Bullerutredning Maria stationsområde etapp 2

Transkript

1 PM Helsingborgs stad Bullerutredning Maria stationsområde etapp 2 Malmö

2 Bullerutredning Maria stationsområde etapp 2 PM Revideringen innehåller beräkningar med en 2,5 m hög bullerskärm utmed spårområdet. Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Rev 2 Erik Hedman Susanna Gustafsson Erik Hedman Uppdragsledare Handläggare Granskare AB Skeppsgatan Malmö Telefon Fax Unr Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar Uppdraget Utredningsområde Metod Avgränsningar Bebyggelseförslag Detaljplan Trafik Allmänt om buller Vägtrafikbuller Spårvagnsbuller Riktvärden för vägtrafikbuller Nybyggnad Riktvärden för järnvägstrafik Övriga faktorer Resultat Etapp Vägtrafik Spårvagnstrafik Järnvägstrafik dagens trafikering (2010) Järnvägstrafik framtida trafikering (2020) Etapp Vägtrafik Järnvägstrafik Avstämning riktvärden och rekommendationer Slutsatser p:\64mas2\6611\ \3_projekt\pm maria stationsområde etapp 2_korr_ doc PM Bullerutredning Maria stationsområde etapp 2 Unr Bilagor 1, Vägtrafik Etapp , Spårvagnstrafik Etapp , Järnvägstrafik Etapp , Järnvägstrafik Etapp Vägtrafik Etapp Järnvägstrafik Etapp Järnvägstrafik Etapp med skärm i

4 Bullerutredning Maria stationsområde etapp 2 och 3 PM 1. Förutsättningar 1.1 Uppdraget Uppdraget omfattar att ta fram en bullerutredning för området kring Maria stationsområde etapp 2 och 3 i Helsingborg. Utredningen omfattar ett bebyggelseförslag för trafikeringsåren 2020 och 2035 med hela Maria Stationsområde fullt utbyggt. För att säkerställa att dagens järnvägstrafik och dagens spårsträckning inte kommer att ge upphov till högre ljudnivåer än framtida spårläge med framtida trafikering, har beräkningar av buller även gjorts med dagens järnvägstrafik. Dessa beräkningar jämförs även de med en utbyggnad enligt etapp 2. Uppdraget omfattar bullerberäkningar i samband med detaljplan för etapp 2 samt bullerberäkningar för etapp 3 med en full utbyggnad. Beräkningarna omfattar buller från väg-, tåg- och spårvagnstrafik. Observera att beräkningsresultatet för Etapp 2 i första hand skall användas för avstämning gentemot detaljplaneförslaget. 1.2 Utredningsområde Utredningsområdet för etapp 2 är lokaliserat inom det blåmarkerade området i figur 1. Etapp 3 omfattar området norr om järnvägen och söder/väster om Kullavägen. p:\64mas2\6611\ \3_projekt\pm maria stationsområde etapp 2_korr_ doc Figur 1 Aktuellt utredningsområde för etapp 2. PM Bullerutredning Maria stationsområde etapp 2 och etapp 3 Unr av 11

5 1.3 Metod Beräkningarna har genomförts enligt den nordiska beräkningsmodellen för vägtrafik respektive spårtrafik i programmet SoundPlan version 7.0. I programmet har en tredimensionell beräkningsmodell byggts upp med hjälp av flygskanningar. I denna har sedan byggnader, vägar och spår lagts in inför beräkningarna. 1.4 Avgränsningar Beräkningarna för spårvagnstrafiken har enbart gjorts för en spårvagnstyp, som är baserade på mätdata från befintliga spårvagnar i Norrköping. 1.5 Bebyggelseförslag Ett förslag till bebyggelse har studerats, se figur 2. I figuren illustrerar gröna byggnader den bebyggelse som har studerats med avseende på bullerpåverkan. Övrig bebyggelse har använts för att få med reflektionsbidrag och skärmverkan. Figur 2 Studerad bebyggelse i grönt övrig bebyggelse blå. p:\64mas2\6611\ \3_projekt\pm maria stationsområde etapp 2_korr_ doc PM 1.6 Detaljplan De byggnader som ligger närmast vägmitt på Maria stationsgata är placerade cirka 2,5 innanför användningsgränsen, vilket medför att det blir något högre bullervärden om byggnaderna istället placeras ända fram till användningsgränsen. För byggnaderna utmed Kullavägen kommer inte påverkan bli lika stor då det är cirka 15 meter till vägmitt och byggnaderna är placerade drygt 1 meter innanför användningsgränsen. Bullerutredning Maria stationsområde etapp 2 och etapp 3 Unr Småhusen inom detaljplaneområdet är inte placerade intill användningsgränsen vilket även där kan medföra högre bullernivåer vid en placering närmre gatan. 2 av 11

6 Figur 3 Detaljplan över Maria stationsområde etapp Trafik Uppgifter om trafikmängder på gatunätet har hämtats in från Helsingborgs stad. Den trafikmängd som använts i beräkningarna baseras på en trafikmodell för år 2020 och år 2035 med Maria stationsområde fullt utbyggt. Tabell 1 Trafikmängd år 2020, andel tung trafik samt hastighet för de olika länkarna. fordon per dygn/andel tung trafik hastighet km/tim Kullavägen / 5 % Maria stationsgata / 8 % 50 p:\64mas2\6611\ \3_projekt\pm maria stationsområde etapp 2_korr_ doc PM Bullerutredning Maria stationsområde etapp 2 och etapp 3 Unr Tabell 2 Trafikmängd år 2035, andel tung trafik samt hastighet för de olika länkarna. fordon per dygn/andel tung trafik hastighet km/tim Kullavägen / 5 % Maria stationsgata / 8 % 50 Trafiken inom området för etapp 2 år 2020 och år 2035 redovisas i figur 3 och 4. 3 av 11

7 Figur 4 Bedömd trafik år 2020 inom området för etapp 2. p:\64mas2\6611\ \3_projekt\pm maria stationsområde etapp 2_korr_ doc PM Bullerutredning Maria stationsområde etapp 2 och etapp 3 Unr Figur 5 Bedömd trafik år 2035 inom området för etapp 2 och 3. Trafikeringen med spårvagn har efter diskussion med Helsingborgs stad uppskattats till 55 stycken vagnar/dygn och riktning. För indata se tabell 1. 4 av 11

8 Tabell 1 Antal spårvaganar/ dygn och riktning 55 stycken Indata bullerberäkning för spårvagn Typ av spårvagn Flexity Classic M06 Längd (meter) Spårbädd Hastighet (km/tim) 30 Gräs Indata för tågtrafik har hämtats in från den förstudie Trafikverket lät genomföra för Maria Station, där plattformar hamnat i nytt läge för att möjliggöra en utökning av trafiken på banan. I beräkningarna har hänsyn tagits till de tåg som stannar på stationsområdet samt de olika hastighetsintervall som spårsträckningen är indelad i. Tabell 2 Tåg Indata bullerberäkning för järnväg (för mer detaljerad information hänvisas till järnvägsutredningen för Maria station) Antal Längd (m), Medel/max Maxhastighet (km/tim) Snabbtåg Öresundståg (12 stannar) 160/ Pågatåg / Allmänt om buller Trafik av alla slag ger upphov till ljud som kan upplevas som störande, det vill säga buller. Buller kan påverka oss på olika sätt och har stor betydelse för vår hälsa och möjligheten till god livskvalitet. Negativa effekter av buller kan vara sömnsvårigheter, stress, förhöjt blodtryck, problem att kommunicera samt minskad koncentrationsförmåga. p:\64mas2\6611\ \3_projekt\pm maria stationsområde etapp 2_korr_ doc PM Bullerutredning Maria stationsområde etapp 2 och etapp 3 Unr Buller redovisas i enheten decibel, db, med ett A-filter för att efterlikna vårt öra, dba. Ljudnivåer redovisas normalt både som ekvivalent ljudnivå, det vill säga medelvärde under en viss tidsperiod, och som maximal ljudnivå. För vägtrafik representerar maximalnivån den ljudtrycksnivå som anses vara representativ för de mest bullrande fordonen, där enstaka onormalt höga ljudnivåer har rensats bort. 2.1 Vägtrafikbuller Buller från trafik uppstår dels genom framdrivningsljud (motorljud) och dels via rullningsljud (däckens kontakt med vägbanan). Vid hastigheter över 50 km/h brukar normalt rullningsljudet vara den dominerande bullerkällan, medan det vid lägre hastigheter är framdrivningsljudet som dominerar. Med den utveckling som 5 av 11

9 skett på fordonssidan har motorer blivit tystare och brytpunkten för när rullningsljudet blir dimensionerande har i verkligheten sjunkit ytterligare. 2.2 Spårvagnsbuller I jämförelse med busstrafik kan ljud från spårvagnstrafik generellt uppfattas som både mer eller mindre störande i jämförelse med busstrafik. Spårvagnar avger inte samma lågfrekventa motorljud som busstrafiken ger upphov till, däremot kan spårvagnar i likhet till annan spårtrafik ge upphov till stomljud och vibrationer beroende på markförhållanden. Högfrekventa skrikljud kan också uppstå från hjulens kontakt med spåren i kurvor samt vid kraftiga inbromsningar. Det förstnämnda blir särskilt påtagligt i skarpa kurvor. Vid nyproduktion av ny spårväg är detta viktiga frågor att ta hänsyn till och flera av problemen med spårvagnar kan undanröjas med en god planering. Ramböll Akustik har på uppdrag av Norrköpings kommun undersökt buller och vibrationer från spårvagnar som de redovisat i rapporten, Mätning av buller och vibrationer från olika spårvagnstyper vid olika hastighet och spårbädd. Tre stycken olika spårvagnstyper, M97, M98B och M06, undersöktes vid olika hastighet, 30, 40 och 50 km/tim, samt vid olika spårbädd, gräs, makadam och asfalt. För buller blev slutsatserna: nya vagnstyper är ofta 3 4 tystare än de äldre spårområde med gräs eller makadam ger 5 6 lägre bullernivå än asfalt för den nya spårvagnstypen ger gräsbevuxet spårområde 3 4 lägre bullernivå än vad makadam gör, men för äldre vagnstyper är skillnaden liten. bullernivån ökar med 2 3 när hastigheten ökar med 10 km/h i hastighetsintervallet km/h p:\64mas2\6611\ \3_projekt\pm maria stationsområde etapp 2_korr_ doc PM Bullerutredning Maria stationsområde etapp 2 och etapp 3 Unr För vibrationer blev slutsatsen att på avstånd mindre än 10 meter från spårmitt kan det bli komfortstörningar i byggnader med lättare huskonstruktioner, t.ex. trästommar, och om marken innehåller lera. Vid stabilare markförhållanden, utan lera, och byggnadskonstruktioner av betong är risken liten för komfortstörande vibrationer. Det är även risk för stomljud för byggnader placerade mindre än 10 meters avstånd från spårmitt. Framförallt i rum utan fönster då inte trafikbuller maskerar stomljuden. För bullerberäkningarna vid Maria Stationsområde har den nyare spårvagnstypen M06 använts på en spårbädd av gräs, se figur 6. Spårvagnen levererades hösten 06 till Norrköpings kommun och kan därför anses vara tillräckligt aktuell för beräkningarna. 6 av 11

10 Figur 6 Spårvagn Flexity Classic M06, tvåriktningsvagn från Bombardier 2.3 Riktvärden för vägtrafikbuller Nybyggnad Riksdagen har i proposition 1996/97:53 antagit riktvärden vid nybyggnad av bostäder. Följande nivåer bör inte överskridas. Utomhus vid fasad 55 dba ekvivalentnivå Utomhus vid uteplats i anslutning till bostad 70 dba maximalnivå Inomhus 30 dba ekvivalentnivå Inomhus 45 dba maximalnivå nattetid p:\64mas2\6611\ \3_projekt\pm maria stationsområde etapp 2_korr_ doc PM Bullerutredning Maria stationsområde etapp 2 och etapp 3 Unr Propositionen innehåller också följande förtydligande; Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Utifrån riksdagspropositionen har sedermera trafikverk och andra myndigheter utarbetat anpassningar av riktvärdena i samband med deras åtgärdsplanering osv. När det gäller överskridanden av de maximala ljudnivåerna inomhus är praxis att detta tillåts maximalt 3-5 gånger per natt (kl ). I samband med fastställande av bostäder i detaljplan gäller Boverkets allmänna råd 2008:1 Buller i planeringen. I råden förs resonemang kring vilka situationer som det kan vara motiverat att göra avsteg från riktvärden även vid nybyggnation 7 av 11

11 av bostäder. Boverket anger att avvägningar mellan kraven på ljudmiljön och andra intressen bör kunna övervägas i centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär. De nämner också att avsteg även kan motiveras vid komplettering: av befintlig tät bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer med ny tätare bebyggelse, till exempel ordnad kvartersstruktur längs kollektivtrafikstråk i större städer. 2.4 Riktvärden för järnvägstrafik Vid nybyggnation av bostäder och infrastruktur gäller samma riktvärden för buller från järnvägstrafik som för buller från vägtrafik. Vid åtgärd i järnväg eller annan spåranläggning avser dock ekvivalentnivån 55 dba utomhus vid uteplats i de övriga delarna av bostadsområden är riktvärdet 60 dba. 2.5 Övriga faktorer Undersökningar visar på att ljudnivån från trafik vid en bostads gatusida inte är avgörande för hur boende betraktar den upplevda ljudmiljön. Faktorer som är minst lika viktiga är ljudnivån inomhus samt tillgången till öppningsbart fönster mot en ljuddämpad sida. Närhet till utomhusmiljöer där ljudnivån är låg är också viktig. Hur pass hög ljudnivån får vara för att betraktas som ljuddämpad kan diskuteras. I Boverkets allmänna råd 2008:1 definieras ljuddämpad sida som en sida. 3. Resultat 3.1 Etapp Vägtrafik I bilaga 1 respektive 5-8 redovisas resultatet från beräkningar av vägtrafikbuller för etapp 2. p:\64mas2\6611\ \3_projekt\pm maria stationsområde etapp 2_korr_ doc PM Bullerutredning Maria stationsområde etapp 2 och etapp 3 Unr Generellt kan sägas att bostäder med fasad ut mot Maria Stationsgata respektive Kullavägen kommer att få ljudnivåer som överskrider riktvärden vid fasad. Utmed Kullavägen beräknas ljudnivåerna till över 60 dba ekvivalentnivå (som högst 63 dba) medan bostäder med fasad ut mot Maria Stationsgatan beräknas få mellan 55 och 60 dba ekvivalentnivå. I bilaga 1 redovisas beräkningspunkter med överskridanden med en röd ring. Observera att vissa punkter enbart ger utslag för höga maximalnivåer vid fasad, vilket inte är synonymt med höga maximala inomhusnivåer. Bostadshus med höga maximalnivåer inne i kvarteret kan betraktas som acceptabla utifrån resonemanget att det inte kommer att förekomma fler än 5 tunga passager nattid med tunga fordon. 8 av 11

12 3.1.2 Spårvagnstrafik Planerad spårvägstrafikering längs med Maria stationsgata beräknas ge ett mycket begränsat tillskott av buller och riktvärden beräknas klaras utmed hela sträckningen, bilaga 2 respektive Järnvägstrafik dagens trafikering (2010) I bilaga 3 respektive redovisas beräkningsresultat från dagens spårsträckning och med dagens järnvägstrafik (2010), men med en utbyggnad enligt etapp 2. Beräkningarna visar på att det med nuvarande trafikering på järnvägen inte kommer att vara några problem att klara riktvärden utomhus inom planområdet Järnvägstrafik framtida trafikering (2020) Utan skärm Resultatet redovisas i bilaga 4 respektive Beräkningar av buller från tågtrafiken indikerar att en utbyggnad av enbart etapp 2 kan innebära problem med att klara av riktvärden utomhus vid uteplats. För att klara riktvärden kommer bullerskyddsåtgärder behöva genomföras för del av bebyggelsen närmast spårområdet. Antingen i form av skärmar/vallar utmed delar av spårområdet eller via fastighetsnära åtgärder Med skärm Resultatet redovisas i bilaga Med en skärm ut med järnvägen på 2,5 meter ovan järnvägsspåret och 5,5 meter från spårmitt klaras riktvärdet för både den ekvivalenta och maximala nivån med enbart utbyggnad av etapp Etapp p:\64mas2\6611\ \3_projekt\pm maria stationsområde etapp 2_korr_ doc PM Vägtrafik Beräkningar för en trafikering enligt prognosår 2035 för en full utbyggnad (etapp 3) visar i likhet med etapp 2 att ljudnivåerna för vägtrafiken kommer att ligga mellan dba vid byggnaders fasader utmed Maria Stationsgata respektive södra delen av Kullavägen, se bilaga Området i övrigt beräknas exponeras för relativt låga ljudnivåer. Tillkommande bebyggelse i etapp 3 kommer inte att ge någon betydande påverkan för bebyggelsen i etapp 2 i vare sig positiv eller negativ utsträckning Järnvägstrafik Resultatet från beräkningarna redovisas i bilaga Till skillnad mot buller från vägtrafiken så kommer en utbyggnad av etapp 3 att ge en positiv effekt för bebyggelsen inom detaljplaneområdet för etapp 2, då den tillkommande bebyggelsen ger viss skärmverkan. Ett bebyggelseförslag enligt etapp 3 kommer dock att behöva bearbetas väsentligt om ambitionen är att kunna bygga bostäder i närhet till spårområdet. Sannolikt kommer det att bli svårt att ha inslag av Bullerutredning Maria stationsområde etapp 2 och etapp 3 Unr av 11

13 bostadsbebyggelse mot järnvägen i första raden av bebyggelse närmast spårområdet. 4. Avstämning riktvärden och rekommendationer Enligt Boverkets rekommendationer bör bostäder endast i vissa fall medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överstiger 60 dba, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida, högst 45 dba vid fasad, eller i vart fall en ljuddämpad sida, dba vid fasad. Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dba. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dba vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 dba bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor. Vid jämförelse mellan beräkningsresultaten och Boverkets rekommendationer, kan konstateras att planförslaget ur ljudsynpunkt har förutsättning för att klara uppställda kriterier när ljudnivån överstiger 60 dba ekvivalentnivå. Därmed kvarstår tolkningen av Boverkets skrivning att avvägningar mellan kraven på ljudmiljön och andra intressen bör kunna övervägas i centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär. I det aktuella fallet är förtätning i anslutning till ett kollektivtrafiknära läge en av de bärande planeringsidéerna, vilket innebär att såväl en utbyggnad av etapp 2 och etapp 3 inom Maria Stationsområde bör omfattas av möjlighet till avsteg från riktvärden. 5. Slutsatser Beräkningarna visar på att det i första hand är ljud fån vägtrafiken och järnvägstrafiken som ger någon betydande påverkan för de studerade bebyggelseförslagen. Buller från spårvagnar ger i beräkningarna mycket liten påverkan. p:\64mas2\6611\ \3_projekt\pm maria stationsområde etapp 2_korr_ doc PM Bullerutredning Maria stationsområde etapp 2 och etapp 3 Unr Planområdet (etapp 2) kommer att exponeras från trafikbuller från två riktningar, dvs vägtrafiken från norr och väster och järnvägstrafiken från söder. Av särskild vikt blir då att studera om järnvägstrafiken ger upphov till trafikbullernivåer på bostäders ljuddämpade sida så att generella rekommendationer kring högsta tillåten ljudnivå på denna sida inte uppnås. Utifrån beräkningarna kan konstateras att de ekvivalenta ljudnivåerna från järnvägstrafiken med undantag av enstaka punkt, inte ger upphov till ljudnivåer på innergårdar eller motsvarande där ljudnivån överskrider 40 dba ekvivalentnivå (se bilaga 3 respektive 4). Med en 2,5 m skärm utmed spåret klaras en ljuddämpad sida i alla punkter (bilaga 33). I samtliga fall där ljudnivån från vägtrafiken överskrider riktvärden vid fasad klaras 10 av 11

14 en ljuddämpad sida från järnvägstrafiken om minst 45 dba ekvivalentnivå. Beräkningarna visar samtidigt på att de ekvivalenta ljudnivåerna från järnvägstrafiken är relativt låga, dvs fasadvärden är beräknade till under 50 dba ekvivalentnivå (bilaga 4) När det gäller utemiljön i markplan kan konstateras att de maximala ljudnivåerna från järnvägstrafiken (2020) i ger överskridanden av riktvärden (bilaga 20) utmed delar av bebyggelsen närmast spårområdet men med bullerskyddsåtgärd av typ skärm utmed järnvägen kommer riktvärdena ej att överskridas vid fasad (bilaga 33). Vid en jämförelse med de maximala ljudnivåerna från vägtrafiken, är det enbart maximala ljudnivåer utmed lokalgatorna som ger någon väsentlig påverkan av överlagring av maximalnivåer, dvs hög exponering från två riktningar. Å andra sidan bör påpekas att redovisas maximalnivåer från lokavägnätet härstammar från den typ av tunga fordon som normalt inte kommer att trafikera lokalvägnätet. Sammantaget görs bedömningen att såväl det studerade planförslaget (etapp 2) som utbyggnadsförslag enligt etapp 3 kan behöva bearbetas i sina delar. Även om en utbyggnad av etapp 3 kommer att förbättra ljudmiljön för bostäder i etapp 2 är detta faktum inte något som planförslaget i etapp två kan tillgodoräkna sig i den fortsatta planprocessen. p:\64mas2\6611\ \3_projekt\pm maria stationsområde etapp 2_korr_ doc PM Bullerutredning Maria stationsområde etapp 2 och etapp 3 Unr av 11

15 Punktberäkning vid fasad från vägtrafik 2020 BILAGA 1 (39) 1 Fasadpunkt Nivåtabell vån/ekv/max m

16 Punktberäkning vid fasad från spårvagnstrafik 2020 BILAGA 2 (39) Fasadpunkt Nivåtabell vån/ekv/max m

17 Punktberäkning vid fasad från järnvägstrafik 2010 BILAGA 3 (39) 1 Fasadpunkt Nivåtabell vån/ekv/max m

18 Punktberäkning vid fasad från järnvägstrafik 2020 BILAGA 4 (39) 1 Fasadpunkt Nivåtabell vån/ekv/max m

19 Ljudutbredningskarta vägtrafik på 2 meters höjd Leq BILAGA 5 (39) Leq m

20 Ljudutbredningskarta vägtrafik på 2 meters höjd år Maxnivå BILAGA 6 (39) Maxnivå m

21 Ljudutbredningskarta vägtrafik på 5:e våningen Leq BILAGA 7 (39) Leq m

22 Ljudutbredningskarta vägtrafik på 5:e våningen år Maxnivå BILAGA 8 (39) Maxnivå m

23 Ljudutbredningskarta spårvägstrafik på 2 meters höjd år Leq BILAGA 9 (39) Leq m

24 Ljudutbredningskarta spårvägstrafik på 2 meters höjd år Maxnivå BILAGA 10 (39) Maxnivå m

25 Ljudutbredningskarta spårvägstrafik på 5:e våningen år Leq BILAGA 11 (39) Leq m

26 Ljudutbredningskarta spårvägstrafik på 5:e våningen år Maxnivå BILAGA 12 (39) Maxnivå m

27 Ljudutbredningskarta järnvägstrafik på 2 meters höjd år Leq BILAGA 13 (39) Leq m

28 Ljudutbredningskarta järnvägstrafik 2 meters höjd år Maxnivå BILAGA 14 (39) Maxnivå m

29 Ljudutbredningskarta järnvägstrafik 2.a våningen år Leq BILAGA 15 (39) Leq m

30 Ljudutbredningskarta järnvägstrafik 2:a våningen år Maxnivå BILAGA 16 (39) Maxnivå m

31 Ljudutbredningskarta järnvägstrafik 5:e våningen år Leq BILAGA 17 (39) Leq m

32 Ljudutbredningskarta järnvägstrafik 5:e våningen år Maxnivå BILAGA 18 (39) Maxnivå m

33 Ljudutbredningskarta järnvägstrafik 2 meters höjd år Leq BILAGA 19 (39) Leq m

34 Ljudutbredningskarta järnvägstrafik 2 meters höjd år Maxnivå BILAGA 20 (39) Maxnivå m

35 Ljudutbredningskarta järnvägstrafik 2:a våningen år Leq BILAGA 21 (39) Leq m

36 Ljudutbredningskarta järnvägstrafik 2:a våningen år Maxnivå BILAGA 22 (39) Maxnivå m

37 Ljudutbredningskarta järnvägstrafik 5:e våningen år Leq BILAGA 23 (39) Leq m

38 Ljudutbredningskarta järnvägstrafik 5:e våningen år Maxnivå BILAGA 24 (39) Maxnivå m

39 Bullerutredning Maria Station etapp 3 Ljudutbredningskarta vägtrafik på 2 meters höjd år Leq BILAGA 25 (39) Leq Skala A4 1: m AB

40 Bullerutredning Maria Station etapp 3 Ljudutbredningskarta vägtrafik på 2 meters höjd år Maxnivå BILAGA 26 (39) Maxnivå Skala A4 1: m AB

41 Bullerutredning Maria Station etapp 3 Ljudutbredningskarta vägtrafik på 5:e våningen år Leq BILAGA 27 (39) Leq Skala A4 1: m AB

42 Bullerutredning Maria Station etapp 3 Ljudutbredningskarta vägtrafik på 5:e våningen år Maxnivå BILAGA 28 (39) Maxnivå Skala A4 1: m AB

43 Bullerutredning Maria Station etapp 3 Ljudutbredningskarta järnvägstrafik på 2 meter höjd år Leq BILAGA 29 (39) Leq Skala A4 1: m AB

44 Bullerutredning Maria Station etapp 3 Ljudutbredningskarta järnvägstrafik på 2 meters höjd - Maxnivå BILAGA 30 (39) Maxnivå Skala A4 1: m AB

45 Bullerutredning Maria Station etapp 3 Ljudutbredningskarta järnvägstrafik på 5:e våningen år Leq BILAGA 31 (39) Leq Skala A4 1: m AB

46 Bullerutredning Maria Station etapp 3 Ljudutbredningskarta järnvägstrafik på 5:e våningen - Maxnivå BILAGA 32 (39) Maxnivå Skala A4 1: m AB

47 Punktberäkning vid fasad från järnvägstrafik 2020 med skärm 2,5 m BILAGA 33 (39) 1 Fasadpunkt Nivåtabell vån/ekv/max m Datum:

48 Ljudutbredningskarta järnvägstrafik 2 meters höjd år 2020 med skärm 2,5 m - Leq BILAGA 34 (39) Leq m Datum:

49 Ljudutbredningskarta järnvägstrafik 2 meters höjd år 2020 med skärm 2,5 m - Maxnivå BILAGA 35 (39) Maxnivå m Datum:

50 Ljudutbredningskarta järnvägstrafik 2:a våningen år 2020 med skärm 2,5 m - Leq BILAGA 36 (39) Leq m Datum:

51 Ljudutbredningskarta järnvägstrafik 2:a våningen år 2020 med skärm 2,5 m - Maxnivå BILAGA 37 (39) Maxnivå m Datum:

52 Ljudutbredningskarta järnvägstrafik 5:e våningen år 2020 med skärm 2,5 m - Leq BILAGA 38 (39) Leq m Datum:

53 Ljudutbredningskarta järnvägstrafik 5:e våningen år 2020 med skärm 2,5 m - Maxnivå BILAGA 39 (39) Maxnivå m Datum: