Patientsäkerhetsberättelse 2017 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse 2017 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Datum och ansvarig för innehållet Per Karlsson Förste chefläkare Fastställs av styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 4 Struktur för uppföljning/utvärdering... 7 Uppföljning genom egenkontroll... 9 Samverkan för att förebygga vårdskador Regional samordning och erfarenhetsutbyte Samverkan med patienter och närstående Avvikelsehantering Hälso och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Klagomål och synpunkter Systematisk journalgranskning Riskanalys Utredning av händelser Metoder och metodstöd Lex Maria anmälningar Sammanställning och analys Informationssäkerhet Särskilda områden Patientsäkerhetskultur (1.1) Vårdrelaterade infektioner och smittspridning i vården (3.1) Antibiotikaresistens (3.2) Trycksår (3.3) Strålsäkerhet (3.4) Överbeläggningar (3.5) Fallskador (3.6) Undernäring (3.7) Läkemedelsrelaterade skador (3.8) Patientsäkerhetsforskning (3.9) Patientsäkerhetsutbildning (3.10) Övergripande mål och strategier för (36)

3 Sammanfattning Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SUs) prioriterade mål och strategier beskrivs i sjukhusets verksamhetsplan. De övergripande målen är liksom tidigare en akutsjukvård i toppklass, skapa värde för patienten samt att vara landets ledande universitetssjukhus. Kvalitets och patientsäkerhetsarbetet bedrivs systematiskt enligt SUs ledningssystem och följer sjukhusets verksamhetsplan. Dessutom finns en särskilt framtagen aktivitetsplan, vilken har samma fokusområden som den regionala patientsäkerhetsplanen. Arbetet bedrivs både sjukhusgemensamt, på områdesnivå och verksamhetsnivå utifrån kvalitetsbarometern, handlingsplaner, patientsäkerhetskulturmätning och patientenkäter. Betydelsen av att skapa en god patientsäkerhetskultur, där chefer och medarbetare är delaktiga, betonas. En god och ständigt förbättrad medicinsk kvalitet är huvudmålet för samtliga verksamheter. Detta kan ske genom att skapa förutsättningar för medarbetare att arbeta med forskning och verksamhetsutveckling, men kräver också patientdelaktighet, en lärande patientsäkerhetskultur och ett kontinuerligt patientsäkerhetsarbete. Ett ökat värde för patienterna uppnås genom att kontinuerligt följa resultat av att vården utförs på ett säkert sätt och att undvikbara vårdskador systematiskt identifieras och minimeras. Ett av sjukhuset redskap är att erbjuda en tydlig struktur för processarbete enligt principen för värdebaserad vård. Risker för vårdskador identifieras och hanteras genom rapportering av avvikelser i MedControl Pro, anmälningar enligt lex Maria, enskilda klagomål från Inspektionen för vård och omsorg (IVO), rapporter från Patientnämnden, revisionsrapporter, kvalitetsregister, punktprevalensmätningar, strukturerad journalgranskning, händelse och riskanalyser samt patientsäkerhetsronder. Dessa bildar underlag till handlingsplaner och verksamhetsutveckling. Synpunkter från patienter och närstående kommer direkt till verksamheterna men också från IVO, Patientnämnden, linjechefer, medarbetare, patientföreningar, i patientdialog såsom Café i entré, genom att klagomål lämnas via SUs hemsida och i Mina vårdkontakter samt via resultat från olika typer av patientenkäter. Alla typer av klagomål registreras i MedControl Pro, utvärderas systematiskt och ligger till grund för patientsäkerhetsarbetet. Under 2017 har arbetet med att stärka en aktiv avvikelsehantering fortsatt, erfarenheter från patientsäkerhetsronder har sammanställs, en Trycksårsgrupp har startats, Kvalitetsbarometern reviderats något, samt patientinformationsbladet Din säkerhet på sjukhus lanserats. En stabsöversyn har gjorts för att optimera ledningsstrukturen. När det gäller vårdrelaterade infektioner och olämpliga läkemedel till äldre, har måltalen för året uppnåtts. För övriga fokusområden har målen inte uppnåtts, dock har planerade aktivitet genomförts. 3 (36)

4 Övergripande mål och strategier Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SUs) prioriterade mål och strategier beskrivs i sjukhusets verksamhetsplan. De övergripande målen är liksom tidigare en akutsjukvård i toppklass, skapa värde för patienten samt att vara landets ledande universitetssjukhus. Ett ökat värde för patienterna uppnås genom att kontinuerligt följa resultat av att vården utförs på ett säkert sätt och att undvikbara vårdskador systematiskt identifieras och minimeras. Kvalitets och patientsäkerhetsarbetet bedrivs systematiskt enligt SUs ledningssystem och följer sjukhusets verksamhetsplan. Dessutom finns en särskilt framtagen aktivitetsplan, vilken har samma fokusområden som den regionala patientsäkerhetsplanen: Vårdrelaterade infektioner Trycksår Fall Läkemedelsrelaterade skador Antibiotikaresistens Andra övergripande aktiviteter för att stärka patientsäkerheten har varit Arbeta förebyggande enligt SKL:s åtgärdspaket Öka patientdelaktigheten bland annat genom Din säkerhet på sjukhus Redovisa resultatmått fortlöpande och överskådligt på hemsidan Fortsatt arbete med aktiv avvikelsehantering för chefer Uppföljning av processmått i Kvalitetsbarometern Arbetet bedrivs både sjukhusgemensamt, på områdesnivå och verksamhetsnivå utifrån kvalitetsbarometern, handlingsplaner, patientsäkerhetskulturmätning och patientenkäter. Betydelsen av att skapa en god patientsäkerhetskultur, där chefer och medarbetare är delaktiga, betonas. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset fastställer sjukhusets verksamhetsplan. I verksamhetsplanen och internkontrollplanen anges långsiktiga mål och strategier bland annat rörande patientsäkerhet. Därutöver fastställs en separat aktivitetsplan för kvalitets och patientsäkerhetsarbetet. Kvalitetsdirektör, tillika chefläkare, ska alltid vara närvarande vid styrelsens sammanträden, och en punkt för patientsäkerhet och avvikelser, där chefläkare är fördragande, finns alltid på dagordningen. I varje månadsrapport till styrelsen berörs frågor om patientsäkerhet, så som tillgänglighet och vårdskador. I samband med delårsbokslut och årsredovisningar görs fördjupade uppföljningar bland annat avseende patientsäkerhetsfrågor. Ansvaret för patientsäkerhetsarbetet åligger respektive verksamhetschef enligt gällande författning. 4 (36)

5 Sjukhusledningen Sjukhusets ledningsgrupp, där kvalitetsdirektör ingår, leder patientsäkerhetsarbetet. Patientsäkerhet är en stående punkt på ledningsgruppens möten med chefläkare som föredragande. Kvalitetsdirektörens stab Chefläkarna, verksamhetschef för verksamhet Läkemedel, samt enhetschef för Kvalitetsstrategiska avdelningen, KSA, är direkt underställda kvalitetsdirektören. Efter att föregående kvalitetsdirektör i början på året begärde att få återgå till klinisk tjänst har posten under året innehafts av en tillförordnad kvalitetsdirektör, tillika chefläkare. Under året har gjorts en översyn av stabsfunktionerna vilket bland annat resulterat i att kvalitetsdirektörsbefattningen från 1 januari 2018 kommer att ersättas av funktionen Förste chefläkare. Övergripande funktionsgrupp för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet I funktionsgruppen för Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet (FKP) är kvalitetsdirektören ordförande och i övrigt ingår utvecklingscheferna från varje område, chefläkarna, chefen för Kvalitetsstrategiska avdelningen och verksamhetschef läkemedel. Under året har även medicinskt ansvarig för värdebaserad vård ingått. Ordföranden ansvarar för att gruppens förslag förs vidare till sjukhusdirektören, ledningsgruppen och i förekommande fall för information till facklig samverkan. Ordföranden har, beroende på gruppens ansvarsområde, tilldelats särskilt ansvar och befogenhet att besluta på sjukhusdirektörens uppdrag. För varje kalenderår fastställs en aktivitetsplan för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet som följer sjukhusets verksamhetsplan. Kvalitets och patientsäkerhetsgrupper på områdesnivå Inom varje område finns en utvecklingschef direkt underställd områdeschefen. Utvecklingschefer samlar verksamhetsutvecklare från områdets verksamhetsområden för att genomföra de beslut som berör kvalitets och patientsäkerhet, samt planering av punktprevalensmätningar, enkäter m.m. Kvalitets och patientsäkerhetsgrupper på verksamhetsnivå Inom de flesta verksamhetsområden finns en verksamhetsutvecklare direkt underställd verksamhetschefen. De flesta verksamhetsområden har medarbetare (ombud) på enhetsnivå med särskilt ansvar. 5 (36)

6 Organisation och funktion Stödgrupp Verksamhetsområdets grupp för kvalitets utveckling och patientsäkerhet Områdets grupp för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Stödfunktion Kvalitets och patientsäkerhetsombud Verksamhetsutvecklare Utvecklingschef Linjeorganisation Enhetschef Verksamhetschef Områdeschef Funktionsgrupp för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet (FKP) Kvalitetsdirektör VC läkemedel Chefläkare Utvecklingschef KSA Sjukhusdirektör Chefläkare Inom sjukhuset finns 2,8 chefläkartjänster, under året bemannade av tre chefläkare. Därutöver har kvalitetsdirektören även chefläkartitel. Chefläkarnas funktion är att vara rådgivande och stödjande till ledningen och verksamheterna i frågor som rör patientsäkerhet och kvalitet. Chefläkarna arbetar med att ur detta perspektiv granska, analysera och följa upp verksamheten samt komma med förslag, råd och rekommendationer, med syfte att förbättra vården. Man deltar i övergripande planerings och utvecklingsarbete och som rådgivare i styrgrupper och kommittéer. Chefläkare utgör ett kunskapsstöd till linjen i patientsäkerhet och kvalitetsfrågor och bidrar också med föreläsningar inom området. Tillsammans med sjukhusjurist bistår chefläkare även i medikolegala frågor. Chefläkare ansvarar för att sjukhuset gör Lex Maria anmälningar när så är befogat, det vill säga vid allvarlig vårdskada eller risk för allvarlig vårdskada. Kvalitetsstrategiska avdelningen Den kvalitetstrategiska avdelningen är en sjukhusövergripande kompetensresurs för att stödja ledningens och verksamheternas arbete med kvalitet och patientsäkerhet. I verksamheten ingår kvalitetsstrategier, samt funktioner som etiskt forum och hälsofrämjande sjukhus. Där ingår även sekreterarfunktionen till expeditionen för patientärenden samt stödfunktioner till kontoret för värdebaserad vård. Under året gjordes en omorganisation varvid logistikergruppen som tidigare tillhört Kvalitetsstrategiska avdelningen flyttades till den nya enheten för strategisk planering. Genom dialogmöten har strävan varit att behålla det goda samarbetet och inte missa viktiga funktioner i arbetet. Expeditionen för patientärenden Inom Kvalitetsstrategiska avdelningen finns administrativa koordinatorer som stöder chefläkarnas arbete med ärendehantering. Arbetet omfattar anmälningar enligt lex Maria, övriga avvikelser och enskilda anmälningar till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO). Lex Maria anmälningar och riskoch händelseanalyser publiceras på sjukhusets hemsida. Föreslagna åtgärder i risk och händelseanalyser följs upp från Expeditionen för patientärenden. Medarbetare från Expeditionen för patientärenden träffar, tillsammans med chefläkarna, regelbundet patientnämnden för patientsäkerhetsförbättrande åtgärder utifrån nämndens rapporter och har också kontakt med LÖF/Patientskadeförsäkringen och IVO. 6 (36)

7 Verksamhet Läkemedel I början på året ombildades tidigare Läkemedelsenheten till ett verksamhetsområde. Verksamhet Läkemedel utgör en sjukhusövergripande resurs för strategiskt arbete med läkemedelsfrågor. Verksamhetschefen leder sjukhusets strategiska råd för läkemedelsfrågor, tillsammans med chefläkare och läkemedelsansvariga från varje område, samt ingår i funktionsgruppen för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet. Vårdhygien Vårdhygien har i uppdrag att tillsammans med vårdgivare förebygga uppkomst av vårdrelaterade infektioner hos patienter/vårdtagare och personal samt att förhindra smittspridning. Vårdhygien ansvarar på SU för sammanställning och analyser av mätning av vårdrelaterade infektioner (PPM VRI). En chefläkare arbetar tillsammans med vårdhygien. Strama SU Strama har i uppdrag att verka mot antibiotikaresistens, övervaka förskrivnings och resistensdata samt medverka till att bra behandlingsriktlinjer finns, blir kända och följs. Analys av antibiotikaförbrukning och resistensläge ligger till grund för riktade satsningar inom olika verksamhetsområden. SU Strama arbetar med utbildning och stöd i samband med breddinförande av infektionsverktyget. Fallpreventionsgrupp Den sjukhusövergripande fallpreventionsgruppen arbetar sedan ett par år och består av olika professioner med kunskap om och intresse för fallpreventionsarbete. Man tar fram förslag till arbetssätt och rutiner, följer mätningar sjukhusövergripande och verksamhetsnära som underlag för insatser och föreslår kontinuerligt åtgärder för att bidra till ökad följsamhet till rutin samt måluppfyllnad. Tryckspårspreventionsgrupp En tvärprofessionell sjukhusövergripande arbetsgrupp för trycksår etablerades hösten 2017 enligt samma modell som för fallprevention. Gruppens medlemmar har hög formell och reell kompetens inom trycksårsförebyggande arbete. Under hösten har gruppen arbetat med och presenterat ett förslag på en evidens och erfarenhetsbaserad rutin för gemensamt trycksårsförebyggande arbetssätt. Nu pågår arbetet med att initiera gemensamma utbildningar och aktiviteter. Struktur för uppföljning/utvärdering Arbetet har drivits enligt aktivitetsplanen för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet, vilken har samma fokusområden som den regionala patientsäkerhetsplanen. Planen innehåller dessutom några sjukhusinterna aktiviteter, se mål och strategier. I uppdraget för Funktionsgruppen för Kvalitetsutveckling och Patientsäkerhet (FKP) ingår att kontinuerligt följa utvecklingen och vid behov initiera åtgärder såväl preventivt som i korrigerande syfte. Chefläkarfunktionen, Kvalitetsstrategiska avdelningen och FKP gör analyser och övergripande sammanställningar av vårdskador, avvikelser, klagomål, riskbedömningar och resultat från punktprevalensmätningar samt tar fram förslag till åtgärder på övergripande nivå. Kunskapsstöd ges till chefer samt stöd i analys och uppföljning av data och stöd till förbättringsarbete. 7 (36)

8 Patientsäkerhetsfrågor är en stående punkt på styrelsens och sjukhusledningens möten samt på samtliga områdes och verksamhetsledningsmöten. Chefläkarna rapporterar regelbundet kring alla delar av patientsäkerhetsarbetet i sjukhusets ledningsgrupp och till sjukhusstyrelsen samt informerar i central samverkan. I månads, delårs och årsrapporter ingår uppföljning av patientsäkerhetsaktiviteter liksom vid controlling av sjukhusets områden och verksamhetsområden. Tvärprofessionella övergripande grupper finns för arbete inom de prioriterade områdena. En plan antogs för fortlöpande rapportering av läget för beslutade fokusområden vid möten i FKP för diskussion om extra insatser behövs. Detta fungerade relativt väl, men behöver stärkas med dialoger vid fler tillfällen under kommande år. Ett arbete för uppföljning av lagefterlevnad inom patientsäkerhetsområdet har inletts. Relevanta lagar är identifierade och riskanalys pågår för dessa. Detta beräknas vara genomfört i en första omgången under Patientsäkerhetsronder genomförs årligen på verksamhetsnivå med områdeschef, utvecklingschef och chefläkare. Vid dessa ronder följer man upp arbetet med avvikelser, synpunkter och anmälningar av olika slag med fokus på förbättringsåtgärder. Tidigare diskuterade åtgärder, och resultatet av dessa, följs också upp. Behov av övergripande stöd efterfrågas. För att kvalitetssäkra dessa ronder har FKP tagit fram en sjukhusgemensam mall för vad som ska gås igenom. Under året har påbörjats en gemensam genomgång av fynd vid patientsäkerhetsronderna för att fånga upp övergripande risker och förbättringsområden. Chefläkarna har under året fortsatt att inbjuda verksamhetschefer till dialogmöten varje termin, för utbyte av erfarenheter och en förutsättningslös diskussion kring patientsäkerhetsarbetet. Utvärdering har varit positiv varför dessa möten kommer att fortsätta. Kvalitetsbarometern (se nedan under Egenkontroll ) är ett ledningsverktyg för kontinuerlig uppföljning i verksamheten. Resultatet följs och redovisas på sjukhusnivå, i delårs och årsberättelser, vid patientsäkerhetsronder och på verksamhetsnivå. Förbättringar och åtgärder initieras på samtliga nivåer i förvaltningen, spridning av desamma sker via intranätet, ledningsmöten, APT och vid olika former av dialogmöten. Resultaten av punktprevalensmätning för trycksår på sjukhusnivå, följsamhet till fallpreventionsrutin, Infektionverktyget, Stramaarbetets resultat och läkemedelsarbetet återfördes till sjukhusledning, styrelse och i central samverkan; de nedbrutna resultaten återfördes på områdes och verksamhetsnivå. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler registreras inom samtliga verksamheter och resultaten följs upp i delårsrapportering och controlling. Patientsäkerhet har en egen hemsida på förvaltningens intranät och där publiceras löpande nyheter, resultat av mätningar etc. 8 (36)

9 Uppföljning genom egenkontroll Avvikelserapporter, MedControlPro Registrerade vårdskador och risk för vårdskador, samt patientsynpunkter ska tas upp på enhetsnivå för att skapa delaktighet oh förbättringsarbete. Uppföljning sker på verksamhetsnivå samt sjukhusövergripande. Resultatet på sjukhusnivå återförs enligt ovan. Lex Maria, enskilda klagomål via IVO, rapporter från Patientnämnden och LÖF Systematisk genomgång görs av chefläkare och utvecklingschefer för lärande och möjlighet till sjukhusövergripande åtgärder. Dialog förs i verksamheter och vid patientsäkerhetsronder. Resultatet på sjukhusnivå återförs enligt ovan. Infektionsverktyget Infektionsverktyget används för att följa utveckling av våldsrelaterade infektioner, samt för förbättringsarbete såväl lokalt som sjukhusövergripande. Resultatet på sjukhusnivå återförs enligt ovan. Uppföljning av fallriskvärdering och fallprevention Under året har ett system tagits fram för uppföljning av de fallriskvärderingar och fallriskbedömningar som registrerats i journalen, Melior, för sjukhusvårdade patienter över 65 år. Varje verksamhet får rapporter om vilken följsamhet man har till rutinen, vilket även följs övergripande. Trycksår Punktprevalensmätning avseende trycksår genomfördes under våren. Resultaten på sjukhusnivå återfördes till sjukhusledning, styrelse och i central samverkan; de nedbrutna resultaten återfördes på områdes och verksamhetsnivå. Under hösten har en ny rutin tagits fram för arbetet med att hindra uppkomna trycksår. En uppföljningsrapport baserad på trycksårsbedömning journalförd i Melior har tagits fram för implementering 2018, med fallpreventionsuppföljningen som modell. Antibiotikaresistens Följsamhet till antibiotikaresistensarbetet registreras och redovisas via SU Strama, till verkmehter och övergripande. Läkemedel Läkemedelsarbetet följs och redovisas via strategiska läkemedelsrådet och VO läkemedel. Andel olämpliga läkemedel, samt vård och läkemedelsberättelser redovisas sjukhusövergripande. Kvalitetsbarometern Kvalitetsbarometern är ett ledningsverktyg för kontinuerlig uppföljning och ingår i delårs och årsberättelser. Den är reviderad för året och innehåller 11 målområden som alla verksamheter ska arbeta med. Resultatet följs och redovisas på sjukhusnivå, vid patientsäkerhetsronder och på verksamhetsnivå. 9 (36)

10 Följsamhet till rutiner Egenkontroll av följsamhet till rutiner sker i många verksamheter i form av kollegial granskning, stickprovskontroller och ronder. Vid laboratorieverksamheterna genomförs regelbundet egenkontroll av analys kompetens och utförandenivå, som regleras i instruktioner i kvalitetsmanualer. Markörbaserad journalgranskning Markörbaserad journalgranskning (MJG) genomförs dels på sjukhusnivå (20 journaler/ mån) för inrapportering till SKL och dels lokalt med riktade frågeställningar i majoriteten av verksamheterna. Resultaten av granskningar och MJG på sjukhusnivå återförs enligt ovan. Förbättringar och åtgärder initieras på samtliga nivåer i förvaltningen, spridning av desamma sker via intranätet, ledningsmöten, APT och vid olika former av dialogmöten. Kvalitetsregister SU deltar i alla VGRs rekommenderade kvalitetsregister. De flesta kvalitetsregistren används för verksamhetsutveckling, upprättande av handlingsplaner samt fortlöpande uppdatering för att förbättra utfall. Uppföljning sker även vid controlling inom SU och med regionen, samt vid delårsoch årsredovisning. Under året har gjorts en separat genomgång för att säkerställa att alla verksamheter har handlingsplaner för att nå överenskomna medicinska kvalitetsmått. En struktur för förbättrad uppföljning är påbörjad. Patientsäkerhetskulturmätning En patientsäkerhetskulturmätning genomfördes i oktober, samtidigt som arbetsmiljöenkäten, vilket ses som en betydande vinst. Förbättringsarbete utifrån resultatet genomförs inom ramen för det ordinarie systematiska patientsäkerhetsarbetet, men en övergripande gemensam analys kommer att genomföras under första kvartalet Patienters och närståendes synpunkter Patienters och närståendes synpunkter på vårdens utformning är en betydelsefull del av sjukhusets systematiska kvalitetsarbete. Synpunkter kan framföras direkt till verksamheten eller inkomma som klagomål via Inspektionen för vård och omsorg eller Patientnämnd. Samtliga klagomål ska registreras i MedControlPro. Någon nationell patientenkät har inte genomförts under året, men många verksamheter arbetar med egna lokala patientenkäter för att efterhöra synpunkter som en del i sitt förbättringsarbete. Café i entré genomfördes i september, där ledning och styrelse tillsammans med andra medarbetare frågar patienter och närstående i sjukhusets entréer om deras upplevelse av vården. Utvärdering har gjorts via en kandidatuppsats och resultatet har tagits med vid planeringen av kvalitetsdagarna 6 7 mars I arbetet med värdebaserad vård och andra förbättringsarbeten läggs stor vikt vid att de patienter och närstående som deltar i referensgruppen ska vara så representativa som möjligt avseende etnicitet, genus och sexuell orientering. Dialog och erfarenhetsutbyte sker kontinuerligt med patientföreningar. 10 (36)

11 Kompetenskontroll Allt fler verksamheter arbetar med körkort för olika arbetsmoment eller för hantering av utrustning. Utbildningar med kompetenskontroll läggs nu i det web baserade systemet Lärplattformen. En struktur för hantering av utbildningar gällande medicinsktekniska produkter har tagits fram och implementerats. De laborativa verksamheterna är ackrediterade och granskas regelbundet av SWEDAC. Revisionsrapporterna granskas av medicinskt ansvarig, enhetschef och sektionsledare. Resultaten redovisas på sektionsmöten och på ledningens genomgång av kvalitetsledningssystemet. Upptäckta avvikelser åtgärdas och resultaten utvärderas. Jämförelser görs med tidigare år. Resultaten från externa kontroller jämförs med andra laboratorier nationellt eller internationellt. Ortopedteknik och sterilcentral har kompletterande system för uppföljning. Sterilcentralen följer dessutom uppsatta rutiner för att bibehålla sin ISO certifiering enligt 9001:2008. Synpunkter från revisionsrapporter inhämtats regelbundet inom de certifierade verksamheterna reproduktionsmedicin, barnonkologi och rättspsykiatri. Samverkan för att förebygga vårdskador Samverkan mellan regional slutenvård och öppenvård samt kommunal hälso och sjukvård i Göteborg med kranskommuner sker i Ledningsgrupp för samverkan (LGS) och regleras genom hälsooch sjukvårdsavtalet och av regional rutin för samordnad vårdplanering. LGS har fyra undergrupper: Temagrupp Barn, Psykiatri, Mitt i livet och Äldre. SU har representanter i de olika temagrupperna. Representanter för SU deltar också i de lokala samverkansgrupperna. Samverkan i vårdplaneringsprocessen är en av de viktiga frågorna som hanteras inom LGS. Kontinuerligt samarbete på olika nivåer mellan sjukhuset, kommun och primärvård för att underlätta processen samordnad vårdplanering och motverka att utskrivningsklara patienter stannar kvar onödigt länge i slutenvården. Ytterligare exempel på samverkan är: Chefläkaren samverkar vid behov med chefläkare inom andra förvaltningar för att förebygga allvarliga vårdskador, exempelvis i samband med lex Maria anmälningar. En särskild organisation finns på sjukhuset för strategiskt arbete med samordnad vårdplanering och IT systemet SAMSA. Bedömningsbilen, en specialutrustad personbil bemannad av en erfaren ambulanssjuksköterska, bedömer om vissa patienter behöver sjukhusvård eller vård på annan vårdnivå. Läkarstödsbil som medicinskt verksamhetsstöd. Ambulansen och psykiatrin samarbetar där en erfaren psykiatrisjuksköterska förstärker i bedömningsbil. Direktinläggning finns på ett flertal vårdkedjor enligt konceptet Fast Track Ambulanssjukvården har under året etablerat ett samarbete med Primärvården i syfter att skapa mervärde för patienter som inte har behov av sjukhusvård. ASIH enheten (Avancerad sjukvård i hemmet) i Göteborg är ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs kommun och SU där man vårdar svårt sjuka patienter i hemmet. Sedan februari 2017 ingår även Mölndals kommun i ASIH. Läkare, dietister och kuratorer anställda inom SU medan sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter är anställda av kommunen. 11 (36)

12 Akutverksamheten på Östra har gjort ett stort arbete för att optimera samarbetet med den sedan i november startade Nivå 2 närakuten. Arbete pågår gällande samarbete kring provsvar så att Närhälsan ska kunna läsa provsvar i LabBest. Mobila team för vård och behandling i hemmet finns inom område 3 och område 2, bland annat inom psykiatrin. Det senaste startade teamet på Medicin/Geriatrik/Akuten Östra sjukhuset har även en forskare knuten till projektet för vetenskaplig utvärdering. Arbete pågår för start av ytterligare mobila enheter. Det mobila team som utgår från geriatriken på Mölndals sjukhus, har samarbete med stadsdelen Majorna Linné som också har ett mobilt team. I detta ingår också samarbete med biståndsenheten i den stadsdelen På Medicin, Geriatrik och Akutmottagning, Östra sjukhuset (MGAÖ) finns en särskild läkarlinje kallad slutenvårdskonsult, som bemannas av specialister eller erfarna ST läkare med stöd av specialister. De ska bland annat kunna ta emot telefonförfrågningar från sjuksköterskor i kommunen, särskilt boende, korttidsboende, hemsjukvård avseende patienter som skrivits ut från MGAÖ under de senaste 14 dagarna. Omsorgskoordinatorer på alla akutmottagningar som identifierar sökande äldre med enbart omvårdnadsbehov och kontaktar kommun och primärvård Vårdhygien SU har uppdrag för såväl regionens slutenvård och öppenvård som för kommunernas hälso och sjukvård. Möten på verksamhets och sjukhusnivå för SVF (Standardiserat vårdförlopp) för att förbättra omhändertagande och ledtider. Regionalt arbete med införande av digitalt ordinationsstöd för cytostatikabehandling Regionalt samarbete vid genomförande av utbildning i cytostatikakörkort för sjuksköterskor och undersköterskor. Konsultverksamhet från geriatrik mot kirurgi på SS, mot ortopedi på MS med en geriatrikläkare har etablerats för att erbjuda vård och behandling som är anpassad till den geriatriska patienten. Palliativ konsultverksamhet med ett palliativt team (läkare, sjuksköterska och kurator) finns som regelbundet besöker vårdavdelningar och mottagningar på SS och ÖS samt vid behov på MS. Infektion har konsultverksamhet på samtliga sjukhustomter. Värdebaserad vård Inom SU finns en central funktion för processtöd till verksamheternas uppstartsarbete med värdbaserad vård (VBV), det så kallade Värdekontoret, bestående av en medicinsk ansvarig och flera logistiker. Totalt har 36 diagnosgrupper startat sitt värdebaserade arbete sedan 2013 varav 31 har haft projektstöd från värdekontoret och fem med kompetens att arbeta självständigt. Av dessa startade 10 grupper under Uppföljning i form av en strukturerad självutvärderande analys med kompletterande intervjuer i fem av grupperna avslutades under våren. Analys gjordes gällande patientmedverkan, vårdprocess, medarbetarinvolvering, förbättringsarbete, benchmarking, resultatorienterat arbetssätt samt ledning och styrning på verksamhets och områdesnivå. Resultat från 16 av 27 tillfrågade patientgrupper har inkommit. Samtliga 16 svarande fortsätter sitt värdebaserade arbetssätt och har regelbunden uppföljning av resultat i styr och ledningsgrupp. En extern utredning av metodiken genomfördes under hösten. 12 (36)

13 Samverkan kring akut sjuka på akutmottagningarna Ett av sjukhusets prioriterade mål är en akutsjukvård i toppklass. Under hösten har en SU övergripande utvecklingsenhet etablerats. Genom ett gediget förbättringsarbete har ledtiderna för akutmottagningarna förkortats och till följd av kortare vistelsetider har även patientsäkerheten förbättrats. Fast track är en samverkan mellan prehospital vård och olika vårdenheter i slutenvården, t.ex. för patienter med hjärtsjukdomar, stroke och höftfrakturer. En tät samverkan sker mellan primärvården och akutverksamheten på Östra sjukhuset i samband med Nivå 2 närakuten som startade i november. Regional samordning och erfarenhetsutbyte Chefläkarna deltog regelbundet i möten med den regionala Funktionsgrupp chefläkare och två av SUs utvecklingschefer ingår i motsvarande Funktionsgrupp utvecklingschefer, dessa grupper har regelbundet gemensamma möten. SU har via chefläkare varit representerat i regionala arbetsgrupper kring sommar och julbemanning, införandet av eped, införande av slutenvårdsdos där chefläkarna varit representerade både i den regionala styrgruppen såväl som i den lokala styrgruppen på SU, samordning av de nya läkemedelsrutinerna med en initial regional riskanalys, samt i gruppen som arbetar med en uppdaterad version av ELVIS som ska gälla i hela regionen. Vidare har SU deltagit i regionala utbytesdagar kring Markörbaserad Journalgranskning (MJG) och Nationell IT verktyg för Händelseanalys (NITHA). SU är via hälso och sjukvårdsstrateger sammankallande i VGR:s medicinsk etiska nätverk och representerat i regionala arbetsgrupper och nätverk kring trycksår och fall. Regional samverkan SU deltar i regional samverkan genom arbete med regionala riktlinjer som bland annat hanterar frågor om fördelning mellan länssjukvård och regionsjukvård. Dessutom har flera sektorsråd tagit fram riktlinjer för gränssnitt mellan sjukhus och primärvård för olika patientgrupper. De olika cancerprocesserna inom Regionalt Cancercentrum Väst (RCC) bidrar också till samverkan mellan olika sjukhus och olika verksamheter. Samverkan med patienter och närstående Patientens delaktighet är väsentlig för en god och säker vård. Synpunkter på vårdens utformning är en betydelsefull del av sjukhusets systematiska kvalitetsarbete. I september genomfördes Café Entré vid de större entréerna på sjukhuset, årets fråga till förbipasserande var Vad är viktigt för att Du ska känna Dig trygg i Din kontakt med sjukvården?. Sammanställning och analys gjordes av sjuksköterskestudenter som fann att korrekt och tydlig 13 (36)

14 information samt respektfullt bemötande genomgående var betydelsefullt för de tillfrågade. Resultatet har tagits med vid planeringen av kvalitetsdagarna 6 7 mars I ett sjukhusgemensamt program Din säkerhet på sjukhus, görs patienter och närstående via ett tryckt informationsblad med råd och anvisningar i patientsäkerhetsfrågor delaktiga i den dagliga vården inom somatisk slutenvård. Efter ett pilotprojekt finns bladet nu för alla avdelningar. Utvärdering görs med vetenskaplig metodik. En variant av Markörbaserad journalgranskning, Patientsäkerhet i Realtid, PiR, genomförs inom område 2. Ett särskilt utbildat team gör i realtid en journalgenomgång vid en avdelning. Till de ordinarie markörerna har lagts ytterligare några och ett antal patienter intervjuas om sina upplevelser av det aktuella vårdtillfället. Resultaten sammanställs och återkopplas sammadag till den aktuella avdelningen. Metoden har ränt stor uppskattning bland medarbetarna och visat sig kunna medföra omedelbara åtgärder avsedda att höja patientsäkerheten. Arbetssättet har presenterats, och kommer att presenteras, såväl i media som på nationella och internationella kongresser. Patientföreträdare finns vid SUs IT råd och bjuds ibland in till ledningsgruppsmöten inom vissa verksamheter. Patienter och närstående bereds allt oftare möjlighet att delta i händelseanalyser och interna utredningar (från 1 januari 2018 är detta en lag) liksom vid riskanalyser. Via Patient wiki har patienter och närstående haft möjlighet att uttrycka sina åsikter om vården. SU har också ett nära samarbete med bland annat Ung cancer och många andra brukarföreningar. Kvalitetsdagarna för SU arrangerades den 7 och 8 mars, med temat Trygghet i vården och präglades av stort patientfokus, med patientengagemang i projektgrupp och som föreläsare. Arbetet pågår för att säkerställa det gemensamma basutbudet i 1177 Vårdguidens e tjänster ska finnas tillgänglig för patienterna inom samtliga verksamheter. För att öka medvetenheten om och ge stöd för patienten att vara delaktig i sin vård har information om hälsolitteracitet spridits. Under året har sjukhuset haft ett stort deltagande i de regionala samtalsmetodikutbildningarna. Kunskap om samtalsmetodik såsom samtalskort (teach back, förstå mig rätt) har spridits. Flera verksamheter arbetar med förbättrad informationsöverföring till icke svensktalande. Tolk anlitas vid behov och informationsmaterial översätts till flera språk. Bildstöd används i ökad omfattning som komplement i kommunikationen. Lokala patientenkäter används som en del i verksamheternas förbättringsarbete. I arbetet med värdebaserad vård och andra förbättringsarbeten läggs stor vikt vid att de patienter och närstående som deltar i referensgruppen ska vara så representativa som möjligt avseende etnicitet, genus och sexuell orientering. Dialog och erfarenhetsutbyte sker kontinuerligt med patientföreningar. Öppna föreläsningar för allmänheten fortsätter, där ett område per år ansvarar för programmet. 14 (36)

15 Personcentrerat arbetssätt Ett ökat antal verksamheter arbetar med ett personcentrerat arbetssätt (PCA). En arbetsgrupp finns etablerad och ett aktivt informationsspridningsarbete har genomförts till olika ledningsgrupper, samt för personal vid t.ex. Kvalitetsdagarna och genom föreläsningar. Två broschyrer är framtagna en kort introduktion till ett personcentrerat arbetssätt och en lathund för att starta sitt arbete med personcentrerat arbetssätt. Ett samarbete är etablerat med funktionen Hälsofrämjande sjukhus. Arbetet utvärderas fortlöpande både genom kvalitetsmått och genom upplevelse av arbetssättet. Avvikelsehantering Samtliga medarbetare ska rapportera alla vårdskador eller risker för vårdskador i avvikelsehanteringssystemet MedControl Pro. Detta får nyanställda information om vid den obligatoriska introduktionsutbildningen. Information ges även regelbundet vid APT, medarbetarsamtal, i ledningsgrupper och på chefsmöten. Inom laboratorieverksamheter rapporteras interna avvikelse i dessas dokumenthanteringssystem RMT+. Externa avvikelser rapporteras i MedControl Pro. Hur verksamheterna arbetar med avvikelser efterfrågas t.ex. vid årliga patientsäkerhetsronder. Alla avvikelser ska utredas, analyseras och återkopplas inom berörda enheter och utgör underlag för förbättringsarbete. Årlig sammanställning och analys av rapporterna sker på sjukhus, områdes och verksamhetsnivå. Återföring sker bland annat på APT, vid kvalitets och patientsäkerhetsronder samt via intranätet. Allvarliga avvikelser identifieras av den som handlägger avvikelsen, som i förekommande fall lyfter frågan om fortsatt hantering av ärendet till närmaste chef alternativt chefläkare. Programmet för Aktiv avvikelsehantering för en lärande organisation har fortsatt med workshops för chefer även under Tema var systemförståelse under våren och klagomålshantering under hösten. Syftet är att stimulera användningen av MedControl Pro samt förbättra återkoppling och kunskapsspridning från systemet. Ett konkret arbetsmaterial för chefer finns framtaget. En gemensam mall för de årliga patientsäkerhetsronderna finns sedan föregående år. Utvärdering har påbörjats, liksom en övergripande sammanställning av fynd vid ronderna. Hälso och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Samtliga medarbetare ska rapportera alla vårdskador eller risk för vårdskador i avvikelsehanteringssystemet Med ControlPro. Information ges vid introduktion av nya medarbetare om dessas skyldighet att rapportera vårdskador eller risk för vårdskador. Detta betonas också i alla utbildningar om patientsäkerhet som ges inom sjukhuset. Det fortsatta arbetet inom programmet Aktiv avvikelsehantering för en lärande organisation syftar till att skapa en levande dialog om händelser och risker i verksamheterna, där medarbetarnas rapportering och chefernas hantering av dessa är en återkommande fråga. 15 (36)

16 I samband med de nya föreskrifterna om utredning av vårdskador gjordes en omfattande informationskampanj till sjukhusledning och verksamhetsledningar om skyldigheten att rapportera och utreda vårdskador och risker, samt det nya regelverket om verksamhetens ansvar att informera och påminna medarbetarna om dessas rapporteringsskyldighet. Avvikelserapporter ska sammanställas på enhets och verksamhetsnivå för återkoppling till medarbetarna. Dialog om detta förs bland annat vid patientsäkerhetsronderna. Sammanställning görs även sjukhusnivå. Resultat Antal avvikelser som rapporterats i MedControl Pro fortsätter att öka. Under årets registrerades avvikelser; en ökning med 7,5 % (1 927). Detta ses som ett tecken på att avvikelseregistrering uppfattas som mer naturligt av medarbetarna och är glädjande, inte minst eftersom ett stort arbete pågår för att få en mer aktiv avvikelsehantering. 38 % av registrerade ärenden rör vård och behandling. Typ av avvikelser registrerade i MedControl Pro 1 januari 31 december 2017 Rapport från MedControl Pro Rapport från MedControl Pro Antalet rapporterade vårdskador har inte ökat jämfört med föregående år. Summan av vårdskador och risk för vårdskador är , jämfört med föregående år. Andelen är 43 % (47 % 2016). 16 (36)

17 Rapport från MedControl Pro Rapporterade vårdskador 2017 fördelat över året Rapport från MedControlPro Under årets första kvartal ökade rapportering av framför allt risk för vårdskador, där ökningen nästan helt fanns inom akutverksamheten på Sahlgrenska sjukhuset, där verksamheten var hårt belastad. Därefter har rapporteringen planat ut under året, med en viss ökning mot årets slut. Som tidigare bedöms att cirka 2/3 av patientavvikelserna har inneburit låg risk och endast ett fåtal avvikelser bedöms vara av högrisk karaktär. I några fall har konsekvensen för patient varit mycket allvarlig, medan vanligast är övergående konsekvens eller ingen påverkan. Data gäller sammantaget vårdskador och andra icke undvikbara skador. Något mindre allvarliga konsekvenser kan möjligen noteras jämfört med föregående år, men torde vara inom ramen för slumpmässig variation. Konsekvens för patient Dödsfall Bestående skada/smärta (fysisk/psykisk) Förlängd vårdtid Ökad vårdinsats Förlängd väntetid Övergående skada/smärta (fysisk/psykisk) Övrigt Ingen (36)

18 Rapport från MedControl Pro Avvikelser rörande vård och behandling registrerade i MedControl Pro 1 januari 31 december 2017 Andelen ospecificerade avvikelser har minskat något, vilket är positivt, men fortfarande kvarstår en stor andel som inte specificerats närmare, vilket försvårar analysen. Som tidigare är läkemedel den största gruppen av avvikelser, följt av avvikelser rörande behandling. Diagnostik och utredning har ökat något, medan rapporterade olycksfall minskat en aning. Vårdrelaterade infektioner är en mycket liten del av rapporterade avvikelser, trots att vi vet från analys av såväl infektionsverktyget som markörbaserad journalgranskning att det är en betydande del av de vårdskador som drabbar patienter. 131 uppkomna trycksår rapporterades under året, vilket får ses som en trolig underrapportering, mot bakgrund av resultatet i vårens punktprevalensmätning. Dessa exempel speglar behovet av olika verktyg för att nå kunskap om vårdskadepanoramat. 18 (36)

19 Verksamhetsförbättring efter avvikelserapporter, exempel Diskussion på ledningsmöten och arbetsplatser för att undvika upprepning av oönskade händelser. Som ett resultat av observerade avvikelser fortsätter samarbetet mellan Verksamhet Läkemedel och chefläkargruppen. Verksamhet Läkemedel har på uppdrag av sjukhusledningen tagit fram exempel på hur farmaceuter i vården kan stärka patientsäkerheten på vårdavdelningar. Fallpreventionsgruppen arbetar för följsamhet till den nyetablerade rutinen för fallprevention. En trycksårspreventionsgrupp har etablerats och tagit fram en rutin för att förebygga uppkomst av trycksår på vårdavdelningar. Beslut om att den färdigställda webutbildningen om vårdrelaterade infektioner är obligatorisk för alla förskrivande läkare. En epidemigrupp har etablerats. Stärkt uppföljning av prioriterade områden via funktionsgruppen för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet. Ny rutin för överrapportering mellan jourer vid förväntad svår förlossning. Curapax värmekudde får inte längre användas efter utredning av konstaterad brännskada. Samarbete mellan An/Op/IVA Östra sjukhuset och fysioterapi har inletts efter att nervskador i övre extremiteten uppmärksammats i samband med operation. Några verksamheter ger förbättrad information om kvalitetsregister, Mina Vårdkontakter, läkemedel på olika språk, sjukdom, undersökningar, levnadsvanor och symptom på Ipads samt bildskärmar i väntrum Klagomål och synpunkter Synpunkter inkommer till verksamheterna via IVO(individuella klagomål), brev eller epost till linjechef, patientnämnd, individuellt möte eller samtal med linjechef, medarbetare eller klagomålshanterare, vid kontakt med patientföreningar, i patientdialog typ Café i entré, genom att lämna klagomål via SUs hemsida och i Mina vårdkontakter. Synpunkter och klagomål ska, på samma sätt som andra avvikelser analyseras i verksamheterna och tas upp till diskussion i medarbetargrupper, arbetsplatsträffar och med berörda medarbetare som ett underlag för verksamhetsförbättring. Klagomål som framförs till medarbetare och till enheternas/verksamheternas klagomålshanterare skall registreras och hanteras i MedControl Pro. Även medarbetarsynpunkter av olika karaktär registreras i MedControl Pro. Inom Laboratoriemedicin utreds, besvaras och registreras klagomål i avvikelsesystemet i RMT. 19 (36)

20 Patientklagomål införda i avvikelsehanteringssystemet (MedControl PRO) Under 2017 var det något färre patientklagomål som registrerades i MedControl Pro jämfört med Dock föreligger det en successiv ökning under de sista 10 åren. Ärenden till patientnämnden ökade 2017 med 13.5% jämfört med Även här kan man se en stigande kurva sedan Antalet enskilda klagomål till IVO höll sig konstant jämfört med föregående år; 346 år 2017 respektive 345 år Således ökade antalet klagomål till patientnämnden medan antalet enskilda klagomål till IVO höll sig konstant sedan Hur kurvorna skall tolkas är svårbedömt, men det verkar som patienterna kanske alltmer kontaktar patientnämnd och aktuell verksamhet när man har klagomål istället för att vända sig till IVO. Antalet lex Mariaanmälningar har ökat efter att tidigare ha legat konstant under de två sista åren; 166 år 2017 respektive 129 år 2016 och Jämfört med för 10 år sedan har antalet lex Maria fördubblats. Man kan anta att detta kan bero på en ökad medvetenhet att rapportera allvarliga vårdskador IVO Enskilda anmälningar Klagomål i MedControl Pro Patientnämnden Lex Maria Antalet avvikelser som rapporterades i MedControl Pro var vilket var en ökning då motsvarande siffror för år 2016 var Historiskt sett har antalet avvikelser som rapporterades i MedControl Pro fördubblats jämfört med år (36)

21 En trolig orsak är en ökad vilja att rapportera avvikelser under de senaste åren sedan fokus lades på att inte skuldbelägga utan istället arbeta förebyggande mot vårdskador. Antalet fall som rapporterades till LÖF var vilket var en liten minskning från 2016 då det var 816 fall. Frekvensen av anmälda fall till LÖF har legat relativt konstant under de sista 7 åren. Antalet enskilda klagomål till IVO höll sig konstant jämfört med föregående år, 346 år 2017 respektive 345 år Systematisk journalgranskning SU gör varje månad sjukhusövergripande journalgranskning av 20 slumpvis utvalda journaler, dessa resultat tillställs SKL. Därtill arbetas det inom flera verksamhetsområden med riktad journalgranskning, under året har såväl barnverksamheten som psykiatrin startat. Resultat Totalt återfanns i materialet under ,7 % vårdskador varav de flesta var olika typer av VRI. Antalet vårdskador som upptäcktes vid den SU övergripande markörbaserade journalgranskningen granskningen av 240 vårdtillfällen var 16. Andelen vårdskador var alltså, i detta material, 6,7 % vilket är en positiv sjunkande trend. Materialet är dock så litet att det inte går att dra några slutsatser 21 (36)

22 avseende utvecklingen inom området. Som tidigare är VRI den vanligaste vårdskadan, dock kan noteras att enligt mätningarna i Infektionsverktyget så kan andelen VRI inom SU ha minskat. Resultaten från MJG presenteras i SU ledningsgrupp och inom områdesledningarna. Riskanalys Riskanalyser utförs enligt Socialstyrelsens Handbok för riskanalys & händelseanalys, samt enlig Route Course Analysis utgiven av SKL, men andra metoder förekommer inom t.ex. laboratoriemedicin. Riskanalys ska utföras ur ett patientsäkerhetsperspektiv inför alla större omorganisationer. Riskanalys utförs också vid upprepade upptäckter av risker/avvikelser eller då chefer eller medarbetare upplever att ett visst moment är riskfyllt, t.ex. vid införande av ny teknik, medicinteknisk utrustning eller nya metoder. För genomförande finns sjukhusgemensamma mallar, avseende uppdrag, mindre riskanalys, större riskanalys, analysschema och processbeskrivning. Många verksamhetsområden har egna team och det finns analysledare på områdena och sjukhusgemensamt. Handlingsplan upprättas vid analysen. Respektive chef ansvarar för att arbetet följs upp. I vissa fall följs åtgärdsplanen upp av chefläkare och redovisas för ledningsgruppen. Resultat Under 2017 har två stora verksamhetsöverskridande riskanalyser genomförts med analysledning från strategisk nivå. En omfattande analys med anledning av att operationspersonal från Operation 1,2 och 5 överförs organisatoriskt till Bild och InterventionsCentrum. Målet var att ta fram en handlingsplan för att säkerställa patientsäkerheten i samband med denna organisationsförändring. Under hösten genomfördes en riskanalys inför katastrofövning på Sahlgrenska sjukhusets akutmottagning i april Även denna analys hade patientsäkerheten i fokus. Handlingsplanen avser att säkerställa det ordinarie patientflödet och patientsäkerheten på akutmottagningen under övningen. I övrigt görs riskanalyser på verksamhets och områdesnivå. Utredning av händelser Händelseanalys Händelseanalyser, enligt Socialstyrelsens Handbok för riskanalys & händelseanalys, görs vid alla lex Maria anmälningar och även vid andra allvarliga händelser och ingår som en naturlig del i patientsäkerhetsarbetet. Samtliga händelseanalyser åtföljs av verksamhetschefens kommentarer till föreslagna åtgärder samt handlingsplan med tidsangivelser för genomförande av beslutade åtgärder. Många verksamheter redovisar händelseanalyser i sina ledningsgrupper och publicerar analyser på interna hemsidor. 22 (36)

23 De allra flesta verksamhetsområdena har egna team som kan utföra händelseanalyser. Om team saknas får man hjälp områdesvis eller av sjukhusgemensam resurs. Vid omfattande händelseanalyser sker uppföljning av genomförda åtgärder med analysledare, chefläkare, verksamhetschefer och verksamhetsutvecklare. Händelseanalysdiagrammen redovisas i samband med publicering av lex Maria anmälningar i lärande syfte på SUs interna hemsida. Många verksamheter publicerar händelseanalyser på egna hemsidor. För att förhindra att patientskadan återupprepas upprättar verksamheten en handlingsplan med konkreta åtgärder för att trygga patientsäkerheten i framtiden. Chefläkarna säkerställer att samtliga händelseanalyser i samband med lex Maria anmälningar har effektiva åtgärdsförslag. Alla händelseanalyser ska följas upp efter 6 månader för att säkerställa att föreslagna åtgärder har implementeras i verksamheten och nått önskad effekt Under året har en omfattande utbildning drivits i händelseanalys för framför allt sjuksköterskor och läkare. En omfattande händelseanalys genomfördes efter att Sahlgrenska sjukhuset blev strömlöst den 21 mars Handlingsplaner utarbetades med patientsäkerhetsperspektiv men också Västfastigheter och VGR it arbetade fram omfattande handlingsplaner. Alla avvikelser som rapporterades i samband med händelsen låg till grund för de aktiviteter som ingick i handlingsplanerna. Metoder och metodstöd Nitha (Nationellt it stöd för händelseanalys) Ett mål är att händelseanalyser i samband med lex Maria vid SU läggs in i nationellt it verktyg för händelseanalyser (Nitha). Under år 2017 har det genomförts 68 händelseanalyser och 93 internutredningar i samband med lex Maria. 27 händelseanalyser återfinns i Nitha varav 21 överförts i kunskapsbanken. Andelen utredningar som läggs in i Nitha har minskat kraftigt, vilket är tråkigt. Dessutom finns inte längre något krav på kvalitetsgranskning innan överföring till Nitha:s kunskapsbank vilket riskerar att försämra kvaliteten. FRAM (Funktionell ResonansAnalys Metod) FRAM analys har genomförts under inom psykiatrin (suicid) och ögonsjukvård. Inom ögonsjukvården pågår sedan hösten 2017 analys av injektionsmottagningen för Age Related Macular Degeneration (AMD). Analysledning och metodutbildning på SU har genomförts av regionläkare. Resultat Inrapporterat från verksamheterna har det genomförts 154 händelseanalyser och 55 riskanalyser inom sjukhuset. Antalet händelseanalyser har minskat påtagligt jämfört med 2016, då 233 händelseanalyser genomfördes. Av dessa har 68 händelseanalyser och 93 internutredningar gjorts i samband med lex Maria anmälningar. 23 (36)

24 Redovisade analyser 2017 Händelseanalyser Riskanalyser Område Område Område Område Område Område Övergripande 1 2 Totalt SU Handlingsplaner upprättas i samband med såväl händelseanalyser som riskanalyser. Dessa följs upp på lämplig nivå i verksamheterna. Åtgärdsplan i samband med utredning av lex Maria granskas av chefläkare som säkerställer att vidtagna åtgärder syftar till att undvika upprepning av oönskad händelse. Alla åtgärdsplaner följs upp via expeditionen för patientsäkerhet 6 månader efter avslutat Lex Mariaärende, genom förfrågan till verksamheten och begäran om redovisning. Om åtgärder inte hunnit effektuerats görs förnyad uppföljning. Patienters och närståendes delaktighet i utredning av händelser Patient eller närstående ska beredas möjlighet att delta i utredning av allvarlig vårdskada. Oftast sker detta genom att patient eller närstående intervjuas. Tidigare har uppföljning av patientmedverkan i samband med lex Maria utredning gjorts via expeditionen för patientsäkerhet. Det har dock varit svårt att få rimliga data, varför uppföljning begränsats till att säkra att patientmedverkan erbjudits när allvarlig vårdskada inträffat. Lex Maria anmälningar En risk för, eller en inträffad, allvarlig vårdskada kan komma till chefläkarens kännedom via direkt kontakt från verksamheten, via MedControl Pro, via enskilda klagomål från IVO, via Patientnämnden eller direkt från patienten. Chefläkaren gör sedan, utifrån rapporten, tillgänglig dokumentation, ibland samtal med berörd verksamhet/medarbetare/patient och ibland efter samråd med andra chefläkare och/eller specifik medicinsk kompetens en bedömning huruvida anmälan ska göras eller inte. Då detta inte alltid är helt självklart tillämpas principen hellre anmäla en gång för mycket, detta för att visa respekt gentemot berörd patient och för att visa på öppenhet och transparens. Resultat SU gjorde lex Maria anmälningar vilket är det högsta antalet någonsin, en glädjande utveckling. Detta skedde trots att anmälningsplikten för suicid försvann 1 september så den relativa ökningen av antalet övriga anmälningar är större än det i förstone kan synas. Antalet anmälda suicid var 29 vilket är 5 färre än 2016 något som tyvärr talar för en ökning av antalet suicid. 24 (36)

25 Lex Maria Kvinnor Män Övrigt IVO Enskilda anmälningar Kvinnor Män Övrigt LÖF (Patientförsäkring) Övriga ärenden Exp. för patientärenden Avvikelser i MedControl Pro Klagomål i MedControl Pro Patientnämnden Sammanställning och analys Sammanställning av avvikelser görs i verksamheterna, på områdena och sjukhusövergripande. Vid patientsäkerhetsronderna redovisar verksamheterna sina riskområden och de aktiviteter man vidtagit för att minska dessa. Patientsynpunkter sammanställs och tas med i bedömningen. Även Lex Maria ärenden och upprättade handlingsplaner diskuteras. Sjukhusövergripande används sammanställning av avvikelser som underlag för övergripande kvalitetsarbete. I samband med publicering av lex Maria anmälningar i lärande syfte på SUs interna hemsida redovisas även händelseanalysdiagrammen. Många verksamheter publicerar händelseanalyser på egna hemsidor. För att förhindra att patientskadan återupprepas upprättar verksamheten en handlingsplan med konkreta åtgärder för att trygga patientsäkerheten i framtiden. Chefläkarna säkerställer att samtliga händelseanalyser i samband med lex Maria anmälningar har effektiva åtgärdsförslag. Alla händelseanalyser ska följas upp efter 6 månader för att säkerställa att föreslagna åtgärder har implementeras i verksamheten och nått önskad effekt. 25 (36)

26 Övergripande har analys av ett par lex Maria händelser av likartad natur redovisats och diskuterats med verksamheterna vid ett dialogseminarium hos ett av SUs områden, vilket utföll positivt. Informationssäkerhet Informationssäkerhetsavdelningen gör årliga uppföljningar genom kartläggning ute i verksamheterna, analysering av incidenter i avvikelserapporteringssystemet, mätning av hur många som genomgått informationssäkerhetsutbildningen samt analysering av loggranskningar års informationssäkerhetsarbete har presenterats för sjukhusets AU. Under året har informationssäkerhetsavdelningen gjort fem riskanalyser: Melior 218 ELVIS integration Orbit Retinet Obstetrix Melior Informationssäkerhet ehälsostrategisk avdelning Eftersom ehälsostrategisk avdelning är certifierade enligt ISO inom informationssäkerhet så förbättras och uppdateras ledningssystemet för informationssäkerhet kontinuerligt. Informationssäkerhetsavdelningen analyserar regelbundet registreringar av loggranskning som verksamheterna gör, utifrån denna kontroll har inga misstankar om dataintrång inkommit till avdelningen. Deltagit i ett fall kring misstänkt mailintrång. Varje chef ska varje månad göra loggranskning för 10 % av sina medarbetare. Resultatet ska därefter anmälas via hemsida. Anmälningarna görs men kan bli bättre. Särskilda områden Siffra inom parentes anger rubrik enligt årets regionala riktlinjer för patientsäkerhet. Patientsäkerhetskultur (1.1) Uppföljning och måluppfyllelse En god patientsäkerhetskultur där chefer, medarbetare och patienter är delaktiga, bildar grunden för att skapa en hög patientsäkerhet. Patientsäkerhetsfrågor lyfts på sjukhuset i alla möjliga sammanhang för att skapa en naturlig dialog. Efter 2015 års patientsäkerhetskulturmätning skapades ett program som benämndes Aktiv avvikelsehantering för en lärande organisation. Syftet var att chefer på alla nivåer ska förstå vikten av att ständigt arbeta med förbättringar, uppmuntra medarbetares observans på patientsäkerhetsrisker och skapa en aktiv dialog i verksamheterna. I programmet ingick bland annat workshops för alla chefer och skapandet av en handbok. Under året har uppföljande workshops för chefer ordnats med tema systemförståelse respektive hantering av synpunkter och klagomål från patienter och närstående. Utvärderingarna har generellt varit positiva och dessa kommer att fortsätta att ges även under I programmet ingår även patientsäkerhetsronder i alla verksamheter varje år, med medverkan av 26 (36)

27 områdeschef, chefläkare och verksamhet. En patientsäkerhetskulturmätning genomfördes i oktober, samtidigt som arbetsmiljöenkäten, vilket ses som en betydande vinst. Förbättringsarbete utifrån resultatet genomförs inom ramen för det ordinarie systematiska patientsäkerhetsarbetet, men en övergripande gemensam analys kommer att genomföras under första kvartalet Vårdrelaterade infektioner och smittspridning i vården (3.1) Målvärdet för VRI är nått och arbete pågår för att om möjligt ytterligare sänka värdet nästa år (Mål 2017 <6,:5,9). Arbete pågår med antibiotikaronder som görs av infektionskonsulter nu på 9 vårdavdelningar inom 4 verksamhetsområden. Det är stor variation mellan olika verksamheter hur stor andel patienter med afebril UVI som behandlas med kinoloner. Infektionskonsulter och SjukhusStrama kommer att genomföra riktade insatser mot de verksamheter som har störst förbrukning. SU bedömer att detta kommer medföra minskning jämfört med Målet är < 10 %. KAD rutinerna ska ses över av vårdhygien som ger riktade utbildningar i verksamheter med hög användning. Beslut har fattats i SULG att webbutbildning avseende VRI är obligatorisk för läkare som ordinerar antibiotika i Melior. Kommunikationsplan är framtagen och genomförs under våren Uppföljningsansvaret finns hos närmsta chef. Även alla sjuksköterskor har möjlighet att göra utbildningen, men för dem är den inte obligatorisk. Arbete pågår med hygienkörkort för alla i vårdnära arbetet, uppföljningsansvar hos linjechef. Antibiotikaresistens (3.2) Fortsatt arbete inom SU Strama för att stärka kunskap kring rätt antibiotika val. Minskad total användning av antibiotika inom sjukhuset mätt i DDD/100 vårdplatser var 67, målvärde för 2017 är 55. DDD är definierat av WHO och korrelerar inte med de dygnsdoser vi faktiskt ger. För betalaktamantibiotika har vi höjt antalet doser och den mängd antibiotika som ges under det senaste året i enlighet med nationella och internationella rekommendationer. I guidelines för antibiotic stewardship rekommenderar man istället day of therapy som mått. Det pågår ett regionalt arbete att försöka ta fram data för days of therapy istället vilket kommer vara mer rättvisande. Vår bedömning är att effekten av de nya rekommendationerna nu har slagit igenom. Man bör alltså utgå från årets värde DDD/100 vårddygn och ange minskning med 5 % från detta värde som mål för Ytterligare insatser krävs också för att komma närmare målet att använda förstahandspreparat vid samhällsförvärvad pneumoni där SU inte når målet och utfallet är oförändrat jämfört med föregående år. SjukhusStrama och Infektionskonsulter kommer genomföra riktat arbete mot akutmottagningar SU för att öka följsamheten till förstahandsval av antibiotika vid samhällsförvärvad pneumoni. För att nå målet 55 % behöver dock registrering i Infektionsverktyget bli mer stringent. Den webbaserade utbildningen vad gäller VRI syftar till detta. SU bör sätta mer realistiskt mål t.ex. 40 % för 2018, 45 % 2019, 55 % Kontaktläkarmöten har hållits för alla kontaktläkare, i vissa fall både kontaktläkare och verksamhetsutvecklare/kvalitetssjuksköterska. Arbetet med antibiotikaronder har fortsatt på Medicin Östra sjukhuset och Medicin Sahlgrenska sjukhuset, samt Geriatrik på Mölndals sjukhus och Sahlgrenska sjukhuset, totalt på 9 vårdavdelningar inom 4 verksamhetsområden. 27 (36)

28 Trycksår (3.3) En tvärprofessionell sjukhusövergripande arbetsgrupp för trycksår har etablerats hösten Gruppens medlemmar har hög formell och reell kompetens inom trycksårsförebyggande arbete. Under hösten har gruppen arbetat med att presentera ett förslag på en evidens och erfarenhetsbaserad rutin för gemensamt trycksårsförebyggande arbetssätt och denna kommer att bli färdig tidigt under Under år 2018 fortsätter sedan arbetet med att initiera gemensamma utbildningar och aktiviteter. Mål är att andel patienter med trycksår grad 2 4 i PPM ska minska från senaste mätningen om 6,1 % till målvärde < 5 %. Arbete görs under våren för att snarast under år 2018 kunna fortlöpande mäta trycksår, grad 1 4 uppkomna under vårdtiden, med avsikt att andel patienter med uppkomna trycksår ska nå målvärde < 3 %. Beräknas kunna starta april månad och då kombineras men utbildning och andra aktiviteter. Strålsäkerhet (3.4) SUs ledningssystem för strålsäkerhet leds av sjukhusets strålsäkerhetsstrateg där områdeschef för område 4 är processägare i ledningsgruppen. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, har inspekterat strålbehandlingen och röntgenverksamheten inom VGR. Resultatet pekar på ett antal mindre avvikelser som har liten påverkan på strålsäkerheten. Dock resulterade detta i ett antal föreläggande med orsaksanalyskrav. Orsaksanalyserna är genomförda och inskickade till SSM. Åtgärder kommer nu att tas fram. SSM anser att det finns en stabil grund för strålsäkerhetsarbetet och att strålsäkerhetsfrågorna är väl förankrade i organisationen. Antal anmälningar till Strålsäkerhetsmyndigheten från SU har ökat för året, mest på grund av bättre struktur och hantering av anmälningar. Verksamhet Medicinsk fysik och teknik, MFT, utgör verksamheternas stöd i strålsäkerhetsfrågor. Man har under året medverkat vid optimering av radiologiska undersökningar tillsammans med vuxenradiologin genom bland annat regelbundna optimeringsmöten och framtagning av instruktioner. Vidare har man tagit fram rutiner för förbättrad säkerhet där joniserande strålning används på sjukhuset. MR säkerhet och säker bedömning av implantat inför MR undersökning har strukturerats. MFT arbetar också tätt ihop med strålbehandlingen för strålsäker behandling av patienter och arbetsmiljö för personal. Överbeläggningar (3.5) Andelen överbeläggningar och utlokaliserade patienter följs månatligen och en sjukhusövergripande Vårdplatsgrupp arbetar kontinuerligt med att finna sätt att optimera antalet vårdplatser. 28 (36)

29 Andelen överbeläggningar visade inom somatiken under året en långsamt nedåtgående trend, framförallt under hösten. Utvecklingen var från januari till december 5,2 % 3,9 %. Det fanns flera skäl till den positiva utvecklingen bland annat ökat samarbete inom SU, workshifting, mera differentierade vårdnivåer inom SU och förbättrat samarbete med kommunerna. Inom psykiatrin låg andelen mera stabilt (1,8 % 1,6 %) med en uppåtgående trend under hösten, detta främst på grund av bemanningsproblem. Fallskador (3.6) Den sjukhusövergripande fallpreventionsgruppen följer mätningar sjukhusövergripande och verksamhetsnära som underlag för insatser och föreslår kontinuerligt åtgärder för att bidra till ökad följsamhet av rutin samt måluppfyllnad. En webbutbildning finns tillgänglig för alla medarbetare i patientnära arbete för att öka den generella och specifika kunskapen om fall och fallprevention, webbutbildningen finns nu regionalt.. Ett område, område 3, har som mål att alla ska ha genomgått fallutbildning via Lärplattformen. Andel patienter som fallriskvärderats månadsvis. Fallriskvärderingen ligger till grund för att göra en riskbedömning på de patienter som har risk att falla. Målvärdet för året är 50 %, vilket inte uppnåtts. Andelen patienter som fallriskvärderats har successivt ökat under år 2017 från initialt 31 % till 36 % och sjukhuset arbetar med åtgärder för att fortsätta denna positiva trend. Verksamheterna får tillgång till sina resultat både månadsrapporteringen samt de standardrapporterna som nu tagits fram till följd av en strukturerad journal. Standardrapporterna kan bidra till stöd för verksamhetens förbättringsarbete i fallpreventionsprocessens alla steg. Ett analysstöd är under utarbetande för att underlätta för verksamheterna i analysen av sitt resultat SU deltog även i år i Socialstyrelsens kampanj Balansera mera under vecka 40 och planeringen för deltagande år 2018 har redan startat. Undernäring (3.7) Screening ska göras på alla patienter som skrivs in på vårdavdelningar inom ett dygn. Om patienten riskerar undernäring eller redan är undernärd så antecknas detta i journalen. Vårdplan upprättas med åtgärder som sedan genomförs. Dietist kopplas in vid behov speciellt vid etablerad undernäring. Utbildning till personal ges. Kost vätske samt kaloriregistrering görs vid behov. Ätstödjande åtgärder görs och näringsdryck och andra former av nutritionsstöd ges. Kontakt kan även tas vid behov med tandläkare. Måltider och mellanmål serveras så väl fördelat under dygnet som möjligt. 29 (36)

30 På IVA används nutritionskalkylator för optimal näringstillförsel. Läkemedelsrelaterade skador (3.8) Under 2017 gjordes anmälningar i MedCotnrol Pro angående läkemedelsrelaterade skador, vilka har delats upp i följande kategorier; Administration 667, beställning 41, förvaring 75, iordningsställande 149, leverans 60, läkemedel i vårdens övergångar 213, ordination 1129, sortiment 45, övrigt 200. Administration och ordination stod för 62 % av rapporterade avvikelser. Antalet lex Maria var 26. Under 2016 var motsvarande siffror rapporterade avvikelser i MedCotnrol Pro varav 8 lex Maria fall. Ökningen av anmälningar i MedControl och även lex Maria kan bero på ett ökat medvetande hos sjukvårdspersonal att rapportera avvikelser. För att förbättra patientsäkerheten och minska vårdskador till följd av felaktig hantering av läkemedel har under året ett stort antal farmaceuter anställts på vårdavdelningar med uppgift att iordningsställa läkemedel, delta i läkemedelsgenomgångar med patient och ansvarig läkare, samt uppmärksamma eventuella interaktioner och andra biverkningar på läkemedel som ordineras på avdelningen. Målvärdet är att minska läkemedelsorsakade vårdskador, men ännu har ingen säker effekt setts. Dock är projektet med farmaceuter i vården helt nyligen igångsatt varför det krävs längre uppföljningstid innan säkra slutsatser kan dras. Gällande andel olämpliga läkemedel till äldre så har målet uppnåtts under året. En annan stor satsning på ökad patientsäkerhet i läkemedelshanteringen är införande av vård och läkemedelsberättelse(vol) sedan några år tillbaka. Det har gått trögt att införa detta på SU men under sista året har antalet VoL ökat i stort sätt inom samtliga kliniker så att mot slutet av 2017 hade runt 33 % av alla patienter fått VoL. Målvärdet bör vara runt 70 % och inte 100 % eftersom de patienter som byter avdelning inte ska få VoL. Patientsäkerhetsforskning (3.9) Patientsäkerhetsforskning är ett viktigt och prioriterat område för att kunna förbättra och vidareutveckla patientsäkerheten. Chefläkarna har därför regelbundet besökt både nationella patientsäkerhetskonferenser samt internationella patientsäkerhetskongresser för att få ökad kunskap och få nya ideér inom området. Under året lanserades programmet Din säkerhet på sjukhus, efter att ha testats i liten skala på ett par vårdavdelningar. Ett särskilt forskningsprojekt inleddes i samband med lanseringen för att göra en utvärdering med vetenskaplig metodik. Vidare deltar en av chefläkarna i arbetet i HTA(Health Technology Assessment) som utvärderar medicinska metoder och behandlingar. Detta arbete kan också när så är lämpligt resultera i vetenskapliga artiklar. I det sista arbetet jämfördes olika triagemetoder på olika akutintag för att värdera vilken metod som var mest effektiv och patientsäker. Arbetet gjordes som en metaanalys av 160 vetenskapliga artiklar. Slutsatsen blev att triage var bättre än ingen triage samt att ha en läkare i triagen ledde till ökad effektivitet och patientsäkerhet. Vidare planeras en studie vid flera akutintag inom VGR där vi skall undersöka om väntetid i triagen påverkar 30 dagars prognosen på måttligt sjuka patienter. Ett antal sjuksköterskearbeten som blev färdiga i december Titel: Uppföljning av Café Entré. Möten med patienter. Titel: Workshifting Hur kan man känna sig trygg som sjuksköterska när arbetsuppgifterna görs av andra yrkeskategorier och sjuksköterskan är ansvarig för omvårdnanden. Forskning med koppling till patientsäkerhet görs på olika diagnostiska metoder och behandlingsmetoder vid hudcancer. 30 (36)

31 Ett forskningsprojekt för att minska skador relaterade till långa väntetider på njurstensbehandling pågår. En doktorand har anställt inom psykiatri affektiva för forskning på vårdens processer vid förhöjd suicidal aktivitet. Inom rättspsykiatrin pågår neurobiologiska studier av aggressivt antisocialt beteende hos rättspsykiatriska patientgrupperna, NEUROFOR. Ett forskningsprojekt för säker antibiotikaanvändning pågår inom neonatalverksamheten. På avdelningen för akutgeriatrik pågår en omfattande studie där jämlik vård enligt strukturerat teamarbete ska utvärderas vetenskapligt. (Comprehensive Geriatric Assessment, CGA) Patientsäkerhetsutbildning (3.10) Patientsäkerhetsutbildning ingår i introduktionen för alla nya medarbetare. Det görs också riktade utbildningsinsatser bland annat till studeranden, AT och ST läkare och chefer på alla nivåer. Utbildningarna genomförs av chefläkarna, juristerna och företrädare för KSA och bedrivs som föreläsningar, i Lärplattformen, vid workshops, på ledningsmöten och vid chefläkarnas dialogmöten med verksamhetscheferna. Under året har särskilt fokus lagts på avvikelsehantering, den nya klagomålshanteringen inkl. nya regler för lex Maria anmälan och den nya författningen avseende läkemedelshantering. Andra övergripande aktiviteter för att stärka patientsäkerheten Arbeta förebyggande enligt SKL:s åtgärdspaket Alla verksamheter uppmanas att följa de program som finns framtagna av SKL, vilka redovisas i aktivitetsplanen och finns att tillgå via hemsidan Öka patientdelaktigheten bland annat genom Din säkerhet på sjukhus, se tidigare punkter. Redovisa resultatmått fortlöpande och överskådligt på hemsidan. Ett intensivt arbete har lagts ner för att få in patientsäkerhetsparametrar i BI portalen. En första version finns nu att tillgå. Ytterligare utvecklingsarbete behövs. Beslut att skapa en utdata enhet inom SU har fattats. I förberedelsearbetet har kvalitet och patientsäkerhet varit representerat. Fortsatt arbete med aktiv avvikelsehantering för chefer. Tre workshops för chefer med tema systemförståelse gavs under våren. Två workshops med tema klagomålshantering gavs under hösten. Betydelsen av att skapa en god patientsäkerhetskultur, där chefer och medarbetare är delaktiga, betonas. Utvärderingarna var mycket positiva, men det fanns utrymme för fler chefer att delta. Uppföljning av processmått i Kvalitetsbarometern Kvalitetsbarometern, SUs övergripande verktyg för egenkontroll, har inför 2017 reviderats och kommer fortlöpande att revideras vartannat år. Uppföljning görs per område och verksamhet i dialogmöten och vid patientsäkerhetsronder. Med Kvalitetsbarometern kan verksamheterna på ett enkelt sätt få en överblick över hela sjukhusets kvalitet och patientsäkerhetsarbete. Det är lätt att se var styrkor och brister finns och var man ska sätta in extra resurser. 31 (36)

32 Patientsäkerhetsrisker vid väntan på vård Väntan på vård är ett moment som kan innebära risker. En medicinsk prioritering görs alltid av inkommande remisser och även inför behandling, så att de med medicinskt trängande behov omhändertas först. Detta innebär att de stora grupperna väntande är av låg medicinsk prioriteringsgrad och inte egentligen har risk för vårdskada. Efter en stor satsning på väntetid till första besök har situationen förbättrats betydligt, med en ökning av antalet förstabesök med 8 % (totalt år 2017). Dock kan en patients tillstånd förändras under väntetiden, vilket är svårt att få information om. Vid remiss från extern vårdgivare har denne det medicinska ansvaret, patienten ska alltså vända sig till den remitterande, t.ex. vårdcentral, som får påskynda omhändertagande via komplettering av remiss, där det då görs en ny prioritering. Utdrag ur SUs årsrapport 2017: Antal väntande patienter som väntat mer än 90 dagar till Första besök till läkare Operation/behandling Interna köer till behandling t.ex. operation är ett kvarstående problem. Av de patienter som väntat mer än 90 dagar på operation/behandling väntade 50 % på operation inom ortopedi, allmänkirurgi och handkirurgi. Tillgänglighet till operationssalar och intensivvård är de främsta flaskhalsarna. Stora insatser har vidtagits för att öka operationskapaciteten, öppettiderna och samverkan med vårdgivare med tillgänglig kapacitet. Ökningen av antalet väntande till operation och behandling är framför allt 32 (36)