Landstingets pensionärsråd 11-20

Transkript

1 Prookoll Sammanrädesdaum Landsinges pensionärsråd Tid: Fredagen den 20 april, kl Plas: Laholms kommun, sammanrädesrum Svanen Närvarande ledamöer Tjänsgörande ersäare Ersäare Inbjudna Övriga Mas Eriksson Dan Skanz Beril Bergquis, PRO Sven Hägerborg, SPF Gusav Carlsson, SKPF Kur Eklund SPRF Toini Jönsson, SPF Sven Ek, PRO Goldy Farland, SKPF Mas Berheden, folkhälsochef, landsinge Monica Svensson, folkhälsochef Region Halland Lasse Nyman, informaör, landsinge Erling Cronquis, ordförande KPR, Laholm Ingrid Schramm, vice ordförande KPR, Laholm Beril Alhul, sekreerare 11 Sammanrädes öppnande Mas Eriksson öppnade möe med a hälsa alla välkomna. 12 Val av juseringsman Sven Hägerborg, SPF, valdes a illsammans med ordföranden jusera prookolle. 13 Föregående sammanrädes prookoll. Då ingen hade någo a erinra noerades föregående prookoll ill handlingarna. LPR (31)

2 14 Folkhälsofrågor Monica Svensson och Mas Berheden informerade om Folkhälsoarbee i Halland och de olika akörernas roller och uppgifer. Vissa av bilderna som visades bifogas prookolle. Monica Svensson: Föruom Region Halland, Landsinge Halland och kommunerna finns även inresseorganisaioner, näringsliv, Högskolan och FoU med på olika sä i Folkhälsoarbee. Region Halland arbear länsövergripande och har alla projekpengar (f.n. pågår projek med inrikning på folkhälsofrågor.) Landsinge Halland arbear också länsövergripande men med fokus på hälsofrämjande hälso- och sjukvård. FoU-enheen i Falkenberg arbear med Folkhälsoveenskap/forskning Inresseorganisaionerna arbear med folkhälsoprojek. Folkhälsopolicy Folkhälsopolicyn ugår från arenaperspekive, dvs. arenor där människor mös i vardagen. Exempel på sådana arenor är bosadsområden och mindre orer föreag och arbesplaser förskolor och skolor hälso- och sjukvården Syrkor Möjlighe ill bred förankring. Helhessyn ugår från många människors gemensamma verklighe. 5 mål för folkhälsoarbee ökad gemenskap och delakighe goda uppväxvillkor ökad kompeens bäre livsmiljö hälsosammare levnadsvanor Ungdomar och skola Livskunskap hälsoinformaion Annan pedagogik än idigare ger varmare klima. Generell är siuaionen ine så dålig som de framsälls i den allmänna debaen/massmedia Frågor från pensionärsorganisaionerna Sven Ek eferlyse akivieer för de äldre i arenaperspekive. Monica Svensson förklarade a dea inryms i begreppe bosadsområden Beril Bergquis undersrök a en bra miljö för äldre i bosadsområden är vikig för a skapa rygghe osv. LPR (31)

3 Mas Berheden: Rapporen En mer hälsobefrämjande hälso- och sjukvård i Landsinge Halland ligger som en grund för arbee i hälso- och sjukvården. Hur kan de hälsofrämjande arbee uvecklas och inegreras i den vardagliga hälso- och sjukvårdsverksamheen? Genom: a sprida kunskap om samband hälsa och livssil och levnadsvillkor. Svår a mäa effeker på kor sik, dessa visar sig förs på lie längre sik. hälsofrämjande arbesplaser. Vikig med goda föredömen. samal om livssil och uppföljning i möe med paienen. Priorieras och erbjuds hjälp kring rökning, övervik/fema, riskkonsumion av alkohol och bris på fysisk akivie. Varför hälsofrämjande arbee i hälso- och sjukvården? möjlighe a södja individen a välja en hälsosammare livssil många besök och flerale av paienerna vill ha råd personalen har kunskap och aukorie evidens och kosnadseffekivie vinna vinna koncep Posiiv för den enskilde och landsinges ekonomi. De finns klara samband mellan de fyra vanligase riskfakorerna: rökning, övervik och fema, berusningsdrickande sam bris på fysisk akivie och olika sjukdomsgrupper som.ex. samliga sjukdomar i cirkulaionsorganen, samliga umörsjukdomar, diabees, frakurer på lårben, skador och förgifningar sam rörelseorganens sjukdomar och besvär. Vad händer om de blir förändringar i sjukdomsbilden? Relaiv små förändringar posiiva eller negaiva kan påverka Landsinges ekonomi med +/- 100 milj kronor per år Om man räknar om de naionella kosnaderna ill Hallandsnivå och effekerna för enbar landsinge så kosar Rökning ca 70 milj.kr/år Alkohol ca 400 milj. kr/år Övervik/fema ca 100 milj. kr./år Mas Eriksson undersrök a pensionärsorganisaionerna har en sor roll i de hälsofrämjande arbee. Frågor från pensionärsorganisaionerna Sven Hägerborg undrade om personalen genomför dessa samal om livssilsfrågor i prakiken. Mas Berheden svarade a de kunde vara bäre, men a ruinerna och uppföljningen sändig förbäras. LPR (31)

4 Beril Bergquis undrade om de nya ersäningssyseme kommer a ge urymme för hälsofrämjande arbee och fick e jakande svar. 15 Informaion inom Landsinge Halland Lasse Nyman som arbear som informaör på landsinges informaionsavdelning beräade om informaionsverksamheen inom Landsinge Halland. Hälsofrågor inresserar allmänheen vilke speglas i massmedia och då ine mins i kvällspressen. Därför är de vikig a landsinge fångar upp och möer dessa behov. Många olika målgrupper: paiener invånare organisaioner/föreningar medarbeare samarbesparners m.fl. All informaion börjar på hemmaplan, dvs. de är vikig a våra medarbeare är välinformerade för a undvika a missförsånd uppsår. Direkkonak med invånarna: möe i vården vikigas sjukvårdsupplysningen ( ca samal/år) Landsingskaalogen kan själv - maerial (egenvårdsråd) inerne Kan bl.a. användas för avbesälla besök, förnya recep och för sjukvårdsrådgivning vänrummen bra info-plaser för affischer och broschyrer annonser reklam.ex. annonseringen för influensavaccinering Massmedia som budbärare Policy för massmediakonaker visa öppenhe och illgänglighe ge ydliga budskap a iniiaiv använd enkel språk ( klarspråk ) Informaionsavdelningens uppgif Söa ledningen, cheferna och poliikerna med budskape Vikig a informaionen är anpassad för människor med olika yper av funkionshinder,.ex. syn- och hörselnedsäningar. Landsinge har som försa landsing agi fram e skylprogram. LPR (31)

5 Frågor från pensionärsorganisaionerna Beril Bergquis ansåg a de som ine har illgång ill inerne är i underläge informaionsmässig. Lasse Nyman påpekade a all vikig informaion som finns på näe finns också i Landsingskaalogen, dvs. de kompleerar varandra. Sven Hägerborg pekade på a även apoeken är bra lokaler för a sprida informaion. 16 Paiennämnden Goldy Farland, SKPF, dessuom vice ordförande i paiennämnden informerade kring dess arbee. Nämnden är gemensam för landsinge och de fyra kommunerna Laholm, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Under 2005 anmäldes 646 klagomål på landsinges sjukvårdsverksamhe. Kommunernas sjukvård fick a emo 14 klagomål. 861 konaker ogs med paiener och anhöriga. Mycke av frågorna handlar om missförsånd/briser i kommunikaion mellan vårdgivare/paien. Paiennämndens verksamhesberäelse för 2005 bifogas prookolle. De är absolu ine meningen a hänga u enskilda medarbeare uan a a vara på erfarenheer för a uveckla vården. Vikig a kunskapen om nämndens arbee ökar. Goldy uppmanade pensionärsorganisaionerna a inbjuda förerädare för nämnden a ge informaion vid olika möen. Dan Skanz undersrök a de är vikig för poliiker a hänvisa klagomål på vården ill paiennämnden och ine börja engagera sig i e enskil paienärende. Däremo skall man som poliiker a illvara på om de är någo principiell i de paienen framför. 17 Ersäningsmodell för primärvården Dan Skanz redovisade fullmäkiges beslu i april om den nya ersäningsmodellen för primärvården. Vid fullmäkiges möe i juni kommer e anal dealjbeslu a as. Tidplanen är snäv, men måle är a modellen skall gälla fr.o.m Landsinges syrdokumen Framidens primärvård måse revideras. Frågor från pensionärsorganisaionerna Gusav Carlsson, SKPF, ansåg a reformen kommer a vara posiiv för paienen och a ökade krav sälls på vårdgivarna. LPR (31)

6 18 Tema-dagen 6 okober 2006 Diskuerades programme för Tema-dagen den 6 okober Friskvård och rehabiliering kan vara inressana områden. Tankar och idéer mailas ill Ingela Kange ingela.kange@lhalland.se för a as upp vid beredningen den 19 maj. 19 Informaion från KPR, Laholm Erling Cronquis, ordförande och Ingrid Schramm, vice ordförande i kommunala pensionärsråde i Laholm beräade om verksamheen i Laholm. Boendefrågor: 3 nivåer: ege boende, dvs. ege hem, kvarboende i kooperaiv hyresrä, dvs. väl anpassade med viss social inslag sam särskil boende. Den senare boendeformen måse uökas i Laholm. De byggs mycke f.n. i Laholm. Problem med a byggena fördyras pga. a fornminnesvårdens behov måse iakas. Kosfrågor: Vikig a hela aspeken på kosen beakas: disribuion, mamiljön, service, hjälp och söd vid äande. Annars kan undernäringsproblemaik uppså som i sig ine beror på maen. E anna problem är a hygienkraven i cenrala föreskrifer sår emo behove av social akivering i samband med måliden efersom ingen brukare får vara i köke och dela i förberedelsen. Äldreomsorgsplan: En äldreomsorgsplan är under uarbeande där vå delagare från KPR har vari med i 4 arbesgrupper vilke inneburi a de vari läare a få u informaion ill medlemmarna i pensionärsorganisaionerna. Trygghe: En rygghesundersökning är på gång i samarbee med polisen där man iar på belysning, buskage osv. Hälsans sig: Hälsans sig är e bra exempel på e kommunal iniiaiv som bey mycke både för enskilda som för organisaioner. 20 Övriga frågor Mas Eriksson informerar om a ny landsingsdirekör illsas, Caarina Dahlöf från Göeborg. Vid prookolle Beril Alhul Jusera Jusera Mas Eriksson Sven Hägerborg LPR (31)

7 VERKSAMHETSBERÄTTELSE PATIENTNÄMNDEN HALLAND 2005 Inledning Paiennämnden Paiennämnden Halland är e samarbee mellan Landsinge Halland och kommunerna Laholm, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Kommunerna Halmsad och Hyle har val a så uanför Paiennämnden och har isälle en egen organisaion i respekive kommun. Nämnden är en mellan huvudmännen gemensam nämnd enlig kommunallagen. Verksamheen regleras närmare genom ege reglemene sam e aval huvudmännen emellan. Landsinge Halland är huvudman för nämnden. Nämndens ledamöer är frisående från hälso- och sjukvård sam andvården. Nämndens ledamöer har ysnadsplik och arbear under samma sekreessregler som personal inom hälso- och sjukvården. Paiennämnden är en oberoende insans. Paiener/vårdagare och närsående väljer ofa a vända sig direk ill Paiennämnden för råd och söd, för a därefer själva evenuell a konak med berörd vårdenhe. Ledamöer i Paiennämnden Halland: Ordinarie Ersäare Landsinge Bodil Dahlberg (fp) ordf Lars Lindbom (c) Magnus Frizell (m) Aija Wadensen (m) Lise-Loe Olsson (s) Göran Johansson (s) Falkenbergs kommun Goldy Farland (s) vice ordf Sofia Larzon (kd) Laholms kommun Siv Pålsson (s) Ingegerd Såhl (m) Varbergs kommun Eva Senberg (c) Eva Bernsson Melin (s) Kungsbacka kommun Inger Wendelöv (s) Parik Hulgren (m) LPR (31)

8 Syfe Paiennämndens uppgif Paiennämndens verksamhe grundar sig på Lagen om Paiennämndsverksamhe (1998:1656). Paiennämnden finns ill för a södja och hjälpa paiener i konaken med hälso- och sjukvården sam främja konaker och rapporera iakagelser. Nämnden ar emo synpunker, frågor och klagomål som rör all av nämndens huvudmän finansierad hälso- och sjukvård sam Landsinge Hallands andvård. Dessuom kan barn och ungdomar o m 19 år som behandlas av priva andläkare vända sig ill Paiennämnden. Nämnden är rådgivande och har inga disciplinära befogenheer. Den fungerar som en objekiv insans för konaker med både paiener och personal. De åligger också Paiennämnden enlig lag a rekryera och förordna södpersoner ill paiener, som är vångsinagna enlig Lagen om psykiarisk vångsvård (LPT) och Lagen om räspsykiarisk vård (LRV). Paiennämnden skall främja goda konaker mellan paiener/vårdagare och vårdpersonal/vårdgivare. Paiennämnden kan biså paiener och närsående i de enskilda fallen, bland anna genom a hjälpa paiener a få förklaringar i olika frågor, hjälpa paiener a gå vidare med sina ärenden ill besluande insanser och genom a bidraga ill a uppräa e forsa förroende för vården. Paiennämnden åerför ill vården paienernas synpunker i syfe a dea skall vara e led i vårdens kvaliesuveckling. Paiennämndens arbee bedrivs inom befinliga regelverk. Paiennämnden gör inga medicinska eller juridiska bedömningar. Paiennämnden ufärdar inga sankioner eller disciplinära besraffningar om fel har begås inom hälso- och sjukvården. För sådana fall hänvisas ill insanser med dessa befogenheer. Mål Paiennämndens mål är a bidra ill kvaliesuvecklingen genom a göra vården uppmärksam på de förhållanden, som paiener upplever som oillfredssällande. Dea sker bl a genom erfarenhesåerföring i form av saisik, personliga konaker med vårdgivare och genom övrig informaion ill vårdpersonal. Gjorda anmälningar och påpekanden kan leda ill förebyggande insaser inom vården. Paiennämnden har också ambiion och srävan a vara lä illgänglig och a bli välkänd hos allmänhe, vårdpersonal och vårdgivare som en oberoende insans di man kan vända sig. Genomförande Nämnden skiljer på ärenden och frågor av rådfrågande karakär s.k. konaker. LPR (31)

9 Vid ärenden rikar anmälaren kriik mo specifik, namngiven verksamhe. Vid konaker är uppringarens önskan a få råd, söd, informaion och hjälp uan a för den skull rika kriik mo specifik verksamhe. Anal ärenden Under verksamhesåre har 646 klagomålsärenden handlags vid Paiennämnden. Uöver diarieförda klagomålsärenden har Paiennämndens jänsemän haf 861 konaker med paiener och närsående. Rubricering av ärenden Ärendena rubriceras inom fyra områden enlig Socialsyrelsens direkiv. De är uppgifslämnarens uppfaning, som ligger ill grund för hur Paiennämnden rubricerar ärenden inom de fyra områdena. De är ine paiennämndens jänsemän eller vårdens olkning av problemes ar som gäller. 1. Vård- och behandlingsfrågor provagning/undersökning/remiss diagnosfrågor behandlingsfrågor medicinering omvårdnadsfrågor eknisk urusning hjälpmedel 2. Bemöande kommunikaion bemöande informaion kommunikaion samspel med närsående/närsåendes roll brisande empai kulurella/språkliga hinder/olkfrågor 3. Organisaion, regler och resurser paienens ekonomi sekreess och ysnadsplik journalfrågor valfrihe vårdgarani illgänglighe och väneid paienansvar/vårdkedja adminisraiva ruiner resurser/priorieringar LPR (31)

10 4. Övrig Punken övrig används när ingen annan rubrik sämmer in ex ärenden som avser Landsinges Ömsesidiga Försäkringsbolag, Socialsyrelsen m.m. Fördelning av ärenden Ärenden regisrerade under de olika grupperna 1-4, har fördela sig enlig följande: 279 ärenden har rör vård- och behandlingsfrågor, vilke är en minskning med 29 ärenden från föregående år. 147 ärenden har rör bemöande - kommunikaion, vilke är en minskning med 5 ärenden från föregående år 206 ärenden har rör organisaion, regler och resurser, vilke är en ökning med 9 ärenden från föregående år. 14 ärenden har rör övrig, vilke är en minskning med 6 ärenden från föregående år. Kommunärenden: De oala anale kommunärenden har under åre vari 14 varav: 6 ärenden har rör vård- och behandlingsfrågor 4 ärenden har rör bemöande - kommunikaion 3 ärenden har rör organisaion, regler och resurser 1 ärende har rör övrig Under år 2004 regisrerades oal 6 kommunärenden. I e av de regisrerade ärendena har Nämnden uppmärksamma e allvarlig problem rörande briser i journalföringen, vilke framså som oroande ur paiensäkerhessynpunk. Nämnden har vidagi följande ågärder: Skrivelse ill Primärvårdsnämnderna i Halland och för kännedom ill Verksamheschefen för den berörda verksamheen. Andra ärenden har medför a nämnden beslua illskriva vården. Skrivelse ill Psykiarinämnden har översäns för a uppmärksamma nämnden på a ulovad behandling ej fullföljs genom nedskärning av redan beviljad erapiid och för a få svar på hur Psykiarinämnden ser på förhållande vård på lika villkor. Till samliga Primärvårdsnämnder har skrivelse översäns med frågan om hur man i primärvården lever upp ill valfriheen och vårdgaranin. Paiennämnden har även medverka ill a ruiner för kallelse av minderåriga ändras (ses över) på en folkandvårdsklinik. LPR (31)

11 Södpersoner Viss vård inom psykiarin regleras av vå lagar: Lagen om psykiarisk vångsvård, LPT (1991:1128) sam Lagen om räspsykiarisk vård, LRV (1991:1129). Paiener som vårdas enlig någon av dessa lagar har rä a få en södperson usedd. Södpersonen skall biså paienen i sociala och personliga frågor och vara en uifrån kommande professionell medmänniska. Södpersonen kan närvara vid länsräsförhandling om paienen så önskar. Psykiariska vården anmäler ill Paiennämnden när de finns önskemål från paienen a få en södperson och nämnden illsäer då en sådan. Paiennämnden ordnar varje år en forbildningsdag för södpersonerna. Forbildningsdagen år 2005 innehöll en föreläsning om olika kulurer ur olika aspeker ex kuluranpassning, kulurkockar, kuluryper mm. Föreläsare var gymnasielärare Mikael Thelin. Tjänsemännen på Paiennämndens kansli har besvara en skrivelse från jänsemännen på Paiennämndens kansli i Örebro läns landsing, gällande erfarenhesubye kring arbee med södpersonsverksamheen. Informaion E av Paiennämndens mål är a nämnden skall vara välkänd hos paiener, närsående och vårdpersonal/vårdgivare inom både landsinge och kommunerna. Önskvär är a alla invånare i Halland, vilka kommer i konak med olika vårdområden, nås av informaion om Paiennämndens verksamhe. Paiennämnden har under åre för u informaion om verksamheen genom bl.a. massmedia, Landsingskaalogen och egen uppdaerad broschyr. Liksom idigare år har informaion givis ill olika nämnder, organisaioner, vårdinräningar och vårdubildningar. Informaion om nämnden finns även på landsinges och kommunernas hemsidor. Vissa av nämndens poliiker har vari ue och informera, bland anna hos Kommunals pensionärer i Kungsbacka, Närsjukvården i Kungsbacka, Landsinges pensionärsråd, Länssjukvårdsnämnden, en kyrkoförsamling i Laholm, Socialnämnden i Falkenberg och Varberg, IOGT:s frukosräff i Falkenberg, Landsingssyrelsens arbesusko och Nämnden för Handikappomsorg i Kungsbacka Paiennämndens sammanräden Paiennämndens presidie ugörs av ordföranden sam vice ordföranden. Kanslies jänsemän, som bereder och handlägger inkomna ärenden, delar ofas samliga vid både presidies möen och Paiennämndens sammanräden. Nämnden har under åre haf sju sammanräden. Paiennämndens sammanräden har under åre förlags ill Halmsad och Falkenberg. Vid varje sammanräde har alla ärenden under perioden och individuella, principiella ärenden föredragis. Då de under år 2004 var få kommunärenden (6 s) har nämnden år 2005 val a ill sörsa delen sasa på ökad informaion och ubye med olika LPR (31)

12 yrkesgrupper, som har beröring med den kommunala vården. Flera represenaner från kommunerna har därför inbjudis ill Paiennämndens sammanräden. Dessa har vari: Äldreskyddsombud Monica Bengsson, Länssyrelsen Avdelningschef Theresa Holm, Falkenbergs kommun, angående bisåndshandläggarnas arbesuppgifer Chefen för Vård och Omsorg, Helen Larsson och bisåndshandläggare Susanne Andreasson, Laholms kommun Arbeserapeu Kersin Kniberg har informera om hjälpmedel i hemme. Uvecklare Carina Werner har informera om vårdgaraniservice. E av sammanrädena har förlags ill SOS-alarms nya lokaler i Halmsad, där Lennar Gusavsson informerade om verksamheen. Paiennämndens kansli För a Paiennämnden skall kunna fullfölja si uppdrag, har de ill si förfogande e kansli med re jänsemän med sjukvårdsbeeendeveenskaplig- och adminisraiv kompeens. Tjänsemännen handlägger ärenden och faar beslu i dessa på delegaion av nämnden. Tjänsemännen är illika nämndsekreerare. Kanslie har hög illgänglighe via elefon, brev, e-pos, fax och för personliga besök. Kanslie har e gemensam elefonnummer för hela läne och samale är kosnadsfri för den som ringer. Sedan idigare har nämnden agi e nämndsbeslu efer önskemål från jänsemännen a dessa ej skall figurera i massmedia. All massmediakonak skall hänvisas i försa hand ill ordförande eller vice ordförande, i andra hand ill någon av övriga ledamöer. Arbesmiljö E ny IT-söd Plaina infördes under år Under år 2004 var jänsemännen vungna a för säkerheen använda både de nya och de gamla syseme parallell. Från och med januari 2005 används endas de nya syseme - Plaina, som dock forfarande ine fungerar full u ex när de gäller a få fram de olika rapporerna. Arbee med a få fram adekvaa rapporer forsäer i samarbee med IT-avdelningen. Kompeens och uveckling Regional räff i Växjö med Paiennämnderna i Södra regionen. Regional räff i Göeborg med Paiennämnderna i Väsra Göalandsregionen. Socialsyrelsens illsynsenhe i Göeborg. Sveriges Kommuner och Landsing; seminarium för jänsemän. Eikkonferens i Falkenberg. Naionell Paiennämndskonferens i Sundsvall. En svensk Tiger - iger du; föreläsning angående sekreess LPR (31)

13 Åerrapporering ill vården Åerrapporering sker vid olika illfällen; kvarals-, halvårs- och årsvis. Varje kvaral avger nämnden en saisikrappor ill samliga berörda verksamhes- och förvalningschefer rörande deras specifika ärenden. Kvaralsrappor skickas även ill chefläkarna för sjukhusen i Halmsad, Varberg och Kungsbacka. Åerrapporering ill verksamheerna sker också vid de informaionsräffar nämnden och handläggarna har. Enlig paiennämndens reglemene sker även halvårsvis rapporering ill respekive huvudman hur verksamheen uvecklas. Även om de är verksamheerna själva, som avgör hur man kan/vill använda den åerförda saisiken, har nämnden beslua genomföra en enkäundersökning, om hur vården använder de åerförda maeriale. I slue av år 2004 gjordes en enkäundersökning på prov av jänsemännen, på uppdrag av nämndens poliiker, där man önskar vea hur lämnade synpunker på ärenden från Paiennämnden har agis om hand. Enkäen rikade sig vid dea illfälle ill verksamhescheferna vid Medicin-, Oroped- och Kirurgklinken, Länssjukhuse i Halmsad. Svar inkom från vå av dessa kliniker. Nämnden besluade därefer a forsäa med enkäen, som skickades u ill berörda kliniker på Länssjukhuse i Halmsad och ill Sjukhuse i Varberg sam ill primärvården i Halmsad och Hylebruk. De kliniker på sjukhusen, som ej ingår i enkäundersökningen är de kliniker där de sällan eller aldrig inkommi synpunker ill Paiennämnden. Sammansällningen redovisades för nämnden under sepembersammanräde Av enkäsvaren framgår a verksamhescheferna i sor använder paiennämndens åerförda paiensynpunker i informaionen ill berörd personal. Några ensaka verksamheschefer på sjukhusen redovisar ej ärenden i Paiennämndens kvaralsrappor ill avdelningscheferna. Vissa av primärvårdens verksamheschefer framhåller a de har en bra dialog med Paiennämnden och a de uppskaar åerkopplingen, vilke även framgår av några av svaren från sjukhusens verksamheschefer. Någon av dessa framför också en önskan om a Paiennämnden skall rekommendera paienerna a a en direkkonak med kliniken för a möjliggöra e forsa förbäringsarbee. Egen kommenar: Dea är någo som Paiennämnden redan gör. Kommenarer Förändrad yngd i ärenden och konaker Anale paiener, som under år 2005 konaka paiennämndens kansli med synpunker och kriik rika direk mo namngiven vårdenhe eller mo vården allmän, har i år minska någo (31 s) jämför med föregående år. Konakerna har öka med 163 s från 698 ill 861. De flesa av synpunkerna i ärendena har rör sig inom område vård- och behandlingsfrågor. (Se sidan 4 och bilaga 1.) Tros a de under åre LPR (31)

14 vari en minskning av de oala anale ärenden och även en minskning av anale ärenden inom gruppen vård- och behandlingsfrågor, är de forfarande inom denna grupp de allra flesa synpunkerna hamnar. Den enda regisreringsgrupp, som öka någo lie (ökning med 9 ärenden) under åre, är gruppen organisaion, regler och resurser bland ärenden, som berör illgänglighe, väneid och adminisraiva ruiner. En rolig orsak ill dea skulle kunna bero på de all mer uökade möjligheerna ill olika val, ydligare organisaoriska regelverk och ökande användning av daamöjligheer som Landsinge Halland erbjuder (knappelefoner, avbokning av ider via daa, elekroniska recep mm). I e inledningsskede gör dessa ågärder de mer komplicera för den enskilde paienen i en mängd olika siuaioner och gör a många känner a människan försvinner i sammanhange och a vårdens val är svåra. Den enskilde paienen är osäker på om jus han/hon nyja sina möjligheer och få sina räigheer illgodosedda. Även om anale ärenden har minska någo, har de anal personer som få hjälp, råd och söd från paiennämnden öka. Nämnden ser även i år en förskjuning från ärenden ill konaker. Denna yp av frågor, som enlig Socialsyrelsens regisreringsdirekiv berakas som konaker, är ine allid av enklare karakär. Bakom vissa av samalen kan anas ensamhe, ånges, rädsla för sjukdom, hoande handikapp och sark förändrad livssiuaion. E sådan elefonsamal kan också vara från en paien, som vill diskuera kring och fråga om den informaion han själv agi fram ex via inerne. Dea innebär då a jänsemännen själva måse få illfälle a gå igenom och kanske också konrollera den informaion paienen lämna innan adekva svar kan lämnas. Paiennämndens jänsemän erfar a fler och fler av ärendena och konakerna enderar a enskil vara mer komplexa än idigare. Ju mer paienens möjligheer och räigheer ökar inom vården deso svårare är de för den enskilde a finna jus sina möjligheer. En endens, som jänsemännen på kansliexpediionen noera under 2005 är en ökning av samal från människor, som vill ha hjälp med konak, elefonnummer, rådfrågning osv för a komma i konak med andra myndigheer m.m. i samhälle. De flesa av de, som ringer Paiennämnden är i början av samalen mycke upprörda och irrierade men blir ofas lugnade av a få id och möjlighe a beräa om sina upplevelser. Samalen kan bli mycke långa och de är vikig för paienen a få a ärende i sin ak. De innebär a de kan a lång id innan paienen kommi fram ill vad ärende egenligen gäller. De är av allra sörsa vik a paiennämndens jänsemän avsäer id för samalen för a bemöande av paienerna skall bli så bra som möjlig och för a paienerna skall känna a de finns id för dem a få föra fram sin LPR (31)

15 kriik. Paiennämndens jänsemän fungerar på dea sä ofa som en buffer mellan paienerna och vården och kan förhoppningsvis bespara vården långa samal. Tros dea får samalen ej bli av kuraiv ar eller vara medicinsk rådgivning. Paiennämnden alar ine i ermer om rä eller fel i vården. Paiennämnden arbear med problemlösning för paiener/närsående sam med åerföring av erfarenheer ill ansvariga för verksamheerna. Paiennämnden arbear för a bygga förroendefulla vårdkonaker och för a åeruppräa paienernas förroende för vården. De flesa uppger a de konakar paiennämnden med en önskan och förvänan a deras erfarenheer skall komma ill nya i vården i förebyggande syfe. Tjänsemännen informerar grundlig om hur åerrapporeringen u ill vården sker. Telefonsamalen ar, av alla nämnda orsaker, en sor del av arbesiden. Ärendehaneringen medför all fler konaker med andra insanser. Många paiener önskar hjälp när de ex gäller a formulera skrivelser, brev ill vården och då de gäller överklaganden ill Hälso- och Sjukvårdens Ansvarsnämnd (HSAN) och Personskadereglering AB (PSR). Srävan är a akuella problem ska lösas i samverkan med vården, a förroende åerskapas och a erfarenheer kommer andra paiener ill nya. Kommunärenden När de gäller anale kommunärenden är de forsa låg, ros a de under åre ske mer än en fördubbling, från 6 ill 14 ärenden. Orsakerna ill de låga anale kan bero på a brukare och närsående ine har några frågor, synpunker och kriik mo den sjuk- och omvårdnad, som bedrivs av kommunerna. De Paiennämnden har noera är a varje kommun har bygg upp en egen organisaion för a a emo synpunker på vården. Förhoppningsvis är de di vårdagare/brukare/närsående vänder sig med synpunker på kommunvården. Andra änkbara orsaker ill de låga anale kommunärenden kan bero på vårdens ar. Den nära och dagliga konaken under en ofas längre id, kan medföra a man snabb reder u upplevda missförsånd och fel. Se ur e anna perspekiv kan dea också yvärr innebära a brukarna sår i e sark beroendeförhållande ill personalen och därför håller inne med a framföra kriik. Man har ine så sora möjligheer a välja annan vård. Den fakiska orsaken ill de ringa anale ärenden rörande kommunvård går ine a få fram. I jänsemännens konaker med kollegor i övriga Sverige, framkommer a de är åskilliga som märker samma endens. Ser man ill a de ändå ske en ökning under 2005 jämför med idigare år kan de evenuell bero på den sasning Paiennämnden och dess jänsemän gjor gällande informaionsubye genemo kommunerna. LPR (31)

16 Åerrapporering Paiennämnden för koninuerlig saisik över alla regisrerade ärenden. Åerrapporering sker kvaralsvis ill alla förvalnings- och verksamheschefer sam chefläkare vid de båda sjukhusen och ill chefläkaren för Närsjukvården Kungsbacka. En posiiv endens är a vissa all ofare, när de få u sin saisik, konakar kanslie för a ex få bakgrunden ill anmälan, få mer informaion för a kunna följa upp e ärende osv. Paienernas anonymie som anmälare, måse dock allid garaneras. De innebär a jänsemännen allid måse a konak med paienen och få medgivande innan dealjerad informaion lämnas ill vårdenheen. E önskemål från vissa verksamheschefer är a de vill bli konakade varje gång någon rikar kriik mo deras verksamhe och vill ine väna ill kvaralsslue. Måle är a dea framöver ska bli möjlig via daasöde Plaina. Syseme måse dock kunna garanera paienens anonymie i de fall paienen begär dea. De är verksamheerna själva, som avgör hur man kan/vill använda den åerförda saisiken. Övrig åerrapporering av uppgifer är bl a Socialsyrelsens krav på rappor om verksamheen och rapporer angående ekonomi och verksamhe som skickas ill de olika kommunerna vid e par illfällen per år. Framiden A bidraga ill vårdens kvaliesarbee genom a forsäa åerföra inkomna synpunker ill berörda verksamheer. A forsäa uveckla verksamheen bl.a. genom de nyinskaffade ITsöde A arbea för a vården skall se Paiennämnden som en naurlig del av kvaliesarbee. A forsäa uveckla samarbee med kommunerna sam arbea för a samliga kommuner i Halland skall ingå. A hålla en forsa hög kunskapsnivå på kanslie genom kompeensuveckling sam a bredda poliikernas och jänsemännens omvärldsuppfaning. A arbea vidare med enkäundersökningen angående hur åerrapporerade synpunker följs upp ue i verksamheerna. A nämnden skall forsäa uveckla arbee enlig ovan nämnda punker kommer a medföra behov av a kanslifunkionen uökas med en assisen på delid. LPR (31)

17 Bilagor Bilaga 1 Saisik Paiennämnden Halland 2005, sammansällning Bilaga 2 Sammansällning av paiennämndsärenden åren Bilaga 3 Ärendenas fördelning på verksamheerna 2005 Paiennämnden Halland Bodil Dahlberg Ordförande LPR (31)

18 Bilaga 1 STATISTIK PATIENTNÄMNDEN HALLAND 2005 Anal ärenden: 646 Anal konaker: Summa oal 1507 Ärenden varav: Vård och behandling 279 Bemöande och kommunikaion 147 Organisaion, regler, resurser 206 Övrig 14 Primärvård (inkl NSK + priva) 195 Psykiari 63 Folkandvård (inkl priva) 27 Kommun 14 Sjukvård övrig 347 Andel kvinnor 415 Andel män 231 Åldersfördelning: - 19 år år år 146 Södpersonsuppdrag: Akuella från föregående år 14 Nyillkomna under åre 36 LPR (31)

19 Summa oal 50 Bilaga 2 Paiennämndsärenden rörande Länssjukhuse i Halmsad åren Klinik år 2001 år 2002 år 2003 år 2004 Anesesi- och akuklinik Barn- och ungdomsklinik Infekionsklinik Kirurgisk klinik Kvinnoklinik Medicinsk basenhe Oropedklinik Oropedekniskavdelning Paramedicinsk basenhe Röngenklinik Specialisandvård Urologklinik Ögonklinik Hsd Ögonklinik Fbg Ögonklinik Vbg Ögonklinik Kba Öron-, näs- och halsklinik Hsd Öron-, näs- och halsklinik Fgb Öron-, näs- och halsklinik Vbg Öron-, näs- och halsklinik Kba Länssjukhuse allmän Sammansällning av ärenden ill Paiennämnden Halland åren år 2001 år 2002 år 2003 år 2004 år 2005 Länssjukhuse i Halmsad Sjukhuse i Varberg Primärvård (inkl NSK pv) Psykiari Folkandvård Kommunvård Annan orsak LPR (31)

20 Summa LPR (31)

21 Bilaga 3 Saisik 2005 Ärendenas fördelning på verksamheerna Länssjukhuse i Halmsad Plas A n a l Vård och behandling Bemöande och kommunikaion Organisaion regler resurser Anesesi och akuklinik Barn- och ungdoms klinik Infekionsklinik Öv rig Kirurgklinik Klin kem Kvinnoklinik Medicinsk basenhe Oroped klinik Oropedeknisk avd Paolog/cyologavd Röngen klinik Specialisandvård Urologklinik Ögonklinik Öron- näs- och hals klinik Länssjukhuse allmän Summa LPR (31)

22 Sjukhuse i Varberg Plas Ana l Vård och behandling Bemöande och kommunikaion Akuklinik Kirurgisk klinik Kirurgi, Falkenberg Klinik för kvinnor och barns hälsa 5 5 Medicinsk klinik Oropedisk klinik Röngen Ögonmo 2 2 Öron-, näsoch halskli nik Sum ma Organisaion regler resurser Öv rig Psykiarinämnden i Halland Plas A n a l Vård och behandling Bemöande och kommunikaion Psyk klin Halmsad Psyk klin Varberg Barn- och ungdoms psykiarisk klinik Psyk öv Laholm 2 2 Psyk öv Halmsad Psykos-Rehabeam Halmsad Psyk öv Hyle Psyk öv Falkenberg 8 6 Psyk öv Varberg Psyk öv Kungsbacka Psyk allmän Summa Organisaion regler resurser Öv rig LPR (31)

23 Närsjukvården i Kungsbacka Plas Ana l Vård och behandling Bemöande och kommunikaion Fjärås Kungsbacka Onsala Särö 7 5 Åsa Folkandvård Jouren Närsjukvården 2 allmän Ger rehab Barn Hälsa o rehab Kirurgi 2 2 Kvinn omo specia lismödra vård Medici n Orop ed Ögon 2 Öron, näs och hals Sum ma Organisaion regler resurser Öv rig LPR (31)

24 Primärvården Laholm Plas Ana l Vård och behandling Bemöande och kommunikaion Cenrum Glänninge Folkandvård 2 2 Primärvården allmän Sum ma Organisaion regler resurser Primärvården Halmsad Plas A n al Vård och behandling Bemöande och kommunikaion Organisaion regler resurser Andersberg Bäckagård 2 Geinge Herig Knu 3 3 Nyhem Oskarsröm Vallås 2 Folkandvård Primärvården allmän Summ a Öv rig Öv rig Primärvården Hyle Plas Ana l Vård och behandling Bemöande och kommunikaion Organisaion regler resurser Öv rig Vårdcenralen Hylebruk Vårdcenralen Unnaryd Folkandvård Sum ma LPR (31)

25 Primärvården Falkenberg Plas A n al Vård och behandling Bemöande och kommunikaion Organisaion regler resurser Cenrum Hjorsberg Ullared Jourmoagning Rehab Folkandvård 3 1 Summa Primärvården Varberg Plas Ana l Vård och behandling Bemöande och kommunikaion Håsen 6 4 Tvååker 2 2 Veddige Väsra Vall Skanslidens Rehab Folkandvård Jourcenral 4 4 Primärvården Varberg allmän Sum ma Organisaion regler resurser Öv rig Öv rig LPR (31)

26 Laholms kommun Ana l Sum ma Vård och behandling Bemöande och kommunikaion Organisaion regler resurser Öv rig Falkenbergs kommun Ana l Sum ma Vård och behandling Bemöande och kommunikaion Organisaion regler resurser Öv rig Varbergs kommun Ana l Sum ma Vård och behandling Bemöande och kommunikaion Organisaion regler resurser Öv rig Kungsbacka kommun Ana l Sum ma Vård och behandling Bemöande och kommunikaion Organisaion regler resurser Öv rig LPR (31)

27 Övrig Plas Handikappförvalningen Ana l Vård och behandling Bemöande och kommunikaion Landsings-hälsan Landsinge allmän Paienförsäkring 2 2 Sjukranspor Organisaion regler resurser (RESAM) Sjukvårdsupplysningen SOS Alarm Tandvården allmän Väneidsupplysningen Privaa vårdgivare Amadeus- kliniken Halmsad Bihi M. Hsd Ciykliniken Halmsad Familjeläkarna Laholm Familjeläkarna vid Torge, Laholm Gränsbygdskliniken, Laholm Husläkarna, Kungsbacka Klammerdammskliniken, Halmsad Larsson Allan Halmsad Laurenius Falkenberg Ryggavlan, Halmsad Priva Hyle Priva sjg Laholm Spenshul Vikoriakliniken 3 1 Summa Öv rig LPR (31)

28 LPR (31)

29 LPR (31)

30 LPR (31)

31 LPR (31)