Kom ihåg att spara handlingarna till kommunfullmäktige! BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [3] Kommunstyrelsen Tid , Kl 16:00 Plats Kommunalhuset i Tumba, 2:3 Kom ihåg att spara handlingarna till kommunfullmäktige! Ärenden Justering 165 Informationspunkt - VIP-samtal med politiker BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 166 Delårsrapport Hotell med mera i Hallunda - tilläggsavtal 168 Tumba äldreboende, kv Samariten 1 i Tumba, upprustning av det tekniska brandskyddet - begäran om medel för ombyggnation 169 Utökning av investeringsmedel för vård- och omsorgsboendet Tornet 170 Reglemente för ersättning till förtroendevalda - ändring 171 Svar på motion - Rusta upp badplatser i Uttran (FP) 172 Svar på motion - Starta vård- och omsorgscollege i Botkyrka (V)

2 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[3] Kommunstyrelsen Svar på motion - Översyn av reglerna för rätt till skolskjuts respektive SL-kort (FP) 174 Svar på motion - Begär utdrag ur belastningsregistret (M) 175 Svar på motion - Brantbrinks idrottsplats - parkering (M) 176 Svar på motion - Bättre framkomlighet vid icke signalreglerade korsningar på väg 226 i Tullinge (FP) 177 Svar på medborgarförslag - Inför en företagardag i Botkyrka kommun BESLUTAS AV KOMMUNSTYRELSEN 178 Kommunstyrelsens delårsrapport Projektbeskrivning för Botkyrka kommuns äldreplan - Tryggt att åldras i Botkyrka 180 Tumba tennisklubb och tennisanläggningen Pelletäppan 181 Rekommendation - BUS-överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd 182 Projekt tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet om miljonprogrammets förnyelse - godkännande att vara medsökande 183 Svar på remiss - Konsumenten i centrum - ett framtida konsumentstöd (SOU 2012:43) 184 Firmatecknare ändring 185 Medgivande att motta medel - Projektansökan - individanpassat mottagande för högskoleutbildade 186 Medgivande att teckna samarbetsavtal med Röda Korset - projektet yrkeskompis

3 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 3[3] Kommunstyrelsen Verksamhetsbidrag till Tullinge Tumba finska förening 188 Förstudierapport Unesco-centrum 189 Svar på revisionsskrivelse - granskning av ekonomistyrning 190 Svar på revisionsskrivelse - granskning av finansverksamheten 191 Förlängning av samarbetsavtal avseende kommunal energi- och klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun samt KSL 192 Valärenden 193 Anmälningsärenden 194 Delegationsärenden Katarina Berggren Ordförande Anna Asp Kanslichef

4 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:345 Delårsrapport (KS/2012:345) Beslut Kommunstyrelsen beslutar överlämna delårsrapport avseende perioden januari-augusti 2012 till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar om tilläggsanslag och omfördelningar i ettårsplan 2012 enligt de förslag som framgår i ärendet. Kommunfullmäktige uppmanar vård- och omsorgsnämnden att vidta åtgärder som begränsar årets budgetavvikelse till högst 15 miljoner kronor. Kommunfullmäktige uppmanar utbildningsnämnden att vidta åtgärder som begränsar årets underskott till det som kan förklaras av volymförändringar i förhållande till beräkningarna i 2012 års budget. Sammanfattning Delårsrapport 2 omfattar delårsbokslut för perioden januari-augusti och en prognos för hela budgetåret I anslutning till rapporten behandlas även ett antal framställningar rörande investeringar som initierats av nämnderna. Utfallet för perioden januari-augusti innebär ett positivt resultat med 313,2 miljoner. Resultatet är 35 miljoner högre än för motsvarande period förra året. En viktig förklaring till det positiva resultatet är att AFA Försäkring har beslutat betala tillbaka premier avseende 2007 och 2008 som kommunerna betalat in för avtalsgruppförsäkringar och för avgiftsbefrielseförsäkringar. Återbetalningen kommer att ske i slutet av året och uppgår för Botkyrkas del preliminärt till 64,1 miljoner. Denna återbetalning har räknats in i delårsresultatet och i prognosen för helårsutfallet Prognosen över resultatet för hela året ligger på plus 175 miljoner vilket är 105,3 miljoner bättre än budget. Huvudorsakerna till utfallet förutom

5 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:345 nämnda återbetalning från AFA Försäkring, är att vi räknar med att utfallet för skatt och generella statsbidrag blir 45 miljoner bättre än budget liksom att avkastningen på kommunens pensionsförvaltning påverkar positivt med 21 miljoner. De flesta nämnder räknar med positiva utfall i sina prognoser men vård- och omsorgsnämnden (-19,6 miljoner) och utbildningsnämnden (-22,2 miljoner) räknar fortfarande med betydande underskott i förhållande till budget. Vård- och omsorgsnämndens antog i maj en åtgärdsplan för att minska det beräknade underskottet De åtgärder som hittills genomförts och fått genomslag på utfallet är bland annat effektivare schemaläggning samt genomgång och omprövning av myndighetsbeslut. Åtgärderna har bidragit till att obalansen mot budget minskat med 7,9 miljoner i förhållande till föregående prognos. Vi föreslår i likhet med förslaget i samband med delårsrapport 1 att nämnden ska sträva efter att begränsa budgetavvikelsen 2012 till högst 15 miljoner. Utbildningsnämnden räknar med en negativ budgetavvikelse med 22,2 miljoner, en förbättring med 1,9 miljoner jämfört med delårsrapport 1. Huvudorsakerna ligger på volymökningar inklusive hemspråksträning och hemspråksundervisning med 14 miljoner samt obalanser inom grundskolorna med 9 miljoner. Vi föreslår i likhet med förslaget i samband med delårsrapport 1 att utbildningsnämnden får i uppdrag att begränsa budgetavvikelsen till det som kan förklaras av volymförändringar i förhållande budget Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

6 TJÄNSTESKRIVELSE 1[4] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2012:345 Referens Göran Karlsson Mottagare Kommunstyrelsen Delårsrapport II 2012 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar överlämna delårsrapport avseende perioden januari-augusti 2012 till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar om tilläggsanslag och omfördelningar i ettårsplan 2012 enligt de förslag som framgår i ärendet. Kommunfullmäktige uppmanar vård- och omsorgsnämnden att vidta åtgärder som begränsar årets budgetavvikelse till högst 15 miljoner kronor. Kommunfullmäktige uppmanar utbildningsnämnden att vidta åtgärder som begränsar årets underskott till det som kan förklaras av volymförändringar i förhållande till beräkningarna i 2012 års budget. Sammanfattning Delårsrapport 2 omfattar delårsbokslut för perioden januari-augusti och en prognos för hela budgetåret I anslutning till rapporten behandlas även ett antal framställningar rörande investeringar som initierats av nämnderna. Utfallet för perioden januari-augusti innebär ett positivt resultat med 313,2 miljoner. Resultatet är 35 miljoner högre än för motsvarande period förra året. En viktig förklaring till det positiva resultatet är att AFA Försäkring har beslutat betala tillbaka premier avseende 2007 och 2008 som kommunerna betalat in för avtalsgruppförsäkringar och för avgiftsbefrielseförsäkringar. Återbetalningen kommer att ske i slutet av året och uppgår för Botkyrkas del preliminärt till 64,1 miljoner. Denna återbetalning har räknats in i delårsresultatet och i prognosen för helårsutfallet Prognosen över resultatet för hela året ligger på plus 175 miljoner vilket är 105,3 miljoner bättre än budget. Huvudorsakerna till utfallet förutom nämnda återbetalning från AFA Försäkring, är att vi räknar med att utfallet Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post goran.karlsson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

7 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[4] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2012:345 för skatt och generella statsbidrag blir 45 miljoner bättre än budget liksom att avkastningen på kommunens pensionsförvaltning påverkar positivt med 21 miljoner. De flesta nämnder räknar med positiva utfall i sina prognoser men vård- och omsorgsnämnden (-19,6 miljoner) och utbildningsnämnden (-22,2 miljoner) räknar fortfarande med betydande underskott i förhållande till budget. Vård- och omsorgsnämndens antog i maj en åtgärdsplan för att minska det beräknade underskottet De åtgärder som hittills genomförts och fått genomslag på utfallet är bland annat effektivare schemaläggning samt genomgång och omprövning av myndighetsbeslut. Åtgärderna har bidragit till att obalansen mot budget minskat med 7,9 miljoner i förhållande till föregående prognos. Vi föreslår i likhet med förslaget i samband med delårsrapport 1 att nämnden ska sträva efter att begränsa budgetavvikelsen 2012 till högst 15 miljoner. Utbildningsnämnden räknar med en negativ budgetavvikelse med 22,2 miljoner, en förbättring med 1,9 miljoner jämfört med delårsrapport 1. Huvudorsakerna ligger på volymökningar inklusive hemspråksträning och hemspråksundervisning med 14 miljoner samt obalanser inom grundskolorna med 9 miljoner. Vi föreslår i likhet med förslaget i samband med delårsrapport 1 att utbildningsnämnden får i uppdrag att begränsa budgetavvikelsen till det som kan förklaras av volymförändringar i förhållande budget Vi vill i sammanhanget särskilt framhålla tre osäkerhetsfaktorer som kan påverka det slutliga utfallet i bokslutet. Det finns fortfarande en osäkerhet kring löneökningarna under året eftersom någon överkommelse på lärarområdet inte har träffats. Det osäkra konjunkturläget inte minst i Europa medför att skatteunderlagsutvecklingen under 2012 kan komma att bli sämre än beräknat. Ytterligare en faktor som kan påverka 2012 års resultat är den diskussion som finns mellan kommunen och Botkyrka stadsnät AB. Från bolagets sida har man tagit upp frågan om ägandet av nätet. I det avtal som träffades tidigare mellan bolaget och kommunen var förutsättningen att ägandet av nätet successivt skulle överföras till kommunen och Botkyrkabyggen. På grund av ändrade bedömningar från bolagets revisorer skulle en sådan överföring få oönskade skattekonsekvenser för bolaget. I de diskussioner som förs övervägs att skriva om avtalet som innebär att bolaget skulle kvarstå som ägare till det fysiska nätet. Det gör att den inbetalning som kommunen gjort på cirka 15 miljoner kronor inte längre skulle kunna betraktas som en tillgång i kommunens balansräkning. Detta skulle i så fall innebära ett nedskrivningsbehov i bokslutet för 2012 på 15 miljoner kronor som skulle belasta årets resultat.

8 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[4] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2012:345 Övriga ärenden i anslutning till delårsrapporten Förskolan Vreta Gård, begäran om utökad investeringsram Tekniska nämnden hemställer om ytterligare 6 miljoner för att bygga förskolan Vreta Gård. Total kostnad för projektet beräknas därmed till 39 miljoner. Byggstart beräknas till oktober 2012 med en byggtid på 11 månader vilket innebär att förskolan beräknas stå klar hösten I flerårsplan och ettårsplan 2012 finns 33 miljoner avsatta för projektet grundat på de kalkyler från samhällsbyggnadsförvaltningen som förelåg. Kostnadsökningen för projektet ligger enligt samhällsbyggnadsförvaltningen dels på prisökningar till följd av byggkonjunkturen dels på att projektet inte i detalj var klart när investeringsbeloppet lades fast. För att projektet ska kunna genomföras inom utsatt tid föreslår kommunledningsförvaltningen att tekniska nämnden medges en utökad investeringsram med 6 miljoner för projektet förskola Vreta Gård. Finansiering sker genom ökad upplåning. Förskola i Alby, medel för projektering Tekniska nämnden hemställer om att få disponera 7 miljoner för projektering av ny förskola i Alby. I flerårsplan finns 70 miljoner avsatta för projektet år Den nya förskolan i Albydalen ersätter nuvarande paviljonger på förskolorna Måsen och Örnen vilka bedöms som både pedagogiskt svårarbetade och dyra. Nybyggnationen ska innehålla 10 avdelningar och innebär därmed även en ökad förskolekapacitet för att täcka behovet i området. Eftersom det blir en stor förskoleenhet planeras lokalerna delas upp i två delar, för barn i åldern 1-3 respektive för barn mellan 3-5 år. Kommunledningsförvaltningen föreslår att tekniska nämnden medges 7 miljoner för att projektera ny förskola i Alby som förskott på de medel som avsatts för Fritidsgård, Albyvägen 7 Tekniska nämnden hemställer om att disponera 19 miljoner av reserverade investeringsmedel för att bygga om lokaler på Albyvägen 7 till fritidsgård. Medel har sedan 2011 reserverats till kommunstyrelsens förfogande för ändamålet. I de ombyggda lokalerna planeras förutom öppen eftermiddagsverksamhet för åringar och kvällsverksamhet för målgruppen mellan år även för en separat del för gruppen unga vuxna.

9 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[4] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2012:345 Kultur- och fritidsförvaltningen har uppdragit åt samhällsbyggnadsförvaltningen att projektera och bygga om lokalerna. Enligt tidplanen ska lokalerna vara iordningställda till december Eftersom någon kalkyl över projektets totalkostnad inte föreligger i dagsläget föreslår kommunledningsförvaltningen att tekniska nämnden medges medel för projektering med 3 miljoner och att nämnden återkommer när en kalkyl över hela projektet föreligger. Boxningslokal i Botkyrkahallen, utökad investeringsram Tekniska nämnden hemställer om att medges disponera de 4 miljoner som avsatts för ändamålet i ettårsplan För att genomföra projektet hemställs om ytterligare 2,3 miljoner. Kultur- och fritidsnämndens ettårsplan 2012 inrymmer 4 miljoner för att bygga om och inreda en lokal i Botkyrkahallen till boxningslokal. Den lokal som ska ställas i ordning är en tidigare oinredd yta på 400 kvadratmeter. Enligt plan ska lokalen tas i bruk i april Projekteringsarbetet har visat på behov av mer omfattande åtgärder än vad som bedömdes initialt. Det rör sig bland annat om att golvet måste förstärkas och att ingången behöver byggas om av utrymningsskäl. De anbud som föreligger indikerar att avsatta medel inte kommer att vara tillräckliga varför ytterligare 2,3 miljoner föreslås för att genomföra projektet. Kommunledningsförvaltningen föreslår att anslagna 4 miljoner i ettårsplan 2012 för att ställa i ordning boxningslokal i Botkyrkahallen överförs från kultur- och fritidsnämnden till tekniska nämnden som även medges en utökad investeringsram med 2,3 miljoner för kunna genomföra projektet. Finansiering sker genom ökad upplåning. Åsa Ratcovich Kommundirektör Niclas Johansson Ekonomichef Expedieras till Text

10 Delårsrapport 2012:2 - perioden januari-augusti - prognos för helåret 1

11 SAMMANFATTNING DELÅRSBOKSLUTET JANUARI-AUGUSTI Resultatet vid denna tid på året är vanligtvis positivt eftersom tyngdpunkten i verksamheternas kostnader ofta ligger sent på året. Utfallet för perioden januari-augusti innebär ett positivt resultat med 313,2 miljoner. Resultatet ligger därmed på en högre nivå än förra året i augusti då resultat uppgick till 278 miljoner. Förbättringen kan helt tillskrivas den återbetalning av försäkringspremier från AFA Försäkring som kommer att betalas ut till kommunerna i slutet av Beloppet uppgår för Botkyrkas del preliminärt till 64,1 miljoner Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar uppgick till 2 436,1 miljoner efter årets första åtta månader och var därmed 3,6 procent högre än i augusti Skatte- och bidragsintäkterna som helhet ligger sammantaget 37,4 miljoner bättre än budget och har ökat med 5,3 procent jämfört med perioden januariaugusti Nettoinvesteringarna har hittills under året uppgått till 281 miljoner och är därmed 60 miljoner högre än vid motsvarande tid förra året. Totalt uppgår kommunens upplåning till miljoner kronor vid utgången av augusti. Av detta belopp avser 312 miljoner kommunens eget upplåningsbehov och resterande belopp avser utlåning till våra egna bolag och Handelsbanken finans för finansiering av Söderenergis kraftvärmeprojekt. Den totala upplåningen har minskat med 240 miljoner sedan årsskiftet medan kommunens upplåning för eget behov har minskat med nästan 170 miljoner kronor. I delårsrapporten lämnas en lägesredovisning över hur nämndernas verksamheter hittills i år har utvecklats inom flerårsplanens sex målområden. PROGNOSEN FÖR HELÅRET 2012 Prognosen för 2012 pekar i dagsläget mot ett resultat på plus 175 miljoner, det vill säga 105,3 miljoner bättre än budget. Prognosen över nämndernas utfall innebär ett underskott med 33,8 miljoner. Vård- och omsorgsnämndens och utbildningsnämndens aktuella prognoser är förbättrade jämfört med i våras, men innebär fortfarande betydande underskott i förhållande till budget. Även för exploateringsverksamheten räknar vi med ett utfall betydligt sämre än budget. Obalanserna beskrivs närmare under rubriken nämndernas prognoser. De gemensamma driftkostnaderna lämnar ett betydande överskott beroende på återbetalningen fån AFA Försäkring med 64,1 miljoner. Enligt prognosen kommer nettokostnaderna inklusive avskrivningar för helåret 2012 att öka med 5,1 procent jämfört med Ökningen för skatte- och bidragsintäkterna uppgår till 4,9 procent. Vi räknar med att investeringarna kommer att uppgå till omkring 420 miljoner för 2012 vilket innebär en betydande ökning jämfört med förra året då nettoinvesteringarna uppgick till 366 miljoner. Baserat på investeringsvolymen bedömer vi att kommunens egen upplåning inte kommer att öka i någon större utsträckning under resten av året. DEN SAMHÄLLSEKONOMISKA UTVECKL- INGEN Bilden av svensk ekonomi är inte helt samstämmig. Regeringen redovisar i budgetpropositionen en relativt positiv bild med en tillväxt på 1,6 procent i år och knappt 3 procent nästa år. Andra bedömare som Konjunkturinstitutet och Riksbanken har en mindre positiv bild, inte minst av tillväxten nästa år. Dessutom har SCB nyligen reviderat ner tillväxten under andra kvartalet i år från den preliminära bedömningen på 2,3 procent till 1,3 procent. Även utvecklingen av framtidsinriktade indikatorer och förtroendevariabler ger en mer pessimistisk bild än tidigare under året. Sverige har dock i jämförelse med de flesta andra länder långsiktigt bättre tillväxtförutsättningar. Det finns utrymme för en tillväxt som drivs av en ökad inhemsk efterfrågan. Hushållens sparande är fortsatt högt och de offentliga finanserna är stabila. Varken hushållen eller offentlig verksamhet drabbas därför av åtstramningar till följd av skattehöjningar eller sänkta offentliga utgifter som många andra länder nu tvingas till. I Sveriges Kommuner och Landstings senaste prognos räknar man med en svagare internationell tillväxt än man gjorde i våras. Osäkerheten om utvecklingen i euro-området har tilltagit under sommaren. Även utvecklingen i stora delar av övriga världen ser ut att bli svagare än man tidigare räknat med. Det gäller t.ex. Kina där tillväxttakten förväntas sjunka, även om den är fortsatt hög. Framtiden är mycket svårbedömd. Mycket talar för att det blir en relativt långsam återhämtning av världsekonomin. Det finns inget självklart draglok när även tillväxten i Asien avtar och obalanserna i världsekonomin är mycket stora. På några års sikt är 2

12 det inte heller troligt att svensk tillväxt kommer att avvika markant från omvärlden. Exporten utgör en alltför stor del av vår ekonomi, samtidigt som företagens investeringsvilja och hushållens framtidstro påverkas starkt av situationen i omvärlden. PERIODEN JANUARI-AUGUSTI 2012 BEFOLKNINGSUTVECKLING Befolkningsökningen fortsätter och efter första halvåret uppgår Botkyrkas befolkning till personer. Det är en ökning med drygt personer sedan årsskiftet, vilket är i nivå med samma period Sedan juni 2011 har befolkningen ökat med lite drygt personer. Ökningen under året beror till stor del på ett positivt flyttnetto (antalet inflyttade minus antalet utflyttade) med 651 personer. Det positiva flyttnettot uppkommer så gott som uteslutande genom en nettoinflyttning från utlandet. Efter första halvåret har födelsenettot (antalet födda minus antalet döda) bidragit till befolkningsökningen med 356 personer. DELÅRSRESULTATET Högt delårsresultat tack vare återbetalning från AFA Utfallet för perioden januari-augusti innebär ett positivt resultat med 313,2 miljoner. Resultatet ligger därmed på en högre nivå än förra året i augusti då resultat uppgick till 278 miljoner. Förbättringen kan helt tillskrivas den återbetalning av försäkringspremier som kommer att utbetalas till kommunerna i slutet av Beloppet uppgår för Botkyrkas del preliminärt till 64,1 miljoner och har i sin helhet tillgodoräknats periodresultatet. Enligt RKR (rådet för kommunal redovisning), ska återbetalningen betecknas som en jämförelsestörande intäkt Bakgrunden är att antalet personer som beviljats sjukersättning har minskat. De avgifter kommunerna betalat in för avtalsgruppförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring är därmed högre än de framtida utbetalningarna vilket föranlett AFA Försäkring att betala tillbaka inbetalda premier avseende 2007 och Årets löneöversyn gäller nya löner från 1 april. Lokala överenskommelser har ännu inte träffats varför kostnadsökningen, baserat på de centrala överenskommelserna, har bokats upp av förvaltningarna. Totalt har 22,1 miljoner i ökade lönekostnader under april- augusti belastat perioden. Vi bedömer att beloppet kan vara något i underkant i förhållande till de slutliga kostnadsökningarna. Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar uppgår till 2 436,1 miljoner efter årets första åtta månader och är därmed 3,6 procent högre än i augusti Bakom förändringen ligger att de externa bruttokostnaderna har ökat med 4,7 procent medan intäkterna ökat med 11 procent. Den stora intäktsökningen hänger samman med nämnda återbetalning från AFA vilken bokförts som en intäkt. Kostnadsökningen när det gäller löner, sociala avgifter och pensioner ligger på 3,7 procent. Även varu- och tjänsteinköpen har ökat betydligt. Verksamheternas externa kostnader och intäkter har utvecklat sig på följande sätt. Här ingår inte skattemedel eller finansiella poster; Verksamhetens intäkter Taxor och avgifter 136,0 145,4 Externa bostads- och lokalhyror 50,7 52,0 Försäljning av verksamhet 95,9 87,4 Bidrag från staten med flera 191,8 173,4 Övriga verksamhetsintäkter 32,1 104,1 Summa 506,5 562,4 Verksamhetens kostnader Personalkostnader , ,4 Varor -154,5 176,4 Entreprenad och köp av verksamhet -579,5-596,0 Externa lokalhyror -56,4-63,6 Bidrag och transfereringar -131,5-134,4 Köp av tjänster och övriga verksamhetskostnader -229,4-252,7 Summa , ,4 Nämndernas samlade nettokostnader har ökat med 7 procent jämfört med augusti förra året. Kultur- och fritidsnämnden har den största ökningen (18 procent) men även utbildnings- samt arbetsmarknadsoch vuxenutbildningsnämnden redovisar betydande kostnadsökningar jämfört med förra året. Finansiering Skatte- och bidragsintäkterna som helhet ligger sammantaget 37,4 miljoner bättre än budget. Positiva skatteavräkningar har, med ledning av Sveriges Kommuner och Landstings prognos från augusti, tillgodoräknats perioden med sammanlagt 42,3 miljoner. Dessutom har en fordran avseende fastighetsavgiften bokförts med 5,3 miljoner. Skatte- och bidragsintäkterna har därmed ökat med 5,3 procent jämfört med perioden januari-augusti Finansnettot för perioden är positivt med 35,4 miljoner och är därmed 16,5 miljoner lägre än förra året. Av finansnettot är 20,9 miljoner hänförligt till värdeförändringar av pensionsplaceringarna vilka undantas från avstämningen mot balanskravet. 3

13 Investeringarna fortsatt höga Nettoinvesteringarna har hittills under året uppgått till 281 miljoner och är därmed 60 miljoner högre än vid motsvarande tid förra året. Huvuddelen av investeringarna eller 237 miljoner ligger på tekniska nämnden. Investeringarna i år har dominerats av utbyggnaden av skola och sporthall i Riksten med tillsammans 82 miljoner. Om- och tillbyggnad av förskolan Nyängsgården i Tullinge och lokalanpassningar på Tullingebergsskolan är exempel på andra större projekt liksom upprustningen av hantverksgymnasiet i Skyttbrink. Minskad upplåning efter årsskiftet Södertörns Energi AB löste strax före årsskiftet den revers på 675 miljoner kronor som funnits mellan kommunen och bolaget. Det innebar att kommunens upplåning minskade i slutet av Då det inte var möjligt att omedelbart lösa befintliga lån före årsskiftet har minskningen av låneskulden fortsatt efter årsskiftet. Någon direkt effekt på kommunens finansnetto har dock inte uppstått eftersom de minskade ränteintäkterna hittills har överstigit de minskade räntekostnaderna. Däremot har de sjunkande räntenivåerna gjort att kostnadsräntorna ligger något lägre än vad vi räknade med i budgeten för Totalt uppgår kommunens upplåning till miljoner kronor vid utgången av augusti. Av detta belopp avser 312 miljoner kommunens eget upplåningsbehov och resterande belopp avser utlåning till våra egna bolag och Handelsbanken finans för finansiering av Söderenergis kraftvärmeprojekt. Den totala upplåningen har minskat med 240 miljoner sedan årsskiftet medan kommunens upplåning för eget behov har minskat med nästan 170 miljoner kronor. Botkyrka kommun 312,0 Kraftvärmeprojekt/ Handelsbanken 780,8 Söderenergi 438,7 Botkyrkabyggen 1 680,0 Botkyrkabyggen/ egen upplåning 250,0 Summa 3 461,5 Värdet på kommunens pensionsplacering har ökat Värdet på kommunens pensionsplacering uppgick vid utgången av augusti till 560,9 miljoner kronor. I förhållande till årsskiftet innebär det en ökning med 20,2 miljoner kronor eller 3,8 procent. Sedan föregående delårsrapport har det varit en svag utveckling av aktieplaceringarna samtidigt som sjunkande långräntor gjort att ränteplaceringarna ökat i värde. Värdeökningen sedan i utgången av april är dock endast 0,4 miljoner kronor. Nedan följer en sammanställning av de olika tillgångarna: Mkr Andel % Svenska aktier 92,3 16,3 Globala aktier 94,6 16,9 Svenska ränteplaceringar 273,1 48,7 Alternativa investeringar 100,4 17,9 Likvida medel mm 0,5 0,1 Summa 560,9 100 Placeringen har under perioden haft en lägre andel aktier än vad som ingår i jämförelseindexet. Det tillsammans med en svagare utveckling i de placerade fonderna än indexutvecklingen har lett till att portföljen totalt sett haft en svagare utveckling i förhållande till jämförelseindexet. Värdeförändring procent januari-augusti Placering Index Svenska aktier 8,1 9,0 Globala aktier 6,0 6,2 Svenska räntor 2,6 2,2 Alternativa investeringar 1,6 2,2 Totalt 3,8 4,4 FLERÅRSPLANENS MÅLOMRÅDEN - UPP- FÖLJNING Medborgarnas botkyrka Arbetet med att göra Botkyrkaborna mer delaktiga i samhällsutvecklingen fortsätter. Just nu pågår kampanjen Digidel som syftar till att få fler medborgare att använda Internet för delaktighet. Folkhälsoarbetets fokus är att förbättra hälsan för alla och minska skillnader i hälsa mellan olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män. För att ytterligare stödja vårt arbete deltar vi i ett nationellt samarbete tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting. Miljöbarometern är klar för publicering men miljöenheten avvaktar med att lägga ut den på hemsidan tills den kan läggas under en ny flik "klimat och miljö" som beräknas ligga på botkyrka.se under hösten. Inom äldreomsorgen genomförs matråd och kostombudsmöten vid flera tillfällen per år. Utifrån brukarnas synpunkter tas handlingsplaner fram och matsedlar revideras. Under våren fick brukarna svara på en enkät om vad de tyckte om maten. Det var tre svarsalternativ mycket bra, bra och inte 4

14 bra. Resultatet av enkäten visar att över 90 procent av brukarna tyckte att maten var bra eller mycket bra. För första gången har en gemensam studerandeenkät tagits fram för hela Stockholmsregionen. Enkäten vänder sig till studerande inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning och kommer att genomföras i september. I Eklidshallen i Tullinge har en specialhall för gymnastik invigts. I hallen finns det specialutrustning för hopp- och voltverksamhet. Gymnastiksporten är en flickdominerad idrott. Med hjälp av statliga pengar har kultur- och fritidsförvaltningen hittills arrangerat 26 olika aktiviteter som riktar sig till en svenskfinsk publik. Skateparken i centrala Tumba invigdes i mitten av augusti och är redan nu en viktig mötesplats för unga. Den initierades genom ett medborgarförslag från en grupp ungdomar. Den organiserade spontanidrotten som erbjuds i Botkyrka har ökat explosionsartat. Hittills i år har timmar erbjudits, mot 456 timmar under hela Bland de aktiviteter som erbjuds återfinns fäktning, bordtennis, innebandy, dans och basket. Samhällsbyggnadsförvaltningen uppdaterar kontinuerligt kommunens webbplats och webbkartan med information om pågående planer. Informationen om vad ett bygglov kostar är uppdaterad på kommunens hemsida i samband med ny taxa. En ny gång och cykelväg till Solhöjden samt två nya busshållplatser blir färdigställda under senhösten. Bygg- och projekteringsprocessen ska ses över så att jämställdhetsperspektivet beaktas vid ny-, tilloch ombyggnader. Fastighetsenheten kommer i 4 projekt att följa upp hur utformningen påverkar jämställdheten Socialförvaltningen har på flera sätt ökat tillgängligheten till sina verksamheter. Det rör sig om allt från kontaktuppgifter på eniro.se och på intranätet, till nytt informationsmaterial, ökad telefontid och drop in-tider. Framtidens jobb I år har 928 ungdomar haft ett sommarjobb anordnat av kommunen. Jobben fördelades över tre perioder på 155 arbetsplatser. 60 sommarjobbare har varit engagerade i projektet Kulturjobb. Ungdomarna har arbetat med tidningen Shoo, med film, radio, sommarorkester och med guidning. Som ett led i att förbättra företagsklimatet har ett näringslivsforum startats och ett första möte ägde rum i juni. Forumet är en arena för olika centrala aktörer inom näringsliv och kommun såsom Företagarna, Handelskammaren, Botkyrkabyggen, Upplev Botkyrka AB och andra företag i kommunen. Ett mål med forumet är att tillsammans utarbeta en handlingsplan för att uppnå ett bättre företagsklimat. Kommande infrastruktursatsningar är av stor vikt för att få till en mer positiv utveckling i kommunen. I Flemingsberg har Trafikverket fortsatta svårigheter med sina slutsatser om de centrala delarna, vilket försenar arbetet med att ta fram ett utställningsförslag till fördjupad översiktsplan. Inom Sfi-verksamheten genomförs en omställning mot en mer arbetsmarknadsinriktad verksamhet. Utökad kvällsundervisning, flexibla dagtider och utökad distansundervisning har också gett eleverna bättre möjlighet att kombinera studier och arbete. Välfärd med kvalitet för alla Betygsstatistik från läsåret 2011/2012 för kommunens egna skolenheter grundar sig på den preliminära betygsstatistik som föreligger. Behörigheten till gymnasieskolan och den genomsnittliga betygsnivån, meritvärdet, i år 9 har sjunkit jämfört med förra året. Den negativa utvecklingen är inte generell utan beror i huvudsak på att betygen har sjunkit på tre av skolenheterna. Sett till hela kommunen ligger flickornas betyg på samma nivå som förra året medan pojkarnas resultat har sjunkit. Skillnaderna mellan flickors och pojkars meritvärden har därigenom åter ökat. För gymnasiets avgångselever har skillnaderna mellan könen inte förändrats nämnvärt men även här har medelbetygen backat jämfört med förra läsåret. Kultur- och fritidsförvaltningen fick svar i den brukarundersökning som gjordes under våren och som omfattade nämndens alla verksamheter. Totalt sett är 79 procent av alla tillfrågade nöjda med den verksamhet de har besökt. 85 procent av brukarna känner sig välkomna och väl bemötta av personalen. De utvecklingsområden som undersökningen pekar på är framför allt städning och skötsel av anläggningarna. Sedan årsskiftet har resursenheten inom socialförvaltningen ringt alla brukare sex månader efter avslutad insats för att ta reda på personens allmänna tillfredsställelse med behandlingen. Under första halvåret har 115 brukare blivit kontaktade, varav 95 har svarat. Mätningen från första kvartalet visar ett 5

15 medelvärde på 28,72 och från andra kvartalet 27,14 (Skala 8-32). Resultatet visade på en mycket liten skillnad mellan män och kvinnor. En barnavårdsutredning ska maximalt ta 121 dagar (4 månader) om det inte finns särskilda skäl för förlängning. Genom ett ökat fokus på att förkorta utredningstiden, hos alla medarbetare inom socialförvaltningen, har en tydlig förbättring i avslutade utredningar inom angiven tid skett. Under perioden januari till augusti har 625 utredningar avslutats inom en genomsnittlig tid av 106 dagar, målet har varit 110 dagar. Ett av socialnämndens mål är att invånarna ska kunna ta del av ett större och mer varierat utbud av stöd och hjälpinsatser utan myndighetsbeslut. Som ett led i detta har det under året gjorts möjligt att få stöd, rådgivning och initial behandling utan myndighetsbeslut inom vuxenenhetens öppenvård. Från 2012 är kommunens äldreomsorg med i forsknings- och utvecklingscentret, Nestor. Centret erbjuder, förutom den evidens som finns inom äldreområdet, även projektledning och utbildning till medarbetare. Grön stad i rörelse Arbetet med kommunens nya översiktsplan har tagit fart och nu pågår diskussioner kring innehållet i dess olika delar. Klimat- och planeringsberedningen är aktiva i arbetet som leds av både en tjänstemannagrupp och en mindre politisk grupp. I juni fattade kommunfullmäktige beslut om Fittja utvecklingsprogram och detaljplaneprogrammet för Fittja. Arbetet med nästa strategiska utvecklingsprogram, Tumba, inleds i december. Under sensommaren har projektet att förverkliga ett idéhus i Tullinge kommit igång på allvar och en arkitekttävling planeras till vintern. Miljöenheten deltar i arbetet för att kommunen ska blir mer energieffektiv. Under året har vi samarbetat med Södertörnskommunerna om samordnade varutransporter, hållbart byggande och med gröna nyckeltal. Arbetet med att få fram fler områden för bostadsproduktion pågår. I Slagsta har arbetet med ett detaljplaneprogram startat. I Tumba centrum kommer ytterligare bostäder att tillkomma i samband med den centrumomvandling som planeras. I Riksten fortsätter utbyggnaden som planerat. I Fittja tas i september ett första spadtag för att förverkliga planerna på drygt 50 nya radhus. Arbetet med en ny stadsbyggnadsidé för Alby som pågår har också skapat stort intresse hos byggföretag och arkitekter och ger förhoppningsvis fler lyskraftsprojekt framöver. Detaljplaneprogrammet för Fittja som beslutades i juni har också ett par följduppdrag som innebär bra tillskott på bostäder i Fittja. I september arrangeras en hållbarhetsvecka i nära samarbete med föreningar i kommunen. Ett av syftena med veckan är att sprida kunskap och föda idéer hos medborgarna så att de ännu mer aktivt bidrar till att göra platsen Botkyrka fossilbränslefri Kultur och kreativitet ger kraft 104 botkyrkabor har hittills genomgått en aktivitet som stödjer/stimulerar entreprenörskap. Insatserna har gällt framtidsentreprenörer, svenska för företagare, sommarlovsentreprenörer och YHutbildningar. Xenter har genomfört mediepedagogisk verksamhet för 685 grundskoleelever. Eleverna har bland annat fått göra filmer och animationer på olika värdegrundsteman. För att hitta Botkyrkas unga talanger inom kulturområdet har fyra auditions anordnats i samarbete med föreningen Farhang Talangerna har också fått uppträda vid fyra olika konserter samt fått coachning och stöd av pedagoger från Kungliga Musikhögskolan. Trots att det visat sig vara svårt att engagera frivilliga inom äldreomsorgen har frivilliga personer varit aktiva inom särskilt boende och på olika sätt hjälpt till med sociala aktiviteter, kyrkliga sammankomster och andra gemensamma eller enskilda aktiviteter. Avgifterna i Botkyrka kulturskola har sänkts till ungefär halva beloppet och antalet elever i kulturskolan har ökat med 130. Kulturskolan har startat verksamhet i Hallunda Folkets Hus med 65 nya deltagare hittills. En effektiv och kreativ kommunal organisation Arbetet med de effektiviseringar som ska uppnås under 2012 diskuterades med kommunledningsgruppen i början av året. De områden som pekats ut är i första hand städning och upphandling. Inom städområdet har vi säkerställt effektiviseringar motsvarande 1,4 miljoner. Resterande del ska uppnås inom upphandlingsområdet. Personalutskottet har fattat beslut om ökad sysselsättningsgrad. En resurs kommer att rekryteras under hösten för att stödja förvaltningarna i deras arbete. Detta är ett långsiktigt arbete som kommer att omfatta en rad utmaningar, såväl ekonomiska som arbetsrättsliga och organisatoriska. 6

16 Arbetet med det nya intranätet pågår för fullt och målet är att en första version ska levereras innan årsskiftet. Ett nytt ärendehanteringssystem för bygglov är infört. Ett arbete med att utveckla och förbättra stödet pågår. En ny och förenklad taxa för plan- och bygglov- samt kart- och mätverksamheten är framtagen. Arbetet med att nå målet om fossilbränslefri organisation 2015 pågår men behöver intensifieras. Just nu finns både positiva och mer oroväckande tendenser. Bilpoolen fungerar bra och utnyttjas på ett tillfredsställande sätt. Samtidigt ökar vi antalet egna bilar vilket är ett steg i fel riktning. Serviceförvaltningen som ansvarar för merparten av kommunens bilar går mer och mer över till gas-, och eldrivna fordon. Andelen fossilfritt bränsle som köpts hittills i år är 9 procent och beräknas för 2012 uppgå till 14 procent. För 2011 var andelen fossilfritt bränsle 2 procent. I kommunens fastighetsbestånd kommer inga byggnader att värmas med fossilbränsle efter PROGNOS FÖR 2012 UTFALL FÖR HELÅRET 2012 Det budgeterade resultatet för 2012 uppgår till 69,7 miljoner med hänsyn till ombudgeteringar från 2011 och den disposition ur kompetensfonden som kommunfullmäktige fattat beslut om. Prognosen för 2012 pekar i dagsläget mot ett resultat på plus 175 miljoner, det vill säga 105,3 miljoner bättre än budget. Differenserna mot budget fördelar sig på på följande sätt; Budgetutfall 2012 Prognos för helåret, mkr 56,1 45,7 37,2-33,8 nämnderna gemens drift skatt o bidrag finansnetto Prognosen över nämndernas utfall innebär ett underskott med 33,8 miljoner medan de gemensamma driftkostnaderna lämnar ett betydande överskott mot budget beroende på återbetalningen från AFA Försäkring med 64,1 miljoner som nämnts ovan under delårsresultatet. I prognosen över budgetutfallet för nämnderna ingår ett negativt budgetutfall för exploateringsverksamheten med 19,6 miljoner. Sett till nämndernas verksamheter exklusive exploateringsverksamheten pekar prognosen mot ett underskott med 14,2 miljoner vilket är en förbättring med 20,7 miljoner jämfört med prognosen i delårsrapport 1. Vård- och omsorgsnämndens och utbildningsnämndens aktuella prognoser är förbättrade jämfört med i våras, men innebär fortfarande betydande underskott i förhållande till budget. Även för exploateringsverksamheten räknar vi i dagsläget med ett utfall som är betydligt sämre än budget. Obalanserna beskrivs närmare under rubriken nämndernas prognoser. Socialnämnden och serviceförvaltningen räknar med positiva utfall i sina prognoser medan övriga nämnder enbart räknar med mindre avvikelser. Enligt prognosen kommer nettokostnaderna inklusive avskrivningar för helåret 2012 att öka med 5,1 procent jämfört med 2011 vilket betyder att kostnaderna ökar i snabbare takt mot slutet av året. I förhållande till bokslut 2011 innebär prognosen 2012 för kultur- och fritidsnämndens del en ökning med 13 procent. Övriga större nämnder har kostnadsökningar på mellan 4-6 procent. Förvaltningarna har i sina prognoser räknat med löneökningar från 1 april i enlighet med de överenskommelser som träffats hittills. Det råder dock fortfarande en osäkerhet kring lönekostnadsökningarna under året eftersom förhandlingarna inom alla avtalsområden inte är klara. Finansiering skatteintäkterna högre än beräknat Vi räknar med att skatte- och bidragsintäkterna kommer att öka med 4,9 procent jämfört med 2011 och att utfallet därmed kommer att överstiga budget med 45,7 miljoner. Skatteintäktsprognosen 2012 grundar sig på Sveriges Kommuner och Landstings prognos från augusti. Enligt denna ökar rikets skatteunderlag i årets taxering (2011 års inkomster) med 3,2 procent. Det preliminära taxeringsutfallet i september visade en ökning med omkring 3 procent varför SKL nu bedömer att prognosen för årets taxering ligger i överkant. Vi har av den anledningen dragit ner skatteintäktsprognosen med 7 miljoner eftersom en reducering av 2011 års skatteunderlag påverkar avräkningarna för både 2011 och Trots den senaste nedrevideringen är skatteunderlagsprognoserna betydligt uppräknade i förhållande till prognoserna från i höstas som ettårsplan 7

17 2012 grundade sig på. I dagsläget räknar vi med att avräkningarna från 2011 och 2012 kommer att uppgå till sammanlagt 52 miljoner. Samtidigt finns en osäkerhet kring utvecklingen av skatteunderlaget och en risk för ytterligare nedrevideringar. Investeringarna prognos 420 miljoner Vi räknar med att investeringarna kommer att uppgå till omkring 420 miljoner för hela 2012 vilket innebär en betydande ökning jämfört med förra året då nettoinvesteringarna uppgick till 366 miljoner. Nämndernas prognoser för 2012 slutar på 460 miljoner, men vi bedömer att vissa investeringsutgifter kommer att skjutas något framåt i tiden. Beloppsmässigt dominerar bygginvesteringarna under tekniska nämnden. Bland de större aktuella projekten för året återfinns; Rikstens skola och sporthall Upprustningar av skolor och förskolor Ombyggnader av kök i skolor och förskolor Läktare på idrottshuset i Tumba Nyängsgården i Tullinge, ombyggnad Tullingebergsskolan Förskola i Tumba, Vretarna Tornet, äldreboende i Norsborg Energisparåtgärder Hantverksgymmnasiet i Skyttbrink, upprustning Balanskravet klaras även 2012 Enligt kommunallagens balanskrav ska det finnas balans mellan kostnader och intäkter. För detta ändamål ska en särskild balanskravsavstämning upprättas. Vid tillämpningen ska undantag göras för eventuella realisationsvinster vid försäljning av fast egendom. Undantag kan även göras för kostnader för vilka kommunen tidigare gjort avsättningar. Den positiva prognosen för resultatet 2012 gör att vi bedömer att vi med god marginal kommer att ha ett positivt resultat även vid beräkningen av balanskravsresultatet. Beräkning av balanskravet, Mnkr Beräknat resultat 175,0 Avkastning pensionsavsättning - 20,9 Resultat va-verksamheten - 2,2 Disposition av pensionsavsättning 17,5 Ombudgeteringar, drift 9,6 Resultat enligt balanskravet 179,0 Från det redovisade prognosutfallet har dragits den nettoavkastning som är hänförlig till kommunens pensionsavsättning och utfallet för va-verksamheten. Resultatpåverkan avseende ombudgeteringar från 2011 har däremot tillgodoräknats i avstämningen mot balanskravet då dessa kan betraktas som avsättningar som borde ha belastat 2011 års resultat. Från och med 2012 kommer vi även att disponera medel från den avsättning som gjorts för framtida pensioner. Enligt budgeten uppgår beloppet till 17,5 miljoner som nu ska tillgodoräknas balanskravsresultatet. Vid tillämpningen av kommunallagens balanskrav ska undantag göras för eventuella realisationsvinster vid försäljning av fast egendom. Den positiva prognosen för resultatet för 2012 gör att vi bedömer att vi med god marginal kommer att ha ett positivt resultat även vid beräkningen av balanskravsresultatet. NÄMNDERNAS PROGNOSER Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Nämnden redovisar ett överskott mot budget på 2,1 miljoner. Överskottet förklaras av att utfallet för projektet Matchning Södertörn blir positivt. I förra årets bokslut räknade man med att projektet skulle medföra ett underskott med 2 miljoner. I dagsläget ser förutsättningarna bättre ut och prognosen är att större delen av projektredovisningen kommer att godkännas. Inom ordinarie verksamhet finns både plus och minus. För daglig verksamhet beräknas oförutsedda volymökningar medföra ett underskott med 0,8 miljoner. Genom omdisponeringar på 2 miljoner inom nämndens ram har antalet platser till yrkesutbildning och antalet valideringar utökats. Ett arbete med effektiviseringar och besparingar har genomförts, vilket har värderats till 1,5 miljoner. Socialnämnden Nämnden redovisar i sin prognos ett överskott på 11,1 miljoner jämfört med budget. Det största överskottet återfinns inom gemensam verksamhet som omfattar ledning, administration, samordningsförbundet, folkhälsa, boendestöd m.m. Överskottet beräknas bli cirka 12 miljoner. Bidragande orsaker till överskottet är bl.a. att införandet av nytt verksamhetssystem försenats, lönekompensation som inte lagts ut på verksamheterna p.g.a. att enheterna under året klarat sina ramar genom vakanser och andra överskott samt lägre anslag till samordningsförbundet än budgeterat. Även verksamheten för barn och unga samt missbruksvården för vuxna beräknas ge överskott på sammantaget 3,3 miljoner. Försörjningsstödet inklusive flyktingåtgärder bedöms däremot överskrida budgeten med 4,1 miljoner kronor. Prognosen bygger på att antalet hushåll ligger kvar på ungefär samma nivå som Tendensen är att den genomsnittliga biståndstiden forts- 8

18 ätter att öka, vilket påverkar kostnaderna. Jämfört med förra året beräknas nettokostnaderna för försörjningsstödet öka med 6,8 procent. Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämndens prognos innebär ett underskott mot budget på 19,6 miljoner. Jämfört med uppföljningen från i våras är det en förbättring med 7,9 miljoner. Nämnden antog i maj en åtgärdsplan för att minska prognostiserat underskott Förvaltningen har under året haft ett fortsatt fokus på arbetet med att skapa en bättre kontroll över ekonomin och ett ökat kostnadsmedvetande i hela organisationen. Åtgärder som hittills fått genomslag/genomförts handlar bland annat om effektivare och striktare schemaläggning samt genomgång och omprövning av myndighetsbeslut. Det största underskottet mot budget gäller hemtjänsten där prognosen visar på ett underskott på 10 miljoner, vilket är en förbättring med 7 miljoner jämfört med vårens prognos. Andra större underskott redovisas för särskilda boenden och för externa placeringar vad avser omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen prognostiserar ett budgetöverskott på 2,7 miljoner som främst beror på att vissa arbeten/projekt kommer att fortsätta även nästa år. Det gäller bland annat arbetet med översiktsplanen samt arkitekttävling och dialogen om Tullinge idéhus. Serviceförvaltningen Serviceförvaltningen räknar med ett resultat på 11,0 miljoner för Det är 7,9 miljoner bättre än budgeterat resultatkrav. Det är framför allt IT-stöd som bidrar till överskottet. En ny prismodell för ITtjänster håller på att utarbetas som ska införas under Även Teknik och logistik redovisar överskott mot budget som förklaras av ökad produktivitet, bättre utnyttjande av maskiner och viss volymökning. Övriga verksamhetsområden har mindre avvikelser. Exploateringsverksamheten Exploateringsverksamheten redovisar ett underskott med 8,3 miljoner för året. Anledningen till underskottet är att programarbetet för Hågelby, Eriksberg och Lindhov avslutas som exploateringsprojekt. Arbetet med programmet kommer dock att fortsätta och avslutas i andra former. Utbildningsnämnden Nämndens prognos över helårsutfallet anger ett underskott med 22,2 miljoner. Volymökningar inom förskola och fritidshem samt ökade kostnader för modersmålsundervisning och hemspråksträning beräknas medföra underskott. Detta tillsammans med ekonomiska obalanser på ett antal grundskolor och kostnader förknippade med IT satsningen i skolan utgör huvudorsakerna till det beräknade underskottet. Utvecklingen av antalet barn och elever innebär ökade volymer i förskola, fritidshem, förskoleklass och grundskola. Huvuddelen av ökningen av antalet barn och elever har fångats in i budget, däremot ökar servicegraden i förskolan mer än beräknat beroende på att en allt högre andel av barnen i förskoleåldrarna är inskrivna i förskola. Som en följd av detta ökar behovet av platser. Tillsammans med ökade kostnader för hemspråksträning och modersmålsundervisning beräknar förvaltningen att volymförändringarna medför en kostnadsökning utöver budget med 14 miljoner. Obalanser inom grundskoleenheternas ekonomi befaras innebära underskott med sammanlagt 9 miljoner. Bland de förvaltningsgemensamma posterna väntas kostnaderna för IT satsningen i skolan medföra ett underskott med 4 miljoner. Föräldraintäkter i förskolan och gemensamma personalsociala kostnader beräknas ge överskott och bidra positivt till utfallet med tillsammans 5 miljoner. Kultur- och fritidsnämnden Nämnden räknar med ett budgetutfall nära noll. Röjning och reparation av motions- och elljusspår till följd av stormfällning har medfört kostnader på 0,5 miljoner, även akuta insatser på Pelletäppan i Tumba och på baden har krävt extra insatser. Försening av fritidsgården i Alby och av idrottshusets läktare medför lägre hyreskostnader. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämndens prognos visar på en positiv avvikelse med 2,8 miljoner inklusive reavinster. Reavinsterna uppgår till totalt 6,1 miljoner varför utfallet för verksamheten i övrigt innebär ett underskott med 3,3 miljoner. Lägre bygglovintäkter samt ökade kostnader för gata/park till följd av skadegörelse, stormar och nedskräpning är huvudorsaken till utfallet. Tekniska nämnden Prognosen för tekniska nämnden ligger på plus 0,7 miljoner. Överskottet kan helt kopplas till vaverksamheten då man räknar med att ersättning för de merkostnader som uppstod med anledning av PFOS-problemen kommer att betalas ut under Fastighetsenheten redovisar ett underskott med 0,9 miljoner på grund av skador som inträffat på ett 9

19 antal fastigheter. Då skadorna inte är reglerade med försäkringsbolaget kan utfallet komma att ändras. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Prognosen innehåller enbart marginella budgetavvikelser. Lägre taxeintäkter kompenseras av lägre personalkostnader. I ett par fall kommer medgivna statsbidrag att föras över till nästa år. BOLAGENS PROGNOSER Någon koncernsammanställning görs inte i samband med tertialuppföljningarna. Vi tar dock in delårsresultat och prognos för hela verksamhetsåret från våra bolag. AB Botkyrkabyggens resultat för perioden januariaugusti uppgår till 92,7 miljoner, vilket är drygt 10 miljoner högre än motsvarande period Samtidigt är resultatet 61 miljoner bättre än den periodiserade budgeten för perioden. De främsta orsakerna till den kraftiga avvikelsen är tidsmässigt förskjutna underhållsåtgärder samt lägre personalkostnader då vissa administrativa projekt senarelagts som en följd av den genomförda omorganisationen. För helåret 2012 har bolaget prognostiserat ett överskott på 56 miljoner, vilket är 6 miljoner kronor bättre än budget. Söderenergi redovisar ett resultat för perioden januari-augusti på 64,2 miljoner. De låga energipriserna har medverkat till lägre intäkter från försäljning av el. Det har dock uppvägts av lägre bränslekostnader och lägre produktionskostnader. Det prognostiserade resultatet för 2012 ligger på cirka 68 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor bättre än budgeterat. Den nya prisöverenskommelsen ger förutsättningar för en stark resultatförbättring i jämförelse med föregående år. Leveranserna till Fortum har volymmässigt följt årets budget, men priserna ligger något lägre än budgeterat. Resultat mnkr Utfall Prognos jan-augusti helår 2012 AB Botkyrkabyggen 92,7 56,0 Upplev Botkyrka AB* 0,3 0,1 Hågelbyparken AB* 0,3 0 Södertörns fjärrvärme 60,0 88,0 Söderenergi 64,2 68,6 *avser perioden januari juli Upplev Botkyrka AB redovisar för perioden januari-juli ett resultat på 0,3 miljoner. För helåret 2012 är bolagets prognos ett resultat på 0,1 miljoner. Resultatet är bättre än för motsvarande period 2011 och bättre än det budgeterade resultatet som var negativt. Hågelbyparken AB redovisar ett resultat på 0,3 miljoner för perioden januari-juli och redovisar en prognos på noll för helåret. Sommaren har trots det ogynnsamma vädret gett ett positivt ekonomiskt resultat för bolaget. Osäkerheten kring övertagandet av bolaget och utvecklingen kring familjeparken innebär en fortsatt osäkerhet för bolagets drift. Södertörns Fjärrvärme AB redovisar för perioden januari-augusti ett resultat på 60 miljoner och en prognos för helåret på 88 miljoner före koncernbidrag. Prognosen är 17 miljoner kronor lägre än budgeterat för Avvikelsen hänger till största delen samman med den nya prisöverenskommelse som träffats med Söderenergi och Telge Nät. Fram till augusti har det under året varit 6,6 procent varmare än normalt. Det har försämrat resultatet med 4 miljoner. Det uppvägs av en motsvarande resultatförbättring tack vare en retroaktiv priskorrigering för mittprisavräkningen med Fortum. Då bolaget har budgeterat ett koncernbidrag på 105 miljoner till Södertörns Energi AB kommer resultatet efter koncernbidrag uppgå till cirka minus 17 miljoner kronor. 10

20 BUDGETUTFALL I AUGUSTI / HELÅRSPROGNOS 2012 DRIFTREDOVISNING Augusti Augusti Budget Prognos mnkr förändr Avvikelse 11/12 helår helår helår Kommunledn förvaltn/ ks -159,1-165,4 4% -261,3-258,6 2,7 Exploatering/ ks 0,0 0,0 11,3-8,3-19,6 Serviceförvaltning/ ks 12,4 10,7-14% 3,1 11,0 7,9 Revision -1,6-1,7 6% -3,3-3,3 0,0 Samhällsbyggnadsnämnd -83,1-80,5-3% -130,1-127,4 2,7 Miljö- o Hälsoskyddsnämnd -2,8-2,9 0% -9,2-9,2 0,0 Teknisk nämnd 8,9 11,2 26% -0,5 0,7 1,2 Kultur- o Fritidsnämnd -106,9-125,8 18% -198,8-198,9-0,1 Arbetsmarknads- o vuxenutb nämnd -99,9-108,7 9% -186,9-184,8 2,1 Utbildningsnämnd -1161,3-1262,8 9% , ,9-22,2 Socialnämnd -308,1-317,7 3% -492,2-481,1 11,1 Vård- o Omsorgsnämnd -531,6-555,9 5% -835,6-855,2-19,6 SUMMA NÄMNDER , ,5 7% , ,0-33,8 Gemensamma poster 2) 206,8 299,4 45% 299,2 361,4 62,2 SUMMA , ,1 3% , ,6 28,4 PERIODENS BUDGET , ,0 11

21 RESULTATRÄKNING Augusti Augusti helår helår mnkr utfall utfall budget prognos Verksamhetens intäkter 3) 506,5 562,4 Verksamhetens kostnader 4) , , , ,6 Avskrivningar 5) -124,2-136,1-194,0-200,0 Verksamhetens Nettokostnader , , , ,6 Skatteintäkter 6) 1 754, , , ,6 Gen statsbidr o utjämn 7) 822,6 877, , ,8 Finansiella intäkter 8) 160,7 111,1 131,0 153,0 Finansiella kostnader 9) -108,8-75,7-129,0-113,8 Resultat 1), 19) 278,0 313,2 69,7 175,0 BALANSRÄKNING mnkr Augusti Augusti Bokslut TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 3 240, , ,7 Maskiner och inventarier 121,6 132,3 132,7 Finansiella anläggningstillgångar Placerade medel * 11) 510,3 0,0 527,2 Aktier och andelar i dotter- och intressebolag 12) 121,1 524,4 521,0 Långfristiga fordringar 13) 4 029, , ,5 Summa anläggningstillgångar 8 022, , ,0 Omsättningstillgångar Exploateringsmark 57,9 27,6 61,6 Förråd 1,2 1,3 1,2 Kortfristiga fordringar 14) 332,3 466,7 390,3 Kortfristiga placeringar * 11) 0,0 544,7 0,0 Kassa och bank 22,9-39,4 224,3 Summa omsättningstillgångar 414, ,3 677,4 SUMMA TILLGÅNGAR 8 436, , ,4 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 3 725, , ,5 därav periodens/ årets resultat 278,0 313,2 148,9 Avsättningar Avsättningar för pensioner och likn förpliktelser 15) 257,5 308,4 292,6 Andra avsättningar 16) 33,8 84,0 83,7 Skulder Långfristiga skulder 17) 3 872, , ,4 Kortfristiga skulder 18) 547,9 524, ,1 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 8 436, , ,4 * Kommunens placerade medel har under året omklassificerats ifrån anläggningstillgång till omsättningstillgång som en följd av nya redovisningsrekommendationer 12

22 KASSAFLÖDESANALYS Augusti Augusti Bokslut mnkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 278,0 313,2 148,9 Just för poster som inte ingår i kassaflödet 10) 154,1 152,1 296,8 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 432,1 465,2 445,8 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet Ökning(-)/ minskning(+) av förråd o expl mark -15,3 33,9-19,0 Ökning(-)/ minskning(+) av kortfristiga placeringar -1,2-76,4 Ökning(-)/ minskning(+) av kortfristiga fordringar ,7-59,2 Ökning(+)/ minskning(-) av kortfristiga skulder -359,8-218,2-164,9 Kassaflöde från den löpande verksamheten 55,9-340,2 202,7 Investeringsverksamheten Nettoinvestering, materiella tillgångar -219,3-286,9-397,1 Nettoinvestering, finansiella tillgångar -32,1 523,8-440,3 Kassaflöde från investeringsverksamheten -251,4 236,9-837,4 Finansieringsverksamheten Upptagna lån 2 270,1 0,0 1851,8 Amortering av skuld 0,0-239,4 1,0 Öknig (-)/ minskning (+) av långfristiga fordringar ,7 78,9-1084,8 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 127,4-160,5 768,0 Årets/ periodens kassaflöde -68,1-263,8 133,3 Livkvida medel vid årets början 91,0 224,3 91,0 Likvida medel vid periodens/ årets slut 22,9-39,5 224,3 INVESTERINGSREDOVISNING Augusti Augusti Budget Prognos mnkr helår helår Kommunledn förvaltn/ ks 3,8 5,3 33,8 15,3 Serviceförvaltning/ ks 5,2 5,5 26,9 12,7 Samhällsbyggnadsnämnd 58,3 14,1 63,6 39,9 Teknisk nämnd 142,9 61,6 184,3 121,4 Kultur- o Fritidsnämnd 1,1 6,1 11,2 9,7 Arbetsmarknads- o vuxenutb nämnd 0,5 0,3 2,0 2,0 Utbildningsnämnd 7,8 9,4 32,0 22,2 Socialnämnd 0,0 3,9 6,8 4,0 Vård- o Omsorgsnämnd 1,4-0,4 8,9 6,8 Avsatt för speciella ändamål 0,0 0,0 78,1 0,0 Tekniska nämnden, långa byggprojekt 175,3 875,9 225,2 SUMMA 221,0 281, ,5 459,2 13

23 NOTER Augusti Augusti Augusti Augusti mnkr Not 1 Budgeterat resultat Not 5 Avskrivningar, Mkr Kommunfullmäktige nov 142,2 89,3 Inventarier -21,6-21,9 Ombudgeteringar -13,3-9,6 Fastigheter o anläggningar -102,6-114,1 Disp ur kompetensfond -10,0 Summa -124,2-136,1 Summa 128,9 69,7 Not 6 Skatteintäkter Not 2 Gemensamma och interna poster Förskott 1704,4 1794,4 Intäkter Avräkning ,6 - Kalkylerad kapitaltjänst 219,0 224,2 Avräkning ,9 9,0 Schablonbidrag flyktingar 14,0 6,4 Preliminär avräkning ,3 Satsbidrag minoritetsspråk 0,2 0,0 1754,0 1836,7 Kalkylerad pension 76,8 79,3 Återbetalning AFA - 64,1 Not 7 Generella statsbidragsintäkter Differens po pålägg 14,1 17,0 Inkomstutjämningsbidrag 523,7 578,7 Summa intäkter 324,1 391,0 Kostnadsutjämningsbidrag 133,1 158,5 Kostnadsutjämning, LSS 39,4 31,8 Kostnader Regleringsbidrag 56,2 27,7 Fastighetsskatt o försäkringar -3,8-3,5 Fastighetsavgift 70,1 80,5 Pensionsutbetalningar -43,5-45,4 Förändr, semesterlöneskuld 23,0 35,4 Summa 822,6 877,1 Nedskrivn int fodr 0,2 0,0 Pensioner, avsättning -23,5-13,7 Not 8 Finansiella intäkter Pensioner, avgiftsbestämd del -65,4-63,9 Ränteintäkter 84,8 79,1 Finansiell leasing -1,4-1,6 Utdelning/ränta, placerade medel 9,6 10,1 Täckning av hyror -2,1 - Återföring, orealiserad förlust 14,0 10,0 Intern försäkring 1,3 1,3 Realiserad vinst, placerade medel 48,1 5,4 Stiftelsekapital -1,8 - Borgensavgift 3,7 5,9 Övriga kostnader -0,3-0,3 Övriga finansiella intäkter 0,6 0,6 Upplupna löneökningar - - Summa 160,7 111,1 Summa kostnader -117,3-91,6 Summa netto 206,8 299,4 Not 9 Finansiella kostnader Räntekostnader -59,0-70,7 Not 3 Verksamhetens intäkter Intern ränta under byggtid 6,4 11,9 Taxor och avgifter 136,0 145,4 Orealiserad förlust, placerade medel -24,6-4,5 Externa bostad- o lokalhyror 50,7 52,0 Realiserad förlust, placerade medel -25,1-0,1 Försäljning av verksamhet 95,9 87,4 Finasiell kostnad, pensioner -6,0-12,0 Bidrag från staten med fl. 191,8 173,4 Övriga finansiella kostnader -0,5-0,3 Övriga verksamhetsintäkter 32,1 104,1 Summa -108,8-75,7 Summa 506,5 562,4 Not 10 Justering för poster som ej ingår i kassaflödet Not 4 Verksamhetens kostnader Avskrivningar 124,2 136,1 Personalkostnader , ,4 Orealiserad förlust, placerade medel 24,6 - Varor -154,5-176,4 Återföring orealiserad förlust placerade Entreprenad o köp av verksamhet -579,5-596,0 medel -14,0 - Externa lokalhyror -56,4-63,6 Avsättningar, pensioner 20,1 15,7 Bidrag o transfereringar -131,5-134,4 Andra avsättningar -0,7 0,3 Köp av tjänster och övriga Summa 154,1 152,1 Verksamhetskostnader -229,4-252,7 Summa , ,4 14

24 Augusti Augusti Augusti Augusti Not 11 Kortfristiga placeringar Not 15 Avsättningar för pensioner Räntefonder 237,3 266,4 Pensioner enligt blandad modell 201,3 241,7 Aktiefonder 165,8 183,6 Garanti-, visstidspensioner mm 6,0 6,5 Hedgefonder 67,0 94,6 Löneskatt 50,3 60,2 Övriga placeringar 40,2 0,2 257,5 308,4 510,3 544,7 Not 16 Övriga avsättningar Not 12 Aktier och andelar Anslutningsavgifter VA-verksamhet 32,3 45,6 AB Botkyrkabyggen 23,2 473,2 Övriga avsättningar 1,5 38,4 Botkyrka etablering AB 0,1 0,1 33,8 84,0 Hågelbyparken AB 0,6 0,6 Upplev Botkyrka AB 3,2 3,2 Not 17 Långfristiga skulder Botkyrka kommunfastigheter AB 50,1 0,0 Handelsbanken 571,8 400,0 Södertörns Energi AB 5,0 5,0 Swedbank - - SYVAB 0,0 0,0 Nordea 781,5 351,5 SRV Återvinning AB 0,4 0,4 Kommuninvest 2 054, ,0 Stockholmsregionens Försäkrings AB 7,7 7,7 SEB 197,2 - Kommuninvest 3,7 7,0 Svensk exportkredit 58,3 - Vårljus AB 0,8 0,8 Södertälje kommun 206,4 - Övriga 0,1 0,1 Finansiell leasing 2,9 3,9 Bostadsrätter 26,3 26, , ,4 121,1 524,4 Not 18 Kortfristiga skulder Not 13 Långfristiga fordringar Personalens skatter och avgifter 80,2 80,6 Lån till kommunala bolag 3 242, ,1 Finansiell leasing 2,1 2,2 Lån till VA-anslutningar 0,1 0,0 Interrimsskulder kundfakturor 9,5 9,9 Lån till Handelsbanken Finans 787,0 780,8 Leverantörsskulder 103,0 100,8 Övrig utlåning 7,4 0,1 Semesterlöneskuld 85,1 94,0 Avgår kortfristig del -8,0-11,5 Upplupna löner 25,3 24, , ,6 Upplupna räntekostnader 4,8 8,0 Avräkning kommunalskatt - 1,0 Förutbetald skatteintäkt - - Momsskuld 2,0 4,1 Interrimsskulder 164,0 114,9 Not 14 Kortfristiga fordringar Särskild löneskatt pensioner 37,3 22,3 Kundfordringar 20,7 34,7 Övriga kortfristiga skulder 34,5 62,7 Interrimsposter förskottbet fakt. 10,4 17,6 547,9 524,6 Interrimsposter förskottsfakt kund 1,2 0,8 Not 19 Jämförelsestörande poster Interrimsposter 104,1 139,2 Återbetalning från AFA försäkring 64,1 Avräkning kommunalskatt 86,5 102,2 Momsfordran 16,9 18,6 Redovisningsprinciper Skattekonto 27,4 0,4 Kommunen följer den kommunala redovisningslagen Skattefordran preliminär skatt 19,6 35,9 samt de anvisningar som lämnas av "rådet för kommunal redovisning". Samma redovisningsprinciper som Upplupen fastighetsavgift 9,7 22,4 används i årsredovisningen används i delårsrapporten Kortfristig del av lång fordran 8,8 11,5. Övriga fordringar 27,0 83,4 332,3 466,7 15

25 VERKSAMHETSMÅTT Augusti Bokslut Augusti Budget Prognos Utbildningsnämnden Antal årsplatser i förskola Antal elever i grundskolan, kommunen Botkyrka elever totalt Antal elever gymnasium, kommunen Botkyrka elever, totalt Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasial vuxenund, elever Grundläggande vuxenund SFI Eftergymnasiala platser, Xenter Arbetsmarknadsåtgärder, heltidspl Feriepraktik/sommarjobb Antal flyktingar i introduktion Daglig veksamhet, platser Socialnämnden Försörjningsstöd, inkl flyktinghushåll Månadshushåll i genomsnitt Antal bidragsmånader totalt Genomsnittlig biståndstid per hushåll 6,28 6,37 6,15 6,37 Individuella stöd, antal årsplatser* Barn och unga 193** ,5** ,6 Vuxna, psykiskt funktionsnedsatta 118** ,5** ,7 Vuxna missbrukare 47** 47 58,1** 57 56,2 *avser samtliga placeringstyper och boenden dock ej kontaktpersoner, **viktat till helårsplatser Vård- o omsorgsnämnd Hemtjänst, utförda timmar Särskilda boenden Gruppboende inkl Tre Källor Korttidsplatser Externa platser äldreomsorg, genomsnitt Bostad med särskild service, LSS Korttidshem, LSS 11,7 16 Externa platser LSS, genomsnitt Timmar LASS, LSS, ledsagar- och avlösarservice

26 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2010:335 Hotell med mera i Hallunda - tilläggsavtal (KS/2010:335) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner tillägg till ramavtal med Living Consulting Group AB. Sammanfattning Kommunen fick i slutet av 2009 en förfrågan från Living Consulting Group AB om att anvisa en tomt vid E4/E20 i Hallunda för etablering av ett hotell. Tomten avgränsas av Brunna idrottsplats i norr, Brunnavägen i väst, Lusernvägen i söder och avfart från E4/E20 i öster. Kommunen och Living Consulting Group AB träffade ett ramavtal som godkändes i kommunfullmäktige med en giltighetstid på två år. De två åren har snart löpt och detaljplanen har varit ute på samråd 29 augusti till 26 september Planarbetet drivs med ambitionen att ha en antagen detaljplan i slutet av maj Kommunledningsförvaltningen bedömer att en förlängning av direktanvisning av marken kan göras då överenskommet markpris samstämmer med värdering av marken. Under den förlängda markanvisningsperioden om 18 månader kommer kommunen att förhandla med bolaget om slutlig överenskommelse om försäljning av marken. Kommunledningsförvaltningen bedömer att kommunens kostnader för framtagande av detaljplan och åtgärder av allmänna anläggningar kommer att vägas upp av ersättning för mark och planläggning. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Klimat- och planeringsberedningen har behandlat ärendet , 37.

27 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Klimat- och planeringsberedningen DnrKS/2010: Hotell med mera i Hallunda - tilläggsavtal (KS/2010:335) Klimat- och planeringsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner tillägg till ramavtal med Living Consulting Group AB. Sammanfattning Kommunen fick i slutet av 2009 en förfrågan från Living Consulting Group AB om att anvisa en tomt vid E4/E20 i Hallunda för etablering av ett hotell. Tomten avgränsas av Brunna idrottsplats i norr, Brunnavägen i väst, Lusernvägen i söder och avfart från E4/E20 i öster. Kommunen och Living Consulting Group AB träffade ett ramavtal som godkändes i kommunfullmäktige med en giltighetstid på två år. De två åren har snart löpt och detaljplanen har varit ute på samråd 29 augusti till 26 september Planarbetet drivs med ambitionen att ha en antagen detaljplan i slutet av maj Kommunledningsförvaltningen bedömer att en förlängning av direktanvisning av marken kan göras då överenskommet markpris samstämmer med värdering av marken. Under den förlängda markanvisningsperioden om 18 månader kommer kommunen att förhandla med bolaget om slutlig överenskommelse om försäljning av marken. Kommunledningsförvaltningen bedömer att kommunens kostnader för framtagande av detaljplan och åtgärder av allmänna anläggningar kommer att vägas upp av ersättning för mark och planläggning.

28 TJÄNSTESKRIVELSE 1 [2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnad Dnr KS/2010:335 Referens Charlotte Persson Mottagare Kommunstyrelsen Tilläggsavtal till ramavtal Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner tillägg till ramavtal med Living Consulting Group AB. Sammanfattning Kommunen fick i slutet av 2009 en förfrågan från Living Consulting Group AB om att anvisa en tomt vid E4/E20 i Hallunda för etablering av ett hotell. Tomten avgränsas av Brunna idrottsplats i norr, Brunnavägen i väst, Lusernvägen i söder och avfart från E4/E20 i öster. Kommunen och Living Consulting Group AB träffade ett ramavtal som godkändes i kommunfullmäktige med en giltighetstid på två år. De två åren har snart löpt och detaljplanen har varit ute på samråd 29 augusti till 26 september Planarbetet drivs med ambitionen att ha en antagen detaljplan i slutet av maj Kommunledningsförvaltningen bedömer att en förlängning av direktanvisning av marken kan göras då överenskommet markpris samstämmer med värdering av marken. Under den förlängda markanvisningsperioden om 18 månader kommer kommunen att förhandla med bolaget om slutlig överenskommelse om försäljning av marken. Kommunledningsförvaltningen bedömer att kommunens kostnader för framtagande av detaljplan och åtgärder av allmänna anläggningar kommer att vägas upp av ersättning för mark och planläggning. Beskrivning av anläggningen Living Consulting Group AB startade sin verksamhet 1984 och har specialiserat sig på inredningsdesign av fyr- och femstjärniga hotell som blivit prisbelönta i flera länder. Bolaget avser att under den förlängda markanvisningsperioden att landa ett slutligt koncept för anläggningen tillsammans med en hotelloperatör. Detta sker i nära samarbete med kommunen så att en slutlig Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt E-post nina.vesterli@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

29 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 [2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnad överenskommelse kan träffas om överlåtelse av marken då detaljplanen förs upp till kommunfullmäktige för antagande. Bolaget ser marknadsförutsättningar för ett fyrstjärnigt hotell med rum, lägenheter för korttidsboende, konferenslokaler, spa, restaurang och festvåning. Målgruppen är främst affärsresande och turister, men bolaget ser också möjligheter att komplettera utbudet av samlings- och möteslokaler i närområdet. Detaljplanering Syftet med detaljplanen är att möjliggöra uppförande av ett hotell på del av fastigheten Hallunda 4:34. Syftet är också att möjliggöra för bl.a. en snabbmatsrestaurang i anslutning till den befintliga bensinstationen på fastigheten Brunna Äng 1 samt möjliggöra en byggrätt för bilservice eller handel. Handel eller bilservice med en byggnadsarea om högst 400 kvm kan skapa möjligheten till etablering av en verksamhet som inte finns inom området. Handel med en liten begränsad byggyta bedöms inte konkurrera med handelscentrum som finns i Eriksberg eller Hallunda. En behovsbedömning av planens miljöpåverkan har gjorts och bedömningen är att detaljplanen inte innebär en betydande miljöpåverkan. Projektet ingår i kommunstyrelsens exploateringsbudget som ger ett överskott. Samtliga exploateringsåtgärder på kvartersmark bekostas av byggherren. Åsa Ratcovich Kommundirektör Charlotte Persson Enhetschef kommunledningsförvaltningen Bilagor Tillägg till ramavtal Ramavtal Expedieras till Kommunfullmäktige Samhällsbyggnadsnämnden Exploateringschef kommunledningsförvaltningen Nina Vesterli, projektledare samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningsrätten laga kraft bevis (fullmäktiges beslut)

30

31

32

33

34

35

36

37 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:400 Tumba äldreboende, kv Samariten 1 i Tumba, upprustning av det tekniska brandskyddet - begäran om medel för ombyggnation (KS/2012:400) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige tillstyrker tekniska nämndens begäran om medel för ombyggnad av Tumba äldreboende på 30 miljoner kronor. Den utökade investeringsramen föreslås bli finansierad genom ökad upplåning. Sammanfattning Brandskyddet i Tumba äldreboende har så stora brister att åtgärder måste vidtas skyndsamt. Det pågår en diskussion om fastighetens framtida användning som på sikt kan innebära att hela eller delar av fastigheten inte längre ska användas som äldreboende. En eventuell evakuering av de boende till nya äldreboenden kommer dock att ta ett antal år. Vi ser därför ingen möjlighet till att skjuta på de insatser som krävs för att komma till rätta med bristerna i brandskyddet. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Tekniska nämnden har behandlat ärendet , 54.

38 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2012:400 Referens Niclas Johansson Mottagare Kommunstyrelse Begäran om medel för ombyggnation av Tumba äldreboende Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige tillstyrker tekniska nämndens begäran om medel för ombyggnad av Tumba äldreboende på 30 miljoner kronor. Den utökade investeringsramen föreslås bli finansierad genom ökad upplåning. Sammanfattning Brandskyddet i Tumba äldreboende har så stora brister att åtgärder måste vidtas skyndsamt. Det pågår en diskussion om fastighetens framtida användning som på sikt kan innebära att hela eller delar av fastigheten inte längre ska användas som äldreboende. En eventuell evakuering av de boende till nya äldreboenden kommer dock att ta ett antal år. Vi ser därför ingen möjlighet till att skjuta på de insatser som krävs för att komma till rätta med bristerna i brandskyddet. Bakgrund Tekniska nämnden har i ett beslut begärt att få disponera 30 mnkr till en ombyggnad av det tekniska brandskyddet i Tumba äldreboende. Kommunfullmäktige har beviljat 3 mnkr för projektering och nämnden återkommer nu med begäran om ytterligare medel efter genomförd entreprenadupphandling. En brandteknisk riskvärdering har konstaterat att brandskyddet inte är fullgott utifrån gällande lagstiftning. I ett tillsynsföreläggande har det framförts så allvarlig kritik mot brandskyddet att det framstår som angeläget att bristerna skyndsamt rättas till. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post niclas.johansson2@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

39 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2012:400 Projektering och upphandling har genomförts för byggnadstekniska och ventilationstekniska åtgärder. Dessa omfattar brandteknisk avskiljning mellan lägenheter, våningsplan m.m., samt installation av ett automatiskt vattensprinklersystem. Det pågår en diskussion om fastighetens framtida användning som på sikt kan innebära att hela eller delar av fastigheten inte längre ska användas som äldreboende. Även om det skulle tas ett beslut om en förändrad användning av fastigheten inom en snar framtid kommer dock en evakuering av de boende till nya äldreboenden att ta ett antal år. Kommunledningsförvaltningen ser därför ingen möjlighet till att skjuta på de insatser som krävs för att komma till rätta med bristerna i brandskyddet. Åsa Ratcovich Kommundirektör Niclas Johansson Ekonomichef Expedieras till Samhällsbyggnadsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen

40 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Tekniska nämnden Dnrsbf/2011: Tumba äldreboende, kv Samariten 1 i Tumba, upprustning av det tekniska brandskyddet - begäran om medel för ombyggnation (sbf/2011:682) Beslut Tekniska nämnden begär av kommunfullmäktige att få disponera 30 mnkr under 2012 från reserverade investeringsmedel till ombyggnad av det tekniska brandskyddet i fastigheten. Kommunfullmäktige har , 86, beviljat 3,0 mnkr för projektering och tekniska nämnden återkommer nu med begäran om ytterligare medel efter genomförd entreprenadupphandling. Bakgrund Södertörns Brandförsvarsförbund har efter brandteknisk riskvärdering gjord av Lunds tekniska högskola konstaterat att brandskyddet i fastigheten inte är fullgott med utgångspunkt från Lag om skydd mot olyckor (2003:778). Ett tillsynsföreläggande inkom till Botkyrka kommun den 26 oktober I tillsynsföreläggandet framförs allvarlig kritik mot brandskyddet av sådan dignitet att det framstår som angeläget att bristerna skyndsamt rättas till. Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningens fastighetsenhet och vård och omsorgsförvaltningen har låtit genomföra en inventering med åtgärdsförslag för att kunna upprätta en handlingsplan så fastigheten och verksamheten uppnår ett fullgott brandskydd. Projektering och upphandling har genomförts för byggnadstekniska och ventilationstekniska åtgärder. Brandteknisk avskiljning föreslås dels mellan våningsplanen, dels mellan lägenheter, dagrum, tvättstugor och kök/pentry å ena sidan och korridorer och utrymningsvägar å andra sidan i de delar av fastigheten som är avsedda för äldreboende. Åtgärderna kombineras med installation av ett automatiskt vattensprinklersystem

41 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Tekniska nämnden Dnr sbf/2011:682 Åtgärderna har planerats att vara genomförda till november Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad Expedieras till: Kommunfullmäktige Maude Andersson Pekkanen

42 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Fastighetsenheten sbf/2011:682 Referens Maude Andersson Pekkanen Mottagare Tekniska nämnden Tumba äldreboende, kv Samariten 1 i Tumba, upprustning av det tekniska brandskyddet - begäran om medel för ombyggnation Förslag till beslut Tekniska nämnden begär av kommunfullmäktige att få disponera 30 mnkr under 2012 från reserverade investeringsmedel till ombyggnad av det tekniska brandskyddet i fastigheten. Kommunfullmäktige har , 86, beviljat 3,0 mnkr för projektering och tekniska nämnden återkommer nu med begäran om ytterligare medel efter genomförd entreprenadupphandling. Bakgrund Södertörns Brandförsvarsförbund har efter brandteknisk riskvärdering gjord av Lunds tekniska högskola konstaterat att brandskyddet i fastigheten inte är fullgott med utgångspunkt från Lag om skydd mot olyckor (2003:778). Ett tillsynsföreläggande inkom till Botkyrka kommun den 26 oktober I tillsynsföreläggandet framförs allvarlig kritik mot brandskyddet av sådan dignitet att det framstår som angeläget att bristerna skyndsamt rättas till. Fastigheten uppfördes ursprungligen som ett annexsjukhus och ägdes fram till slutet av 1995 av Stockholms läns landsting. Under perioden december 1995 till mars 1996 övergick fastigheten i Botkyrka kommuns ägo, som efter Ädelreformen 1992 behövde lokaler för att bedriva äldreomsorg. En anpassning av lokalerna för särskilt boende och äldrevård genomfördes i hus 1 och 5 genom entreprenader under Brandskydd i fastigheter regleras i ett flertal författningstexter. Tillsynsföreläggandet åberopar Lag om skydd mot olyckor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ger bland annat ut råd vid utformningen av det systematiska brandskyddsarbetet. I Plan- och bygglag (2010:900) med Boverkets underliggande Byggregler regleras fastighetens tekniska utformning för olika typer av verksamhet. Arbetsmiljölagen (1997:1160) med Arbetsmiljöverkets föreskrifter ställer också krav på exempelvis gällande utrymning och utrymningsplaner. En byggnad ska utformas med utgångspunkt från den verksamhet som ska bedrivas. Ursprungligen bedrevs sjukvårdsverksamhet där fastigheten enligt nuvarande byggreglers nomenklatur utgjorde en vårdanläggning. Vid uppfö- Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post maude.anderssonpekkanen@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

43 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 [3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Fastighetsenheten sbf/2011:682 randet av byggnaderna (1974 och senare) var kraven i bygglagstiftningen liknande dem som gäller nu. Sammanfattning Räddningstjänstens föreläggande tar upp både byggnadstekniska och organisatoriska brister. Dagrummen som inkluderar kök behöver avskiljas mot korridor som är utrymningsväg. Bostadslägenheter uppfyller inte kravet på egna brandceller. Tvättstugor som bedöms utgöra den största risken för att en brand ska uppkomma uppfyller inte kraven på egna brandceller. Vägledande markering som idag består av efterlysande skyltar är inte tillräckligt. Om en brand uppstår bedöms inte dessa ge tillräcklig ljusförhållanden vid utrymning. Nödbelysning saknas i korridorer och trapphus och om inte ljusförhållandena är tillräckliga kan det inte vägleda utrymmande personer hela vägen ut. Om den brandteknisk avskiljning mellan våningsplanen inte är tät kan rökgasspridning ske till andra våningsplan än där det brinner samt att det kan medföra brandspridning. Hisshallar inkluderar andra utrymmen inom brandcellen vilket innebär att en brand i hisshallen kan spridas till andra utrymmen Ventilationssystem ska vara utförda så att brandgasspridning förhindras. En brand på något våningsplan får inte sprida rökgaser via ventilationssystemet. Ventilationsystemet ska minst hålla samma brandtekniska klass som aktuell brandcell. Brandlarm är inte adresserat vilket medför att det försvårar härledandet av branden vid ett larm. Det systematiska brandskyddet mellan fastighetsägaren och verksamheten behöver förbättras. Verksamheternas agerande vid en brand är mycket viktig för att förhindra stora konsekvenser vid en eventuell brand. Lagring av brännbart material i tvättstugor direkt mot lysrörsarmaturer är direkt olämpligt och utgör en brandrisk. I trapphusen finns lysrör som glöder som behöver bytas. Glödande lysrör utgör en brandrisk. Branddörrar i kulvertar ska åtgärdas så att dess förmåga och funktion upprätthålls. Vissa dörrar ställs upp med träkil vilket saboterar dörrens funktion vid en eventuell brand. Det lagras brännbart material i kulvertar vilket utgör en stor risk vid en brand och för en spridning inom byggnaden tills bristerna i byggnaden är åtgärdade. Miljöstation i kulverten utgör inte egen brandcell och kulverten är utrymningsväg. Miljösortering får inte förekomma i kulvertarna.

44 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3 [3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Fastighetsenheten sbf/2011:682 Samhällsbyggnadsförvaltningens fastighetsenhet och vård och omsorgsförvaltningen har låtit genomföra en inventering med åtgärdsförslag för att kunna upprätta en handlingsplan så fastigheten och verksamheten uppnår ett fullgott brandskydd. Projektering och upphandling har genomförts för byggnadstekniska och ventilationstekniska åtgärder. Brandteknisk avskiljning föreslås dels mellan våningsplanen, dels mellan lägenheter, dagrum, tvättstugor och kök/pentry å ena sidan och korridorer och utrymningsvägar å andra sidan i de delar av fastigheten som är avsedda för äldreboende. Åtgärderna kombineras med installation av ett automatiskt vattensprinklersystem. Fläktar kan gå i full drift vid brand då rökgastemperaturen blir förhållandevis låg. Detta alternativ innebär att den öppna planlösning som nu är kan behållas. Även möbleringen i korridorer och dagrum kan i stort sett behållas, även om det kan rekommenderas att möblerna förses med brandskyddande impregnering. Det avgörande argumentet för dessa åtgärder är att personsäkerheten vid en brand ökas drastiskt. Fördelarna med att automatiskt vattensprinklersystem tillämpas kan sammanfattas på följande sätt: a. Hög utrymningssäkerhet för boende och personal vid en band b. Släckinsatser påbörjas i ett tidigt skede av en brand c. Bibehållen öppen planlösning med ombonad vistelsemiljö d. Mindre underhållskrävande övriga installationer Åtgärderna har planerat att vara genomförda till november Mikael Nyberg Tf samhällsbyggnadschef Maude Andersson Pekkanen Fastighetschef

45 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011:324 Utökning av investeringsmedel för vård- och omsorgsboendet Tornet (KS/2011:324) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige tillstyrker vård- och omsorgsnämndens hemställan om utökad investeringsram med 15 miljoner kronor. Den utökade investeringsramen föreslås bli finansierad inom ramen för 2013 års budget. Kommunstyrelsen beslutar för egen del att uppdra till vård- och omsorgsnämnden och tekniska nämnden att ta fram beräkningar för kommande hyresnivåer för det aktuella boendet. Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden har i ett beslut hemställt om en utökad investeringsram för det särskilda boendet Tornet. Projektet har i flerårsplanen kalkylerats till 125 miljoner kronor. På grund av ändrade förutsättningar som bland annat innehåller utökade köksytor och fyra ytterligare lägenheter har projektet i dagsläget kostnadsberäknats till 140 miljoner kronor. I detta ingår dessutom att man dragit ner kostnaderna från tidigare beräkning som låg på 151 miljoner kronor. Det utökade köksytorna hänger samman med att förvaltningen planerar att flytta matproduktionen från Tumba äldreboenden till det nya boendet. Det senare avser i första hand matleveranserna till det särskilda boendet Alby Äng. För att få ett bättre utnyttjande av huskroppen har man dessutom planerat in fyra ytterligare lägenheter. Kommunledningsförvaltningen konstaterar för sin del att det sannolikt inte går att reducera kostnaderna ytterligare utan att göra om projekteringen från början och är därför beredda att tillstyrka den föreslagna utökningen av investeringsramen. Samtidigt vill vi dock peka på att det i ärendet inte finns några beräkningar på vad det nya boendet får för hyresnivåer med den före-

46 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011:324 slagna investeringsnivån. Vi anser att ett ökat fokus måste finnas på att åstadkomma boenden där kostnaderna för boendedelarna i så stor utsträckning som möjligt finansieras genom hyresintäkter från de boende. Det går med nuvarande underlag inte att bedöma vilka hyresnivåer som skulle behöva tas ut från de boende och utifrån detta bedöma om byggkostnaderna är rimliga. För att inte ytterligare försena projektet föreslår vi att kommunstyrelsen tillstyrker den utökade investeringsramen samtidigt som man uppdrar åt vård och omsorgsnämnden och tekniska nämnden att ta fram beräkningar kring vilka hyresnivåer som den föreslagna utbyggnaden medför och i vilken utsträckning som boendedelen behöver subventioneras med skattemedel. Vård- och omsorgsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Vård- och omsorgsnämnden har behandlat ärendet , 70.

47 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2011:324 Referens Rolf Gustafsson Mottagare Kommunstyrelsen Yttrande över vård- och omsorgsnämndens hemställan om utökade investeringsmedel för Tornet Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar för egen del att uppdra till vård- och omsorgsnämnden och tekniska nämnden att ta fram beräkningar för kommande hyresnivåer för det aktuella boendet. Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige tillstyrker vård- och omsorgsnämndens hemställan om utökad investeringsram med 15 miljoner kronor. Den utökade investeringsramen föreslås bli finansierad inom ramen för 2013 års budget. Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden har i ett beslut hemställt om en utökad investeringsram för det särskilda boendet Tornet. Projektet har i flerårsplanen kalkylerats till 125 miljoner kronor. På grund av ändrade förutsättningar som bland annat innehåller utökade köksytor och fyra ytterligare lägenheter har projektet i dagsläget kostnadsberäknats till 140 miljoner kronor. I detta ingår dessutom att man dragit ner kostnaderna från tidigare beräkning som låg på 151 miljoner kronor. Det utökade köksytorna hänger samman med att förvaltningen planerar att flytta matproduktionen från Tumba äldreboenden till det nya boendet. Det senare avser i första hand matleveranserna till det särskilda boendet Alby Äng. För att få ett bättre utnyttjande av huskroppen har man dessutom planerat in fyra ytterligare lägenheter. Kommunledningsförvaltningen konstaterar för sin del att det sannolikt inte går att reducera kostnaderna ytterligare utan att göra om projekteringen från början och är därför beredda att tillstyrka den föreslagna utökningen av investeringsramen. Samtidigt vill vi dock peka på att det i ärendet inte finns några beräkningar på vad det nya boendet får för hyresnivåer med den föreslagna investeringsnivån. Vi anser att ett ökat fokus måste finnas på att åstadkomma boenden där kostnaderna för boendedelarna i så stor utsträck- Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post rolf.gustafsson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

48 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2011:324 ning som möjligt finansieras genom hyresintäkter från de boende. Det går med nuvarande underlag inte att bedöma vilka hyresnivåer som skulle behöva tas ut från de boende och utifrån detta bedöma om byggkostnaderna är rimliga. För att inte ytterligare försena projektet föreslår vi att kommunstyrelsen tillstyrker den utökade investeringsramen samtidigt som man uppdrar åt vård och omsorgsnämnden och tekniska nämnden att ta fram beräkningar kring vilka hyresnivåer som den föreslagna utbyggnaden medför och i vilken utsträckning som boendedelen behöver subventioneras med skattemedel. Åsa Ratcovich Kommundirektör Niclas Johansson Ekonomichef Expedieras till Vård- och omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen

49 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Vård- och omsorgsnämnden Dnrvon/2011:52 70 Utökning av investeringsmedel för vård- och omsorgsboendet "Tornet" (von/2011:52) Beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta utöka investeringsramen för vård- och omsorgsboendet Tornet med 15 mnkr till en total investeringsram om 140 mnkr. Sammanfattning I nuvarande flerårsplan finns investeringsmedel för det nya boendet på 125 mnkr. Eftersom ytan har ökat med 4 extra lägenheter samt att köket ska planeras för att klara en produktion om ca 500 portioner, har kostnadskalkylen ökat med 15 mnkr. För att klara att bygga det nya vård- och omsorgsboendet krävs en ökad investeringsram om 15 mnkr. I det första projekteringsförslaget fanns en källare om 400 kvm till en kostnad enligt kalkyl om tkr, hiss 200 tkr, ytskikt, stålkonstruktion, el vvs mm om totalt 750 tkr vilket i justerat förslag tagits bort. Projektet trodde till en början att marken var av sådan karaktär att utgrävning krävdes innan byggnation kunde göras. Efter ytterligare utredning framkom att det räcker att påla marken vilket ger en minskad kostnad om tkr från ursprungsförslaget. Kostnaden beräknas efter att källaren och andra utrymmen planerats om, till 140 mnkr istället för som det första förslaget 151 mnkr. Vård- och omsorgsboendet beräknas vara färdigbyggt och klart för inflyttning i mars Etapp 1 gällande markarbete ska enligt tidsplanen, påbörjas den 1/ och vara färdigställt 15/ Därefter kommer överbyggnaden, etapp 2, att påbörjas. Etapp 2 beräknas vara klart inom ett år från byggstart. Tidsplanen ska säkerställa att besiktning och eventuella justeringar ska göras innan mars 2014 för att inflyttning ska kunna ske.

50 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2011:52 Referens Mahria P Lövkvist Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Hemställan om utökade investeringsmedel för vård- och omsorgsboendet Tornet Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta utöka investeringsramen för vård- och omsorgsboendet Tornet med 15 mnkr till en total investeringsram om 140 mnkr. Sammanfattning I nuvarande flerårsplan finns investeringsmedel för det nya boendet på 125 mnkr. Eftersom ytan har ökat med 4 extra lägenheter samt att köket ska planeras för att klara en produktion om ca 500 portioner, har kostnadskalkylen ökat med 15 mnkr. För att klara att bygga det nya vård- och omsorgsboendet krävs en ökad investeringsram om 15 mnkr. I det första projekteringsförslaget fanns en källare om 400 kvm till en kostnad enligt kalkyl om tkr, hiss 200 tkr, ytskikt, stålkonstruktion, el vvs mm om totalt 750 tkr vilket i justerat förslag tagits bort. Projektet trodde till en början att marken var av sådan karaktär att utgrävning krävdes innan byggnation kunde göras. Efter ytterligare utredning framkom att det räcker att påla marken vilket ger en minskad kostnad om tkr från ursprungsförslaget. Kostnaden beräknas efter att källaren och andra utrymmen planerats om, till 140 mnkr istället för som det första förslaget 151 mnkr. Vård- och omsorgsboendet beräknas vara färdigbyggt och klart för inflyttning i mars Etapp 1 gällande markarbete ska enligt tidsplanen, påbörjas den 1/ och vara färdigställt 15/ Därefter kommer överbyggnaden, etapp 2, att påbörjas. Etapp 2 beräknas vara klart inom ett år från byggstart. Tidsplanen ska säkerställa att besiktning och eventuella justeringar ska göras innan mars 2014 för att inflyttning ska kunna ske. Anne Saaristo Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Org.nr Bankgiro Fax Webb

51 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2010:439, KS/2009:488 Reglemente för ersättning till förtroendevalda - ändring (KS/2010:439, KS/2009:488) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige fastställer föreslagna ändringar i reglementet för ersättning till förtroendevalda. Reglementet gäller retroaktivt från och med Ärendet Kommunfullmäktige fastställer årligen en uppdatering av reglementet för ersättning till förtroendevalda. Det har uppmärksammats att reglementet inte omfattar ledamöter och ersättare i råd och kommittéer, varför kommunledningsförvaltningen nu föreslår att reglementet uppdateras så att även ledamöter och ersättare i råd och kommittéer får möjlighet till ersättning för sitt uppdrag. Reglementet bör i 1 ha följande lydelse (föreslagen ändring understruken): 1 Reglementet gäller för ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommunens övriga nämnder samt i beredningar, utskott, råd, kommittéer och dialogforum som tillsatts av fullmäktige, kommunstyrelsen eller annan nämnd. I samband med denna ändring behöver bilaga 1 till reglementet kompletteras med nivån på ordförandearvode (föreslagen ändring understruken): Ordförandearvoden Prisbas- Belopp i belopp/år 2012 års nivå Brottsförebyggande rådet 0,

52 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2010:439, KS/2009:488/ Ändringarna ska gälla retroaktivt från och med och arvode ska därmed betalas ut retroaktivt till de ledamöter och ersättare som är berättigade till ersättning för denna period.

53 BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 1 (7) REGLEMENTE FÖR ERSÄTTNING TILL FÖRTROENDEVALDA Tillämpningsområde 1 Reglementet gäller för ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommunens övriga nämnder samt i beredningar, utskott och dialogforum som tillsatts av fullmäktige, kommunstyrelsen eller annan nämnd. Reglementet gäller också för revisorer och revisorsersättare, som utsetts enligt 9 kap 1 kommunallagen. Det finns särskilda bestämmelser om ekonomiska och sociala förmåner till kommunalråd. Ersättningsformer 2 Ersättning enligt detta reglemente kan betalas enligt nedan: arvode i form av årsarvode enligt 5 och/eller sammanträdesarvode enligt 6, kostnadsersättning i form av traktamente enligt 8, resekostnadsersättning enligt 9 eller ersättning för särskilda utgifter enligt 13, ersättning för förlorad arbetsförtjänst enligt 10, ersättning för förlorad pensionsförmån enligt 11, ersättning för förlorad semesterförmån enligt 12. Sammanträde 3 Med sammanträde menas sammanträde med de organ som anges i 1, där protokollföringsskyldighet gäller enligt kommunallagen eller där protokoll förs i huvudsaklig överensstämmelse med kommunallagens bestämmelser Ersätter

54 BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 2 (7) Dialogforums ledamöter har dessutom rätt till ersättning för ett förberedande protokollfört sammanträde per ordinarie, offentligt dialogforum. Om ett förberedande sammanträde genomförs i anslutning till ett ordinarie, offentligt dialogforum får ledamöterna tillgodoräkna sig den sammanlagda sammanträdestid som de närvarat. Dock räknas inte närvaron som två separata sammanträden. Förrättning 4 Med förrättning menas 1 konferens, kurs eller liknande kommunal angelägenhet, 2 förhandling eller förberedelse för förhandling med personalorganisation eller annan motpart till kommunen, 3 överläggning med företrädare för annat kommunalt organ än det som den förtroendevalde själv tillhör, 4 sammankomst med kommunalt samrådsorgan, 5 överläggning med förvaltningschef eller annan anställd vid det kommunala organ som den förtroendevalde själv tillhör, 6 besiktning eller inspektion, 7 överläggning med utomstående myndighet eller organisation, 8 fullgörande av granskningsuppgift inom ramen för revisionsuppdrag. För ersättning enligt dessa punkter krävs uppdrag. För ersättning vid deltagande i konferens eller kurs krävs att vederbörande nämnd har fattat beslut om deltagande Ersätter

55 BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 3 (7) Årsarvode 5 Årsarvode betalas enligt bilaga 1 i reglementet. I bilaga 2 ges exempel på arbetsuppgifter som ska anses ingå i en ordförandes arbetsuppgifter och täckas av arvodet. Sammanträdesarvoden 6 Arvode betalas vid deltagande i sammanträde eller förrättning för kommunens räkning enligt följande: Sammanträdets/för- Dagtid Kvällstid rättningens längd mindre än 3 timmar 420:- 630:- 3-5 timmar 570:- 830:- mer än 5 timmar 690:- 980:- Arvode enligt kolumnen "Dagtid" betalas om sammanträdet/förrättningen påbörjas senast kl Om sammanträdet/förrättningen påbörjas efter kl betalas arvode enligt kolumn "Kvällstid". Kvällsarvode betalas också för sammanträde som sträcker sig längre än till kl , oavsett om det påbörjats under dagtid. Arvode vid deltagande i konferens eller kurs betalas dock alltid enligt kolumn "Dagtid". Arvode till ersättare som närvarar vid sammanträdet men som inte tjänstgör i ledamots ställe, betalas med samma belopp som till tjänstgörande ledamot. Nämndordförande som inte är ledamot av kommunfullmäktige men som deltar vid kommunfullmäktiges sammanträde för att yttra sig i ett ärende, får ersättning med samma belopp som ledamöterna. För att kunna få ersättning ska nämndordföranden vid varje sådant tillfälle, meddela till kommunsekreteraren under vilken tid han/hon närvarat vid sammanträdet Ersätter

56 BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 4 (7) Vid sammanträde eller förrättning utanför kommunen betalas arvode för hela den tid, som man p g a sammanträdet eller förrättningen är borta från sin bostad eller arbetsplats. Vid beräkning av arvode gäller vid närvaro på sammanträden eller förrättning som ägt rum på samma dag, den sammanlagda tid som varit förenad med kommunalt uppdrag inom organet. Mellan kl och betalas inte arvode. Uppräkning av arvoden 7 Beräkning av årsarvoden sker vid varje årsskifte med utgångspunkt från aktuellt prisbasbelopp. Uppräkning av sammanträdesarvoden enligt 6 sker vid varje årsskifte med den procentuella ökningen av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Belopp på kr och mindre avrundas till närmaste 10-tal kronor, belopp däröver till närmaste 100-tal kronor. Traktamente 8 Traktamente betalas vid sammanträde eller förrättning utanför kommunen enligt bestämmelserna i det kommunala reseavtalet. Resekostnadsersättning 9 Resekostnadsersättning betalas vid sammanträde eller förrättning utanför kommunen enligt bestämmelserna i det kommunala reseavtalet. Resekostnadsersättning vid sammanträde eller förrättning i kommunen betalas med 50 kr per gång. För förrättning på sådan tid och plats att reguljära trafikmedel inte lämpligen kan användas kan dock, efter prövning av vederbörande förvaltningschef, ersättning erhållas för egen bil enligt kommunens bilersättningsbestämmelser eller för taxiresa Ersätter

57 BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 5 (7) Om förtroendevald på grund av värnpliktstjänstgöring eller p g a annat kommunalt uppdrag befinner sig på annan ort kan resekostnadsersättning betalas enligt kommunens resereglemente. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst 10 Förtroendevald som drabbas av inkomstförlust vid deltagande i sammanträde eller förrättning kan få ersättning för förlorad arbetsförtjänst. För rätt till ersättning fordras att inkomstförlusten styrks genom intyg från arbetsgivaren eller kopia av lönebesked, som utvisar hur stort löneavdrag som gjorts p g a sammanträdet/förrättningen. Ersättning betalas med det faktiska löneavdraget. Egen företagare som deltar i sammanträde eller förrättning under tid då han/hon annars skulle ha arbetat inom sitt företag har rätt till en schablonersättning. För varje ersättningsberättigad timme utbetalas 1/8 av vederbörandes sjukpenninggrundande årsinkomst dividerad med 260. Saknas aktuell uppgift hos Försäkringskassan om sjukpenninggrundande inkomst kan i stället Skattemyndighetens senaste uppgift om taxerad inkomst ligga till grund för beräkningen. Skiftarbetande som deltar i sammanträde eller förrättning under tid som skulle ha använts till sömn eller annan vila har rätt till ersättning motsvarande vad som skulle betalas vid inkomstförlust. Ersättning betalas här för den tid under vilken den förtroendevalde varit borta från sin bostad. Med arbetsförtjänst menas inkomst av tjänst och uppdrag, dock ej pension eller arvode för kommunalt förtroendeuppdrag, samt inkomst av egen rörelse. Ersättning för förlorad pensionsförmån 11 Förlorad ATP ersätts genom att kommunen betalar social avgift på utbetald ersättning för förlorad arbetsinkomst. Särskild ersättning kan därutöver utges till förtroendevald, för vilken kommunen inte beslutat att PBF (normalpensionsreglemente för kommunala förtroendevalda) ska gälla och vars tjänstepension i anställning konstateras ha minskat p g a uppdraget (uppdragen) hos kommunen. Den förtroendevalde ska styrka sådan minskning av tjänstepension Ersätter

58 BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 6 (7) Ersättning för förlorad semesterförmån 12 Förtroendevald har rätt till ersättning för styrkt, förlorad semesterersättning med maximalt 13 % på utbetald ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Ersättning för särskilda utgifter 13 Den som för att fullgöra kommunalt uppdrag har särskilda utgifter för telefon, porto o dyl kan få ersättning efter prövning av vederbörande förvaltningschef. Ersättning betalas även enligt följande: Barntillsyn Ersättning betalas för kostnader för barntillsyn som föranletts av kommunalt uppdrag. Kostnaden styrks med kvitto. Ersättning betalas för vård och tillsyn av barn som vårdas i den förtroendevaldes familj, om den förtroendevalde anser det nödvändigt för att kunna utföra uppdraget. Ersättning betalas inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller av sammanboende och inte heller för tid då barnet vistas i den kommunala barnomsorgen. Vård av person med funktionsnedsättning Ersättning betalas för kostnader som föranletts av kommunalt uppdrag och som avser vård och tillsyn av person med funktionsnedsättning, som vistas i den förtroendevaldes bostad. Ersättning betalas inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller av sammanboende. Förtroendevald med funktionsnedsättning Ersättning betalas till förtroendevald med funktionsnedsättning för de särskilda kostnader som föranletts av uppdraget. Här ingår utgifter för resor, ledsagare, dövtolk, hjälp med inläsning av handlingar och liknande Ersätter

59 BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 7 (7) Bestämmelser för ersättning enligt För att kunna få ersättning enligt 10 och 13 ska den förtroendevalde vid varje tillfälle då ersättning begärs, anmäla det till sekreteraren i vederbörande kommunala organ. Yrkande om ersättning ska framställas senast inom ett år från det tillfälle då kostnaden uppkom. Yrkande om ersättning för förlorad pensionsförmån enligt 11 ska framställas till kommunstyrelsen senast inom ett år från pensionstillfället. Yrkande om ersättning för förlorad semesterförmån enligt 12 ska framställas till kommunstyrelsen senast inom ett år från dagen för sammanträde eller förrättning till vilken förlusten hänför sig. Tolkning 15 Frågor angående tolkning av detta reglemente avgörs av kommunstyrelsen. Anmärkning Intressentföreträdare i kommunala rådet för funktionshinderfrågor och kommunala pensionärsrådet får sammanträdesersättning enligt samma bestämmelser som kommunalt förtroendevalda. Om en intressentföreträdare även utses till vice ordförande i rådet ska årsarvode betalas enligt samma bestämmelser som gäller för kommunalt förtroendevalda. Ersättning till officiant vid borgerlig begravning Ersättning betalas med samma belopp som för deltagande i kvällssammanträde som överstiger fem timmar Ersätter

60 Ordn nr Sid 1(2) Bilaga 1 ÅRSARVODEN 2012 Prisbas- Belopp i Ordförandearvoden belopp/år 2012 års nivå Kommunfullmäktige 1, Kommunens revisorer 1, Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 1, Kultur- och fritidsnämnden 1, Miljö- och hälsoskyddsnämnden 1, Samhällsbyggnadsnämnden 1, *) Socialnämnden 1, *) Tekniska nämnden 1, *) Utbildningsnämnden 1, *) Valnämnden: år för val till a) riksdag, landsting, kommunfullmäktige 1, b) EU-parlament eller folkomröstning 0, c) ej valår 0, Vård- och omsorgsnämnden 1, *) Arbets- och näringslivsberedningen 0, Demokratiberedningen 0, Folkhälsokommittén 0, Klimat- och planeringsberedningen 0, Personalutskottet 0, Namnberedningen 0, Socialnämndens utskott 1, Ersätter

61 Vård- och omsorgsnämndens utskott 0, Dialogforum 0, Kommunala rådet för funktionshinderfrågor, KRF 0, Kommunala pensionärsrådet, KPR 0, Ordn nr Sid 2(2) Forts Bilaga 1 Arvode till 1:e vice och 2:e vice ordförande utges med 65% respektive 50% av ordförandearvodet. Arvode till ordförande i beredningar och utskott utges endast om den som valts inte är ordförande eller vice ordförande i nämnden. *) Uppdragen som ordförande i utbildningsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, socialnämnden, tekniska nämnden och vård- och omsorgsnämnden är heltidsuppdrag. Dessa ordförande ska omfattas av bestämmelserna i "Tjänstgörings- och ersättningsbestämmelser för kommunalråden/kommunalråd i opposition". Prisbas- Belopp i Övriga fasta arvoden belopp/år 2012 års nivå Ledamot eller ersättare i kommunstyrelsen 0, Revisor,ord ledamot (ej ordf) 0, Gruppledare för parti som är representerat i kommunfullmäktige 1, Om gruppledare är kommunalråd, heltidsengagerad förtroendevald eller är anställd som politisk sekreterare på heltid utgår 1/2 gruppledararvode Om gruppledare är halvtidsengagerad förtroendevald eller anställd som politisk sekreterare på halvtid utgår 3/4 gruppledararvode Gruppledare ska vara ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige Ersätter

62 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011:165 Svar på motion - Rusta upp badplatser i Uttran (FP) (KS/2011:165) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Ärendet Stig Bjernerup (FP) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion rusta upp badplatser i Uttran. Motionären föreslår att kultur- och fritidsförvaltningen får i uppdrag att förbättra badplatserna belägna vid dels korsningen Lillgårdsvägen/Strandvägen, dels vid Övrasjön. Kultur- och fritidsnämnden har yttrat sig över motionen. Samhällsbyggnadsnämnden har lämnat sitt yttrande Motivering Kultur- och fritidsnämnden avstyrker motionen. Nämnden gör bedömningen att båda badplatserna är mycket små till ytan och att parkeringsmöjligheterna är mycket begränsade. Samhällsbyggnadsnämnden anser att motionen ska anses vara besvarad. Nämnden tar gärna med sig motionärens önskemål i arbetet med ett nytt parkprogram.

63 MOTION Rusta upp badplatser i Uttran Uttrans lilla badplats vid korsningen Lillgårdsvägen och Strandvägen är förtjänt av en mindre ansiktslyftning. I detta fall kan mycket åstadkommas med små medel. Stranden som är cirka 10 meter bred och 10 meter djup är för liten om man ser till antalet besökare varav kommunen bör se över möjligheten att bredda stranden. För många år sedan hade badplatsen vid Övrasjön, vid förlängningen av Övrasjövägen, en fin botten och badande hade tillgång till bänkar och brygga. Idag finns inget av detta kvar. Det som bör göras är att iordningsställa en bänk samt förbättra badbotten. Boende i områdena bör få möjlighet att yttra sig i anslutningen till att badplatserna rustas upp. Med hänvisning till det som anförs ovan yrkar Folkpartiet: att kultur- och fritidsförvaltningen får i uppdrag att förbättra badplatserna i Uttran i enlighet med vad som anförs i motionen. Stig Bjernerup (FP)

64 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kultur och fritidsnämnden DnrKF/2011: Yttrande över motion - Rusta upp badplatser i Uttran (KF/2011:187) Beslut Kultur- och fritidsnämnden avstyrker motionen. Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen har tagit del av Folkpartiets motion och bedömer att båda anläggningarna är mycket små till ytan och att parkeringsmöjligheterna är mycket begränsade. Därmed avstyrker Kultur- och fritidsförvaltningen upprustning av dessa. Särskilt yttrande Benny Ferdinandsson (FP) lämnar ett särskilt yttrande till protokollet, bilaga.

65 SÄRSKILT YTTRANDE Motion Rusta upp badplatserna i Uttran Om någon av Folkpartiets ledamöter i nämnden hade varit tjänstgörande hade vi yrkat att motionen skulle bifallas. Anledningen till detta är att vi ser det som positivt för de boende i Uttran med några små närliggande badplatser. Motionen är avstyrkt med motiveringen att de dels är väldigt små och dels att parkeringsmöjligheterna är små. Med tanke på kommunens klimatmål känns det väldigt främmande att denna motion ska avstyrkas på grund av bristande möjligheter till parkeringsplatser. Skulle det inte vara positivt med badplatser som man går eller cyklar till? Tanken med de två badplatserna är inte att de ska vara storskaliga badplatser utan små mysiga platser för framförallt boende i Uttran. Benny Ferdinandsson (FP)

66 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:187 Referens Roger Vintemar Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över motion (FP) - Rusta upp badplatser i Uttran Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avstyrker motionen. Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen har tagit del av Folkpartiets motion och bedömer att båda anläggningarna är mycket små till ytan och att parkeringsmöjligheterna är mycket begränsade. Därmed avstyrker Kultur- och fritidsförvaltningen upprustning av dessa. Ärende Folkpartiet har motionerat om att två badplatser i stadsdelen Uttran bör rustas upp. De två badplatser som åsyftas är den lilla badplatsen vid Uttran i korsningen Lillgårdsvägen och Strandvägen samt badplatsen vid Övrasjön, vid förlängningen av Övrasjövägen. Kultur- och fritidsförvaltningen har inte ansvar för dessa badplatser idag. När det gäller den badplats som ligger i korsningen Lillgårdsvägen och Strandvägen kan det konstateras att den är mycket liten till ytan. Parkeringsmöjligheterna i närheten är mycket begränsade. Kultur- och fritidsförvaltningen anser att det inte är lämpligt att göra denna till en officiell badplats. När det gäller den andra badplatsen vid Övrasjön vid förlängningen Övrasjövägen är även den en mindre badplats. Den ligger även i anslutning till bostadsområde som kan innebära störningar. Parkeringsmöjligheterna i närområdet är mycket begränsade. Vägen fram till själva badplatsen bedöms kunna vara svårframkomlig för parkarbetarna och därmed utgöra en problematik. Sammantaget avråder kultur- och fritidsförvaltningen att denna rustas upp och blir en del av ordinarie utbudet. Eva Jansson Kultur- och fritidschef Roger Vintemar Verksamhetschef Idrott- och anläggning Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post roger.vintemar@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

67 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:187 Expedieras till Kommunstyrelsen

68 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2011: Yttrande över motion om att rusta upp badplatser i Uttran (sbf/2011:519) Beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden konstaterar att kommunen äger den mark där båda dessa badplatser ligger. Nämnden tar gärna med sig de beskrivna önskemålen i arbetet med ett nytt parkprogram. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att rusta upp badplatser i Uttran. Den ena badplatsen är belägen vid Uttran i korsningen Lillgårdsvägen och Strandvägen, den andra vid Övrasjön, vid förlängningen av Övrasjövägen.

69 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:519 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över motion om att rusta upp badplatser i Uttran Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens beslut till kommunfullmäktige: Motionen avslås. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att rusta upp badplatser i Uttran. Den ena badplatsen är belägen vid Uttran i korsningen Lillgårdsvägen och Strandvägen, den andra vid Övrasjön, vid förlängningen av Övrasjövägen. Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen konstaterar att kommunen äger den mark där båda dessa badplatser ligger. Trots detta anser förvaltningen inte att någon upprustning av badplatserna ska ske i enlighet med intentionerna i motionen. Detta skulle nämligen innebära en acceptans av badplatserna som officiella och vi skulle då även fortsättningsvis vara tvungna att ta på oss ett underhålls- och driftansvar för dessa badplatser. Det innebär bl a att kommunen måste ta ansvar för badvattenkvalitet, renhållning, tillgänglighet och andra säkerhetskrav. Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

70 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:87 Svar på motion - Starta vård- och omsorgscollege i Botkyrka (V) (KS/2012:87) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Motionen bifalls. Utbildningsnämnden, arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag att under 2013 förbereda en ansökan om att ansluta Botkyrka kommun till Stockholms stads och landstingets vård- och omsorgscollege. Ärendet Mats Einarsson m.fl. (V) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion starta vård- och omsorgscollege i Botkyrka. Motionärerna föreslår att Botkyrka kommun ska ansöka om att få ingå i vård- och omsorgscollege efter det koncept som utvecklats av Sveriges kommuner och landsting mot bakgrunden att vård- och omsorgssektorn står inför stora utmaningar när det gäller att rekrytera och behålla utbildad personal. Utbildningsnämnden har yttrat sig över motionen , arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden Motivering Utbildningsnämnden avstyrker motionen och föreslår istället att Botkyrka kommun ansluter sig till det vård- och omsorgscollege som startats av Stockholms stad. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden föreslår att motionen ska anses besvarad, men anser att möjligheterna till att starta ett vård- och omsorgscollege i Botkyrka i dagsläget är små då Stockholms stad redan driver ett college med landstinget som huvudpartner.

71 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:87 Vård- och omsorgsnämnden tillstyrker motionen, men framhåller som arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden svårigheten att driva ett eget college i Botkyrka utan föreslår att nämnden får mandat att ansluta till befintligt college i Stockholms stad. Vid ett seminarium för förtroendevalda och tjänstemän från berörda förvaltningar den 27 augusti 2012 informerade en representant från vård- och omsorgscolleges ledning om villkoren och möjligheterna för Botkyrka att ansluta sig till college. Där framgick att utbildningsnämndens och vård- och omsorgsnämndens intention att ansluta Botkyrka till befintligt college, där Stockholms stad och Stockholms läns landsting ingår och som Sollentuna och Haninge kommer att ansluta sig till, i praktiken innebär att vi startar ett lokalt college.

72 1 [2] MOTION Starta vård- och omsorgscollege i Botkyrka Vård- och omsorgssektorn står inför stora utmaningar när det gäller att rekrytera och behålla utbildad personal. De senaste decennierna har ansökningarna till de gymnasiala omvårdnadsutbildningarna minskat kraftigt i hela landet. I början av 1980-talet var den dåvarande vårdlinjen en av gymnasieskolans populäraste var sjunde sökande, omkring elever, sökte dit i första hand. Till läsåret 2010/2011 var det endast elever i hela landet som sökte gymnasiets omvårdnadsprogram i första hand elever blev antagna. I januari 2012 presenterade Statistiska centralbyrån en prognos om kommande arbetskraftsbehov inom en rad olika branscher och yrken. Den visar att det år 2030 kommer saknas gymnasieutbildade inom vård och omsorg, framförallt inom äldreomsorgen. Samtidigt som intresset för omvårdnadsyrken är lågt, kommer vi att få allt fler äldre med behov av professionell omsorg. Omvårdnadsyrkena är i förändring. Möjligheten till specialisering och fortbildning kommer att bli allt viktigare, och den arbetsgivare som kan erbjuda sina anställda sådana möjligheter, kommer att ha bättre förutsättningar att rekrytera utbildad personal i framtiden och därmed kunna garantera en god kvalitet i verksamheten. I Botkyrka har vi dessutom en stor resurs att ta tillvara i den språkliga kompetens som finns bland många av våra medborgare. Ett sätt att öka omvårdnadsutbildningens attraktivitet, är att ansluta sig till Vårdoch omsorgscollege. Vård- och omsorgscollege är ett koncept utvecklat av SKL, som syftar till att höja omvårdnadsutbildningarnas kvalitet och därigenom locka fler till vård- och omsorgsyrkena. Vård- och omsorgscollege är inte en fysisk institution, utan en samverkansform på nationell, regional och lokal nivå, mellan utbildningsanordnare på gymnasial och eftergymnasial nivå, arbetsgivare och fackliga organisationer. Inom ramen för Vård- och omsorgscollege öppnas också

73 möjligheter för att kunna erbjuda kompetensutveckling, validering och yrkesutbildning för vuxna. För att en kommuns omvårdnadsutbildning ska få certifieras som Vård- och omsorgscollege, krävs att man klarar ett antal kvalitetskriterier. Det handlar om jämställdhet och mångfald, en kreativ och stimulerande arbetsmiljö och lärandeformer och arbetssätt som förbereder eleverna för arbetslivet. Ett VO- College ska även erbjuda distansutbildning. Vänsterpartiets mål att vi i framtiden ska ha en solidariskt finansierad och jämlik vård och omsorg, av absolut högsta kvalitet. Det är inte minst en jämställdhetsfråga. Idag sker det mesta av äldreomsorgen av anhöriga kvinnor och även i den professionella vård- och omsorgssektorn är det framförallt kvinnor som arbetar. Satsningar på bättre yrkesutbildning och möjligheter till fortbildning och kompetensutveckling inom de här sektorerna, är därför viktiga jämställdhetssatsningar. Vi föreslår därför att Botkyrka kommun ansöker om att få ingå i Vård- och omsorgscollege. Mats Einarsson Bekir Uzunel Haider Raja Anna Herdy

74 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Vård- och omsorgsnämnden Dnrvon/2012:48 56 Yttrande över motion - Starta vård- och omsorgscollege i Botkyrka (von/2012:48) Beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunstyrelsen att tillstyrka motionen. Sammanfattning Vi är positiva till existensen av Vård- och omsorgscollege i länet och riket. Vi tror inte det blir praktiskt möjligt att starta ett eget sådant college i Botkyrka. Däremot vill vi gärna ha mandat att försöka ansluta till det Vård- och omsorgscollege som har startats av Stockholm stad. Oavsett möjligheten till att bli en del av detta vill vi knyta ett tätare samarbete med Utbildningsförvaltningen i Botkyrka för att öka attraktiviteten för elever att börja vid Tullinge gymnasiums Vård- och omsorgsprogram. Något som i sin tur gynnar försörjningen av omvårdnadspersonal till våra verksamheter.

75 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2012:48 Referens Sofia Elvin Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Motion (V) - Starta vård- och omsorgscollege i Botkyrka Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunstyrelsen att tillstyrka motionen. Sammanfattning Vi är positiva till existensen av Vård- och omsorgscollege i länet och riket. Vi tror inte det blir praktiskt möjligt att starta ett eget sådant college i Botkyrka. Däremot vill vi gärna ha mandat att försöka ansluta till det Vård- och omsorgscollege som har startats av Stockholm stad. Oavsett möjligheten till att bli en del av detta vill vi knyta ett tätare samarbete med Utbildningsförvaltningen i Botkyrka för att öka attraktiviteten för elever att börja vid Tullinge gymnasiums Vård- och omsorgsprogram. Något som i sin tur gynnar försörjningen av omvårdnadspersonal till våra verksamheter. Bakgrund Vänsterpartiet har skrivit en motion med rubriken Starta Vård- och omsorgscollege i Botkyrka. De ger bl a följande bakgrund: Vård- och omsorgssektorn står inför stora utmaningar när det gäller att rekrytera och behålla utbildad personal. De senaste decennierna har ansökningarna till de gymnasiala omvårdnadsutbildningarna minskat kraftigt i hela landet. I början av 1980-talet var den dåvarande vårdlinjen en av gymnasieskolans populäraste var sjunde sökande, omkring elever, sökte dit i första hand. Till läsåret 2010/2011 var det endast elever i hela landet som sökte gymnasiets omvårdnadsprogram i första hand elever blev antagna. I januari 2012 presenterade Statistiska centralbyrån en prognos om kommande arbetskraftsbehov inom en rad olika branscher och yrken. Den visar att det år 2030 kommer saknas gymnasieutbildade inom vård och omsorg, framförallt inom äldreomsorgen. Samtidigt som intresset för omvårdnadsyrken är lågt, kommer vi att få allt fler äldre med behov av professionell omsorg. Vård- och omsorgsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post sofia.elvin@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

76 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2012:48 Omvårdnadsyrkena är i förändring. Möjligheten till specialisering och fortbildning kommer att bli allt viktigare, och den arbetsgivare som kan erbjuda sina anställda sådana möjligheter, kommer att ha bättre förutsättningar att rekrytera utbildad personal i framtiden och därmed kunna garantera en god kvalitet i verksamheten. I Botkyrka har vi dessutom en stor resurs att ta tillvara i den språkliga kompetens som finns bland många av våra medborgare. Ett sätt att öka omvårdnadsutbildningens attraktivitet, är att ansluta sig till Vårdoch omsorgscollege. Vård- och omsorgscollege är ett koncept utvecklat av SKL, som syftar till att höja omvårdnadsutbildningarnas kvalitet och därigenom locka fler till vård- och omsorgsyrkena. Vård- och omsorgscollege är inte en fysisk institution, utan en samverkansform på nationell, regional och lokal nivå, mellan utbildningsanordnare på gymnasial och eftergymnasial nivå, arbetsgivare och fackliga organisationer. Inom ramen för Vård- och omsorgscollege öppnas också möjligheter för att kunna erbjuda kompetensutveckling, validering och yrkesutbildning för vuxna. För att en kommuns omvårdnadsutbildning ska få certifieras som Vård- och omsorgscollege, krävs att man klarar ett antal kvalitetskriterier. Det handlar om jämställdhet och mångfald, en kreativ och stimulerande arbetsmiljö och lärandeformer och arbetssätt som förbereder eleverna för arbetslivet. Ett VO-College ska även erbjuda distansutbildning. Vård- och omsorgsförvaltningens yttrande Motionärerna ger en bild av att Vård- och omsorgssektorn står inför stora utmaningar när det gäller att rekrytera och behålla utbildad omvårdnadspersonal. Samma slutsats har vi kommit fram till då vi kan se att behovet av och efterfrågan på vård och omsorg kommer av allt att döma att växa i framtiden. För det talar såväl den demografiska som medicintekniska utvecklingen. Det blir därför allt viktigare för oss att ha medarbetare med rätt kompetens som kan möta framtida utmaningar och bidra till en hållbar utveckling. Vård- och omsorgsnämnden tog i samband med framåtsikt beslut om att grundkompetensen för all omvårdnadspersonal ska motsvara gymnasieskolans omvårdnadsprogram. Socialstyrelsen kommer med stor sannolikhet att komma med råd och riktlinjer om utbildningsnivå för bland annat omvårdnadspersonal. Av vår tillsvidareanställda omvårdnadspersonal har 52 % grundkompetens motsvarande gymnasieskolans omvårdnadsprogram, 19 % är vårdbiträdesutbildade och 5 % har en barnskötarutbildning. Hela 24 % saknar utbildning helt (ca 220 personer).

77 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2012:48 Det råder idag svårighet att rekrytera omvårdnadspersonal motsvarande förvaltningens kravprofil. En anledning kan vara ett minskat intresse bland ungdomar att söka sig till gymnasieskolans omvårdnadsprogram. Andelen pensionsavgångar kommer att öka något de närmaste åren samtidigt som behovet av äldreomsorg och omsorg för personer med funktionsnedsättning kommer att öka. Enligt personalprognos gällande för perioden ser vi en fortsatt brist på sjuksköterskor och en ökad brist på undersköterskor. Vi kommer att ha en fortsatt god tillgång på vårdbiträden och personlig assistans. Notering bör göras att utbildningsnivå inte tas hänsyn i prognosen. I dagsläget tror vi inte på att starta ett eget Vård- och omsorgscollege i Botkyrka. Vi tror att det skulle innebära ett alltför stort åtagande samtidigt som vi tvivlar på att de nödvändigaste samarbetsparterna (t ex Sophiahemmet eller Stockholms landsting) är intresserade att dela upp sitt engagemang mot olika Vård- och omsorgscollege i länet. Däremot vill vi undersöka möjligheterna att bli en del av det befintliga Vårdoch omsorgscolleget som drivs i Stockholm Stad med landstinget som huvudpartner. Rent teoretiskt ska detta vara möjligt (enligt Vi vet idag inget om de praktiska möjligheterna att ingå i ett samarbete med Stockholm stad, men tror definitivt att det vore bra för vår befintliga omvårdnadspersonal som saknar grundkompetens samt för rekrytering av nya medarbetare. Oavsett möjligheterna att ingå i ett Vård- och omsorgscollege med Stockholm stad, tror vi att kommunens egna gymnasiala Vård- och omsorgsprogram måste stärkas. Vi vill därför att samarbetet med Utbildningsförvaltningen förstärks och att detta samarbete baseras på rutiner och lösningar som båda förvaltningarna vinner på. Det kan gälla bland annat förbättrade rutiner för utbyte av praktikplatser. Ytterligare ett bra skäl för Botkyrkaungdomar att välja Vård- och omsorgsprogrammet som i sin tur gynnar försörjningen av omvårdnadspersonal till våra verksamheter. Anne Saaristo Förvaltningschef

78 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Arbetsmarknad- och vuxenutbildningsnämnden DnrAVUX/2012:17 36 Motion - Starta vård- och omsorgscollege i Botkyrka (AVUX/2012:17) Beslut Arbetsmarknad- och vuxenutbildningsnämnden bifaller till ordförandeförslaget som avser att undersöka fördelarna med att ingå i Vård- och omsorgscollage och därmed anses motionen besvarad. Yrkanden Ronnie Andersson (V) yrkar bifall till motionen. Sammanfattning Arbetsmarknad- och vuxenutbildningsnämnden är positiva till Vård- och omsorgscollege i länet och riket. Efter diskussioner med Vård- och omsorgsförvaltningen och Utbildningsförvaltningen har nämnden dock enats om att möjligheten att starta ett Vård- och omsorgscollege i dagsläget är små då det redan drivs ett sådant genom Stockholms stad med landstinget som huvudpartner ( Antalet platser inom vård- och omsorgsprogrammet på Tullinge gymnasium är också få och för att utöka programmet krävs fler och mer ändamålsenliga lokaler. Nämnden förhåller sig positiva till att närmare undersöka förutsättningarna men även att bedöma om denna aktivitet/insats är lämplig i perspektivet att få ut fler av våra medborgargrupper i egenförsörjning genom eget jobb. Oavsett möjligheterna att ingå i ett Vård- och omsorgscollege anser samtliga förvaltningar att samarbetet måste stärkas.

79 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Arbetsmarknad- och vuxenutbildning Dnr AVUX/2012:17 Referens Lisbeth Jacobsson Mottagare Arbetsmarknad- och vuxenutbildningsnämnden Motion - Starta vård- och omsorgscollege i Botkyrka Förslag till beslut Arbetsmarknad- och vuxenutbildningsnämnden avser att undersöka fördelarna med att ingå i Vård- och omsorgscollage och därmed anses motionen besvarad. Sammanfattning Arbetsmarknad- och vuxenutbildningsförvaltningen är positiva till Vårdoch omsorgscollege i länet och riket. Efter diskussioner med Vård- och omsorgsförvaltningen och Utbildningsförvaltningen har förvaltningen dock enats om att möjligheten att starta ett Vård- och omsorgscollege i dagsläget är små då det redan drivs ett sådant genom Stockholms stad med landstinget som huvudpartner ( Antalet platser inom vård- och omsorgsprogrammet på Tullinge gymnasium är också få och för att utöka programmet krävs fler och mer ändamålsenliga lokaler. Förvaltningen förhåller sig positiva till att närmare undersöka förutsättningarna men även att bedöma om denna aktivitet/insats är lämplig i perspektivet att få ut fler av våra medborgargrupper i egenförsörjning genom eget jobb. Oavsett möjligheterna att ingå i ett Vård- och omsorgscollege anser samtliga förvaltningar att samarbetet måste stärkas. Bakgrund Vård- och omsorgssektorn står inför betydande utmaningar när det gäller att rekrytera men även att behålla utbildad personal. Som motionsställaren beskriver har ansökningarna till de gymnasiala omvårdnadsutbildningarna, under de senaste decennierna, minskat kraftigt i hela landet. I början av 1980-talet var den dåvarande vårdlinjen en av gymnasieskolans populäraste var sjunde sökande, omkring elever, sökte dit i första hand. Till Arbetsmarknad- och vuxenutbildning Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Org.nr Bankgiro Fax Webb

80 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Arbetsmarknad- och vuxenutbildning Dnr AVUX/2012:17 läsåret 2010/2011 var det endast elever i hela landet som sökte gymnasiets omvårdnadsprogram i första hand elever blev antagna. I januari 2012 presenterade Statistiska centralbyrån en prognos om kommande arbetskraftsbehov inom en rad olika branscher och yrken. Den visar att det år 2030 kommer saknas gymnasieutbildade inom vård och omsorg, framförallt inom äldreomsorgen. Samtidigt som intresset för omvårdnadsyrken är lågt, kommer vi att få allt fler äldre med behov av professionell omsorg. Omvårdnadsyrkena är i förändring. Möjligheten till specialisering och fortbildning kommer att bli allt viktigare konkurrensmedel, och den arbetsgivare som kan erbjuda sina anställda sådana möjligheter, kommer sannolikt att ha bättre förutsättningar att rekrytera utbildad personal i framtiden och därmed kunna garantera en god kvalitet i verksamheten. I Botkyrka har vi dessutom en värdefull konkurrensfördel i den språkliga kompetens som finns bland många av våra medborgare. Ett sätt att öka omvårdnadsutbildningens attraktivitet kan, som motionsställaren anger, vara att ansluta sig till ett Vård- och omsorgscollege. Vård- och omsorgscollege är ett koncept som utvecklats av SKL, som syftar till att höja omvårdnadsutbildningarnas kvalitet och därigenom locka fler till vårdoch omsorgsyrkena. Vård- och omsorgscollege är inte en fysisk institution, utan en samverkansform på nationell, regional och lokal nivå, mellan utbildningsanordnare på gymnasial och eftergymnasial nivå, arbetsgivare och fackliga organisationer. Inom ramen för Vård- och omsorgscollege lär det öppnas möjligheter för att kunna erbjuda utvidgad kompetensutveckling, validering och yrkesutbildning för vuxna. För att en kommuns omvårdnadsutbildning ska få certifieras som Vård- och omsorgscollege, krävs att man klarar ett antal kvalitetskriterier. Det handlar om jämställdhet och mångfald, en kreativ och stimulerande arbetsmiljö och lärandeformer och arbetssätt som förbereder eleverna för arbetslivet. Ett VO-College ska även erbjuda distansutbildning. Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningens yttrande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen delar motionsställarens syn på behovet av utbildad personal inom vård- och omsorgssektorn framöver samt att intresset för vårdutbildningar bland ungdomar är lågt. Detta förhållande bekräftas också av Vård- och omsorgsförvaltningen samt Utbildningsförvaltningen. Inom vuxenutbildningen i Botkyrka specifikt är erfarenheterna dock något annorlunda än vad som gäller mer allmänt för ungdomsgrupperna nämligen

81 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Arbetsmarknad- och vuxenutbildning Dnr AVUX/2012:17 att intresset för vårdutbildningar är stort. Antalet ansökningar överstiger oftast antalet platser vi kan erbjuda. Efter diskussioner med Vård- och omsorgsförvaltningen och Utbildningsförvaltningen har vi funnit samsyn i uppfattningen om det finns anledning att närmare undersöka/värdera de positiva effekter det skulle innebära om vi anslöt oss till ett Vård- och omsorgscollege. I nuläget har vi inte tillräcklig erfarenhet och insikt i de effekter som följer av en collegeanslutning. Från det college som redan drivs genom Stockholms stad med landstinget som huvudpartner ( finns sannolikt värdefulla erfarenheter att ta hänsyn till. Antalet platser inom vård- och omsorgsprogrammet på Tullinge gymnasium är få och för att utöka programmet krävs fler och mer ändamålsenliga lokaler dvs ett mer betydande ingrepp. Förvaltningen förhåller sig positiva till att närmare undersöka förutsättningarna men även att bedöma om denna aktivitet/insats är lämplig i perspektivet att få ut fler av våra medborgargrupper i egenförsörjning genom eget jobb. Oavsett möjligheterna att ingå i ett Vård- och omsorgscollege anser samtliga förvaltningar att samarbetet måste stärkas. Jan Strandbacke Förvaltningschef

82 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Utbildningsnämnden DnrUF/2012:51 45 Svar på motion - starta vård- och omsorgscollege i Botkyrka (UF/2012:51) Beslut Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens yttrande som svar på motionen. Yrkande Bekir Uzunel (V) och Jimmy Baker (M) yrkar bifall till motionen Reservation (M) och (V) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning Utbildningsförvaltningen är positiv till existensen av Vård- och omsorgscollege i länet och riket. Det är sannolikt inte praktiskt möjligt att starta ett eget sådant college i Botkyrka, däremot är det önskvärt att ha mandat att försöka ansluta till det Vård- och omsorgscollege som har startats av Stockholm stad. Oavsett möjligheten till att bli en del av detta, vill Utbildningsförvaltningen knyta ett tätare samarbete med Vård och omsorgsförvaltningen i Botkyrka för att öka attraktiviteten för elever att börja vid Tullinge gymnasiums Vård- och omsorgsprogram. Det kan handla om t ex praktikplatser eller betald sommarjobbsgaranti.

83 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:51 Referens Alf Solander Mottagare Utbildningsförvaltningen Svar på motion - starta vård- och omsorgscollege i Botkyrka Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens yttrande som svar på motionen. Sammanfattning Utbildningsförvaltningen är positiv till existensen av Vård- och omsorgscollege i länet och riket. Det är sannolikt inte praktiskt möjligt att starta ett eget sådant college i Botkyrka, däremot är det önskvärt att ha mandat att försöka ansluta till det Vård- och omsorgscollege som har startats av Stockholm stad. Oavsett möjligheten till att bli en del av detta, vill Utbildningsförvaltningen knyta ett tätare samarbete med Vård och omsorgsförvaltningen i Botkyrka för att öka attraktiviteten för elever att börja vid Tullinge gymnasiums Vård- och omsorgsprogram. Det kan handla om t ex praktikplatser eller betald sommarjobbsgaranti. Bakgrund Vänsterpartiet har skrivit en motion med rubriken Starta Vård- och omsorgscollege i Botkyrka. De ger bl a följande bakgrund: Vård- och omsorgssektorn står inför stora utmaningar när det gäller att rekrytera och behålla utbildad personal. De senaste decennierna har ansökningarna till de gymnasiala omvårdnadsutbildningarna minskat kraftigt i hela landet. I början av 1980-talet var den dåvarande vårdlinjen en av gymnasieskolans populäraste var sjunde sökande, omkring elever, sökte dit i första hand. Till läsåret 2010/2011 var det endast elever i hela landet som sökte gymnasiets omvårdnadsprogram i första hand elever blev då antagna. Utbildningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post sofia.nordgren@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

84 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:51 I januari 2012 presenterade Statistiska centralbyrån en prognos om kommande arbetskraftsbehov inom en rad olika branscher och yrken. Den visar, att det år 2030 kommer saknas gymnasieutbildade inom vård och omsorg, framförallt inom äldreomsorgen. Samtidigt som intresset för omvårdnadsyrken är lågt, kommer vi att få allt fler äldre med behov av professionell omsorg. Omvårdnadsyrkena är i förändring. Möjligheten till specialisering och fortbildning kommer att bli allt viktigare, och den arbetsgivare som kan erbjuda sina anställda sådana möjligheter, får bättre förutsättningar att rekrytera utbildad personal i framtiden och därmed kunna garantera en god kvalitet i verksamheten. I Botkyrka finns en stor resurs att ta tillvara i den språkliga kompetens som finns bland många av våra medborgare. Ett sätt att öka omvårdnadsutbildningens attraktivitet, är att ansluta sig till Vårdoch omsorgscollege. Vård- och omsorgscollege är ett koncept utvecklat av SKL, som syftar till att höja omvårdnadsutbildningarnas kvalitet och därigenom locka fler till vård- och omsorgsyrkena. Vård- och omsorgscollege är inte en fysisk institution, utan en samverkansform på nationell, regional och lokal nivå, mellan utbildningsanordnare på gymnasial och eftergymnasial nivå, arbetsgivare och fackliga organisationer. Inom ramen för Vård- och omsorgscollege öppnas också möjligheter för att kunna erbjuda kompetensutveckling, validering och yrkesutbildning för vuxna. För att en kommuns omvårdnadsutbildning ska få certifieras som Vård- och omsorgscollege, krävs att man klarar ett antal kvalitetskriterier. Det handlar om jämställdhet och mångfald, en kreativ och stimulerande arbetsmiljö och lärandeformer och arbetssätt som förbereder eleverna för arbetslivet. Ett VO-College ska även erbjuda distansutbildning. Utbildningsförvaltningen svar och analys av nuläget Motionärerna ger en bild av utbildningssituationen för Vård- och omsorgsprogrammet som Utbildningsförvaltningen i stort känner igen sig i. Rekryteringssituationen är inte nöjaktig vare sig i länet eller lokalt i Botkyrka. Tullinge gymnasium har mandat av KSL att driva det regionala programrådet och är en etablerad utbildning i länet med hög kvalitet avseende t ex goda och kompetenta yrkeslärare och mycket hög måluppfyllelse (2011 blev t ex ca 90 % av eleverna behöriga till högskolan). Trots detta är det med svårighet som programmet fyller sina platser och för att dryga ut intaget ges även obehöriga elever ( PRIVelever programinriktad individuellt val) plats på utbildningen. Vakanta platser får konsekvenser för utbildningens ekonomi. Ur denna aspekt är det viktigt att arbeta för att förstärka utbildningens status.

85 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:51 I dagsläget skulle det innebära ett alltför stort åtagande att starta ett eget Vårdoch omsorgscollege i Botkyrka. Det är tveksamt om de nödvändigaste samarbetsparterna (t ex Sophiahemmet eller Stockholms landsting) är intresserade av att dela upp sitt engagemang mot olika Vård- och omsorgscollege i länet. Tullinges vårdprogram är relativt litet med en maxkapacitet om ca 20 elever per årskurs. Tullinge har i nuläget inte möjlighet att bygga ut sitt Vård- och omsorgsprogram. Fler och mer ändamålsenliga lokaler skulle behövas för främst karaktärsämnena om eleverna blev fler, vilket man får räkna med som licensierat regionalt Vård- och omsorgscollege. Däremot vill Utbildningsförvaltningen undersöka möjligheterna att bli en del av det befintliga Vård- och omsorgscolleget som drivs i Stockholm Stad med landstinget som huvudpartner, vilket rent teoretiskt skulle vara möjligt (enligt Att ingå i ett samarbete med Stockholm stad vore bra för våra ungdomar och vår utbildning i Botkyrka och ligger i linje med Botkyrkas och Tullinge gymnasiums åtagande att driva det regionala programrådet för utbildningen. Att bli en del av ett befintligt Vård- och omsorgscollege skulle passa med de relativt blygsamma volymer som skolan i dag utbildar. Oavsett möjligheterna att ingå i ett Vård- och omsorgscollege med Stockholm stad, måste Vård- och omsorgsprogram stärkas. Samarbetet mellan Utbildningsförvaltningen och Vård- och omsorgsförvaltningen måste förstärkas och baseras på rutiner och lösningar som båda förvaltningarna vinner på. Det kan gälla förbättrade rutiner för utbyte av praktikplatser. Ytterligare ett bra skäl för Botkyrkaungdomar att välja Vård- och omsorgsprogrammet kan vara garanterade sommaranställningar mellan årskurserna 1-2 och 2-3 om t ex fyra veckor per sommar med avtalsenlig lön. Många ungdomar skulle växa och utvecklas och båda förvaltningarna skulle vinna på detta vad det gäller kompetens- respektive personal- och elevförsörjning. Samtidigt som våra ungdomar på ett effektivt sätt skolas in och skaffar sig viktig arbetslivserfarenhet. Erik Nilsson Förvaltningschef Alf Solander gymnasiechef

86 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:82 Svar på motion - Översyn av reglerna för rätt till skolskjuts respektive SL-kort (FP) (KS/2012:82) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslår motionen. Ärendet Karin Pilsäter (FP) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion översyn av reglerna för rätt till skolskjuts respektive SL-kort. Motionären föreslår att en översyn görs av gällande regler, där reglerna anpassas till vad som faktiskt är rimligt gångavstånd för barn och ungdomar. Utbildningsnämnden har yttrat sig över motionen Motivering Utbildningsnämnden avstyrker motionen. Nämnden följer skollagens regelverk för skolskjuts. Utbildningsförvaltningen redogör i tjänsteskrivelse för gällande regelverk. Utbildningsförvaltningen anför att frångå närhetsprincipen innebär att kommunens ska stå för resekostnaderna för alla elever som valt skola utanför närområdet. Beräknad kostnad för detta skulle uppgå till kronor. Gymnasiets avståndsgräns bestäms i skollagen. Avståndskriterierna för grundskolan bestäms av kommunen. Det finns kommuner som har mer generösa eller restriktiva regler men Botkyrka skiljer sig inte från flertalet kommuner. Avsteg från regelverket görs vid delad vårdnad och växelboende. Då har eleven möjlighet att få SL-kort. Vidare görs en bedömning av trafiksäkerheten på den aktuella vägen. Dessa bedömningar görs av Trafikrådet.

87 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:82 Frågan om skolkort kan också ses utifrån aspekten att den möjliggör en ökad rörlighet för ungdomar i kommunen. Beroende på livssituationen skulle ett SL-kort för vissa innebära att resekostnaderna inte skulle vara ett hinder vid val av fritidsaktiviteter eller skola och för andra skulle det kunna innebära en överväxling till mer kollektiv åkande till träningar mm. Den kostnaden det innebär att ge alla elever ett SL-kort kan idag dock inte motiveras med tanke på de utmaningar skolan i Botkyrka står inför. Däremot är det en fråga som bör lyftas på landstings nivå då det klart finns ett regionalt intresse med tanke på den stora rörlighet det fria skolvalet ger. Ett beslut gällande SL-kort på landstingsnivå skulle även göra frågan konkurrensneutral mellan olika skolaktörer..

88 MOTION Översyn av reglerna för rätt till skolskjuts resp. SL-kort De flesta barn och ungdomar har nära till sin närmsta skola. Botkyrka är tättbebyggt, och det är inte långt mellan skolorna. Men några bor utanför de tättbebyggda områdena och har långt till skolan. Skolskjuts, eller SL-kort erbjuds då av kommunen vid följande avstånd till närmsta skola: Mer än 3 km - förskolebarn och elever i åk 1-3 Mer än 4 km - elever i åk 4-6 Mer än 5 km elever i åk 7-9 De yngsta lämnas knappast åt att ta sig till förskola och skola på egen hand, men i Botkyrka kommun, år 2012, förväntas en åttaåring traska en sträcka motsvarande från Alby Centrum till Kärsbyskolan i Norsborg. En tioåring ska två gånger om dagen till fots ta sig motsvarande från Tumba Torg till Eklidsskolan i Tullinge. Och en trettonåring i ur och skur fotvandra som från Storvreten till Malmsjö skola i Vårsta. Eller ta cykeln. Skillnaden är dock, att bor man på dessa avstånd från närmsta skola, så finns det knappast några separata gångvägar eller trottoarer med vägbelysning, knappast ens någon vägren att gå på, i mörkret på vintern. För det handlar inte om någon enstaka promenad en solig lördag, utan varje dag, i ur och skur, i snöglopp, ösregn och när snöplogen inte hunnit fram. Det är klart att detta inte är rimligt, och det är förstås inte heller några föräldrar som låter detta ske. Men när nu kommunen faktiskt inte anser att den som bosätter sig långt från närmsta skola får ta ansvar själv för det, bör detta också avspeglas i att det är när gångavståndet inte längre är rimligt som skolskjuts eller SL-kort erbjuds. En norm för detta skulle kunna vara att barnen inte ska förväntas gå längre än vad de flesta vuxna anser är rimligt att varenda dag själva gå. Med hänvisning till ovan yrkar Folkpartiet: Att en översyn av reglerna för erbjudande om skolskjuts/sl-kort genomförs, där reglerna anpassas till vad som faktiskt är rimliga gångavstånd för barn och ungdomar Karin Pilsäter (FP)

89 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Utbildningsnämnden DnrUF/2012:56 55 Yttrande över motion om översyn av reglerna för skolskjuts respektive SL-kort (UF/2012:56) Beslut Utbildningsnämnden avstyrker motionen Yrkanden (M) yrkar bifall för att en översyn av reglerna för erbjudande av skolskjuts/sl-kort genomförs, där reglerna anpassas till vad som faktiskt är rimliga avstånd för barn och ungdomar. Sammanfattning Utifrån att utbildningsförvaltningens regelverk för skolskjuts följer skollagen föreslås att motionen avstyrks.

90 TJÄNSTESKRIVELSE 1[4] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:56 Referens Erika Nysäter Mottagare Utbildningsnämnden Yttrande över motion om översyn av reglerna för skolskjuts respektive SL-kort Förslag till beslut Utbildningsnämnden avstyrker motionen Sammanfattning Utifrån att utbildningsförvaltningens regelverk för skolskjuts följer skollagen föreslås att motionen avstyrks. Bakgrund Karin Pilsäter (fp) har i en motion yrkat att kommunfullmäktige uppdrar åt utbildningsförvaltningen att göra en översyn av reglerna för erbjudande om skolskjuts/sl-kort genomförs, där reglerna anpassas till vad som är rimliga gångavstånd för barn och ungdomar. Dagens regler och policy i Botkyrka kommun Enligt kommunens regler för skolskjuts har elev rätt till skolskjuts i form av särskilt anordnad skjuts, skolbuss, eller SL-kort, om avståndet till skolan är från 2 5 kilometer närmaste gångväg. Vilket avstånd som gäller beror på elevens ålder. För att ha rätt till skolskjuts skall man ha valt en skola i närområdet. Med närområde menas att skolan ska ligga inom följande kilometergränser från hemmet: Förskoleklass: Skolår 1 Skolår 2-3 Skolår 4-6 Skolår 7-9 Gymnasiet 2 km 2 km 3 km 4 km 5 km 6 km Eftersom merparten av eleverna har flera skolor att välja på inom närområdet har de inte rätt till skolskjuts av något slag. Väljer de trots detta en skola utanför närområdet får de själva stå för resorna dit i enlighet med skollagen. Utbildningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post sofia.nordgren@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

91 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[4] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:56 Det finns områden som ligger utanför dessa kilometergränser. Det gäller Grödingelandet, Ensta och Norrbyvret i Uttran och Fiskarhagen i Norsborg. Där går särskilt anordnad skolskjuts, skolbuss. Skolbussen kan av praktiska skäl endast gå till närmaste skola det vill säga till Malmsjö skola, Broängsskolan respektive Hammerstaskolan. Elever har också möjlighet att få SL-kort vid delad vårdnad och växelboende. Rätten till detta utgår från folkbokföringsadressen samt den andra vårdnadshavarens adress. I likhet med grundregeln gäller att om eleven valt en skola längre från folkbokföringsadressen finns ingen rätt till SL-kort vid delad vårdnad. Detta gäller oavsett om den valda skolan är kommunal eller fristående. Alla skolor behandlas lika i enlighet med skollagen. Konsekvenser av en förändrad policy Att frångå närhetsprincipen innebär att kommunen ska stå för resekostnader för alla elever som valt skola utanför närområdet, oavsett vilken skola de har valt. I dag kostar terminskorten ca kr/läsår. Kommunen har ca elever som går i annan kommunal eller fristående skola, än den som finns i närområdet, och ca 600 elever i kommunal eller fristående skola utanför Botkyrka kommun. Kostnad kr kr. Totalt kr. I beslutet bör man också beakta att möjligheten att få ett SL-kort kan bidra till att fler elever väljer skolor utanför närområdet, vilket då ytterligare ökar kostnaderna. En generell sänkning av avståndskriterierna, eller en sänkning för eleverna i skolår 0-3 skulle grovt räknat innebära en kostnadsökning på mellan 1 miljon och, i värsta fall, 10 miljoner kronor. Även en kostnadsökning på 1 miljon kronor innebär en ökning av skolskjutskostnaderna på grundskolan med ca 30 %. Gällande kilometergränserna är sedan höstterminen 2006 enligt följande: Förskoleklass: 2 km Skolår 1 2 km Skolår km Skolår km Skolår km Gymnasiet 6 km Avståndet mäts närmaste gång- eller cykelväg och är den sträcka eleverna förväntas kunna gå eller cykla till skolan eller till skolskjutsen. Gymnasiets avståndsgräns på 6 kilometer är reglerad i skollagen. Vilka avståndskriterier som ska gälla grundskolan bestäms av kommunen. Det finns kommuner som har mer generösa eller restriktiva regler men Botkyrka skiljer sig inte från flertalet kommuner. År 2006 sänkte Botkyrka avståndsgränsen för förskoleklass och årskurs 1 från 3 km till 2 km. Utöver avståndet görs även en bedömning av trafiksäkerheten på den aktuella vägen. Hänsyn tas också till skolbussens möjlighet att färdas på aktuell väg. Dessa bedömningar görs av Trafikrådet som består av:

92 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[4] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:56 Chefen för trafikgruppen inom Södertörns polismästardistrikt Trafikingenjör på samhällsbyggnadsförvaltningen Representant från Transportcentralen och arnombudsmannen Representant från vägverket (vid bedömning av hållplatser och andra frågor som gäller länsvägarna) Skolskjutsansvarig på utbildningsförvaltningen. Inför förändringen 2006 då avståndsgränsen förkortades från 3 till 2 km för förskoleklass och årskurs 1 fördes diskussionen kring hälsoaspekterna med att gå eller cykla till skolan kontra, enligt berörda föräldrarna, för långa gångavstånd för de minsta barnen. Denna förändring berör i praktiken inte särskilt många barn, eftersom de flesta i dessa åldrar finns inom skolbarnsomsorgen. Skolskjuts erbjuds endast i direkt anslutning till den schemalagda skoldagens början och slut i enlighet med skollagen. Under senare år har forskningsrapporter visat att de barn som går eller cyklar till skolan mår bättre, har bättre koncentrationsförmåga och lyckas bättre i skolarbetet. Utifrån detta bör kommunen snarare uppmuntra eleverna att gå eller cykla och uppmuntra föräldrar att organisera gående skolbussar om de inte vill att barnen ska gå ensamma till skolan. Angående motionens exempel på de avstånd eleverna förväntas gå: Enligt såväl Hitta.se som Eniro.se är avståndet mellan Tumba torg och Eklidsskolan mer än 4 kilometer. Detta saknar dock relevans i ärendet. Om det finns kommunala skolor inom närområdet utgår inte någon form av skolskjuts för den som väljer en skola utanför närområdet. Skolvägens längd och eventuell kostnad för SL-kort är något som man måste väga in vid val av skola. Motionen kan tolkas som att vi bör införa olika avståndsgränser för tätort och glesbygd vilket skulle vara svårt att implementera och strida mot likabehandlingsprincipen. Det absoluta flertalet av våra elever har minst en men oftast flera skolor att välja på inom närområdet. Ingen behöver gå fem kilometer från folkbokföringsadressen, förmodligen inte heller fyra kilometer. De som har långt till närmaste skola har som regel mycket långt och erbjuds därför skolskjuts, oftast i form av skolbuss men ibland i form av SL-kort. Elever som har rätt till skjuts av något slag finns i Fiskarhagen, yngre elever i Riksten samt boende på Grödingelandet. Även yngre elever i Hamringe har rätt till skolskjuts. Rätten till skolskjuts innebär inte från dörr till dörr. Även skolskjutsberättigade elever kan få gå vissa sträckor. En inventering som nyligen gjordes gav vid handen att längsta gångvägen till skolbussen är drygt två kilometer men merparten av eleverna har väsentligt kortare gångväg. De vägar det handlar om här saknar som regel trottoarer och oftast även vägbelysning. Trafikintensiteten är dock som regel låg eller mycket låg, ofta trafikeras vägen enbart av de boende i området. Vägen finns inte heller i olycksstatistiken.

93 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[4] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:56 Utifrån detta har vägarna inte bedömts vara trafikfarliga och inspektioner har gjorts på plats. Att ha två till tre kilometer att gå eller cykla till skolan kan inte anses vara orimligt. Att använda föräldrarna som norm skulle bli mycket vanskligt. En del föräldrar upplever en kilometer som långt till skolan. Det kan vara mörkt och det kan regna eller vara kallt. Så är det ju under delar av det svenska skolåret. Andra föräldrar ser gångvägen till skolan som en del i grundläggandet av goda vanor för framtida hälsa och ett led i en med åldern ökande självständighet och ansvarstagande. Erik Nilsson Förvaltningschef

94 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:61 Svar på motion - Begär utdrag ur belastningsregistret (M) (KS/2012:61) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Kommunfullmäktige uppdrar till personalutskottet att utreda frågan om utdrag ur belastningsregistret vid anställning av medarbetare inom vård- och omsorgsförvaltningen och återkomma till kommunfullmäktige med förslag till beslut. Ärendet Kia Hjelte (M) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion begär utdrag ur belastningsregistret. Motionären föreslår att obligatorisk kontroll införs mot belastningsregistret vid anställning av medarbetare inom vård- och omsorgsförvaltningen, såväl fast personal som vikarier. Vård- och omsorgsnämnden har yttrat sig över motionen Motivering Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att konsultera personalutskottet i ärendet då det är en komplex fråga som påverkar hela kommunen och att det därför krävs ett kommunövergripande ställningstagande. Ärendet bör därför remitteras till personalutskottet för vidare utredning och ställningstagande.

95 Kommunfullmäktige MOTION Begär utdrag ur belastningsregistret Många äldre och s.k. äldre äldre är oroliga för att möta okända människor. De är rädda för olika saker, men deras rädsla och deras känsla av otrygghet bör man naturligtvis ta på största allvar. Vi har i media vid flera tillfällen också läst om hur personer försökt lura åldringar, även hur exempelvis hemtjänstpersonal inte uppträtt ärligt. Vi har även, tyvärr, läst om stölder och ett mindre bra bemötande bland personal på vård- och omsorgsboende. För att öka tryggheten hos våra äldre och deras anhöriga skulle det vara bra att kontrollera mot belastningsregistret innan man anställer nya medarbetare. En lagändring har gjort det möjligt för kommunerna att själva kunna införa en sådan bestämmelse. Vi anser det självklart att Botkyrka kommun ska införa en sådan rutin. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att införa obligatorisk kontroll mot belastningsregistret vid anställning av medarbetare inom Vård - och omsorgsförvaltningen. Vi avser fast personal såväl som vikarier. Kia Hjelte

96 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Vård- och omsorgsnämnden Dnrvon/2012:46 54 Svar på motion (M) - Begär utdrag ur belastningregistret (von/2012:46) Beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att konsultera ärendet med personalutskottet. Sammanfattning Motionären föreslår att Botkyrka kommun ska begära utdrag ur belastningsregistret vid anställning av personal inom äldrevården, i likhet med inför anställningar vid förskola och grundskola. Vård- och omsorgsförvaltningen ställer sig positiv till motionen. Då det är en komplex fråga som påverkar hela kommunen krävs ett kommunövergripande ställningstagande varför frågan bör remitteras till kommunens personalutskott för vidare utredning och ställningstagande Yrkande Kia Hjelte (M) yrkar Vård- och omsorgsnämnden ställer sig positiva till förslaget och föreslår kommunstyrelsen konsultera personalutskottet. Nämnden ajournera sig. Propositionsordning Ordföranden finner två förslag och ställer förslagen mot varandra: 1.Vård- och omsorgsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att konsultera ärendet med personalutskottet.

97 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Vård- och omsorgsnämnden Dnr von/2012:46 2.Vård- och omsorgsnämnden ställer sig positiva till förslaget och föreslår kommunstyrelsen konsultera personalutskottet.

98 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2012:46 Referens Emma Åberg Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Svar på motion (M) - Begär utdrag ur belastningsregistret Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att konsultera ärendet med personalutskottet. Sammanfattning Motionären föreslår att Botkyrka kommun ska begära utdrag ur belastningsregistret vid anställning av personal inom äldrevården, i likhet med inför anställningar vid förskola och grundskola. Vård- och omsorgsförvaltningen ställer sig positiv till motionen. Då det är en komplex fråga som påverkar hela kommunen krävs ett kommunövergripande ställningstagande varför frågan bör remitteras till kommunens personalutskott för vidare utredning och ställningstagande Ärendet Motionären föreslår att Botkyrka kommun ska begära utdrag ur belastningsregistret vid anställning av personal inom äldrevården. Vård- och omsorgsförvaltningen har berett ärendet. Bakgrund Idag har kommunen rätt att kräva utdrag ur polisens belastningsregister vid anställning av personal inom skola, barnomsorg och daglig verksamhet. Den som erbjuds anställning inom sådan verksamhet måste enligt gällande regler lämna ett utdrag ur belastningsregistret innan anställning kan påbörjas. En lagändring som trädde i kraft 2011 gjorde det tvingande att kräva utdrag ur belastningsregistret även vid anställning inom LSS-området. Som ett resultat av detta tog personalutskottet i Botkyrka kommun beslutet att utöka bestämmelsen till att även gälla daglig verksamhet. Botkyrka kommuns grund till att utöka Vård- och omsorgsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post emma.aberg@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

99 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2012:46 kontrollen var i det fallet att brukare stod i beroendeställning till de vuxna i verksamheten. Beslutet togs efter samråd med Sveriges kommuner och landsting som förespråkar följande hållning vid beslut att utöka registerkontrollen: Det kan vara bra med en restriktiv hållning vid en utökning av lagens tilllämpning, dvs. att inte urskillningslöst begära registerutdrag, då kan lagens grundtanke att skydda barn mot övergrepp urvattnas. Det finns inget lagligt hinder mot att arbetsgivaren efterfrågar utdrag utöver lagen, men det är bra om det motiveras och tillämpas enhetligt. Beslut om en utvidgad tolkning av lagen bör tas på övergripande nivå i kommunen. Det är viktigt att ha balans mellan å ena sidan arbetsgivarens syfte med kontrollen och å andra sidan den enskildes rätt till personlig integritet. Ett beslut att utöka kommunens krav på utdrag ur belastningsregistret inför anställning kräver noga övervägande. Beslutet kräver ett kommunövergripande ställningstagande varför frågan bör remitteras till kommunens personalutskott för vidare utredning och ställningstagande. Anne Saaristo Vård- och omsorgschef

100 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2010:407 Svar på motion - Brantbrinks idrottsplats - parkering (M) (KS/2010:407) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Motionen bifalls. Samhällsbyggnadsnämnden får tillsammans med kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att utöka antalet parkeringsplatser vid Brantbrinks idrottsplats samt att se över antalet cykelparkeringsplatser. Ärendet Lennart Lundell (M) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion Brantbrinks idrottsplats parkering. Motionären föreslår att samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att snarast utreda och planera för att utöka befintliga parkeringsplatser på Brantbrinks idrottsplats. Kultur- och fritidsnämnden har yttrat sig över motionen. Samhällsbyggnadsnämnden har lämnat sitt yttrande Motivering Kultur- och fritidsnämnden tillstyrker motionen. Nämnden konstaterar att den yta som finns väster om fotbollsplanerna kan iordningsställas till parkeringsplatserna. Samhällsbyggnadsförvaltningen tillstyrker motionen. Nämnden utreder gärna tillsammans med kultur- och fritidsnämnden behovet av fler parkeringsplatser. Även antalet cykelparkeringar bör ses över.

101 Kommunfullmäktige MOTION Brantbrinks idrottsplats Parkering Det har kommit påpekanden från utövare, besökare och boende i anslutning till Brantbrinks IP att det fortfarande är problem att få parkeringsplatser, speciellt när det är träning och fotbollsmatcher. Efter de investeringar och den utbyggnad som har skett av anläggningen, har intresset ökat för att utöva sina fritidsintressen på Brantbrink. Efter vår motion ( ) har det skett förbättringar och ett antal nya parkeringar har tillkommit men tyvärr är dessa inte tillräckligt många. Vi föreslog bl.a. att utnyttja en del av fastigheten 23:315 som yta för parkeringar. Det är viktigt att förvaltningen snarast tar tag i problemet och utreder området väster om fotbollsplanerna, när det gäller vidareutveckling av verksamheten och anläggningen av nya parkeringsplatser. När parkeringsplatserna inte räcker till sker parkering istället på kringliggande vägar i området, vilket leder till irriterade besökare och boende. Vi föreslår att kommunfullmäktige besluta: att Gata/Park får i uppdrag att snarast utreda och planera för att utöka befintliga parkeringsplatser på Brantbrinks idrottsplats. Lennart Lundell (M) Sid 1

102 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2010: Yttrande över motion om Brantbrinks idrottsplats - parkering (sbf/2010:447) Beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen bifalles. Sammanfattning Brantbrinks idrottsplats är en viktig och växande mötesplats. När Tullinge växer, inte minst med många nya invånare i Friluftsstaden Riksten, är det viktigt att också kapaciteten på Brantbrinks idrottsplats är tillräcklig. Det kan gälla parkeringsplatser för bilar, men även antalet cykelparkeringar behöver ses över. Som nämns i motionen har ett antal nya parkeringsplatser tillkommit under senare år. Samhällsbyggnadsnämnden utreder gärna tillsammans med kultur- och fritidsnämnden behovet av ännu fler parkeringsplatser. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara en motion om att utreda och planera för att utöka antalet parkeringsplatser vid Brantbrinks IP.

103 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2010:447 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över motion om Brantbrinks idrottsplats - parkering Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen bifalles. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara en motion om att utreda och planera för att utöka antalet parkeringsplatser vid Brantbrinks IP. Yttrande Ett antal nya parkeringsplatser har redan tillförts vid Brantbrinks idrottsplats, men samhällsbyggnadsförvaltningen har inget att erinra mot att samhällsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att utreda och eventuellt planera för ännu fler parkeringsplatser. I sammanhanget vill dock förvaltningen påpeka att det inom området finns ett friluftsområde och ett vattenskyddsområde som kan komma att påverka var de presumtiva parkeringsplatserna kan anläggas. Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

104 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kultur- och fritidsnämnden DnrKF/2010:352 7 Yttrande över motion - Brantbrinks idrottsplats - parkering (KF/2010:352) Beslut Kultur- och fritidsnämnden tillstyrker motionen. Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden har inget att invända mot en utökning av antalet parkeringsplatser vid Brantbrinks IP. Efter de investeringar och den utbyggnad som skett vid idrottsplatsen har allt fler besökare sökt sig dit. Trots att antalet parkeringsplatser ökades räcker de inte till. Den yta (väster om fotbollsplanerna) som skulle vara aktuell i dagsläget används ibland både för parkering och för cirkus någon gång om året. Det finns ingenting som hindrar att den platsen iordningsställs för parkering, om inga formella hinder finns. Inom kultur- och fritidsnämndens nuvarande investeringsram finns inte pengar till en utökning av parkeringsytorna. Expedieras till Kommunfullmäktige

105 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2010:352 Referens Inger Brännström Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över motion Brantbrinks idrottsplats parkering (KF 2010/352) Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden tillstyrker motionen. Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden har inget att invända mot en utökning av antalet parkeringsplatser vid Brantbrinks IP. Efter de investeringar och den utbyggnad som skett vid idrottsplatsen har allt fler besökare sökt sig dit. Trots att antalet parkeringsplatser ökades räcker de inte till. Den yta (väster om fotbollsplanerna) som skulle vara aktuell i dagsläget används ibland både för parkering och för cirkus någon gång om året. Det finns ingenting som hindrar att den platsen iordningsställs för parkering, om inga formella hinder finns. Inom kultur- och fritidsnämndens nuvarande investeringsram finns inte pengar till en utökning av parkeringsytorna. Ärende En motion med förslaget att utreda och planera för en utökning av parkeringsplatserna vid Brantbrinks IP har lämnats in till kommunfullmäktige av Lennart Lundell (M). Kultur- och fritidsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över motionen. Eva Jansson Kultur- och fritidschef Expedieras till Kommunfullmäktige Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post inger.brannstrom@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

106 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2010:97 Svar på motion - Bättre framkomlighet vid icke signalreglerade korsningar på väg 226 i Tullinge (FP) (KS/2010:97) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Ärendet Peter Siebert (FP) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion bättre framkomlighet vid icke signalreglerade korsningar på väg 226. Motionären föreslår att samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att vidta åtgärder vid icke signalreglerade korsningar på väg 226. Samhällsbyggnadsnämnden har yttrat sig över motionen Motivering Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att motionen ska anses besvarad. Nämnden konstaterar att väg 226 är en statlig väg som förvaltas av Trafikverket. För närvarande genomför Trafikverket i samarbete med kommunen ett projekt som bl.a. syftar till att höja trafiksäkerheten på väg 226 mellan Tullinge och Tumba. I den förstudie som nyligen varit ute på samråd finns förslag på åtgärder för att öka framkomligheten i korsningarna som ansluter till väg 226. Dessutom finns förslag på åtgärder för ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet samt bättre skydd för vattentäkten och mot buller Arbetet med dessa åtgärder kring 226:an kommer att påbörjas under Parallellt med förstudien pågår framtagande av arbetsplan för gång- och cykelväg mellan Skyttbrink och Tullinge. Samhällsbyggnadsnämnden har sedan 2010 haft pengar reserverade för att påskynda arbetet med gång- och cykelvägen och ambitionen är att även detta arbete ska påbörjas under 2013.

107 MOTION Bättre framkomlighet vid icke signalreglerade korsningar på väg 226 i Tullinge Förslag till beslut: att Kommunfullmäktige uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att vidta åtgärder vid icke signalreglerade korsningar på väg 226 genom Tullinge i enlighet med vad i motionen anförs. Motivering Trafikintensiteten på väg 226 genom Tullinge ökar dagligen och det kommer att dröja många år till innan Förbifart Tullinge är färdigställd. Lyckligtvis har vägverket nu utfärdat en avsiktsförklaring om att man avser att bygga en första etapp (1a) av förbifarten till en uppskattad kostnad av 490 miljoner kronor. Detta betyder samtidigt att de pengar som var reserverade för att förbättra den nuvarande vägen försvinner. Men även om nu byggnationen av Förbifart Tullinge skulle kunna påbörjas 2012/2013 (enligt förslaget) så kommer det dröja mycket länge tills både etapp 2 och etapp 3 är färdigställd. Varken denna etapp 1a eller etapp 2 kommer att minska trafiken på den nuvarande vägen, först den sista etappen (3) mot Tumba flyttar slutligen en stor del av trafikflödet till den nya vägen Förbifart Tullinge. När det var så svårt att hitta dessa 460 miljoner kronor Botkyrka antas bidra med 30 miljoner så är det idag ingen som vet när de resterande kanske 1 miljard kronor som kommer fram. Hur ska den nuvarande vägen och framförallt Tullingeborna klara den ökande trafiken genom Tullinge under alla dessa år som kommer? En sak som borde göras är att förbättra möjligheten att komma in på väg 226 från de anslutande vägarna i Tullinge som inte är signalreglerade. Ett enkelt sätt att öka möjligheten att svänga ut på väg 226 är att högra vägfältet i den anslutande vägen delas i två filer så att två fordon kan vänta bredvid varandra för att samtidigt avvakta en lucka i trafiken. För vänstersvängande fordon vore det också mycket bra om vägbredden på väg 226 kunde ökas något vid korsningarna, för att lämna ett utrymme för fordonen att vänta på för en lucka i trafiken åt vänster (detta när man väl har lyckats passera det första vägfältet för trafiken åt höger). Peter Siebert (FP)

108 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2010: Yttrande över motion om bättre framkomlighet vid icke signalreglerade korsningar på väg 226 i Tullinge (sbf/2010:94) Beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen anses besvarad. Sammanfattning Huddingevägen (väg 226) är en statlig väg som förvaltas av Trafikverket. Vägen sträcker sig genom Tullinge och delar kommundelen i norra och södra Tullinge. Genom Tullinge har vägen sex korsningar. Fyra av dessa är signalreglerade, två trafiksignalanläggningar vid Flaggplan och vid Tullinge centrum, två gångsignalanläggningar vid korsningen med Hamringevägen och korsningen med Flottiljvägen. De kvarstående icke signalreglerade korsningarna är med Nyängsvägen och Tullige strand. För närvarande genomför Trafikverket i samarbete med kommunen ett projekt som syftar till att höja trafiksäkerheten på Huddingevägen mellan Tumba och Tullinge. I samband med det projektet kommer korsningarna som ansluter till Huddingevägen att ses över. Samtidigt pågår en förstudie tillsammans med Trafikverket för att koppla ihop de gång- och cykelvägar som finns mellan Tullinge och Tumba. Samhällsbyggnadsnämnden har i sin budget avsatt investeringsmedel som en medfinansiering till denna gång- och cykelväg. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att förbättra framkomligheten vid icke signalreglerade korsningar på väg 226 i Tullinge.

109 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2010:94 Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet och lämnar förslag till beslut i tjänsteskrivelse daterad Expedieras till Kommunfullmäktige Ulrika Persson

110 TJÄNSTESKRIVELSE 1 [3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Gata/Park enheten Dnr: Referens Ebrahim Khajeh Zadeh Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över motion om Bättre framkomlighet vid icke signalreglerade korsningar på väg 226 i Tullinge Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen anses besvarad. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att förbättra framkomligheten vid icke signalreglerade korsningar på väg 226 i Tullinge. Yttrande Huddingevägen (väg 226) är en statlig väg som förvaltas av Trafikverket. Vägen sträcker sig genom Tullinge och delar kommundelen i norra och södra Tullinge. Genom Tullinge har vägen sex korsningar. Fyra av dessa är signalreglerade, två Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post ebrahim.k.zadeh@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

111 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 [3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Gata/Park enheten Dnr: trafiksignalanläggningar vid Flaggplan och vid Tullinge centrum, två gångsignalanläggningar vid korsningen med Hamringevägen och korsningen med Flottiljvägen. De kvarstående icke signalreglerade korsningarna är med Nyängsvägen och Tulligestrand. Korsningen Huddingevägen -Nyängsvägen En ombyggnation av korsningen är under projektering i samband med genomförandet av detaljplan för Östliden. Det finns förslag till en signalanläggning och separat vänsterersvängande körfält från väg 226 till Nyängsvägen och till bensinstationen. Korsningen Nyängsv- Huddingev Korsningen Huddingevägen- Tullingestrand Korsningen har dålig anslutning. Största problemet är vänstersvängande fordon från Tumba in på Tullingestrand. Högersvängande fordon mot Tumba har ganska bred yta att stå och vänta på tidsluckor, (se bilden nedan). Korsningen Tullinge Strand- Huddingev

112 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3 [3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Gata/Park enheten Dnr: Korsningen Huddingevägen- Hamringevägen- Bernströmvägen För att bygga ett separat högersvängskörfält från Bernströmvägen under viadukten krävs stora ingrepp i järnvägen. Idag är framkomligheten för högersvängande bilar från Bernströmsvägen mot Tullinge inte tillfredställande. Korsningen byggdes om Kommunen finansierade en gångsignalanläggning för att höja säkerheten för oskyddade trafikanter, (se bilderna nedan). Korsningen Hamringev- Huddingev Att öka vägbredden vid korsningar kräver mark och utrymme för infart till den naturliga bredden. Detta kräver en större utredning som Trafikverket måste göra. Idag genomför Trafikverket i samarbete med kommunen ett projekt som syftar till att höja trafiksäkerheten på Huddingevägen mellan Tumba och Tullinge. I samband med det projektet kommer korsningarna som ansluter till Huddingevägen att ses över. Samtidigt pågår en förstudie för gång- och cykelförbindelse mellan Tumba och Tullinge hos Trafikverket. Förvaltningen för diskussioner med Trafikverket angående en ihopkoppling av de gång- och cykel förbindelser som idag finns mellan Tullinge och Tumba. Detta är oförenligt med en ytterligare breddning av körbanan på väg 226. Mikael Nyberg t f samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef

113 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:290 Svar på medborgarförslag - Inför en företagardag i Botkyrka kommun (KS/2012:290) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Medborgarförslaget är besvarat. Sammanfattning Kommunfullmäktige har mottagit ett medborgarförslag om att anordna en företagardag för Botkyrka kommuns företag. Näringslivsenheten vid kommunledningsförvaltningen har i sin verksamhetsplanering för hösten 2012 planerat en kväll för näringslivet i november. Medarrangörer i nuläget är Företagarna Botkyrka Salem, Handelskammaren, Nyföretagarcentrum samt Botkyrka turistförening. Kvällens syfte är att marknadsföra och inspirera näringslivet i Botkyrka kommun - en kväll där företagarorganisationernas pristagare under året uppmärksammas i ett mer offentligt sammanhang. Aktuella priser är Årets företagare, Årets nyföretagare, Årets ungdomsföretagare samt årets Turistföretag. Upplägget planeras i ordningen inspirationstalare, prisutdelning, underhållning, middag och mingel. Föreslagen plats är Subtopia. Medarrangörerna går in med antingen finansiering, marknadsföring samt praktisk hjälp och stöd i planeringen och utförandet av galan. Vi genomför dessutom en större satsning för att stärka näringslivet i Botkyrka. Vi har till exempel förstärkt kommunens näringslivsenhet, inrättat en företagslots som kan hjälpa till med rådgivning och kontakter i kommunen och vi genomför företagsbesök för att få en kontinuerlig dialog med vårt lokala näringsliv. Målsättningen är att Botkyrka ska ha ett företagsklimat i topp 30 bland Sveriges kommuner år 2017.

114 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Jerry Hultman Jerry Hultman Jag skulle vilja uppmärksamma alla små och medelstora företag i Botkyrka kommun genom att införa en Företagardag generellt i Botkyrka där kommunen tillsammans med kommunens företagarförening står för innehåll och uppmärksamheten och dagordningen. Och gärna att skol och gymnasie klasser i Botkyrka får en halv dags ledighet för att kika och lära på evenemanget samt att vara företagare är framtidens melodi!! Gärna att det sker på Hågelby... Framtidens nöjespark och företagarcentrum? Detta behövs för oss alla i Botkyrka och inte bara prata om att det är bra för företagare utan även att visa det med handling att vara företagare är framtidens melodi för oss alla i Botkyrka. Alla ställer krav på att någon ska göra något men ingen gör något för att få ett levande Botkyrka med många företagare som vill bo och verka i vår kommun! Jag tycker det är dags för vår kommun Botkyrka att ta staffettpinnen och visa med handling att man menar allvar med att ha små och medelstora företag i kommunen och att man "backar" upp detta med att stå bakom företagarna i Botkyrka på ett tydligt och bra sätt som jag vet att Botkyrka Kommun kan och vill!? Dessutom ökar man trovärdigheten för oss alla företagare i kommunen att kommunen verkligen vill ha hit många företagare och satsar på företagen som ska anställa och få igång Botkyrka. Om ni undrar så är jag själv företagare i vår kommun men som dock jobbar för det mesta i den snåla och kalla motvinden! Men någon gång ska jag se Botkyrka kommun bland de 10bästa och intressantaste företagsvänliga kommunerna i landet för det finns stor potential om bara ni politiker också vill vara med på tåget!! Mvh Jerry

115 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2012:290 Referens Ellen Carlsson Mottagare Till kommunstyrelsen Medborgarförslag - inför en Företagardag i Botkyrka kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige: Medborgarförslaget är besvarat Sammanfattning Kommunfullmäktige har mottagit ett medborgarförslag om att anordna en företagardag för Botkyrka kommuns företag. Näringslivsenheten har i sin verksamhetsplanering för hösten 2012 planerat en kväll för näringslivet i november. Medarrangörer i nuläget är Företagarna Botkyrka Salem, Handelskammaren, Nyföretagarcentrum samt Botkyrka turistförening. Kvällens syfte är att marknadsföra och inspirera näringslivet i Botkyrka kommun. En kväll där företagarorganisationernas pristagare under året uppmärksammas i ett mer offentligt sammanhang. Aktuella priser är, Årets företagare, Årets nyföretagare, Årets UF samt årets Turistföretag. Upplägget planeras i ordningen, inspirationstalare, prisutdelning, underhållning, middag och mingel. Föreslagen plats är Subtopia. Medarrangörerna går in med antingen finansiering, marknadsföring samt praktisk hjälp och stöd i planeringen och utförandet av galan. Åsa Ratcovich Kommundirektör Peter Jemtbring Näringslivschef Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post ellen.carlsson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

116 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:412 Kommunstyrelsens delårsrapport 2 (KS/2012:412) Beslut Kommunstyrelsen godkänner delårsrapport januari till augusti 2012 för kommunledningsförvaltningen, serviceförvaltningen och exploateringsverksamheten. Kommunstyrelsen godkänner bidrag till Sörmlandsleden på kronor i verksamhets- och skötselbidrag. Anslaget finansieras inom kommunstyrelsens/kommunledningsförvaltningens ram. Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen, serviceförvaltningen och exploateringsverksamheten har upprättat delårsrapporter för perioden januari till och med augusti I delårsrapporterna för kommunledningsförvaltningen och serviceförvaltningen finns en ekonomisk redovisning av periodens resultat och prognostiserat utfall för året. Prognosen för kommunledningsförvaltningen visar ett överskott mot budget på 2,7 miljoner. Serviceförvaltningens prognos innebär ett resultat på plus 11,0 miljoner, vilket är 7,9 miljoner högre än budgeterat resultat. I rapporterna finns även en uppföljning av kommunstyrelsens åtaganden. En ansökan har inkommit från Sörmlandsleden om verksamhets- och skötselbidrag. Ansökt belopp uppgår till kronor. Bidrag har lämnats tidigare år. Delårsrapporten för exploateringsverksamheten hanterar prognos för aktuellt skede i projekten. Programarbetet för Hågelby, Eriksberg och Lindhov avslutas som exploateringsprojekt och redovisar ett underskott på 8,3 miljoner kronor. Arbetet med programmet kommer att fortsätta och avslutas i andra former. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

117 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2012:412 Referens Monica Blommark Mottagare Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens Delårsrapport II Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner delårsrapport januari till augusti 2012 för kommunledningsförvaltningen, serviceförvaltningen och exploateringsverksamheten. Kommunstyrelsen godkänner bidrag till Sörmlandsleden på kronor i verksamhets- och skötselbidrag. Anslaget finansieras inom kommunstyrelsens/kommunledningsförvaltningens ram. Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen, serviceförvaltningen och exploateringsverksamheten har upprättat delårsrapporter för perioden januari till och med augusti I delårsrapporterna för kommunledningsförvaltningen och serviceförvaltningen finns en ekonomisk redovisning av periodens resultat och prognostiserat utfall för året. Prognosen för kommunledningsförvaltningen visar ett överskott mot budget på 2,7 miljoner. Serviceförvaltningens prognos innebär ett resultat på plus 11,0 miljoner, vilket är 7,9 miljoner högre än budgeterat resultat. I rapporterna finns även en uppföljning av kommunstyrelsens åtaganden. En ansökan har inkommit från Sörmlandsleden om verksamhets- och skötselbidrag. Ansökt belopp uppgår till kronor. Bidrag har lämnats tidigare år. Delårsrapporten för exploateringsverksamheten hanterar prognos för aktuellt skede i projekten. Programarbetet för Hågelby, Eriksberg och Lindhov avslutas som exploateringsprojekt och redovisar ett underskott på 8,3 miljoner kronor. Arbetet med programmet kommer att fortsätta och avslutas i andra former. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms ---- E-post monica.blommark@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

118 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2012:412 Expedieras till Text

119 Delårsrapport Kommunledningsförvaltningen

120 Ekonomi... 3 Uppföljning av mål och åtaganden... 5 Målområde - Medborgarnas Botkyrka... 5 Målområde - Framtidens jobb... 9 Målområde - Välfärd med kvalitet för alla Målområde - Grön stad i rörelse Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Målområde - En effektiv och kreativ kommunal organisation

121 Ekonomi Verksamhet Mnkr Bokslut 2011 Utfall augusti 2012 Budget 2012 Prognos 2012 Budgetav vikelse 2012 Intäkter (+) 25,5 14,4 13,3 18,2 4,9 Kostnader (-) -276,6-179,7-274,6-276,8-2,2 Netto -251,1-165,3-261,3-258,6 2,7 Investeringar 15,9-3,3-38,2-15,3 22,9 Beskrivning och analys av utfall: Det ekonomiska utfallet för augusti ligger något lägre än budget för perioden. Detta beror dels på att kostnaderna inte fördelar sig linjärt över året och dels på att vi prognostiserar ett överskott för året. I prognosen för året redovisar vi ett positivt resultat på 2,7 miljoner kronor. Fördelningen mellan de olika verksamhetsområdena framgår av sammanställningen nedan. Prognosen för verksamhetsblock politiska organ tyder inte på några större avvikelser mot budget. Prognosen för verksamhetsblock kommunledningsförvaltningen pekar mot ett överskott på 1,9 miljoner. Inom verksamhetsblocket finns både över- och underskott. Arbetet med översiktsplanen är ett arbete som löper över flera år. Kommunledningsförvaltningen fick år 2010 ett tillskott på 2,0 miljoner till den årliga budgeten på kronor. Medlen används genom hela projektet bl.a. till köp av utredningar, dialoger med medborgarna mm. Arbetet kommer att fortsätta under Inom verksamhet stadsdelsutveckling finns medel för arkitekttävling och dialog om Tullinge idéhus. Arbetet kommer att pågå fram till 2014 och medlen kommer användas successivt. Ett överskott redovisas för exploateringsverksamheten dels till följd av att programarbete Hågelby inte fullt ut kommer att förbruka avsatta medel samt att tjänsten som projektchef tillsätts strax före årsskiftet. På grund av vakanser på serviceförvaltningen har kostnaderna för vissa av våra köp av tjänster från dem reducerats. Tidigare i år fick vi kronor ur kompetensfonden för att utveckla och genomföra ett kompetensutvecklingspaket för ett jämställt interkulturellt Botkyrka fritt från diskriminering. Arbetet kommer inte hinna genomföras under året och vi kommer därför att ansöka om dessa medel på nytt för Kommunens telefonikostnader bedöms bli dyrare än planerat. Detta beror på att Telia Sonera kräver extra driftavgifter under övergångsperioden till en ny 3

122 operatör på kronor per månad, vilket motsvarar kronor i ökade kostnader för De ersättningar kommunledningsförvaltningen betalar till serviceförvaltningen för finansförvaltning beräknas överstiga budget med kronor. Eftersom de kommunala bolagen deltar i samarbetet ersätter bolagen kommunen inom ramen för finansnettot för denna kostnad varför en budgetväxling mellan förvaltningen och finansnettot behöver göras. Införandet av det nya personalsystemet HRM tar längre tid än planerat och därmed blir även kostnaderna högre än beräknat under Den sammantagna prognosen för personalområdet visar ett underskott på 2 miljoner kronor. Bland övriga faktorer som medverkar till kostnadsökningen inom kommunledningsförvaltningens budgetram märks kostnader för konsultstöd i samband med avtalet om familjeparken i Hågelby samt kostnader för chefsutveckling på Stora chefsdagen. Inom området bidrag, avgifter och ersättningar beräknas ett överskott främst beroende på att ersättningen till Södertörns Brandförsvarsförbund är lägre än vad vi budgeterat. En ansökan har inkommit från Sörmlandsleden om bidrag till verksamheten. Ansökt belopp uppgår till kronor och bygger på kommunens befolkningsmängd. Kommunledningsförvaltningen föreslår att bidraget medges. Finansiering sker inom befintlig budget. Budgetutfall på verksamhetsnivå Bokslut Utfall Budget Prognos Avvikelse 2011 jan-aug Politiska organ intäkter kostnader netto Kommunledn förvaltn intäkter kostnader netto Bidrag, avg, ersättn intäkter kostnader netto Totalt intäkter kostnader netto

123 Investeringar Projekt Mnkr Bokslut 2011 Utfall augusti 2012 Budget 2012 Prognos 2012 IT- investeringar 5,2 0,9 6,8 3,4 Kommunportalen 6,0 3,0 Stadsnät 9,5 2,1 18,1 2,1 Möbler 0,4 0,1 0,2 0,2 Kontorslokaler inkl inventarier 0,3 6,0 5,6 Kommunarkiv 0,1 0,06 0,0 Laddningsstolpar 1,0 0,0 Summa 15,2 3,4 38,2 15,3 Beskrivning och analys av utfall: När det gäller stadsnätet pågår en diskussion mellan Stadsnät AB och kommunen om att betala ut resterande medel som en driftersättning under en 10-års period. Avsatta medel för laddningsstolpar kommer troligen inte användas i år men kommer att behöva föras över till Uppföljning av mål och åtaganden Målområde - Medborgarnas Botkyrka Åtaganden Kommunstyrelsen ska öka tryggheten genom förbättrat samarbete med externa aktörer. Kommunstyrelsen ska se över möjligheterna till ett förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism utifrån ett religiöst, kulturellt och politiskt perspektiv. Kommunstyrelsen ska i samarbete med Mångkulturellt Centrum arbeta för etablering av ett lokalt Unesco-kontor i Botkyrka med fokus på utveckling av en hållbar interkulturellt samhällsutveckling. Uppföljning och analys En analys pågår av Grannstöd, Grannsamverkan och Social Grannsamverkan som grund för att utveckla en hållbar metodik för uppstart, kontinuitet och utveckling av sådana verksamheter. Analysen beräknas vara klar till årsskiftet. Vidare har en förstudie genomförts av förutsättningarna för att under sommarlov bedriva fältinriktat fritidsarbete. En tjänsteskrivelse med förslag till fortsatt arbete planeras under hösten. Vidare har en förstudie inletts om att förebygga och motverka våldsbejakande extremism. Bland annat har ett inledande möte genomförts med Justitiedepartementet och en sökkonferens kommer att genomföras i oktober. Hur 5

124 det framtida samarbetet kommer att se ut återstår att se, men tanken är att det forskningsbaserade arbetet ska stödja sig på Mångkulturellt Centrum och det kommande Unesco-centret. Förstudien om möjligheten att etablera ett lokalt Unesco-center i Botkyrka är klar och i september fattas beslut om att gå vidare i ett projekt med syfte att inviga centret den 1 september Projektet finansieras av Botkyrka kommun tillsammans med Malmö och Eskilstuna kommuner samt Open Society Institute. Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen Åtagande Kommunstyrelsen ska stärka sitt arbete, sin uppföljning och sitt stöd till nämnderna i genomförandet av kommunens strategi för demokrati och delaktighet. Särskilt fokus ska läggas på ökat och breddat deltagande i den lokala demokratin, bland annat genom den årliga hållbarhetsveckan, rådslag med mera. Uppföljning och analys Arbetet med att göra Botkyrkaborna mer delaktiga i samhällsutvecklingen har haft fokus på att öka och bredda deltagandet i den lokala demokratin på olika sätt. Bland annat har ett par medborgarpaneler genomförts för att få mer kunskap om hur medborgarna uppfattar kommunens arbete med demokrati och delaktighet. Just nu pågår kampanjen Digidel som syftar till att få fler medborgare att använda Internet för delaktighet. Flera av bankerna i kommunen följer och deltar i projektet med stort intresse. En av målgrupperna för demokratiarbetet är barn och unga. Medvetenheten om barnrättsperspektivet varierar i kommunorganisationen. Förvaltningarna har därmed behov av fortsatt stöd i att följa barnkonventionen. Under september genomförs hållbarhetsveckan som i år har fokus på ungas delaktighet och inflytande. I samband med hållbarhetsveckan genomförs en nationell ungdomskonferens för att fira ungdomsfullmäktiges tioårsjubileum. Konferensen ska ge näring till det ungdomspolitiska arbetet som behöver uppdateras för att hålla i ytterligare tio år. Slutsatser för framtiden Kommunens samlade insatser för att öka delaktigheten bland medborgarna i den lokala demokratin gör att vi når allt fler grupper. Samtidigt visar den senaste medborgarundersökningen att andelen Botkyrkabor som upplever att de kan påverka i kommunala frågor som intresserar dem endast ökar marginellt. Det är en fortsatt uppgift för kommunledningsförvaltningen att följa upp demokratiarbetet och utvärdera om vi lägger våra resurser på rätt insatser. Vid förra valet till kommunfullmäktige hade Botkyrka utifrån de förutsättningar som medborgarna har väldigt gott valdeltagande. Under 2013 måste arbetet inför valet 2014 inledas om vi ska kunna förvänta oss en fortsatt positiv utveckling. 6

125 Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter Åtaganden Kommunstyrelsen ska arbeta för ett jämställt, interkulturellt Botkyrka fritt från diskriminering genom att förbättra sin uppföljning och sitt stöd till kommunorganisationen samt genom närmare samarbete med lokalt verksamma organisationer. Kommunstyrelsen ska öka sin information i alternativa format för kvinnor och män med olika funktionsnedsättningar. Kommunstyrelsen ska samordna genomförandet av kommunens handlingsplan för att förebygga hedersrelaterat förtryck och våld. Uppföljning och analys Det finns fortsatt stora skillnader mellan flickor och pojkar, kvinnor och män i våra olika områden när det gäller grundläggande frågor som utbildning, arbete och hälsa. Analyser och kartläggningar visar/tyder också på att båda könen inte får del av kommunens verksamheter på lika villkor och med lika gott resultat. Arbetet för ett jämställt interkulturellt Botkyrka fritt från diskriminering är därför angeläget. Utvecklingsarbetet med jämställdhetsintegrering löper på enligt plan i förvaltningarna, liksom projektet för att förebygga hedersrelaterat förtryck och våld. En viktig del är samarbete med föreningar och andra lokala aktörer såsom religiösa samfund där flera värdefulla kontakter har etablerats. Planering för att följa upp och utvärdera resultaten av projektet har också påbörjats, bland annat genom upphandling av extern utvärderare. Vidare kommer elevenkäten riktad till årskurs 9 i år för första gången att innehålla frågor om begränsningar i ungas liv kopplat till hedersrelaterat förtryck och våld. Hedersrelaterat förtryck och våld kommer också att ingå som en del i det kompetensutvecklingspaket som för närvarande utarbetas för ett jämställt interkulturellt Botkyrka fritt från diskriminering. Tanken är att det ska genomföras kontinuerligt med start Målet att ge chefer och medarbetare tillräcklig kunskap för att alla kommunens verksamheter ska uppnå ett gott bemötande, god kvalitet och goda resultat för medborgare och brukare oavsett bl.a. kön, social och etnisk bakgrund, samt utifrån sina förutsättningar bidra till en hållbar samhällsutveckling i Botkyrka. Utöver detta har en utbildning i kommunikation i alternativa format genomförts för samtliga kommunikatörer i kommunen. Slutsatser för framtiden Arbetet för att förebygga hedersrelaterat förtryck och våld löper på men vissa orosmoln kvarstår när det gäller förankringen av utvecklingsarbetet i förvaltningarna och att få loss personella resurser från dem till projektet. Tänkbara orsaker är tidsbrist i förvaltningarnas, samt konkurrens med andra utvecklingsåtaganden och ordinarie verksamhet. Generellt gäller också att tydligare mål behöver formuleras för vad som ska uppnås när det gäller ett jämställt interkulturellt Botkyrka fritt från diskrimi- 7

126 nering. Det gäller inte minst frågan om interkulturalitet, där det råder stor osäkerhet i kommunorganisationen. Här behöver kommunledningsförvaltningen fortsatt stödja förvaltningarna i att identifiera och konkretisera vad det innebär för deras verksamheter. Vidare är bättre samordning mellan arbetet utifrån de olika perspektiven ständigt aktuell, såväl i det interna arbetet som i samarbetet med föreningar och andra lokala aktörer. Samarbete med externa aktörer som föreningar är värdefullt. Ett sätt att få till ett djupare samarbete till gagn för "båda parter" kan vara att där sådan kompetens finns anlita dem som exempelvis konsulter och utbildare i kommunens verksamheter, vilket bland annat gjorts inom jämställdhetsarbetet. Det är en ambition också i planeringen och genomförandet av det kommande kompetensutvecklingspaketet. Samhället behöver utformas så att alla kan delta. Det betyder att all planering behöver utgå från att människor har olika behov. Ungefär var femte person i Sverige har någon form av funktionsnedsättning. Funktionshinder uppstår om miljö och omgivning är otillgänglig. Målsättningen om att alla enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade 2014 måste stå i fokus för tillgänglighetsarbetet samtidigt som rutiner måste skapas så att inga nya hinder skapas. Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre Åtagande Kommunstyrelsen ska driva, samordna, stödja och följa upp kommunens arbete för att minska de hälsoklyftor som finns mellan olika grupper av kvinnor och män samt skapa förutsättningar för goda levnadsvanor. Uppföljning och analys De nya styrdokumenten för folkhälsoarbetet i kommunen är antagna av fullmäktige. Utifrån nämndernas prioriteringar i remissvaren på folkhälsopolicyn och utvecklingsplanen för folkhälsa, fortsätter nu vidareutvecklingen på många områden. Folkhälsoarbetets fokus är att förbättra hälsan för alla och minska skillnader i hälsa mellan olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män. Där har vi hjälp av att kommunen deltar i ett nationellt samarbete tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting vilket beräknas vara klart början av Samarbetet kompletteras med en kommunintern process för att parallellt dra största möjliga nytta av utvecklingsarbetet. För att följa hälsoläget har resultaten av hälsoenkäten analyserats utifrån socioekonomi, bakgrund och ålder för kvinnor respektive män. Delar av detta presenteras i Årsrapport hållbar utveckling med fokus mänskliga rättigheter med tillhörande statistikbilaga. En mängd olika aktiviteter pågår för att stödja förvaltningarna i folkhälsoarbetet. Ett exempel är arbete tillsammans med berörda förvaltningar utifrån den nationella strategin kring alkohol, tobak och droger (ANT). Ungdomsenkäten 2012 visar att utvecklingen när det gäller ANT är fortsatt positiv i Botkyrka. I Tullinge pågår analys av utvecklingsbehov kring ANT och en handlingsplan arbetas succe- 8

127 ssivt fram. Arbetet med utvecklat föräldrastöd pågår. Det nyligen avslutade regionala utvecklingsarbetet kring ett nytt föräldrastödsprogram pekar på goda resultat bland både föräldrar och barn. Utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen har beslutat om en hållbar samverkansstruktur för främjande föräldrastöd, vilken etappvis kommer att implementeras. Kommunikationen kring det samlade föräldrastödet har förbättrats och börjar nu ge resultat i form av ökad kännedom och intresse. När det gäller effektiv metodik för att öka möjligheterna till fysisk aktivitet handlar det om allt från samlad marknadsföring av naturen till samordning av fysisk aktivitet på recept och planering av Hälsans stig. Slutsatser för framtiden Arbetet pågår enligt plan och alla åtaganden är påbörjade. Kunskapsläget kring hur skillnader i hälsa kan minska behöver förbättras. Det nationella SKL-samarbetet samt Malmös kommission för social hållbarhet är en värdefull källa till kunskap. Den behöver dock omsättas i praktisk verksamhet vilket kommer att kräva förankrings- och kompetenshöjande insatser i kommunen med fokus på socioekonomiska skillnader i hälsa. För att uppnå intentionerna i folkhälsopolicyn och dess utvecklingsplan för att minska skillnader i hälsa behövs ett förändrat arbetssätt såväl övergripande som i verksamheterna upphör det bidrag vi hittills fått från Länsstyrelsen vilket innebär att insatser inom det förebyggande ANT-arbetet inte kommer att kunna genomföras om det inte finansieras på annat sätt. Det handlar bland annat om kompetensutveckling och opinionsskapande insatser. Målområde - Framtidens jobb Åtaganden Kommunstyrelsen ska kraftsamla sina insatser för utveckling av den regionala stadskärnan Flemingsberg. Kommunstyrelsen ska som ett led i miljonprogrammens utveckling arbeta aktivt med samordnande insatser för en positiv social och fysisk utveckling för kvinnor och män i stadsdelarna. Kommunstyrelsen ska aktivt bjuda in regionala och nationella aktörer till diskussion och samarbete kring frågor som kräver gemensamma insatser för att vi ska uppnå en hållbar samhällsutveckling i hela kommunen. Uppföljning och analys Arbetet med att uppmärksamma kvinnor utanför arbetsmarknaden fortsatte i början av året med en workshop. Ett uppföljningsseminarium planeras till december i år. Intresset ökar för Botkyrka som plats att investera i och etablera sig på. För att möta den positiva trenden har kommunledningsförvaltningen fått utökade resurser på näringslivssidan. Nu arbetar tre personer med att skapa bra klimat för det näringsliv som finns i kommunen och få ännu fler att välja Botkyrka som plats för sin verksamhet. Under hösten kommer en analys att genomföras av bakomliggande faktorer till Svenskt näringslivs ranking. Syftet är att i samarbete med näringslivet utarbeta en handlingsplan för bättre företagsservice och näringslivsklimat. 9

128 Kommande infrastruktursatsningar är av stor vikt för att få till en mer positiv utveckling i kommunen. I Flemingsberg har Trafikverket fortsatta svårigheter med sina slutsatser om de centrala delarna vilket försenar arbetet med att ta fram ett utställningsförslag till fördjupad översiktsplan. För att främja arbetet med kreativitet och entreprenörskap finns ett förslag till inriktning i den kommande entreprenörskapsakademin. Lotsmodellen för företag inom den sociala ekonomin och samhällsentreprenöriella initiativ har också tagits fram och en förvaltningsövergripande arbetsgrupp omsätter den nu i praktiken. Slutsatser för framtiden För att få en tydligare riktning i arbetet med att få fler Botkyrkabor i jobb behöver en ny arbetsmarknadspolitik beslutas och genomförandet påbörjas. Vi behöver se till att rikta våra verksamheter till den målgrupp som för tillfället bäst behöver den. När det gäller investeringar och attraktionskraft så är Eriksbergs industriområde, Stockholms Södra Port, mycket intressant för olika aktörer på marknaden. Vi träffar löpande investerare för att upprätthålla intresset och media har fångat detta kraftfulla projekt vid ett flertal tillfällen - på ett mycket positivt sätt för Botkyrka. Ett genomförande av familjeparken skulle ytterligare bidra till intresset för området. För att behålla det stora intresset från investerarna fram till säljstart omkring år 2015/2016 behövs fortsatta aktiviteter kopplade till Eriksberg. Det är också nödvändigt med fortsatta påtryckningar på Trafikverket i syfte att möjliggöra en mer positiv utveckling i Botkyrka. Mål 4. Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete eller företagande Åtaganden Kommunstyrelsen ska vidareutveckla sin styrning, samordning och uppföljning av kommunens arbetsmarknadspolitik. Uppföljning och analys Arbetet med en ny arbetsmarknadspolitik är försenat och pågår fortfarande. Arbetet leds av arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen på uppdrag av kommundirektören. Slutsatser för framtiden En ny och skarpare formulerad styrsignal för vad som är prioriterat för att få fler kvinnor och män i Botkyrka att försörja sig på eget arbete eller företagande är nödvändig. Mål 5. Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa och kreativa näringar Åtaganden 10

129 Kommunstyrelsen ska utveckla ett offensivt och strategiskt näringslivsarbete byggt på förbättrad service och kommunikation för att stödja utvecklingen av det befintliga näringslivet och attrahera nya aktörer till Botkyrka. Kommunstyrelsen ska förbättra bilden av företagsklimatet och Botkyrkas varumärke som näringslivskommun. Kommunstyrelsen ska som aktiv ägare driva på att stadsnätet kan erbjuda tjänster som stödjer företagsutvecklingen i kommunen. Uppföljning och analys För att kunna uppnå önskvärda resultat har nya resurser rekryterats i form av en näringslivssamordnare och en företagslots. Service, bättre näringslivsklimat och investering/ etablering är huvudområden för den nya näringslivsenheten. För att tydligare kunna lotsa näringslivsarbetet i önskvärd riktning fram tills 2017 har ett styrkort med tydliga målbilder skapats. Det omfattar centrala faktorer i flerårsplanen, ettårsplanen och näringslivsstrategin. Syftet är en tydligare styrning och effektivare arbetssätt, samt en förenklad och tydligare uppföljning av näringslivets utveckling. Vidare har ytterligare förbättringar genomförts under året. Sedan april finns ett nytt informationssystem på Det möjliggör sökningar omfattande all ledig mark och alla lokaler i Botkyrka, såväl kommunala som privata objekt. Tjänsten är mycket populär och kommunen marknadsför sina objekt framgångsrikt med cirka 50 träffar per objekt och vecka. Denna nya tjänst har resulterat i en växande intressentlista med investerare och etablerare. Som ett led i att förbättra företagsklimatet startades ett "näringslivsforum" innan sommaren Ett första möte ägde rum i juni. Forumet är en arena för olika centrala aktörer inom näringsliv och kommun såsom Företagarna, Handelskammaren, Botkyrkabyggen, UBAB och andra företag i kommunen. Ett mål är att i näringslivsforum tillsammans utarbeta en handlingsplan med åtgärder för att uppnå ett bättre företagsklimat. Arbetet påbörjas under hösten. Företagsklimatet som mäts av Svenskt Näringsliv varje år påverkar Botkyrkas varumärke och projektet har hög prioritet. Som ett led i att synliggöra och marknadsföra vårt näringsliv har två åtgärder införts; tidningen Pejl innehåller fyra sidor med fokus på näringslivet. I tidningen presenteras löpande olika företag i kommunen. Därtill kommer en företagsgala att genomföras i höst. Det är den första i sitt slag i Botkyrka: med prisutdelningar och stora möjligheter till nätverkande. Galan genomförs i nära samarbete med aktörer inom Näringslivsforum som ett led i förändringsarbetet kring företagsklimatet och varumärkesarbetet. Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med stadsnätsbolaget diskuterat hur stadsnätet ska kunna etableras i industriområdet Eriksberg. Intresse finns från företagare i området. Hur stort detta intresse är och i vilken grad företagarna är beredda att medfinansiera undersöks för närvarande. Kostnaden för stadsnät i industriområdet är höga och det finns heller ingen kanalisation till exempel för vatten och avlopp som kan utnyttjas och göra etableringen mindre kostsam. Mer underlag behöver tas fram innan det är möjligt att ta ställning. 11

130 Målområde - Välfärd med kvalitet för alla Åtaganden Kommunstyrelsen ska ta nästa steg i utvecklingen av kommunens kanalstrategi (webb, telefon och personligt besök) i syfte att förbättra tillgänglighet och service för kommuninvånarna. Kommunstyrelsen ska vara pådrivande för att Stockholmsregionen gemensamt ska utveckla metoder och handlingsberedskap mot strukturell och individuell diskriminering. Uppföljning och analys Arbetet med att utveckla kommunens kanalstrategi har ännu inte inletts och bedöms inte längre kunna genomföras under året. Det har inte heller funnits utrymme för att leda och samordna kommunens arbete med att driva på Stockholmsregionen i dess arbete för att motverka diskriminering. Målområde - Grön stad i rörelse Åtaganden Kommunstyrelsen ska inleda arbetet med att ta fram ett lokalt utvecklingsprogram i ytterligare ett område. Kommunstyrelsen ska samordna och leda utvecklingen av centrala Tullinge bland annat med ett kulturhus. Kommunstyrelsen ska samverka med externa aktörer såsom SL, Trafikverket med flera i syfte att öka infrastruktursatsningarna i kommunen. Uppföljning och analys Arbetet med kommunens nya översiktsplan har tagit fart och nu pågår diskussioner kring innehållet i dess olika delar. Klimat- och planeringsberedningen är aktiva i arbetet som leds av både en tjänstemannagrupp och en mindre politisk grupp. I juni fattade kommunfullmäktige beslut om Fittja utvecklingsprogram och detaljplaneprogrammet för Fittja. Arbetet med nästa strategiska utvecklingsprogram, Tumba, inleds i december. Under sensommaren har projektet att förverkliga ett idéhus i Tullinge kommit igång på allvar och en arkitekttävling planeras till vintern. Arbetet med miljonprogrammens förnyelse är en extra stor utmaning för Botkyrka eftersom en så stor del av det totala bostadsbeståndet är byggt under den perioden. Flera beslut har fattats och är på gång som kommer att ha inverkan på utvecklingen. Bland annat har Botkyrkabyggen fattat beslut om att sälja 1000 lägenheter ur sitt bestånd. Ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program kommer också att ge viktiga signaler för det arbetet. En plan för hur arbetet ska bedrivas är under framtagande. Slutsatser för framtiden Arbetet med översiktsplanen flyter på men är sårbart när nyckelpersoner i arbetet blir upptagna av mer akuta projekt. Det är en fortsatt utmaning för förvaltningen att få planen klar för samråd till årsskiftet. Vi behöver även 12

131 fortsättningsvis säkerställa en organisation på kommunledningsförvaltningen som klarar ett ännu högre tryck på bostadsbebyggelse. Vi behöver också bli bättre på att planera, prioritera och prioritera om tillsammans med politiken och samhällsbyggnadsförvaltningen. En förutsättning för ökat bostadsbyggande är också att det finns tillräckligt med resurser på samhällsbyggnadsförvaltningen. Fortsatt samarbete med och påverkan på Trafikverket inför kommande länsplaner för transportinfrastrukturen blir centralt för att få till fortsatta utbyggnadsmöjligheter i bland annat Tullinge och Tumba. Mål 8. Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och energieffektiva Åtaganden Kommunstyrelsen ska pröva möjligheten att ange inriktning för de kommunala bolagens arbete för att uppnå fossilbränslefria och energieffektiva verksamheter. Kommunstyrelsen ska i dialog med invånarna och i nära samarbete med lokala aktörer utveckla och pröva konkreta lösningar så att fler hushåll och företag kan leva och agera klimatsmart. Uppföljning och analys Arbetet med att informera kommunens hushåll om hur de kan leva mer energieffektivt och klimatsmart pågår. Bland annat har vi för tredje året i rad uppmärksammat Earth Hour genom centrumaktiviteter och en klimatfest på Hågelby vilket sammanlagt lockade cirka deltagare I september arrangeras en hållbarhetsvecka i nära samarbete med föreningar i kommunen. Ett av syftena med hållbarhetsveckan är att sprida kunskap och föda idéer hos medborgarna så att de ännu mer aktivt bidrar till att göra platsen Botkyrka fossilbränslefri Bolagens klimatarbete är en viktig fråga och arbetet med att förtydliga ägardirektiv för bland annat Södertörns energi AB pågår. Eon kommer att etablera en biogastank på OKQ8-macken i Fittja i höst. Här kommer man att kunna tanka biogas från Himmelfjärdsverket. Slutsatser för framtiden För att klara de högt uppsatta målen behövs ett ännu tydligare ledarskap. Fram till 2015 ligger fokus på att få kommunorganisationen att bli fossilbränslefri men redan nu behöver naturligtvis information och aktiviteter rikta sig även till kommunens medborgare och företag. Fler av kommunens bolag behöver aktivt arbeta med hur de ska bidra till klimatmålen. Tillsammans med aktörer lokalt och i omvärlden behöver en plan tas fram för hur Botkyrka kommun ska kunna vara fossilbränslefritt Fortsatt skärpt uppföljning av både den interna organisationen och de kommunala bolagen behövs för att säkerställa att vi når målet om fossilbränslefri organisation Mål 9. I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer Åtaganden 13

132 Kommunstyrelsen ska aktivt arbeta för mer nyproduktion av kompletterande former av bostäder i de norra kommundelarna. Kommunstyrelsen ska inleda planering av nästa etapp av bostadsbebyggelse på Riksten i Tullinge som möjliggörs genom förbifart Tullinge. Uppföljning och analys Stockholmsregionen laddar upp för att göra upp om två viktiga politikområden infrastrukturinvesteringarna och bostadsbyggandet. Intresset för Botkyrka och södra Stockholm ökar och planeringen för Förbifart Stockholm förbättrar vårt läge. Arbetet med att få fram fler områden för bostadsproduktion pågår. I Slagsta har arbetet med ett detaljplaneprogram startat. I Tumba centrum kommer ytterligare bostäder att tillkomma i samband med den centrumomvandling som planeras. I Riksten fortsätter utbyggnaden som planerat. I Fittja tas i september ett första spadtag för att förverkliga planerna på drygt 50 nya radhus. Arbetet med en ny stadsbyggnadsidé för Alby som pågår har också skapat stort intresse hos byggföretag och arkitekter och ger förhoppningsvis fler lyskraftsprojekt framöver. Detaljplaneprogrammet för Fittja som beslutades i juni har också ett par följduppdrag som innebär bra tillskott på bostäder i Fittja. Slutsatser för framtiden Det krävs fortsatta insatser för att locka intressenter till kommunen även om intresset har ökat de senaste åren. Fler bostäder hade kunnat byggas om byggbolagen varit mer intresserade av att anpassa sitt utbud till marknaden. Vi är också beroende av att statliga och regionala aktörer bygger ut nödvändig infrastruktur. Fortsatt lobbyarbete är en nödvändighet för att skapa ännu bättre förutsättningar för utveckling. Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Åtaganden Kommunstyrelsen ska utveckla, stärka och marknadsföra Botkyrka kommuns varumärke. Uppföljning och analys Kommunstyrelsen har beslutat om en ny varumärkesplattform för kommunen som ska fungera som en motor och ett stöd i kommunens framtida marknadsföringsarbete. I nästa skede är det viktigt att skapa utrymme för att implementera och marknadsföra det nya varumärket såväl internt som externt. Vidare pågår ett proaktivt arbete för att stärka bilden av Botkyrka i media. Bland annat har ett stort antal chefer och nyckelpersoner fått medieträning. Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap Åtaganden 14

133 Kommunstyrelsen ska ta fram en ny strategi inom upplevelser som även stärker arbetet kring de kulturella och kreativa näringarna. Strategin ska ta sin utgångspunkt från den under 2011 genomförda utvärderingen. Uppföljning och analys Arbetet med en ny strategi för kreativitet och kultur pågår. Målområde - En effektiv och kreativ kommunal organisation Åtaganden Kommunstyrelsen ska förbättra kvalitén i organisationens bemötande av kommuninvånarna. Kommunstyrelsen ska ta fram en strategi för kommunens internationella samarbete och engagemang. Kommunstyrelsen ska genomföra en förstudie som grund för en översyn av kommunens fastighetsorganisation för verksamhetslokaler. Uppföljning och analys Arbetet med att ta fram nya riktlinjer för ett jämställt interkulturellt bemötande fritt från diskriminering har inletts men kommer inte att kunna fullföljas förrän Likaså har arbetet med ny telefonpolicy startat och ett grundläggande underlag är framtaget. Dock behövs ett omfattande förankringsarbete vilket inte kommer att kunna genomföras förrän ansvarsfördelningen i den nya kommunledningsförvaltningen har fastställts. Arbetet med att utarbeta ett sammanhållet synsätt för kommunens internationella samarbete och engagemang har påbörjats. En förstudie har genomförts av en extern konsult som grund för översyn av kommunens fastighetsorganisation för verksamhetslokaler. En rapport kommer att presenteras under hösten. Slutsatser för framtiden Kommunen saknar riktlinjer och policys inom viktiga områden och arbetet behöver därför prioriteras. Det är ett betydligt mer omfattande arbete än att enbart producera dokument. För ett bra och accepterat resultat krävs bred förankring. Resurser för att genomföra detta behöver säkras för att undvika ytterligare förseningar. Mål 12. Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens Åtaganden Kommunstyrelsen ska samordna och driva genomförandet av de effektiviseringar som lagts fast i flerårsplanen för Kommunstyrelsen ska bedöma hållbarhetskonsekvenser i sina ärenden. 15

134 Kommunstyrelsen ska stärka kommunen som attraktiv arbetsgivare, bland annat genom en ny arbetsgivarstrategi och arbetet med heltidsreformen. Kommunstyrelsen ska fortsätta utvecklingen av kommunens krisberedskapsorganisation. Kommunstyrelsen ska i syfte att öka delaktigheten och effektiviteten i organisationen förbättra den interna kommunikationen. Kommunstyrelsen ska leda och samordna arbetet med kommunens omvandling i riktning mot e-förvaltningen bland annat i syfte att bidra till enklare vardag för medborgare och näringsliv. Uppföljning och analys Arbetet med de effektiviseringar som ska uppnås under 2012 diskuterades med kommunledningsgruppen i början av året. De områden som pekats ut är i första hand städning och upphandling. Inom städområdet har vi säkerställt effektiviseringar motsvarande 1,4 miljoner kronor. Resterande del ska uppnås inom upphandlingsområdet. Här finns dock förseningar i genomförandet som kan innebära att det ekonomiska målet inte fullt ut nås Arbetet med att som ny rutin genomföra hållbarhetskonsekvensbedömningar av kommunstyrelsens ärenden är försenat, men målet är att samtliga ärenden från och med november ska föregås av en hållbarhetskonsekvensbedömning. Arbetet med att stärka kommunen som attraktiv arbetsgivare har tagit stora steg denna vår genom beslut i personalutskottet om ett förslag till ny arbetsgivarstrategi vilket nu är ute på remiss i nämnderna. Ett beslut om ny arbetsgivarstrategi fattas troligen under hösten. Arbetet har omfattat en analys av nuläget och därefter ett antal workshops med nyckelgrupper för att fånga deras syn på Botkyrka kommun som arbetsgivare. Till beslutet kommer en implementeringsplan, kommunikationsplan och resultatpalett att tas fram. Personalutskottet har också fattat beslut om ökad sysselsättningsgrad. En resurs kommer att rekryteras under hösten för att stödja förvaltningarna i deras arbete. Detta är ett långsiktigt arbete som kommer att omfatta en rad utmaningar, såväl ekonomiska som arbetsrättsliga och organisatoriska. Arbetet med att utveckla krisberedskapen i kommunen fortgår. Den centrala krisledningsgruppen och förvaltningarnas krisledningsgrupper är nu organiserade. Genomförandet av en årlig risk- och sårbarhetsanalys tillsammans med varje enskild förvaltning påbörjades 2011 och har under 2012 kompletterats med en för respektive förvaltningen anpassad krisledningsövning. Inom området informationssäkerhet pågår planering av utbildning för medarbetare enligt plan. Vidare har en analys genomförts av tekniska verktyg för att förhindra barnpornografibrott i kommunens IT-system. Ett förslag kommer att presenteras under året. Arbetet med det nya intranätet pågår för fullt och målet är att en första version ska levereras innan årsskiftet. En osäkerhetsfaktor är om förvaltningarna klarar att producera det innehåll som ska finnas med. Digitaliseringen av nämndhandlingar har utvecklats och tillgängligheten till dem har ökat på Kommunen har deltagit aktivt i SKL:s 16

135 arbete med att utveckla styrningen genom den så kallade "blomlådan". I övrigt pågår aktiviteter enligt plan, till exempel e-tjänstutveckling, intensivt arbete för att utveckla IT i skolan och upphandling av nya lösningar och plattform för telefoni. När det gäller e-tjänster är de stora och uppenbara behoven lösta, till exempel olika ansökningstjänster. En teknisk plattform för enkla e-tjänster finns också på plats. För att ta nästa steg i utvecklingen av Botkyrka som e-förvaltning startar under hösten ett arbete tillsammans med förvaltningarna för att inspirera och driva på utvecklingen. Slutsatser för framtiden I stort pågår arbetet med åtagandena enligt plan. En hel del är redan genomfört, medan annat är på gång. Arbetsgivarstrategin kommer att vara en viktig plattform för kommunens HR-arbete och grunden för att vässa Botkyrka kommun som arbetsgivare. Att det finns en bred uppslutning kring prioriterade områden borgar för ett tryggt genomförande. Arbetet med ökad sysselsättningsgrad är ännu faktor som bidrar till att öka Botkyrka kommuns attraktivitet som arbetsgivare, utöver att förebygga ojämställda arbetsvillkor. Detta slags satsningar kräver dock ett uthålligt och intensivt arbete för att nå ända fram. Resurser behöver säkras för hela processen. Ett annat exempel på det är behovet av omfattande insatser för att förbättra intranätets funktionalitet i kommande versioner. Det handlar bland annat om dokumenthantering, sökverktyg samt säker och flexibel åtkomst till intranätet för alla medarbetare. Vidare bör en kommungemensam handlingsplan tas fram för att flytta fram positionerna i arbetet för att bli en modern e- förvaltning. Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 Åtaganden Kommunstyrelsen ska leda och samordna arbetet med omställningen av kommunens fordon och genomförande av den nya mötes- och resepolicyn i organisationen. Kommunstyrelsen ska ta fram en plan för avveckling av fossilbränslebaserade fordon och maskiner. Uppföljning och analys Arbetet med att nå målet om fossilbränslefri organisation 2015 pågår men behöver intensifieras. Just nu finns både positiva och mer oroväckande tendenser. Bilpoolen fungerar bra och utnyttjas på ett tillfredsställande sätt. Idag har bilpoolen cirka 300 användare. Samtidigt ökar vi antalet egna bilar vilket är ett steg i helt fel riktning. Fortfarande kvarstår behovet av smarta lösningar för att på ett korrekt sätt följa upp användandet, det vill säga hur och hur mycket vi reser. 17

136 För att underlätta för medarbetare i Botkyrka att resa mindre införs under året IT-lösningar för att smidigare kunna hålla möten utan att resa. Slutsatser för framtiden En samlad plan för omställningsarbetet inklusive avveckling av fossilbränslebaserade fordon och maskiner är under framtagande och kommer att presenteras under september. För att nå målet 2015 kommer det att krävas ett intensivt arbete under de kommande åren där den svåra uppgiften handlar om beteendeförändringar. Vi måste börja arbeta på ett annat sätt för att minska vårt behov av att resa: det räcker inte enbart med att byta ut våra fordon. 18

137 Delårsbokslut 2, 2012 Ekonomiskt utfall Tkr Bokslut 2011 Utfall april 2012 Utfall augusti 2012 Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvik 2012 Intäkter (+) Kostnader (-) Netto (+/-) Investeringar (-) *) Uppföljning och analys Serviceförvaltningens ekonomi är i balans, både utifrån periodens utfall och den prognos som nu läggs för Samtliga affärsområden prognostiserar resultat i nivå med budget eller överskott för Årets resultatkrav på serviceförvaltningen är 3,1 mnkr. Enligt den senaste prognosen räknar vi med att överstiga detta med 7,9 mnkr. It-stöd samt teknik och logistik står för den största delen av det prognostiserade överskottet. It-stöds överskott härstammar från pågående utveckling inom den pedagogiska sektorn och volymökningar i det pedagogiska nätet, intäkter från stadsnätsprojektet samt ökade försäljningsvolymer till alla förvaltningar inom det administrativa nätverket, förutom till kultur- och fritidsförvaltningen. Förbättringsaktiviteter kring tidsredovisning och objektmarkering av fakturor fortsätter för en bättre och mer utvecklad kostnads- och intäktsuppföljning. Arbetet med att ta fram en ny prismodell för it-tjänsterna i kommunen har nu påbörjats. Arbetet leds av kommunledningsförvaltningen. Planen för arbetet är att prismodellen ska vara redo för implementering till våren Ambitionen är att prismodellen ska vara mer flexibel, vad gäller paketering av tjänster och nivåer som man betalar för, så att det finns en tydligare koppling mellan nyttjande och kostnad för användarna. Teknik och logistiks överskott beror på effektiviseringar i form av ökad produktivitet, mer flexibel och ändamålsenlig fordonspark, rationalisering av maskinparken samt volymökningar i form av högre uthyrning av bilar och utökning av fastighetsöverenskommelsen med samhällsbyggnadsförvaltningen. Vi ser en minskad lönsamhet för vissa vaktmästartjänster och tolkförmedlingen. Hemstäd, som en enhet inom städservice fortsätter visa negativt resultat på grund av minskade uppdrag från vård- och omsorgsförvaltningen. Åtgärder med anledning av budgetutfallet Under tertial 2 och 3 behöver utvecklingen följas noggrant, för utifrån tidigare års erfarenhet brukar resultatet öka i slutet av året, bland annat beroende på ökade köp från våra kunder. Samtidigt finns också en benägenhet inom förvaltningen att vara försiktig i de egna prognoserna.

138 Verksamhet (Tkr) Netto Utfall Ack, Tkr Budget Helår, Tkr Prognos Helår, Tkr Avv Prognos-Budget Förvaltningsledning Intäkter Lednings- och verksamhetsstöd Kostnader Netto Intäkter Administrativa tjänster Kostnader Netto Intäkter Kostnader It-stöd Netto Intäkter Kostnader Dialog och service Netto Intäkter Städservice Kostnader Netto Intäkter Teknik och logistik Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Investeringar Projekt Tkr Utfall augusti 2012 Budget 2012 Prognos 2012 Budget-avvikelse Inköp fordon och maskiner Arbetsmaskiner It-relaterade investeringar Summa projekt

139 Analys av utfall per projekt Investeringsramen uppgår sammanlagt till 24,9 mkr, varav 4,3 är medel överförda från Investeringar genomförs enligt plan, med två större avvikelser. Det är inom fordon och maskin där budgeterade investeringar kommer att underskridas med 8 mnkr, vilket beror på ett missförstånd, där leasingmedel för nya personbilar blivit investeringsanslag. Vidare flyttas en planerad investering om cirka 2,2 mnkr i 2 traktorer till fritidsservice framåt i tiden, då det getts möjlighet att hyra dessa i upp till 2 år. Hittills genomförda investeringar och beställda investeringar uppgår till 5,3 mkr och består av bland annat av handikappbuss, traktorer, städmaskiner samt viss it-reinvestering. Planerade investeringar för resten av året uppgår till 7,4 mnkr. 2,2 mnkr är fordon och maskiner, 4,7 mnkr är it-relaterade investeringar, bland annat enligt beslutad reinvesteringsplan, och resterande utgörs av arbetsmaskiner inom städservice. Strategiskt målområde kund Nöjd-kund-index (NKI) ska vara minst 4,7 (av 6). Strategiskt målområde kund Nöjd-kund-index ska vara minst 4,7 (av 6) Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall ,1 4,4 4,4 Prognos 2012 Uppföljning och analys För detta mål lämnar vi resultat på årsbasis då kundenkäten skickas ut under tertial 3. Samtliga enheter inom förvaltningen har handlingsplaner som bygger på föregående års resultat och om samtliga planerade aktiviteter genomförs kommer förvaltningen att ha möjlighet att nå sitt mål. Vi identifierar några försvårande faktorer som för några enheter innebär utmaningar för att nå nki-målet. Dessa är externa faktorer serviceförvaltningen inte ensamt kan råda över, samt förlust av viss nyckelkompetens. Här bedriver förvaltningen ett proaktivt arbete för att ändå leverera tjänster på bästa sätt. Viktiga aktiviteter som återfinns på flera enheter är en återkommande, välstrukturerad och samordnad kunddialog, kvalitetskontroller samt ökad tillgänglighet både för kunder och för medborgare. Alla enheter sätter också starkt fokus på och tränar bemötande. Arbetssätt kring service och bemötande utvecklas också via våra serviceambassadörer. Serviceambassadörerna är tio medarbetare från samtliga affärsområden, och är en grupp som etablerats under tertial 2 i linje med vår planering. En annan viktig faktor som ska bidra till att nå målet är det marknadsarbete som nu finns etablerat inom förvaltningen och som syftar till att stödja affärsområdena i deras arbete för att leverera tjänster med kvalitet och bra bemötande. It-stöds omfattande satsning Professionell it-leverantör har via starkt medarbetardeltagande inneburit satsning på kompetenshöjning och spridning, ny kundorganisation och ytterligare transparens i ekonomin. Effekterna, större tillgänglighet och beredskap, kommer bidra till att kundnöjdheten påverkas positivt. Ett större arbete som genomförs i syfte att främst öka tillgängligheten för samt effektivisera interna serviceprocesser i kommunen är projektet Rätt väg in. Inom ramen för detta har ett ärendehanteringssystem implementerats och utbildningar har påbörjats. Ärendehanteringssystemet, avsett för renodlade kundserviceärenden, kommer på sikt att kunna användas av en mängd kundserviceprocesser, dvs. även de som i dagsläget inte ingår i projektet. Löneenheten är först ut som användare. Handlingsplan för andra större processer finns på plats.

140 Slutsatser för framtiden Den kundenkät som skickas ut under tertial 3 har setts över och ett antal marginella ändringar har gjorts. Enkäten kommer att vara enklare att svara på och ändringarna bör inte påverka jämförbarheten med tidigare år. Under 2013 är ambitionen att göra såväl en anpassning av kundenkäten till föreslagna organisatoriska förändringar som att utveckla den för att även kunna mäta medborgarnas nöjdhet med medborgarservice. Serviceförvaltningen ser en stor potential för bättre service till våra kunder och kommunens effektivitet i att utveckla den interna servicen, vilket påbörjats inom ramarna för projektet Rätt väg in. Detta, och andra insatser för större kundnöjdhet, kommer att vara fortsatt viktigt fokus vid föreslagen sammanslagning med kommunledningsförvaltningen. Serviceförvaltningen ska sänka priset på minst 3 tjänster med bibehållen kvalitet. Uppföljning och analys Målet är redan uppfyllt med marginal. Priset är sänkt på städtjänster med i genomsnitt 5 procent. Transporttjänster ligger kvar på samma prisnivå som 2011 förutom stora bussar där priset sänkts med drygt 20 procent. Inom it-stöd har priset på vissa datorer inom det pedagogiska nätet sänkts med ett belopp på sammanlagt 900 tkr. Priserna för skötsel av bad har också sänkts med 6 procent. Slutsatser för framtiden Det pågår i nuläget ett arbete med att se över prismodeller för it-stöd och städservice Om det kommer leda till prisförändringar kan redovisas först i ett senare skede vad gäller it-stöd. Inom städservice finns utrymme för nettoprissänkning som ett resultat av gjorda effektiviseringar. Minst 10 nya tjänster ska erbjudas våra kunder. Uppföljning och analys Serviceförvaltningen har redan uppnått målet. Arbete pågår även under tertial 3 med att ta fram ytterligare tjänster. Slutsatser för framtiden Vid utveckling av nya tjänster är det viktigt att vara lyhörd för kundernas behov så att kraft läggs på att utveckla tjänster som kunderna kommer att efterfråga, vilket är avgörande för att det ska finnas en betalningsvilja. Vi ser också att det kommer att finnas stora möjligheter till att erbjuda ett flertal stödtjänster på ekonomi- och löneområdet när omställningsarbete på ekonomienheten och införande av HRM-systemet kommit längre fram. Strategiskt målområde medarbetare Alla enheter ska ha mer än 55 i medarbetar-index. Alla enheter ska ha mer än 55 i nöjdmedarbetar-index Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall Prognos delår >55 - Uppföljning och analys Samtliga enheter har tagit fram handlingsplaner utifrån medarbetarenkätens resultat. Planerna innehåller både det vi är bra på och vill behålla och sådant vi måste åtgärda. Planerna följs upp som en del av tertialuppföljningen. Det målmedvetna arbetet inom förvaltningen utifrån resultaten på medarbetarenkäten fortsätter. Handlingsplanerna har hos några enheter anpassats

141 under tertial 2 för att prioritera de aktiviteter som fortsätter ha bäring i den föreslagna nya organisationen efter nyåret. Vårt systematiska arbete har gett resultat och allting pekar på att trenden fortsätter under Tillsättningen av ett antal nya chefer under året skapar också bättre förutsättningar för detta. Att vara tydlig i att handlingsplanerna för medarbetarindex ingår inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet är också en framgångsfaktor. Slutsatser för framtiden För att lyckas på detta område måste vi fokusera både på vad vi gör men också hur man gör det när utveckling och förbättringsarbete sker i samarbete och dialog med medarbetarna ger det bäst resultat. Minst 85 procent av serviceförvaltningens medarbetare ska uppleva sig ha inflytande över sitt arbete. Minst 85 procent av de anställda ska uppleva sig ha inflytande över sitt arbete Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall Prognos delår % 77% 79% - Uppföljning och analys Eftersom medarbetarenkäten genomförs först under tertial 3 kan vi här inte redovisa annat än 2011 års siffror. Här kan vi konstatera att serviceförvaltningen ligger över kommunens genomsnitt. Aktiviteter som bidrar till målet är teamaktiviteter, coachning och de förbättringsarbeten som enheterna arbetar med. Enheterna fokuserar också på metoder som gynnar deltagande i arbetsvardagen, t ex leanarbete, mötesteknik och apt-strukturen. Även den medarbetarutbildning som genomförts med fokus på att fördjupa innebörden av och förståelsen för serviceförvaltningens värdegrund är ett sätt att skapa bättre förutsättningar för att kunna ha inflytande över sitt arbete. Inte minst genom att få en trygghet i olika möten med kunder samt i leveranserna av efterfrågade tjänster. Slutsatser för framtiden Ett fortsatt fokus på delaktighet och dialog, i arbetsgrupper, apt-möten samt vid utarbetande av processer och rutiner, krävs för att nå målet, och är ett måste även i en ny organisation. Strategiskt målområde ekonomi Samtliga enheter ska visa positivt resultat. Uppföljning och analys Serviceförvaltningen som helhet prognostiserar ett positivt resultat för Däremot finns det några enheter som inte kommer att klara målet. Löneenheten har som en följd av ökade arbetsinsatser i samband med införandet av det nya HRM-systemet haft högre kostnader som inte kunnat ersättas av beställaren på kommunledningsförvaltningen. Vidare fortsätter hemstäd visa negativt resultat på grund av minskade uppdrag från vård- och omsorgsförvaltningen under Här har ett omställningsarbete varit nödvändigt under året. Kontors- och lokalservice prognostiserar också negativt resultat som beror på att överenskommelsen om vaktmästartjänster med vård- och omsorgsförvaltningen har förhandlats ner samt att efterfrågan på flyttjänster förändrats. Slutligen är det enheten för kommunikation och områdesarbete som visar negativ resultat, orsakat av mindre intäkter för kommunikationskonsulter än budgeterat.

142 Slutsatser för framtiden För att de enheter som inte kommer att nå målet för positivt resultat ska kunna göra det i framtiden arbetar serviceförvaltningen på två fronter. Vi kommer dels att göra en översyn om övertalighet på berörda enheter och efter analysen genomföra nödvändigt omställningsarbete. Vi ser också behov av ökade intäkter eller mer finansiella resurser under 2013 för att fullt ut kunna genomföra omställningen till en modern löneverksamhet, där Botkyrka kommun för första gången erbjuder hela löneproduktionen i egen regi. Nettoresultatet i bokslut per enhet ska inte avvika med mer än 20 procent från prognos i delårsbokslut 2. Uppföljning och analys Affärsområdena fortsätter lägga ner arbete för att höja kvaliteten på prognoserna genom exempelvis närmare dialog med kunderna och kvalitetssäkring av konteringarna. En av utmaningarna som finns för att uppnå detta mål är tillförlitligheten i informationen i ekonomisystemet på grund av att bokföringarna ibland görs på fel rader när de läggs in. Kontantmetoden som vi använder orsakar också svårigheter i periodiseringen av kostnader och intäkter. Slutsatser för framtiden Slutsatser får anstå till att analyserna vid delår 3 är gjorda. Omsättningen per årsarbetare ska öka. Uppföljning och analys I nuläget är det svårt att prognostisera utfallet för detta mål med tanke på det inte finns något systemmässigt stöd för att få fram relevant statistik. De digitaliseringar, omställningsarbete och effektiviseringar som görs ska bidra till att målet uppnås. Slutsatser för framtiden Slutsatser får anstå till vi har lite säkrare prognoser om förvaltningens intäkter samt att värden om årsarbetare kan fås ur HRM-systemet. Strategiskt målområde processer Tanke- och arbetssätt för ständiga förbättringar ska ha etablerats inom minst 3 ytterligare processer under året. Uppföljning och analys En process, internfakturaprocessen, har etablerats under årets början. Under hösten påbörjas arbetet inom två ytterligare processer, bilserviceprocessen samt processen kring fakturering av barnomsorg. Ett intensivt arbete pågår också på it-stöd med ett flertal processer igång enligt itil-metodiken. Målet att etablera tanke- och arbetssätt för ständiga förbättringar inom minst tre processer kommer därmed kunna nås. Planerade insatser på löneenheten flyttas till 2013 på grund av chefsbyte, för att nå bästa effekt. Slutsatser för framtiden Samtidig som nya processer och verksamheter etablerar ett tanke- och arbetssätt för ständiga förbättringar är det viktigt att inte tappa de processer där de redan är införda, på kontors- och lokalservice samt felanmälan på mark- och fastighetsdrift. Det är också viktigt att ta vara på de spridningseffekter som utvecklingsarbetet genererar. Avsikten är att utvecklingsarbetet fortsätter tills det blir en naturlig del av det vardagliga arbetet. Verktyg för kvalitetssäkring ska etableras på serviceförvaltningen.

143 Uppföljning och analys En förstudie är genomförd och en verktygslåda för kvalitetssäkring är under utveckling. Efter att beslut om handlingsplan fattats kommer verktygslådan att kunna testas. Slutsatser för framtiden Handlingsplanen kommer att styra hur det detta kommer att implementeras i förvaltningen men avsikten är att det ska vara verktyg som kan användas inom hela förvaltningen. Kvaliteten på våra leveranser och våra processer kommer att vara avgörande, både för hur vi uppfattas, som för vår roll och förmåga i tider av mer återhållsam ekonomi. Samtliga medarbetare ska ha deltagit i minst en aktivitet som höjer it-mognaden. Uppföljning och analys All uppföljning pekar på att målet kommer att nås och samtliga enheter har aktiviteter som arbetar mot målet. Serviceförvaltningen levererar ett mycket brett utbud av tjänster och itaktiviteterna sker utifrån enheternas egna behov och förutsättningar. Städservice arbete med att höja it-mognaden innebär här att personal genomgått en grunddatautbildning och att alla får stöd i att rapportera i Mitt jobb. Slutsatser för framtiden Trots olika förutsättningar inom de olika verksamheterna är detta ett viktigt mål för samtliga verksamheter. Det är genom att bättre utnyttja digitala system och förändra arbetssätt som serviceförvaltningen med små medel kan fortsätta leverera effektiva verksamheter för sina kunder. Strategiskt målområde samhälle Serviceförvaltningens inköp av fossilbränsle ska vara högst 75 procent av det bränsle som köps in. Uppföljning och analys Serviceförvaltningen går mer och mer över till såväl gasdrivna som eldrivna fordon. Andelen fossilfritt bränsle som köpts in hittills i år är 9 procent, en trendändring och en bra ökning jämfört med 2 procent under hela Det är en jämn fördelning mellan gas och etanol. Utvecklingen ser nu mer lovande ut, under 2012 beräknar vi att andelen fossilfritt bränsle kommer att uppgå till 14 procent, med en ökning främst på gassidan. Andelen kommer att kunna öka rejält när tillgången till gas möjliggörs genom etablering av ett tankställe i norra Botkyrka. Utbyte av fordon som är anpassade för fossilfritt bränsle sker fortlöpande. Observera att innan infrastrukturen byggs ut i form av fler och närmare tankställen för fossilfritt bränsle, kommer målet inte att uppnås. Under tiden fokuserar serviceförvaltningen på att tanka kommunens fordon med de sorters diesel, som släpper ut mindre koldioxid och andra skadliga ämnen än vanlig diesel. Slutsatser för framtiden Serviceförvaltningen arbetar strukturerat och målmedvetet för att leverera resultat till 2015 i enlighet med kommunens klimatmål, men det krävs också att den tekniska utvecklingen fortsätter, att infrastrukturen byggs ut samt att leverantörerna blir bättre på att ta in kundernas/kommunernas krav. Vid kommande upphandling av drivmedel ska kommunen påverka tillgången till miljödiesel. 75 procent av serviceförvaltningens fordon är anpassade för fossilfritt drivmedel. Uppföljning och analys

144 Utbytet av kommunens fordon fortskrider enligt plan och allt tyder på att målet kommer nås. 42 procent av serviceförvaltningens totala antal fordon kan i dagsläget drivas med fossilfritt bränsle. I slutet av året ska andelen ha ökat till runt 75 procent. Av återstående fordon kan 10 fordon på dagens marknad ersättas med fordon som kan drivas fossilfritt medan sammanlagt 54 fordon/maskiner inom serviceförvaltningen inte kan bli fossilfria med tillgänglig teknik. Här sker en löpande bevakning av marknaden för att se när det kan komma att bli möjligt att ersätta även dessa fordon/maskiner med fossilfria alternativ. Planen för det forcerade utbytet av fordon till år 2015 är baktung av ekonomiska skäl, det vill säga det forcerade fordonsutbytet sker i senare delen av omställningsperioden. Det är därför av avgörande betydelse att investeringsmedel för detta beviljas under Slutsatser för framtiden Det är mycket viktigt att följa den tekniska utvecklingen så att förvaltningen är en förebild samt är proaktiv genom att föreslå nya lösningar när nya alternativ dyker upp. Under tiden är det viktigt att vi nyttjar så miljövänliga bränslen som möjligt. Serviceförvaltningen ska erbjuda minst 2 nya "klimattjänster" till våra kunder. Uppföljning och analys Utvecklingen av klimattjänster går enligt plan och allt tyder på att målet kommer att nås. Upphandling av utrustning och tjänster för att med GPS-teknik stödja kommunens utveckling mot en effektivare logistik pågår och beräknas kunna sjösättas i början av Förberedelser pågår för att på konsultbasis kunna stödja kommunens förvaltningar i att effektivisera deras fordonsanvändning. Arbete sker också med att erbjuda kommunens förvaltningar tjänsten att via systemet Beslutsstöd kunna följa sina koldioxidutsläpp på ett tydligt sätt. Förhoppningen är att det leder till ökad medvetenhet och ett mer kraftfullt agerande för att nå klimatmålet år Slutsatser för framtiden Utmaningen när det gäller klimattjänster är inte att identifiera nya tjänster, då det finns mycket att göra inom området, utan att säkerställa att det finns en betalningsvilja hos våra kunder för tjänsterna. Resultatparametrar Uppföljning och analys Alla resultatparametrar för försäljningsvolymer följer plan och det finns inga anmärkningsvärda avvikelser från uppsatta mål.vi avvaktar med vinstmarginalen för 2012 tills vi kan summera hela året vid bokslut När det gäller de övriga resultatparametrarna, kan de inte redovisas beroende på bristande funktion i HRM-systemet samt på avsaknad av ett inköpssystem i kommunen.

145 Mätbart mål Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2012 Prognos delår 2 Försäljningsvolymer till klf Försäljningsvolymer till sbf Försäljningsvolymer till kof Försäljningsvolymer till avux Försäljningsvolymer till uf Försäljningsvolymer till soc Försäljningsvolymer till vof Skriftlig överenskommelse ska finnas med samtliga kunder 100% 96% #Avtalsförsäljning/övrig försäljning *Sjukfrånvaro Andel chefer med utländsk bakgrund 22% Vinstmarginal 6,62% 7,74% 1,68% (Bokslut 2012) #Köptrohet mot ramavtal *Beläggningsgrad *Icke debiterbar tid *Statistik kring resultatparametrar markerade med * kan i dagläget inte redovisas pga brister i funktionerna i HRM-systemet. # Statistik kring resultatparametrar markerade med # kan i dagläget inte redovisas pga att det inte finns något inköpssystem.

146 1 [9] Kommunledningsförvaltningen Referens Agneta Engver-Lindquist Mottagare Kommunstyrelsen Uppföljning av exploateringsverksamheten per den 31 augusti KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl Direkt Mobil E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

147 BOTKYRKA KOMMUN UPPFÖLJNING EXPLOATERING 2 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen Uppföljningen hanterar prognos för aktuellt skede i projektet. Programskedet omfattar kostnader för framtagande av programmet. Detaljplaneskedet omfattar kostnader för att få fram en detaljplan liksom kostnader av föregående programarbete. I genomförandeskedet omfattar budget kostnader och intäkter för hela projektet från program till och med att allmänna anläggningar har byggts ut och marken har sålts. Programarbetet för Hågelby, Eriksberg och Lindhov avslutas som exploateringsprojekt och redovisar ett underskott på 8,3 miljoner kronor. Arbetet med programmet kommer att fortsätta och avslutas i andra former.

148 BOTKYRKA KOMMUN UPPFÖLJNING EXPLOATERING 3 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen Aktiva exploateringsprojekt Budget Prognos Avvikelse Totalt utfall Utfall enligt för detta budget PROGRAMSKEDE kf-beslut skede prognos 9101 Slagsta strand Hallunda Centrum Hågelby-Eriksberg Fittja programarbete bost Hallunda gård DETALJPLANESKEDE 9117 Rotemannen Tumba C ABC-tomten Skårdal Sandstugan Familjeparken Hågelby Vårsta Centrum Rödstu Hage Hotelletablering Hallunda Vårsta/Bremora Hammersta villatomter Rågången villatomter Bergfoten Lövkojan Riksten etapp GENOMFÖRANDESKEDE 9109 Eriksberg kv Hantlangaren Loviseberg Getryggen Koborg Fittjaterrassen/Ängsskolan Torpängen Dynamiten Tullingeberg Östliden - Tullinge C Skjutshållet Tegelstenen T:e Trädgårdsstad etapp Tornbergsskolan Norsborgsdepån Stenbron Vagnslidret Rikstens friluftsstad - etapp Rikstens friluftsstad - etapp Rikstens företagspark Syrisk-ortod. k:an Norsb

149 BOTKYRKA KOMMUN UPPFÖLJNING EXPLOATERING 4 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen Beskrivningar av projekten och kommentarer av avvikelser från budget 9101 Slagsta strand Programarbete som tar fram förutsättningarna för att utveckla en attraktiv stadsdel med bostadsbebyggelse Hantlangaren Lagakraftvunnen detaljplan finns som ger möjlighet att skapa två fastigheter. Förhandlingar pågår med intressenter. Projektet ser ut att ge ett överskott på ca 2 Mkr utöver budget Loviseberg 2 Detaljplan och avtal för utbyggnad av tomter för industri vann laga kraft januari Projektering för utbyggnad av allmänna anläggningar avslutas i september och byggstart planeras till årsskiftet 2012/2013. När försäljningen av fastigheterna är genomförda har projektet gått lika med budget Getryggen Stockholm stad har begärt en planändring så att fritidshusen i området kan avstyckas och säljas. Detaljplanen vann laga kraft under 2011 och den badplats och parkering som finns i området är förvärvad och lagfart erhållen. Projektet har gått med visst underskott (-19 tkr) och avslutas under Koborg (Tuna Gårdsväg ) Detaljplanen för industrimark vid Tuna Gårdsväg antogs De sista två fastigheterna är sålda och tillträds vid årsskiftet. Projektet kommer ge ett positivt netto gentemot budget (+ 845 tkr) Fittjaterrassen Detaljplan för 54 bostäder främst radhus. Detaljplanen van laga kraft under 2011 och utbyggnad av de allmänna anläggningarna pågår. Projektet kommer att gå med ett betydande underskott då delar av både gatu- och parkanläggningen inte bara betjänar detta objekt utan även kommande exploateringar. Dessutom tillhör detta projekt där budget gavs utan intern ränta ( tkr) och anbudet på gatu- och parkentreprenaden överskrider budgeten ( tkr) Rotemannen Detaljplanering för att ge planmässiga försättningar för upplevelsesatsningen i Subtopia i Alby. Samråd kring planförslag skedde våren Oklarheter i hur marken ska utvecklas har lett till större planeringskostnader än normalt. Ett antal ställningstaganden återstår vilket medför att relativt mycket utred-

150 BOTKYRKA KOMMUN UPPFÖLJNING EXPLOATERING 5 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen ningar även återstår innan en färdig detaljplan kan antas. Detaljplanefasen bedöms gå med underskott jämfört budget (- 650 tkr) Centrala Hallunda Programuppdrag för att utveckla området kring Hallunda Centrum. Samråd kring program har genomförts 2008/2009. Projektet innehåller omfattande investeringar i allmänna anläggningar liksom utbyggnad av nya handelsytor, kontor och bostäder. Olika idéstudier pågår för att få ett underlag för ett kommande ramavtal med centrumägaren. Investeringsvolymen för allmänna anläggningar är enligt programförslaget i storleksordningen Mkr Tumba Centrum Detaljplan för utveckling av centrum med handel och bostäder. Utredningsarbete har pågått under flera år då ny centrumägare har övertagit tidigare planuppdrag. Ramavtal har upprättas som reglerar kostnadsansvar och risker. Prognosen för detaljplaneskedet är ett underskott jämfört given budget (.-290 tkr) Hågelby-Eriksberg Program för Hågelby-Eriksberg-Lindhov antogs till sina principiella delar i januari 2011 och bör kunna avslutas. Tilldelade medel överskrids (- 650 tkr) beroende på programområdets storlek och komplexitet vilket har gjort det svårbudgeterat ABC-tomten Detaljplan för utveckling av området kring ABC-husen i Tumba för verksamheter och om möjligt bostäder. Rivning av befintliga hus har genomförts under 2011 och 2012 till lägre kostnad än ursprunglig kalkyl. Projektet bör för att genomföras ge ett visst överskott trots att det belastas av höga kostnader för rivning. En avstämning mot marknaden sker vid markanvisningsprocess som inleds hösten 2012 när slutlig profil för området klargjorts Fittja programarbete bostäder Programarbetet är antaget av kommunfullmäktige varför projektet kan avslutas Prognos nu är att det blir ett underskott (- 340 tkr) 9127 Torpängen Genomförande av detaljplan för 54 villatomter i sydöstra Tumba. Försäljning av tomter kommer att pågå ytterligare några år då efterfrågan är svag. Projektet kommer att gå lika med budget och ger ett betydande överskott efter avdrag för exploateringskostnaderna Dynamiten Genomförande av detaljplan för 20 villatomter i sydvästra Tumba. Försäljning av tomter kommer att pågå ytterligare några år. Projektet ser ut att gå nästan lika med budget då beslut om passivhus för 5 tomter ändrats till lågenergihus som övriga tomter, vilket ger en högre försäljningsintäkt. Totalt ger projektet ett betydande överskott efter avdrag för exploateringskostnaderna.

151 BOTKYRKA KOMMUN UPPFÖLJNING EXPLOATERING 6 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen Skårdal Detaljplan för förtätning i samband med utbyggnad av vatten- och avlopp samt vägar. På grund av dyrare omprojektering, ny utställning av planen samt medräknande av kapitalkostnader (- 190 tkr) överstiger prognosen från budget (- 320 tkr) Tullingeberg Projektet avslutat och slutredovisat Projektet redovisar ett mindre överskott i förhållande till budget (+ 270 tkr) Östliden Genomförande av detaljplan för ca 145 bostäder i flerfamiljshus i Tullinge. Projekteringen av de allmänna anläggningarna inleddes under slutet av Exploatörerna igångsätter hälften av området Projektet kommer att gå med ett litet nettoöverskott. Allmänna anläggningar i områdets första etapp beräknas klara oktober Sandstugan (Uttran Lindhov) Detaljplanearbete pågår nu för att tillskapa bostadsbebyggelse om ca 150 bostäder kring Uttrans sjukhem. Kommunen har träffat ramavtal med de två markägarna i området för att reglera åtaganden under planeringsskedet. Förhandlingar pågår med en tredje intressent om kommunens mark. När ramavtal finns för det mesta av marken bör erhållen budget ge ett överskott Hallunda gård Programarbete som avvaktat markägarens ställningstagande kring försäljning av markområdet. Ingen överenskommelse bedöms vara möjlig i dagsläget. Avvikelsen (- 300 tkr) beror främst på omfattande bearbetning av programförslaget och utdragna förhandlingar med markägaren Familjeparken Hågelby Detaljplan för familjeparkens utbyggnad har antagits. Planprocessen har haft ett omfattande samrådsprocess både med sakägare, kommuninvånare, länsstyrelse och intressent vilket lett till ökade kostnader (- 400 tkr).såväl detaljplan som exploateringsavtal har överklagats varför tidpunkten för att byggstart av allmänna anläggningar är osäker Skjutshållet Detaljplaneändring av bensinmackstomt så att fastigheten kan avstyckas och möjliggöra en etablering av en snabbmatsrestaurang.. Detaljplanen har vunnit laga kraft och arbete pågår nu med att genomföra de åtagande som finns i exploateringsavtalet som finns med AB Svenska Shell. Projektet kommer att gå med ett smärre överskott (+ 160 tkr) Vårsta Centrum Exploateringsavtal finns med centrumägaren som bl.a. innehåller möjligheten till nya bostäder. Underlag för en kommande detaljplan är under utarbetande.

152 BOTKYRKA KOMMUN UPPFÖLJNING EXPLOATERING 7 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen Tegelstenen Detaljplanför villatomter öster om Tegelängsvägen i Slagsta, vann laga kraft den 27 mars 2012 efter avgörande i mark- och miljööverdomstolen. Projektet bedöms gå nästan lika med budget då trycket på tomter i norra Botkyrka verkar vara stort. Prisnivå är dock svårbedömd då tomterna har dålig undergrund Tullinge Trädgårdsstad Detaljplan för ca 80 nytillkommande bostäder främst radhus och villor. Detaljplanen är antagen och lagakraftvunnen utom för ett kvarter som har undantagits från fastställelse. Utbyggnad av allmänna anläggningar pågår. Kommunen har träffat exploateringsavtal med alla exploatörer inom detaljplanen. Dessa avtal reglerar åtaganden och ekonomin. Utgångspunkten har varit att göra underskottet så litet som möjligt men tidigare beslut finns om att kommunen ska stå för ca 50 % av både va och gatukostnaden som är att anse som generalplanekostnader. Kostnadsutvecklingen vid genomförandet har inte varit positiv då Körsbärsparken överskred sin del med drygt 2 mkr beroende på att samordningen med förskolan gav en tidspress och sämre massbalans. Budget erhölls innan beslut om att internräntor skulle ingå vilket gör en ökad kostnad på ca 1,5 mkr, 9153 Tornbergsskolan Utveckling av Tornbergsskolans tomt för äldreboende och bostäder. Rivning av skolan har skett parallellt med planprocessen och den positiva avvikelsen beror på lägre rivningskostnader än kalkylerat. Marken såldes under sommaren Under hösten 2012 påbörjas utbyggnaden av infrastrukturen och området beräknas vara klart 2013/ Norsborgsdepån Laga kraft vunnen detaljplan för att möjliggöra etablering av en depå för tunnelbanevagnar inne i berget under Eriksbergsåsen. Projektet bedöms som helhet att gå med ett nettoöverskott då exploatören står samtliga kostnader och ersätter kommunen för åtkomst av bergrummet och andra markområden Rödstuhage-Björkhaga skola Projektet ligger för tillfället på is Stenbron Lagakraftvunnen plan som medger en lagerbyggnad vid infarten till Eriksberg. En gc-väg ska byggas. Prognos enligt budget Slagsta-Vagnslidret Detaljplan för ca m 2 industrimark för kontor och logistik. Detaljplanen vann lagakraft januari Kommunen har träffat exploateringsavtal med Kilenkrysset AB som gör att projektet kommer att gå med ca 6 mkr i

153 BOTKYRKA KOMMUN UPPFÖLJNING EXPLOATERING 8 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen överskott men deras intressent har hoppat av så osäkerhet råder nu om ett genomförande så att anslutningsavgifterna för va kan debiteras Hotelletablering i Hallunda Detaljplan för hotelletablering i Hallunda är nu ute på samråd. Kommunen svarar för att ta fram planhandlingar och står även viss risk för plankostnaderna inledningsvis. Kommunen kommer att få ersättning för marken utifrån den byggrätt som planen kan innehålla. Kommunen avser att, till exploatören, med äganderätt överlåta markområdet till en prisnivå enligt ramavtalet. I planområdet ingår även fastigheten direkt söder om hotelltomten, idag bebyggd med en OKQ8-mack, i syfte att möjliggöra restaurantverksamhet i området. Exploatören förutsätts skriva under ramavtal för att denna del av projektet ska genomföras. Ramavtalet reglerar kostnader för planering och eventuella åtgärder av allmänna anläggningar. Prognosen för detaljplaneskedet ligger lika med budget Bremora Kommunen och Botkyrkabyggen har träffat ramavtal för planändring och utveckling av nya byggrätter för bostäder inom Bremora. Planarbetet har försenats då Botkyrkabyggen fortfarande studerar alternativa möjligheter till utbyggnad. Samråd planeras tidigast till årsskiftet 2012/ Hammersta Projektet avser planläggning för friliggande villabostäder och eventuellt gruppboenden i södra Norsborg. Området ligger precis intill det område som den nya tunnelbanedepån i Norsborg ska byggas ut, vilket leder till att detta projekt beräknas vara färdigt Projektet bedöms ge ett överskott efter försäljning, när kostnader för iordningsställande av gator och va dragits av. Erhållen budget för detaljplaneskedet ser ut att hålla Rågången Projektet avser planläggning för friliggande villabebyggelse i Södra Alby, inom ett befintligt radhusområde. Projektet bedöms ge ett överskott efter försäljning, när kostnader för iordningsställande av gator och va dragits av. Erhållen budget för detaljplaneskedet ser ut att hålla Bergfoten Projektet avser planläggning för ungdomsbostäder. Detaljplanen är ute på samråd. Ännu är enbart tidiga uppskattningar om kostnader och intäkter gjorda men de tidiga analyserna pekar på att projektet ger ett litet ekonomiskt underskott. Dock ska tomten upplåtas med tomträtt vilket innebär att kommunen får årliga intäkter som bör täcka underskottet Tornet 1 (Lövkojan) Projektet avser utbyggnad av ett mindre antal villatomter i detaljplanen ingår även ett gruppboende. Detaljplanen är antagen och utbyggnad av allmänna anläggningar beräknas kunna påbörjas under Projektet pekar på ett positivt netto.

154 BOTKYRKA KOMMUN UPPFÖLJNING EXPLOATERING 9 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen Riksten etapp 4 Just påbörjat planarbete för området som beräknas innehåll ca 200 bostäder och en förskola. Prognosen är enligt budget Riksten etapp 3 Genomförande av detaljplan för bostäder och skola pågår och infrastrukturen runt skolan ska vara genomförd senast augusti Kommande utbyggnad är beroende av bullerskydd längs Grödingebanan. Prognosen bedöms överskrida budget (- 200 tkr) Riksten etapp 2 Projektet innehåller totalt ca 350 bostäder med blandand upplåtelse. All mark är såld till olika byggherrar. Merparten av infrastruktur är genomförd och beräknas slutföras under Kostnad för en överföringsledning ( tkr) var ej med i budgeten och med hänsyn till ändrade standardkrav (- 500 tkr) vid utbyggnad i anslutning till Tullinge vattentäkts skyddsområde så ha kostnaden för VA-utbyggnad ökat vilket ger ett underskott ( tkr) 9187 Rikstens företagspark Planuppdrag med syfte att utveckla byggrätter för verksamhetslokaler på mark nordost om Rikstens friluftsstad. Program för hela företagsparken antogs Detaljplan 1 har varit ute på utställning och har avvaktat antagande då avtal ännu inte kunnat träffas med berörda markägare. På grund av att för lång tid har gått sedan utställningstillfället krävs troligen en ny utställning innan antagandet. Projektet omfattar stora väginvesteringar. Rullstensvägen om 22,5 miljoner kronor slutredovisades I projektet ingår också ombyggnad av Pålamalmsvägen för i storleksordningen 15 miljoner kronor, för att förbättra trafiksäkerhet och frigöra mark för exploatering. Den första detaljplanen kommer inte att ge intäkter för att täcka uträtning av Pålamalmsvägen utan förutsätter en fortsatt planläggning av området som helhet. Avvikelsen från fastlagd budget (- 400 tkr) beror dels på utdragen process för markförvärv och att detaljplan 1 troligen behöver ställas ut på nytt Syrisk- ortodoxa kyrkan, Norsborg Projektet gör det möjligt att bygga samlingslokaler i anslutning till kyrkan. Församlingen har avbrutit projekteringen av kostnadsskäl men kommunen har fått full betalning för fastigheten under När byggnationen är avslutad skall kommunen uppföra nytt stängsel kring fastigheten. Projektet ger ett mindre överskott.

155 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:416 Projektbeskrivning för Botkyrka kommuns äldreplan - Tryggt att åldras i Botkyrka (KS/2012:416) Beslut Kommunstyrelsen antar projektbeskrivningen och uppdrar åt vård- och omsorgsförvaltningen att samordna arbetet med äldreplanen. Sammanfattning Syftet med att ta fram en äldreplan är att skapa trygghet för Botkyrkas invånare genom att informera om kommunens verksamheter och framtida planer för äldre (gruppen +65). Då flera av kommunens förvaltningar driver verksamhet som direkt eller indirekt riktas till målgruppen +65 är det viktigt att kommunen tar ett samlat grepp om äldrefrågan och arbetar fram en gemensam strategi. Det kan exempelvis handla om rekrytering av personal från gymnasieskolan, boendeoch tillgänglighetsfrågor, teknikfrågor, stimulansfrågor samt sociala och kulturella frågor. För att nå framgång i det strategiska arbetet som rör äldreområdet bör därför inte planen bara vara en angelägenhet för vård- och omsorgsnämnden och dess förvaltning utan också för övriga nämnder och förvaltningar. Äldre människors behov är och bör vara en fråga för hela kommunen.

156 TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2011:168 Referens Emma Åberg Mottagare Kommunstyrelsen Projektbeskrivning för Botkyrka kommuns äldreplan Tryggt att åldras i Botkyrka Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar projektbeskrivningen och uppdrar åt vård- och omsorgsförvaltningen att samordna arbetet med äldreplanen. Sammanfattning Syftet med att ta fram en äldreplan är att skapa trygghet för Botkyrkas invånare genom att informera om kommunens verksamheter och framtida planer för äldre (gruppen +65). Då flera av kommunens förvaltningar driver verksamhet som direkt eller indirekt riktas till målgruppen +65 är det viktigt att kommunen tar ett samlat grepp om äldrefrågan och arbetar fram en gemensam strategi. Det kan exempelvis handla om rekrytering av personal från gymnasieskolan, boendeoch tillgänglighetsfrågor, teknikfrågor, stimulansfrågor samt sociala och kulturella frågor. För att nå framgång i det strategiska arbetet som rör äldreområdet bör därför inte planen bara vara en angelägenhet för vård- och omsorgsnämnden och dess förvaltning utan också för övriga nämnder och förvaltningar. Äldre människors behov är och bör vara en fråga för hela kommunen. Ärendet Vård- och omsorgsförvaltningen har berett ärendet. Syfte med en äldreplan Syftet med att ta fram en äldreplan är att skapa trygghet för Botkyrkas invånare genom att informera om kommunens verksamheter och framtida planer för äldre (gruppen +65). Då flera av kommunens förvaltningar driver verksamhet som direkt eller indirekt riktas till målgruppen +65 är det viktigt att kommunen tar ett samlat Vård- och omsorgsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post emma.aberg@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

157 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[5] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2011:168 grepp om äldrefrågan och arbetar fram en gemensam strategi. Det kan exempelvis handla om rekrytering av personal från gymnasieskolan, boendeoch tillgänglighetsfrågor, teknikfrågor, stimulansfrågor samt sociala och kulturella frågor. För att nå framgång i det strategiska arbetet som rör äldreområdet bör därför inte planen bara vara en angelägenhet för vård- och omsorgsnämnden och dess förvaltning utan också för övriga nämnder och förvaltningar. Äldre människors behov är och bör vara en fråga för hela kommunen. Bakgrund Andelen äldre i Botkyrka blir allt större, idag är 13 procent av befolkningen över 65, år 2020 kan vi förvänta oss att andelen stigit till drygt 15 procent, en ökning med 1300 personer. Utvecklingen medför ett ökat tryck på kommunen och ett ökat behov av att samordna kommunens arbete och resurser. Det blir ännu viktigare att tydliggöra var och ens ansvar och att ha en plan för hur vi tillsammans ska kunna tillgodose brukare och medborgares behov. För att skapa trygghet är det viktigt att som privatperson kunna planera framåt och att ha rimliga förväntningar på vad framtiden kan tänkas ge. Tanken med att ta fram en äldreplan är att i en samlad skrift kunna informera om vad kommunen som helhet har att erbjuda sina kommunmedborgare idag och i framtiden och att tydliggöra kommunens ansvar. I ett första skede var planen tänkt att utgå från vård- och omsorgsförvaltningens uppdrag men det stod tidigt klart att många av de frågor planen skulle komma att behandla även drivs av andra förvaltningar. Vid en genomgång av andra kommuners äldreplaner visade det sig även att ett flertal kommuner av den anledningen valt att göra äldreplanen till ett kommunövergripande dokument. En viktig del av äldreplanen är att även involvera Botkyrkas olika intresseorganisationer i dess framtagande. Förhoppningen är att på så sätt öka samarbetet de båda parterna emellan och dra nytta av organisationernas existens istället för att ta över deras ansvar/konkurrera med dem. Nyttomål Målet med projektet är att tillsammans enas kring en gemensam äldreplan som kan gälla för hela kommunen. Planen förväntas öka medborgarnas trygghet medan dess framtagande förväntas förbättra samarbetet kring äldrefrågor förvaltningarna emellan och skapa positiva synergieffekter för kommunen som helhet.

158 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[5] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2011:168 Projektresultat Få en tydlig plan att kunna följa framöver vilket ger en långsiktighet i äldrefrågorna. Ett sätt att följa upp planen och mäta om den fått effekt på den äldre befolkningens upplevelse av trygghet kan vara genom Medborgarundersökningen. Målet kan exempelvis vara att andelen positiva svar på frågan Upplever du att det är tryggt att åldras i Botkyrka? ökar. Ett annat sätt att mäta om framtagandet av planen varit positiv för Botkyrkas invånare är genom att se om andelen nöjda brukare i vård- och omsorgsförvaltningens brukarundersökning ökar. Processen med äldreplanen förväntas även påverka framtida styrdokument inom olika förvaltningar. Omfattning och avgränsning Planen riktar sig till medborgare i Botkyrka kommun och är tänkt att vara en långsiktig satsning som sträcker sig från år 2013 till år Men förhoppningen med planen är även att ge kommunens medarbetare värdefull information om verksamheten och i större utsträckning kunna att sätta denna i ett sammanhang. Planen avgränsas till att informera om kommunens verksamheter, aktiviteter och kommande planer för gruppen 65+. Organisation, ansvar och befogenheter Det är viktigt att skapa delaktighet kring äldreplanen såväl bland förvaltningar och nämnder som bland intresseorganisationer. Vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar för att bereda planen fram till beslut. Organisationen kring framtagandet av äldreplanen föreslås därför bestå av två styrgrupper en politisk och en bestående av tjänstemän, en projektgrupp bestående av förvaltningsrepresentanter, samt två referensgrupper i form av olika pensionärsorganisationer. Följande förvaltningar bör vara representerade i projektgruppen: Vård- och omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Socialförvaltningen

159 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[5] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2011:168 Styrgrupper En styrgrupp bestående av representanter från Vård- och omsorgsförvaltningen har utsetts. Denna består av förvaltningschef, äldreomsorgschef och myndighetschef samt äldreplanens projektledare. Styrgruppen har det yttersta ansvaret för äldreplanen. En politisk styrgrupp bestående av nämndrepresentanter för de nämnder som berörs av planen tillsätts. Vård- och omsorgsnämndens ordförande ansvarar för att formera en parlamentarisk styrgrupp. Projektgrupp En projektledare från vård- och omsorgsförvaltningen utses, med ansvar för att hålla ihop arbetet, sammankalla projektgruppen, informera styrgrupperna och att formulera äldreplanen skriftligt. För att äldreplanen ska bli kommunövergripande och en gemensam strategi för alla förvaltningar som har verksamhet riktad till den äldre befolkningen eller som på ett eller annat sätt påverkar denna målgrupp är det viktigt att alla parter är delaktiga i framtagandet av planen. Representanter från dessa förvaltningar bör därför utgöra äldreplanens projektgrupp. För att arbetet ska löpa på smidigt är det viktigt att representanterna har viss befogenhet att fatta beslut och att de känner till den egna förvaltningens verksamhet väl. Varje förvaltning ansvarar för att utse en representant som uppfyller dessa kriterier och som fungerar som förvaltningens kontaktperson i kontakten med projektledaren. Förslagsvis inleds projektet med att alla i projektgruppen träffas och diskuterar fritt på vilket sätt de arbetar mot målgruppen så att gruppen tillsammans kan lägga upp arbetet. Därefter kommer projektgruppen att sammanträda i olika konstellationer beroende på vilken fråga som diskuteras och vid behov ta in tillfälliga medlemmar i gruppen för spetskunskap. Referensgrupper För att öka delaktigheten i framtagandet av planen vill projektet inhämta synpunkter från berörda intresseorganisationer och från Kommunala pensionärsrådet (KPR). KPR bör därför fungera som referensgrupp. Även andra intresseorganisationer med intresse för äldrefrågor bör tillsammans utgöra en referensgrupp.

160 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[5] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2011:168 I ett tidigt skede skickar projektledaren ut information om arbetet med äldreplanen till samtliga intresseorganisationer med koppling till äldrefrågor. Organisationerna erbjuds samtidigt att ingå i en referensgrupp för äldreplanen. Beskrivning av genomförandet Arbetet bör inledas med en relativt fri diskussion om hur var och en av förvaltningarna arbetar mot eller på något sätt har samröre med målgruppen. Vid detta möte bör det kommande arbetet kunna läggas upp och ett skelett till arbetsplan tas fram som presenteras för tjänstemannastyrgruppen. Punkt för punkt avhandlas av projektgruppen vars deltagare kommer att variera beroende på frågans natur. Mellan mötestillfällena ansvarar projektledaren för att sammanställa resultatet av träffarna i det som kommer att bli äldreplanen och att rapportera vidare till de båda styrgrupperna. Efter hand som äldreplanen börjar ta form förs diskussion med referensgrupperna. Målet är att kommunfullmäktige ska ta beslut i frågan i början på Kommunikationsplan Styrgruppen återkommer om huruvida vi ska låta äldreplanen gå ut på remiss. Tids- och aktivitetsplan Äldreplanen ska vara färdig under det första kvartalet av Projektbudget Varje förvaltning står för sina resurser i form av personal. Anne Saaristo Vård- och omsorgschef

161 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:417 Tumba tennisklubb och tennisanläggningen Pelletäppan (KS/2012:417) Beslut Kommunstyrelsen beslutar att hantera den uppkomna situationen i enlighet med kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad Sammanfattning Stängningen av anläggningen Pelletäppan har inneburit att Tumba tennisklubb har tappat merparten av sina intäkter. Det innebär att föreningen för närvarande inte kan fullfölja de åtaganden man har gentemot banken och kommunen. Med anledning av den uppkomna situationen finns det ett behov av att få ett beslut kring den fortsatta hanteringen av frågan från kommunens sida. Anledningen till detta är i första hand att följande frågor behöver klarläggas: 1) Hantering av kommunens fordran och det lån som kommunen gått i borgen för. 2) Vem ska ta ansvar för den aktuella tennishallen? 3) Hur ska kommunen eventuellt medverka till att föreningen ska kunna fortsätta att bedriva tennisverksamhet? Kommunledningsförvaltningen har följande förslag till fortsatt hantering av situationen: I avvaktan på att förutsättningarna för föreningens fortsatta tennisverksamhet på anläggningen vid Pelletäppan klargörs ska kommunen varken driva några krav på föreningen eller skriva av den fordran som uppstått med anledning av att borgensåtaganden fullföljs. Vi bör på liknande sätt hantera den fordran kommunen har på föreningen för det lån som kommunen lämnat. Kommunen bör skyndsamt ha en dialog med föreningen kring löpande kostnader för anläggningen som t.ex. försäkringskostnader.

162 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:417 Kommunen och föreningen ska gemensamt se på möjligheterna att skapa förutsättningar för fortsatt tennisverksamhet på i första hand nuvarande anläggning på Pelletäppan. Frågan om kommunens fordran på föreningen kopplat till nuvarande anläggning bör diskuteras i samband med en eventuell ny anläggning utifrån föreningens ekonomiska förutsättningar. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

163 TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2012:417 Referens Niclas Johansson Mottagare Kommunstyrelsen Fortsatt hantering av den uppkomna situationen för Tumba Tennisklubb och tennisanläggningen Pelletäppan Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att hantera den uppkomna situationen i enlighet med denna tjänsteskrivelse. Sammanfattning Stängningen av anläggningen Pelletäppan har inneburit att föreningen har tappat merparten av sina intäkter. Det innebär att föreningen för närvarande inte kan fullfölja de åtaganden man har gentemot banken och kommunen. Med anledning av den uppkomna situationen finns det ett behov av att få ett beslut kring den fortsatta hanteringen av frågan från kommunens sida. Anledningen till detta är i första hand att följande frågor behöver klarläggas: Hantering av kommunens fordran och det lån som kommunen gått i borgen för. Vem ska ta ansvar för den aktuella tennishallen? Hur ska kommunen eventuellt medverka till att föreningen ska kunna fortsätta att bedriva tennisverksamhet? Kommunledningsförvaltningen har följande förslag till fortsatt hantering av situationen: I avvaktan på att förutsättningarna för föreningens fortsatta tennisverksamhet på anläggningen vid Pelletäppan klargörs ska kommunen varken driva några krav på föreningen eller skriva av den fordran som uppstått med anledning av att borgensåtaganden fullföljs. Vi bör på liknande sätt hantera den fordran kommunen har på föreningen för det lån som kommunen lämnat. Kommunen bör skyndsamt ha en dialog med föreningen kring löpande kostnader för anläggningen som t.ex. försäkringskostnader. Kommunen och föreningen ska gemensamt se på möjligheterna att skapa förutsättningar för fortsatt tennisverksamhet på i första hand nuvarande anläggning på Pelletäppan. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post niclas.johansson2@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

164 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2012:417 Frågan om kommunens fordran på föreningen kopplat till nuvarande anläggning bör diskuteras i samband med en eventuell ny anläggning utifrån föreningens ekonomiska förutsättningar. Bakgrund Botkyrka kommun har på olika sätt under åren stöttat Tumba Tennisklubb när det gäller tennisanläggningen Pelletäppan. Föreningen har i olika omgångar gjort upprustningar av anläggningen för vilka kommunen gått i borgen eller lämnat lån. För cirka två år sedan kontaktades kommunen av föreningen då man återigen konstaterat att anläggningen behövde rustas upp på grund av fuktproblem i omklädningsutrymmena och inläckage av vatten genom tältduken på vissa banor. Som ett led i de diskussioner som varit mellan kommunen och föreningen gjordes en besiktning av anläggningen vintern Det framkom då att anläggningen var i ett mycket dåligt skick och skulle kräva en kraftig upprustning. Mot den bakgrunden har föreningen och kommunen kommit fram till att anläggningen måste stängas av säkerhetsskäl. Det innebär att föreningen har tappat merparten av sina intäkter, även om viss ungdomsverksamhet fortfarande bedrivs i Alfa Lavals tennisanläggning och i Tumba sporthall. Föreningen har i dagsläget lån med kommunal borgen som uppgår till 4,6 miljoner kronor. Därutöver har kommunen också lämnat ett lån direkt till föreningen som för närvarande uppgår till cirka kronor. Föreningen har skött sina betalningar av räntor och amorteringar, men man kan konstatera att storleken på amorteringarna har varit långt ifrån tillräcklig för att betala tillbaka lånen under anläggningens livslängd. För föreningen innebär stängningen av Pelletäppan att man för närvarande inte kan fullfölja de åtaganden man har gentemot banken och kommunen. Kommunen är formellt sett ägare till anläggningen då föreningen genom en så kallad säkerhetsöverlåtelse överfört ägandet till kommunen som säkerhet för de lån som kommunen gått i borgen för. Föreningen har dock haft det fulla ansvaret för att sköta och underhålla anläggningen samt att svara för räntor och amorteringar på de lån som funnits. Frågor kring den fortsatta hanteringen av situation Med anledning av den uppkomna situationen finns det ett behov av att få ett beslut kring den fortsatta hanteringen av frågan från kommunens sida. Anledningen till detta är i första hand att följande frågor behöver klarläggas: Hantering av kommunens fordran och det lån som kommunen gått i borgen för. Vem ska ta ansvar för den aktuella tennishallen?

165 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2012:417 Hur ska kommunen eventuellt medverka till att föreningen ska kunna fortsätta att bedriva tennisverksamhet? Hantering av kommunens fordran på föreningen och banklånet Nästa betalning av räntor och amorteringar för kommunens lån ska ske vid månadsskiftet september-oktober. Kommer inte föreningen att betala vid detta tillfälle ska vi enlig gällande regelverk kräva föreningen och lämna fordran till inkasso, alternativt komma överens om en avbetalningsplan. En avbetalningsplan är inte relevant under nuvarande förutsättningar och därmed återstår att skicka ärendet till inkasso. Att hantera föreningen på ett annat sätt förutsätter enligt vår uppfattning någon form av medgivande/beslut från kommunstyrelsen. Motsvarande resonemang gäller de lån som föreningen har hos Swedbank som kommunen har gått i borgen för. Skulden uppgick vid halvårsskiftet till 4,6 miljoner kronor. Om föreningen inte betalar räntor och amorteringar kommer Swedbank att rikta sina krav till kommunen och de har också rätt att säga upp lånet. Banken är väl medveten om situationen. Från kommunledningsförvaltningens vill vi ha någon form av riktlinjer från kommunstyrelsen för hur vi ska hantera den uppkomna situationen. Eventuellt kommer banken att kräva att kommunen tar över eller löser lånet. Då har vi inget val och tvingas överta skulden från föreningen. I denna situation övergår bankens fordran på föreningen till kommunen. Kommunen skulle även i detta fall normalt kräva föreningen på detta belopp eller komma överens om en avbetalningsplan. I dagsläget är kommunen formellt ägare till anläggningen och dessutom till marken. Om anläggningen rivs skulle marken kunna användas till bostadsbebyggelse. Detta skulle frigöra kapital som i princip skulle täcka den förlust som uppstått för kommunen genom den uppkomna situationen. Vem ska ta ansvar för den aktuella tennishallen? Den uppgörelse som gällt mellan kommunen och föreningen har byggt på att föreningen har haft ansvaret för drift och skötsel av anläggningen. Det har nu uppstått en diskussion kring vem som ska försäkra anläggningen. För kommunen finns det enligt vår uppfattning ingen primärt intresse av att anläggningen hålls försäkrad. Med nuvarande oklarheter kring framtiden finns det inte heller något intresse för föreningen att hålla anläggningen försäkrad. Om kommunen och föreningen kan komma överens om en fortsatt verksamhet på Pelletäppan kan det dock finnas ett intresse av att hålla anläggningen försäkrad.

166 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2012:417 Hur ska kommunen eventuellt medverka till att föreningen ska kunna fortsätta att bedriva tennisverksamhet? Som vi har uppfattat det finns det en önskan från den politiska majoriteten att ge förutsättningar för föreningen att fortsätta bedriva verksamhet. Det första ställningstagandet som måste ske är om föreningen ska fortsätta att hyra in sig i olika anläggningar eller få tillgång till en egen anläggning. Om föreningen ska få tillgång till en egen anläggning uppstår en rad frågor: Har föreningen ett intresse av att bevara en tennisanläggning på Pelletäppan? Vilka ekonomiska möjligheter har föreningen att klara av kostnaderna för en ny anläggning? Ska kommunen äga anläggningen och hyra ut den till föreningen eller ska föreningen äga anläggningen? Vilka ekonomiska risker är kommunen villig att ta? Kan föreningen klara kapitalkostnader för både nuvarande skulder och de som uppstår för en ny anläggning eller är kommunen beredd att skriva av hela eller delar av den fordran som kommunen har på föreningen? Utifrån rent ekonomiska utgångspunkter är vår bedömning att om föreningen ska ha tillgång till en egen anläggning är alla andra alternativ än en upprustning av Pelletäppan en dyrare lösning för föreningen och kommunen. Kostnaden för en ny anläggning kommer enligt vår uppfattning i alla lägen bli dyrare än att utnyttja det som går att utnyttja av den befintliga anläggningen på Pelletäppan. Enligt kultur och fritidsförvaltningens framtagna konsultrapport behöver såväl befintlig tältduk som bärkonstruktionen bytas ut. Någon noggrann kostnadsbedömning har inte gjorts, men man har hämtat in kostnadsuppskattningar från olika leverantörer för att sätta upp en ny tältanläggning. En grov bedömning är att totalkostnaden sannolikt hamnar någonstans mellan 3 och 6 miljoner kronor. Från kommunledningsförvaltningens sida menar vi att det finns en viktig poäng med att föreningen deltar aktivt i genomförandet av ett sådant projekt, oavsett vem som till slut ska äga anläggningen. Föreningen måste vara med och ta fram kalkyler och underlag för att genomföra ett tältbyte. Det är också viktigt att föreningen själva gör en bedömning av vad de klarar av rent ekonomiskt. Utgångspunkten från kommunens sida bör vara att föreningen i framtiden måste kunna bära såväl drifts- som kapitalkostnader för en ny anläggning. Därutöver bör man enligt vår uppfattning även pröva om föreningen kan bära hela eller delar av den nuvarande skulden. Att skriva av hela eller delar av den nuvarande skulden kan komma att uppfattas som en orättvisa gentemot andra föreningar. Det finns också en risk

167 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2012:417 att det får en prejudicerande effekt i andra sammanhang där kommunen gått i borgen för föreningar. Vi kan också konstatera att det finns ett behov av att klargöra hur kommunen ska se på hur anläggningar för olika idrottsaktiviteter ska finansieras i framtiden. Här finns en skillnad i behandling mellan olika idrotter och också hur vi tänker. Vi borde mot den bakgrunden fundera på om det är möjligt att ha någon genomtänkt handlingslinje i hur olika anläggningar ska finansieras och hur vi ska se på föreningslivets eget ansvar i dessa frågor. Förslag till fortsatt hantering av situation I avvaktan på att förutsättningarna för föreningens fortsatta tennisverksamhet på anläggningen vid Pelletäppan klargörs ska kommunen varken driva några krav på föreningen eller skriva av den fordran som uppstått med anledning av att borgensåtaganden fullföljs. Vi bör på liknande sätt hantera den fordran kommunen har på föreningen för det lån som kommunen lämnat Kommunen bör skyndsamt ha en dialog med föreningen kring löpande kostnader för anläggningen som t.ex. försäkringskostnader. Kommunen och föreningen ska gemensamt se på möjligheterna att skapa förutsättningar för fortsatt tennisverksamhet på i första hand nuvarande anläggning på Pelletäppan. Frågan om kommunens fordran på föreningen kopplat till nuvarande anläggning bör diskuteras i samband med en eventuell ny anläggning utifrån föreningens ekonomiska förutsättningar Åsa Ratcovich Kommundirektör Niclas Johansson Ekonomichef Expedieras till Kultur- och fritidsförvaltningen.

168 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:201 Rekommendation - BUS-överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (KS/2012:201) Beslut Kommunstyrelsen godkänner förslaget till BUS-överenskommelse. Sammanfattning Stockholms läns landsting samt kommunerna har fått i uppdrag av Kommunförbundet Stockholms län (presidiegruppen) att ta fram en överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd den så kallade BUS-överenskommelsen. BUS-överenskommelsen ska i huvudsak vara stöd till ledningen och cheferna inom kommunernas och landstingets förvaltningar och verksamheter. Den tydliggör framför allt: Gemensamma utgångspunkter för samverkan Chefernas ansvar för en fungerande samverkan Strukturer för samverkan på lokal och regional nivå, mellan såväl politiker som tjänstemän Uppföljning av samverkan på lokal och regional nivå. Kommunförbundet Stockholms län önskar få kommunernas ställningstaganden till BUS-överenskommelsen. Kommunledningsförvaltningen har fått besked från socialförvaltningen samt utbildningsförvaltningen att förvaltningarna inte har några synpunkter på förslaget till BUS-överenskommelse.

169

170

171

172

173

174

175

176

177

178

179

180

181

182

183

184

185

186

187

188

189

190

191

192

193

194

195

196

197

198 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:413 Projekt tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet om miljonprogrammets förnyelse - godkännande att vara medsökande (KS/2012:413) Beslut Kommunstyrelsen godkänner att Botkyrka kommun är medsökande i IVL Svenska miljöinstitutets projektansökan till Formas och Vinnova i syfte att genomföra ett treårigt utvecklingsprojekt om miljonprogrammets förnyelse. Sammanfattning IVL Svenska Miljöinstitutet har ansökt om bidrag till ett större svensk-finskt hållbarhetsprojekt som ska pågå i tre år. IVL vill förlägga det konkreta genomförandet till Alby och önskar få Botkyrka kommun som medsökande och medfinansiär. Kommunens medfinansiering avser egna arbetsinsatser, på normalt sätt för den här typen av EU-projekt. Insatsen uppgår till 1,8 miljoner kronor fördelat på tre år och på arbetsinsatser inom hela kommunkoncernen. Projektet ska resultera i konkreta åtgärder i Alby, framtagna genom en metod med dialog med och deltagande av boende och verksamma i Alby. Hur ett sådant projekt blir upplagt och genomfört kommer att avgöras i ett senare skede, om projektansökan blir beviljad och i så fall på vilka villkor. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Klimat- och planeringsberedningen har behandlat ärendet , 36.

199 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Klimat- och planeringsberedningen DnrKS/2012: Samarbete med IVL - Svenska miljöinstitutet kring förnyelse av miljonprogrammet (KS/2012:413) Klimat- och planeringsberedningen har fått muntlig information om samarbete med IVL - Svenska miljöinstitutet kring förnyelse av miljonprogrammet. Klimat- och planeringsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner att Botkyrka kommun är medsökande i IVL Svenska miljöinstitutets projektansökan till Formas och Vinnova i syfte att genomföra ett treårigt utvecklingsprojekt om miljonprogrammets förnyelse.

200 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2012:413 Referens Lars Olson Mottagare Kommunstyrelsen Projekt tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet om miljonprogrammets förnyelse godkännande att vara medsökande Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner att Botkyrka kommun är medsökande i IVL Svenska miljöinstitutets projektansökan till Formas och Vinnova i syfte att genomföra ett treårigt utvecklingsprojekt om miljonprogrammets förnyelse. Sammanfattning IVL Svenska Miljöinstitutet har ansökt om bidrag till ett större svensk-finskt hållbarhetsprojekt, som ska pågå i tre år. IVL vill förlägga det konkreta genomförandet till Alby och önskar få Botkyrka kommun som medsökande och medfinansiär. Kommunens medfinansiering avser eget arbetsinsatser, på normalt sätt för den här typen av EU-projekt. Insatsen uppgår 1.8 Mkr fördelat på tre år och på arbetsinsatser inom hela kommunkoncernen. Projektet ska resultera i konkreta åtgärder i Alby, framtagna genom en metod med dialog med och deltagande av boende och verksamma i Alby. Hur ett sådant projekt blir upplagt och genomfört kommer att avgöras i ett senare skede, om projektansökan blir beviljad och i så fall på vilka villkor. Bakgrund I programmet Urban Europe fokuserar EU på att ta fram lösningar på de stora utmaningar Europas städer står inför. Det främsta syfte med Urban Europe är att: Omvandla stadsområden till centrum för innovation och teknik Realisera miljövänliga och intelligenta transport- och logistiksystem inom och mellan städer. Säkerställa social sammanhållning och integration Minska det ekologiska fotavtrycket och förbättra klimatneutralitet IVL Svenska Miljöinstitutet har i dagarna ansökt om bidrag till ett större svensk-finskt hållbarhetsprojekt, som ska pågå i tre år. IVL vill förlägga det Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post lars.olson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

201 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2012:413 konkreta genomförandet till Alby och önskar få Botkyrka som medsökande och medfinansiär genom arbetsinsatser, på normalt sätt för den här typen av EU-projekt. Urban Europe är en utlysning som finansieras av 6 europeiska länder (Vinnova/Formas i Sverige). Utlysningen fokuserar på hållbar utveckling i bred bemärkelse. Projektet kommer att fokusera på att utveckla och testa Urban living labs, det vill säga en metod där att användare och boende aktivt ska delta och påverka projektet. Projektidén bygger på ett deltagande i Sverige (IVL Svenska Miljöinstitutet och Botkyrka kommun) samt Finland (VTT och Riihimäki kommun). Det ska resultera 1-3 konkreta åtgärder, till exempel klimatanpassning, avfallshantering eller energieffektivisering. Utgångspunkten är att uppnå bättre resultat, både i teknisk upprustning och i social inkludering, genom att användare och boende deltar i hela processen. Projektet kommer att utvärderas och tanken är att detta koncept sedan ska kunna användas i större skala i Sverige/Finland och Europa i stort. Ansökan sker genom ett omfattande dokumentet på engelska och det bifogas därför inte den här skrivelsen, men finns tillgänglig hos kommunledningsförvaltningen. Botkyrkas medverkan innebär deltagande med arbetstimmar, i en omfattning som motsvarar ca 1.8 Mkr fördelat över tre år och fördelat inom kommunkoncernen. Vår bedömning är att detta kan klaras inom ramen för det arbete som behöver genomföras inom ramen för utveckling och genomförande av utvecklingsprogrammet för Alby, den nya stadsbyggnadsidén som samhällsbyggnadsnämnden nu tar fram och i fortsatt upprustning av bebyggelse och allmänna anläggningar. Metoden att engagera medborgarna i det som ska bli konkreta projekt är en bra fortsättning av de dialogprocesser som redan genomförts. Hur ett arbetsupplägg kan komma att se ut återkommer kommunledningsförvaltningen till, om projektansökan blir beviljad och i så fall på vilka villkor. Åsa Ratcovich kommundirektör Expedieras till IVL Lars Olson planeringschef

202 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:358 Svar på remiss - Konsumenten i centrum - ett framtida konsumentstöd (SOU 2012:43) (KS/2012:358) Beslut Kommunstyrelsen överlämnar serviceförvaltningens tjänsteskrivelse som kommunens yttrande över remissen Konsumenten i centrum ett framtida konsumentstöd (SOU 2012:358). Sammanfattning Förslaget att Konsumentverket ska vägleda enskilda konsumenter är positivt och därmed säkerställs en lägsta nivå för direktrådgivning till enskilda över hela landet. För kommuner med konsumentvägledning frigörs resurser som skulle kunna användas för det förebyggande uppsökande arbetet. Konsumentverkets first-line support är dock att ses som ett komplement till den kommunala konsumentverksamheten och skillnaderna mellan vilken service olika kommuner erbjuder sina invånare riskerar att bestå. För att säkerställa ett likvärdigt konsumentstöd skulle Konsumentverket behöva mer resurser för sin direktrådgivning med representanter på lokal eller regional nivå samt ett ansvar även för den uppsökande verksamheten på lokal nivå. Alternativet vore att utnyttja den lokala förankring som redan finns i den kommunala konsumentverksamheten och som incitament till kommunerna erbjuda ett statligt stöd liknande det som erbjuds kommuner med energi- och klimatrådgivning. Konsumentrådgivaren vid serviceförvaltningen har yttrat sig över remissen i tjänsteskrivelse

203 TJÄNSTESKRIVELSE 1 [3] Serviceförvaltningen Kontaktcenter, konsumentrådgivare Dnr KS/2012:358 Referens Maria Lindqvist Konsumenten i centrum ett framtida konsumentstöd Konsumentrådgivaren har fått i uppdrag av kommunledningsförvaltningen att yttra sig över remissen Konsumenten i centrum ett framtida konsumentstöd (SOU 2012:358). Sammanfattning Förslaget att Konsumentverket ska vägleda enskilda konsumenter är positivt och därmed säkerställs en lägsta nivå för direktrådgivning till enskilda över hela landet. För kommuner med konsumentvägledning frigörs resurser som skulle kunna användas för det förebyggande uppsökande arbetet. Konsumentverkets first-line support är dock att ses som ett komplement till den kommunala konsumentverksamheten och skillnaderna mellan vilken service olika kommuner erbjuder sina invånare riskerar att bestå. För att säkerställa ett likvärdigt konsumentstöd skulle Konsumentverket behöva mer resurser för sin direktrådgivning med representanter på lokal eller regional nivå samt ett ansvar även för den uppsökande verksamheten på lokal nivå. Alternativet vore att utnyttja den lokala förankring som redan finns i den kommunala konsumentverksamheten och som incitament till kommunerna erbjuda ett statligt stöd liknande det som erbjuds kommuner med energi- och klimatrådgivning. En it-baserad tjänst för det oberoende konsumentstödet Utredningen föreslår att webbaserad information från olika aktörer sammanställs i en it-baserad tjänst för konsumentfrågor som samordnas av Konsumentverket med hjälp av ett rådgivande organ med representanter från myndigheter, konsumentbyråer och en representant för den kommunala verksamheten. Det är positivt med samverkan mellan olika aktörer och befintliga internettjänster kan alltid bli bättre, men Konsumentverket har redan idag en informativ webbsida med mallar för klagomål och länkar till andra oberoende aktörer. Att många inte känner till konsumentstödet eller inte hittar rätt information beror inte på att det inte finns tillräckligt med tillförlitlig information att hämta på internet eller att den informationen skulle vara otydlig. Det är i många frågor och för många konsumenter ändå nödvändigt med personlig kontakt i det enskilda ärendet som ett komplement till internet. Direktvägledning åt konsumenter Utredningen föreslår att Konsumentverket ska vägleda enskilda konsumenter något man inte gör idag. Den webbaserade informationstjänsten och Konsumentverkets direktrådgivning utrycks som en first-line support medan övriga aktörer inklusive den kommunala konsumentvägledningen fungerar som second-line support. SERVICEFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter E-post maria.lindqvist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

204 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 [3] Serviceförvaltningen Kontaktcenter Dnr KS/2012:358 Konsumentverket är en naturlig ingång för konsumenter som söker direktvägledning per telefon. Många som kontaktar den kommunala konsumentvägledningen har blivit hänvisade till kommunen efter att de varit i kontakt med Konsumentverket och blandar ihop konsumentrådgivaren med Konsumentverket eller Konsumentombudsmannen. Strukturen med en rikstäckande kontaktyta mot konsumenten där webbadress och telefonnummer kan kommuniceras som ett paket är en fördel i marknadsföringssyfte och kan leda till att fler får kännedom om konsumentstödet. Att Konsumentverkets vägledning ska bemannas med 25 årsarbetskrafter är däremot inte rimligt i jämförelse med den kommunala konsumentverksamhetens 135 årsarbetskrafter i hela landet år 2012 där den övervägande delen av konsumentvägledarnas tid läggs på direktvägledning (enligt Konsumentverkets rapport 2012:4). Man kan därmed anta att den first-line support som erbjuds blir av ett ytligare slag än vad konsumentvägledare kan erbjuda idag och att många ärenden ändå kommer att hamna hos den kommunala konsumentverksamheten. Det blir då inte ett likvärdigt stöd för hela landet vilket var tanken utan mer av en lägsta nivå och skillnader kommuner emellan kvarstår. Frågan är till exempel om Konsumentverkets first-line support kommer att återkomma till konsumenten efter att ha undersökt mer komplicerade frågor vidare, om man kommer att kontakta näringsidkare och medla i tvister med konsumenter och om det blir möjligt för konsumenten att återkomma till samma vägledare vid ett senare tillfälle angående samma ärende. Här kan nämnas att Botkyrka kommuns konsumentvägledning tidigare prövat en modell av first-line och second-line support för sin telefonrådgivning. Kommunvägledarna i kommunens kontaktcenter svarade för direktrådgivningen i första hand, men tog hjälp av konsumentrådgivaren för mer komplicerade eller tidskrävande ärenden. Modellen frångicks under 2011 eftersom kommunvägledarna upplevde att samtalen ofta var för långa och komplicerade för att passa deras roll i ett kontaktcenter där man dessutom hade många andra svarsområden. Enligt utredningen kan den kommunala konsumentvägledningen bli second-line i frågor där man går igenom skriftligt material, frågor med lokal anknytning eller där det av någon annan anledning är lämpligare med ett fysiskt möte. Ansvarsfördelningen mellan Konsumentverket och kommunerna kan i och med detta bli oklar och talar emot den tydlighet man vill uppnå med en kontaktyta för konsumenten. Konsumentstödet blir inte heller här likvärdigt utan skillnaderna kvarstår mellan kommuner som satsar mer eller mindre på konsumentvägledning till sina invånare. För kommuner utan konsumentvägledning skulle det även i fortsättningen saknas möjlighet för ett fysiskt möte till exempel. Risken finns också att fler kommuner lägger ner sin verksamhet eller inte köper in sådan från andra kommuner när Konsumentverket börjar med sin direktvägledning.

205 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3 [3] Serviceförvaltningen Kontaktcenter Dnr KS/2012:358 Om Konsumentverkets direktvägledning också var representerad på lokal eller regional nivå och fick tillräckligt med resurser skulle den kunna fungera fullt ut. Ett alternativ för att jämna ut skillnader i servicenivå kommunerna emellan och säkerställa en god service för hela landet är att erbjuda ett statligt stöd för konsumentvägledning liknande det som erbjuds till kommuner med energirådgivning. Behovet av uppsökande konsumentverksamhet på lokal nivå En statlig direktvägledning som first-line support skulle kunna frigöra tid för konsumentvägledare i kommuner som vill satsa mer på förebyggande/uppsökande verksamhet. Utredningen bedömer att det uppsökande arbetet är nödvändigt för konsumenter som är svåra att nå eller som i vissa situationer saknar engagemang och probleminsikt. Kommunernas roll i det uppsökande arbetet anses mycket relevant genom sin lokala förankring men utredningen lämnar även i fortsättningen till den enskilda kommunen att avgöra om man ska satsa på sådana arbetsuppgifter. Alla kommunala konsumentverksamheter satsar inte på förebyggande arbete idag och vissa kommuner har inte konsumentvägledning över huvud taget. Utredningens förslag leder till att de som aktivt söker information får möjlighet till vägledning per telefon eller i skrift men förslag saknas för att säkerställa stöd genom uppsökande verksamhet till den grupp som inte aktivt söker information. Konsumentverket får i uppdrag att stödja kommunerna i den uppsökande verksamheten, kartlägga orsaker till konsumenters beteenden i olika valsituationer och föreslå vilka metoder och informationskanaler som bör användas för olika målgrupper. Det är positivt med metodutveckling av det förebyggande arbetet och mer samverkan mellan olika aktörer. Ansvarsfördelningen riskerar dock att bli otydlig när den som planerar för verksamheten inte ansvarar för att utföra arbetet. Konsumentverket kan lämna förslag på uppsökande aktiviteter men de kommuner som arbetar förebyggande måste ändå behålla ansvaret för att själva planera sin verksamhet. Liksom när det gäller direktvägledning vore det bättre om Konsumentverket också var representerade lokalt eller regionalt och fick ansvar även för det uppsökande arbetet. Sådan service skulle till exempel kunna erbjudas genom servicekontoren tillsammans med andra myndigheter som Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan och Skatteverket. Ett annat alternativ för en mer likvärdig service för hela landet är ett statligt stöd för konsumentvägledning liknande det som erbjuds kommuner med energi- och klimatrådgivning. En fördel med den kommunala konsumentverksamheten är dess lokala förankring och de naturliga förutsättningarna för samverkan med andra kommunala verksamheter som skolor, socialförvaltning, budget- och skuldrådgivning och andra lokala aktörer.

206

207

208

209

210

211

212

213

214

215

216

217

218 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011:472 Firmatecknare 2012 ändring (KS/2011:472) Beslut 1. Kommunstyrelsen bemyndigar följande personer att teckna kommunens firma: kommunstyrelsens ordförande Katarina Berggren eller, vid hennes förfall, kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Jens Sjöström eller, vid förfall för de ovannämnda, kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Jimmy Baker i förening med en av följande personer: kommundirektör Åsa Ratcovich utredningschef Anna Giotas Sandquist enhetschef Charlotte Persson ekonomichef Niclas Johansson kanslichef Anna Asp 2. Kommunstyrelsen bemyndigar kommunens förvaltningschefer att teckna kommunens firma i fråga om löpande förvaltningsåtgärder inom den egna förvaltningens verksamhetsområde. Respektive förvaltningschef ska kunna delegera delar av denna behörighet till underställd personal under förutsättning av att en tydlig avgränsning av berörda personers behörighet och befogenhet görs. Hyreskontrakt ska undertecknas av fastighetschef Maud Andersson Pekkanen eller ekonomichef Niclas Johansson. Enskilda hyreskontrakt för boendeändamål kan undertecknas av socialchef, verksamhetschef boenheten eller verksamhetschef socialpsykiatriska enheten, när lägenheterna avses att hyras ut i andra hand i särskilda boendeformer, jour- och träningslägenheter och så kallade kommunala kontrakt.

219 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011: Kommunstyrelsen bemyndigar kommundirektör Åsa Ratcovich och ekonomichef Niclas Johansson att var för sig underteckna borgensförbindelser och leasingkontrakt. 4. Kommunens firmatecknare kan underteckna samtliga skuldebrev och derivatkontrakt. Därutöver har kommundirektören rätt att genom delegationsbeslut utse ytterligare personer som kan underteckna denna typ av avtal. 5. Kommunstyrelsen bemyndigar exploateringschef Helene Hill, enhetschef Charlotte Persson och kommundirektör Åsa Ratcovich att var för sig underteckna exploateringsavtal samt köpehandlingar och andra överlåtelse- eller upplåtelseavtal avseende fast egendom. 6. Kommunstyrelsen bemyndigar följande personer, två i förening, att teckna kommunens firma vid uttag av medel på kommunens plusgiro, bankgiro och bankkonton: ekonomichef chef för serviceförvaltningen kommundirektör kanslichef chef för administrativa tjänster ekonomiassistent ekonomikonsult ekonom ekonom enhetschef ekonomiassistent Niclas Johansson Pia Zätterström Åsa Ratcovich Anna Asp Göran Larsson Ingrid Hagman Susanna Brenander Senada Zilic Bodil Sundström Anders Stark Grethe Holtan-Ranta De ovan nämnda personerna, två i förening, har tillträde till kommunens bankfack. Enhetschef Anders Stark, eller den han utser, ges rätt att underteckna deklaration för mervärdeskatt.

220 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 3[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011:472 Ärendet Enligt kommunstyrelsens reglemente, 13, ska skrivelser från kommunstyrelsen och andra handlingar undertecknas på det sätt som styrelsen bestämmer. Kommunstyrelsen uppdaterar beslutet om firmatecknare årligen eller vid behov. Under punkten 5 har exploateringschef Helene Hill lagts till.

221 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:405 Medgivande att motta medel - Projektansökan - individanpassat mottagande för högskoleutbildade (KS/2012:405) Beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens begäran om ett medgivande för att ansöka om kronor från Integrationsfonden 2. Kommunstyrelsen godkänner att arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden medfinansierar projektet Individanpassat mottagande för högskoleutbildade med kronor. Sammanfattning Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden beslutade att begära om ett medgivande från kommunstyrelsen för att ansöka om kronor från Integrationsfonden samt begära om medgivande för att medfinansiera projektet Individanpassat mottagande för högskoleutbildade med kronor. Syftet med projektet är att högutbildade utrikesfödda Botkyrkabor ökar sin anställningsbarhet och kommer snabbare ut i arbete som motsvarar deras utbildning. De faktorer som påverkar anställningsbarheten för högutbildade utrikesfödda är många, däribland språkkunskaper, tillgång till nätverk och kunskap om arbetsmarknaden. Arbetsmarknadens höga krav på språk, kompetens och erfarenhet tillsammans med fördomar och diskriminering påverkar individens möjlighet att träda in på arbetsmarknaden. Övergripande samhällsfaktorer som motstridiga regelverk och brist på samverkan mellan myndigheter, tidskrävande processer för ekvivalering och brister på kompletterande utbildningar för högutbildade är ytterligare exempel på hinder. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

222 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Arbetsmarknad- och vuxenutbildningsnämnden DnrAVUX/2012:53 45 Projektansökan - Individanpassat mottagande för högskoleutbildade. (AVUX/2012:53) Beslut Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden tillstyrker att ansöka om kronor från Integrationsfonden för projektet Individanpassat mottagande för högskoleutbildade. Nämnden fastställer att kronor inom befintlig ram ( kronor för 2013 och kronor för 2014) avsätts till medfinansiering av projektet. Nämnden begär ett medgivande från Kommunstyrelsen för att ansöka om kronor från Integrationsfonden samt för att medfinansiera projektet Individanpassat mottagande för högskoleutbildade med kronor. Motivering Syftet med projektet är att högutbildade utrikesfödda Botkyrkabor ökar sin anställningsbarhet och kommer snabbare ut i arbete som motsvarar deras utbildning. De faktorer som påverkar anställningsbarheten för högutbildade utrikesfödda är många, däribland språkkunskaper, tillgång till nätverk och kunskap om arbetsmarknaden. Arbetsmarknadens höga krav på språk, kompetens och erfarenhet tillsammans med fördomar och diskriminering påverkar individens möjlighet att träda in på arbetsmarknaden. Övergripande samhällsfaktorer som motstridiga regelverk och brist på samverkan mellan myndigheter, tidskrävande processer för ekvivalering och brister på kompletterande utbildningar för högutbildade är ytterligare exempel på hinder. Förväntad effekt Projektet stödjer Avux strategiska fokusområde om ökad anställningsbarhet, samt målområdena Språkkompetens och Arbetslivskompetens.

223 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] /Eget_namnd/ Dnr AVUX/2012:53 Vi förväntar oss en effekt som ligger i linje med de resultat som har uppnåtts i utvärderingarna av Sfx-samarbetet i Stockholms län (Södertörns Högskola 2011) samt Svenska för företagare (Botkyrka Vuxenutbildning 2011). Båda undersökningarna mätte hur många deltagare som har fått arbete cirka 2 år efter avslutad kurs. Undersökningarna gav ett resultat där % var i arbete eller studier efter avslutad kurs. Detta är ett projekt med begränsade tidsramar, och vi behöver mäta effekten på kortare tid, endast 6 månader. Vi förväntar oss att 60 % av deltagarna är i arbete eller studier 6 månader efter avslutat program. Av dem som är i arbete är målsättningen att hälften har fått arbete inom sitt yrkesområde.

224 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Arbetsmarknad- och vuxenutbildning Dnr AVUX/2012:53 Referens Lisa Alm Mottagare Styrelse/nämnd Projektansökan - Individanpassat mottagnade för högskoleutbildade Förslag till beslut Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden tillstyrker att ansöka om kronor från Integrationsfonden för projektet Individanpassat mottagande för högskoleutbildade. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden fastställer att kronor inom befintlig ram ( kronor för 2013 och kronor för 2014) avsätts till medfinansiering av projektet. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden begär ett medgivande från Kommunstyrelsen för att ansöka om kronor från Integrationsfonden samt för att medfinansiera projektet Individanpassat mottagande för högskoleutbildade med kronor. Sammanfattning Syftet med projektet är att högutbildade utrikesfödda Botkyrkabor ökar sin anställningsbarhet och kommer snabbare ut i arbete som motsvarar deras utbildning. De faktorer som påverkar anställningsbarheten för högutbildade utrikesfödda är många, däribland språkkunskaper, tillgång till nätverk och kunskap om arbetsmarknaden. Arbetsmarknadens höga krav på språk, kompetens och erfarenhet tillsammans med fördomar och diskriminering påverkar individens möjlighet att träda in på arbetsmarknaden. Övergripande samhällsfaktorer som motstridiga regelverk och brist på samverkan mellan myndigheter, tidskrävande processer för ekvivalering och brister på kompletterande utbildningar för högutbildade är ytterligare exempel på hinder. Projektet - Individanpassat mottagande för högskoleutbildade kommer att utveckla och testa ett individanpassat mottagande och program för högutbildade i Botkyrka. Programmet kommer bestå av: intensivsvenska fördjupad vägledning Arbetsmarknad- och vuxenutbildning Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Org.nr Bankgiro Fax Webb

225 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Arbetsmarknad- och vuxenutbildning Dnr AVUX/2012:53 arbetsmarknadsinsatser mentorskapsprogram I insatserna kommer projektet att pröva nya metoder och samverkansmodeller med utgångspunkt i högutbildades behov och förutsättningar. Metoderna kommer bygga på att utveckla högutbildades egenmakt och inflytande över sina möjligheter till ett snabbare inträde på arbetsmarknaden. Projektet kommer att bedrivas i samverkan med relevanta myndigheter, arbetsgivarorganisationer och andra centrala aktörer. Förväntad effekt Projektet stödjer Avux strategiska fokusområde om ökad anställningsbarhet, samt målområdena Språkkompetens och Arbetslivskompetens. Vi förväntar oss en effekt som ligger i linje med de resultat som har uppnåtts i utvärderingarna av Sfx-samarbetet i Stockholms län (Södertörns Högskola 2011) samt Svenska för företagare (Botkyrka Vuxenutbildning 2011). Båda undersökningarna mätte hur många deltagare som har fått arbete cirka 2 år efter avslutad kurs. Undersökningarna gav ett resultat där % var i arbete eller studier efter avslutad kurs. Detta är ett projekt med begränsade tidsramar, och vi behöver mäta effekten på kortare tid, endast 6 månader. Vi förväntar oss att 60 % av deltagarna är i arbete eller studier 6 månader efter avslutat program. Av dem som är i arbete är målsättningen att hälften har fått arbete inom sitt yrkesområde. Projektbudget Personalkostnader (1,5 sfi-lärare, 1,5 SYV, 0,5 projektedare) Projektutvärdering Utveckling av kursmaterial m.m Samhällsorientering Övrigt Totalt varav finansiering från Integrationsfonden (75 %) medfinansiering från Avux (25 %)

226 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Arbetsmarknad- och vuxenutbildning Dnr AVUX/2012:53 Projektperioden är Jan Strandbacke Förvaltningschef Lisa Alm Verksamhetsutvecklare Övrig rubrik Text Expedieras till Text

227 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:404 Medgivande att teckna samarbetsavtal med Röda Korset - projektet yrkeskompis (KS/2012:404) Beslut Kommunstyrelsen godkänner att arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden tecknar samarbetsavtal med Röda Korset kring projekt Yrkeskompis samt avsätter kronor till projektet. Sammanfattning Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden beslutade att begära ett medgivande från kommunstyrelsen om att teckna samarbetsavtal med Röda Korset kring projekt Yrkeskompis samt att avsätta kronor till projektet. Projektet Yrkeskompis drivs av Röda Korset i Stockholm. Genom att matcha nyanlända invandrare med etablerade Botkyrkabor i är syftet att de nyanlända ska få en introduktion till den svenska arbetsmarknaden och samtidigt utöka både sitt sociala och sitt yrkesrelaterade nätverk. Matchningen ska bygga på ömsesidighet, då även de etablerade ska få nya kunskaper och utöka sina nätverk. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen har mottagit en fråga om samarbete från Röda Korset avseende projekt Yrkeskompis. Ett sådant samarbete riktar sig till våra studerande på sfi, grundläggande vuxenutbildning och Etableringsprogrammet, vilket motsvarar cirka 700 personer. Röda Korset kan uppskattningsvis matcha par (nyanländ + etablerad) per år. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse i I första hand kommer Botkyrkabor rekryteras som frivilliga, men även frivilliga från övriga kommuner i länet kommer att rekryteras till projektet.

228 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Arbetsmarknad- och vuxenutbildningsnämnden DnrAVUX/2012:52 46 Projekt yrkeskompis i samarbete med Röda korset. (AVUX/2012:52) Beslut Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden tillstyrker att avtal träffas med Röda korset kring fadderskapsprojektet Yrkeskompis. Nämnden fastställer att kronor från befintlig ram avsätts till projektet under avtalstiden Nämnden begär ett medgivande från Kommunstyrelsen om att teckna samarbetsavtal med Röda korset kring projekt Yrkeskompis samt avsätta kronor till projektet. Motivering Projektet Yrkeskompis drivs av Röda Korset i Stockholm. Genom att matcha nyanlända invandrare med etablerade Botkyrkabor 1 är syftet att de nyanlända ska få en introduktion till den svenska arbetsmarknaden och samtidigt utöka både sitt sociala och sitt yrkesrelaterade nätverk. Matchningen ska bygga på ömsesidighet, då även de etablerade ska få nya kunskaper och utöka sina nätverk. Arbetsmarknad- och vuxenutbildningsförvaltningen (Avux) har mottagit en fråga om samarbete från Röda Korset avseende projekt Yrkeskompis. Ett sådant samarbete riktar sig till våra studerande på sfi, grundläggande vuxenutbildning och Etableringsprogrammet, vilket motsvarar cirka 700 personer. Röda Korset kan uppskattningsvis match par (nyanländ + etablerad) per år. Insatsen stödjer Avux strategiska fokusområde om ökad anställningsbarhet och bidrar till målområdena Språkkompetens och Arbetslivskompetens. 1 I första hand kommer Botkyrkabor rekryteras som frivilliga, men även frivilliga från övriga kommuner i länet kommer att rekryteras till projektet.

229 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Arbetsmarknad- och vuxenutbildning Dnr AVUX/2012:52 Referens Lisa Alm Mottagare Styrelse/nämnd Projekt yrkeskompis i samarbete med Röda korset Förslag till beslut Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden tillstyrker att avtal träffas med Röda korset kring fadderskapsprojektet Yrkeskompis. Nämnden fastställer att kronor från befintlig ram avsätts till projektet under avtalstiden Nämnden begär ett medgivande från Kommunstyrelsen om att teckna samarbetsavtal med Röda korset kring projekt Yrkeskompis samt avsätta kronor till projektet. Sammanfattning Projektet Yrkeskompis drivs av Röda Korset i Stockholm. Genom att matcha nyanlända invandrare med etablerade Botkyrkabor 1 är syftet att de nyanlända ska få en introduktion till den svenska arbetsmarknaden och samtidigt utöka både sitt sociala och sitt yrkesrelaterade nätverk. Matchningen ska bygga på ömsesidighet, då även de etablerade ska få nya kunskaper och utöka sina nätverk. Arbetsmarknad- och vuxenutbildningsförvaltningen (Avux) har mottagit en fråga om samarbete från Röda Korset avseende projekt Yrkeskompis. Ett sådant samarbete riktar sig till våra studerande på sfi, grundläggande vuxenutbildning och Etableringsprogrammet, vilket motsvarar cirka 700 personer. Röda Korset kan uppskattningsvis match par (nyanländ + etablerad) per år. Insatsen stödjer Avux strategiska fokusområde om ökad anställningsbarhet och bidrar till målområdena Språkkompetens och Arbetslivskompetens. Sammanfattningsvis kan en yrkeskompis bidra till: 1. Förstärkt språkinlärning 1 I första hand kommer Botkyrkabor rekryteras som frivilliga, men även frivilliga från övriga kommuner i länet kommer att rekryteras till projektet. Arbetsmarknad- och vuxenutbildning Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Org.nr Bankgiro Fax Webb

230 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Arbetsmarknad- och vuxenutbildning Dnr AVUX/2012:52 2. Utökat nätverk 3. Ökad kunskap om arbetsmarknad 4. Ökad kunskap om samhället Avux finansiering till projektet omfattar en samordnartjänst. Samordnaren, som anställs av Röda Korset, har i uppdrag att matcha nyanlända Botkyrkabor med frivilliga etablerade personer som finns inom Röda Korsets verksamhet. Avux har i dialog med upphandlingsavdelningen funnit att något upphandlingsförfarande enligt LOU inte är påkallat i detta ärende, då projektet innefattar ett utvecklingsarbete i samarbete med Röda Korset, och då deras verksamhet är unik i sitt slag. I slutet av avtalsperioden kommer Avux och upphandlingsavdelningen att göra en avstämning av hur LOU förhåller sig till eventuellt fortsatt samarbete med Röda Korset. Jan Strandbacke Förvaltningschef Lisa Alm Verksamhetsutvecklare

231 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2010:370 Verksamhetsbidrag till Tullinge Tumba finska förening (KS/2010:370) Beslut Kommunstyrelsen beviljar Tullinge Tumba finska förening kronor i bidrag ur statsbidraget för finska förvaltningsområdet, för att under 2012 fortsätta olika insatser som stöd för införandet av det finska förvaltningsområdet i Botkyrka och för revitalisering av den finska kulturen och språket. Föreningen ska samarbeta med Finska PRO, Sverigefinska skolan och Finska församlingen. Föreningen ska senast i december 2012 skriftligen rapportera genomförda aktiviteter till kommunen. Sammanfattning Tullinge-Tumba Finska Förening har ansökt om medel för att fortsätta det arbete som startade Föreningen har fått bidrag vid två tillfällen med kronor per gång. Det senaste bidraget beviljades i juni De planerade insatserna omfattar kulturaktiviteter, information till den sverigefinska gruppen och dialog med kommunen. Ansökan ligger i linje med kommunens arbete med genomförande av det finska förvaltningsområdet. Om anslaget beviljas kommer kommunen och föreningen att förnya den nu gällande överenskommelsen om insatsernas genomförande. Anslaget avser verksamhet under Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Demokratiberedningen har behandlat ärendet , 38.

232 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Demokratiberedningen DnrKS/2010: Verksamhetsbidrag till Tullinge Tumba Finska Förening (KS/2010:370) Beslut Demokratiberedningens förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beviljar Tullinge Tumba Finska Förening kronor i bidrag ur statsbidraget för finska förvaltningsområdet, för att under 2012 fortsätta olika insatser som stöd för införandet av det finska förvaltningsområdet i Botkyrka och för revitalisering av den finska kulturen och språket. Föreningen ska samarbeta med Finska PRO, Sverigefinska skolan och Finska församlingen. Föreningen ska senast i december 2012 skriftligen rapportera genomförda aktiviteter till kommunen. Sammanfattning Bengt Eliasson föredrar ärendet. Tullinge-Tumba Finska Förening har ansökt om medel för att fortsätta det arbete som startade Föreningen har fått bidrag vid två tillfällen med 100 tkr per gång. Det senaste bidraget beviljades i juni Redovisning av detta finns i bilaga. De planerade insatserna omfattar kulturaktiviteter, information till den sverigefinska gruppen och dialog med kommunen. Ansökan ligger i linje med kommunens arbete med genomförande av det finska förvaltningsområdet. Om anslaget beviljas kommer kommunen och föreningen att förnya den nu gällande överenskommelsen om insatsernas genomförande. Anslaget avser verksamhet under 2012.

233 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2010:370 Referens Bengt Eliasson Mottagare Kommunstyrelsen Tullinge Tumba Finska Förening - Ansökan om medel Förslag till beslut Kommunstyrelsen beviljar Tullinge Tumba Finska Förening kronor i bidrag ur statsbidraget för finska förvaltningsområdet, för att under 2012 fortsätta olika insatser som stöd för införandet av det finska förvaltningsområdet i Botkyrka och för revitalisering av den finska kulturen och språket. Föreningen ska samarbeta med Finska PRO, Sverigefinska skolan och Finska församlingen. Föreningen ska senast i december 2012 skriftligen rapportera genomförda aktiviteter till kommunen. Sammanfattning Tullinge-Tumba Finska Förening har ansökt om medel för att fortsätta det arbete som startade Föreningen har fått bidrag vid två tillfällen med 100 tkr per gång. Det senaste bidraget beviljades i juni Redovisning av detta finns i bilaga. De planerade insatserna omfattar kulturaktiviteter, information till den sverigefinska gruppen och dialog med kommunen. Ansökan ligger i linje med kommunens arbete med genomförande av det finska förvaltningsområdet. Om anslaget beviljas kommer kommunen och föreningen att förnya den nu gällande överenskommelsen om insatsernas genomförande. Anslaget avser verksamhet under Åsa Ratcovich Kommundirektör Charlotte Persson Enhetschef Bilaga: Föreningens redovisning av bidraget för Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post bengt.eliasson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

234 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2010:370 Expedieras till Text

235 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011:330 Förstudierapport Unesco-centrum (KS/2011:330) Beslut Kommunstyrelsen har tagit del av förstudierapporten om Unesco-centrum. Kommunstyrelsen går in i en projektfas mellan den 1 oktober 2012 och 31 maj 2013 med syfte att påbörja en uppbyggnad av ett lokalt Unescocentrum i brett partnerskap. Kommunstyrelsen avsätter kronor för att finansiera Botkyrkas del i projektfasen vilket är samma belopp som övriga kommuner. Medlen tas från kommunstyrelsens medel till förfogande. Kommunstyrelsen utser Jens Sjöström och Jimmy Baker till Botkyrkas representanter i interimsstyrelsen för projektfasen. Övriga kommuner och Mångkulturellt centrums styrelse utser sina representanter i projektets interimsstyrelse. Sammanfattning En förstudie för att se över förutsättningarna att etablera Nordeuropas första lokala Unesco-centrum med nationell bäring och brett partnerskap har genomförts mellan den 9 januari och 20 juni Förstudien är ett led i uppfyllandet av Botkyrka kommuns interkulturella strategi och har möjliggjorts genom Botkyrkas mångåriga samarbete med Unesco inom ramen för kommunens medlemskap i ECCAR (Europeiska koalitionen av städer mot rasism). Förstudiens resultat visar att Botkyrka har förtroende bland de aktörer som har intervjuats. Botkyrka har stöd att ta nästa steg i etableringen av ett lokalt Unesco-centrum med brett partnerskap och nationell bäring. De intervjuade representerar en bredd av aktörer från lärosäten, offentlig och frivillig sektor. Resultatet ger också stöd för att fortsätta att fördjupa kun-

236 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011:330 skapen om de tre identifierade sakområdena platsidentitet och social sammanhållning i en etniskt och religiöst blandad befolkning samt interreligiös dialog. Under förstudien har ett antal kommuner tagit beslut om att gå in i partnerskap med Botkyrka för att projektet ska kunna realiseras. Varje kommun bidrar med kronor. I skrivande stund är Malmö, Eskilstuna och Botkyrka överens om att gå in tillsammans i en projektfas. Utöver dessa kommuner, kommer Open Society Institute (OSI) att stödja genomförandet av projektfasen. De går in med samma belopp som det totala antalet kommunerna lägger tillsammans. Överenskommelsen med OSI är att andra kommuner kan ansluta under pågående projektfas och att OSI bygger på sitt stöd i sådant fall. Vi för just nu samtal med ytterligare tre kommuner, varav vilka vi räknar med att åtminstone en ska ansluta sig. Vi planerar därför för en budget på kr för projektfasen mellan den 1 oktober 2012 och 31 maj Budgeten kommer att användas för att starta upp nätverk av aktörer och forskare som vill bidra till utvecklingen av konkret praxis. Den kommer också att användas till att utveckla arbetsgrupper och konceptet med workshopserier som mötesplast och kunskapsutveckling. Tidplanen är att inviga den lokala Unesco-centret den 1 september Varför är det här viktigt för Botkyrka? I dagsläget är det för få svenska aktörer som tar ett konkret ansvar för att det utvecklats ett långsiktigt och hållbart samspel mellan människor i en etniskt och religiöst blandad befolkning. Det lämnar ett alltför tungt ansvar på de enskilda kommuner och delar av civilsamhället som lever med utmaningen till vardags. Botkyrka är en relativt liten kommun, men vi har vi en stark ställning både på regional och nationell nivå i frågor om lika rättigheter och utveckling i en etniskt och religiöst blandad befolkning. Ett centrum med nationell bäring och brett partnerskap i frågor om en hållbar interkulturell utveckling gör att de metoder och insatser vi genomför i Botkyrka kan förfinas och vässas och prövas i olika pilotverksamheter i samarbete med andra aktörer runt om i Sverige. Unescos inramning gör att vi får en direkt kanal för spridning också utanför Sverige. Att sätta Botkyrka på kartan i Sverige och världen stärker vårt självförtroende och varumärke. Ett framtida Unesco-centrum bygger på ett jämlikt samspel mellan civilsamhälle, forskning och offentlig förvaltning. Botkyrkas civilsamhälle kommer att utvecklas och stärkas genom projektet då ett viktigt syfte är att utveckla samarbetet mellan förvaltning och lokalsamhälle som grundläg-

237 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 3[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011:330 gande del i våra samhällsanalyser och för att identifiera insatser som får önskad effekt inom ramen för frågor om identitet, sammanhållning och dialog i en etniskt och religiöst blandad befolkning. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Demokratiberedningen har behandlat ärendet , 37.

238 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Demokratiberedningen Dnr /SammanträdespunktÄrende 37 Förstudie Unesco-centrum Beslut Demokratiberedningens förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen har tagit del av förstudierapporten och beslutar att: Kommunstyrelsen går in i en projektfas mellan den 1 oktober 2012 och 31 maj 2013 med syfte att påbörja en uppbyggnad av ett lokalt Unesco-centrum i brett partnerskap. Kommunstyrelsen avsätter kr för att finansiera Botkyrkas del i projektfasen vilket är samma belopp som övriga kommuner. Kommunstyrelsen utser demokratiberedningens ordförande Jens Sjöström (s), och moderaternas gruppledare Jimmy Baker till Botkyrkas representanter i interimsstyrelsen för projektfasen. Övriga kommuner och Mångkulturellt centrums styrelse utser sina representanter i projektets interimsstyrelse. Sammanfattning Ordföranden Jens Sjöström (S) föredrar ärendet. En förstudie för att se över förutsättningarna att etablera Nordeuropas första lokala Unesco-centrum med nationell bäring och brett partnerskap har genomförts mellan den 9 januari och 20 juni Förstudien är ett led i uppfyllandet av Botkyrka kommuns interkulturella strategi och har möjliggjorts genom Botkyrkas mångåriga samarbete med Unesco inom ramen för kommunens medlemskap i ECCAR (Europeiska koalitionen av städer mot rasism). Förstudiens resultat visar att Botkyrka har förtroende bland de aktörer som har intervjuats. Botkyrka har stöd att ta nästa steg i etableringen av ett lokalt Unesco-centrum med brett partnerskap och nationell bäring. De intervjuade

239 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Demokratiberedningen Dnr /SammanträdespunktÄrende/ representerar en bredd av aktörer från lärosäten, offentlig och frivillig sektor. Resultatet ger också stöd för att fortsätta att fördjupa kunskapen om de tre identifierade sakområdena platsidentitet och social sammanhållning i en etniskt och religiöst blandad befolkning samt interreligiös dialog. Under förstudien har ett antal kommuner tagit beslut om att gå in i partnerskap med Botkyrka för att projektet ska kunna realiseras. Varje kommun bidrar med kronor. I skrivande stund är Malmö, Eskilstuna och Botkyrka överens om att gå in tillsammans i en projektfas. Utöver dessa kommuner, kommer Open Society Institute (OSI) att stödja genomförandet av projektfasen. De går in med samma belopp som det totala antalet kommunerna lägger tillsammans. Överenskommelsen med OSI är att andra kommuner kan ansluta under pågående projektfas och att OSI bygger på sitt stöd i sådant fall. Vi för just nu samtal med ytterligare tre kommuner, varav vilka vi räknar med att åtminstone en ska ansluta sig. Vi planerar därför för en budget på kr för projektfasen mellan den 1 oktober 2012 och 31 maj Budgeten kommer att användas för att starta upp nätverk av aktörer och forskare som vill bidra till utvecklingen av konkret praxis. Den kommer också att användas till att utveckla arbetsgrupper och konceptet med workshopserier som mötesplast och kunskapsutveckling. Tidplanen är att inviga den lokala Unesco-centret den 1 september 2013.

240 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2011:330 Referens Helena Rojas Mottagare Kommunstyrelsen Lokalt UNESCO-kontor - förstudie Förslag till beslut Kommunstyrelsen har tagit del av förstudierapporten och beslutar att: Kommunstyrelsen går in i en projektfas mellan den 1 oktober 2012 och 31 maj 2013 med syfte att påbörja en uppbyggnad av ett lokalt Unescocentrum i brett partnerskap. Kommunstyrelsen avsätter kr för att finansiera Botkyrkas del i projektfasen vilket är samma belopp som övriga kommuner. Kommunstyrelsen utser demokratiberedningens ordförande Jens Sjöström (s), och moderaternas gruppledare Jimmy Baker till Botkyrkas representanter i interimsstyrelsen för projektfasen. Övriga kommuner och Mångkulturellt centrums styrelse utser sina representanter i projektets interimsstyrelse. Sammanfattning En förstudie för att se över förutsättningarna att etablera Nordeuropas första lokala Unesco-centrum med nationell bäring och brett partnerskap har genomförts mellan den 9 januari och 20 juni Förstudien är ett led i uppfyllandet av Botkyrka kommuns interkulturella strategi och har möjliggjorts genom Botkyrkas mångåriga samarbete med Unesco inom ramen för kommunens medlemskap i ECCAR (Europeiska koalitionen av städer mot rasism). Förstudiens resultat visar att Botkyrka har förtroende bland de aktörer som har intervjuats. Botkyrka har stöd att ta nästa steg i etableringen av ett lokalt Unesco-centrum med brett partnerskap och nationell bäring. De intervjuade representerar en bredd av aktörer från lärosäten, offentlig och frivillig sektor. Resultatet ger också stöd för att fortsätta att fördjupa kunskapen om de tre identifierade sakområdena platsidentitet och social Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post helena.rojas-lundgren@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

241 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2011:330 sammanhållning i en etniskt och religiöst blandad befolkning samt interreligiös dialog. Under förstudien har ett antal kommuner tagit beslut om att gå in i partnerskap med Botkyrka för att projektet ska kunna realiseras. Varje kommun bidrar med kronor. I skrivande stund är Malmö, Eskilstuna och Botkyrka överens om att gå in tillsammans i en projektfas. Utöver dessa kommuner, kommer Open Society Institute (OSI) att stödja genomförandet av projektfasen. De går in med samma belopp som det totala antalet kommunerna lägger tillsammans. Överenskommelsen med OSI är att andra kommuner kan ansluta under pågående projektfas och att OSI bygger på sitt stöd i sådant fall. Vi för just nu samtal med ytterligare tre kommuner, varav vilka vi räknar med att åtminstone en ska ansluta sig. Vi planerar därför för en budget på kr för projektfasen mellan den 1 oktober 2012 och 31 maj Budgeten kommer att användas för att starta upp nätverk av aktörer och forskare som vill bidra till utvecklingen av konkret praxis. Den kommer också att användas till att utveckla arbetsgrupper och konceptet med workshopserier som mötesplast och kunskapsutveckling. Tidplanen är att inviga den lokala Unesco-centret den 1 september Åsa Ratcovich Kommundirektör Expedieras till Text Helena Rojas Utvecklingschef

242 FÖRSTUDIERAPPORT(ks 2011:330): 1 [30] Kommunledningsförvaltningen Förord Därför vill vi leva vår dröm! Någon frågar sig säkert, har Botkyrka fått storhetsvansinne, gör de detta för att enbart gagna sig själva eller vill de verkligen åstadkomma förändring på riktigt? Frågorna är säkert relevanta att ställa, inte minst för den utomstående, läsaren av denna förstudie som haft till syfte att undersöka förutsättningarna för bildandet av ett Unesco-center med såväl lokal, nationell som internationell bäring. Svaren på frågorna, om vi formulerar dem själva, tar en djup ansats i många års strävan att verkligen vilja demokrati. Om vi menar att alla människor har ett lika värde måste vi verkligen smaka på orden, dess djup, dess innebörd och dess praktiska konsekvenser. Hur åstadkommer vi ett lika värde och vad är ingredienserna i dess praktiska vardag? Innebär alla verkligen att vi menar alla när det kommer till frågor om fördelning av politisk, ekonomisk och social makt? FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och efterföljande konventioner tydliggör denna ständiga strävan som måste bäras i vår vardagsutformning av politik och ageranden. Med andra ord är det långt ifrån ett storhetsvansinne som drabbat oss när vi för cirka 2 år sedan började tankeprocessen att skapa norra Europas första Unesco-center. Tvärt om var det många års vunna erfarenheter och insikter som förde oss fram till att det finns många relationsluckor som behöver fyllas för att driva den praktiska utvecklingen framåt i Sverige på bred front. Några få enskilda kommuner, organisationer, samhällsdebattörer och forskare har svårt att individuellt driva denna strävan av samhällsutveckling. Däremot gemensamt kan vi vara till nytta såväl för utvecklingen av arbetet för mänskliga rättigheter, såväl på det nationella som internationella planet. Det stärker därmed utvecklingen på hemmaplan och det praktiska arbete som måste finnas för att uppnå en bättre morgondag för alla. Genom att få kraft i det gemensamma arbetet i ett Unesco-center kan vi också på hemmaplan åstadkomma mer förändring. I glappen mellan akademi/forskning, civila samhället och det offentliga Sverige ligger också en stor dränering av energi och kompetens. Den vanliga vardagen våra föreningar och organisationer verkar i ger många frågor i hur samhället ska bli fritt från fördomar och diskriminering för att uppnå allas lika värde. Forskarna har en viktig roll att spela i såväl att delge sin kunskap som att stödja att intressanta forskningsfrågor från civilsamhället lyfts upp. Det offentliga Sverige har bland annat den viktiga uppgiften att utforma en välfärdspolitik som utjämnar skillnader och formar strukturer där tillgången till makt och inflytande är lika. Vi vill tacka såväl vår projektledare som alla som bidragit till denna förstudie. Utan er tid för intervjuer, workshopdeltagande, era samtal på hemmaplan och ert engagemang hade detta inte varit möjligt. Vi vill också rikta ett sär- KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post helena.rojas@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

243 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 2 [30] Kommunledningsförvaltningen skilt tack till Unesco Katalonien för ert viktiga stöd som rådgivare i denna process. Tumba Jens Sjöström (s), ordförande Jimmy Baker (m) Christina Zedell (s)

244 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 3 [30] Kommunledningsförvaltningen Referens Helena Rojas Mottagare Kommunstyrelsen Rapport -resultat av förstudie om ett lokalt Unesco-centrum i Botkyrka med nationell bäring och brett partnerskap Sammanfattning En förstudie för att se över förutsättningarna att etablera Nordeuropas första lokala Unesco-centrum med nationell bäring och brett partnerskap har genomförts mellan den 9 januari - 20 juni Förstudien har omfattat drygt två månader heltid och letts av en politisk styrelse sammansatt av Jens Sjöström (s)/ordförande i demokratiberedningen, Christina Zedell/ordförande i Mångkulturellt centrums styrelse och Jimmy Baker (m)/gruppledare. Leif Magnusson, verksamhetschef på Mångkulturellt centrum har varit adjungerad och Helena Rojas, utvecklingschef i Botkyrka kommun, har varit projektledare och genomfört studien. Förstudien är ett led i uppfyllandet av Botkyrka kommuns interkulturella strategi och har möjliggjorts genom Botkyrkas mångåriga samarbete med Unesco inom ramen för kommunens medlemskap i ECCAR (Europeiska koalitionen av städer mot rasism). Unescocat (Unesco Katalonien/Spanien) har varit en mycket viktig och stödjande part under förstudien. Vår avsikt är att använda Unescos uppdrag och struktur i gemensamma ambitioner för att få stöd och ökat genomslag lokalt. De sakområden vi har identifierat för en hållbar utveckling i en etniskt och religiöst blandad befolkning ingår också Unescos kärnuppdrag att säkra förutsättningarna för fredlig samexistens, rättvisa och säkerhet. Botkyrka har nödvändigt förtroende för att ta nästa steg Förstudiens resultat visar att Botkyrka har förtroende bland de aktörer som har intervjuats. Botkyrka har stöd att ta nästa steg i etableringen av ett lokalt Unesco-centrum med brett partnerskap och nationell bäring. De intervjuade representerar en bredd av aktörer från lärosäten, offentlig och frivillig sektor. Resultatet ger också stöd för att fortsätta att fördjupa kunskapen om de tre identifierade sakområden platsidentitet och social sammanhållning i en etniskt och religiöst blandad befolkning samt interreligiös dialog.

245 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 4 [30] Kommunledningsförvaltningen Botkyrkas starka politiska profilering i frågan och breda partipolitiska anslutning är viktig för den tilltro andra aktörer tilldelar Botkyrka att genomdriva detta projekt till nytta för alla. Minst tre kommuner går in i partnerskap för att projektet ska realiseras Under förstudien har ett antal kommuner tagit beslut om att gå in i partnerskap med Botkyrka för att projektet ska kunna realiseras. Varje kommun bidrar med 70 tkr. I skrivande stund är Malmö, Eskilstuna och Botkyrka överens om att gå in tillsammans i en projektfas. Kompletterande finansiering från Open Society Institute Utöver dessa kommuner har vi under förstudien etablerat samarbete med Open Society Institute (OSI) i London. De går in som medfinansiärer inom ramen för OSI-programmet At Home in Europe. Organisationen samarbetar med kommuner runt om i världen och går in med samma belopp som det totala antalet kommunala aktörer lägger tillsammans. Vi räknar med att ytterligare två kommuner kommer att gå in som medfinansiärer av projektfasen. Vi planerar för en budget på kr för projektfasen mellan den 1 oktober maj Budgeten kommer att användas för att starta upp nätverk av aktörer och forskare som vill bidra till utvecklingen av konkret praxis. Den kommer också att användas till att utveckla arbetsgrupper och konceptet med workshopserier som mötesplats och kunskapsutveckling. Tidplanen är att inviga den lokala Unesco-centret den 1 september Förslag på organisation En global organisation som har både nationell bäring och lokal drivkraft är komplex i sin struktur. Vi tror att en komplex organisation med hög ambition att bidra till konkret samhällsutveckling måste få tid att hitta sin bästa form. Under förstudien har vi undersökt möjligheten att föra ihop Mångkulturellt centrums verksamhet med ett Unesco-center. Vi ser inte att det ska vara nödvändigt utan föreslår att samarbetskontrakt skapas mellan de båda. Detta förslag lämnar utrymme också för andra forskningssäten att teckna samarbetskontrakt. Syftet med hela projektet är att etablera en gemensam mötesplast med långsiktig bäring. Långsiktig hållbarhet kräver en uppbyggnad där de delar av offentlig sektor som går in med finansiering hittar en legitimitet för att avsätta skattepengar i verksamheten. För att ge en organisation med brett partnerskap långsiktighet och hållbarhet, krävs en stadig juridisk form. Under förstudien har vi undersökt bolagsform, stiftelse, förening och ekonomisk förening. Botkyrka har anlitat advokatbyrån Fylgia för ett utlåtande om den bästa juridiska formen för detta projekt. Deras

246 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 5 [30] Kommunledningsförvaltningen rekommendation är att vi bildar ett aktiebolag. Aktiebolaget ska säkra att de som går in som medfinansiärer har en rimlig påverkan på det lokala Unescocentrets prioriteringar. Vi kommer att arbeta vidare med denna fråga under projektfasen. Mångkulturellt centrum Under förstudien har vi kommit fram till MKC ska ha en avtalsroll/partnerskapsroll med det blivande Unesco-centret Vi har identifierat tre avgörande delar i uppbyggnaden av ett lokalt Unescocentrum med nationell bäring och brett partnerskap: 1. Ett lokalt Unescocentrum i brett partnerskap som drivs i lämplig juridisk form. 2. Ett nationellt nätverk av aktörer som vill bidra i arbetet med fokus på lokal handling. 3. MKC som ansvarig för uppbyggnad av forskarstödet till ett lokalt Unesco-centrum med nationell bäring. Identifierade kunskapsluckor kompletteras En stor andel av dem som svarat vill att de tre kunskapsluckorna ska kombineras med diskriminering och jämställdhet. Vår slutsats är därför att alla insatser som genomförs inom de tre sakområdena ska förhålla sig aktivt till diskriminering och jämställdhet. En annan viktig avgränsning i inriktningen på verksamheten ska vara det interkulturella perspektivet. Varje insats ska syfta till att, med bibehållen respekt för den identitet varje enskild individ känner sig hemma i, öppna för nya möjligheter till utbyte mellan människor från olika grupper. Mångkulturellt centrum kommer att vidareutveckla forskarnätverket utifrån de luckor som finns mellan MKC nuvarande inriktning och forskarkompetenser och det beslut som fattas om prioriterade kunskapsområden för Unescocentret. 1. Inledning Botkyrka är en relativt liten kommun, men vi har vi en stark ställning både på regional och nationell nivå i frågor om lika rättigheter och utveckling i en etniskt och religiöst blandad befolkning. Vi har arbetat intensivt och strategiskt med de frågor som uppstår till följd av en etniskt och religiöst blandad befolkning i många år, och under de senaste

247 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 6 [30] Kommunledningsförvaltningen fyra åren har vi växlat upp arbetet ytterligare. Att Botkyrka finns i välfärdslandet Sverige och det faktum att vår befolkningsstruktur speglar en invandring som pågått i mer än ett halvt sekel, samt att vår befolkning utmanar och vidgar bilden av vem som får tillhöra den svenska gemenskapen och svenskheten, har väckt intresse både inom Unesco och inom Europarådet. Vårt strategiska grepp uppdaterar bilden av Sverige, och de erfarenheter vi gör anses också kunna ha tillämpbarhet utanför Sveriges gränser. Unesco och Europarådet Botkyrka uppmärksammas av Unesco och Europarådet som en av de platser där samhällsutvecklingen i en blandad befolkningsstruktur ser ut att hitta en stabil väg framåt. Vi är väl medvetna om att vår befolkningsstruktur är ett koncentrat av ett nytt Sverige som växer fram. Vi tar gärna täten i att arbeta för en hållbar utveckling med stark social och ekonomisk tillväxt i en etniskt och religiöst blandad befolkning. Men vi varken vill eller kan påverka utvecklingen på egen hand. Vi vill samarbeta med andra kloka krafter som verkar i samma riktning i Sverige idag. Denna förstudie är ett konkret grepp för att identifiera och systematiskt börja samarbeta med aktörer som delar Botkyrkas seriösa ambition att visa att en positiv utveckling är möjlig i en etniskt och religiöst blandad befolkning. Tillsammans kan vi ta konkreta stadiga steg i att skapa ett Sverige där tillgång till makt och resurser inte avgörs p.g.a. vilken kommun eller kommundel man har växt upp i, vilket ursprung man har, eller beroende på kön. Botkyrka är aktiv medlem i två handlingsinriktade internationella nätverk för interkulturell utveckling. En av dem är Unesco-initiativet ECCAR (Europeiska koalitionen av städer mot rasism). ECCAR består av närmare 100 europeiska städer engagerade i ett 10-punktsprogram för att gå från ord till handling. Botkyrka är också en av 21 europeiska städer som valts ut av Europarådet och dess program Intercultural Cities (ICC). Dessa samarbeten ger oss ingångar att sprida vårt arbete på olika nivåer, från den svenska till den internationella. Valet av Unescostrukturen som inramning för ett handlingsinriktat kunskapscentrum, grundar sig i att vi redan har ett mångårigt samarbete med en motsvarande struktur i spanska Katalonien. Unesco Katalonien har utgjort Barcelona stads vetenskapliga stöd för att uppfylla ECCAR:s 10-punktsprogram. Basen för ett lokalt Unesco-centrum är att de konkreta aktiviteterna som utförs ska växa fram med stöd av relevant forskning. Unescos inramning gör också att de metoder och insatser vi genomför får en direkt kanal för spridning också utanför Sverige. Då ett framtida lokalt Unesco-centrum kräver formell Unescostatus, har relationerna med olika nivåer i Unesco-strukturen varit centrala under förstudien.

248 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 7 [30] Kommunledningsförvaltningen Unesco Katalonien har varit vår viktigaste sluss i detta avseende. Projektledarens flerspråkighet har varit en förutsättning och också möjliggjort att vi har kunnat skapa en informell och kollegial relation med Unesco Katalonien. På så sätt har vi kunnat få grepp om nyanser som har varit avgörande för det steg vi har tagit och den framtida inriktning vi föreslår i förstudien. Civilsamhällets roll Botkyrka har också arbetat i många år med insikten om att civilsamhället sitter inne med viktig kunskap och en del av lösningar på våra komplexa samhällsutmaningar. Det är ändå inte förrän på senare år vi på allvar har börjat förhålla oss till hur vi ska skapa arbetssätt och en organisation som gör att vi tar vara på den viktiga kunskap och de idéer våra lokala krafter sitter inne med. Det vill säga att civilsamhällets delaktighet är nödvändig för att utveckla arbetssätt som säkrar glappet mellan den övergripande styrningen och de insatser vi sedan gör för att förändra i hållbar riktning. Ett lokalt Unescocentrum ger oss möjlighet att pröva ett nytt arbetssätt som sedan kan överföras till förvaltningsorganisationer. Mångkulturellt centrum Ett lokalt Unesco-centrum kommer inte att växa fram från noll. Basen finns redan i form av Botkyrkas kommunala forskningsstiftelse, Mångkulturellt centrum (MKC). Det steg vi tar gemensamt nu är att bygga vidare utifrån Mångkulturellt Centrums befintliga forskning. Mångkulturellt centrum har bedrivit verksamhet i 25 år och har en solid grund för att utveckla kedjan mellan det lokala och det globala, och mellan den samlade kunskap som finns inom forskning, offentlig sektor och civilsamhället. Botkyrka och Mångkulturellt centrum samarbetar redan idag med andra svenska kommuner i frågor om interkulturell utveckling mot diskriminering. Med hjälp av våra svenska kollegor har vi en bra startpunkt för att identifiera de svenska aktörer inom forskning, offentlig och frivillig sektor som vill kraftsamla kring det lokala Unesco-centrets prioriterade områden. Målet är att utveckla en organisation som kan ge långsiktig hållbarhet åt ett partnerskap mellan det civila samhället, forskare på universitet och högskolor, kommuner och övrig offentlig sektor på regional och nationell nivå. Det gemensamma syftet med en sådan organisation är att samla och vidareutveckla arbetssätt som är stödjande för alla aktörer som vill göra ett seriöst bidrag till utvecklingen av en hållbar interkulturell samhällsutveckling fri från diskriminering. Nationella politiken Ett lokalt Unesco-center med nationell bäring och brett partnerskap i frågor om interkulturell utveckling kommer också att fungera som stöd för att for-

249 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 8 [30] Kommunledningsförvaltningen mulera en mer uppdaterad nationell integrationspolitik. Den rådande politiken, oavsett politisk färg, förhåller sig inte alls till frågor som speglar ett komplext samhälle präglat av invandring i över ett halvt sekel. Med denna förstudie identifierar vi det innehåll och den infrastruktur som ett framtida lokalt Unesco-center måste ha för att kunna ringa in och ha påverkan på de samhällsområden som ökar takten på en hållbar samhällsutveckling i en etniskt och religiöst blandad befolkning. Rätt uppbyggnad länkar ihop konkreta utvecklingsinsatser med rätt aktörer på det lokala, nationella och det globala planet. 2. Förstudiens syfte och målsättning Förstudiens syfte är att se över förutsättningarna att utveckla Mångkulturellt centrums befintliga struktur, just nu kommunal forskningsstiftelse ägd av Botkyrka kommun, till ett lokalt Unesco-centrum med nationell bäring och brett partnerskap från offentlig sektor, civilsamhälle och forskning. Unescos globala struktur och uppdrag ger oss det nödvändiga tekniska och moraliska stöd vi behöver för att lansera ett nytt sätt att tänka i Sverige, och möjliggör också att de arbetssätt vi utvecklar kan få internationell spridning. Genom länken till Unesco bidrar vi konkret till en hållbar utveckling globalt samtidigt som vi får stöd av en internationell bas av erfarenheter och stärker vårt varumärke. Förstudiens syfte har varit att undersöka om det i dagsläget finns tillräckligt många aktörer i svenska samhället som delar vår lägesbild om ett antal kunskapsluckor, och som vill samarbeta för att utveckla effektiva lokala insatser med stöd av relevant forskning. Det främsta syftet med ett framtida Unesco-centrum är att skapa en större bas av aktörer på olika nivåer i samhället som tar ansvar för en gynnsam utveckling, samt att inkludera och engagera befolkningen som nödvändig aktör för att identifiera rätt aktiviteter och nå önskad effekt. Utgångspunkten är att partnerskapet ska utveckla verksamheten och arbetsmetoderna gemensamt. Med den uppbyggnad och inriktning vi föreslår för det lokala Unesco-centret vill vi också aktivt hitta sätt att utveckla det civila samhällets roll i att bidra till problemlösning inom offentlig förvaltning. Ett lokalt Unesco-centrum ska samla och utveckla den kunskap som finns i Sverige och runt om i Europa i frågor som rör interkulturell utveckling och inom ramen för Unescos grundläggande uppdrag att främja respekten för de mänskliga fri- och rättigheterna oavsett hudfärg, etnicitet, kön, språk eller religion. Den kunskap vi vill samla, finns idag spridd inom forskning och of-

250 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 9 [30] Kommunledningsförvaltningen fentlig förvaltning, men i lika hög grad hos engagerade krafter i civilsamhället runt om i Sverige och Europa. Uppdraget för ett framtida lokalt Unesco-centrum är att identifiera ett antal kunskapsluckor och att utveckla och använda denna kunskap lokalt. Förstudien har undersökt intresset för följande kunskapsluckor i byggandet av ett hållbart interkulturellt samhälle: 1. En inkluderande platsidentitet/nationell identitet. 2. Social sammanhållning i en etniskt och religiöst blandad befolkning. 3. Interreligiös dialog inklusive ateism. Förstudien är en del i uppfyllandet av delmål 4 i Botkyrka interkulturella strategi, ks 2009:207 (senast juni 2025): Om 15 år har vår kraftsamling bidragit till att anpassa samhälls- och arbetskulturen i Sverige till en internationell befolkning. Då har vi byggt förutsättningar för ett interkulturellt samhälle där tillgång till makt och resurser inte avgörs p.g.a. vilken kommun eller kommundel man har växt upp i, vilket ursprung man har, eller beroende på kön. En central del i alla aktiviteter och insatser som utvecklas i ett framtida lokalt Unesco-centrum kommer att vara att underlätta att sådana flöden. Med en sådan inriktning, bidrar vi också till att förebygga en negativ utveckling av konflikter, social distans, utslagning, diskriminering och rasism. 3. Problembeskrivning varför behövs en samlande struktur? Fortfarande ny efter ett halvt sekel i Sverige Efter ett halvt sekel av invandring till Sverige från olika delar av världen under olika tidsperioder uppfattas många svenskar fortfarande som tillfälliga gäster om de har "fel" utseende eller ursprung. För att komma ifrån detta måste vi jobba för att förändra inställningen till vem som får vara en del av den svenska gemenskapen och känna sig hemma. Botkyrka arbetar framåtsyftande och med en stark övertygelse om att vi tillsammans med andra kommuner, forskare och civilsamhället, kan använda vår befolkningsstruktur till att skapa social och ekonomisk tillväxt och bidra till en mer jämlik utveckling av det svenska samhället i en globaliserad värld. Men vi är också väl medvetna om att den nuvarande situationen inte är värdig, varken för våra medborgare eller för ett välfärdsland som Sverige.

251 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 10 [30] Kommunledningsförvaltningen En historisk brytpunkt Vi befinner oss i en historisk brytpunkt då de flesta av jordens invånare inte längre lever på landsorten, utan i städer och i förorter till storstäder. I dessa städer och förorter till städer samlas människor med olika bakgrund och olika syn på vad som utgör ett gott liv. Sverige är mitt i den förändringen. Många av dagens svenskar invånare har i något skede de senaste decennierna fram till nutid lämnat sina tidigare nätverk av familj, vänner och arbetskamrater för att starta ett nytt liv i Sverige, utan någon naturlig ingång till det nya samhället. En rapport från OECD från 2006 beskriver klart och tydligt att Stockholmsregionen har allvarliga brister i sin förmåga att slussa in regionens internationella befolkning i arbete. I rapporten står det också att situationen har pågått länge, och att det inte bara gäller invånare med utländsk bakgrund som är nya i Sverige. Tendensen är att den går i arv till nästa generation och det har inte skett några trendbrott sedan rapporten skrevs. Resultatet av denna oförmåga är att många av våra invånare lever i fattigdom på grund av olika begränsande faktorer som ofta samverkar och förstärker varandra. Arbetslöshet, fattigdom, diskriminering, och rasism är faktorer som bidrar till att den negativa utvecklingen är svår att bryta. Motstridiga tendenser Sverige har än så länge ett mer gynnsamt läge i fråga om att hantera en alltmer komplex befolkningssammansättning. Inte minst har vi klarat oss undan den ekonomiska krisen i Europa som på många håll har piskat upp en obehaglig samhällsdebatt om vem som får tillhöra, oavsett tid i landet, i ett desperat försök att hitta syndabockar. Trots bättre förutsättningar än andra europeiska länder, visar Sverige motstridiga mönster. Internationella undersökningar gör ofta gällande att svenskarna är en av de minst rasistiska medborgarna i världen rent åsiktsmässigt. Samtidigt har Mångkulturellt Centrum tagit fram ny fakta som visar att sambandet mellan så kallad synlig mångfald och fattigdom följer varandra nästan exakt i Stockholmsregionen, och det är sannolikt att samma förhållanden också råder i Skåne och västra Götaland. Även om Sverige inte har någon kolonial historia som har lagt grunden för ojämlikheten mellan grupper som till exempel i Storbritannien, har vi istället en mörk historia kopplad till ras och rasism genom det samhällsklimat som gjorde det möjligt att etablera världens första rasbiologiska institut i Uppsala. Fortfarande idag relateras svensk identitet till ett blont utseende. Konsekvenserna av denna envisa och verklighetsoförankrade bild av svenskhet har aldrig undersökts, trots att vi kan anta att det skapar stora och onödiga problem

252 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 11 [30] Kommunledningsförvaltningen när det gäller svenska medborgares möjlighet att få känna tillhörighet och framtidstro. Frågan om social sammanhållning och om platsidentitet är därför två väldigt centrala frågor för Sverige att förhålla sig till och hantera på ett medvetet och konstruktivt sätt. Hur bryter vi mönstret? En grundläggande uppgift för alla som arbetar med samhällsutveckling i en etniskt och religiöst blandad befolkning, är att inte bidra till att låsa in människor i stereotypa förväntningar som starkt begränsar deras livsval. Hinder uppstår både medvetet och omedvetet i olika strukturer, från praxis och attityder i många samhällsfunktioner till förväntningar från gruppen och/eller familjen. För få svenska aktörer som tar aktivt ansvar för en positiv utveckling I dagsläget lägger inte samhället någon energi på att skapa bryggor som underlättar för människor att göra andra val än de förväntade. Detta trots att individer med en sådan önskan och drivkraft sannolikt är den starkaste motorn för social och ekonomisk tillväxt i varje samhälle. I ett interkulturellt samhälle har det utvecklats ett långsiktigt och hållbart samspel mellan människor från olika grupper ett samspel som också gör det möjligt för människor att förflytta sig mellan grupper och bryta en till synes hopplös livssituation. Med vissa undantag visar det svenska samhället ett bristande intresse för att få tillstånd ett medvetet brobyggande, dialog och samarbete. Det är i grunden inte är acceptabelt. Det lämnar ett alltför tungt ansvar på de enskilda kommuner och delar av civilsamhället som lever med utmaningen till vardags. Rådande nationell politik för onyanserad oavsett parti Även om vi kan uppmärksamma och åtgärda vissa hindrande strukturer inom vårt kommunala uppdrag, behöver den nationella integrationspolitiken ta ett helhetsgrepp för frågan om en hållbar utveckling i en etniskt och religiöst blandad befolkning. Prioriteringarna i den rådande nationella integrationspolitiken visar att man är fast i att betrakta personer med en släkthistoria av invandring som nya eller som gäster. I dagsläget förhåller sig Sverige inte alls till frågor om identitet och sammanhållning över etniska och religiösa gränser, en fråga som i grunden är helt avgörande för att kunna skapa en hållbar utveckling fri från diskriminering. Den nationella politiken klarar än så länge inte av att förhålla sig till den komplexitet en etniskt och religiöst blandad befolkning innebär. Den förhåller sig inte heller till det som ett permanent tillstånd som pågått i generationer. Ett lokalt Unesco-centrum kommer att underlätta på det lokala planet och

253 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 12 [30] Kommunledningsförvaltningen med stöd av de erfarenheter vi gör kommer vi att påverka den nationella politikens inriktning. Andra utmaningar och andra lösningar i en komplex befolkningsstruktur Sverige har i modern tid alltid haft en offentlig sektor som tagit ansvar för att säkra stora delar av samhällets välfärd och stabilitet. Sverige har också en lång tradition av att söka samverkan med civilsamhället. Denna tradition behöver anpassas och utvecklas till dagens mer komplexa befolkningsstruktur. Det lokala Unesco-centrumet utgör ett bra laboratorium för att identifiera meningsfulla former för samverkan med ett civilsamhälle som är etniskt och religiöst blandat, för att kunna möta dagens utmaningar på ett hållbart sätt. Förslaget att etablera ett lokalt Unesco-centrum med nationell bäring och brett partnerskap grundar sig i att vi tror att den förändring och mobilisering vi ser är möjlig, behöver starta på lokal nivå på flera platser samtidigt, men med nationellt stöd. 4. Förstudiens omfattning och avgränsningar Förstudien har omfattat drygt två månader heltid (45 dagar) och har varit fyrdelad: Att undersöka rätt organisationsform och etablera samarbete och godkännande från Unesco-strukturen (Sverige, Paris, Katalonien). Att undersöka intresse och villkor för att utveckla ett brett partnerskap med svenska aktörer inom akademi, offentlig sektor och frivillig sektor. Att undersöka den framtida finansieringsformen. Administration och dokumentation av förstudiens resultat. Projektledarens tid har använts till följande: 1. Kontakter med Unescostrukturen: Huvudkontoret i Paris, Unesco Katalonien, Svenska Unescorådet och svenska Unesco Chairs (Unescoknutna forskare). 2. Intervjuer och bearbetning av svarsunderlag från 27 aktörer från universitet/högskola, offentlig och frivillig sektor. 3. Dialog med möjliga medfinansiärer.

254 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 13 [30] Kommunledningsförvaltningen Dialog med kandidater till Advisory Board. 5. Planering, genomförande och dokumentation av tre workshops (se bilaga). 6. Planering, förberedelser, genomförande och dokumentation av sex styrelsemöten. 7. Planering, genomförande och dokumentation av studiebesök hos Unesco Katalonien (se bilaga). 8. Framtagande av foldrar, intern och extern kommunikation kring förstudien, lansering i Almedalen. 9. Rapport av förstudie. Åtta delmål Projektledarens uppdrag har varit att leverera resultat på åtta olika delmål (ks 2011:330): Mål 1: Att undersöka intresset hos olika slags intressenter för ett brett delägarskap (nationella, kommunala, folkrörelser, föreningar, näringsliv, forskningssäten). Mål 2: Att undersöka och ta fram ett förslag på vilka partners, vilka organisationer och inom vilka sakområden som är mest relevanta för att skapa ett lokalt kontor med långsiktig bäring. Mål 3: En handlingsinriktad organisation och forskningsfält som gynnar Botkyrka lokalt. Mål 4: Att identifiera den sakkunskap det lokala Unesco-centrets styrelse behöver. Mål 5: Att ta fram förslag på en Advisory Board av nationellt och internationellt erkända politiker. Mål 6: Att undersöka olika möjligheter till finansiering och föreslå ett initialt steg för att få igång verksamhetsprocessen 1-3 år. Mål 7: Att undersöka juridiska förutsättningarna för delägarskap. Mål 8: Att klargöra relationen till Mångkulturellt centrum och Botkyrka kommun i konstruktionen.

255 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 14 [30] Kommunledningsförvaltningen Resultatredovisning Flera av förstudiens mål hänger nära samman och har förstärkt varandras måluppfyllelse. De mål och resultat som hänger samman redovisas under samma rubrik. Redovisning av kontaktade aktörers synpunkter på ett framtida lokalt Unesco-centrum Under våren kontaktades sammanlagt drygt 30 aktörer från offentlig, frivillig sektor, från universitet och högskola samt från Unesco. Syftet var att ställa en rad frågor som underlag till förstudiens mål 1 och 2. Parallellt genomfördes tre workshops, en inom respektive prioriterat temaområde. Minnesanteckningarna bifogas i särskild bilaga. Följande myndigheter och organisationer har bidragit till förstudiens resultat: Internationellt: Unescos huvudkontor i Paris, Unesco Katalonien, Europarådet, Open Society Institute (UK). Nationellt: Svenska Unescorådet, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Diskrimineringsombudsmannen (D.O.). Kommun: Malmö stad, Eskilstuna, Huddinge, Botkyrka Nacka, Göteborg, Växjö, Södertälje, Uppsala, Sundbyberg, Universitet och högskolor: Södertörns högskola, Göteborgs Handelshögskola, Karlstad universitet. Civilsamhälle: Svenska FN-förbundet, Rädda Barnen, Expo, Fryshuset, Riksteatern, SIOS, Adb Stockholm syd, Social Capital Forum/Bergsjön, Fisksätraakademin, Min Bror, Miljardprogrammet, lokaltidningen Södra Sidan. De intervjuade aktörerna (se bilaga för namnuppgifter) har besvarat frågor utifrån det mandat de har i sina respektive organisationer. Många av dem som lämnat svarsunderlag har önskat föra vissa av frågorna vidare till andra nyckelpersoner i sina organisationer innan ett fullständigt svar på alla frågor lämnas. I ett kommande steg behövs en fördjupad kartläggning utifrån samma frågeställningar. Frågeställningarna är ett första led i att etablera en mer djupgående dialog för att undersöka intresse och för att få grepp om vilka partners som är det mest relevanta att knyta till ett framtida lokalt Unesco-

256 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 15 [30] Kommunledningsförvaltningen center. Svaren visar det intressefält som finns och därmed också inriktningen för hur vi ska bör gå vidare med projektet om ett lokalt Unesco-center med nationell bäring och brett partnerskap. Följande frågor ställdes: 1. Vad saknar du för stöd idag för att utveckla effektiva metoder? 2. Stämmer de kunskapsluckor vi har identifierat? 3. Vilka delar av Unesco-centret behöver nationell samordning/lobbying? 4. Kan det uppstå konfliktytor? 5. Har ni egna intressanta nätverk att bjuda in? 6. Vill ni eller era nätverk ha en aktiv roll i ett lokalt Unescocenter och på vilket sätt i så fall? 7. Vilka krav har ni för att det ska vara värt att gå in i nätverket? 8. Vilken forskning skulle vara relevant? 9. Skulle ett Unesco-centrum kunna fylla ett tomrum? Sammanfattning av de inkomna svaren De är en omöjlighet att ge en rättvis spegling av de svar vi har fått in. Nedan är ett försök att spegla svaren så omfattande som möjligt. Om någon av respondenterna upplever att deras svar inte görs rättvisa i sammanfattningen, finns det alltid utrymme att återkomma med de synpunkterna under den kommande projektfasen. Vad saknar du för stöd idag för att utveckla effektiva metoder? Generellt sett så är uppfattningen hos dem som svarat att det saknas praktisk kunskap om och analyser av metoder som offentliga aktörer kan använda för att främja identitet, sammanhållning och dialog över etniska och religiösa gränser. Många har också velat påpeka att det är lika skralt i fråga om att motverka diskriminering och att det bör lyftas i samma grad. Glappet mellan de diskussioner forskare respektive praktiker har om en och samma problematik kritiseras. De möts inte och i det tomrummet stagnerar utvecklingen. De flesta, både de som verkar inom offentlig sektor och de som representerar civilsamhället, efterfrågar kvalitativ styrning och uppföljning, som mäter en konkret förändring på lokal nivå. På organisationsnivå saknar respondenterna följande områden: Styrsystem för antirasistisk personalpolitik och kunskap om hur man kan utvidga genuspedagogik till antirasistisk pedagogik. Former för kvalitativ redovisning av verksamhet. En organisationsstruktur som gör att man kan agera snabbare när så krävs. Närvarande processledning med mandat och nära samspel med den lokala nivån.

257 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 16 [30] Kommunledningsförvaltningen Ekonomiska resurser för att kunna ta vara på lokala inspel. En organisation som växer organiskt utifrån lokala behov. På lokal nivå saknar man: Indikatorer för att matcha olika platser med varandra, vare sig det är inom Sverige eller mellan länder. Sätt att identifiera den gemensamma metodiken i unika processer. Systematisk insamling av kunskap för att inte uppfinna hjulet gång på gång. Möjlighet att scanna av och analysera olika nivåer i samhället. Gemensam lobbying för långsiktighet från statens sida. Stämmer de kunskapsluckor vi har identifierat? Alla de intervjuade ställer sig bakom de kunskapsluckor som Botkyrka har identifierat. Det finns olika nyanser som skulle kunna utvecklas, men i stora drag stämmer de. Malmö är dock skeptisk till begreppet social sammanhållning och i ännu högre grad dess engelska översättning (social cohesion) om det inte kopplas ihop med andra värden som t ex diskriminering och jämställdhet. Flera menar att det är nödvändigt att skapa synergier mellan olika sakområden, t ex interreligiös dialog kombinerat med platsens kultur, historia och/eller identitet, eller i kombination med medborgerlig bildning. Några lyfter behovet att kombinera sakfrågorna med processinriktat arbete utifrån att varje plats är unik, samt att bemötande hela tiden är centralt. Sveriges kommuner och landsting (SKL) vill gärna se koppling till jämlik välfärd, som är ett av SKL:s prioriterade områden. Det bedöms kunna vara en möjlig samlande kraft. Ett annat samband som behöver kommuniceras tydligare, är kopplingen till övergripande hållbarhetsmål, mänskliga rättigheter och antidiskriminering. Sist men inte minst får vi en viktig uppmaning i att det kan bara skapas något nytt om vi klarar att tänka utanför den inövade diskursen. Vilka delar av Unesco-centret behöver nationell samordning/lobbying? Svarsunderlaget visar att det finns behov av en utökad förståelse för en mängd frågor. De frågor som uppmärksammas av dem som svarat är följande: Hur kan vi påverka för att få bättre policyarbete på nationell nivå, liksom en insatt nationell uppföljning med interkulturell kompetens?

258 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 17 [30] Kommunledningsförvaltningen Utveckla samarbete med föreningar, rättvis fördelning av resurser, antidiskriminering. Lobbying för en social kommission a la Malmö på nationell nivå för hur man skapar ett mer jämlikt samhälle Samarbeten för att minska de skillnader i livschanser som finns mellan grupper på grund av informationsbrister om rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Systematisk spridning för att öka kunskap om stöd i lagen delvis till invånare och delvis till arbetsgivare, serviceorgan, upphandlare och regelskapare. Stöd till en inifrånkommande anpassning av islam till svenska förhållanden och en normalisering av islams roll och funktion i det framväxande nya Sverige. Att popularisera och sprida forskningsresultat inom området till offentlig sektor, civilsamhälle och invånare. Kan det uppstå konfliktytor? Generellt sett är inställningen att det bör gå att hålla konfliktytorna till ett minimum om det finns ett brett partnerskap med en gemensam agenda. Detta då det inte finns någon annan organisation med en liknande ansats. I svaren vill man också lyfta fram att alla förändringsprocesser är sköra och kan skapa konfrontationer. Därför kommer det att vara viktigt att vara lyhörd för vad eventuella konflikter står för. Det finns också en viss risk att det uppstår meningsskillnader i olika tolkningsmöjligheter. Vi bedömer dock att detta kan pareras genom en mer uttalad koppling till mänskliga rättigheter och det interkulturella synsättet. Flera ser det långa geografiska avståndet till Botkyrka som en riskfaktor. Detta är en utmaning vi har med oss in i projektet från start. Den organisationsstruktur vi föreslår förhåller sig medvetet till denna risk. Det är därför viktigt att klargöra gränsdragingar (t ex med MKC) från allra första början för att undvika onödig förvirring och missförstånd också från ev. externa samarbetsparter. Ännu en intressant reflektion är det inärvda föraktet mellan stora delar av akademi och civilsamhälle, samt hela uppbyggnaden av forskningsvärlden där forskningspengar styrs av antal publicerade forskningsartiklar. En annan konfliktyta är att det finns ett tryck hos forskare att särskilja sig mot konsulten. Komplicerat men diskussionen behövs. Har ni egna intressanta nätverk att bjuda in? Alla intervjuade kunde relatera till olika nätverk som de tror kan ha intresse att koppla upp sig till ett lokalt Unesco-centrum med nationell bäring och brett partnerskap. Följande nätverk kom upp:

259 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 18 [30] Kommunledningsförvaltningen Lokala nätverk: Civila mobiliseringen kring demokratidagarna i Huddinge. Södertörnssamarbetet. Södra Sidans läsarpaneler. Albybaserade Friends of Equality. Civil mobilisering i Kiruna. Uno-projektet i Göteborg (urbana processer och interreligiös dialog). Nacka-Malmös musieprojekt. Fisksätraakademin. Nätverk i Ystad av ny befolkning i gammal stadskärna. Malmös civila mobilisering kring kulturpolitisk strategi. Antirasistiskt jämställdhetsnätverk. Nationella nätverk: 35 idéburna organisationer inom SIOS mobilisering av nationella ÖK inom integrationsområdet. SKL:s nätverk för civilsamhällets samspel samt nationella ECCARnätverket. Internationella: Living Bridges (FB). Plattform for Intercultural Europe, Brysselbaserad (OPAD och Riksteatern). Culture Action Europe (Riksteatern) EQUINET (nätverket för EU:s equality bodies). Social Innovation Office (Chicago) WHO-nätverket Healthy Cities. Vill ni eller era nätverk ha en aktiv roll i ett lokalt Unesco-center och på vilket sätt i så fall? Här var svaren lite olika, många behöver mer information om förväntningar för att kunna ta ställning. När ansatsen får en fastare form blir det lättare att svara på frågan. De som svarade ja, lämnade följande kommentarer: Ja, framförallt i diskussioner om vilka frågor som behöver belysas i nätverket. Avgörande blir var och hur man lägger upp forskning och aktiviteter. Ja, i att arbeta metodiskt med förändringsprocesser utifrån platsens identitet och de processer som redan är igång. Om vi lägger vikt på civilsamhällets förmåga att organisera sig och hur ett Unesco-center kan stödja detta.

260 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 19 [30] Kommunledningsförvaltningen Ja, Riksteaterns internationella uppdrag, med stark fokus på ett interkulturellt samhälle, vill mycket gärna samverka med ett Unescocenter. Särskilt kring metoder, arbetsmodeller, social redovisning. I någon form av partnerskap där vi bidrar med att bygga en aktiv, kontinuerlig och inkluderande sfär av gemensamma diskussioner i lokalsamhället kring de frågor som Unescocentret jobbar med. SKL kan nyttjas att sprida goda idéer, utvecklingsarbete och aktiviteter som vi vill ge nationell spridning. Dra nytta av SKL:s informationskanaler inkl förtroendevalda. Vi kan hjälpa till att genomföra undersökningar och bredda dialogen. Vara med och skapa flera internationella nav för att fånga det klokskap som växer på jordklotet totalt sätt. Vilka krav har ni för att det ska vara värt att gå in i nätverket? Generellt sett handlar kraven för att ett lokalt Unesco-centrum ska vara användbart, om möjligheten att påverka och att centret ska bli en nationell plattform med lokal fokus. Följande synpunkter kom fram: Att Unescocentret ska vara en kunskapsnod i Sverige med uppdrag att se till helheten i samarbete med lokala kunskapsplattformar. Att synsättet att involvera och bemyndiga civilsamhället verkligen är central. Att det finns möjlighet att vi som kommuner aktivt kan påverka innehållet. En aktiv relativt liten styrgrupp. Tydlighet i roller, ansvar och mandat. Att den grundläggande synen på människan är att hon behöver ledas men inte styras och att se alla människor som resurser och hur de kan skapa synergier om de får chansen Att ett grundläggande motiv för verksamheten är att ifrågasätta hur vi organiserar samhällets resurser. Att vi utvecklar metoder parallellt i olika kommuner. Möjlighet till delaktighet och medskapande. Utrymme för alla oavsett i vilken mognadsstadie man är i processen. Ett nätverk som lyfter bra exempel som man kan använda även i andra kommuner. Även ett brett samarbete med organisationer som organiserar diskriminerade grupper. En ambition att på sikt identifiera lokala kunskapsnoder globalt på samma sätt som Sverige-lokala. Vilken forskning skulle vara relevant? Som det har nämnts tidigare, så bekräftar alla som tillfrågats de tre kunskapsluckorna (platsidentitet, social sammanhållning och interreligiös dialog) och delar ett intresse att fördjupa sig i dem. Forskning om att läsa en plats, att förstå sin geografiska plats, platsens identitet med koppling till en radikalt förändrad befolkningsstruktur vad har vi för idéer om vad hemma ska vara?

261 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 20 [30] Kommunledningsförvaltningen Många av dem som svarat lyfter att det finns fler luckor att fylla. Diskriminering återkommer som en dimension som bör finnas i all forskning som bedrivs i ett lokalt Unescocentrum med nationell bäring. Ett exempel kan vara forskning om hur makten organiseras och fördelas och fokus på när situationen skapar orättvisa, inte var. Ytterligare ett forskningsfält av intresse är om informationsbrister/luckor och dess strukturella konsekvenser, t ex forskning om effekter av ojämlik informationsspridning. Ett återkommande önskemål är att forska kring medias (t.ex. lokalpressen) potential när det gäller att förmedla, stödja och underlätta interkulturell dialog i en segregerad stadsmiljö. Hur ser teori och praktik men en positiv inverkan ut? Ett par vill uttalat involveras i forskning som är lösningsfokuserad och att utveckla en svensk variant av minorities at risk, early warning systems, antirykteskampanjer och andra handlingsinriktade insatser med hjälp av forskning. Sist men inte minst vill man se forskning om social redovisning för att kunna beskriva begränsningar och möjligheter på ett bättre sätt. Skulle ett Unesco-centrum kunna fylla ett tomrum? Generellt är svaret ja. Det skulle fylla ett viktigt tomrum för både lokala myndigheter och andra myndigheter om fokus är handlingsinriktade metoder. Akademin behöver nya spelplaner för samarbete där de får söka sina spelpartners. Även om alla tillfrågade var positiva, fick vi följande reservationer som medskick: Vi vet att vi behöver det här inspelet men vem ska vara regissör, rigga ett team för varje utmaning under 1-2 år och erbjuda något nytt? Det kräver en skarp processuppföljning. Under förutsättning att region- och lokalpolitiken är med på tåget från första början och sluter upp över blockgränserna. Det beror på hur centret organiseras, det kommer att behövas lokala samordnare. Förslag på en handlingsinriktad organisation med långsiktig hållbarhet Grundläggande för framtida organisation och arbetssätt ska vara att involvera och engagera både medborgare, forskare och offentlig förvaltning. Unescocentrets basverksamhet kommer att utgöras av forsknings- och handlings-

262 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 21 [30] Kommunledningsförvaltningen inriktad verkstad. Forskningens syfte kommer uttalat att vara att stödja praktiker att identifiera och/eller att utveckla metoder och arbetssätt. Andan i ett lokalt Unesco-center ska vara att alla som engagerar sig ska känna ett ömsesidigt stöd. Detta för att hitta effektiva metoder att använda i den egna lokala kontexten som ökar takten på en hållbar interkulturell utveckling. Huvudinriktningen för det lokala Unesco-centret kommer att vara att utveckla den glokala kedjan mellan civilsamhället och Unesco. Det vill säga utvecklingen av praxis som gör lokal nytta men som också kan få global spridning genom Unescos kanaler. Det primära fokus är att hitta fram till arbetssätt som är handlingsinriktade och som ökar takten i att identifiera och pröva arbetssätt för en hållbar interkulturell utveckling. En annan prioritering är att bygga vidare på ett forskarnätverk som kan stödja Unesco-centrets olika medlemmar runt om i Sverige med relevant forskning. Det lokala Unesco-centret kommer att satsa på arbetssätt som involverar det civila samhället på lika villkor. Målet är att utveckla en infrastruktur som har förmåga att utveckla och agera i komplexa frågor och att påskynda denna utveckling till nytta för alla. Genom att också relatera till Unescos globala uppdrag får de metoder som utvecklas inom ett lokalt Unesco-centrum ytterligare kvalitetsstämpel. Unesco är också en kanal för internationell spridning av effektiva lokala metoder. En global organisation som har både nationell bäring och lokal drivkraft är komplex i sin struktur. Vi tror på en komplex organisation med hög ambition att bidra till konkret samhällsutveckling, och en sådan måste få tid att hitta sin bästa form. Bild Relationen mellan Mångkulturellt centrum och ett lokalt Unesco-centrum Den fysiska platsen för ett lokalt Unesco-centrum med nationell bäring föreslås vara i samma lokaler som Mångkulturellt centrum. Mångkulturellt centrum (MKC) grundades 1987 med det uttalade syftet att främja kunskap det svenska samhällets förändrade demografi och bidra till att den nya mångfalden skulle återspeglas i den nationella självbilden. MKC har i 25 år bedrivit forskning, dokumentation och spridning av kunskap genom publikationer och utställningar. Under förstudien har vi undersökt möjligheten att föra ihop Mångkulturellt centrums verksamhet med ett Unesco-center. Vi ser inte att det ska vara nödvändigt utan föreslår att samarbetskontrakt skapas mellan de båda. Detta förslag lämnar utrymme också för andra forskningssäten att teckna samarbets-

263 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 22 [30] Kommunledningsförvaltningen kontrakt. Vi har kommit fram till att MKC ska ha en avtalsroll/partnerskapsroll med det blivande Unesco-centret. Vi har identifierat tre grundbultar i uppbyggnaden av ett lokalt Unescocentrum med nationell bäring och brett partnerskap: 1.Ett lokalt Unescocentrum i brett partnerskap som drivs i lämplig juridisk form. 2. Ett nationellt nätverk av aktörer som vill bidra i arbetet med fokus på lokal handling. 3. MKC som ansvarig för uppbyggnad av forskarstödet till ett lokalt Unesco-centrum med nationell bäring. Under projektfasen kommer Mångkulturellt centrum att utveckla forskarnätverket. Det kommer att byggas med utgångspunkt från det glapp som finns mellan MKC:s nuvarande inriktning och forskare, och det beslut som fattas om prioriterade kunskapsområden för Unesco-centret. Det lokala Unesco-centret kommer därför att byggas upp parallellt under den inledande verksamhetsprocessen. Interimsstyrelsen föreslår att MKC och ett lokalt Unesco-centrum drivs som två separata verksamheter. MKC:s ansökan under våren om Unesco-status som forskningsstiftelse, understryker de båda organisationernas gemensamma inriktning. Relationen mellan de båda kommer att regleras genom avtal och formuleras kompletterande och ömsesidigt stöttande. Juridiska förutsättningarna för delägarskap Under förstudien har vi undersökt bolagsform, stiftelse, förening och ekonomisk förening. Botkyrka har anlitat advokatbyrån Fylgia för ett utlåtande om den bästa juridiska formen för detta projekt. Deras rekommendation är att vi bildar ett aktiebolag. Aktiebolaget ska säkra att de som går in som medfinansiärer har en rimlig påverkan på det lokala Unesco-centrets prioriteringar. Vi kommer att arbeta vidare med denna fråga under projektfasen. Vi behöver delvis identifiera en form som motiverar dem som vill gå in och finansiera ett lokalt Unesco-center, samtidigt som vi skaparen flexibel form där det är lätt att ansluta sig för att stödja den konkreta utvecklingen och vara delaktig i nätverken. Denna diskussion kommer att slutföras med den nya interimsstyrelsen och tillkommande medgrundare under projektfasen.

264 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 23 [30] Kommunledningsförvaltningen Förslaget är att en så kallad Unescoklubb (förening) ska knytas till lämplig juridisk form. Medlemmarna godkänns genom att ställa sig bakom Unescocentrets principförklaring. Varje medlem har sedan friheten att engagera sig och bidra till utveckling inom något av de prioriterade sakområdena. Olika möjligheter till finansiering Under projektfasen kommer vi att säkra finansieringen genom ett kortsiktigt åtagande om 70 tkr från de aktörer som vill gå in som medfinansiär av den inledande projektfasen (1/ /5 2013). Open Society Institute gör motsvarande åtagande som det totala antalet kommunala aktörer. Beroende på hur projektfasen utvecklas, är ett möjligt spår att de vill fortsätta finansiera projektet gemensamt. Parallellt kommer en prioriterad uppgift att vara att fortsätta att undersöka den mest långsiktigt stabila finansieringsformen, antingen genom svensk finansiering eller genom våra internationella kanaler. Att identifiera rätt partners kräver att vi är klara över de etiska gränserna för samarbeten. Botkyrka kommun har tagit fram allmänna riktlinjer för placeringar. Tillsammans med Unesco-centrets avsiktsförklaring, kommer dessa att utgöra vår etiska kompass och vägleda Unesco-centrets framtida samarbeten både när det gäller finansiering och innehåll. Vi kommer att fortsätta att utveckla och fördjupa kontakter och samarbeten med aktörer som kan ge det lokala Unesco-centret långsiktig bäring innehållsmässigt och finansiellt. Vi planerar för en budget på 2 miljoner/år för att komma igång med verksamheten och vi kommer att inrikta oss på att säkra det beloppet inför det första verksamhetsåret. Mångkulturellt Centrums särskilda uppdrag att undersöka förutsättningar för ett forskarnätverk Mångkulturellt centrum har haft ett särskilt uppdrag att beskriva sitt utgångsläge för att bidra till en uppbyggnad av ett forskarnätverk som stöd för praktiker som vill utveckla effektiva metoder inom ramen för Unesco-centrets uppdrag och prioriterade områden. Här nedan följer en redovisning. Befintliga resurser Forskningen vid Mångkulturellt centrum bedrivs i frågor relaterade till internationell migration, etniska och transnationella relationer och centret har en organisatorisk struktur och erfarenheter som kan användas som bas i det framtida lokala Unesco-centrumet. Mångkulturellt centrum bör ses som en generell resurs i uppbyggnaden av ett lokalt Unesco-centrum. Hur dess totala verksamhet kan användas i projektet kommer att utforskas vidare under projektfasen. De befintliga resurser som utgör denna struktur är följande:

265 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 24 [30] Kommunledningsförvaltningen Ett forskningsbibliotek: titlar inom internationell migration och etniska relationer samt om urban utveckling. 2. Nationellt och internationellt nätverk med forskare: MKC har genom olika projekt under senare år haft samarbete med forskare från Stockholms Universitet, Södertörns högskola, Karolinska institutet, Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Handelshögskolan i Göteborg, Linnéuniversitet i Växjö, Malmö högskola. Genom konferensverksamhet och formella internationella forskarnätverk har MKC också haft samarbete med forskare från bland annat Kanada, England, Frankrike. MKC har även ett formellt samarbetsavtal kring forskning med Södertörns högskola och Nordiska museet. 3. Anställda forskare: För närvarande finns fem disputerade forskare som är kopplade MKC:s verksamhet. Deras kompetensområden sträcker sig från problematisering av kulturarvsfrågor, mångfald inom kulturliv och annan offentlig verksamhet, mångfalsarbete inom organisationer, diskriminering och segregationens konsekvenser, rasism och vardagsrasism, etnicitet, intersektionalitet med mera. 4. Bokförlag: MKC har ett eget bokförlag med uppbyggd försäljningsorganisation. Förlaget har genom åren gett ut runt 150 titlar, varav flertalet är forskningsrelaterade. 5. Erfarenhet av att genomföra konferenser med internationell forskarmedverkan i Botkyrka. Konferenserna på Mångkulturellt centrum vill synliggöra både forskares och praktikers kunskaper, samt främja en dialog mellan olika aktörer som arbetar med samma frågor från olika perspektiv. 6. Vana att genomföra forskningsprojekt: Sju statliga regeringsuppdrag av forskningskaraktär har varit av särskild betydelse för centrets etablering som kunskapsorganisation. Runt femton doktorsavhandlingar har växt ur projekt som bedrivits på MKC. 7. Vana att föra dialog med och samarbeta med andra kommuner. Detta gjordes systematiskt till exempel inom projektet EUKN, (European Urban Knowledge Network) mellan 2008 till MKC samlade och spred kunskap om forskning, praktik och politik inom urban politik genom en digital databank samt anordnande av ett 4 nationella konferenser i dessa frågor.

266 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 25 [30] Kommunledningsförvaltningen Vana att koppla den lokala nivån till en internationell nivå, t ex genom sina pågående internationella samarbeten. Mångkulturellt centrum arbetar för närvarande med tre projekt finansierade av EU, och samverkar därigenom med ett tiotal olika städer runt om i Europa. MKC ser ovanstående resurser som nödvändiga delar för den struktur som ett nationellt Unesco-centrum med stark understöd från forskning kommer att behöva. MKC:s utvecklingsbehov Samtidigt som forskarnätverket byggs upp med konkreta forskare. Det finns utvecklingsbehov av den egna forskningsverksamheten och organisationen utöver redan planerade insatser inom ramen för projektet om ett lokalt Unesco-centrum: 1. Det befintliga forskningsbiblioteket måste kopplas upp till Unescos organisation och ta in Unesco-relaterade skrifter. Här kan framför Unesco-center prioriterade områden vägleda urvalet bland publikationer. 2. Deltagande i internationella konferenser och nätverksmöten för att både kunna inhämta och sprida kunskap samt knyta kontakter (både forskare och personal). 3. Kompetenshöja MKC:s forskare och övrig personal genom utbildning om UNESCO:s struktur. 4. En funktion behöver inrättas för att koppla ihop MKC:s verksamhet med den verksamhet som ska utvecklas i ett lokalt Unesco-centrum. Resultat av förstudien utöver uppsatta mål Unescostatus Utöver de ursprungliga målen har förstudiens fördjupning i Unescos struktur synliggjort en möjlighet för Mångkulturellt centrum att ansöka om Unescostatus i egenskap av forskningsstiftelse. I maj 2012 ansökte Mångkulturellt centrum om Unesco-status. Detta är ett strategiskt steg i det långsiktiga målet att arbeta ihop den verksamhet som idag finns på MKC med den verksamhet som planeras för ett lokalt Unescocentrum med nationell bäring och brett partnerskap.

267 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 26 [30] Kommunledningsförvaltningen Unesco Chairs Under förstudiens gång har vi också etablerat kontakt med samordnande forskare för befintliga svenska Unesco Chairs, det vill säga forskare som, genom sitt forskningsfält, har fått Unesco-status. En del i kommande projektfasens uppbyggnad av ett brett forskarnätverk som stödjer effektiva insatser inom offentlig sektor och civilsamhälle, kommer att vara att undersöka villkoren för att få Unesco-status som forskare, då vi tror att detta är en viktig uppmuntran till de forskare som kommer att understödja det breda nationella nätverket av aktörer. Open Society Institute Under förstudien har vi etablerat en relation med det Londonbaserade Open Society Institute (OSI). Botkyrka har därefter ansökt om kompletterande finansiering under kommande projektfas och det är positiva till att gå in som medfinansiärer inom ramen för OSI-programmet At Home in Europe. Open Society Institute går in med samma belopp som det totala antalet kommuner lägger tillsammans. De kommer att finansiera projektfasen 1 oktober 31 maj 2013 med mellan 280 tkr-350 tkr. Open Society Institute har en uttalad inriktning på marginaliserade gruppers rättigheter. Styrelse och Advisory Board Under projektfasen kommer arbetet fortsätta att ledas av en interimsstyrelse. Den kommer att bestå av ledamöterna i den gamla interimsstyrelsen och kompletteras med representanter från medfinansierande kommuner. Vid projektfasens slut den 31 maj 2013 bildas den framtida styrelsen. En Advisory Board håller på att byggas upp. De som hittills har tackat jag till uppdraget är följande personer: Mona Sahlin (s)(civila samhällets roll mm) Bengt Westerberg (fp) (utredare främlingsfientlighet m m). Peter Örn (Delegationen för hållbara städer m m) Helena Markstedt (GS Fair Trade city). Soledad Piñero Misa, (representant från civilsamhället med globala nätverk, Retoy mm). Vi väntar för närvarande besked från: Maria Rankka (Handelskammaren mm)., Thomas Hylland Eriksson, (forskare Helsingfors univ.)

268 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 27 [30] Kommunledningsförvaltningen Förslag på inledande steg för att få igång verksamhetsprocessen Med stöd av förstudiens resultat och synpunkter, föreslår vi följande konkreta steg under den kommande projektfasen, innan den planerade invigningen den 1 september Förslaget kan ses som en light version av en tänkt framtida riggning av organisation och ledningsteam. Utöver Helena Rojas, som kommer att fortsätta i sin roll som projektledare fram till invigningen, kommer ytterligare två personer att kopplas till ett ledningsteam. Projektledaren kommer att ha en strategisk och sammanhållande roll för uppbyggnaden av centrets struktur och innehåll inklusive styrelse, Advisory Board och frågan om att säkra långsiktig finansiering. De två andra funktionerna kommer att få ansvar för att bygga upp de två nätverken inklusive arbetsgrupper. De kommer också att ha ett gemensamt ansvar för att genomföra 2-3 workshops där de två nätverken kan mötas. Botkyrka kommer att skriva särskilda avtal med dessa två personer. De delar som beskrivs nedan kommer att riggas under perioden 1 oktober maj Unesco-status Under projektfasen 1 oktober maj 2013 fortsätter vi att undersöka hur Mångkulturellt centrum och ett Unesco-centrum bäst ska mötas. Förslaget är att de ska drivas som två separata verksamheter under det första verksamhetsåret, men att det på sikt ska bli en och samma organisation. Under projektfasen fortsätter vi dialogen och samtalen med svenska Unescorådet och med Unesco Paris för att identifiera den mest lämpliga relationen till Unesco utifrån det lokala Unesco-centrets uttalade syfte att skapa lokal utveckling och hitta en global kanal för stöd och spridning av bra praxis. Prioriterade kunskapsområden för ett lokalt Unesco-centrum De svar vi har fått in från en rad aktörer visar att vi har stöd att fortsätta att fördjupa oss i de tre prioriterade kunskapsluckorna vi har prövat under förstudien: Platsidentitet/nationell identitet. Social sammanhållning i en etniskt och religiöst blandad befolkning. Interreligiös dialog inklusive ateism. En stor andel av dem som svarat vill att de tre kunskapsluckorna ska kombineras med diskriminering och jämställdhet. Vår slutsats är därför att alla insatser som genomförs inom de tre sakområdena ska förhålla sig aktivt till diskriminering och jämställdhet.

269 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 28 [30] Kommunledningsförvaltningen En annan viktig avgränsning i inriktningen på verksamheten ska vara det interkulturella perspektivet. Varje insats ska syfta till att, med bibehållen respekt för den identitet varje enskild individ känner sig hemma i, öppna för nya möjligheter till utbyte mellan människor från olika grupper. Etablering och samordning av en förening för en bred nationell medlemsbas Under projektfasen kommer vi att lägga stor vikt på att mobilisera en bred medlemsbas. Medlemsnätverket kommer att drivas som förening (Unescoklubb). Medlemmarna kommer att engagera sig utifrån intresse för något av det lokala Unesco-centrets prioriterade områden. Föreningen ska vara öppen för alla som vill bidra. Medlemskap godkänns efter undertecknande av ett brev där varje enskild medlem ställer sig bakom det lokala Unesco-centrets stadgor och tre grundprinciper: 1. Vi bejakar migration som ett önskvärt mänskligt fenomen och åtar oss att hantera den ökade komplexitet i frågor om identitet, hemmahörande och sammanhållning i en etniskt och religiöst blandad befolkningssammansättning på ett långsiktigt hållbart och inkluderande sätt. 2. Vi åtar oss att i praktiken främja alla människor lika värde och okränkbarhet, oavsett hudfärg, etnicitet, religion, kön, ålder, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. 3. All verksamhet som utvecklas ska bygga på en grund som inte gör skillnad på människor, eller tilldelar dem egenskaper p.g.a. grupptillhörighet, kön, ursprung, hudfärg eller religion. Det betyder att all verksamhet ska bygga på en medveten antirasistisk grund. Alla som går in i föreningen kommer att underteckna ett åtagandebrev. Utöver ovan grundkrav för medlemskap, kommer varje enskild medlemsorganisation att formulera ett personligt åtagande. Åtagandet bestäms av organisationen själv. Det kan handla om att bidra till något av de prioriterade kunskapsområdena, eller om att stödja en allmän mobilisering kring det lokala Unesco-centrets ambitioner på den geografiska plats där man har sin verksamhet. En särskild utvecklare och samordnare kommer att utses för att få igång detta nätverk. Etablering och samordning av ett nationellt forskarnätverk knutet till det lokala Unesco-centret Under projektfasen kommer vi också att arbeta aktivt med att skapa ett nationellt nätverk av forskare som är geografiskt nära nätverksmedlemmar (som en stödjande struktur) inom de tre områdena. Utöver forskare inom de priori-

270 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 29 [30] Kommunledningsförvaltningen terade samhällsområdena, kommer ledarskaps- och organisationsforskare med inriktning på att skapa hållbar interkulturell utveckling att bjudas in. Forskarnätverkets roll blir att stödja det breda nätverket med evidensbaserad kunskap samt att följa det praktiska arbetet och identifiera eventuella luckor. Medlemskap i forskarnätverket har samma krav som medlemskap i föreningsnätverket. Det vill säga att man ställer sig bakom stadgor och det lokala Unesco-centrets grundprinciper. En särskild utvecklare och samordnare kommer att utses. Etablera konceptet med gemensamma workshopserier mellan civilsamhälle, förvaltning och forskning Under projektfasen kommer vi att fortsätta med workshops kring prioriterade teman. Workshopserier är sannolikt ett av fundamenten för att medlemmarna i ett lokalt Unesco-centrum ska kunna hitta likasinnade samarbetspartners, för att få inspiration och för att våga tänka nytt. Ett sådant forum ska locka och samla både nya aktörer och ny kunskap. Etablera handlingsinriktade arbetsgrupper En viktig insats under projektfasen blir att ta slutsatser och tankar från respektive workshop till nästa steg. Uppdraget för det lokala Unesco-centret blir att underlätta bildandet av arbetsgrupper och sedan stärka upp de metoder och aktiviteter som växer fram i dessa, att pröva metoder och aktiviteter i olika piloter, följa upp dem och justera dem när det är nödvändigt för att insatsen ska få avsedd effekt. Samordnarna av det civila nätverket respektive forskarnätverket har ett viktigt uppdrag i att understödja och underlätta bildandet av handlingsinriktade arbetsgrupper. De ska också underlätta tillgång till den kunskap som relevanta forskare kan erbjuda. Samordning och stöd av framväxande arbetsgrupper kommer att utgå från intresse och valt åtagande. Arbetsgruppens uppdrag blir att fördjupa sig i utmaningens nyanser och föreslå konkreta piloter med stöd av forskning. Samordnaren av föreningsnätverket kommer att ha det konkreta uppdraget att sätta igång 2-3 handlingsinriktade arbetsgrupper inom ramen för det lokala Unesco-centrets prioriterade områden (under projektfasen).

271 BOTKYRKA KOMMUN Förstudierapport 30 [30] Kommunledningsförvaltningen Samarbete med lokal media Under projektfasen påbörjar vi ett samarbete med lokal media (Södra Sidan) som metod att skapa lokal debatt och aktivitet kring det Unesco-centrets prioriterade områden. Interimsstyrelse sammansatt av medfinansiärer Interimsstyrelsens uppdrag under projektfasen är att slå fast stadgor och prioriterade områden, ange den strategiska inriktningen för projektfasen och identifiera och följa arbetet mot önskad måluppfyllelse. Advisory Board Ett Advisory Board kommer att knytas till det lokala Unesco-centret. Advisory Board kommer att vara sammansatt av nationellt och internationellt erkända profiler med breda nätverk både i Sverige och internationellt. Syftet med ett Advisory Board är att den, genom sina kontakter, ska utgöra ett stöd till utvecklingen av det lokala Unesco-centrets inriktning och relevans. Advisory Boards ger också potentiella kanaler för långsiktig finansiering. Bilagor Bilaga 1: Intervjuade personer/organisationer. Bilaga 2: Minnesanteckningar från tre workshops Bilaga 3: Minnesanteckningar från studieresa till Unesco Katalonien Bilaga 4: Advokatbyrån Fylgias utlåtande om organisationsform för brett partnerskap och nationell bäring.

272 För registrering Jens Sjöström (s), Kommunalråd Vice ordförande, Kommunstyrelsen Demokrati- och integrationsberedningens ordförande Personalutskottets ordförande Upplev Botkyrka AB styrelseordförande Botkyrka Stadsnät AB styrelseordförande Direkt: +46 (0) Mobil: +46 (0) Fax: +46 (0) E-post: Postadress: Botkyrka kommun, TUMBA Besöksadress: Munkhättevägen 85, TUMBA Vidarebefordrat brev: Från: Sjöström Jens, klf Datum: 20 augusti :50:33 CEST Till: "Kerstin Lundman" Ämne: Re: Brev om möjligt samarbete Hej Kerstin Tack för Ert brevsvar om kommande träff kring samarbete kring vårt initiativ om Unescocenter. Det känns glädjande att vi kan mötas och samtala kring detta och ge er en komprimerad presentation av den förstudie som vi gjort under våren. Ser fram emot förslag på datum för sammanträffande. Vänligen Jens Sjöström (s), Kommunalråd Vice ordförande, Kommunstyrelsen Demokrati- och integrationsberedningens ordförande Personalutskottets ordförande Upplev Botkyrka AB styrelseordförande Botkyrka Stadsnät AB styrelseordförande file:///g /...88%20Förstudie%20UNESCO/05%20Svarsskrivelse%20till%20Svenska%20Unescorådet%20om%20möjligt%20samarbete.txt[ :25:05]

273 Direkt: +46 (0) Mobil: +46 (0) Fax: +46 (0) E-post: Postadress: Botkyrka kommun, TUMBA Besöksadress: Munkhättevägen 85, TUMBA 13 jul 2012 kl. 14:34 skrev "Kerstin Lundman" > > > > > Kerstin Lundman > > Biträdande generalsekreterare Deputy Secretary General > > Svenska Unescorådet Swedish National Commission for UNESCO > > Utbildningsdepartementet Ministry of Education and Reserach > > Stockholm SE Stockholm > > Tel > > Mobil > > > > > > <brev till Botkyrka jul 2012.docx> > <image001.jpg> file:///g /...88%20Förstudie%20UNESCO/05%20Svarsskrivelse%20till%20Svenska%20Unescorådet%20om%20möjligt%20samarbete.txt[ :25:05]

274 2012/ / Mats Djurberg Jens Sjöström Botkyrka kommun Möjligt samarbete inom Unesco Tack för information ni sänt oss! Vi har som ni vet kontaktat Unesco för att få information om vad ett samarbete skulle innebära och se ut. Vi har nyligen fått ett underlag och vill gärna träffas och ber att få återkomma direkt efter semestern för att hitta en lämplig mötestid förslagsvis i slutet av september - med vår ordförande Inger Davidson och vice ordförande Tomas Kjellqvist. Vänliga hälsningar Mats Djurberg Generalsekreterare CC Helena Rojas Leif Magnusson Svenska Unescorådet Swedish National Commission for UNESCO Utbildningsdepartementet Ministry of Education and Research Stockholm SE Stockholm

275 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:320 Svar på revisionsskrivelse - granskning av ekonomistyrning (KS/2012:320) Beslut Kommunstyrelsen antar kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad som svar på revisionsrapporten. Sammanfattning PriceWaterhouseCoopers (PWC) har på uppdrag av Botkyrka kommuns revisorer genomfört en granskning av kommunens ekonomistyrning. Kommunens revisorer önskar kommunstyrelsens syn på granskningsresultatet och en redovisning av vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av detta. Granskningen visar att kommunstyrelsens och nämndernas ekonomistyrning inte fungerar på ett effektivt och ändamålsenligt sätt i alla delar. Det gäller främst områdena uppföljning och kontroll, samt rutiner kring stöd och information. Kommunstyrelsen kommer inom kort att inleda ett långsiktigt utvecklingsarbete i syfte att uppnå en effektiv ekonomi- och verksamhetsstyrning som bidrar till en positiv utveckling av verksamheternas resultat och kvalitet. Särskilda insatser för att utveckla stödsystemen kommer att genomföras redan på kort sikt. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

276 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2012:320 Referens Niclas Johansson Mottagare Kommunstyrelsen Revisionsskrivelse - granskning av ekonomistyrning Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar denna tjänsteskrivelse som svar på revisionsrapporten. Sammanfattning PricewaterhouseCoopers (PWC) har på uppdrag av Botkyrka kommuns revisorer genomfört en granskning av kommunens ekonomistyrning. Kommunens revisorer önskar kommunstyrelsens syn på granskningsresultatet och en redovisning av vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av detta. Granskningen visar att kommunstyrelsens och nämndernas ekonomistyrning inte fungerar på ett effektivt och ändamålsenligt sätt i alla delar. Det gäller främst områdena uppföljning och kontroll, samt rutiner kring stöd och information. Kommunstyrelsen kommer inom kort att inleda ett långsiktigt utvecklingsarbete i syfte att uppnå en effektiv ekonomi- och verksamhetsstyrning som bidrar till en positiv utveckling av verksamheternas resultat och kvalitet. Särskilda insatser för att utveckla stödsystemen kommer att genomföras redan på kort sikt. Svar på revisionsskrivelse om granskningen av ekonomistyrningen På uppdrag av Botkyrka kommuns revisorer har PricewaterhouseCoopers (PWC) genomfört en granskning av kommunens ekonomistyrning. Granskningen genomfördes med hjälp av ett webbaserad enkätverktyg. Det har tidigare använts i ett 90-tal kommuner och ger därmed möjlighet till jämförelser med andra kommuner. Utifrån den genomförda enkäten är PWC:s sammanfattande bedömning att kommunstyrelsens och nämndernas ekonomistyrning inte fungerar på ett effektivt och ändamålsenligt sätt i alla delar. Det gäller främst områdena uppföljning och kontroll, samt rutiner kring stöd och information. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post niclas.johansson2@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

277 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2012:320 Vid en jämförelse med andra kommuner ligger Botkyrka relativt väl framme när det gäller områdena mål och styrande dokument, kompetens samt budgetprocessen. Inom området ledning och styrning ligger Botkyrka i mellanskiktet medan kommunen inom områdena uppföljning och kontroll samt rutiner kring stöd och information har ett bottenresultat. Kommunens revisorer önskar kommunstyrelsens syn på granskningsresultatet och en redovisning av vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av detta. Planerade åtgärder Utöver denna granskning genomför revisionen ytterligare en granskning som berör mål- och styrsystem. Den kommer att presenteras inom kort. Vidare har kommunledningsförvaltningen gett Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i uppdrag att genomföra en utvärdering enligt den så kallade Resultatvisaren. Den syftar till att ge en bild av hur kommunen styr utifrån resultat som grund för förbättringar av kommunens styr- och uppföljningssystem. Även denna rapport kommer inom kort. Med utgångspunkt från dessa tre utvärderingar kommer kommunstyrelsen att inleda ett långsiktigt utvecklingsarbete i syfte att uppnå en effektiv ekonomi- och verksamhetsstyrning som bidrar till en positiv utveckling av verksamheternas resultat och kvalitet. Arbetet kommer att omfatta en rad utvecklingsområden, bland annat inom de områden där denna granskning uppvisat störst brister: uppföljning och kontroll, samt rutiner för stöd och information. Särskilda insatser för att utveckla stödsystemen kommer därför att genomföras redan på kort sikt. Det kommande utvecklingsarbetet kommer även att omfatta andra områden där granskningen visat på upplevda brister, såsom: Kopplingen mellan verksamhetsmål och ekonomiska ramar Tidplan för budgetarbetet som medger tid till analys och förankring Upplevda brister kring förändringsklimat Åsa Ratcovich Kommundirektör Expedieras till Alla nämnder Niclas Johansson Ekonomichef

278 Botkyrka kommun Revisionsskrivelse Revisionen Kommunstyrelsen Granskning av ekonomistyrning På vårt uppdrag har PwC genomfört en granskning av ekonomistyrning via en webbaserad enkät. Granskningsresultatet i sin helhet framgår av bifogad revisionsrapport. Utifrån enkätresultatet är vår sammanfattande bedömning att styrelsens och nämndernas ekonomistyrning inte i alla delar upplevs fungera på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, främst när det gäller områdena uppföljning och kontroll samt rutiner kring stöd och information. Totalt inom samtliga frågeområden ligger andelen som svarat inom kategorierna bra eller mycket bra på totalt 71 %, med en spännvid på mellan 62 % och 83 %. De förvaltningar som har högst värde är kultur- och fritidsförvaltningen (83 %) samt arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen (82 %). De förvaltningar som har lägst värden är samhällsbyggnadsförvaltningen (62 %) samt utbildningsförvaltningen och kommunledningsförvaltningen (båda 67 %). På totalnivå har 24 % angett svarsalternativet dåligt eller mycket dåligt, dvs närmare var fjärde person som besvarat enkäten. Detta visar på ett generellt behov av att utveckla ekonomistyrningen inom kommunen. Utifrån ett interkommunalt perspektiv ligger kommunen relativt väl framme när det gäller områdena mål och styrande dokument, kompetens samt budgetprocessen (övre kvartilen). Området ledning och styrning ligger kring mellanskiktet (mellankvartilen), medan områdena uppföljning och kontroll samt rutiner stöd och information har bottenresultat (nedre kvartilen). Vi önskar kommunstyrelsens syn på granskningsresultatet och en redovisning av vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning detta.

279 Botkyrka kommun Revisionsskrivelse Revisionen Svaret på denna skrivelse ställs till kommunens revisorer och inges till revisionskontoret på plan 9 i kommunalhuset, senast För kommunens revisorer Lennart Lindström Ordförande Lena Ingren Vice ordförande För kännedom Kommunfullmäktiges presidium Kommunledning Politiska sekreterare Samtliga facknämnder

280 Revisionsrapport Granskning av ekonomistyrning Botkyrka kommun Jan Nilsson Göran Person- Lingman Anders Hägg Maj 2012

281 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer 2 2 Inledning Bakgrund och uppdrag Revisionskriterier Avgränsning Metod och redovisning 4 3 Granskningens resultat Mål och styrande dokument Budgetprocessen Uppföljning och kontroll Ledning och styrning Rutiner kring stöd och information Kompetens Avslutande kommentarer 14 Bil 1: Lämnade kommentarer kring mål och styrande dokument 16 Bil 2: Lämnade kommentarer kring budgetprocessen 19 Bil 3: Lämnade kommentarer kring uppföljning och kontroll 21 Bil 4: Lämnade kommentarer kring ledning och styrning 25 Bil 5: Lämnade kommentarer kring stöd och information 30 Bil 6: Lämnade kommentarer kring kompetens 34 Bil 7: Starka och svaga frågor i kommunen 36 Bil 8: Interkommunala jämförelser per fråga 37 PwC 1 av 39

282 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer För att nå önskade effekter med den strategiska processen ekonomistyrning krävs att de som har budget- och verksamhetsansvar har rätt kompetens, ett bra administrativt stöd, en rimlig budget och att ekonomistyrningsprocessen i övrigt fungerar tillfredsställande. Föreningen Sveriges kommunalekonomer (KEF) har i samverkan med PwC utvecklat ett verktyg ta pulsen på ekonomistyrningen, i form av en webbaserad enkät, att använda i syfte att kunna få indikationer på hur ekonomistyrningen fungerar. Studier med detta verktyg har skett i närmare 90 kommuner inkl landsting, varför interkommunala jämförelser även kan göras. Mot ovanstående bakgrund och utifrån en bedömning av väsentlighet och risk har en översiktlig granskning av ekonomistyrningen prioriterats inom ramen för 2012 års revisionsplan. Granskningen har genomförts på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer. Den revisionsfråga som formulerats är om kommunstyrelsens och nämndernas ekonomistyrning upplevs fungera på ett effektivt och ändamålsenligt sätt? Utifrån den övergripande revisionsfrågan har enkätfrågorna klassificerats inom nedanstående kontrollområden: Mål och styrande dokument Budgetprocessen Uppföljning och kontroll Ledning och styrning Rutiner kring stöd och information Kompetens Utifrån enkätresultatet är vår sammanfattande bedömning att styrelsens och nämndernas ekonomistyrning inte i alla delar upplevs fungera på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, främst när det gäller områdena uppföljning och kontroll samt rutiner kring stöd och information. Totalt inom samtliga frågeområden ligger andelen som svarat inom kategorierna bra eller mycket bra på totalt 71 %, med en spännvid på mellan 62 % och 83 %. De förvaltningar som har högst värde är kultur- och fritidsförvaltningen (83 %) samt arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen (82 %). De förvaltningar som har lägst värden är samhällsbyggnadsförvaltningen (62 %) samt utbildningsförvaltningen och kommunledningsförvaltningen (båda 67 %). På totalnivå har 24 % angett svarsalternativet dåligt eller mycket dåligt, dvs närmare var fjärde person som besvarat enkäten. Detta visar på ett generellt behov av att utveckla ekonomistyrningen inom kommunen. PwC 2 av 39

283 I nedanstående spindeldiagram 1 redovisas kommunens resultat i jämförelse med andra kommuner. Ledning och styrning Uppföljning och kontroll Mål och styrande dokument Budgetprocessen Rutiner stöd och information Kompetens Utifrån ett interkommunalt perspektiv ligger kommunen relativt väl framme när det gäller områdena mål och styrande dokument, kompetens samt budgetprocessen (övre kvartilen). Området ledning och styrning ligger kring mellanskiktet (mellankvartilen), medan områdena uppföljning och kontroll samt rutiner stöd och information har bottenresultat (nedre kvartilen). 1 Om kommunen tillhör de 10 % bästa kommunerna tilldelas en 10:a (bäst i klassen) Om kommunen ligger mellan 10 % och 20 % av kommunerna tilldelas en 9:a. Mellan 20 % och 30 % en 8:a osv. PwC 3 av 39

284 2 Inledning 2.1 Bakgrund och uppdrag För att nå önskade effekter med den strategiska processen ekonomistyrning krävs att de som har budget- och verksamhetsansvar har rätt kompetens, ett bra administrativt stöd, en rimlig budget och att ekonomistyrningsprocessen i övrigt fungerar tillfredsställande. Föreningen Sveriges kommunalekonomer (KEF) har i samverkan med PwC utvecklat ett verktyg ta pulsen på ekonomistyrningen, i form av en webbaserad enkät, att använda i syfte att kunna få indikationer på hur ekonomistyrningen fungerar. Studier med detta verktyg har skett i närmare 90 kommuner inkl landsting, varför interkommunala jämförelser även kan göras. Mot ovanstående bakgrund och utifrån en bedömning av väsentlighet och risk har granskning av ekonomistyrningen prioriterats inom ramen för 2012 års revisionsplan. Granskningen har genomförts på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer. 2.2 Revisionskriterier Den revisionsfråga som formulerats är om kommunstyrelsens och nämndernas ekonomistyrning upplevs fungera på ett effektivt och ändamålsenligt sätt? Utifrån den övergripande revisionsfrågan har enkätfrågorna klassificerats inom nedanstående kontrollområden: Mål och styrande dokument Budgetprocessen Uppföljning och kontroll Ledning och styrning Rutiner stöd och information Kompetens 2.3 Avgränsning Granskningen avgränsas till enkätfrågorna inom de kontrollområden som redovisades i delavsnitt 2.2. Granskningsobjektet är kommunstyrelsen och samtliga nämnder. Ett särskilt fokus läggs på kommunstyrelsen när det gäller granskningsresultat och lämnade rekommendationer, utifrån styrelsens samordnande roll i kommunen. 2.4 Metod och redovisning Granskningsmetod är en webbaserad enkät, med ett 30-tal frågor, som gått ut till budgetansvariga i kommunen. Totalt har 248 personer besvarat enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 72 % utifrån de som tagit emot enkäten. Erhållen lista med e-postadresser innehöll en del kvalitetsproblem, främst med avseende på att den innehöll vissa personer som inte hade budgetansvar, aktualitetsproblem etc. PwC 4 av 39

285 Någon närmare analys av bortfallet har inte gjorts, men vi kan konstatera att svarsfrekvensen i Botkyrka är något högre än för kommunerna i jämförelsematerialet, som sammantaget är 88 (86 kommuner och två landsting). Enkätresultatet har diskuterats vid ett sammanträffande med kommundirektör och ekonomichef, utifrån resultatet för kommunen inkl interkommunala jämförelser. Granskningsresultatet redovisas i ett sammanhållet avsnitt med våra kommentarer under varje delavsnitt. Vidare finns ett avsnitt kring sammanfattande bedömningar och rekommendationer. Det senare avsnittet återfinns först i revisionsrapporten. Lämnade kommentarer till de olika enkätfrågorna återfinns som bilagor till rapporten. Detta utgör dock ett redigerat material. Inom olika avsnitt och bilagor visas grafik med användarsvar utifrån enkätfrågorna. Användarna har angett hur väl ett påstående stämmer. I nedanstående ruta framgår hur de olika färgerna ska tolkas. Värden till vänster i diagrammen innebär att användare besvarat frågan med : stämmer mycket dåligt eller dåligt Värden till höger i diagrammen innebär att användare besvarat med: bra eller mycket bra Grå färg innebär andelen svarande som svarat vet ej alt ej tillämpligt. Siffror som visas i liggande staplar i diagrammen visar antalet svarande. PwC 5 av 39

286 3 Granskningens resultat 3.1 Mål och styrande dokument Tre frågor ställdes avseende svarsgruppens bedömning kring förekomsten av tydliga mål förutom budgeten, realismen i målen kontra ekonomin samt kännedom om styrdokument. I nedanstående diagram redovisas resultatet per fråga totalt för kommunen. I nedanstående tabell redovisas det sammantagna resultatet på förvaltningsnivå och totalt för kommunen avseende frågeområdet mål och styrande dokument. Mål och styrande dokument Mycket dåligt Dåligt Bra Mycket bra Ej tilllämpligt Totalt Arbetsmarknad/vuxenutbildning 0% 5% 33% 60% 2% 100% Kommunledningsförvaltningen 6% 14% 58% 19% 3% 100% Kultur-och fritidsförvaltningen 0% 15% 43% 42% 0% 100% Samhällsbyggnadsförvaltningen 11% 15% 50% 24% 0% 100% Serviceförvaltningen 3% 12% 47% 38% 0% 100% Socialförvaltningen 0% 6% 44% 46% 3% 100% Utbildningsförvaltningen 3% 9% 41% 45% 1% 100% Vård och omsorg 6% 16% 50% 27% 0% 100% Totalt 4% 11% 45% 39% 1% 100% Kommentarer Resultatet av enkäten visar på en god kännedom när det gäller de styrdokument som reglerar verksamheten samt att det finns tydliga mål för verksamheten. Ett sämre resultat erhålls dock kring om fastställda verksamhetsmål är möjliga att uppnå med de ekonomiska resurser som ges via budgeten, dvs kopplingen mellan verksamhetsmål och ekonomiska ramar. PwC 6 av 39

287 Urval av kommentarer som lämnats inom frågeområdet redovisas i bilaga 1. De kommentarer som lyfts fram är bl a mängden av styrdokument och dess verklighetsförankring samt diskrepans mellan mål och ekonomiska resurser. Totalt inom frågeområdet ligger andelen som svarat inom kategorierna bra eller mycket bra på totalt 84 %, med en spännvid på mellan 74 % och 93 %. De förvaltningar som har högst värde är arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen (93 %) samt socialförvaltningen (90 %). De förvaltningar som har lägst värden är samhällsbyggnadsförvaltningen (74 %) och kommunledningsförvaltningen samt vård- och omsorgsförvaltningen (båda 77 %). 3.2 Budgetprocessen Två frågor ställdes avseende svarsgruppens bedömning kring budgetprocessen utifrån tidplaner samt delaktighet och påverkansmöjlighet. I nedanstående diagram redovisas resultatet per fråga totalt för kommunen. I nedanstående tabell redovisas det sammantagna resultatet på förvaltningsnivå och totalt för kommunen avseende frågeområdet budgetprocessen. Mycket dåligt Dåligt Bra Mycket bra Ej tilllämpligt Budgetprocessen Totalt Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen 0% 28% 35% 33% 5% 100% Kommunledningsförvaltningen 8% 50% 29% 13% 0% 100% Kultur- och fritidsförvaltningen 0% 28% 40% 33% 0% 100% Samhällsbyggnadsförvaltningen 11% 25% 34% 25% 5% 100% Serviceförvaltningen 9% 18% 45% 27% 0% 100% Socialförvaltningen 9% 27% 47% 9% 8% 100% Utbildningsförvaltningen 9% 17% 38% 26% 10% 100% Vård- och omsorgsförvaltningen 9% 27% 48% 14% 3% 100% Totalt 8% 24% 41% 22% 6% 100% PwC 7 av 39

288 Kommentarer Resultatet av enkäten visar på relativt stora upplevda brister när det gäller väl avvägd tidplan för budgetarbetet som medger tid till analys och förankring. Ett betydligt bättre resultat uppnås kring delaktighet och påverkansmöjlighet i budgetprocessen. Urval av kommentarer som lämnats inom frågeområdet redovisas i bilaga 2. De kommentarer som lyfts fram kring budgetprocessen är främst kring tidsplanering samt möjlighet till analys. Totalt inom frågeområdet ligger andelen som svarat inom kategorierna bra eller mycket bra på totalt 63 %, med en spännvid på mellan 42 % och 72 %. De förvaltningar som har högst värde är kultur- och fritidsförvaltningen (73 %) samt serviceförvaltningen (72 %). De förvaltningar som har lägst värden är kommunledningsförvaltningen (42 %) samt socialförvaltningen (56 %). På totalnivå har 32 % angett svarsalternativet dåligt eller mycket dåligt, dvs var tredje person som besvarat enkäten. Detta visar på behov av att utveckla budgetprocessen. Frågan kring tidplan för budgetarbetet har ett betydligt sämre resultat än frågan kring delaktighet i budgetarbetet. 3.3 Uppföljning och kontroll Fyra frågor ställdes avseende svarsgruppens bedömning kring uppföljning och kontroll. I nedanstående diagram redovisas resultatet per fråga totalt för kommunen. PwC 8 av 39

289 I nedanstående tabell redovisas det sammantagna resultatet på förvaltningsnivå och totalt för kommunen avseende frågeområdet uppföljning och kontroll. Mycket dåligt Dåligt Bra Mycket bra Ej tilllämpligt Uppföljning och kontroll Totalt Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen 1% 15% 43% 36% 5% 100% Kommunledningsförvaltningen 13% 23% 42% 19% 4% 100% Kultur- och fritidsförvaltningen 3% 20% 38% 39% 1% 100% Samhällsbyggnadsförvaltningen 17% 20% 49% 9% 5% 100% Serviceförvaltningen 9% 15% 57% 19% 0% 100% Socialförvaltningen 4% 20% 50% 22% 5% 100% Utbildningsförvaltningen 12% 19% 37% 22% 11% 100% Vård- och omsorgsförvaltningen 7% 28% 43% 19% 2% 100% Totalt 9% 20% 43% 22% 5% 100% Kommentarer Resultatet av enkäten visar på relativt stora upplevda brister kring interkommunala relationer, kontroll och analys av kostnader samt information kring den ekonomiska utvecklingen. Ett betydligt bättre resultat uppnås när det gäller kontrollen kring det verksamhetsmässiga resultatet. Urval av kommentarer som lämnats inom frågeområdet redovisas i bilaga 3. De kommentarer som lyfts fram gäller främst brister kring personalsystem (HRM-system) och beslutsstödssystem. Totalt inom frågeområdet ligger andelen som svarat inom kategorierna bra eller mycket bra på totalt 65 %, med en spännvid på mellan 58 % och 79 %. De förvaltningar som har högst värde är arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen (79 %) samt kulturoch fritidsförvaltningen (77 %). De förvaltningar som har lägst värden är samhällsbyggnadsförvaltningen (58 %) och kommunledningsförvaltningen (61 %). På totalnivå har 29 % angett svarsalternativet dåligt eller mycket dåligt, dvs var femte person som besvarat enkäten. Detta visar på ett stort utvecklingsbehov när det gäller den ekonomiska uppföljningen och kontrollen. PwC 9 av 39

290 3.4 Ledning och styrning 10 frågor ställdes avseende svarsgruppens bedömning kring ledning och styrning. I nedanstående diagram redovisas resultatet per fråga totalt för kommunen. I nedanstående tabell redovisas det sammantagna resultatet på förvaltningsnivå och totalt för kommunen avseende frågeområdet ledning och styrning. Mycket dåligt Dåligt Bra Mycket bra Ej tilllämpligt Ledning och styrning Totalt Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen 1% 5% 47% 44% 5% 100% Kommunledningsförvaltningen 3% 23% 54% 18% 2% 100% Kultur- och fritidsförvaltningen 2% 9% 36% 51% 2% 100% Samhällsbyggnadsförvaltningen 12% 18% 44% 23% 4% 100% Serviceförvaltningen 5% 16% 45% 32% 1% 100% Socialförvaltningen 0% 12% 50% 30% 7% 100% Utbildningsförvaltningen 5% 12% 41% 33% 8% 100% Vård- och omsorgsförvaltningen 3% 16% 49% 29% 4% 100% Totalt 4% 13% 45% 33% 5% 100% PwC 10 av 39

291 Kommentarer Resultatet av enkäten visar på relativt stora upplevda brister kring bl a förändringsklimat samt återkoppling kring avvikelser. Ett betydligt bättre resultat uppnås exempelvis kring tydligt ansvar för intäkter och kostnader samt användning av styrdokument. Urval av kommentarer som lämnats inom frågeområdet redovisas i bilaga 4. De kommentarer som lyfts fram gäller främst brister kring stödsystem (HRM-system och ekonomisystem) samt resursfördelning. Totalt inom frågeområdet ligger andelen som svarat inom kategorierna bra eller mycket bra på totalt 78 %, med en spännvid på mellan 67 % och 91 %. De förvaltningar som har högst värde är arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen (91 %) samt kulturoch fritidsförvaltningen (87 %). De förvaltningar som har lägst värden är samhällsbyggnadsförvaltningen (67 %) och kommunledningsförvaltningen (72 %). På totalnivå har 17 % angett svarsalternativet dåligt eller mycket dåligt, dvs närmare var femte person som besvarat enkäten. Detta visar på ett behov av att utveckla vissa delar av området ledning och styrning. 3.5 Rutiner kring stöd och information Sju frågor ställdes avseende svarsgruppens bedömning kring rutiner kring stöd och information. I nedanstående diagram redovisas resultatet per fråga totalt för kommunen. PwC 11 av 39

292 I nedanstående tabell redovisas det sammantagna resultatet på förvaltningsnivå och totalt för kommunen avseende frågeområdet rutiner för stöd och information. Mycket dåligt Dåligt Bra Mycket bra Ej tilllämpligt Rutiner för stöd/uppföljning Totalt Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen 5% 21% 54% 16% 4% 100% Kommunledningsförvaltningen 10% 25% 50% 15% 0% 100% Kultur- och fritidsförvaltningen 0% 12% 60% 26% 2% 100% Samhällsbyggnadsförvaltningen 16% 31% 44% 6% 3% 100% Serviceförvaltningen 10% 21% 58% 8% 2% 100% Socialförvaltningen 1% 21% 58% 17% 3% 100% Utbildningsförvaltningen 16% 22% 43% 10% 9% 100% Vård- och omsorgsförvaltningen 6% 32% 50% 9% 3% 100% Totalt 9% 24% 50% 12% 5% 100% Kommentarer Resultatet av enkäten visar på stora upplevda brister inom frågeområdet kring ekonomiinformationens tillförlitlighet och generellt IT-stöd. Urval av kommentarer som lämnats inom frågeområdet redovisas i bilaga 5. De kommentarer som lyfts fram gäller främst brister kring personalsystem (HRM-system), beslutsstödssystem samt generellt IT-stöd. Totalt inom frågeområdet ligger andelen som svarat inom kategorierna bra eller mycket bra på totalt 62 %, med en spännvid på mellan 50 % och 86 %. De förvaltningar som har högst värde är kultur- och fritidsförvaltning (86 %) samt socialförvaltningen (75 %). De förvaltningar som har lägst värden är samhällsbyggnadsförvaltningen (50 %) och utbildningsförvaltningen (53 %). På totalnivå har 33 % angett svarsalternativet dåligt eller mycket dåligt, dvs var tredje person som besvarat enkäten. Detta visar på stora utvecklingsbehov när det rutinerna kring stöd och information avseende de ekonomiadministrativa rutinerna inkl IT. PwC 12 av 39

293 3.6 Kompetens Två frågor ställdes avseende svarsgruppens bedömning kring kompetens. I nedanstående diagram redovisas resultatet per fråga totalt för kommunen. I nedanstående tabell redovisas det sammantagna resultatet på förvaltningsnivå och totalt för kommunen avseende frågeområdet kompetens. Mycket dåligt Dåligt Bra Mycket bra Ej tilllämpligt Radetiketter Totalt Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen 0% 5% 45% 38% 13% 100% Kommunledningsförvaltningen 0% 21% 42% 33% 4% 100% Kultur- och fritidsförvaltningen 0% 25% 45% 30% 0% 100% Samhällsbyggnadsförvaltningen 9% 14% 55% 18% 5% 100% Serviceförvaltningen 7% 7% 66% 20% 0% 100% Socialförvaltningen 0% 24% 50% 21% 5% 100% Utbildningsförvaltningen 4% 17% 46% 23% 9% 100% Vård- och omsorgsförvaltningen 5% 28% 53% 11% 3% 100% Totalt 4% 19% 50% 22% 6% 100% Kommentarer Resultatet av enkäten visar på relativt stora upplevda brister kring möjligheterna till kompetensutveckling inom ekonomiområdet. Ett betydligt bättre resultat uppnås kring den faktiska kompetensen inom ekonomiområdet, dvs när det gäller budget, uppföljning och prognos. Urval av kommentarer som lämnats inom frågeområdet redovisas i bilaga 4. De kommentarer som lyfts fram gäller främst en beskrivning av den faktiska utbildningsnivån samt i viss mån behov av ytterligare ekonomiutbildning. Totalt inom frågeområdet ligger andelen som svarat inom kategorierna bra eller mycket bra på totalt 74 %, med en spännvid på mellan 65 % och 88 %. De förvaltningar som har högst värde är serviceförvaltningen samt arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvalt- PwC 13 av 39

294 ningen (båda 88 %). De förvaltningar som har lägst värden är utbildningsförvaltningen (65 %) samt vård- och omsorgsförvaltningen (67 %). På totalnivå har 20 % angett svarsalternativet dåligt eller mycket dåligt, dvs närmare var femte person som besvarat enkäten. Detta visar ett behov av att säkerställa kompetensutvecklingen inom det ekonomiadministrativa området. 3.7 Avslutande kommentarer I tidigare delavsnitt har redovisats resultatet av granskningen inom de olika frågeområdena, såsom: Mål och styrande dokument Budgetprocessen Uppföljning och kontroll Ledning och styrning Rutiner stöd och information Kompetens I nedanstående tabell redovisas det sammantagna resultatet på förvaltningsnivå och totalt för kommunen avseende samtliga frågeområden. Mycket dåligt Dåligt Bra Mycket bra Ej tilllämpligt Samtliga frågeområden Totalt Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen 2% 12% 46% 36% 5% 100% Kommunledningsförvaltningen 7% 24% 49% 18% 2% 100% Kultur- och fritidsförvaltningen 1% 14% 44% 39% 1% 100% Samhällsbyggnadsförvaltningen 13% 21% 45% 17% 3% 100% Serviceförvaltningen 7% 16% 52% 24% 1% 100% Socialförvaltningen 2% 17% 51% 25% 5% 100% Utbildningsförvaltningen 9% 16% 41% 26% 8% 100% Vård- och omsorgsförvaltningen 5% 23% 49% 20% 3% 100% Totalt 6% 18% 46% 25% 5% 100% Totalt inom samtliga frågeområden ligger andelen som svarat inom kategorierna bra eller mycket bra på totalt 71 %, med en spännvid på mellan 62 % och 83 %. De förvaltningar som har högst värde är kultur- och fritidsförvaltningen (83 %) samt arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen (82 %). De förvaltningar som har lägst värden är samhällsbyggnadsförvaltningen (62 %) samt utbildningsförvaltningen och kommunledningsförvaltningen (båda 67 %). På totalnivå har 24 % angett svarsalternativet dåligt eller mycket dåligt, dvs närmare var fjärde person som besvarat enkäten. Detta visar på ett generellt behov av att utveckla ekonomistyrningen inom kommunen. I bilaga 7 redovisas de starkaste kontra de svagaste sju frågorna för kommunen, vilket även detta ger signaler på utvecklingsområden på enskild frågenivå. I bilaga 8 återfinns interkommunala jämförelse per fråga. PwC 14 av 39

295 I nedanstående spindeldiagram 2 redovisas kommunens resultat i jämförelse med andra kommuner. Uppföljning och kontroll Ledning och styrning Mål och styrande dokument Budgetprocessen Rutiner stöd och information Kompetens Utifrån ett interkommunalt perspektiv ligger kommunen väl framme när det gäller områdena mål och styrande dokument, kompetens samt budgetprocessen (övre kvartilen). Området ledning och styrning ligger kring mellanskiktet (mellankvartilen), medan områdena uppföljning och kontroll samt rutiner för stöd och information har bottenresultat (nedre kvartilen) Jan Nilsson Projektledare Anders Hägg Uppdragsansvarig 2 Om kommunen tillhör de 10 % bästa kommunerna tilldelas en 10:a (bäst i klassen) Om kommunen ligger mellan 10 % och 20 % av kommunerna tilldelas en 9:a. Mellan 20 % och 30 % en 8:a osv. PwC 15 av 39

296 Bil 1: Lämnade kommentarer kring mål och styrande dokument Sammanställning kring lämnade kommentarer: Min del av budgetansvaret gäller bara läromedel. Resten av budgeten ligger på skolans rektor. Jag är ny i min roll och har ej ännu fått fullt grepp om alla de olika styrdokumenten. Det finns politiska mål/åtaganden, men dessa är huvudsakligen av utvecklingskaraktär. Mål för att styra den förvaltande verksamheten finns för min egen verksamhet, men det saknas en röd tråd uppåt. Det finns politiskt uppsatta mål på fyra års sikt. Vi saknar systematik för att skapa målsättningar på kortare sikt, dvs vilka mål ska vi nå det kommande året. Botkyrka är på god väg att bygga en bra grund för de verksamheter som finns var ett år där mycket hände gällande målen och ekonomin. Det märks att det är nyanställda tjänstemän som vill förändra VOF, det är bra. Många styrdokument komplicerar styrningen i praktiken. Svårt då gällande dokument t ex för året 2011 ändras under året för att anpassas till målen Då måste man använda onödig tid och anpassa till nya texter. Våren är inte samma upplägg som hösten och ändringar görs från år till år. Mer hållbara dokument önskas. Vi kanske är på väg dit, hoppas jag. Påståendet avser framförallt behovet av fler resurser för elever som har omfattande språkstörningar och som därmed inte kan uppnå kunskapskraven. För många styrdokument och system. Samla alla styrdokument i beslutstöd. Tyvärr är styrdokumenten inte verklighetsförankrade. Politikerna vill ha allting, men förstår inte att det kostar pengar. Vi arbetar utifrån de politiska målen och riktlinjerna men behöver bli bättre. Vi kommer att under detta år kunna bli bättre på att följa verksamhetsmålen då grundbemanningen har utökats. Eftersom vi alltid strävar efter en budget i balans så måste vi ta hänsyn till detta när vi lägger organisation och budget, dvs vad vi kan åstadkomma med de medel vi får. Organisationen är oerhört slimmad och saknar adekvat administrativt stöd varför chefer på strategisk nivå alltför mycket sysslar med administration och operativt arbete. Det är med dagens organisation omöjligt att nå verksamhetsmålen med befintliga resurser. Jag är nyanställd och har ännu inte hunnit läsa flerårsplanen! De fastställda verksamhetsmål som finns för min verksamhet är möjliga att uppnå med de resurser som jag disponerar. Ja, då verksamheten bemannas av en majoritet av barnskötare. Svårare i en verksamhet som bemannas av förskollärare. Mina svar blir ju lite konstiga eftersom våra rektorer och förskolechefer är de som har budgetansvar för sin resp. budget. Jag har mer rollen som stödfunktion och hjälper till PwC 16 av 39

297 med uppföljningar på resp enhet samt redovisar områdets totala prognoser och resultat löpande. Bristen på nämnd- och verksamhetsmål gör att fokus i stället ligger på åtaganden = "aktiviteter", dvs mer på vad vi gör än på uppnådda resultat och effekter. Indikatorer i stället för mätbara mål i nya flerårsplanen gör styrningen mer otydlig. Oklarhet kring rollen för kommunövergripande strategier såsom t ex interkulturell strategi och folkhälsplan. Hur, var och av vem ska de användas? Detta behöver förtydligas inom ramarna för styrsystemet. Sammantaget - många mål och många ambitioner att bidra till: prioritering sker på enhets- och ibland medarbetarnivå, eftersom den inte görs tydligare på mer övergripande nivå. Är ny sedan augusti 2011 och inte helt insatt i alla styrdok. Vi har många KF mål. Många strategier som alla är viktigast. Det är svårt med styrning då. Givetvis har jag argumenterat för och drivit önskemål om högre budget för min verksamhet men verkar inom budget för att uppnå målen på bästa möjliga sätt. Vissa mål har inte varit möjliga att nå. Jag har ej budgetansvar, men attesträtt för en del av utvärderings- och utvecklingsenhetens verksamhet. Det finns en stor mängd kommuncentrala policydokument och strategier som inte alltid är levande i våra verksamheter. Det är inte heller rimligt att så skulle vara fallet. Vi försöker samla så mycket som möjligt av såväl statliga som kommunal styrning i utbildningsnämndens ettårsplan. Tydliga fastställda mål : det beror på vilken utgångspunkt man tar... "mitt" verksamhetsområde är beroende av vilka mål resp vad som genomförs inom alla förvaltningar/nämnder. Det i sin tur beror ju på om/vilka nämndmål de antagit. Annars är det vilka åtaganden de tagit för det några av flerårsplanens mål. När det gäller mitt eget ansvar - så finns det inget mål för det, endast målet i flerårsplanen samt några åtaganden och aktiviteter för detta. Dessa skulle behöva preciseras ytterligare. Min budgetavvikelse är förvaltningens beslut för att hantera en svårbudgeterad post. Fastställda verksamhetsmål kommer att vara möjliga att uppnå då organisationen under tertial kommer att bemannas med nya roller och ansvariga för budgetunderlag i olika delar av verksamheten. I min budget ingår viss bidragsgivning. Att jag angett dåligt beror på att dessa inte har en tydlig styrning idag. Något som vi uppmärksammat och arbetar på att förbättra. Verksamheten skulle utökas och vi anställde flera personer och skaffade flera bilar, men beställaren ångrade/ändrade sig så det uppstod en övertalighet som vi inte blev av med så fort det behövdes. De politiska målen för min verksamhet är högt satta och tidsangivna på år. 5-årsmålet ska vara uppfyllt om 3½ år, jag jobbar hårt med det, men resurser för måluppfyllelsen är inte identifierade varken personella eller ekonomiska. Jag jobbar som stöd till förvaltningarna för uppfyllandet av de interna målen. Förvaltningarna PwC 17 av 39

298 förväntas avsätta egen budget för detta. Problemet är att bara den interna insatsen skulle kräva en heltid och jag bara har högst 20 % av min arbetstid avsatt för detta. Det är för enkelt att klaga på budgeten. Man kan alltid säga att budgeten är alltid för liten, men det gäller att använda de medel man har så att de gör nytta för verksamheten. Tydliga mål finns men innehållet behöver utvecklas rejält. I dagsläget fel fokus för målen och styrningen. Effekt och verksamhetsmässiga resultat saknas dessutom. Svårigheten med styrdokumenten är den enorma textmassan. Det saknas även bra modeller för att bryta ner enhetens handlingsplan så att den blir ett bra arbetsverktyg för personalen. Jag provar mig fram, men tycker inte att jag kommit fram till en bra arbetsgång. Vad gäller budget skulle kvaliteten kunna höjas om det fanns ett större ekonomiskt utrymme. Utöver att jag har en del av förvaltningens intäkter kopplade till min ansvarskod för att jag ska kunna följa upp dem lite extra så är jag en av tre controllers på förvaltningen. Jag svarar på frågorna ur perspektivet som ägare av budgeten på min ansvarskod. PwC 18 av 39

299 Bil 2: Lämnade kommentarer kring budgetprocessen Sammanställning kring lämnade kommentarer: Jag får ett antal pengar för läromedel eller annan pedagogisk aktivitet, och om de pengarna inte skulle räcka så brukar det finnas möjligheter att ta från något annat håll. Jag har egentligen inget ansvar för vår budget. Ingen egentlig insyn heller. Hur ser budgetprocessen ut i kommunen, var hittar jag den och hur är den anpassade till de olika förvaltningarna? I år har jag ännu inte fått in datum för uppföljning ännu. Delaktig i processen men finns ofta tidspress som innebär svårigheter. Vi har oftast alldeles för kort tid för detta. Planen och verkligheten ät långt från varandra. Svårt att svara på då vi först 2012 kommer att följa den nya rutinen. Under 2011 implementerades en ny budgetprocess och det blev väldigt komprimerat under Planen är bra hoppas 2012 kan hålla tidsplanen. Vi har inget system att tillgå där vi kan göra prognoser för hur olika utfall blir med olika slags tjänstefördelningar eller ändringar i elevunderlaget. Saknar även system för personaluppföljning. Jag skulle helst vilja att uppföljningen mot ettårsmålen skedde två gånger per år, halvårsvis och årsredovisning. Däremot bör budgetuppföljningen kunna göras oftare och bättre. Har ej budgetansvar. Tidplanen blir ofta väldigt kort eftersom nämndbeslut om en helt klar budget kommer väldigt sent på året i slutet av november även om ambitionen är att få ut den snabbare. Budget brukar vara inlagd i ekonomisystemet på alla enheter 31 januari. Borde vara klart mycket tidigare. Krockar varje år med bokslut och verksamhetsberättelse från enheterna, skolor och förskolor. Höga politiska ambitioner kring externt riktad verksamhet och eftersatt utveckling av grundläggande verksamheter som förvaltningen ansvarar för i kombination med bristande ekonomiska resurser gör att budgeten inte är verklighetsförankrad. Bristande prioritering gör att mål och medel inte går ihop. Utrymmet för analys och förankring är alltför snävt tilltaget. I år var jag inte nöjd med mitt budgetmöte. Fick mycket kortare tid än mina kollegor. Gör att jag är osäker kring tanken kring min budget och kände mig inte lika delaktig då min chef var väldigt stressad och detta spred sig. Tidplanen för budgetarbetet är väl avvägd så att budgetprocessen blir effektiv och medger tid för analys och förankring anser jag att förvaltningskontoret (läs ek. ansvarig/controller) har mycket låg kunskap om förvaltningens verksamheter. Konsekvensen blir att tidplaner för budgetprocessen läggs utan någon som helst hänsyn till verksamheternas dagliga drift och förutsättningar. Så någon tid för analys och förankring finns aldrig. Det är bedrövligt tycker jag, oprofessionellt helt enkelt. För kort tid för prognoser och analyser. Målens omfattning är betydligt bredare än vad budgeten medger. Som sagt - tidplanen är inte verklighetsanpassad! Har blivit bättre och förhoppningsvis blir det i år ännu bättre. Från det att siffrorna är inlagda i beslutsstöd till det att uppföljningen ska vara klar, är det ofta mycket liten tid. Detta beror bl.a. på att det är flera instanser/personer som ska PwC 19 av 39

300 ha "min" uppföljning och prognos innan den övergripande ansvarige på förvaltningen ska sammanställa allt. Alldeles för kort om tid mellan rapportuttag och rapportering! Jag har endast ansvar för viss del av skolans läromedel samt del av mina lärares fortbildning. Inom ramen för budgeten kan vi ju styra som vi vill, men vi kan ju inte på något sätt påverka ramen som sådan. Inför 2012 så startade budgetarbetet i mitten/slutet av november! Men förhoppningsvis så startar 2013 års budgetarbete tidigare. Det är svårare att påverka personalbudgeten (största utgiften) den har jag blivit tilldelad utifrån personaltäthet och färdigt vårddygnspris. Vi har fått alldeles för lite tid till budgetarbetet i controllerrollen. I rollen på min ansvarskod kan jag bara göra rimliga uppskattningar av barnunderlaget och föräldrarnas betalningsförmåga. PwC 20 av 39

301 Bil 3: Lämnade kommentarer kring uppföljning och kontroll Sammanställning kring lämnade kommentarer: Månadsuppföljning sker varje månad utom jan, feb, jul, nov och dec. Det är vår intendent eller rektor som står för rapportering. Det är lätt att hålla koll på min lilla budget! Budgeten beslutas inte förrän samma år och har i år ännu inte kommit in i systemet (beslutsstöd) så att jag kan följa upp. Detta innebär att vi ännu inte på ett enkelt sätt har möjlighet att kontrollera den ekonomiska verksamheten för de första tre månaderna. Beslutsstöd är inte utformat på ett användarvänligt sätt och är svårt att överblicka. Framförallt är det i systemet svårt att prognostisera personalkostnader med de rubriker som man har satt i systemet att följa efter. Detta gör att vi inte har aktuell och tydlig information och att vi inte kan styra verksamheten som vi vill. Jag tar fram den ekonomiska information själv. Eftersom jag är inte utbildad i sådana uppgifter och har andra uppgifter finns ofta tidsbrister här. Skulle underlätta mycket om andra personal tog fram uppgifterna och jag själv kunde fokusera mer på analys och åtgärd. För mycket tid går åt att ta fram siffror. Ibland följs ekonomin upp oftare, men inte varje månad. Verksamhetsuppföljningen rapporteras till affärsområdeschefen vid behov t ex när objekt stänger eller det öppnas nya objekt men minst 2 gånger/år. Ibland hänger ej resultatet (in och utgifter) med i Beslutsstöds siffror så man måste ha lite extra koll på vad som är med där eller inte. Uppföljning av min verksamhet sker årsvis samt vid avstämningstillfällen med min närmaste chef, förvaltningschefen. Ena stunden är det + andra -. Hur kan det svänga så? Beslutsstöd kan bli bättre! Svårt att särskilja intern tidsdebitering för att kunna se hur olika personer debiterar tid i projekt. Det gör att det är svårt att veta för kommande projekt hur budgeten ska läggas. Interna fakturor är inte spårbara på samma sätt som externa fakturor i det ekonomisystem vi använder. Det gör att man måste samla de interna fakturorna i en pärm för att ha kontroll. I övrigt kan jag enkelt kontrollera och analysera kostnader. Ekonomiintendenten rapporterar. Personalkostnader kan jag analysera. Är hela tiden beroende av ekonomiintendent Ekonomiuppföljning 6 gånger per år (inkl årsredovisning). Verksamhetsuppföljning 3 gånger per år (inkl årsredovisning). Verksamhetsuppföljningen sker löpande ifall något verkar avvika. Ekonomiuppföljning görs i samband med fastställda tider för prognoser. Dåligt bara pga enorma problem med HRM o överföring därifrån. Tidigare har detta funkat bra. Vi rapportera 6 ggr/år. Vi gör delvis en automatisk ekonomiuppföljning hos oss, det sker per månad. Har möte med intendent varje månad med uppföljning och eventuellt planerade åtgärder. PwC 21 av 39

302 Internfakturor går ej att spåra i ekonomisystemet efter betalning. Har kund betalt eller ej=? vilket belopp tillhör vilken faktura? I dag är det helt omöjligt att följa personalkostnaderna pga av det nya systemet HRM. Lagom intervall för uppföljning men alldeles för trögt när det ska gå via nämnden. Bra stöd från ekonomienheten när det gäller att få fram siffror men svårt att själv ha koll då systemet är krångligt och saknar en beställningsmodul. Krångligt med uppföljningen av investeringarna. Ett nytt lönesystem som gör att kostnader har kommit helt fel och sannolika prognoser har varit svåra att göra. Ekonomiuppföljning med intendent. Jag har behov av att system med projektredovisning för interna projekt som blir en allt större del av verksamheten så att vi kan följa upp även dessa enkelt och kostnadseffektivt. Uppföljningar görs vid varje ledningsgrupp, dvs varannan vecka. Fortfarande sker förändringar/fel inom ramen av beslutstöd (förvaltningsövergripande). Intendenten ansvarar för den ekonomiska uppföljningen. Vi har inget system att tillgå där vi kan göra prognoser för hur olika utfall blir med olika slags tjänstefördelningar eller ändringar i elevunderlaget. Saknar även system för personaluppföljning. Budget ej inlagd än i beslutstödet. Fortfarande svårigheter/brister med HRM-systemet. Jag tycker att beslutsstöd inte är helt tydligt med resultaträkning i tertilaluppföljningarna, jag litar inte alltid på siffrorna, eller också förstår jag dem inte. Jag tycker också att siffrorna förändras. Det gör att jag inte litar på beslutstöd. Min chef ansvarar för rapportering av ekonomi. Jag har ännu ingen anledning att tro att den ekonominformation jag får inte är tillförlitlig men är inte tillräckligt insatt i ekonomisystemet ännu för att kunna avgöra om den inte är det. På väg att bli bättre. Jag har egen kontroll och uppföljning eftersom jag upplever att jag inte kan lita på den digitala uppföljningen. Jag rapporterar mina arbetade timmar i projekt månatligen. Mitt teams verksamhet sammanfattas till förvaltning och nämnden årligen. Det är oerhört dåliga möjligheter att följa upp sin egen ekonomi och budget. Har ingen aning om utfall. Det är ett mycket dåligt ekonomisystem. Siffrorna som prenteras är mycket sällan tillförlitliga! Det har varit stora problem HT-11 eftersom vi haft stora problem med det nya lönesystemet HRM. Lönekostnaderna är ju den absolut största delen av vår driftbudget och när inte rapporteringen fungerat har det varit svårt att ge bra prognoser. Vi rapporterar såväl ekonomi, volym, produktion tertial och allt hänger ihop och går ej att särredovisas. Det är ju alltid ett eftersläp på kommande fakturor och statsbidrag som man måste boka upp och hålla koll på. Ett problem i uppbokningen är att vi gör en prognos av inkommande statsbidrag på individbasis och intäkten påverkas av ex sjukdomsbortfall eller avhopp etc. Information och kontroller får jag själv ansvara för. Krångliga ekonomisystem. Det saknas en controller för förvaltningens egen verksamhet, vilket påverkar mina svar på ovanstående och tidigare frågor. PwC 22 av 39

303 Sedan mitt jobb kom in har jag verkligen problem att läsa mina siffror som sänds från HRM till beslutstöd. Jag har även många frågetecken kring lönerna som jag inte längre kan hantera att läsa av och förstå mina kostnader. Har varit lite mycke trassel i beslutstöd som gjort att jag känner mig osäker om ekonomi informationen är tillförlitliga. Saknar internräkningar går inte att öppna upp. Om man glömmer att dra ut en räkning så har jag sedan inte möjlighet att öppna upp den i beslutstöd igen när jag gjort den klar i IOF. Jag har god hjälp av förv controller. HRM-systemet har just nu inte kunnat ge tillförlitlig information Beslutsstöd upplevs av sällananvändare som svårt. Oklart med vilket system som har korrekta siffror. IoF? Beslutsstöd? Mitt "interna hemmasnickrade excelark"? Jag behöver mer stöd i detta och har efterfrågat stöd i just att analyser budgetresultatet. Vi gör tertialrapporter på ekonomi och verksamhet, men kvaliteten på rapporterna är skiftande och vi har utvecklat ett system med resultat- och indikatorpalett, kvalitetsredovisningar och kvalitetsdialoger som genomförs årligen och som försöker vara ett instrument för en ordentlig genomlysning av de olika enheternas verksamhet. Vi har problem med anpassningen av beslutsstöd till förskolans och skolans verklighet, med prestationsrelaterade ersättningar och verksamheter som är styrda av läsår. Men uppföljningen skulle kunna användas bättre! Eftersom vi bytt till HRM nyligen så blir svaret nej, finns för mycket osäkerhet i det systemet. Tycker att beslutsstöd är ett otympligt redskap. Överordnad chef följer alltid upp målen både vad gäller verksamhet och ekonomi. Problem med kontroll o analys pga HRM o beslutstöd inte fungerar till fullo. Vi har inget fungerade beslutsstödsystem och för närvarande har jag heller ingen tillgång till en egen intendentfunktion (köper tjänst från Serviceförvaltningen) Systemet fungerar dåligt för en sällananvändare. Övergången till HRM systemet har varit mycket dålig. Mina prognoser jag lämnar ifrån mig stämmer ej med de rapporter jag sedan läser, från övergripande sammanfattningar. Någonting händer med siffrorna på vägen, dvs korrigeras eller dylikt. Vi har inlagda prognoser och ekonomiska avstämningar med jämna mellanrum. Vi går gemensamt igenom budgeten i ledningsgruppen. Jag tycker personligen att det är för tätt att ha redovisningar varje kvartal. Det tar för mycket tid från en verksamhet som redan är underbemannad! Med ekonomiuppföljare menar jag närmsta chef - Sektionschef, vi har inte direkt dialog med ekonomen. Ekonomiinformation gällande personalkostnaderna är ej tillförlitliga pga nytt lönesystem som kom i oktober och som ännu inte fungerar som det ska! Ett flertal rättningar på lön får göras varje månadsskifte och ett stort antal allvarliga fel har inträffat under tiden oktober till februari. Även i programmet Beslutsstöd så har det ibland varit felaktiga siffror. Intendent samt högsta chef kan se alla "mina utgiftsposter " kontinuerligt Svårt att lita på HRM. Vi har prognoser och delårsbokslut, ej i jämna intervall. Vi gör ekonomiska uppföljningar i mars, april, juli, augusti, oktober, december samt årsbokslut. därutöver går jag igenom saldot på mitt ansvar (liksom övriga ansvar på PwC 23 av 39

304 förvaltningen i min controllerroll) till och från under övriga månader och flaggar jag för om något ser konstigt ut. Inom förvaltningen tillhandahåller jag och mina controllerkollegor god ekonomisk information. När det gäller central ekonomiinformation från SF har det varit lite si och så men jag vet att det beror på hög belastning och personalomsättning hos dem. Jag har i stort sett inga kostnader på min ansvarskod då den är till för att följa upp intäkter. I controllerrollen för hela förvaltningen använder jag beslutstöd och economa- ROR vilket oftast fungerar bra men nuvarande version av beslutsstöd har brister, t ex att man inte kan eliminera interna transaktioner på prognoserna i RR, samt att vi måste kunna följa upp flera verksamhetskoder och andra koddelar som inte ligger i löpnummerordning men som numer organisatoriskt hör ihop och i beslutsstöd (vårt enda verktyg där vi ser prognoser) kan man inte klumpa ihop flera verksamhetskoder utan måste göra utdrag för var och en och pussla ihop det i excel vilket är mkt tidskrävande. PwC 24 av 39

305 Bil 4: Lämnade kommentarer kring ledning och styrning Sammanställning kring lämnade kommentarer: De ekonomiska målen är självklart viktiga och vi eftersträvar att anpassa verksamheten efter dessa. Men, i en lagstyrd och behovsstyrd verksamhet uppstår ibland konflikter och därför kan verksamhetsmål, särskilt på kort sikt, ta överhand. Sista frågan är felaktigt ställd. Vi är en lagstyrd verksamhet som ibland vid konflikt mellan intressen måste välja verksamheten framför ekonomin. Jag kan inte kryssa i att påståendet stämmer mycket dåligt eftersom det inte är dåligt att verksamheten i dessa fall går före ekonomin utan helt nödvändigt. Beror på vilka verksamhetsmål det är som ska uppnås. Ofta kan man omdisponera medel inom sin egen ram så att mycket angelägen verksamhet ändå kan klara måluppfyllelsen. Det är inte min närmsta chef jag har dialog med beträffande budget utan förvaltningens ekonom. Vi har en bra dialog och ekonomen har i sin tur dialog med förvaltningschefen. Vissa kostnader är svårt att förutse därför blir det lite svårare att ha 100 % kontroll över min verksamhetsekonomi. Brukarnas välbefinnande och säkerhet är viktigare än pengarna. Verksamhetsmålen prioriteras om möjligt. Är beroende av ekonomiindentent för att följa upp budgeten. Har ingen åtgång till ekonomiprogram, är van att arbeta med ekonomiprogram sedan tidigare chefsuppdrag. Vid konflikt mellan verksamhetsmål och ekonomiska mål blir det en prioritering av verksamhetsmålen så på så vis är det ekonomin som styr. Vi har sedan årsskiftet en ny budgetmodell med nya ansvar. Jag känner inte att jag har fullständig kontroll och det beror just på att fördelningen i den nya modellen inte är gjord utifrån behov utan lika för alla. Vår uppföljning kan definitivt bli skarpare. I stort sätt så är det de ekonomiska målen som prioriteras, men aldrig på bekostnad av barnen eller personalens säkerhet var ett frustrerande år gällande ekonomiarbetet. Budgeten överensstämde inte med kravet vi hade på verksamheten. Timersättningen för 2012 har ökat med 30-40% jämfört med 2011, det förklarar underskottet Svaret på frågorna är det jag upplever idag. Det är en tydligare styrning idag än Pga att myndighet som idag köper tjänst inte har någon upparbetad system, rutiner gör att jag själv måste räkna och ha kollen (det tar mycket tid). Vi har ett nytt lönesystem som har krånglat sedan start november Dessa uppgifter kan vi inte lita på. Viljan är stor, men jag tror att vår stress begränsar oss. Befogenhet ja, men möjlighet nej. I grunden är det biståndsbeslutet som styr. Vi kan inte ta bort insatser själva utan myndighet beslutar om det som kostar hos oss. Vi kan effektivisera till viss gräns. Brukarna har rätt till sitt beslut. Egentligen borde verksamheten kosta mer om man verkligen vill följa lagstiftningen om värdegrunden med värdigt liv och välbefinnande. Individuella insatser kostar. Verksamhetskraven har inte hängt ihop med ekonomiska krav. Trots massa ekonomiska åtgärder så får man kritik, för att man går back. Fast utan åtgärder skulle det ha blivit värre. Vi måste följa vissa avtal och system som inte gynnar ekonomin, men som beslutas uppifrån. Jätteadministration för att sköta olika system, som nya HRM som inte passar PwC 25 av 39

306 verksamheten med dagliga förändringar. Införandet av HRM med massa problem kostar pengar från verksamheten. Dyr administration för brukaren (TES). Dyra städavtal som måste användas. Ingen koll på interna prisökningar t ex bilar, transporter INNAN budgeten läggs. Fel att vissa förvaltningar skall gå plus på andras bekostnad. Bara vof har endast pratat pengar de sista fyra åren. Goda ambitioner och mål måste få kosta pengar. Krav på verksamhet och krav på ekonomi matchar inte. Läget är oklart då resursfördelning inte funkar och vi vet inte hur det påverkar. Måste alltid göras en noga övervägande mellan budget verksamhetsmål och elevernas behov. Jag måste lägga budgeten så att jag har marginaler att ta av om t ex en resurs behövs tas in, eller förstärka timmar för en elevgrupp etc. Jag tycker att jag har kontroll över budgeten. Överskottet 2011 berodde på att lönerna blev fel pga införandet av nytt lönesystem och jag kunde inte få korrekta siffror. Tidigare år har budgeten varit helt i balans. Har främst dialoger med intendent som rapporterar till områdeschef men även egen dialog kring budget med områdeschef. Personal och brukarnas säkerhet och trygghet går i första hand Dåligt dimensionerad budget i förhållande till uppdrag. Dåliga stödsystem i kommunen. Tidredovisningssystem saknas, dåligt IT-stöd, ingen beställningsmodul i Economa (fakturasystemet). Dålig måluppföljning och trögt samt godtyckligt styrsystem med en ettårsplan som nästa bara hanterar utvecklingsåtaganden och glömmer bort kärnverksamheten. Kapitalkostnaderna urholkar min budget och kommunledningen fortsätter att blunda för det. Chefen har 3 nämnder att hålla reda på och förvaltningschefsposten är ständigt TF så det är svårt med förändring. Har inte tillgång till ekonomiprogram. Uppföljning sker via intendent. Frustrerande! Det är svårt att lägga en budget då vi inom hemtjänsten får mer/mindre insatser som skall utföras. Brukare som flyttar till annat boende, avlider och brukare som blir sämre och får utökning av insatser eller att en brukare får större omvårdnadsbehöv och det blir en dubbelbemanning vilket innebär att två personal behöver gå till brukaren för att kunna utföra insatsen. Jag har ok befogenhet gällande kostnader, men inte på intäktssidan som finansierar en stor del av verksamheten. Jag har inte en verksamhet där budgeten kan förbättras med nerskärningar. Min chef kräver konkreta åtgärder, dock inte snabba utan långsiktiga och hållbara åtgärder. Vårt underskott i verksamhet är förklarat pga sen intäkt från samarbetande part. Vi utbildar för morgondagens behov på arbetsmarknaden och skulle vilja ligga i framkanten med inköp av t ex IT men har inte ekonomiska möjligheter att göra detta. Centrala beslut påverkar våra möjligheter till inköp och utveckling. Förutom skolassistent som är delaktig så har området en intendent som gör uppföljning med oss. Beslut och idéer som rör vår egen enhet kännetecknas av ett positivt förändringsklimat. Det som rör förvaltningen är svårt att påverka. Jag är nyanställd och kontrollen vad gäller kvalitet och effektivitet har varit eftersatt men ett arbete för att åtgärda detta pågår och där är jag aktiv. Jag har inte rapporterat avvikelser ännu. På andra och tredje frågan vet jag inte riktigt hur snabbt det kan gå. Vi har vid årsskiftet gjort en stor omorganisation i förvaltningen. Den innefattar ansvarskoder och hela HRM systemet. Omorganisationen hade kunnat genomföras på ett bättre sätt. Tyvärr är det många fel och brister som gör att framförallt löner inte PwC 26 av 39

307 återfinns där de borde vara och mycket tid och energi går åt att försöka hitta utfall på olika ställen. Det för med sig att de uppföljningar och förslag till prognoser som ingår i mina arbetsuppgifter är mycket svåra att göra vilket naturligtvis inte är tillfredställande för någon. Återkopplingen kunde vara betydligt bättre. Vore bra om större krav uppifrån ställdes på chefernas ekonomiska ansvar och engagemang. Det är de respektive cheferna som har budgetansvaret för sin verksamhet. Mitt arbete är bl.a. fördela pengar ut till enheterna, göra budgetuppföljningar med enhetscheferna, signalera avvikelser till vår gemensamma chef och föreslå en prognos med allt vad det innebär. Otydligt budgetsystem som är svårt att följa upp. Intäkterna kan inte garanteras eftersom de ändras vid förändringar i antal elever. Utgifterna är delvis svåra att beräkna då det är otydligt ansvar när det gäller lokalkostnader som tillkommer vartefter i dåliga och slitna byggnader. Dessutom tillkommer kostnader när elever har behov för större anpassningar än de som ligger inom ramen för verksamheten. Går ekonomin dåligt behöver man revidera verksamhetsmål som innebär kostnader. Jag är inte verksamhetschef eller -ansvarig. Jag har endast budgetansvar för enstaka projekt. Jag får återkoppling från områdets intendent. Utan denna skulle jag vara helt förlorad i ekonomin. Skollagen påverkar verksamhetsmålen och måste ibland prioriteras före de ekonomiska målen. Min chef och jag tar kontakt med resp budgetansvarig rektor, förskolechef för dialog om uppkommet underskott samt går igenom lämpliga åtgärder för att minimera underskottet. Om det är möjligt. Eftersom vi arbetar mot staten som har överenskommelser med högsta volym och ej lägsta volym. Så finns inga garantier på intäkter och föregående år hade AF problem med upphandlade insatser och därmed nyttjade kommunal verksamhet i större omfattning är vår lagda budgetplan Ett av problemen är om man bergärt ombudgetering mellan budgetåren, så får man beslutet i maj och verksamheten tappar styrfart eftersom man kan inte agera och startsträckorna kan vara långa om man behöver samarbete mellan förvaltningsgränserna. Mina svar bygger främst på tidigare roll som chef med personalansvar. Merparten av förvaltningens medel är bundna i form av personalkostnader och olika avtal. Budgeten för insatser är mycket snävt tilltagen samtidigt som politikens och förvaltningens egna ambitioner som de uttrycks i åtaganden i ettårsplanen är väldigt ambitiösa. Personella och ekonomiska resurser står därmed inte i paritet med nämndens och förvaltningens åtaganden - och då prioriteras de ekonomiska målen. Brister i underlag och utrymme (tid) för kvalitets- och resultatuppföljning samt återkoppling. Svag prioriterings- och beslutsförmåga gör att goda idéer i många fall går i stå. På grund av bristande uppföljningssystem är det inte tydligt vilka intäkter och kostnader jag har. Jag har en lagstyrd verksamhet, som naturligtvis påverkar kostnaderna. Vi har bra system för uppföljning på förvaltningen och dialoger med verksamheten så att jag vet vad som sker i verksamheten när det gäller ekonomi och kvalitet i relation till målen. Har inte fått någon återkoppling alls på den skriftliga resultatanalys för 2011 som jag lämnade in. PwC 27 av 39

308 Elevernas säkerhet går före vid en konflikt mellan budget och säkerhet. Vi gör mycket verksamhet med väldigt lite resurser, vilket begränsar verksamheten. Svår balans: Ekonomiska mål kontra barn och ungdomars behov. Akuta behov kan inte vägras, vi har en lag att följa, gör det hela svårt att i förväg beräkna. Jag har inte fått tillräckligt med utbildning när det gäller budget/ekonomin. Kontroll på så sätt att jag vet vad som händer, sker och varför men som ny jobbar på att finna/arbeta fram strukturer på hur jag bättre ska kunna kontrollera för att nå andra resultat. Jag kan påverka kostnaderna, men inte intäkterna. Den sista frågan är inte möjlig att besvara. Vi arbetar med så komplexa sammanhang där ekonomin är en parameter, elevernas ingångsvärden en annan. Personal och lärmiljökvaliteter en tredje. Pedagogiska ledarskapet en fjärde o.s.v. Vår principiella inställning är att vid varje givet tillfälle är det möjligt att nå lite bättre resultat med de resurser som vi har - även om vi egentligen tycker att vi skulle behöva mer resurser. I praktiken blir det ju ekonomin som styr vad vi kan genomföra eftersom målen är så breda så kan vi inte genomföra allt som det finns behov av. Men det finns heller ingen sammanräkning av alla medel som används i förvaltningen som bidrar till vårt mål (eftersom många mål sätts i annat syfte än vårt mål, men i praktiken bidrar deras arbete även till vårt mål). Jag får återkoppling, men det beror på vad man menar med "avvikelse". Vi kan ju förstås "önska" att det kunde göras mer i förvaltningarna/nämnder när man tänker på de breda målen/åtagandena. Men samtidigt har kommunen bara en viss budget att röra sig med... och det är bra att målen är breda så många förvaltningar/nämnder kan bidra till dem på det sätt som hänger ihop med deras huvudsakliga verksamhet. Alltså - jag rapporterar inte in "avvikelser" i uppföljning av mål/åtaganden som andra gör. Jag har en öppen och konstruktiv dialog kring budget med min närmaste chef, men intäkterna kommer inte därifrån! Det tar längre tid att nå målen med gällande ekonomiska förutsättningar, ekonomin styr över hur vi kan nå målen men eftersom det är människor vi jobbar med så blir valet ibland ett annat. Känner att det har börjat bli bättre. Det är för många led emellan för att det ska gå snabbt. Kontot jag förfogar över är kostnader som kan uppstå överallt i förvaltningen. Jag har endast ansvar för viss del av skolans läromedel samt del av mina lärares fortbildning. Det finns inte något budgetuppföljningssystem där jag kan se hur jag ligger till INNAN det är för sent. Ambitionsnivån i insatserna till stöd för verksamhetsmålen är satta i relation till budget. De ekonomiska målen prioriteras självklart men det håller inte i längden varken för den politiska ambitionen med måluppfyllelsen eller för den (i detta fall jag) som ska leverera önskat resultat. Jag har frihet/förtroende att använda budget men den är extremt liten så handlingsutrymmet påverkas av det. Det klimatet finns, men återigen är bristen att frigörandet av resurser inte kopplas till genomförandet. Följer budget så långt som det är möjligt om det inte menligt inverkar på min verksamhet. De äldres säkerhet, särskilda behov och önskemål har hög prioritet och kvalitet kostar. PwC 28 av 39

309 Nej! - det handlar om att använda de medel som står till förfogande och att prioritera, allt behöver inte kosta. Ibland kan det vara bra att fundera över om allt som man gjort tidigare behöver finnas med eller... Jag ansvarar endast för en liten del av verksamhetens utgifter. Vår verksamhets resultat är nöjda människor inte vinst i pengar. Den nya dygnspengen är för första gången införd from 2012 och går ju inte att påverka. Kostnader går ju att påverka till viss del men täckningen för semester är beräknad på 25 dagar och vi har ett antal medarbetare som har mer än 25 dagar i semester. Vi har även löner som ligger ca 1000 över snittpriset redan från årets början. Många kvinnor inom verksamheten, vilket leder till kostnader för VAB. Täckning för sjukdom saknas. Förändringsklimatet är inte snabbt. Den nya vårddygnspengen införd 2012, går ej att påverka. Kostnader går att påverka till viss del men täckning för semester saknas för de som har mer än 25 dagar. Många kvinnor i verksamheten vilket leder till kostnader för VAB. Täckning för frånvaro vid sjukdom saknas. Alla tveksamheter om ekonomiska frågor tar jag upp på ledningsgrupp och med min chef. I och med att vi har regelbundna prognoser syns ju alla avvikelser mot budget tydligt. Vid prognoserna följer även möten med ekonom och förvaltningens administrativa chef. I samband med delårsbokslut är det även ett möte där kostnader ställs mot verksamhetsmål där jag som enhetschef har möte tillsammans med verksamhetschef, förvaltningschef och administrativ chef. Ibland är även ekonomen med på dessa möten. Vi dessa möten diskuteras och beslutas om medel ska omfördelas eller om jag behöver lösa det ekonomiska problemet inom ram. Vad som inte fungerar på ett bra sätt är uppställningen och uppföljningen av personalkostnaderna. De är mycket svåra att följa och det är ju ett problem eftersom så stor del av budgeten ligger där. Även lokalkostnader är svåra eftersom de varierar. Kall vinter, skadegörelse, larm, mm men där är förståelsen och stödet från förvaltningen tydligare. Nytt system har gjort budgetarbete svårare under förra året och detta. Jag är ny på den enhet jag nu är vilket gör att jag ännu inte upplever att jag har "koll" på läget. Intäkterna på min ansvarskod är fasta intäkter från skolverket samt föräldraavgifter för barn i barnomsorg. Jag kan inte påverka intäkterna alls under löpande år. Jag kan bara följa upp dem och göra rimliga prognoser för att kunna använda i min roll som controller där intäkterna ställs i paritet till kostnader och resursfördelning (och framåtsikter för dessa) som inte ligger på min ansvarskod utan på flera andra ansvarskoder i förvaltningen. Jag kan inte direkt påverka intäkterna på min ansvarskod då de dels fastställs av skolverket och föräldraintäkterna styrs av antalet barn samt föräldrarnas årsinkomst. PwC 29 av 39

310 Bil 5: Lämnade kommentarer kring stöd och information Sammanställning kring lämnade kommentarer: Kritiken handlar om rutinerna inför delårsuppföljning och att cheferna får alldeles för kort tid på sig för att göra delårsuppföljningarna. Det blir alldeles för stressigt och är ett hälsoproblem. Inget gehör från ekonomiledning på kommunledningsnivå har märkt Jag vet inte vart jag skulle vända mig om det fanns behov Systemen är ålderdomliga och inte användarvänliga. Det finns ingen bra uppföljning av verksamhetens åtaganden. Det skulle vara önskvärt att kommunen tittar på de system som används av exempelvis stora företag för att lära sig och modernisera och möjliggöra för chefer att prognostisera på ett tillförlitligt sätt. Det behövs system som är användarvänliga för verksamheten och som är ett verktyd för verksamheten. Beslutsstöd verkar vara ett verktyg utvecklat för att kommunens övergripande styrning, men inte för de enskilda förvaltningarna och enheterna att styra och följa upp sina verksamheter. Det finns inte en dokumenterad kvalitetssäkrad process med rutiner för vad som förväntas när det gäller uppföljning eller bokslut, vilken nivå det ska vara och vad som förväntas ingå. Det ändras efter hand beroende på vad kommunledning och politiker efterfrågar just det året. Trögjobbat att få till stånd förändringar i IT stöd och rutiner. Jag kunde använda tiden på mycket bättre sätt om mer av den manuella hantering gjordes av någon annan och fokuset skulle vara på analysen. Skulle behöva jobba mycket mer med processer och ha bättre IT stöd Jag tycker att förvaltningens rutiner är komplicerade och röriga. Ibland svåra att följa och förstå. Har bra kontakt med kunnig personal på Ekonomiavdelningen Jag upplever att våra system inte har varit helt enkla och logiskt uppbyggda. Det sker ständigt förbättringar så det blir enklare och bättre hela tiden. Jag upplever också att vi skriver lite samma saker fast i olika sammanhang vilket tar mycket tid. Eftersöker ibland högre kompetens hos våra ekonomiansvariga/assistenter Beslutsstöd fungerar inte som tillförlitligt uppföljningssystem i vår mångfacetterade verksamhet och därför måste vår ekonom göra mera separata uppföljningar. Det är svårt att följa upp löner som hamnat fel eftersom inte alla kostnader syns i det systemet. Lägger ner mycket tid för att området intresserar mig mycket. Stödsystem fungerar inte tillräckligt bra. Är inte pedagogiskt utformat för chefer utan för ekonomiexperter, vilka inte är den största användargruppen. Pga svårigheterna att hitta rätt siffror i det krångliga systemet samt problemen med HRM så lägger jag ner massor av tid på detta. Får varken stöd i detta eller stöd att följa LOU. Det viktigaste är att det går fort, inte att det blir rätt. Hjälp av ekonomiintenden. Ekonomisystemet är i sig mycket bra men det fungerar inte så bra ännu. Myndighetssystem som ska stötta oss fungerar ännu inte. Eftersom det inte fungerar som det ska ännu så tar det för mycket tid. Uppföljningen görs en gång per månad, inga siffror finns att tillgå däremellan. PwC 30 av 39

311 Alltid allt är försenat. Budget kom förra året i maj. Nu skulle vi ha resursfördelning. Detta är inte igång. Enorm osäkerhet hos chefer pga det. Man vet inte vem som bestämmer vad. Om vi skall in i köp och sälj så är det inte lämpligt att både myndighet och utförare är under samma chef. Jag vet inte vad som anses rimligt. Det tar två-tre arbetsdagar per månad. Är jag för grundlig eller är det normalt. Har nyss bytt ekonom, vet ej än. Varför inte ett system? Flera system samt svårt att följa upp gör att det tar längre tid än behövligt. Då vår arbetstid är knapp bl a på grund av HRM så finns det inte tid och utrymme för analys och reflektion. Finns dock problem med kapitalkostnaderna som påförs min verksamhet utan bra dialog. Lägger ner otroligt mkt tid på att ta fram uppgifter som redan finns i verksamhetens system. Endast från min närmaste chef. Har inte tillgång till IT-stöd för ekonomi. Det är många administrativa uppgifter som ska skötas jämsides med det pedagogiska uppdraget. Önskemål om ett system att arbeta i för att kunna simulera effekter och konsekvenser. Beslutsstödet är enkelt att använda vid uppföljningar, men svårt att hantera till vardags. Vid byte av system har felaktigheter uppkommit som inte kunnat åtgärdas förrän nu vid årsskiftet. Större kompetens och tid hos ekonomer borde finnas att bistå budgetansvariga Gäller endast våra interna verktyg - men vi kan även behöva stöd gällande budget för EU frågor redovisning av externa bidrag etc. Det stödet borde också finnas mer självklart. Datasystemen stöder inte den typ av verksamhet vi bedriver, skolan. Vi skulle behöva ett system som gör prognoser. Men är beroende av en persons närvaro. I den organisationsstruktur vi har finns inte det här på mitt ansvar. Jag har ännu inte fått ta del av IT-stöd enligt första frågan. Saknar goda uppföljningsrutiner samt tillförlitliga prognoser. Finns inte heller nåt system för simulering. Arbetet blir krångligt, oöverskådligt och trist IT-stöd beror ju lite på vad som avses. Beslutstöd fungerar ju lite som det själv vill, men jag har fördelen att ha en egen ekonom som gör briljanta uppföljningar fortlöpande. Så vi förlitar oss mer på hennes sakkunskap än på IT-stödet. Idag saknar vi datum för delårsbokslut och bokslut vilket naturligtvis på ett negativt sätt påverkar planering. Vart jag ska vända mig för att lämna förslag är tydligt, däremot är det inte alltid så att det kommer respons. Tyvärr är läget så att den information jag behöver från assistenter inte är riktigt tillfredställande vilket gör att jag även lägger tid på att gå på djupet. Detta för att få en bra uppföljning som gagnar enhetscheferna. Jag skulle dock vilja jobba mer övergripande och analyserande. Vem ska jag vända mig till? Datastödsprogram som bara är öppna vid givna tillfällen gör verktyget trubbigt och inte åtkomligt PwC 31 av 39

312 HRM- system som inte är anpassat så att vi kan se övergripande och ej se var varje individ belastar kostnaden Otymplig och oklar intern budgetprocess där mottagarens intresse och respons är otydlig. Förutom HRM-systemet som är bristfälligt! Jag skulle behöva lägga mer tid på dessa uppgifter, men hinner inte med det. Vill ha en större koll. Tidplanen är inte bra. Den är alldeles för sen, vilket gör att förvaltningens övriga tidplan också blir svår att hålla. Rutinerna är säkert bra men vi har mallar för ettårsplan och budget som inte gör läsbarheten särskilt bra. Mycket upprepningar. För kort tid för prognosuppföljning. Jag upplever att utbildningsförvaltningen arbetar framgångsrikt med att förbättra interna rutiner för budgetuppföljning och att de är mycket lyhörda för verksamhetens önskemål. Jag ser till att inte grotta ner mig för mkt i ekonomin utan ser till att jag har kompetent administrativt stöd som sköter det mesta av det löpande. Jag vill gärna stå för analysen och strukturen. Lägger ner mycket tid på alla dokument som ska göras. Planerna är många. Jag tycker det är svårtillgängligt och bristande utbildning i detta. Jag vill men saknar kunskaper om hur jag ska göra det. Beslutsstöd fungerar inte för vår förvaltning - men vi håller på att jobba på det. Samma uppgifter ska rapporteras på ett flertal ställen och till olika personer. Uppgifter som finns i Beslutsstöd ska läggas in i diverse mallar vilket är tidkrävande. Statistik på det som utförs måste hämtas manuellt i verksamhetssystemet. Synkningen mellan personalsystem och Beslutsstöd har fungerat dålig, tveksamt om siffrorna är tillförlitliga. Kommunens rutiner och anvisningar skulle kunna förtydligas när det gäller åtaganden till mål i flerårsplanen, t.ex olika perspektiv som man bör ta hänsyn till. Kommunens rutiner när det gäller årscykelns periodisering/tidpunkter skulle kunna anpassas efter verkligheten - dvs möjligheten att ha tid att arbeta med delarna så att det blir en bättre kvalitet på dem (gäller inte den ekonomiska delen utan mer mål/åtaganden, omvärldsanalys, framåtsikt, uppföljningar mm). Uppföljning och bokslut: jag hinner göra "min" egen uppföljning och bokslut men eftersom jag är beroende av andras (framförallt) bokslut så är den tiden efter bokslut kort för att vi ska kunna analysera andra nämnders bokslut på ett bra sätt. Det är även svårt att engagera förvaltningarnas nyckelpersoner i det arbetet eftersom de har mycket kort tid på sig. Vi har ett ypperligt praktiskt stöd i systemet! Även här är det på väg att bli bättre. Men det finns fortfarande för mycket oklarheter. Skulle behöva lägga ner ännu mer för att det skulle bli riktigt bra. Jobbar på att få till det men arbetsbelastningen är hög. Även här känns det som att det är på väg att bli bättre. Intendenten förbereder arbetet efter diskussion med mig, sedan sker fortlöpande uppföljning i ledningsgruppen. Beslutsstödsystemet har utvecklats successivt så att mer och mer kan hanteras i ett och samma system. Jag måste ha stödfunktioner för att göra detta! Jag tycker inte att det system som finns idag till fullo stödjer hela processen, det ska exporteras, klippas och klistras för att få till en produkt som ska lämnas in vid delåren. PwC 32 av 39

313 Så länge inte systemet stödjer detta till fullo på ett användarvänligt sätt så borde det inte krävas att det ska lämnas in på det sätt som det görs idag. Processen måste stödjas till fullo för att man ska styras till att använda det. Förbättringar tar alldeles för lång tid att få genomförda. Man måste kunna importera från den ekonomiska delen in i ettårsplanen man borde också se till så att systemet kan räkna ut nyckeltal eftersom siffrorna finns i systemet istället för att lägga ner orimligt mycket arbete på att lägga in dem manuellt. Uppföljning och prognos för investeringar/byggprojekt kan bli bättre. Lägger ner för mycket tid på fakturahantering! Uppföljningsunderlag mm kommer från intendenterna och det är bra. Koppling intendenter till verksamhetscontroller haltar med brister i framförhållning som följd. Prognosuppföljningsmall i G-mapp är ok. Vad menas med "rutiner för budget"? Har inte sett sådana alls. Har fått en Årstidsplan för ekonomi- och uppföljningsprocess, men hittills har den inte stämt i tid. Önskvärt vore att kunna träffa ekonomen oftare. Går till Intendent eller min chef om det är något kring budget jag undrar över. Har inte uppföljning och prognoser kring ekonomi som arbetsuppdrag. Själv har jag stort personalansvar men litet ansvar vad beträffar budget. Jag uppfattar enkätens frågor inte helt tillämpliga på vår verksamhet inom utbildningssektorn. Vissa delar av mallarna är inte riktigt klara ännu, vilket gör att prognosen läggs på flera ställen. Jag vet inte riktigt vart jag vänder mig med mina förslag. Skulle vilja lägga mer tid på denna process men har svårt att få tiden att räcka till pga allt annat som också åligger oss. Har bra stöd från närmaste chef och ekonom. Vissa delar av mallarna är inte riktigt klara ännu, vilket gör att prognosen läggas på flera ställen. Vet inte riktigt vart jag vänder mig med mina förslag. Skulle vilja lägga mer tid på denna process men har svårt att få tiden att räcka till pga av allt annat som också måste göras. Bra stöd från närmsta chef och ekonom. Sedan nya systemet är det sämre än nånsin...vi vet inte hur det ser ut. Innan hade vi tydliga uppföljningar men även de stämde inte alltid. Svaret på IT stödet är väl "halvbra" Frågar vi får vi hjälp och mycket info går ut men själva systemen har brister. Återigen kan jag inte svara då jag har en dubbel roll. Min ansvarskod kräver minimal uppföljning då det bara är intäkter. I övrigt är mitt jobb stressigt och det är svårt att få tiden att räcka till för att göra en så bra ekonomisk uppföljning av förvaltningens olika delar som jag skulle vilja. Jag är det ekonomiska stödet på förvaltningen, och jag tycker jag gör ett bra jobb... stödet från central ekonomi på SF är...varierade. PwC 33 av 39

314 Bil 6: Lämnade kommentarer kring kompetens På tidigare arbetsplatser har jag fått utbildning. Har dessutom varit företagsledare i privat bolag i ca: 20 år med 100% budgetansvar för verksamhet med en omsättning på 25 milj och ca:75 anställda. Den ekonomiutbildning jag har gör att jag har lätt att sätta mig in i ekonomiska frågor. Jag kan dessutom redovisning och bokföring i grunden, vilket jag haft stor nytta av. När det gäller den kommunala ekonomin, är det lång erfarenhet som tillsammans med grundläggande ekonomikunskaper och stort intresse för ekonomi som gett mig den kompetens jag har idag. Utbildning i Företagsekonomi Behöver jag stöd vänder jag mig till ekonomiintendent. Jag har arbetat som budgetansvarig chef i 15 år i Botkyrka kommun. Jag har varit med om många omorganisationer. Jag måste säga att nu har det börjat att fungera - budgetarbetet. Tidigare arbeten, delvis självlärd. Även en del intern fortbildning av arbetsgivaren. Behov av ekonomiutbildning för enhetschefer finns. När vi jämför oss med andra måste vi veta vad vi jämför. Jag kan inte svara för hur vi ligger till avseende ekonomi och verksamhetsresultat gentemot andra kommuner. Har fått viss ekonomiutbildning via rektorsprogrammet. Jag är självlärd genom att lära genom ansvaret. Jag började som förvaltare med budgetansvar och nu enhetschef. Jag gick ekonomisk linje på gymnasiet och gått kurser inom vuxenskolan. Har utbildning i nationalekonomi inom ramen för akademisk utbildning men praktisk utbildning bör ligga internt - och gör så också. Har under väldigt många år efterfrågat utbildning kring ekonomi och budget. Men det tycks inte finnas utrymme och tid för det. Ingen aning vad gäller tredje frågan. Jag har magisterexamen i företagsekonomi och har arbetat med statistik och bokföring så jag tror det räcker mer än väl. Jag har tillräckliga kunskaper för att på ett säkert och effektivt sätt kunna utföra de uppgifter jag ansvarar för rörande budget, uppföljning och prognos. Kommentar: kunskaper ja, information från enheterna för att göra en korrekt bedömning - fungerar tyvärr inte alltid som det ska. Därför besvarar jag inte frågan. Om jag ser ett behov av utbildning för att höja min kompetens rörande ekonomi upplever jag att det är enkelt för mig att få detta tillgodosett. Kan inte svara eftersom det ännu inte blivit aktuellt. Tidigare arbetsgivaren har erbjudit utb. Ej Botkyrka kommun Jag har god tillgång på kunskap på förvaltningen Utbildning för att höja kompetens rörande ekonomi: jag kan få ett ypperligt stöd i själva systemet och där har jag också fått ett stöd för att börja, men egentligen saknar jag en grundkompetens rörande ekonomi och den vet jag inte hur jag ska få. Men å andra sidan kan jag tillräckligt för att betala räkningarna och göra (rätt) prognoser inom min i jämförelse lilla budget. Min huvudsakliga uppgift är inte ekonomi utan verksamhetsutveckling och samordning. Jag har en ekonomiutbildad intendent som jag arbetar tillsammans med i budgetarbetet. PwC 34 av 39

315 Jag tycker att det är svårt att svara på i o m att jag endast har ett litet ekonomiskt ansvar. Jag har alltid hållit min budget och vi på skolan samarbetar när det gäller övergripande frågor på skola. Har fått utbildning från föregående arbetsgivare men inte från min nuvarande arbetsgivare. Jag har kompetens för att förstå och sätta min budget. Eftersom brister finns i systemstöd och strukturer och i mitt fall även personellt på ekonomisidan så har jag inte tillgång till de resurser jag behöver för att mer aktivt arbeta med min budget. Det är inte en kompetensfråga för min egen del eftersom jag i min chefsroll inte ämnar att träda in i en stödfunktion som ekonomiassistent, vilket nu förutsätts. Med det begränsade ekonomiansvar jag har krävs ingen omfattade utbildning utan jag har lärt mig internt och genom erfarenhet. Har 2-årig ekonomiutbildning fr IHM (utb.tid 2000 och 2001) Ekonomi fokus verksamhetsstyrning. Utbildningen bekostad av min dåvarande arbetsgivare i det privata näringslivet. Jag får information i ledningsgruppen hur vår verksamhet ligger till budgetmässigt. Just i denna position har jag arbetat sen 1 september 2011 och är inte helt på det klara med alla rutiner än. Ekonom från förvaltningsledningen stödjer mig i processen. Jag har ingen specifik ekonomisk utbildning men har lärt mig av min arbetsgivare. PwC 35 av 39

316 Bil 7: Starka och svaga frågor i kommunen De starkaste 7 frågorna De svagaste 7 frågorna PwC 36 av 39

317 Bil 8: Interkommunala jämförelser per fråga Nedan redovisas samtliga frågor med de tre bästa kommunerna för respektive fråga samt Botkyrka kommuns resultat. Botkyrkas bästa placeringar är plats 21, 22 och 24, som är markerade med grönt. Kommunens sämsta placeringar är plats 82, 85 och 88, som är markerade med rött. Sammantaget ingår 88 kommuner i materialet Frågor Kommuner med bästa värden Botkyrka Förutom budget finns det också tydliga mål fastställda för min verksamhet. Munkedal Grästorp Pajala 24 De mål som är fastställda för min verksamhet följs upp regelbundet av överordnad chef eller nämnd Svenljunga Vänersborg Trollhättan 21 De fastställda verksamhetsmål som finns för min verksamhet är möjliga att uppnå med de resurser som jag disponerar. Sölvesborg Härryda Älvdalen 22 Jag har god kännedom om de styrdokument (t ex verksamhetsplaner, personalpolicy) som reglerar min verksamhet De styrdokument som reglerar min verksamhet används vid styrningen av min verksamhet. Det är för mig tydligt vilka intäkter och kostnader jag ansvarar för Jag har befogenhet att i rimlig omfattning påverka mina kostnader och intäkter Vid konflikt mellan verksamhetsmål och ekonomiska mål (budget) är det de ekonomiska målen som prioriteras. Hedemora Hofors Hultsfred Hofors Åre Sölvesborg Hofors Munkedal Grästorp Berg Danderyd Orsa Arjeplog Avesta Hedemora Jag upplever att jag har god kontroll över min verksamhets ekonomi Lysekil Hjo Malung 73 PwC 37 av 39

318 Frågor Kommuner med bästa värde Botkyrka Jag upplever att jag har god kontroll över min verksamhets resultat (produktion, kvalitet, effekter) När jag rapporterar avvikelser får jag relevant återkoppling (t ex beröm, kritik, krav på åtgärder) Jag får aktuell och tydlig information om den ekonomiska utvecklingen inom mitt ansvarsområde så att jag kan styra och följa upp min verksamhet på ett bra sätt Hofors Hjo Malung Hjo Karlsborg Gnosjö Grästorp Eda Karlsborg Jag kan enkelt kontrollera och analysera kostnader (t.ex personalkostnader, interna debiteringar m.m) Hofors Eda Strömstad 78 Den ekonomiinformation jag får är tillförlitlig Hofors Grästorp Hjo 85 Jag upplever att det IT-stöd jag har för budget, uppföljning och prognos är bra. Rättvik Arjeplog Vårgårda 82 Jag upplever att kommunens/förvaltningens rutiner och anvisningar avseende budget är bra. Jag upplever att kommunens/förvaltningens rutiner och anvisningar avseende uppföljning och prognos är bra. Om jag vill lämna förslag på förbättringar avseende mitt IT-stöd och rutiner är det tydligt för mig vart jag vänder mig. Jag har en öppen och konstruktiv dialog kring budget och den ekonomiska utvecklingen med min närmaste chef Munkedal Hjo Älvdalen Eda Svenljunga Hjo Gnosjö Sölvesborg Flen Grästorp Eda Flen Jag förväntas hålla min budget och om jag inte gör det vet jag att min chef kommer att kräva snabba och konkreta besparingsåtgärder Tanum Eda Strömsund 30 PwC 38 av 39

319 Frågor Kommuner med bästa värde Botkyrka Vår organisation kännetecknas av ett positivt förändringsklimat där goda idéer snabbt leder till åtgärder Jag är delaktig i budgetprocessen och kan påverka min budget i rimlig omfattning så att budgeten blir genomarbetad och verklighetsförankrad Grästorp Gnosjö Sollentuna Arjeplog Malung Älvdalen Tidplanen för budgetarbetet är väl avvägd så att budgetprocessen blir effektiv och medger tid för analys och förankring Jag har tillräckliga kunskaper för att på ett säkert och effektivt sätt kunna utföra de uppgifter jag ansvarar för rörande budget, uppföljning och prognos. Jag har god kunskap om hur vi ligger till avseende ekonomi och verksamhetsresultat (produktion, kvalitet, effekter) i förhållande till motsvarande verksamheter i andra kommuner Eda Älvdalen Gnosjö Laxå Ockelbo Danderyd Malung Arjeplog Hjo Om jag ser ett behov av utbildning för att höja min kompetens rörande ekonomi upplever jag att det är enkelt för mig att få detta tillgodosett. Flen Malung Älvdalen 35 Den tidsåtgång jag lägger ner på budget, uppföljning och bokslut är rimlig för den verksamhet jag bedriver Svenljunga Eda Luleå 36 Vid behov erhåller jag enkelt tillräckligt och kompetent stöd i frågor rörande budget, uppföljning och prognos. Pajala Laxå Vårgårda 66 PwC 39 av 39

320 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:322 Svar på revisionsskrivelse - granskning av finansverksamheten (KS/2012:322) Beslut Kommunstyrelsen lämnar kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse som svar på revisionsrapporten avseende finansverksamheten. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att genomföra de åtgärder som föreslås med anledning av rapporten. Sammanfattning Revisionen har genom PwC genomfört en granskning av finansverksamhetens ändamålsenlighet och följsamheten till kommunens finanspolicy. Sammanfattningsvis är bedömningen att kommunen i huvudsak har en ändamålsenlig finansverksamhet och att följsamheten till finanspolicyn är tillfredställande. I rapporten framförs vissa förbättringsåtgärder som bör åtgärdas. De framförda synpunkterna avser följande: Säkerställa att finanspolicyn är ändamålsenlig, bl.a. gällande ansvarsfördelning Säkerställa en tillräcklig intern kontroll av finansverksamheten Säkerställa att kommunen tar till vara de fördelar som STIB ger genom att fullmakter enligt finanspolicyn undertecknas Säkerställa att innehållet i finansrapporten till kommunstyrelsen är i enlighet med policyn Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

321 1[4] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2012:322 Referens Rolf Gustafsson Mottagare Kommunstyrelsen Svar på revisionsrapport avseende kommunens finansverksamhet Förslag till beslut Kommunstyrelsen lämnar kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse som svar på revisionsrapporten avseende finansverksamheten. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att genoföra de åtgärder som föreslås med anledning av rapporten. Sammanfattning Revision har genom PwC genomfört en granskning av finansverksamhetens ändamålsenlighet och följsamheten till kommunens finanspolicy. Sammanfattningsvis är bedömningen att kommunen i huvudsak har en ändamålsenlig finansverksamhet och att följsamheten till finanspolicyn är tillfredställande. I rapporten framförs vissa förbättringsåtgärder som bör åtgärdas. De framförda synpunkterna avser följande: Säkerställa att finanspolicyn är ändamålsenlig, bl.a. gällande ansvarsfördelning Säkerställa en tillräcklig intern kontroll av finansverksamheten Säkerställa att kommunen tar till vara de fördelar som STIB ger genom att fullmakter enligt finanspolicyn undertecknas Säkerställa att innehållet i finansrapporten till kommunstyrelsen är i enlighet med policyn Kommunledningsförvaltningen har i denna tjänsteskrivelse lämnat förslag till åtgärder med anledning av revisionens granskningsrapport. Beskrivning av ärendet Bakgrund Revision har genom PwC genomfört en granskning av finansverksamhetens ändamålsenlighet och följsamheten till kommunens finanspolicy. Granskningsrapporten har tillsammans med en skrivelse från revisionen daterad överlämnats till kommunstyrelsen för yttrande. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet och även tagit fram denna tjänsteskri- Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post rolf.gustafsson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

322 BOTKYRKA KOMMUN 2[4] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2012:322 velse som föreslås bli kommunstyrelsens svar på revisionens granskningsrapport. Sammanfattningsvis är bedömningen att kommunen i huvudsak har en ändamålsenlig finansverksamhet och att följsamheten till finanspolicyn är tillfredsställande. I rapporten framförs vissa förbättringsåtgärder som bör åtgärdas. De framförda synpunkterna avser följande punkter: Säkerställa att finanspolicyn är ändamålsenlig, bl.a. gällande ansvarsfördelning Säkerställa en tillräcklig intern kontroll av finansverksamheten Säkerställa att kommunen tar till vara de fördelar som STIB ger genom att fullmakter enligt finanspolicyn undertecknas Säkerställa att innehållet i finansrapporten till kommunstyrelsen är i enlighet med policyn Kommentarer till framförda synpunkter Nedan lämnar kommunledningsförvaltningen kommentarer till de synpunkter som framförts i granskningsrapporten. Säkerställa att finanspolicyn är ändamålsenlig, bl.a. gällande ansvarsfördelning Enligt granskningsrapporten bör finanspolicyn kompletteras med en tydlig beskrivning av ansvarsfördelningen mellan internbanken och ekonomienheten på serviceförvaltningen. Dessutom bör servicekontorets rutiner kopplade till finansverksamheten dokumenteras liksom rutinerna för dokumentation och arkivering. Från kommunledningsförvaltningens sida delar vi rapportens synpunkter om att rutinerna kring finansverksamheten bör dokumenteras så att ansvarsfördelningen blir tydliggjord. Från vår utgångspunkt ska finanspolicyn i första hand beskriva hur ansvarsfördelningen ser ut kring beslutsfattande, genomförande och uppföljning av finansiella transaktioner/risknivåer. Då serviceförvaltningens ekonomienhet exklusive internbanken endast ansvarar för bokföring av genomförda transaktioner är det för oss inte självklart att detta ska dokumenteras i finanspolicyn. Vi kommer dock att se över skrivningarna i finanspolicyn och kommer då att se på vilka kompletteringar som ska göras i översynen av finanspolicyn. Säkerställa en tillräcklig intern kontroll av finansverksamheten I rapporten framförs att kommunstyrelsen bör säkerställa att den interna kontrollen gällande finansverksamheten och den gemensamma internbanken (STIB) är tillräcklig och att den finns reglerad i finanspolicyn.

323 BOTKYRKA KOMMUN 3[4] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2012:322 Enligt kommunledningsförvaltningens uppfattning är en väsentlig del av internkontrollen inbyggd i den gemensamma organisation som finns uppbyggd kring den gemensamma internbanksfunktionen i Södertälje. En kortare beskrivning av hur det ska fungera i praktiken bör framgå i finanspolicyn. Därutöver bör kommunledningsförvaltningen i sin interkontrollplan precisera vissa ytterligare kontrollmoment som bör utföras under året. Det är vår avsikt att i internkontrollplanen för 2013 lyfta in vad som ska ingå i kommunledningsförvaltningens egen internkontroll av internbankens verksamhet. Säkerställa att kommunen tar till vara de fördelar som STIB ger genom att fullmakter enligt finanspolicyn undertecknas I rapporten framförs att man inte anser det ändamålsenligt att fullmakterna inte har undertecknats och att man därigenom inte kunnat utnyttja fulla nyttan av den gemensamma internbanken. Som framgår av revisionsrapporten har vi ännu inte överfört, beslutanderätten kring upptagande av lån och rätten att skriva under lånedokument, till internbanken. Anledningen till detta är att vi har velat se till att alla rutiner och rutinbeskrivningar har funnits framme innan vi velat ta detta steg. Vi planerar dock att under hösten fatta resterande nödvändiga beslut för att överföra resterande delar av låneprocessen till internbanken. I samband med detta kommer vi även att låta internbanken ta fram den finansrapport som ska löpande lämnas till kommunstyrelsen. Vi vill dock framhålla att internbanken under denna period i praktiken har ansvarat för de uppgifter som var planerade och att endast det formella beslutsfattandet och underskrift av reverser och swapavtal har legat kvar på kommunledningen. Säkerställa att innehållet i finansrapporten till kommunstyrelsen är i enlighet med policyn I den finansrapport som lämnas till kommunstyrelsen redovisas både kommunkoncernens och Söderenergis finansiella åtaganden och risker. Finanspolicyn reglerar endast risker och risklimiter för kommunkoncernen. Enligt revisionen gör detta att mottagaren av rapporten inte kan bedöma följsamheten till finanspolicyn utifrån redovisade nyckeltal. Därutöver framförs att det i nästa årsredovisning bör finnas en redogörelse över den finansiella risknivån och hur finanspolicyn har följts under året. Från kommunledningsförvaltningens sida anser vi att den information som lämnats i finansrapporten är relevant för kommunstyrelsen. Vi håller dock med om att uppföljningen av risker och risklimiter skulle underlättas om de även redovisades på koncernnivå. Samtidigt kan man konstatera att den se-

324 BOTKYRKA KOMMUN 4[4] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2012:322 parata redovisning som gjorts för kommunen respektive Botkyrkabyggen ligger inom risklimiterna så gör det så även på den aggregerade nivån. När det gäller frågan kring hur internbanken ska agera i förhållande till Botkyrkabyggen har vi valt att åtminstone inledningsvis betrakta kommunens och Botkyrkabyggens låneportföljer som två separata portföljer. Det innebär att bolaget och dess styrelse har möjlighet att påverka inriktningen på sin egen portfölj inom ramen för de risklimiter som lagts fast i kommunens finanspolicy. Det sker därför även en löpande återrapportering till Botkyrkabyggen och dess styrelse avseende risklimiter och den strategi som bolaget lagt fast för det kommande året. Vi kommer dock att i kommande rapportering även redovisa siffror för kommunkoncernen i den framtida finansrapporten i enlighet med revisionens påpekande. Åtgärder med anledning av revisionsrapporten Med anledning av revisionsrapporten kommer kommunledningsförvaltningen att se över den nu gällande finanspolicyn samt se över om de frågor som behandlas i riktlinjer för penninghantering kan arbetas in i finanspolicyn. Däremot anser vi att placeringspolicyn för kommunens pensionsavsättning även fortsättningsvis bör vara ett eget dokument. Målsättningen är att översynen av finanspolicyn ska vara klar senast Som vi redovisat ovan avser vi att under hösten överföra resterande hantering av låneprocessen till internbanken. Vi kommer från och med nu ta fram en rapport som innehåller en uppföljning av risker och risklimiter på kommunkoncernen i enlighet med det som framförts i rapporten. Åsa Ratcovich Kommundirektör Niclas Johansson Ekonomichef

325 Botkyrka kommun Revisionsskrivelse Revisionen Kommunstyrelsen Granskning av finansverksamheten På vårt uppdrag har PwC genomfört en granskning av finansverksamheten. Granskningsresultatet i sin helhet framgår av bifogad revisionsrapport. Sammanfattningsvis är vår bedömning att kommunen i huvudsak har en ändamålsenlig finansverksamhet och att följsamheten till finanspolicyn är tillfredsställande. Vår granskning visar dock på vissa brister som behöver åtgärdas. Med utgångspunkt i genomförd granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen att: Tillse att finanspolicyn är ändamålsenlig, bl a. gällande ansvarsfördelning. Säkerställa en tillräcklig intern kontroll av finansverksamheten Tillse att kommunen tar till vara på de fördelar som den gemensamma internbanken (STIB) ger genom att fullmakter enligt finanspolicyn undertecknas Säkerställa att innehållet i finansrapporten till kommunstyrelsen är i enlighet med policyn Vi önskar kommunstyrelsens syn på granskningsresultatet och en redovisning av vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning detta. Svaret på denna skrivelse ställs till kommunens revisorer och inges till revisionskontoret på plan 9 i kommunalhuset, senast För kommunens revisorer Lennart Lindström Ordförande Lena Ingren Vice ordförande För kännedom Kommunfullmäktiges presidium Kommunledning Politiska sekreterare

326 Revisionsrapport Granskning av finansverksamheten Botkyrka kommun Åsa Sandgren Sofia Nylund Maj 2012

327 Finansiell hantering Åsa Sandgren Projektledare Jan Nilsson Uppdragsansvarig

328 Finansiell hantering Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer 1 2 Inledning Bakgrund Revisionsfråga Metod och avgränsning 3 3 Granskningsresultat 4 Bilaga 3.1 Botkyrka kommuns föreskrifter om finansverksamheten Finanspolicy för Botkyrka kommunkoncern Riktlinjer för Botkyrka kommuns penninghantering Placeringspolicy Särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser 5 Iakttagelser 6 Bedömning Organisation och ansvarsfördelning 6 Iakttagelser 8 Bedömning Rapportering och uppföljning Finanspolicyn 9 Iakttagelser 9 Bedömning Risker och risklimiter Ränterisker Finansieringsrisk 10 Bedömning Placeringar 10 Iakttagelser 11 Bedömning 11 Kommunens övergripande finansiella situation 12

329 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Botkyrka kommun har PwC genomfört en granskning av finansverksamhetens ändamålsenlighet och följsamheten till finanspolicyn. Sammanfattningsvis är vår bedömning att kommunen i huvudsak har en ändamålsenlig finansverksamhet och att följsamheten till finanspolicyn är tillfredsställande. Vid granskning har vi dock iakttagit vissa förbättringsområden som bör åtgärdas. Med utgångspunkt i genomförd granskning rekommenderar vi att: Säkerställa att finanspolicyn är ändamålsenlig, bl a gällande ansvarsfördelning Säkerställa en tillräcklig intern kontroll av finansverksamheten Säkerställa att kommunen tar till vara de fördelar som STIB ger genom att fullmakter enligt finanspolicyn undertecknas Säkerställa att innehållet i finansrapporten till kommunstyrelsen är i enlighet med policyn Utöver detta är det även viktigt att en uppföljande granskning görs av den interna kontrollen gällande finansverksamheten efter att fullmakterna undertecknats och tagits i bruk. 1 av 13

330 2 Inledning 2.1 Bakgrund En risk- och väsentlighetsanalys har genomförts utifrån kommunens totala intäktsoch kostnadsredovisning och en inventering av redovisningsrutinerna. Resultatet visade bland annat på behovet av att genomföra en granskning av organisationen med internbank samt följsamheten till finanspolicyn. Detta med grund i nedanstående beskrivning. I kommunallagen står att kommunerna skall ha en god ekonomisk hushållning. Kommunen skall även förvalta sina medel så att krav på god avkastning och betryggande säkerhet tillgodoses (kap 8 2). Därtill sägs att fullmäktige skall meddela närmare föreskrifter om medelsförvaltningen och särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser. I fullmäktiges föreskrifter skall det bland annat fastställas vilken risk vid placering av medlen som är tillåten och hur uppföljning och kontroll av förvaltningen skall ske. Kommunen har vid årsskiftet 2010/2011 i samarbete med Södertälje kommun och Huddinge kommun inrättat en gemensam internbank för kommunen och dess bolag. Det finns två huvudsakliga utgångspunkter med den gemensamma internbanken: 1) Kommunerna vill stärka och formalisera det samarbete som redan bedrivits kring finansieringen av det gemensamt ägda bolaget Söderenergi AB 2) Kommunerna vill förstärka respektive kommunkoncerns övriga finanshantering på ett kostnadseffektivt sätt genom att utvecklas inom kommunal finansiering och finansiell riskhantering Samverkan mellan kommunerna ska bedrivas så att alla finansiella transaktioner sker i respektive kommuns namn och balansräkning. Detta betyder att kommunerna fortsätter att agera inom ramen för respektive kommuns finanspolicy. Samarbetet mellan kommunerna finns reglerat i ett avtal (per ) som är underskrivet av de tre kommunerna. Utifrån denna förändring har kommunfullmäktige i Botkyrka fastställt en ny finanspolicy Den gemensamma internbanken går under namnet den stora internbanken ( STIB ) och kan beskrivas som ett nätverk av de tre kommunernas egna internbanker. Det är viktigt att göra skillnad på STIB och Botkyrka kommuns internbank ( internbanken ) som är en del av STIB. 2 av 13

331 2.2 Revisionsfråga Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Har kommunen en ändamålsenlig finansverksamhet och är följsamheten till finanspolicyn tillfredställande? Granskningen inriktas mot följande kontrollmål utifrån finanspolicyn: Mål för verksamheten Organisationen (internbank och finanskommitté) Ansvarsfördelning Riktlinjer för finanshanteringen (medelsförvaltning, finansiering, derivatinstrument, interna mellanhavanden, m.m.) Rapportering Risker och risklimiter Placeringar En uppföljning sker även att fullmakter har utfärdats till STIB:s personal och att detta reglerats i kommunstyrelsens delegationsordning samt att återrapporteringsrutinerna fungerar kring detta. Vidare följs upp att bolagen anpassat sina regelverk till den nya koncernövergripande finanspolicyn. 2.3 Metod och avgränsning Granskningen har genomförts genom intervjuer, dokumentstudier samt granskning av ett urval fullmakter. Intervjuer har gjorts med följande personer: 1. Chefskontroller, Botkyrka kommun 2. Ekonomichef, Botkyrka kommun 3. Finansansvarig på internbanken, Botkyrka kommun 4. Övriga personer som är kopplade till STIB, frontoffice, middleoffice och backoffice 5. Ekonomichef, Botkyrkabyggen 6. Ekonomiansvarig Hågelby/Upplev Botkyrka 7. Redovisningsekonom, Botkyrka kommun 3 av 13

332 Dokumentgranskning har omfattat genomgång av styrande och stödjande dokument avseende den finansiella hanteringen, exempelvis kommunens finanspolicy, riktlinjer för penninghantering, reglemente för budgetansvar och intern kontroll, delegationsordning, fullmakter, protokoll, avtal, attestförteckning och rutinbeskrivningar. Granskningsobjekt är kommunstyrelsen. När det gäller anpassning till av fullmäktige fastställd koncernövergripande finanspolicy är granskningsobjekt även de tre helägda kommunala bolagen AB Botkyrkabyggen ( BoBy ), Upplev Botkyrka AB och Hågelbyparken AB. Däremot ingår inte Söderenergi AB i granskningen. Granskningen avgränsas till att omfatta finansverksamhetens ändamålsenlig och följsamhet till finanspolicy. Däremot omfattar granskningen inte om finansverksamheten har tillräcklig intern kontroll. Granskningen innefattar endast placeringar som inte är hänförliga till kommunens pensionsplaceringar. 3 Granskningsresultat 3.1 Botkyrka kommuns föreskrifter om finansverksamheten Kommunen har tre styrande dokument för finansverksamheten. Nedan redovisas vad respektive dokument reglerar Finanspolicy för Botkyrka kommunkoncern För Botkyrka kommunkoncern finns en finanspolicy. Policyn är antagen av kommunfullmäktige tillsammans med kommunstyrelsens tilläggsyrkande om månadsvis rapportering. Policyn ersätter finanspolicyn antagen och gäller för hela kommunkoncernen. Yrkandet av rapporteringstidpunkt har inte uppdaterats i policyn och dessutom saknar dokumentet datering. Den nya finanspolicyn finns inte utlagd på kommunens webbplats. Policyn innehåller följande avsnitt: Syfte Mål för verksamheten Organisation för internbank och finanskommitté Ansvarsfördelning för kommunfullmäktige, kommunstyrelse och internbank Riktlinjer för finansförvaltningen, inkl. allmänt, medelsförvaltning, finansiering, derivatinstrument och interna mellanhavanden Rapportering 4 av 13

333 Risker och risklimiter, inkl. ränterisker, valutarisker, finansrisker, likviditetsrisker, motpartsrisker, operativa risker, säkerheter och övriga förhållningsregler Placeringar, inkl. kreditrisker Riktlinjer för Botkyrka kommuns penninghantering I Botkyrka kommuns författningssamling finns riktlinjer för kommunens penninghantering. Riktlinjerna är antagna av fullmäktige (ersatte riktlinjer antagna ). Dessa riktlinjer finns utlagda på kommunens webbplats. Riktlinjerna innehåller följande avsnitt: Målsättning Likviditetsplanering Likviditet Betalningsströmmar Saldohantering Placeringar Upplåning Övrig finansiering Utlåning Koncernkonto Bankrelationer Placeringspolicy Särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser I Botkyrka kommuns författningssamling finns en placeringspolicy för förvaltning av medel avsatta för pensionsförpliktelser. Policyn är antagen av fullmäktige Dessa föreskrifter finns utlagda på kommunens webbplats. Policyn innehåller följande avsnitt: Övergripande förutsättningar, inkl. bakgrund, syfte och omfattning Målsättning, inkl. övergripande målsättning, måluppfyllelse och målformulering Organisation och ansvarsfördelning för kommunfullmäktige, kommunstyrelse och ekonomichef Placeringsriktlinjer, inkl. förvaltningsfilosofi, extern rådgivning, extern förvaltning, tillåtna tillgångsslag, allokering och övriga riskbegränsningar 5 av 13

334 Etiska riktlinjer Uppföljning och rapportering Iakttagelser Kommunens föreskrifter för finansverksamheten finns samlat i tre olika dokument. Dokumenten är beslutade de senaste åren. Finanspolicyn och riktlinjerna för penninghantering överlappar delvis varandra. Vid intervju framkom att internbanken endast jobbar utifrån finanspolicyn och att riktlinjerna för kommunens penninghantering inte var kända. Den nya finanspolicyn omfattar hela kommunkoncernen vilket innebär att BoBy tidigare finanspolicy inte längre gäller. Vid granskning framkom att två av kommunens tre helägda dotterbolag, Upplev Botkyrka AB och Hågelbyparken AB, har sådan marginell finansverksamhet att de inte omfattas av finanspolicyn i realiteten. Bedömning Vår bedömning är att dokumenten är aktuella och uppdaterade men att finanspolicyn och riktlinjerna för penninghantering bör inordnas i ett gemensamt dokument eftersom de delvis reglerar samma innehåll. Dessutom bör finanspolicyn slutredigeras och läggas ut på kommunens webbplats. 3.2 Organisation och ansvarsfördelning I kommunens finanspolicy beskrivs organisationen av internbanken och finanskommittén: Internbanken ansvarar för att samordna kommunkoncernens finansiering och finansiellriskhantering. Internbanken är organiserad inom kommunens serviceförvaltning och bedrivs operationellt enligt särskilt upprättat avtal tillsammans med Huddinge och Södertälje kommunerna internbanker inom den infrastruktur som finns i Södertälje kommun. För det dagliga arbetet ansvarar tjänstemännen i de tre kommunerna utifrån de fullmakter som respektive kommun utfärdar. Fullmakterna reglerar vem som fattar beslut om och genomför finansiella transaktioner. Vidare regleras vem som får underteckna handlingar som hör till dessa transaktioner Finanskommittén är ett rådgivande forum för finansiella frågor av strategisk karaktär. Finanskommittén ska hålla minst tre protokollförda sammanträden per år. Medlemmarna i kommittén utses av kommundirektören och ska bestå av minst fyra personer, varav två ska representera AB Botkyrkabyggen. Internbanken är föredragande och sammankallande vid möten. Finanskommittén ska årligen skriftligt föreslå en strategisk inriktning för kommunens och bolagens finansverksamhet. Detta dokument ska tillställas kommunstyrelsen och AB Botkyrkabyggens styrelser för godkännande. Om 6 av 13

335 den strategiska inriktningen förändras under året ska det nya förslaget till inriktning behandlas i kommunstyrelsen respektive bolagsstyrelsen I kommunens föreskrifter för finansverksamheten finns beskrivning hur ansvaret fördelas mellan kommunfullmäktige, kommunstyrelse, internbanken och ekonomichef. Förutom ansvarsfördelningen meddelas att kommunens reglemente för kontroll av ekonomiska transaktioner (attestinstruktion) gäller. Arbetsfördelningen mellan internbanken och BoBy finns reglerat i ett avtal mellan parterna per I avtalet regleras bl.a. att internbanken ska ansvara för alla finansiella affärer mot den externa kapitalmarknaden samt att BoBy är skyldigt att placera sin likviditet på konto som ingår i kommunens koncernkontosystem. Det senare innebär att externa placeringar inte kan göras av BoBy. Enligt avtalet ska även BoBy kontinuerligt göra likviditetsrapportering till internbanken i likviditetsprogrammet WebForecast. Enligt ekonomichefen på BoBy är avtalet inte helt tydligt vad gäller riskfördelning. I avtalet står att riskhaneringen avseende ränte- och kapitalbindning sköts av internbanken. Det innebär dock inte att riskerna övertas av internbanken utan de ligger kvar i bolaget, vilket inte står uttryckligen i avtalet. I avtalet avseende bildandet av en gemensam internbank regleras samarbetet avseende bildande av STIB, STIB:s uppgifter, verksamhetens personal, strategiska frågor, verksamhetssystem, ersättningar och avgifter, avtalstid, tvister och ändrade förhållanden. STIB har sin placeringsort i Södertälje. Södertäljes internbank har sedan 2003 haft en organisation med flera anställda. Dessa hjälper till inom STIB och Huddinge samt Botkyrka debiteras för denna tjänst. Botkyrka betalar ca 25 tkr varje månad för både lokal och andra tjänster. STIB har dokumenterade rutinbeskrivningar över de väsentligaste rutinerna och processerna för finanshanteringen och kapitalförvaltningen. I dokumentationen tydliggörs vilka kontroller som ska ske samt vem som är ansvarig för kontrollen. Ansvarsfördelningen inom STIB ser ut enligt följande: 7 av 13

336 Iakttagelser Vid intervju framkom att det inledningsvis har funnits en viss otydlighet gällande ansvarsfördelning mellan internbanken och servicekontoret i kommunen. Rutiner för servicekontorets arbetsuppgifter kopplat till finansverksamheten har skapats efter hand. Alla utbetalningar och all bokföring sker på servicekontoret utifrån underlag från STIB. Underlag för bokföring skickas från STIB i form av en fil som ska läsas in i kommunens ekonomisystem. Detta fungerar inte ännu eftersom servicekontoret inte hunnit säkerställa att kodplanen i filen är uppdaterad med eventuella ändringar i kommuns kodplan. Dessutom framgår det vid intervju att det är tänkt att kassan i Botkyrka ska bistå STIB med kontinuerlig likviditetsplanering för kommunen något som i dagläget sköts av internbanken. Det saknas rutiner för dokumentation och arkivering. I nuläget förvaras kommunens original, såsom swapavtal, i en mapp på ekonomiavdelningen i Botkyrka medan övriga handlingar i huvudsak förvaras av STIB i Södertälje. Original för lånereverser finns däremot hos banken. Vid intervju framgick det även att Botkyrka kommun, till skillnad från Södertälje kommun och Huddinge kommun, ännu inte har utfärdat fullmakter för att de andra anställda på STIB ska kunna arbeta i kommunens namn. Innan fullmakterna är underskrivna gäller kommunens ordinarie delegationsordning vilket innebär att kommunens ekonomichef ska underteckna alla dokument, ofta i föreningen med KS-ordförande. Detta innebär i praktiken att avtalen måste skickas fram och tillbaka mellan banken, Botkyrka och STIB i Södertälje. Orsaken till att fullmakterna inte undertecknats är att chefscontrollern vill ha fullständiga rutinbeskrivningar dokumenterade och att klargörande av ansvarfördelningen innan fullmakterna undertecknas. Vid intervju med chefskontroller framgick att det ännu inte finns några fastlagda rutiner för intern kontroll gällande finansverksamheten. Det framgick även att organisationsformen inte upplevs som särskilt riskfylld. Bedömningen är snarare att STIB minskar riskerna genom att flera personer med adekvat kompetens deltar i diskussionerna kring nya affärer samt att beslut och godkännande sker enligt tvåhandsprincipen i alla led. Enligt finanspolicyn ska en strategisk inriktning för kommunkoncernen tas fram årligen. Dokumentet är en önskad inriktning på hur låneportföljen ska hanteras. Dokumentet har inte tagits fram för de två första åren men ett utkast för internbankens arbete 2013 finns framtaget. För 2012 har ett strategitest från AGL, konsult inom finansfrågor, använts som strategisk inriktning. Bedömning Vår bedömning är att nätverket STIB ger respektive internbank en stabilitet genom att flera personer med finansiell kompetens samarbetar med finansverksamheten. Därtill är STIB en starkare aktör på marknaden än kommunerna var för sig. 8 av 13

337 Vi bedömer att kommunstyrelsen bör säkerställa att den interna kontrollen gällande finansverksamheten och STIB är tillräcklig och att den finns reglerad i finanspolicyn. Vår bedömning är att finanspolicyn bör kompletteras med en tydlig beskrivning av ansvarsfördelning mellan internbanken och övriga servicekontoret. Dessutom bör servicekontorets rutiner kopplade till finansverksamheten dokumenteras. Detsamma gäller rutiner för dokumentation och arkivering. Vidare bedömer vi att det inte är ändamålsenligt att fullmakterna inte har undertecknats. För att syftet med nätverket ska fungera i realiteten bör Botkyrka kommun, i enlighet med finanspolicyn, utfärda fullmakter till de anställda på STIB så att fördelarna med samarbetet tas tillvara på bästa sätt. Önskan med STIB är att samverkan ska stärka respektive kommuns finanshantering. Genom att fördröja utfärdandet av fullmakter kan kommunen gå miste om vissa av de fördelar som är grundtanken bakom STIB. Det är drygt ett år sedan samarbetet inleddes och därmed kan det anses som rimligt att fullmakterna undertecknas. Det är därför viktigt att få till nödvändig dokumentation upprättad avseende rutiner och ansvarsfördelning. 3.3 Rapportering och uppföljning Finanspolicyn Enligt finanspolicyn ska kommunstyrelsen erhålla månadsvis rapportering avseende det finansiella läget. Denna rapportering ska innehålla aktuell låneskuld, upptagna lån, placeringar, ränteriskanalys, utlåning till kommunala bolag samt en förteckning över ingångna derivatavtal. Därtill ska det i kommunens årsredovisning lämnas en redogörelse kring utfallet av verksamheten och den finansiella risknivån samt hur finanspolicyn har efterlevts under året. Iakttagelser Rapporteringen till kommunstyrelsen tas fram av chefskontroller efter att denne fått underlag från kommunens ansvarige på internbanken. Den månadsvisa rapporten inkluderar även Söderenergi AB som inte ingår i kommunkoncernen. Finanspolicyn reglerar risker och risklimiter för kommunkoncernen enbart vilket gör att mottagaren av finansrapporten inte kan bedöma följsamheten till finanspolicyn utifrån redovisade nyckeltal. I nuvarande rapporteringsform går det inte att utläsa kommunkoncernens risker och risklimiter. I årsredovisningen finns en redogörelse över hur kommunens upplåning har förändrats under året. Det finns dock ingen redogörelse i årsredovisningen över den finansiella risknivån eller hur finanspolicyn har följts. Bedömning Vår bedömning är att den månadsvisa rapporteringen till kommunstyrelsen bör presenteras så att följsamheten till finanspolicyn kan bedömas. Därtill bör det i nästa årsredovisning finnas en redogörelse över den finansiella risknivån och hur finanspolicyn har följts under året. 9 av 13

338 3.4 Risker och risklimiter Enligt finanspolicyn ska avvikelser från räntebindningstid och kapitalbindningstid rapporteras till kommunstyrelsen och redovisas i uppföljningsrapporten till kommunstyrelsen. Därtill ska avsteg från reglerade risklimiter rapporteras till kommunens ekonomichef med förslag på hantering för att återgå till de fastställda risklimiterna Ränterisker Enligt finanspolicyn ska den genomsnittliga räntebindningstiden för låneportföljen ligga mellan 1,5 och 4 år. Granskningen visar att kommunens genomsnittliga räntebindningstid håller sig inom de ramar som finanspolicyn fastställt. Enligt finanspolicyn får andelen ränteförfall inom 12 månader aldrig överstiga 70 procent. Vår granskning visar att detta efterlevs. Ränteförfallen inom närmaste året ligger under accepterad nivå Finansieringsrisk Enligt finanspolicyn avser finansieringsrisken kommunens risk att inte kunna ta upp lån eller att finansiering inte kan ordnas till rimliga kostnader. För att kunna kontrollera den risken, ska andelen lån som konverteras eller villkorsändras under den närmaste tolvmånadersperioden maximalt uppgå till 40 procent av den totala skuldportföljen. Dessutom ska förfallen den närmaste tolvmånadersperioden ligga spridda över året. Enligt finanspolicyn ska den genomsnittliga kapitalbindningstiden för låneportföljen ligga mellan 1,5 och 4 år. Vår granskning visar att den genomsnittliga kapitalbindningstiden i huvudsak håller sig inom de ramar som finanspolicyn anger. Kommunfullmäktige godkände dock under hösten 2011 tillfälliga avvikelser från finanspolicyn gällande kapital- och räntebindning. Avvikelser fick ske till och med mitten av januari Orsaken var återbetalning av ett lån om 675 mkr från Södertörns Energi AB per Medlen avsågs att lösa några av kommunens kommande låneförfall och i avvaktan på detta ökades antalet lån med kort kapitalbindning så att tillräckligt hög andel lån kunde lösas runt årsskiftet. En genomgång av kommunens förfalloprofil för kapitalbindning visar att andel lån som förfaller inom en tolvmånadersperiod håller sig inom policyns ramar. Därtill visar granskningen att lånen är relativt väl spridda över året med viss tyngd i maj och juni. Bedömning Vår bedömning är att kommunen följer finanspolicyn vad gäller risker och risklimiter. 3.5 Placeringar Enligt finanspolicyn ska kommunen hålla en begränsad likviditet för och istället sträva efter att minska koncernens låneskuld. Finansförvaltningen ska därmed 10 av 13

339 bedrivas på ett sådant sätt att något behov av placering av likvida medel normalt inte uppstår. Eventuella likviditetsplaceringar ska göras på så sådant sätt att de med kort varsel kan realiseras. Inom STIB lånar kommunerna kortsiktigt pengar sinsemellan när över- och underlikviditet uppkommer. Pengarna ut-/inlånas med en genomsnittlig ut- /inlåningsränta som är fördelaktig för båda parterna jämfört med ett externt alternativ. Iakttagelser Under 2012 har följande pengar lånats internt mellan Botkyrka och Huddinge respektive Södertälje t.o.m Bedömning Vår bedömning är att kommunen följer finanspolicyn vad gäller placeringar. 11 av 13

340 Bilaga Kommunens övergripande finansiella situation Resultat Botkyrka kommun har under de tre senaste åren redovisat resultat på 148,9 mnkr (2011), 201,1 mnkr (2010) och 96,3 mnkr (2009). Lånesituation Kommunens externa upplåning uppgår 2011 till mnkr, vilket är en ökning med 116 procent (ca mnkr) sedan föregående år. Av upplåningen består mnkr av lån som kommunen i sin tur lånar ut till sina bolag. Den del av låneskulden som avsåg kommunens eget behov uppgick till 481 mnkr. Soliditet Under 2011 ökade kommunens skulder med nästan mnkr och vid årsskiftet uppgick den totala skulden till dryga mnkr. Den ökade skuldsättningen gör att kommunens soliditet under året sjönk från 55 till 42 procent. Kommunens soliditet har under de tre senaste åren legat i spannet 42 till 55 procent. Den genomsnittliga soliditeten för kommuner i Stockholms län uppgick 2010 till cirka 50 procent. Det finns flera faktorer som förklarar skillnaderna i soliditet mellan länets kommuner. Kommuner som vuxit kraftigt under senare år har som regel lägre soliditet samtidigt som soliditeten ökat hos de kommuner som realiserat tillgångar, exempelvis vid försäljning av energi- och bostadsbolag. Tidigare år har kommunens soliditet legat i linje med övriga kommuner i Stockholms län. De ökade skulderna gör dock att kommunen år 2011 hamnar en bit under den genomsnittliga soliditeten. Om kommunen räknar in alla pensionsåtaganden som skuld uppgår soliditeten till 21 procent Den genomsnittliga soliditeten inklusive pensionsåtaganden för kommuner i Stockholms län uppgick 2010 till cirka 17 procent. Pensionsåtaganden I balansräkningen redovisar kommunen 2011 pensionsåtaganden (inkl. löneskatt) intjänade efter 1998 uppgående till 292,6 mnkr. Pensioner redovisade som ansvarsförbindelse (inkl. löneskatt) uppgår till 1 713,8 mnkr. Medelsförvaltning För att möta framtida kostnader för pensioner har kommunen gjort en engångsinsättning på 400 mnkr. Det placerade kapitalet härstammar från försäljningen av det kommunala energibolaget år Vid slutet av år 2011 redovisades värdet av det 12 av 13

341 placerade kapitalet till 527,2 mnkr. Marknadsvärdet av det placerade kapitalet uppgick till 541 mnkr. Kommunen har under tidigare år valt olika förvaltare för olika tillgångsslag och själv stått för fördelningen av kapital mellan dessa. Under 2011 genomförde kommunen en upphandling för att hitta en förvaltare som kunde sköta hela kapitalförvaltningen. Kommunen valde att träffa avtal med Den Norske Bank (DnB). Kapitalförvaltningen regleras av kommunens särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser. Investeringsbehov I dagsläget upplever kommunen inget ökat investeringsbehov för den egna verksamheten. Det är främst de kommunala bolagen (både del- och helägda) som kommer att ha ett ökat investeringsbehov de kommande åren. Botkyrkabyggen prognostiserar med ett investeringsbehov på 6 mdr kr under åren av 13

342 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:331 Förlängning av samarbetsavtal avseende kommunal energi- och klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun samt KSL (KS/2012:331) Beslut Kommunstyrelsen undertecknar samarbetsavtal avseende kommunal energioch klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län) samt kommunförbundet Stockholms län Sammanfattning Samarbetet om kommunal energi- och klimatrådgivning har i nuvarande organisation pågått , och avtalet föreslås förlängas Efter utvärdering av avtalet beslutade referensgruppen 19 april rekommendera att kommunerna undertecknar ett nytt avtal. Inom kommunförbundet Stockholms län (KSL) beslutade miljö- och samhällsutvecklingsberedningen 23 maj att också ställa sig bakom förslaget om en förlängning, likaså styrelsen 15 juni. Förlängningen innebär inga förändringar för de anslutna kommunerna. En förändring som dock kan ske är att ansvaret för hemsidan flyttas från Stockholms stad till en annan värdkommun. I nuläget är dock detta inte klart. För Botkyrka kommun innebär det att energi- och klimatrådgivaren, placerad i Botkyrka, fortsätter med projektledning inom det regionala samarbetet på halvtid och lokalt arbete på minst kvartstid. Kostnaden är fullt finansierad med statliga bidrag. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Klimat- och planeringsberedningen har behandlat ärendet , 38.

343 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Klimat- och planeringsberedningen DnrKS/2012: Rekommendation - förlängning av samarbetsavtal avseende kommunal energi- och klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län m fl. (KS/2012:331) Klimat- och planeringsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen undertecknar samarbetsavtal avseende kommunal energioch klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län) samt kommunförbundet Stockholms län Sammanfattning Samarbetet om kommunal energi- och klimatrådgivning har i nuvarande organisation pågått , och avtalet föreslås förlängas Efter utvärdering av avtalet beslutade referensgruppen 19 april rekommendera att kommunerna undertecknar ett nytt avtal. Inom kommunförbundet Stockholms län (KSL) beslutade miljö- och samhällsutvecklingsberedningen 23 maj att också ställa sig bakom förslaget om en förlängning, likaså styrelsen 15 juni. Förlängningen innebär inga förändringar för de anslutna kommunerna. En förändring som dock kan ske är att ansvaret för hemsidan flyttas från Stockholms stad till en annan värdkommun. I nuläget är dock detta inte klart. För Botkyrka kommun innebär det att energi- och klimatrådgivaren, placerad i Botkyrka, fortsätter med projektledning inom det regionala samarbetet på halvtid och lokalt arbete på minst kvartstid. Kostnaden är fullt finansierad med statliga bidrag.

344 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2012:331 Referens Charlotte Persson Mottagare Kommunstyrelsen Rekommendation förlängning av samarbetsavtal avseende kommunal energi- och klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län m fl. Förslag till beslut Kommunstyrelsen undertecknar samarbetsavtal avseende kommunal energioch klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län) samt kommunförbundet Stockholms län Sammanfattning Samarbetet om kommunal energi- och klimatrådgivning har i nuvarande organisation pågått , och avtalet föreslås förlängas Efter utvärdering av avtalet beslutade referensgruppen 19 april rekommendera att kommunerna undertecknar ett nytt avtal. Inom kommunförbundet Stockholms län (KSL) beslutade miljö- och samhällsutvecklingsberedningen 23 maj att också ställa sig bakom förslaget om en förlängning, likaså styrelsen 15 juni. Förlängningen innebär inga förändringar för de anslutna kommunerna. En förändring som dock kan ske är att ansvaret för hemsidan flyttas från Stockholms stad till en annan värdkommun. I nuläget är dock detta inte klart. För Botkyrka kommun innebär det att energi- och klimatrådgivaren, placerad i Botkyrka, fortsätter med projektledning inom det regionala samarbetet på halvtid och lokalt arbete på minst kvartstid. Kostnaden är fullt finansierad med statliga bidrag. Åsa Ratcovich Kommundirektör Charlotte Persson Enhetschef Expedieras till Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post charlotte.persson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

345 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:10 Valärenden (KS/2012:10) Beslut Kommunstyrelsen beviljar avsägelserna och beslutar om följande fyllnadsval: ARBETS- OCH NÄRINGSLIVSBEREDNINGEN t o m Ledamot efter Lennart Lundell (M) Asta Holm (M) Lillmalmsvägen 6 B GRÖDINGE Kommunstyrelsen föreslår bordläggning av följande fyllnadsval: BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET t o m Ledamot efter Kristin Thörn (S) DEMOKRATIBEREDNINGEN t o m Ersättare efter Christina Tibblin (M) ARBETS- OCH NÄRINGSLIVSBEREDNINGEN t o m Ledamot och ordförande efter Serkan Köse (S) KLIMAT- OCH PLANERINGSBEREDNINGEN t o m Ledamot och ordförande efter Katarina Berggren (S) Ärendet Kommunstyrelsen bordlade och följande fyllnadsval: - ny ledamot i arbets- och näringslivsberedningen efter Lennart Lundell (M). - ny ledamot i brottsförebyggande rådet efter Kristin Thörn (S).

346 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:10 Följande avsägelser har inkommit: Christina Tibblin (M), ersättare i demokratiberedningen. Serkan Köse (S), ledamot och ordförande i arbets- och näringslivsberedningen. Katarina Berggren (S), ledamot och ordförande i klimat- och planeringsberedningen.

347 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:8 Anmälningsärenden (KS/2012:8) Beslut Kommunstyrelsen har tagit del av informationen. Ärendet Följande anmäls till kommunstyrelsen: Finansrapport per 31 augusti 2012, dnr KS/2012:48. Protokoll från Södertörns brandförsvarsförbund , dnr KS/2012:49. Protokoll från Södertörns överförmyndarnämnd , dnr KS/2012:8. Protokoll från sammanträde med personalutskottet Protokoll från sammanträde med demokratiberedningen Protokoll från sammanträde med klimat- och planeringsberedningen

348 1[4] Kommunledningsförvaltningen Referens Rolf Gustafsson Mottagare Kommunstyrelsen Finansrapport per 31 augusti 2012 Den totala upplåningen har sedan föregående rapport per 31 juli ökat med 80 miljoner kronor. Sedan årsskiftet har däremot den totala upplåningen minskat med 371 miljoner kronor. Som vi tidigare redovisat bedömer vi att den totala upplåningen under hösten kommer att vända uppåt även om Botkyrkabyggen planerar att minska sin upplåning något. Då har vi dock inte vägt in Botkyrkabyggens planerade försäljning av lägenheter som kommer att minska upplåningsbehovet om det kommer att genomföras under året. Upplåning fördelat på låntagare 31 juli 31 aug Botkyrka kommun 217,5 312,0 Botkyrka kommun kraftvärmeprojekt IKV 780,8 780,8 Söderenergi 453,2 438,7 Botkyrkabyggen 1 680, ,0 Botkyrkabyggen egen upplåning ,0 Summa 3 381, ,5 Den genomsnittliga räntan på den totala upplåningen uppgår till 3,27 procent. Den genomsnittliga kapitalbindningen har ökat från 2,1 år till 2,4 år och räntebindningen har stigit från 3,8 till 4 år. Andelen lån med kapitalbindning under 1 år ligger på 25 procent. Under perioden har Söderenergi minskat sin upplåning medan kommunens egen upplåning har ökat. Kommunens egen upplåning Ser vi på den del av upplåningen som är kopplad till kommunens eget behov uppgår nu till 312 miljoner kronor. Denna beräknas på så sätt att den totala upplåningen minskas med den utlåning som gjorts till övriga bolag som utnyttjar internbanken. Genom att vi tagit upp ett nytt lån på 80 miljoner för Botkyrkabyggens räkning har detta påverkat kommunens upplåning. Tidigare finansierades detta behov genom utnyttjandet av kommunens likviditet. Under september kommer vi att göra en amortering på 50 miljoner kronor som gör att skulden kommer att sjunka till nästa månad. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post rolf.gustafsson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

349 BOTKYRKA KOMMUN 2[4] Kommunledningsförvaltningen Den genomsnittliga räntan för kommunens upplåning har sjunkit från 4,02 procent till 3,44 procent. Som vi redovisade i föregående finansrapport hänger den höga räntekostnaden ihop med att de lån som vi löst under våren har varit sådana med en låg rörlig ränta. Dessutom har vi nu hamnat i en situation där vi har ränteswapar som överstiger storleken på våra lån med rörlig ränta. Med hänsyn till att vi under den inom en snar framtid kommer att öka vår upplåning har vi dock valt att inte lösa dessa swapar i samband med att vi löst lånen. Det innebär att den skillnad som idag finns mellan stiborräntan och den överenskomna swapräntan belastar befintlig upplåning och drar upp den genomsnittliga räntan. Kapitalbindningen för kommunens upplåning uppgår i genomsnitt till drygt 1,4 år och räntebindningen till 2,4 år. Kapitalbindningen ligger därmed något under den gräns som lagts fast i kommunens finanspolicy. Finanspolicyn avser dock den sammanlagda siffran för kommunen plus Botkyrkabyggen varför vi inte ser det som en avvikelse från finanspolicyn. Upptagna lån m.m. Som en del av rapporteringen lämnas även en förteckning över genomförda transaktioner sedan föregående rapport. Denna rapport ska även ses som en återrapportering av genomförda delegationsbeslut när det gäller upptagna lån och genomförda swapaffärer. Övrigt Från och med denna finansrapport bifogas även en särskild riskrapport som bygger på uppgifter för kommunen och Botkyrkabyggen i enlighet med de synpunkter som framförts i revisionsrapporten kring kommunens finansverksamhet. Rolf Gustafsson Chefscontroller

350 BOTKYRKA KOMMUN 3[4] Kommunledningsförvaltningen Redogörelse för delegationsbeslut avseende lån och ränteswapar Upptagna lån: Långivare: Huddinge kommun Belopp: 30 miljoner kronor Löptid: Ränta: 1,9 procent Ändamål: Kortfristig likviditetslån Långivare: Södertälje kommun Belopp: 45 miljoner kronor Löptid: Ränta: 1,9 procent Ändamål: Kortfristig likviditetslån Långivare: Kommuninvest Belopp: 80 miljoner kronor Löptid: Ränta: Stibor + 0,38 procent (vid beslut 2,47 %) Ändamål: Ersätter tidigare kortfristigt lån på 30 miljoner + kommande amortering på 50 miljoner Långivare: Kommuninvest Belopp: 770 miljoner kronor Löptid:

351 BOTKYRKA KOMMUN 4[4] Kommunledningsförvaltningen Ränta: 1,74 procent Ändamål: Ersätter lån med rörlig ränta från Kommuninvest med samma belopp Utlämnade lån: Södertälje kommun 60 miljoner kr ,8 procent Genomförda swapaffärer: Datum: Motpart: SEB Belopp: 770 miljoner Typ av swap: Banken betalar en fast ränta till oss (1,74 %) och vi betalar en rörlig ränta på stibor + 0,08 procent. Är kopplat till lånet på motsvarande belopp och syftar till att göra det till ett lån med rörlig ränta som är en del av kraftvärmeprojektet. Niclas Johansson Ekonomichef Rolf Gustafsson Chefscontroller

352 Internbanken Riskrapport Botkyrka Kommunkoncern FINANSIERINGSRISK Kapitalbindning Mkr Andel % 0-1 år år år år år år år år år år TOTAL Genomsnittlig kapitalbindningstid Tillåtet intervall Inom tillåtet intervall (J/N) Andel inom 12 mån (%) Tillåten andel inom 12 mån (%) Inom tillåtet intervall (J/N) Antal år TOTAL 1,9 1,5-4 år J J RÄNTERISK Räntebindning Mkr Andel % Snittränta % 0-1 år , år , år , år , år , år år år år , år TOTAL ,97 Genomsnittlig räntebindningstid Tillåtet intervall Inom tillåtet intervall (J/N) Andel inom 12 mån Tillåten andel inom 12 mån Inom tillåtet intervall (J/N) Antal år TOTAL 2,4 1,5-4 år J J Rapporten visar Botkyrka kommunkoncerns upplåning för finansiering av kommunen och helägda dotterbolag. Per finansierar Söderenergi kommunen med cirka 2 mkr. Rapportansvarig: Monika Engqvist

353 Internbanken Riskrapport Botkyrka Kommunkoncern DIAGRAM Kapitalbindning Mkr Räntebindning Mkr Rapportansvarig: Monika Engqvist

354 Finansrapport till kommunstyrelsen Belopp i tkr Lånevolym och räntor, totalt Motparter Belopp Andel % Belopp Andel % Lånevolym totalt Kommuninvest % % Genomsnittlig ränta 3,27% 3,29% Nordea % % Genomsnittlig räntebindning (år) 3,99 3,70 Handelsbanken % % Genomsnittlig kapitalbindning (år) 2,40 2,10 Dexia (lån via Botkyrkabyggen) % % Andel lån som skall omsättas inom 1 år 25% 49% Summa % % Andel lån som skall/kan räntejusteras inom 1 år 27% 25% Förfalloprofil kapitalbindning Söderenergi kraftvärme Inom 1 år % % Lånevolym år % % Procent av den totala upplåningen 23% 23% 2-3 år % % 3-4 år % % Söderenergi övrigt 4-5 år % 0 0% Lånevolym > 5år % % Procent av den totala upplåningen 13% 13% Summa % % Kommunens egen upplåning Förfalloprofil räntebindning Lånevolym med avdrag för vidareutlånad egen likv Inom 1 år % % Procent av den totala upplåningen 9% 6% 1-2 år % % Swapvolym* år % % *150 mkr är omstrukturerat med möjlig forwardstart år % % Genomsnittlig ränta 3,44% 4,02% 4-5 år % % Genomsnittlig räntebindning (år) 2,37 3,50 > 5år % % Genomsnittlig kapitalbindning (år) 1,43 2,14 Summa % % Andel lån som skall omsättas inom 1 år 36% 8% Andel lån som skall/kan räntejusteras inom 1 år -15% -66% Kommunens egen upplåning Lån fördelat på olika långivare Botkyrkabyggen (inkl. egen upplåning) (exklusive kraftvärme) Belopp Andel % Belopp Andel % Lånevolym Kommuninvest % % Procent av den totala upplåningen 56% 57% Handelsbanken % % Swapvolym Summa upplåning % % Genomsnittlig ränta 2,89% 2,83% Egen likviditet utlånad till SE % % Genomsnittlig räntebindning (år) 2,45 2,57 Egen likviditet utlånad till BB % % Genomsnittlig kapitalbindning (år) 1,97 1,93 Summa netto % % Andel lån som skall omsättas inom 1 år 34% 35% Andel lån som skall/kan räntejusteras inom 1 år 35% 38% Förfalloprofil kapitalbindning Inom 1 år * % % 1-2 år % % 2-3 år % % 3-4 år 0 0% % 4-5 år % 0 0% > 5år 0 0% 0 0% Summa % % Förfalloprofil räntebindning Likviditet Inom 1 år * % % år % % Tillgodohavade på kommunens transaktionskonto (mkr) år % % Totalt tillgodohavande på koncernkonto (mkr) år % % Utnyttjad checkkredit av limit på 200 mkr år 0 0% 0 0% Placeringar (mkr) 60 0 > 5år 0 0% 0 0% Summa % % * med avdrag för vidareutlåning

355 Finansrapport till kommunstyrelsen BOTKYRKA KOMMUN Lån fördelat på olika långivare Lånevolym Belopp Andel % Swapvolym Kommuninvest % Genomsnittlig ränta 3,44% Handelsbanken % Genomsnittlig räntebindning (år) 2,37 Summa lån % Genomsnittlig kapitalbindning (år) 1,43 Vidareutlåning egen likviditet till SE % Andel lån som skall omsättas inom 1 år 36% Vidareutlåning egen likviditet till BB % Andel lån som skall/kan räntejusteras inom 1 år -16% Summa nettoskuld % BOTKYRKABYGGEN Lån fördelat på olika långivare Lånevolym Belopp Andel % Swapvolym Kommuninvest % Genomsnittlig ränta 2,86% Nordea % Genomsnittlig räntebindning (år) 2,58 Handelsbanken % Genomsnittlig kapitalbindning (år) 1,99 Dexia (egen upplåning) % Andel lån som skall omsättas inom 1 år 34% Botkyrka Kommun % Andel lån som skall/kan räntejusteras inom 1 år 35% Summa % SÖDERENERGI KRAFTVÄRME Lån fördelat på olika långivare Lånevolym Belopp Andel % Kommuninvest % Botkyrka Kommun % Summa % SÖDERENERGI ÖVRIGT Lån fördelat på olika långivare Lånevolym Belopp Andel % Kommuninvest % Nordea % Botkyrka Kommun % Summa %

356 un Ränterisk (å (SE Rapporttyp: Definition: Beställning: Beställare: Belopp: Innehav Ränterisk Boby ZAP31668Ränterisk Boby MARE Heltal utan decimaler Kurssökning: 3. Tabellkurs på likviddag URVAL: Affdatum: ( ) ( ) Löpnr: - Ser.Number: Entity: BK Portfolio: Exl IKVFikt,Intsöen,STEAB Counterparty: Deal Type: Exl PK,PL EI: E Group: Security: Swap-ID: Group2: V.datum UB: ( ) Kurssida: K V.princip: Front-Office affärer inkluderade SPECIALINSTÄLLNINGAR: Annan valutakurs än standard [SIM()] : fix Medtag Fiktiva affärer i rapporten [FIKAFF] Procentuell andel av totaler [%()] : Kolumn 9,AT A-total i procent av sluttotal Tidsfält uttrycks i antal år [TYEAR] Löpnummerlogg [LOPLOGG] (FIKAFF,TYEAR,LOPLOGG,%(9,AT),SIM(fix),) Ränterisk (återst.ränteb) (SEK) Löpnr Motpart Text Bevdatum Sffdatum Värdepapper Portflj Nom.ränta act/360 Räntebind Nom.bel/iVe Nom.bel/uV Likvbel/iV NORD 101,5 Mkr, basränta + 0,7% FL365365RMP3 SÖEN 2,378 2,378 0, SHB 50 mkr STIBOR90 +0, FL365360RMP LÅNG 2,522 2,522 0, SHB 50 mkr STIBOR90 +0, FL365360RMP LÅNG 2,636 2,636 0, SHB 100 mkr STIBOR +1, FL30E360RMP BOBY 1,961 1,961 0, SHB 100 mkr STIBOR +1, FL30E360RMP BOBY 1,961 1,961 0, SHB 100 mkr STIBOR +1, FL30E360RMP BOBY 1,961 1,961 0, NORD 100 Mkr, basrta+0, FL365365RMP BOBY 2,528 2, NORD 100 Mkr, basrta+0, FL365365RMP BOBY 2,528 2, NORD 50 mkr STIBOR FL365360RMP BOBY 1,978 1,978 0, KOMINV 60 mkr stibor +0,17 1,7 år FL365360RMP3 LÅNG 2,314 2,314 0, KOMINV 50 Mkr, fast rta 3,42% FL30E360FMP LÅNG 3,42 3, , KOMINV 50 mkr fast rta 2, FL30E360F LÅNG 2,44 2, , KOMINV 50mkr STIBOR+rörlig marginal 60d, F FK365360RMP3 BOBY 2,222 2,222 0, KOMINV 115mkr stibor90+0, FL365360RMP3 BOBY 2,582 2,582 0,

357 KOMINV 115mkr stibor90+0, FL365360RMP3 BOBY 2,582 2,582 0, KOMINV 50mkr stibor90+rörlig marginal, FK365360RMP3 BOBY 2,222 2,222 0, KOMINV 90m stibor FL365360RMP3 BOBY 2,544 2,544 0, KOMINV 100m stibor FL365360RMP3 BOBY 2,324 2,324 0, KOMINV 100m stibor FL365360RMP3 BOBY 2,494 2,494 0, KOMINV 80m stib -7, löper obest tid; FFD: FL365360RMP3 BOBY 2,15 2,15 0, KOMINV ersätter förfall 31/1 och 1/2, stib FL365360RMP3 SÖEN 3,152 3,152 0, KOMINV ersätter förfall 31/1 och 1/2, stib FL365360RMP3 SÖEN 3,212 3,212 0, DKD Fiktiv affär - boby, stibor + 0,02% FL365360RMP DEXIA 2,122 2,122 0, DKD Fiktiv affär - boby, stibor + 0,02% FL365360RMP DEXIA 2,122 2,122 0, DKD Fiktiv affär - boby, stibor + 0,02% FL365360RMP DEXIA 2,122 2,122 0, DKD Fiktiv affär - boby, stibor + 0,02% FL365360RMP DEXIA 2,122 2,122 0, DKD Fiktiv affär - boby, stibor + 0,02% FL365360RMP DEXIA 2,122 2,122 0, KOMINV 60m stibor+0,51 6,4 år. Räntebet: FL365360RMP3 SÖEN 2,564 2,564 0, KOMINV Stib + akt marg som ersätter KI-lån FK365360RMP3 BOBY 2,222 2,222 0, KOMINV 80m st3m +38 kapitalb 3 år FK365360RMP3 BOBY 2,434 2,434 0, SHB 168,78 Mkr. Vi bet fast rta 4, N365360R1 SÖEN 2,124 2,124 0, SEB Swap 29 Mkr, erhåller stib 3M N365360R SÖEN 2,074 2,074 0, DDB Vi erh 3M Stibor. Amorterande N365360R1 SÖEN 2,124 2,124 0, NORD Swap, STIBOR N365360R1 DERIVAT 2,102 2,102 0, NORD Swap, STIBOR N365360R1 DERIVAT 2,13 2,13 0, NORD Swap, STIBOR N365360R1 DERIVAT 2,08 2,08 0, NORD Swap, STIBOR N365360R1 BOBY 1,974 1,974 0, NORD Swap, STIBOR N365360R1 BOBY 2,094 2,094 0, SEB Swap, STIBOR N365360R2 BOBY 1,968 1,968 0, NORD EXT in i 6 år stib Ext365360R1 SÖEN 2,094 2,094 0, SWED Swap, STIBOR N365360R2 BOBY 2,14 2,14 0, DDB Swap, STIBOR N365360R2 BOBY 2,132 2,132 0, SEB swap 100 m 3 mån stibor Ext365360R DERIV2 2,102 2,102 0, NORD IRS, stibor 3 mån N365360R1 SÖEN 2,094 2,094 0, SEB swap 100m stibor3m 5år N365360R1 BOBY 2,054 2,054 0, SEB swap 100m 2,99% 1,5år N30E360F1 BOBY 2,99 2, , SEB swap 100m stibor3m 1,5år N365360R1 BOBY 2,054 2,054 0, NORD förl swap 3+10 år, stibor 3 må Ext365360R BOBY 2,022 2,022 0, DDB swap 4år Stib 3 Mån 100m N365360R1 BOBY 1,974 1,974 0, NORD Vi bet 1,45%, banken kan stänga aff St365360F1 SÖEN 1,45 1,45 0, NORD Banken betalar Stibor3M St365360R1 SÖEN 2,144 2,144 0, SEB banken har option att byta från sti Sw365360R1 BOBY 1,938 1,938 0, SEB banken har option att byta frå Sw365360R1 BOBY 2,138 2,138 0, NORD Banken betalar Stibor3M St365360R1 BOBY 1,986 1,986 0, NORD Vi bet 1,07%, banken kan stänga aff St365360F1 BOBY 1,07 1,07 0, NORD 15y 3mnc erh 3,40 bet st3m St365360F1 SÖEN 3,4 3,4 0, NORD 15y 3mnc erh 3,40 bet st3m St365360R1 SÖEN 1,958 1,958 0, NORD förl swap 5+5 år, stibor 3 må Ext365360R1 BOBY 2,138 2,138 0, NORD Nordeapaket N365360R1 SÖEN 2,138 2,138 0, NORD Nordeapaket, ev förlängning ti Ext365360R1 SÖEN 2,138 2,138 0, NORD 29 Mkr, bet stib 3M. Från St365360R1 SÖEN 2,138 2,138 0, NORD 29 Mkr, erhåller fast ränta 3,45% St365360F1 SÖEN 3,45 3,45 0, NORD 29 Mkr. Erh 3,55 bet st3m. Från den St365360F1 SÖEN 3,55 3,55 0, NORD 42 Mkr. Erh 3,55 bet st3m. Frå St365360R1 SÖEN 2,124 2,124 0, DDB förlängd år görs om t St365360R BOBY 1,974 1,974 0, DDB förlängd år görs om till s St365360F BOBY 2,07 2,07 0, SEB förl 6-åring görs stängningsba St365360R1 BOBY 2,134 2,134 0, SEB förl 6-åring görs stängningsbar St365360F1 BOBY 3,35 3,35 0, SEB erh fast 1,74, bet st3m N365360R IKVDeri 1,999 1,999 0, TOTALT: 1: 0-1 År ,6646 0, , KOMINV 50 mkr fast rta 2, FL30E360F LÅNG 2,66 2, , KOMINV fast rta 2,92% till FL30E360FMP LÅNG 2,92 2,88 1, KOMINV K14 fast 1, FL30E360FMP IKVLång 1,74 1, ,

358 KOMINV K14 fast 1, FL30E360FMP IKVLång 1,74 1, , NORD Swap 50 Mkr, fast ränta N365360F1 DERIVAT 2,555 2,555 1, NORD EXT in i 6 år till Ext30E360F1 SÖEN 3,15 3, , SWED Swap 150 Mkr, fast ränta N30E360F2 BOBY 4,23 4, , SEB swap 100 m 3,14%, ext (kan f Ext30E360F DERIV2 3,14 3, , NORD IRS N30E360F1 SÖEN 3,4125 3, , NORD förl swap 3+10 år, 2,69% 150m Ext365360F1 BOBY 2,69 2,69 1, NORD fwdstart option 2y 10y 2,99% N365360R1 DERIV2 2,154 2, SEB erh fast 1,74, bet st3m N30E360F IKVDeri 1,74 1, , TOTALT: 2: 1-2 År 3, , KOMINV 40 mkr fast rta 2,91, portföljsbyte FL30E360F SÖEN 2,91 2, , NORD Swap 60 Mkr, fast ränta N365360F1 DERIVAT 2,755 2,755 2, NORD Swap 150 Mkr, fast ränta N30E360F1 BOBY 2,72 2, , DDB swap 4år 3,2675% 100m N365360F1 BOBY 3,2675 3,2675 2, TOTALT: 3: 2-3 År 2, , NORD Swap 50 Mkr, fast ränta N365360F1 DERIVAT 3,125 3,125 3, NORD Swap 100 Mkr, fast ränta N30E360F1 BOBY 3,032 2, , SEB swap 100m 3,455% 5år N30E360F1 BOBY 3,455 3, , TOTALT: 4: 3-4 År 3,2198 3, KOMINV K17 fast ränta 2,87% FL30E360FMP BOBY 2,87 2, , SEB Swap 100 Mkr, fast ränta N30E360F2 BOBY 3,437 3, , NORD förl swap 5+5 år, 1,7225% 100m Ext365360F1 BOBY 1,7225 1,7225 4, NORD Nordeapaket, banken har rätt a Ext365360F1 SÖEN 3,45 3,45 4, NORD Nordeaapaket betalar 2Y kvarta CMS30360R1 SÖEN 2,46 2, NORD Nordeaapaket erhåll 10y kvarta CMS30360R1 SÖEN 2,46 2, TOTALT: 5: 4-5 År 2, , SEB Swap 29 Mkr, fast ränta 3, N30A360F SÖEN 3,8975 3, , TOTALT: 7: 6-7 År 3,8975 6, DDB Swap 100 Mkr, fast ränta N30E360F2 BOBY 2,465 2, , TOTALT: 9: 8-9 År 2,465 8, SHB 168,78 Mkr. Vi bet fast rta 4, N365360F1 SÖEN 4,6835 4, , DDB Vi bet. fast 4,875%. Amorterande N365360F1 SÖEN 4,875 4,875 10, NORD Nordeapaket N365360F1 SÖEN 4,32 4,32 14, NORD fwdstart option 2y 10y 2,99% N30E360F1 DERIV2 2,99 2, , TOTALT: 11: År 4, , GRANDTOTAL: , , ,

359 mun Finansiering ( ) Rapporttyp: Innehav Definition: Ränteanalys Beställning: ZAP31669Kapitalb BK Beställare: MARE Belopp: Heltal utan decimaler OBS! Speciell kurssökningsmetod definierad. Kurssökning: 1. Registrerad kurs URVAL: Affdatum: ( ) ( ) Löpnr: - Entity: BK Portfolio: Exl STEAB,IKVFikt,Intsöen Counterparty: Deal Type: Exl PK,PL EI: Group: Security: D.Type group: Group2: V.datum UB: ( ) Kurssida: K V.princip: Front-Office affärer inkluderade SPECIALINSTÄLLNINGAR: Medtag Fiktiva affärer i rapporten [FIKAFF] För optioner visas kvantitet i 'Nombel' fältet, ej Delta risk [NODELTA] Procentuell andel av totaler [%()] : Kolumn 7,BT B- och A-totaler i procent av sluttotal Tidsfält uttrycks i antal år [TYEAR] (%(7,BT),TYEAR,FIKAFF,NODELTA,) Finansieringsrisk ( ) Löpnr Värdepappe Text Portflj Sffdatum Å.löptid Motpart Nom.ränta Val Nom.bel/iVe Nom.bel/uV Valkurs(i) BVL Placbel/iV St365360F1 Vi bet 1,45%, banken kan stänga aff SÖEN ,027 NORD 1,45 SEK SEK St365360R1 Banken betalar Stibor3M SÖEN ,027 NORD 2,144 SEK SEK Sw365360R1 banken har option att byta från sti BOBY ,047 SEB 1,938 SEK SEK Sw365360R1 banken har option att byta frå BOBY ,047 SEB 2,138 SEK SEK FL30E360F 50 mkr fast rta 2,44 LÅNG ,044 KOMINV 2,44 SEK SEK FL365360RM 100m stibor90+18 BOBY ,101 KOMINV 2,324 SEK SEK FL365360RM 60 mkr stibor +0,17 1,7 år LÅNG ,101 KOMINV 2,314 SEK SEK FK365360RM 50mkr STIBOR+rörlig marginal 60d, F BOBY ,112 KOMINV 2,222 SEK SEK FK365360RM 50mkr stibor90+rörlig marginal, 60 BOBY ,112 KOMINV 2,222 SEK SEK FK365360RM Stib + akt marg som ersätter KI-lån BOBY ,134 KOMINV 2,222 SEK SEK FL365360RM 80m stib -7, löper obest tid; FFD: BOBY ,164 KOMINV 2,15 SEK SEK N365360R1 swap 100m stibor3m 1,5år BOBY ,2 SEB 2,054 SEK SEK N30E360F1 swap 100m 2,99% 1,5år BOBY ,2 SEB 2,99 SEK SEK St365360F1 Vi bet 1,07%, banken kan stänga aff BOBY ,238 NORD 1,07 SEK SEK St365360R1 Banken betalar Stibor3M BOBY ,238 NORD 1,986 SEK SEK St365360F1 15y 3mnc erh 3,40 bet st3m SÖEN ,249 NORD 3,4 SEK SEK

360 St365360R1 15y 3mnc erh 3,40 bet st3m SÖEN ,249 NORD 1,958 SEK SEK FL365365RM 101,5 Mkr, basränta + 0,7% SÖEN ,419 NORD 2,378 SEK SEK FL30E360FM 50 Mkr, fast rta 3,42% LÅNG ,534 KOMINV 3,42 SEK SEK St365360R1 29 Mkr, bet stib 3M. Från SÖEN ,556 NORD 2,138 SEK SEK St365360F1 29 Mkr, erhåller fast ränta 3,45%. SÖEN ,556 NORD 3,45 SEK SEK St365360R1 42 Mkr. Erh 3,55 bet st3m. Frå SÖEN ,578 NORD 2,124 SEK SEK St365360F1 29 Mkr. Erh 3,55 bet st3m. Från den SÖEN ,578 NORD 3,55 SEK SEK St365360F förlängd år görs om till s BOBY ,737 DDB 2,07 SEK SEK St365360R förlängd år görs om t BOBY ,737 DDB 1,974 SEK SEK FL365360RM 115mkr stibor90+0,45 BOBY ,756 KOMINV 2,582 SEK SEK FL365360RM 115mkr stibor90+0,45 BOBY ,756 KOMINV 2,582 SEK SEK St365360F1 förl 6-åring görs stängningsbar BOBY ,784 SEB 3,35 SEK SEK St365360R1 förl 6-åring görs stängningsba BOBY ,784 SEB 2,134 SEK SEK TOTALT: 1: 0-1 År 0,344 2, N30E360F2 Swap 150 Mkr, fast ränta BOBY ,016 SWED 4,23 SEK SEK N365360R2 Swap, STIBOR90 BOBY ,016 SWED 2,14 SEK SEK FL365360RM 50 mkr STIBOR +3 BOBY ,247 NORD 1,978 SEK SEK FL30E360RM 100 mkr STIBOR +1,3 BOBY ,249 SHB 1,961 SEK SEK FL30E360RM 100 mkr STIBOR +1,3 BOBY ,249 SHB 1,961 SEK SEK FL30E360RM 100 mkr STIBOR +1,3 BOBY ,249 SHB 1,961 SEK SEK

361 N365360R1 Swap, STIBOR90 DERIVAT ,395 NORD 2,08 SEK SEK N365360F1 Swap 50 Mkr, fast ränta DERIVAT ,395 NORD 2,555 SEK SEK FL365360RM 50 mkr STIBOR90 +0,55 LÅNG ,395 SHB 2,636 SEK SEK N30E360F1 IRS SÖEN ,427 NORD 3,4125 SEK SEK Ext365360R1 EXT in i 6 år stib SÖEN ,427 NORD 2,094 SEK SEK N365360R1 IRS, stibor 3 mån SÖEN ,427 NORD 2,094 SEK SEK Ext30E360F1 EXT in i 6 år till SÖEN ,427 NORD 3,15 SEK SEK FL30E360FM fast rta 2,92% till LÅNG ,548 KOMINV 2,92 SEK SEK Ext30E360F swap 100 m 3,14%, ext (kan f DERIV ,622 SEB 3,14 SEK SEK Ext365360R swap 100 m 3 mån stibor DERIV ,622 SEB 2,102 SEK SEK FL30E360FM K14 fast 1,74 IKVLång ,677 KOMINV 1,74 SEK SEK N365360R erh fast 1,74, bet st3m +8 IKVDeri ,677 SEB 1,999 SEK SEK FL30E360FM K14 fast 1,74 IKVLång ,677 KOMINV 1,74 SEK SEK N30E360F erh fast 1,74, bet st3m +8 IKVDeri ,677 SEB 1,74 SEK SEK Ext365360F1 förl swap 3+10 år, 2,69% 150m BOBY ,718 NORD 2,69 SEK SEK Ext365360R förl swap 3+10 år, stibor 3 må BOBY ,718 NORD 2,022 SEK SEK FL30E360F 50 mkr fast rta 2,66 LÅNG ,929 KOMINV 2,66 SEK SEK TOTALT: 2: 1-2 År 1,553 2, FL365360RM Fiktiv affär - boby, stibor + 0,02% DEXIA ,123 DKD 2,122 SEK SEK FL365360RM Fiktiv affär - boby, stibor + 0,02% DEXIA ,123 DKD 2,122 SEK SEK FL365360RM Fiktiv affär - boby, stibor + 0,02% DEXIA ,123 DKD 2,122 SEK SEK FL365360RM Fiktiv affär - boby, stibor + 0,02% DEXIA ,123 DKD 2,122 SEK SEK FL365360RM Fiktiv affär - boby, stibor + 0,02% DEXIA ,123 DKD 2,122 SEK SEK N365360R1 Swap, STIBOR90 BOBY ,49 NORD 1,974 SEK SEK N30E360F1 Swap 150 Mkr, fast ränta BOBY ,49 NORD 2,72 SEK SEK N365360F1 Swap 60 Mkr, fast ränta DERIVAT ,584 NORD 2,755 SEK SEK N365360R1 Swap, STIBOR90 DERIVAT ,584 NORD 2,13 SEK SEK N365360R1 swap 4år Stib 3 Mån 100m BOBY ,737 DDB 1,974 SEK SEK N365360F1 swap 4år 3,2675% 100m BOBY ,737 DDB 3,2675 SEK SEK FK365360RM 80m st3m +38 kapitalb 3 år BOBY ,945 KOMINV 2,434 SEK SEK FL365360RM 100m stibor90+44 BOBY ,945 KOMINV 2,494 SEK SEK FL30E360F 40 mkr fast rta 2,91, portföljsbyte SÖEN ,981 KOMINV 2,91 SEK SEK TOTALT: 3: 2-3 År 2,511 2, N365360R1 Swap, STIBOR90 BOBY ,178 NORD 2,094 SEK SEK N30E360F1 Swap 100 Mkr, fast ränta BOBY ,178 NORD 3,032 SEK SEK FL365365RM 100 Mkr, basrta+0,85 BOBY ,249 NORD 2,528 SEK SEK FL365365RM 100 Mkr, basrta+0,85 BOBY ,249 NORD 2,528 SEK SEK FL365360RM 50 mkr STIBOR90 +0,42 LÅNG ,375 SHB 2,522 SEK SEK N365360F1 Swap 50 Mkr, fast ränta DERIVAT ,375 NORD 3,125 SEK SEK N365360R1 Swap, STIBOR90 DERIVAT ,375 NORD 2,102 SEK SEK N365360R1 swap 100m stibor3m 5år BOBY ,696 SEB 2,054 SEK SEK N30E360F1 swap 100m 3,455% 5år BOBY ,696 SEB 3,455 SEK SEK TOTALT: 4: 3-4 År 3,275 3, Ext365360F1 förl swap 5+5 år, 1,7225% 100m BOBY ,29 NORD 1,7225 SEK SEK Ext365360R1 förl swap 5+5 år, stibor 3 må BOBY ,29 NORD 2,138 SEK SEK Ext365360F1 Nordeapaket, banken har rätt a SÖEN ,293 NORD 3,45 SEK SEK Ext365360R1 Nordeapaket, ev förlängning ti SÖEN ,293 NORD 2,138 SEK SEK FL365360RM 60m stibor+0,51 6,4 år. Räntebet: 2 SÖEN ,948 KOMINV 2,564 SEK SEK FL365360RM 90m stibor90+49 BOBY ,948 KOMINV 2,544 SEK SEK FL30E360FM K17 fast ränta 2,87% BOBY ,951 KOMINV 2,87 SEK SEK N30E360F2 Swap 100 Mkr, fast ränta BOBY ,995 SEB 3,437 SEK SEK N365360R2 Swap, STIBOR90 BOBY ,995 SEB 1,968 SEK SEK TOTALT: 5: 4-5 År 4,95 3, N365360R Swap 29 Mkr, erhåller stib 3M SÖEN ,167 SEB 2,074 SEK SEK

362 N30A360F Swap 29 Mkr, fast ränta 3,8975 SÖEN ,167 SEB 3,8975 SEK SEK TOTALT: 7: 6-7 År N30E360F2 Swap 100 Mkr, fast ränta BOBY ,011 DDB 2,465 SEK SEK N365360R2 Swap, STIBOR90 BOBY ,011 DDB 2,132 SEK SEK TOTALT: 9: 8-9 År FL365360RM ersätter förfall 31/1 och 1/2, stib SÖEN ,153 KOMINV 3,212 SEK SEK FL365360RM ersätter förfall 31/1 och 1/2, stib SÖEN ,219 KOMINV 3,152 SEK SEK CMS30360R1 Nordeaapaket erhåll 10y kvarta SÖEN ,003 NORD 2,46 SEK SEK CMS30360R1 Nordeaapaket betalar 2Y kvarta SÖEN ,003 NORD 2,46 SEK SEK TOTALT: 10: 9-10 År 9,18 3, N365360R1 fwdstart option 2y 10y 2,99% DERIV ,011 NORD 2,154 SEK SEK N30E360F1 fwdstart option 2y 10y 2,99% DERIV ,011 NORD 2,99 SEK SEK N365360R1 Nordeapaket SÖEN ,299 NORD 2,138 SEK SEK N365360F1 Nordeapaket SÖEN ,299 NORD 4,32 SEK SEK N365360R1 Vi erh 3M Stibor. Amorterande. SÖEN ,592 DDB 2,124 SEK SEK N365360F1 Vi bet. fast 4,875%. Amorterande SÖEN ,592 DDB 4,875 SEK SEK N365360R1 168,78 Mkr. Vi bet fast rta 4, SÖEN ,595 SHB 2,124 SEK SEK N365360F1 168,78 Mkr. Vi bet fast rta 4, SÖEN ,595 SHB 4,6835 SEK SEK TOTALT: 11: År 0 0 GRANDTOTAL: ,397 3,

363 mun Ränterisk B (SE Rapporttyp: Innehav Definition: Ränterisk BK Beställning: Ränterisk BK Beställare: MARE Belopp: Heltal utan decimaler Kurssökning: 3. Tabellkurs på likviddag URVAL: Affdatum: ( ) ( ) Löpnr: - Enhet: BK Portfölj: BOBY,DEXIA,BK,DERIV2,DERIVAT,KORT,LÅNG Motpart: Affärstyp: Exl PK,PL EI: Grupp: Värdepapper: Swap-ID: Afftyp.grupp: Grupp2: V.datum UB: ( ) Kurssida: M V.princip: SPECIALINSTÄLLNINGAR: Medtag Fiktiva affärer i rapporten [FIKAFF] (FIKAFF,) Ränterisk BK (SEK)

364 Löpnr Motpart Text Bevdatum Sffdatum VärdepapperPortflj Nom.ränta act/360 Räntebind Nom.bel/iVe Nom.bel/uV SHB 50 mkr STIBO FL365360RMPLÅNG 2,522 2, SHB 50 mkr STIBO FL365360RMPLÅNG 2,636 2, SHB 100 mkr STIBO FL30E360RMPBOBY 1,961 1, SHB 100 mkr STIBO FL30E360RMPBOBY 1,961 1, SHB 100 mkr STIBO FL30E360RMPBOBY 1,961 1, NORD 100 Mkr, basrt FL365365RMPBOBY 2,528 2, NORD 100 Mkr, basrt FL365365RMPBOBY 2,528 2, NORD 50 mkr STIBO FL365360RMPBOBY 1,978 1, KOMINV 60 mkr stibor FL365360RMPLÅNG 2,314 2, KOMINV 50 Mkr, fast rta FL30E360FMPLÅNG 3,42 3, KOMINV 50 mkr fast rta FL30E360F LÅNG 2,44 2, KOMINV 50mkr STIBOR FK365360RM BOBY 2,222 2, KOMINV 115mkr stibor FL365360RMPBOBY 2,582 2, KOMINV 115mkr stibor FL365360RMPBOBY 2,582 2, KOMINV 50mkr stibor FK365360RM BOBY 2,222 2, KOMINV 90m stibor FL365360RMPBOBY 2,544 2, KOMINV 100m stibor FL365360RMPBOBY 2,324 2, KOMINV 100m stibor FL365360RMPBOBY 2,494 2, KOMINV 80m stib -7, lö FL365360RMPBOBY 2,15 2, DKD Fiktiv affär - b FL365360RMPDEXIA 2,122 2, DKD Fiktiv affär - b FL365360RMPDEXIA 2,122 2, DKD Fiktiv affär - b FL365360RMPDEXIA 2,122 2, DKD Fiktiv affär - b FL365360RMPDEXIA 2,122 2, DKD Fiktiv affär - b FL365360RMPDEXIA 2,122 2, KOMINV Stib + akt marg FK365360RM BOBY 2,222 2, KOMINV 80m st3m FK365360RM BOBY 2,434 2, NORD Swap, STIBOR N365360R1 DERIVAT 2,102 2, NORD Swap, STIBOR N365360R1 DERIVAT 2,13 2, NORD Swap, STIBOR N365360R1 DERIVAT 2,08 2, NORD Swap, STIBOR N365360R1 BOBY 1,974 1, NORD Swap, STIBOR N365360R1 BOBY 2,094 2, SEB Swap, STIBOR N365360R2 BOBY 1,968 1, SWED Swap, STIBOR N365360R2 BOBY 2,14 2, DDB Swap, STIBOR N365360R2 BOBY 2,132 2, SEB swap 100 m Ext365360R DERIV2 2,102 2, SEB swap 100m sti N365360R1 BOBY 2,054 2,

365 SEB swap 100m 2, N30E360F1 BOBY 2,99 2, SEB swap 100m sti N365360R1 BOBY 2,054 2, NORD förl swap Ext365360R BOBY 2,022 2, DDB swap 4år Stib N365360R1 BOBY 1,974 1, SEB banken har opt Sw365360R1 BOBY 1,938 1, SEB banken har opt Sw365360R1 BOBY 2,138 2, NORD Banken betalar St365360R1 BOBY 1,986 1, NORD Vi bet 1,07%, St365360F1 BOBY 1,07 1, NORD förl swap Ext365360R1 BOBY 2,138 2, DDB förlängd St365360R BOBY 1,974 1, DDB förlängd St365360F BOBY 2,07 2, SEB förl 6-åring gör St365360R1 BOBY 2,134 2, SEB förl 6-åring gör St365360F1 BOBY 3,35 3, TOTALT: , , , KOMINV 50 mkr fast rta FL30E360F LÅNG 2,66 2, KOMINV fast rta 2,92% FL30E360FMPLÅNG 2,92 2, NORD Swap 50 Mkr, N365360F1 DERIVAT 2,555 2, SWED Swap 150 Mkr N30E360F2 BOBY 4,23 4, SEB swap 100 m 3, Ext30E360F DERIV2 3,14 3, NORD förl swap Ext365360F1 BOBY 2,69 2, NORD fwdstart option N365360R1 DERIV2 2,154 2, TOTALT: , NORD Swap 60 Mkr, N365360F1 DERIVAT 2,755 2, NORD Swap 150 Mkr N30E360F1 BOBY 2,72 2, , DDB swap 4år 3, N365360F1 BOBY 3,2675 3, TOTALT: , , NORD Swap 50 Mkr, N365360F1 DERIVAT 3,125 3, NORD Swap 100 Mkr N30E360F1 BOBY 3,032 2, SEB swap 100m 3, N30E360F1 BOBY 3,455 3, TOTALT: , ,

366 KOMINV K17 fast ränta FL30E360FMPBOBY 2,87 2, SEB Swap 100 Mkr N30E360F2 BOBY 3,437 3, NORD förl swap Ext365360F1 BOBY 1,7225 1, TOTALT: , DDB Swap 100 Mkr N30E360F2 BOBY 2,465 2,

367 mun Finansiering ( ) Rapporttyp: Innehav Definition: Ränteanalys Beställning: ZAP31670Kapitalb BK Beställare: MARE Belopp: Heltal utan decimaler OBS! Speciell kurssökningsmetod definierad. Kurssökning: 1. Registrerad kurs URVAL: Affdatum: ( ) ( ) Löpnr: - Entity: BK Portfolio: BOBY,DEXIA,BK,DERIV2,DERIVAT,KORT,LÅNG Counterparty: Deal Type: Exl PK,PL EI: Group: Security: D.Type group: Group2: V.datum UB: ( ) Kurssida: K V.princip: Front-Office affärer inkluderade SPECIALINSTÄLLNINGAR: Medtag Fiktiva affärer i rapporten [FIKAFF] För optioner visas kvantitet i 'Nombel' fältet, ej Delta risk [NODELTA] Procentuell andel av totaler [%()] : Kolumn 7,BT B- och A-totaler i procent av sluttotal Tidsfält uttrycks i antal år [TYEAR] (%(7,BT),TYEAR,FIKAFF,NODELTA,)

368 Finansieringsrisk ( ) Löpnr VärdepapperText Portflj Sffdatum Å.löptid Motpart Nom.ränta Val Sw365360R1 banken har option att byta frå BOBY ,047 SEB 2,138 SEK Sw365360R1 banken har option att byta från sti BOBY ,047 SEB 1,938 SEK FL30E360F 50 mkr fast rta 2,44 LÅNG ,044 KOMINV 2,44 SEK FL365360RMP100m stibor90+18 BOBY ,101 KOMINV 2,324 SEK FL365360RMP60 mkr stibor +0,17 1,7 år LÅNG ,101 KOMINV 2,314 SEK FK365360RMP50mkr stibor90+rörlig marginal, 60 BOBY ,112 KOMINV 2,222 SEK FK365360RMP50mkr STIBOR+rörlig marginal 60d, F BOBY ,112 KOMINV 2,222 SEK FK365360RMPStib + akt marg som ersätter KI-lån BOBY ,134 KOMINV 2,222 SEK FL365360RMP80m stib -7, löper obest tid; FFD: BOBY ,164 KOMINV 2,15 SEK N365360R1 swap 100m stibor3m 1,5år BOBY ,2 SEB 2,054 SEK N30E360F1 swap 100m 2,99% 1,5år BOBY ,2 SEB 2,99 SEK St365360R1 Banken betalar Stibor3M BOBY ,238 NORD 1,986 SEK St365360F1 Vi bet 1,07%, banken kan stänga aff BOBY ,238 NORD 1,07 SEK FL30E360FMP50 Mkr, fast rta 3,42% LÅNG ,534 KOMINV 3,42 SEK St365360F förlängd år görs om till s BOBY ,737 DDB 2,07 SEK St365360R förlängd år görs om t BOBY ,737 DDB 1,974 SEK FL365360RMP115mkr stibor90+0,45 BOBY ,756 KOMINV 2,582 SEK FL365360RMP115mkr stibor90+0,45 BOBY ,756 KOMINV 2,582 SEK St365360R1 förl 6-åring görs stängningsba BOBY ,784 SEB 2,134 SEK St365360F1 förl 6-åring görs stängningsbar BOBY ,784 SEB 3,35 SEK TOTALT: 1: 0-1 År 0,334 2, N30E360F2 Swap 150 Mkr, fast ränta BOBY ,016 SWED 4,23 SEK N365360R2 Swap, STIBOR90 BOBY ,016 SWED 2,14 SEK FL365360RMP50 mkr STIBOR +3 BOBY ,247 NORD 1,978 SEK FL30E360RMP100 mkr STIBOR +1,3 BOBY ,249 SHB 1,961 SEK FL30E360RMP100 mkr STIBOR +1,3 BOBY ,249 SHB 1,961 SEK FL30E360RMP100 mkr STIBOR +1,3 BOBY ,249 SHB 1,961 SEK N365360R1 Swap, STIBOR90 DERIVAT ,395 NORD 2,08 SEK N365360F1 Swap 50 Mkr, fast ränta DERIVAT ,395 NORD 2,555 SEK FL365360RMP50 mkr STIBOR90 +0,55 LÅNG ,395 SHB 2,636 SEK FL30E360FMPfast rta 2,92% till LÅNG ,548 KOMINV 2,92 SEK Ext365360R swap 100 m 3 mån stibor DERIV ,622 SEB 2,102 SEK

369 Ext30E360F swap 100 m 3,14%, ext (kan f DERIV ,622 SEB 3,14 SEK Ext365360R förl swap 3+10 år, stibor 3 må BOBY ,718 NORD 2,022 SEK Ext365360F1 förl swap 3+10 år, 2,69% 150m BOBY ,718 NORD 2,69 SEK FL30E360F 50 mkr fast rta 2,66 LÅNG ,929 KOMINV 2,66 SEK TOTALT: 2: 1-2 År 1,361 3, FL365360RMPFiktiv affär - boby, stibor + 0,02% DEXIA ,123 DKD 2,122 SEK FL365360RMPFiktiv affär - boby, stibor + 0,02% DEXIA ,123 DKD 2,122 SEK FL365360RMPFiktiv affär - boby, stibor + 0,02% DEXIA ,123 DKD 2,122 SEK FL365360RMPFiktiv affär - boby, stibor + 0,02% DEXIA ,123 DKD 2,122 SEK FL365360RMPFiktiv affär - boby, stibor + 0,02% DEXIA ,123 DKD 2,122 SEK N365360R1 Swap, STIBOR90 BOBY ,49 NORD 1,974 SEK N30E360F1 Swap 150 Mkr, fast ränta BOBY ,49 NORD 2,72 SEK N365360R1 Swap, STIBOR90 DERIVAT ,584 NORD 2,13 SEK N365360F1 Swap 60 Mkr, fast ränta DERIVAT ,584 NORD 2,755 SEK N365360R1 swap 4år Stib 3 Mån 100m BOBY ,737 DDB 1,974 SEK N365360F1 swap 4år 3,2675% 100m BOBY ,737 DDB 3,2675 SEK FK365360RMP80m st3m +38 kapitalb 3 år BOBY ,945 KOMINV 2,434 SEK FL365360RMP100m stibor90+44 BOBY ,945 KOMINV 2,494 SEK TOTALT: 3: 2-3 År 2,467 2, N30E360F1 Swap 100 Mkr, fast ränta BOBY ,178 NORD 3,032 SEK N365360R1 Swap, STIBOR90 BOBY ,178 NORD 2,094 SEK FL365365RMP100 Mkr, basrta+0,85 BOBY ,249 NORD 2,528 SEK FL365365RMP100 Mkr, basrta+0,85 BOBY ,249 NORD 2,528 SEK FL365360RMP50 mkr STIBOR90 +0,42 LÅNG ,375 SHB 2,522 SEK N365360F1 Swap 50 Mkr, fast ränta DERIVAT ,375 NORD 3,125 SEK N365360R1 Swap, STIBOR90 DERIVAT ,375 NORD 2,102 SEK N365360R1 swap 100m stibor3m 5år BOBY ,696 SEB 2,054 SEK N30E360F1 swap 100m 3,455% 5år BOBY ,696 SEB 3,455 SEK TOTALT: 4: 3-4 År 3,275 3, Ext365360F1 förl swap 5+5 år, 1,7225% 100m BOBY ,29 NORD 1,7225 SEK Ext365360R1 förl swap 5+5 år, stibor 3 må BOBY ,29 NORD 2,138 SEK FL30E360FMPK17 fast ränta 2,87% BOBY ,951 KOMINV 2,87 SEK FL365360RMP90m stibor90+49 BOBY ,948 KOMINV 2,544 SEK N365360R2 Swap, STIBOR90 BOBY ,995 SEB 1,968 SEK

370 N30E360F2 Swap 100 Mkr, fast ränta BOBY ,995 SEB 3,437 SEK TOTALT: 5: 4-5 År 4,95 3, N30E360F2 Swap 100 Mkr, fast ränta BOBY ,011 DDB 2,465 SEK N365360R2 Swap, STIBOR90 BOBY ,011 DDB 2,132 SEK TOTALT: 9: 8-9 År N365360R1 fwdstart option 2y 10y 2,99% DERIV ,011 NORD 2,154 SEK N30E360F1 fwdstart option 2y 10y 2,99% DERIV ,011 NORD 2,99 SEK TOTALT: 11: År 0 0 GRANDTOTAL: ,898 3,04593

371 mun Ränterisk B (SE Rapporttyp: Innehav Definition: Ränterisk BK Beställning: Ränterisk BK Beställare: MARE Belopp: Heltal utan decimaler Kurssökning: 3. Tabellkurs på likviddag URVAL: Affdatum: ( ) ( ) Löpnr: - Enhet: BK Portfölj: BK,DERIV2,DERIVAT,KORT,LÅNG,Intsöen Motpart: Exl SÖENINT Affärstyp: Exl PK,PL EI: E Grupp: Värdepapper: Swap-ID: Afftyp.grupp: Grupp2: V.datum UB: ( ) Kurssida: M V.princip: Ränterisk BK (SEK) Löpnr Motpart Text Bevdatum Sffdatum Värdepapper Portflj Nom.ränta act/360 Räntebind Nom.bel/iVe Nom.bel/uV Likvbel/iV SHB 50 mkr STIBOR90 +0, FL365360RMP LÅNG 2,522 2, , SHB 50 mkr STIBOR90 +0, FL365360RMP LÅNG 2,636 2, , KOMINV 60 mkr stibor +0,17 1,7 år FL365360RMP3 LÅNG 2,314 2, , KOMINV 50 Mkr, fast rta 3,42% FL30E360FMP LÅNG 3,42 3, , , KOMINV 50 mkr fast rta 2, FL30E360F LÅNG 2,44 2, , , NORD Swap, STIBOR N365360R1 DERIVAT 2,102 2, , NORD Swap, STIBOR N365360R1 DERIVAT 2,13 2, , NORD Swap, STIBOR N365360R1 DERIVAT 2,08 2, , SEB swap 100 m 3 mån stibor Ext365360R DERIV2 2,102 2, ,12 VIDAREUTLÅNING 2,09 2, , TOTALT: KOMINV 50 mkr fast rta 2, FL30E360F LÅNG 2,66 2, , , KOMINV fast rta 2,92% till FL30E360FMP LÅNG 2,92 2, , NORD Swap 50 Mkr, fast ränta N365360F1 DERIVAT 2,555 2, , SEB swap 100 m 3,14%, ext (kan f Ext30E360F DERIV2 3,14 3, , ,6

372 NORD fwdstart option 2y 10y 2,99% N365360R1 DERIV2 2, TOTALT: , , NORD Swap 60 Mkr, fast ränta N365360F1 DERIVAT 2,755 2, , TOTALT: , NORD Swap 50 Mkr, fast ränta N365360F1 DERIVAT 3,125 3, , TOTALT: , NORD fwdstart option 2y 10y 2,99% N30E360F1 DERIV2 2, TOTALT: , GRANDTOTAL: , , , ,4 2,367763

373 mmun Ränterisk BK (SEK Rapporttyp: Innehav Definition: Ränterisk BK Beställning: Ränterisk BK Beställare: MARE Belopp: Heltal utan decimaler Kurssökning: 3. Tabellkurs på likviddag URVAL: Affdatum: ( ) ( ) Löpnr: - Enhet: BK Portfölj: BOBY,DEXIA Motpart: Affärstyp: Exl PK,PL EI: Grupp: Värdepapper: Swap-ID: Afftyp.grupp: Grupp2: V.datum UB: ( ) Kurssida: M V.princip: SPECIALINSTÄLLNINGAR: Medtag Fiktiva affärer i rapporten [FIKAFF] (FIKAFF,) Ränterisk BK (SEK)

374 Löpnr Motpart Text Bevdatum Sffdatum Värdepapper Portflj Nom.ränta Räntebind Nom.bel/iVe Nom.bel/uV Likvbel/iV SHB 100 mkr STIBOR +1, FL30E360RMP BOBY 1, SHB 100 mkr STIBOR +1, FL30E360RMP BOBY 1, SHB 100 mkr STIBOR +1, FL30E360RMP BOBY 1, NORD 100 Mkr, basrta+0, FL365365RMP BOBY 2, NORD 100 Mkr, basrta+0, FL365365RMP BOBY 2, NORD 50 mkr STIBOR FL365360RMP BOBY 1, KOMINV 50mkr STIBOR+rörlig marginal 60d, F FK365360RMP3 BOBY 2, KOMINV 115mkr stibor90+0, FL365360RMP3 BOBY 2, KOMINV 115mkr stibor90+0, FL365360RMP3 BOBY 2, KOMINV 50mkr stibor90+rörlig marginal, FK365360RMP3 BOBY 2, KOMINV 90m stibor FL365360RMP3 BOBY 2, KOMINV 100m stibor FL365360RMP3 BOBY 2, KOMINV 100m stibor FL365360RMP3 BOBY 2, KOMINV 80m stib -7, löper obest tid; FFD: FL365360RMP3 BOBY 2, DKD Fiktiv affär - boby, stibor + 0,02% FL365360RMP DEXIA 2, DKD Fiktiv affär - boby, stibor + 0,02% FL365360RMP DEXIA 2, DKD Fiktiv affär - boby, stibor + 0,02% FL365360RMP DEXIA 2, DKD Fiktiv affär - boby, stibor + 0,02% FL365360RMP DEXIA 2, DKD Fiktiv affär - boby, stibor + 0,02% FL365360RMP DEXIA 2, KOMINV Stib + akt marg som ersätter KI-lån FK365360RMP3 BOBY 2, KOMINV 80m st3m +38 kapitalb 3 år FK365360RMP3 BOBY 2, NORD Swap, STIBOR N365360R1 BOBY 1, NORD Swap, STIBOR N365360R1 BOBY 2, SEB Swap, STIBOR N365360R2 BOBY 1, SWED Swap, STIBOR N365360R2 BOBY 2, DDB Swap, STIBOR N365360R2 BOBY 2, SEB swap 100m stibor3m 5år N365360R1 BOBY 2, SEB swap 100m 2,99% 1,5år N30E360F1 BOBY 2, SEB swap 100m stibor3m 1,5år N365360R1 BOBY 2, NORD förl swap 3+10 år, stibor 3 må Ext365360R BOBY 2, DDB swap 4år Stib 3 Mån 100m N365360R1 BOBY 1, SEB banken har option att byta från sti Sw365360R1 BOBY 1, SEB banken har option att byta frå Sw365360R1 BOBY 2, NORD Banken betalar Stibor3M St365360R1 BOBY 1, NORD Vi bet 1,07%, banken kan stänga aff St365360F1 BOBY 1, NORD förl swap 5+5 år, stibor 3 må Ext365360R1 BOBY 2, DDB förlängd år görs om t St365360R BOBY 1, DDB förlängd år görs om till s St365360F BOBY 2, SEB förl 6-åring görs stängningsba St365360R1 BOBY 2, SEB förl 6-åring görs stängningsbar St365360F1 BOBY 3, TOTALT: , ,

375 SWED Swap 150 Mkr, fast ränta N30E360F2 BOBY 4, NORD förl swap 3+10 år, 2,69% 150m Ext365360F1 BOBY 2, TOTALT: ,46 496, NORD Swap 150 Mkr, fast ränta N30E360F1 BOBY 2, DDB swap 4år 3,2675% 100m N365360F1 BOBY 3, TOTALT: , , NORD Swap 100 Mkr, fast ränta N30E360F1 BOBY 3, SEB swap 100m 3,455% 5år N30E360F1 BOBY 3, TOTALT: , , KOMINV K17 fast ränta 2,87% FL30E360FMP BOBY 2, SEB Swap 100 Mkr, fast ränta N30E360F2 BOBY 3, NORD förl swap 5+5 år, 1,7225% 100m Ext365360F1 BOBY 1, TOTALT: , DDB Swap 100 Mkr, fast ränta N30E360F2 BOBY 2, TOTALT: , GRANDTOTAL: , ,

376 un Ränterisk B (SE Rapporttyp: Innehav Definition: Ränterisk BK Beställning: Ränterisk BK Beställare: MARE Belopp: Heltal utan decimaler Kurssökning: 3. Tabellkurs på likviddag URVAL: Affdatum: ( ) ( ) Löpnr: - Enhet: BK Portfölj: SÖEN,SÖENK,Intsöen Motpart: Affärstyp: Exl PK,PL EI: E Grupp: Värdepapper: Swap-ID: Afftyp.grupp: Grupp2: V.datum UB: ( ) Kurssida: M V.princip: Ränterisk BK (SEK) Löpnr Motpart Text Bevdatum Sffdatum VärdepapperPortflj Nom.ränta Räntebind Nom.bel/iVe Nom.bel/uV Likvbel/iV NORD 101,5 Mkr, bas FL365365RMPSÖEN 2,

377 KOMINV ersätter förfall FL365360RMPSÖEN 3, KOMINV ersätter förfall FL365360RMPSÖEN 3, KOMINV 60m stibor+0, FL365360RMPSÖEN 2, SHB 168,78 Mkr. V N365360R1 SÖEN 2, SEB Swap 29 Mkr, N365360R SÖEN 2, DDB Vi erh 3M Stib N365360R1 SÖEN 2, NORD EXT Ext365360R1 SÖEN 2, NORD IRS, stibor 3 m N365360R1 SÖEN 2, NORD Vi bet 1,45%, b St365360F1 SÖEN 1, NORD Banken betalar St365360R1 SÖEN 2, NORD 15y 3mnc erh St365360F1 SÖEN 3, NORD 15y 3mnc erh St365360R1 SÖEN 1, NORD Nordeapaket N365360R1 SÖEN 2, NORD Nordeapaket, e Ext365360R1 SÖEN 2, NORD 29 Mkr, bet sti St365360R1 SÖEN 2, NORD 29 Mkr, erhålle St365360F1 SÖEN 3, NORD 29 Mkr. Erh 3, St365360F1 SÖEN 3, NORD 42 Mkr. Erh 3, St365360R1 SÖEN 2, BOTKYRKA KOMMUN TOTALT: , , NORD EXT Ext30E360F1 SÖEN 3, NORD IRS N30E360F1 SÖEN 3, TOTALT: , KOMINV 40 mkr fast rta FL30E360F SÖEN 2, TOTALT: , NORD Nordeapaket, b Ext365360F1 SÖEN 3, NORD Nordeaapaket b CMS30360R1 SÖEN 2, NORD Nordeaapaket e CMS30360R1 SÖEN 2, TOTALT: ,

378 SEB Swap 29 Mkr, N30A360F SÖEN 3, TOTALT: , NORD Nordeapaket N365360F1 SÖEN 4, TOTALT: , DDB Vi bet. fast 4, N365360F1 SÖEN 4, TOTALT: , SHB 168,78 Mkr. V N365360F1 SÖEN 4, TOTALT: , GRANDTOTAL: , ,

379 un Ränterisk B (SE Rapporttyp: Innehav Definition: Ränterisk BK Beställning: Ränterisk BK Beställare: MARE Belopp: Heltal utan decimaler Kurssökning: 3. Tabellkurs på likviddag URVAL: Affdatum: ( ) ( ) Löpnr: - Enhet: BK Portfölj: IKVFikt,IKVKort,IKVLång Motpart: Affärstyp: Exl PK,PL EI: E Grupp: Värdepapper: Swap-ID: Afftyp.grupp: Grupp2: V.datum UB: ( ) Kurssida: M V.princip: Ränterisk BK (SEK)

380 Löpnr Motpart Text Bevdatum Sffdatum VärdepapperPortflj Nom.ränta Räntebind Nom.bel/iVe Nom.bel/uV Likvbel/iV KOMINV K14 fast 1, FL30E360FMPIKVLång 1, KOMINV K14 fast 1, FL30E360FMPIKVLång 1, BOTKYRKA KOMMUN TOTALT: , GRANDTOTAL: ,

381 Finansierings ( ) Rapporttyp Innehav Definition: Ränteanalys Beställning ZAP31674Kapitalb BK Beställare: MARE Belopp: Heltal utan decimaler OBS! Speciell kurssökningsmetod definierad. Kurssöknin 1. Registrerad kurs URVAL: Affdatum: ( ) ( ) Löpnr: - Entity: BK Portfolio: Exl BOBY,DEXIA,DERIV2,DERIVAT,SÖEN,SÖENK,STEAB,IKVKort,IKVLång,Intsöen,IKVFikt Counterparty: Deal Type: Exl PK,PL EI: Group: Security: D.Type group: Group2: V.datum UB: ( ) Kurssida: K V.princip: Front-Office affärer inkluderade SPECIALINSTÄLLNINGAR: Medtag Fiktiva affärer i rapporten [FIKAFF] För optioner visas kvantitet i 'Nombel' fältet, ej Delta risk [NODELTA] Procentuell andel av totaler [%()] : Kolumn 7,BT B- och A-totaler i procent av sluttotal Tidsfält uttrycks i antal år [TYEAR] (%(7,BT),TYEAR,FIKAFF,NODELTA,) Finansieringsrisk

382 ( ) Löpnr Värdepapper Text Portflj Sffdatum Å.löptid Motpart Nom.ränta Val Nom.bel/iVe Nom.bel/uV FL30E360F 50 mkr fast rta 2,44 LÅNG ,044 KOMINV 2,44 SEK FL365360RMP3 60 mkr stibor +0,17 1,7 år LÅNG ,101 KOMINV 2,314 SEK FL30E360FMP 50 Mkr, fast rta 3,42% LÅNG ,534 KOMINV 3,42 SEK VIDAREUTLÅNING 0, TOTALT: 1: 0-1 År 0,219 2, FL365360RMP 50 mkr STIBOR90 +0,55 LÅNG ,395 SHB 2,636 SEK FL30E360FMP fast rta 2,92% till LÅNG ,548 KOMINV 2,92 SEK FL30E360F 50 mkr fast rta 2,66 LÅNG ,929 KOMINV 2,66 SEK TOTALT: 2: 1-2 År 1,624 4, FL365360RMP 50 mkr STIBOR90 +0,42 LÅNG ,375 SHB 2,522 SEK TOTALT: 4: 3-4 År 3,375 2, GRANDTOTAL: ,243 3, ,

383 Finansieringsr mun ( ) Rapporttyp: Innehav Definition: Ränteanalys Beställning: ZAP31675Kapitalb BK Beställare: MARE Belopp: Heltal utan decimaler OBS! Speciell kurssökningsmetod definierad. Kurssökning: 1. Registrerad kurs URVAL: Affdatum: ( ) ( ) Löpnr: - Entity: BK Portfolio: BOBY,DEXIA Counterparty: Deal Type: Exl PK,PL EI: Group: Security: D.Type group: Group2: V.datum UB: ( ) Kurssida: K V.princip: Front-Office affärer inkluderade SPECIALINSTÄLLNINGAR: Medtag Fiktiva affärer i rapporten [FIKAFF] För optioner visas kvantitet i 'Nombel' fältet, ej Delta risk [NODELTA] Procentuell andel av totaler [%()] : Kolumn 7,BT B- och A-totaler i procent av sluttotal Tidsfält uttrycks i antal år [TYEAR] (%(7,BT),TYEAR,FIKAFF,NODELTA,)

384 Finansieringsrisk ( ) Löpnr Värdepapper Text Portflj Sffdatum Å.löptid Motpart Nom.bel/iVe Nom.bel/uV Valkurs(i) BVL Sw365360R1 banken har option att byta från sti BOBY ,047 SEB SEK Sw365360R1 banken har option att byta frå BOBY ,047 SEB SEK FL365360RMP3 100m stibor90+18 BOBY ,101 KOMINV SEK FK365360RMP3 50mkr STIBOR+rörlig marginal 60d, F BOBY ,112 KOMINV SEK FK365360RMP3 50mkr stibor90+rörlig marginal, 60 BOBY ,112 KOMINV SEK FK365360RMP3 Stib + akt marg som ersätter KI-lån BOBY ,134 KOMINV SEK FL365360RMP3 80m stib -7, löper obest tid; FFD: BOBY ,164 KOMINV SEK N30E360F1 swap 100m 2,99% 1,5år BOBY ,2 SEB SEK N365360R1 swap 100m stibor3m 1,5år BOBY ,2 SEB SEK St365360F1 Vi bet 1,07%, banken kan stänga aff BOBY ,238 NORD SEK St365360R1 Banken betalar Stibor3M BOBY ,238 NORD SEK St365360R förlängd år görs om t BOBY ,737 DDB SEK St365360F förlängd år görs om till s BOBY ,737 DDB SEK FL365360RMP3 115mkr stibor90+0,45 BOBY ,756 KOMINV SEK FL365360RMP3 115mkr stibor90+0,45 BOBY ,756 KOMINV SEK St365360R1 förl 6-åring görs stängningsba BOBY ,784 SEB SEK St365360F1 förl 6-åring görs stängningsbar BOBY ,784 SEB SEK TOTALT: 1: 0-1 År 0, N30E360F2 Swap 150 Mkr, fast ränta BOBY ,016 SWED SEK N365360R2 Swap, STIBOR90 BOBY ,016 SWED SEK FL365360RMP 50 mkr STIBOR +3 BOBY ,247 NORD SEK FL30E360RMP 100 mkr STIBOR +1,3 BOBY ,249 SHB SEK FL30E360RMP 100 mkr STIBOR +1,3 BOBY ,249 SHB SEK FL30E360RMP 100 mkr STIBOR +1,3 BOBY ,249 SHB SEK Ext365360F1 förl swap 3+10 år, 2,69% 150m BOBY ,718 NORD SEK Ext365360R förl swap 3+10 år, stibor 3 må BOBY ,718 NORD SEK TOTALT: 2: 1-2 År 1, FL365360RMP Fiktiv affär - boby, stibor + 0,02% DEXIA ,123 DKD SEK

385 FL365360RMP Fiktiv affär - boby, stibor + 0,02% DEXIA ,123 DKD SEK FL365360RMP Fiktiv affär - boby, stibor + 0,02% DEXIA ,123 DKD SEK FL365360RMP Fiktiv affär - boby, stibor + 0,02% DEXIA ,123 DKD SEK FL365360RMP Fiktiv affär - boby, stibor + 0,02% DEXIA ,123 DKD SEK N365360R1 Swap, STIBOR90 BOBY ,49 NORD SEK N30E360F1 Swap 150 Mkr, fast ränta BOBY ,49 NORD SEK N365360F1 swap 4år 3,2675% 100m BOBY ,737 DDB SEK N365360R1 swap 4år Stib 3 Mån 100m BOBY ,737 DDB SEK FL365360RMP3 100m stibor90+44 BOBY ,945 KOMINV SEK FK365360RMP3 80m st3m +38 kapitalb 3 år BOBY ,945 KOMINV SEK TOTALT: 3: 2-3 År 2, N365360R1 Swap, STIBOR90 BOBY ,178 NORD SEK N30E360F1 Swap 100 Mkr, fast ränta BOBY ,178 NORD SEK FL365365RMP 100 Mkr, basrta+0,85 BOBY ,249 NORD SEK FL365365RMP 100 Mkr, basrta+0,85 BOBY ,249 NORD SEK N30E360F1 swap 100m 3,455% 5år BOBY ,696 SEB SEK N365360R1 swap 100m stibor3m 5år BOBY ,696 SEB SEK TOTALT: 4: 3-4 År 3, Ext365360R1 förl swap 5+5 år, stibor 3 må BOBY ,29 NORD SEK Ext365360F1 förl swap 5+5 år, 1,7225% 100m BOBY ,29 NORD SEK FL30E360FMP K17 fast ränta 2,87% BOBY ,951 KOMINV SEK FL365360RMP3 90m stibor90+49 BOBY ,948 KOMINV SEK N30E360F2 Swap 100 Mkr, fast ränta BOBY ,995 SEB SEK N365360R2 Swap, STIBOR90 BOBY ,995 SEB SEK TOTALT: 5: 4-5 År 4, N365360R2 Swap, STIBOR90 BOBY ,011 DDB SEK N30E360F2 Swap 100 Mkr, fast ränta BOBY ,011 DDB SEK TOTALT: 9: 8-9 År

386 GRANDTOTAL: 2, GRANDTOTAL: ,059 #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL!

387

388 Placbel/iV

389

390 ###########

391 mun Finansiering ( ) Rapporttyp: Innehav Definition: Ränteanalys Beställning: ZAP31676Kapitalb BK Beställare: MARE Belopp: Heltal utan decimaler OBS! Speciell kurssökningsmetod definierad. Kurssökning: 1. Registrerad kurs URVAL: Affdatum: ( ) ( ) Löpnr: - Entity: BK Portfolio: SÖEN,SÖENK,Intsöen Counterparty: Deal Type: Exl PK,PL EI: Group: Security: D.Type group: Group2: V.datum UB: ( ) Kurssida: K V.princip: Front-Office affärer inkluderade SPECIALINSTÄLLNINGAR: Medtag Fiktiva affärer i rapporten [FIKAFF] För optioner visas kvantitet i 'Nombel' fältet, ej Delta risk [NODELTA] Procentuell andel av totaler [%()] : Kolumn 7,BT B- och A-totaler i procent av sluttotal Tidsfält uttrycks i antal år [TYEAR] (%(7,BT),TYEAR,FIKAFF,NODELTA,)

392 Finansieringsrisk ( ) Löpnr VärdepapperText Portflj Sffdatum Å.löptid Motpart Nom.ränta Val Nom.bel/iVe Nom.bel/uV Valkurs(i) BVL Placbel/iV St365360F1 Vi bet 1,45%, bsöen ,027 NORD 1,45 SEK SEK St365360R1 Banken betalarsöen ,027 NORD 2,144 SEK SEK INTERN36536utlåning egen l Intsöen ,082 SÖENINT 1,93 SEK SEK St365360R1 15y 3mnc erh 3SÖEN ,249 NORD 1,958 SEK SEK St365360F1 15y 3mnc erh 3SÖEN ,249 NORD 3,4 SEK SEK FL365365RMP101,5 Mkr, bassöen ,419 NORD 2,378 SEK SEK St365360F1 29 Mkr, erhållesöen ,556 NORD 3,45 SEK SEK St365360R1 29 Mkr, bet sti SÖEN ,556 NORD 2,138 SEK SEK St365360F1 29 Mkr. Erh 3,SÖEN ,578 NORD 3,55 SEK SEK St365360R1 42 Mkr. Erh 3,SÖEN ,578 NORD 2,124 SEK SEK TOTALT: 1: 0-1 År 0,468-0, N30E360F1 IRS SÖEN ,427 NORD 3,4125 SEK SEK N365360R1 IRS, stibor 3 msöen ,427 NORD 2,094 SEK SEK Ext30E360F1 EXT SÖEN ,427 NORD 3,15 SEK SEK Ext365360R1 EXT SÖEN ,427 NORD 2,094 SEK SEK TOTALT: 2: 1-2 År FL30E360F 40 mkr fast rta SÖEN ,981 KOMINV 2,91 SEK SEK TOTALT: 3: 2-3 År 2,981 2, Ext365360F1 Nordeapaket, bsöen ,293 NORD 3,45 SEK SEK Ext365360R1 Nordeapaket, esöen ,293 NORD 2,138 SEK SEK FL365360RMP60m stibor+0,5söen ,948 KOMINV 2,564 SEK SEK TOTALT: 5: 4-5 År 4,948 4, N30A360F Swap 29 Mkr, SÖEN ,167 SEB 3,8975 SEK SEK N365360R Swap 29 Mkr, SÖEN ,167 SEB 2,074 SEK SEK

393 TOTALT: 7: 6-7 År FL365360RMPersätter förfall SÖEN ,153 KOMINV 3,212 SEK SEK FL365360RMPersätter förfall SÖEN ,219 KOMINV 3,152 SEK SEK CMS30360R1 Nordeaapaket bsöen ,003 NORD 2,46 SEK SEK CMS30360R1 Nordeaapaket SÖEN ,003 NORD 2,46 SEK SEK TOTALT: 10: 9-10 År 9,18 3, N365360F1 Nordeapaket SÖEN ,299 NORD 4,32 SEK SEK N365360R1 Nordeapaket SÖEN ,299 NORD 2,138 SEK SEK N365360F1 Vi bet. fast 4,8 SÖEN ,592 DDB 4,875 SEK SEK N365360R1 Vi erh 3M StibSÖEN ,592 DDB 2,124 SEK SEK N365360R1 168,78 Mkr. VSÖEN ,595 SHB 2,124 SEK SEK N365360F1 168,78 Mkr. VSÖEN ,595 SHB 4,6835 SEK SEK TOTALT: 11: År 0 0 GRANDTOTAL: ,274 6,

394 mun Finansiering ( ) Rapporttyp: Innehav Definition: Ränteanalys Beställning: ZAP31678Kapitalb BK Beställare: MARE Belopp: Heltal utan decimaler OBS! Speciell kurssökningsmetod definierad. Kurssökning: 1. Registrerad kurs URVAL: Affdatum: ( ) ( ) Löpnr: - Entity: BK Portfolio: IKVFikt,IKVKort,IKVLång Counterparty: Deal Type: Exl PK,PL EI: Group: Security: D.Type group: Group2: V.datum UB: ( ) Kurssida: K V.princip: Front-Office affärer inkluderade SPECIALINSTÄLLNINGAR: Medtag Fiktiva affärer i rapporten [FIKAFF] För optioner visas kvantitet i 'Nombel' fältet, ej Delta risk [NODELTA] Procentuell andel av totaler [%()] : Kolumn 7,BT B- och A-totaler i procent av sluttotal Tidsfält uttrycks i antal år [TYEAR] (%(7,BT),TYEAR,FIKAFF,NODELTA,)

395 Finansieringsrisk ( ) Löpnr VärdepapperText Portflj Sffdatum Å.löptid Motpart Nom.ränta Val Nom.bel/iVe Nom.bel/uV FK365360RM Utlåning egen likviditet IKVFikt ,079 BOTKOM 2,283 SEK TOTALT: 1: 0-1 År 0,079 2, FL30E360FMPK14 fast 1,74 IKVLång ,677 KOMINV 1,74 SEK FL30E360FMPK14 fast 1,74 IKVLång ,677 KOMINV 1,74 SEK TOTALT: 2: 1-2 År 1,677 1, GRANDTOTAL: ,655 1,

396

397 Valkurs(i) BVL Placbel/iV 1 SEK SEK SEK

398 Marknadsvärden derivat, tkr Danske Bank Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Totalt Förändring sen föreg månad tkr Förändring sen föreg månad % Därav Söderenergi / Södertörns Energi Förändring sen föreg månad tkr Förändring sen föreg månad % Därav Botkyrka Kommun / Botkyrkabyggen Förändring sen föreg månad tkr Förändring sen föreg månad %

399 Händelser Rapporttyp: Händelser Definition: Händelserapport Beställning: ZAP31679HÄNDRPT BK Beställare: MARE Belopp: Heltal med två decimaler Kurssökning3. Tabellkurs på likviddag URVAL: Affdatum: ( ) ( ) Likvdatum: ( ) - ( ) Löpnr: - Entity: BK Portfolio: Counterparty: Deal Type: EI: Security: Event: D.Type group: Group2: Front-Office affärer inkluderade SPECIALINSTÄLLNINGAR: Medtag Fiktiva affärer i rapporten [FIKAFF] (FIKAFF,) Händelserapport (SEK) Amort/Nyuppl Löpnr Anr Likvdatum Motpart Värdepapper Händelse Placbel/V Nom.ränta Text HUDKOM FK365360F Lån ,00 1,9 lån fr HK 30m HUDKOM FK365360F Slutförfal ,00 1,9 lån fr HK 30m HUDKOM PK365360F Placering ,00 1,8 enl prognos WF KOMINV FK365360RMP3 Lån ,00 2,434 80m st3m KOMINV FK365360RMP3 Slutförfal ,00 2, m STIBOR KOMINV FL30E360FMP Lån ,00 1,74 K14 fast 1, KOMINV FL30E360FMP Lån ,00 1,74 K14 fast 1, KOMINV FK365360RMP3 Slutförfal ,00 2,222 lån med stiborb SEB N30E360F Köp ,00 1,74 erh fast 1,74, b SEB N365360R Sälj (B) ,00 0 erh fast 1,74, b SÖDKOM FK365360F Lån ,00 1,9 lån fr SK 45m SÖDKOM FK365360F Slutförfal ,00 1,9 lån fr SK 45m SÖDKOM PK365360F Placering ,00 1,8 enl prognos WF SÖDKOM PK365360F Slutförfal ,00 1,8 enl prognos WF SÖEN PL365360RFB Förfall ,00 7, ,85 Mkr, ge SÖEN PL365360RFB Slutförfal ,00 7, ,85 Mkr, ge SÖEN PL365360RFB Slutförfal ,00 7, ,3 Mkr, geno SÖEN PL365360RFB Slutförfal ,00 7, ,05 Mkr, gen SÖENINT INTERN Förfall ,00 2,09 utlåning egen li

400 7d 1,90% 7d 1,90% F kapitalb 3 år R 3M+aktuell marginal. SF bas som ersätter KI-l bet st3m +8 bet st3m +8 1d 1,90% 1d 1,90% F F enomsnittl upplåningsk enomsnittl upplåningsk omsnittl upplåningskos nomsnittl upplåningsko ikviditet, 3 M Stibo

401

402

403

404

405

406

407

408

409

410

411

412

413

414

415

416

417

418

419

420

421

422