och hushållsarbetet, bortfall 3.6%. - Hur fördelas hem- och hushållsarbetet, bortfall 3.8% Den fråga som behandlar nöjdhet redovisar följande interna bortfall: - I vilken grad är du nöjd med fördelningen av hem- och hushållsarbete, bortfall 3.9 % De tre frågor som behandlar relationen mellan hem- och hushållsarbetet redovisar följande interna bortfall: - I vilken grad upplever du en konflikt mellan arbetet och hem- och hushållsarbetet, - bortfall 2.7%. - I vilken grad påverkas ditt hem- och hushållsarbete på ett negativt sätt av kraven i ditt arbete, bortfall 2.4 %. - I vilken grad påverkas ditt arbete på ett negativt sätt av kraven i ditt hem- och hushållsarbete, bortfall 2.4%. 7

11 3.7 Databearbetning och Analys Data från Hälsoresursprojektet finns dokumenterat hos Svensk Nationell Datatjänst (SND). Det statistiska materialet som används är lagrat och bearbetas i statistikprogrammet Predictive Analytics Software (PASW), version 18, dvs. det tidigare SPSS (28). De frågor som används är baserade på enkätfrågorna från Hälsoresursprojektet (26). Urvalet selekterades och sammanfattades i en datafil som legat till grund för hela studien. Alla analyser är bearbetade separat för kvinnor och män. För att kunna jämföra kvinnor och män i de båda kohorterna samt mellan de två kohorterna utfördes korstabeller emot varje fråga (24). En dikotomisering gjordes av svarsalternativen med det menas att man slår samman de svarsalternativ som finns till två mer generella svarsakternativ (bilaga 1). Detta för att testa fördelningen i proportioner mellan kvinnor och män samt mellan kohorterna. Pearson s chitvåtest användes med en signifikansnivå på 0.05 (24,29). I studien redovisas p-värden där slumpen kan komma ha påverkat resultatet. Deskriptiv data presenteras i löpande text, med frekvens- och korstabeller (30). 3.8 Etiska överväganden Information gavs till deltagarna om studiens syfte, bakgrund och att studien är ett samarbete mellan SCB och Göteborgs Universitet (26). Samtliga uppgifter hämtades från Försäkringskassan och SCB s register. Alla som deltog i studien delgav sitt informerade samtycke av uppgiftslämnarna. Genom att deltagarna besvarade och skickade in blanketten godkände de att svaren behandlades med de registervariabler som beskrevs. Det var frivilligt att delta i studien och allt material är avidentifierat. Personuppgiftslagen och sekretesslagen skyddar samtliga personuppgifter. Hälsoresursprojektet är prövat i etiska nämnden. Hänvisning till nummer Dnr för etisk prövning (26). 8

12 4. RESULTAT 4.1 Planering och Fördelning Det är en signifikant skillnad mellan kvinnor och män i den yrkesverksamma befolkningskohorten beträffande planering av hem- och hushållsarbetet där 98 % av kvinnorna och 53 % av männen anger att jag utför (p=0.001). Liknande resultat framkommer för fördelning av hem- och hushållsarbete där 96 % av kvinnorna och 69 % av männen anger att jag utför (p=0.001) (tabell 2). Tabell 2: Skillnader mellan kvinnor (n=738) och män (n=586) i yrkesverksam befolknings kohort. Kvinnor Män n (%) n (%) p Planering och Fördelning Vem planerar till största delen hem- och hushållsarbetet? Jag utför 696 (98) 299 (53) Någon annan utför 17 (2) 269 (47) Hur fördelas hem- och hushållsarbetet? Jag utför 682 (96) 389 (69) Någon annan utför 32 (4) 179 (31) Nöjdhet I vilken grad är du nöjd med fördelningen av hemoch hushållsarbetet? I hög grad 643 (90) 555 (98) I låg grad 71 (10) 11 (2) Relationen mellan hem- och hushållsarbete och arbete I vilken grad upplever du en konflikt mellan yrkesarbetet och hem- och hushållsarbetet? I hög grad 468 (65) 317 (55) I låg grad 251 (35) 254 (45) I vilken grad påverkas ditt hem- och hushållsarbete på ett negativt sätt av kraven i ditt arbete? I hög grad 409 (56) 274 (48) I låg grad 316 (44) 302 (52) I vilken grad påverkas ditt arbete på ett negativt sätt av kraven i ditt hem- och hushållsarbete? I hög grad 204 (28) 166 (29) I låg grad 521 (72) 409 (71)

13 I den incident sjukskrivna kohorten är det en signifikant skillnad mellan kvinnor och män beträffande planering av hem- och hushållsarbete där 99 % av kvinnorna och 59 % av männen anger att jag utför (p=0.001). Liknande resultat framkommer för fördelning av hem- och hushållsarbete där 95 % av kvinnorna och 69 % av männen anger att jag utför (p=0.001) (tabell 3). Tabell 3: Skillnader mellan kvinnor (n=917) och män (n=401) i incident sjukskrivningskohort. Kvinnor Män n (%) N (%) p Planering och Fördelning Vem planerar till största delen hem- och hushållsarbetet? Jag utför 873 (99) 228 (59) Någon annan utför 9 (1) 156 (41) Hur fördelas hem- och hushållsarbetet? Jag utför 833 (95) 262 (69) Någon annan utför 43(5) 121 (31) Nöjdhet I vilken grad är du nöjd med fördelningen av hemoch hushållsarbetet? I hög grad 759 (87) 371 (96) I låg grad 114 (13) 14 (4) Relationen mellan hem- och hushållsarbete och arbete I vilken grad upplever du en konflikt mellan yrkesarbetet och hem- och hushållsarbetet? I hög grad 564 (63) 201 (51) I låg grad 325 (37) 190 (49) I vilken grad påverkas ditt hem- och hushållsarbete på ett negativt sätt av kraven i ditt arbete? I hög grad 500 (56) 188 (48) I låg grad 388 (44) 201 (52) I vilken grad påverkas ditt arbete på ett negativt sätt av kraven i ditt hem- och hushållsarbete? I hög grad 268 (30) 100 (26) I låg grad 620 (70) 291 (74)

14 Gällande fördelning av hem- och hushållsarbete finns det ingen signifikant skillnad där 96 % av kvinnorna i yrkesverksamma befolkningskohorten och 95 % av kvinnorna i den incident sjukskrivna kohorten anser att jag utför (p=0.690) (tabell 4). Tabell 4: Skillnader mellan kvinnorna i yrkesverksam befolknings kohort (n=738) och incident sjukskrivnings kohort (n=917) Yrkesverksam befolkningskohort Incident sjukskrivningskohort Kvinnor Kvinnor n (%) n (%) p Planering och Fördelning Vem planerar till största delen hem- och hushållsarbetet? Jag utför 696 (98) 873 (99) Någon annan utför 17 (2) 9 (1) Hur fördelas hem- och hushållsarbetet? Jag utför 682 (96) 833 (95) Någon annan utför 32 (4) 43 (5) Nöjdhet I vilken grad är du nöjd med fördelningen av hemoch hushållsarbetet? I hög grad 643 (90) 759 (87) I låg grad 71 (10) 114 (13) Relationen mellan hem- och hushållsarbete och arbete I vilken grad upplever du en konflikt mellan yrkesarbetet och hem- och hushållsarbetet? I hög grad 468 (65) 564 (63) I låg grad 251 (35) 325 (37) I vilken grad påverkas ditt hem- och hushållsarbete på ett negativt sätt av kraven i ditt arbete? I hög grad 409 (56) 500 (56) I låg grad 316 (44) 388 (44) I vilken grad påverkas ditt arbete på ett negativt sätt av kraven i ditt hem- och hushållsarbete? I hög grad 204 (28) 268 (30) I låg grad 521 (72) 620 (70)

15 Hos männen finns en signifikant skillnad mellan kohorterna beträffande planering av hemoch hushållsarbete där 53 % av männen i den yrkesverksamma befolkningskohorten och 59 % av männen i den incident sjukskrivna kohorten anser att jag utför (p=0.040). Gällande fördelningen av hem- och hushållsarbetet finns ingen signifikant skillnad där 69 % av männen i yrkesverksamma kohorten och 69 % av männen i den incident sjukskrivna kohorten anser att jag utför (p=0.980) (tabell 5). Tabell 5: Skillnader mellan männen i yrkesverksam befolknings kohort (n=586) och incident sjukskrivnings kohort (n=401) Yrkesverksam befolkningskohort Incident sjukskrivningskohort Män Män n (%) n (%) P Planering och Fördelning Vem planerar till största delen hem- och hushållsarbetet? Jag utför 299 (53) 228 (59) Någon annan utför 269 (47) 156 (41) Hur fördelas hem- och hushållsarbetet? Jag utför 389 (69) 262 (69) Någon annan utför 179 (31) 121 (31) Nöjdhet I vilken grad är du nöjd med fördelningen av hemoch hushållsarbetet? I hög grad 555 (98) 371 (96) I låg grad 11 (2) 14 (4) Relationen mellan hem- och hushållsarbete och arbete I vilken grad upplever du en konflikt mellan yrkesarbetet och hem- och hushållsarbetet? I hög grad 317 (55) 201 (51) I låg grad 254 (45) 190 (49) I vilken grad påverkas ditt hem- och hushållsarbete på ett negativt sätt av kraven i ditt arbete? I hög grad 274 (48) 188 (48) I låg grad 302 (52) 201 (52) I vilken grad påverkas ditt arbete på ett negativt sätt av kraven i ditt hem- och hushållsarbete? I hög grad 166 (29) 100 (26) I låg grad 409 (71) 291 (74)

16 4.2 Nöjdhet Det är en signifikant skillnad mellan kvinnor och män i den yrkesverksamma befolkningskohorten beträffande i vilken grad de är nöjda med fördelningen av hem- och hushållsarbetet. Bland kvinnorna anger 90 % att de i hög grad är nöjda och bland männen anger 98 % att de i hög grad är nöjda med fördelningen av hem- och hushållsarbetet (p=0.001) (tabell 2). I den incident sjukskrivna kohorten finns det en signifikant skillnad mellan kvinnor och män beträffande i vilken grad de är nöjda med fördelningen av hem- och hushållsarbete. Bland kvinnorna anger 87 % att de i hög grad är nöjda och bland männen anger 96 % anger att de i hög grad är nöjda med fördelningen av hem- och hushållsarbetet (p=0.001) (tabell 3). Mellan kvinnorna finns ingen signifikant skillnad mellan de båda kohorterna beträffande i hur nöjda de är med fördelningen av hem- och hushållsarbetet. Bland kvinnorna i den yrkesverksamma befolkningskohorten anger 90 % att de i hög grad är nöjda. Bland kvinnorna i den incident sjukskrivna kohorten anger 87 % att de i hög grad är nöjda med fördelningen av hem- och hushållsarbetet (p=0.054) (tabell 4). Hos männen finns ingen signifikant skillnad mellan de båda kohorterna beträffande i hur nöjda de är med fördelningen av hem- och hushållsarbetet. Bland männen i den yrkesverksamma befolkningskohorten anger 98 % att de i hög grad är nöjda. Bland männen i den incident sjukskrivna kohorten anger 96 % att de i hög grad är nöjda med fördelningen av hem- och hushållsarbetet (p=0.109) (tabell 5). 4.3 Relationen mellan hem- och hushållsarbetet och arbetet Det är en signifikant skillnad mellan kvinnor och män i den yrkesverksamma befolkningskohorten beträffande i vilken grad de upplever en konflikt mellan yrkesarbetet och hem- och hushållsarbetet där 65 % av kvinnorna och 55 % av männen anger att de i hög grad upplever en konflikt (p=0.001). Liknande resultat framkommer i vilken grad hem- och hushållsarbetet påverkas negativt av kraven i ditt arbete där 56 % av kvinnorna och 48 % av männen anger att det i hög grad påverkas på ett negativt sätt (p=0.002) (tabell 2). Liknande resultat redovisas även i den incident sjukskrivna kohorten finns det en signifikant skillnad mellan kvinnor och män beträffande i vilken grad de upplever en konflikt mellan yrkesarbetet och hem- och hushållsarbetet där 63 % av kvinnorna och 51 % av männen anger att de i hög grad upplever en konflikt (p=0.001). Liknande resultat framkommer för i vilken grad hem- och hushållsarbetet påverkas negativt av kraven i ditt arbete där 56 % av kvinnorna och 48 % av männen anger att det i hög grad påverkas negativt (p=0.008) (tabell 3). Mellan kvinnorna finns ingen signifikant skillnad i kohorterna beträffande i vilken grad de upplever en konflikt mellan yrkesarbetet och hem- och hushållsarbete där 65 % av kvinnorna i den yrkesverksamma befolkningskohorten och 63 % av kvinnorna i den incident sjukskrivna kohorten anger att de i hög grad upplever en konflikt (p=0.493). Gällande resultatet i frågan om i vilken grad ditt hem- och hushållsarbetet påverkas på ett negativt sätt av kraven i ditt arbete finns ingen signifikant skillnad i de två kohorterna där 56 % av alla kvinnorna anger att hem- och hushållsarbetet i hög grad påverkas av arbetet i båda kohorterna (p=0.965) (tabell 4). 13

17 Hos männen finns det ingen signifikant skillnad mellan kohorterna beträffande i vilken grad de upplever en konflikt mellan yrkesarbetet och hem- och hushållsarbete där 55 % av männen i den yrkesverksamma befolkningskohorten och 51 % av männen i den incident sjukskrivna kohorten anser att de i hög grad upplever en konflikt (p=0.209). Gällande resultatet i frågan om i vilken grad hem- och hushållsarbetet påverkas på ett negativt sätt av kraven i ditt arbete finns ingen signifikant skillnad där 52 % av männen anger att hem- och hushållsarbetet i låg grad påverkas av arbetet (p=0.817) (tabell 5). 5. DISKUSSION 5.1 Metoddiskussion För att på ett övergripande sätt fånga nuläget i fördelningen av hem- och hushållsarbetet hos yrkesverksamma kvinnor och män i Västra Götalandsregionen valdes en tvärsnittsstudie som metod. Till grund för den aktuella studien låg Hälsoresursprojektet. Med en tvärsnittsstudie får man ett resultat som visar hur det ser ut vid ett tillfälle dvs. en ögonblicksbild. Resultatet visar inte på förändring under tid. Då syftet med Hälsoresursprojektet är att se förändring över en längre tid hos de kohorter forskargruppen GendiQ undersöker, visar den aktuella studien endast ett nedslag mitt i den stora studien (26). Den aktuella studien är kvantitativ och grundas på två lika stora kohorter vilket innebär jämförbar data. Studien var så pass omfattande att data kunde uttryckas och analyseras med siffror (31). I den aktuella studien var det till övervägande stor fördel att använda kvantitativ ansats eftersom syftet i studien var att se om det bl.a. fanns olika proportioner mellan kohorterna samt mellan kvinnor och män. Detta hade inte varit möjligt att se vid en kvalitativ ansats där man istället skulle få en fördjupad förståelse för fenomenet (32). Då en kvantitativ ansats valdes som metod kunde författarna utföra statistiska analyser på ett strukturerat sätt. Materialet fanns till vårt förfogande och kunde omedelbart börja bearbetas då datainsamlingen redan var gjord. Då ingen av författarna till den aktuella studien var med vid insamlingen av materialet till Hälsoresursprojektet krävdes mycket förarbete för att förstå redan insamlade data från Hälsoresursprojektet. Det upplevdes positivt med den stora mängd material som fanns att tillgå, då svar kom från drygt 2600 enkäter. Att bearbeta två kohorter med nästan lika många deltagare sågs som en stor fördel då resultaten blir mer tillförlitliga på detta sätt. Negativa aspekter som författarna kunde uppleva med ett redan utgå från ett insamlat material var att inte ha möjlighet att påverka enkätutformningen själva. Om möjligheten funnits att vara med från start kunde frågorna med dess svarsalternativ ha sett ut på ett annorlunda sätt. Här skulle författarna kunna ha gjort en fördjupad enkät för att både ta reda på hur fördelningen av hem och hushållsarbetet och arbetet såg ut, samt visa på hur deltagarna spenderade sin tid. Resultatet skulle då beskriva vad deltagarna i den aktuella studien använde sin tid till. På detta sätt hade författarna sett hur aktivitetsbalansen sett ut hos deltagarna och kunnat dra tydligare slutsatser relaterade till arbetsterapi. I undersökningsgruppen inkluderades relevanta urvalskriterier för studien. Både kvinnor och män togs med för att kunna se hur hem- och hushållsarbete fördelar sig mellan könen. Hemmaboende barn var en förutsättning för att delta då det i sig är ett inklusionskriterie i hem- och hushållsarbetet (se definitioner). För att undersöka relationen mellan hem- och hushållsarbete och arbete var deltagarna tvungna att arbeta heltid eller deltid 15 h/vecka för 14

18 att en rättvis tolkning av resultaten skulle kunna göras. När urvalet var gjort noterades att fördelningen mellan kvinnor och män i kohorterna var mycket olika vilket skulle kunna påverka tolkningen av studiens resultat. För att inte låta könsskillnaderna påverka varandra valdes att göra separata analyser för kvinnor och män med resultat i både antal och procent. De två kohorterna jämfördes mot varandra. Kohorterna jämfördes även inbördes, hur skillnaden på svaren såg ut mellan kvinnor och män. Analyser gjordes även mellan kvinnorna i de två kohorterna och mellan männen i de två kohorterna. Den enkät som samtliga av Hälsoresursprojektets deltagare fick ut var mycket omfattande, där enkäten innefattade 86 frågor. De frågor som berörde hem och hushållsarbete som den aktuella studien utgår från var fråga i Hälsoresursprojektets enkät. Då frågeformuläret var mycket stort, kan det finnas risk för att deltagaren inte hade tid eller ork att svara på alla frågor. Ytterligare kan det finnas risk att deltagarna inte haft tid eller orkat svara lika sanningsenligt ju längre in i formuläret de kommit, vilket betyder att de eventuellt inte lagt så stor vikt vid frågorna angående hem- och hushållsarbete och arbete. Detta kan ha betydelse vid tolkningen av studiens resultat. Det som kan ha påverkat den aktuella studien på ett negativt sätt gällande det externa bortfallet var den låga svarsfrekvensen hos personer mellan år då medelåldern var 43 år hos samtliga deltagare. I Sverige är det vanligt att få sitt första barn vid 29 års ålder (2), vilket kan ha påverkat resultatet eftersom det var färre deltagare i de yngre åldrarna (19-30 år). Det innebär att aktivitetsmönstret skiljer sig oavsett genus, beroende på vart i livet man befinner sig och om deltagaren har barn eller inte (33). Varje frågas interna bortfall borde inte påverka resultatet då det på samtliga frågor var lågt. Frågorna som valdes att ta med i studien svarar till studiens frågeställningar och är relevanta för syftet. För ytterligare förtydligande i metoden valdes att dela upp frågorna i tre områden: fördelning och planering, nöjdhet samt relationen mellan hem- och hushållsarbete. Svarsalternativen av de frågor författarna använde sig av i Hälsoresursprojektets enkät dikotomiserades för att förtydliga resultaten. Dikotomiseringen gjordes utifrån författarnas egen tolkning om vilka svarsalternativ som var likvärdiga för att sedan dela upp dessa i två grupper. De svarsalternativ som slogs samman valdes utifrån att jag utför eller att jag utför tillsammans med min partner/annan vuxen. Författarna valde att säga jag utför även om deltagaren utför aktiviteten tillsammans med någon annan. Dikotomiseringen kunde dock ha valts utifrån att endast jag utför en aktivitet och svarsalternativet tillsammans med någon annan hade tillhört svaret någon annan utför. Motivering till varför dikotomiseringen utfördes på det vis författarna gjorde den är att deltagaren fortfarande var delaktig i själva aktiviteten även om de utförde den tillsammans med någon annan. Den metod som användes för att dikotomisera svarsalternativen kan ha haft stor inverkan på hur resultaten ser ut. Eftersom dikotomiseringen gjordes utifrån författarnas egen uppfattning kunde resultaten ha sett ut på ett annat sätt om svarsalternativen grupperats annorlunda. Deltagarnas uppfattning av frågorna är också att ta med i beräkningen när studiens resultat tolkas. Frågorna i enkäten är utformade på ett klart och tydligt sätt, dock finns det alltid rum för missuppfattningar och olika tolkning av frågorna. Frågorna kan även uppfattas olika av män och kvinnor. I Hälsoresursprojektets enkät, tillhörande frågorna rörande hem- och hushållsarbete fanns en definiering av hem- och hushållsarbete som innebar: även vård/tillsyn/aktiviteter kring barn, äldre och släktingar. Dock beskriver definieringen inte 15

19 övriga aktiviteter, såsom matlagning, handling, städning mm. Det är upp till varje deltagare vad just den individen lägger i begreppet hem- och hushållsarbete. Här menar författarna att det kan ha uppstått missförstånd hos deltagarna, om man t.ex. bor i villa eller i lägenhet innefattar hem- och hushållsarbete olika aktiviteter. På detta sätt kan frågorna ha missuppfattats och det har därför varit svårt för författarna att ge en så sanningsenig blid av vad hem- och hushållsarbete verkligen innefattar för aktiviteter. 5.2 Resultatdiskussion Planering och Fördelning I den yrkesverksamma kohorten upplever fler kvinnorna (98 %) än män (69 %) att de själva tar stor del av ansvaret för både planering och fördelningen av hem- och hushållsarbetet. Liknande resultat redovisas i den incident sjukskrivna kohorten där fler kvinnor (99 %) än män (69 %) upplever att de själva tar stor del av ansvaret för både planering och fördelning av hem- och hushållsarbetet. Sannolikt skiljer det sig från individ till individ och det finns de som både delar jämnt och de som har en ojämn fördelning av hem- och hushållsarbetet (34). Fördelningen av hem- och hushållsarbetet skiljer sig även mellan de kvinnor och män som har barn och de som inte har barn (18). Nyligen gjorda studier visar på att kvinnor utför tre gånger så mycket hem- och hushållsarbete som männen vilket tyder på att det finns en ojämn fördelning mellan kvinnor och män i vardagen. Istället arbetar män mer än kvinnor med sitt betalda arbete (20). Generellt sett arbetar män till större del i privatägda företag och kvinnor arbetar till större del inom den offentliga sektorn (26). De kvinnor och män som har barn spenderar mer tid på hem- och hushållsarbete än vad män och kvinnor utan barn gör. Samtidigt ägnar vuxna som lever i en parrelation med barn mer tid till självönskade fritidsaktiviteter jämfört med de personer som lever ensamma och inte har några barn (35). Arbetande kvinnor med barn strävar efter att finna en balans mellan kraven i hem- och hushållsarbetet och kraven i arbetet (22). Det är en svår uppgift att bibehålla en bra aktivitetsbalans över tid, med alla de krav som ställs i vardagen (36). Männen i båda kohorterna i denna studie upplever att de till hög grad utför hem- och hushållsarbetet, däremot visar resultatet att de inte till lika stor grad tar ansvar för planeringen av detsamma. I studier som jämför hur Sveriges befolkning använder sin tid har man jämfört befolkningen 1990/1991 med 2000/2001 och ett av de viktigaste rön man gjorde var att kvinnors tidsanvändning till hem- och hushållsarbete minskat i genomsnitt med 40 minuter per vecka (39/37). I den aktuella studien finns det dock inte någon större skillnad mellan de två kohorterna gällande fördelning/planering av hushållsarbetet mellan incident sjukskrivningskohort och den yrkesverksamma befolkningskohorten Nöjdhet Båda kohorterna i studien upplever att de är nöjda med fördelningen av hem- och hushållsarbetet, dock är den yrkesarbetande befolkningskohorten och männen (98 %) något mer nöjda än vad sjukskrivningskohorten och kvinnorna (87 %) är. En faktor som kan påverka resultatet är att kvinnor totalt sett har en större arbetsbörda än vad männen har. Totalt lägger kvinnor tre gånger mer tid på hem- och hushållsarbete än vad männen gör (20). Att kvinnor totalt arbetar så pass mycket mer än männen med hem- och hushållsarbetet är en bidragande faktor till att stress är ett ökande samhällsproblem. Stress refereras i den medicinska världen idag som kroppens respons på, och anpassning till olika inre och yttre 16

20 påfrestningar, vilket hem- och hushållsarbetet kan leda till då det inte blir gjort i den omfattning som det eventuellt borde bli. Det gör att stressen i längden har lett till ökad sjukskrivning och sjukfrånvaron är idag högre för kvinnor än vad den är hos män (38). Detta visade sig även i den aktuella studiens resultat då det var 55 % av kvinnorna som var sjukskrivna och endast 41 % av männen i den incidenta sjukskrivningskohorten. Av studiens totala studiepopulation var alltså över hälften av kvinnorna sjukskrivna. Gällande nöjdhet visar studiens resultat att männen i båda kohorterna generellt sett är mer nöjda än kvinnorna. Det är färre deltagare i den incident sjukskrivna kohorten i studien som är nöjda med fördelningen av hem- och hushållsarbetet vilket kan ha att göra med deras totala arbetsbörda. Eventuellt kan dessa personer känna en viss stress över sin totala livssituation som i vissa fall kan leda till ett reducerat aktivitetsmönster. Likväl kan vissa confounders finnas om det finns ett reducerat aktivitetsmönster hos deltagarna (3). Till exempel kan det finnas medicinska orsaker till varför vissa deltagare har ett reducerat aktivitetsmönster och inte kan utföra alla/vissa aktiviteter själva. Detta var att ta hänsyn till då tolkningen av resultaten skedde. Inom arbetsterapi anser man att engagemang i aktiviteter bidrar till en ökad delaktighet och meningsfullhet. Med det menas att det är viktigt att ha en sysselsättning i vardagen som är meningsfull för individen. Dock kan den totala stressen över sin situation göra att ens aktiviteter inte blir lika meningsfulla (39,40). Då aktiviteterna endast blir till ett måste istället för något önskvärt kan den mentala stressen öka. Detta kan leda till att det är svårt att finna en bra aktivitetsbalans mellan det man måste göra, det man vill göra och återhämtning (23) Relationen mellan hem- och hushållsarbetet och arbetet Kvinnorna i den yrkesverksamma befolkningskohorten (28 %) och i den incident sjukskrivna kohorten (30 %) upplever att deras arbete påverkar hem- och hushållsarbetet negativt. Det anser inte lika stor andel av männen i studien. I Västra Götalandsregionen arbetar två tredjedelar av kvinnorna heltid och bland männen arbetar nio tiondelar heltid (Figur 1) (2). Historiskt sett har männens roll varit att försörja familjen och kvinnans roll har varit att ta hand om familjen (6). I Norden beskriver Magnusson att kvinnan har lika stor rätt att göra karriär som mannen men de har även kvar sin roll att ta hand om familjen. På grund av den sociala konstruktionen i det svenska samhället idag med alla dess bakomliggande ideologier har män varit mer inriktade mot yrkeslivet än kvinnor (17). Dessa bakomliggande ideologier har inte sin grund i biologin utan i det omgivande samhällets kulturella normer för vad som borde vara manliga och kvinnliga sysslor och beteenden. Till följd av dessa ideologier och traditioner har män haft svårt att låta barnens och familjens krav få göra intrång på deras engagemang i arbetet. En undersökning visar att det för många män i Norden har varit otänkbart att arbeta mindre än heltid för att göra vardagen med barn och familj lättare (34). En orsak till det kan vara att det är svårt att engagera sig mycket i både familjeliv och arbetsliv. Ofta prioriteras det ena framför det andra. Svenska män ligger förhållandevis högt internationellt sett när det gäller stressen att få livspusslet att gå ihop. Svenska kvinnor ligger dock högre. Kvinnors stress handlar även om att ta ett mentalt ansvar. Männen gör förmodligen en hel del även om kvinnorna sköter planeringen och måste be männen. Då kvinnor ofta tar på sig för mycket ansvar och vill ha kontroll över olika situationer blir det svårare att koppla av (41). Det leder till att kvinnan måste vara hemma eller arbeta mindre för att ta hand om barnen. I och med det kan kvinnans aktivitetsval bli reducerat och de aktiviteter som måste bli gjorda prioriteras. Det här kan vara en förklaring till varför kvinnor kan uppleva en större konflikt mellan arbetet och hem- och hushållsarbetet än vad männen gör (6). 17

21 Att kvinnor tar ett större ansvar för hem- och hushållsarbetet än vad män gör betyder att de får mindre tid för fritidsaktiviteter (16). Den höga arbetsbelastningen både i arbetet och hem- och hushållsarbete bidrar till synergieffekter som ont i magen, huvudvärk och trötthet, vilket under senare år har ökat (42). Det är även intressant att känna till att en studie gjord på Irland visar att kvinnor med högre utbildning har bättre självskattad hälsa än kvinnor med lägre utbildning (43). Kvinnorna i den yrkesverksamma befolkningskohorten är (n=738) och kvinnorna i den incident sjukskrivna kohorten är (n=917). Männen i den yrkesverksamma befolkningskohorten (n=586) är fler till antalet än männen i den incident sjukskrivna kohorten (n=401). Det tyder på att kvinnorna är mer sjuka än männen i studien. De sysslor som hem- och hushållsarbete innebär är ofta återkommande och det kan upplevas som att man aldrig blir klar med hem- och hushållsarbetet (44) vilket kan leda till frustration. Vid jämförelse mellan kvinnor och män om arbetet har en negativ inverkan på hem- och hushållsarbetet visade det sig att kvinnor i högre grad än männen ansåg att det här fanns en obalans i vardagens aktiviteter. Mellan kohorterna finns det inte någon procentuell skillnad på frågan om arbetet har en negativ inverkan på hem- och hushållsarbetet. Upplevelsen av aktivitetsbalans beror på individens egen uppfattning av samt sammansättningen av de olika aktiviteterna (45). Att både ha ett utmanande arbete eller sysselsättning tillsammans med ett lyckligt familjeliv är nyckelfaktorer till en bra hälsa (46) Generell diskussion mellan frågorna Vad gäller fördelningen av hem- och hushållsarbete är männen i studien generellt sett mer nöjda än vad kvinnorna är i båda kohorterna. Det kan vara en anledning till att kvinnorna i studien generellt upplever att de tar ett större ansvar för hem- och hushållsarbetet än vad män gör (47). Fördelningen mellan hem- och hushållssysslorna i parrelationer har också en grund i olika ideologier som ofta kan baseras på vilka könsspecifika uppgifter som borde finnas, t.ex. att kvinnorna oftare lagar mat och städar än männen. Här menas också att deltagarna i studien visar att de ändå är relativt nöjda med fördelningen av hem- och hushållsarbetet. I en parrelation tar både kvinnan och mannen ansvar för de uppgifter som de känner att de behärskar bättre än sin partner. Uppgifter som ingen i hushållet vill göra brukar falla på kvinnans roll då hon ofta känner ett större ansvar för hem- och hushållsarbetet. Det betyder att fördelningen på ett naturligt sätt kan bli ojämn (48). Eftersom kvinnorna tar ett större ansvar för hem och hushållsarbetet (47) upplever många kvinnliga deltagare i studien att hem- och hushållsarbete även kan ha en negativ påverkan på deras arbete. Inte i någon av de två kohorterna, eller vid jämförelse mellan kvinnorna och männen ansåg att hem- och hushållsarbetet har en negativ inverkan på arbetet. En bidragande faktor kan vara vikten av att göra karriär i dagens samhälle. Arbetet tar ett större utrymme medan hem- och hushållsarbete samtidigt kräver lika mycket engagemang (16). Inom arbetsterapi läggs vikten på betydelsen av att ha ett bra aktivitetsmönster och därmed få en bra aktivitetsbalans (23). Det blir mycket tydligt att det finns en klar obalans mellan hem- och hushållsarbetet och arbetet för kvinnorna och männen i studien. Då arbetet blir allt viktigare och arbetsbelastningen ökar i dagens samhälle får man mindre tid till hem- och hushållsarbetet (20). Det leder i sin tur till att personens tid till fritid och vila också minskar avsevärt och balansen mellan aktiviteterna är bruten (27). 18