Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan
|
|
- Siv Arvidsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan Avseende år 2017 Datum och ansvarig för innehållet Monica Radeberg chefläkare Föredras för primärvårdsstyrelsen och styrelsen för beställd primärvård 2018.
2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Struktur för uppföljning/utvärdering... 6 Uppföljning genom egenkontroll... 6 Samverkan för att förebygga vårdskador... 7 Regional samordning och erfarenhetsutbyte... 7 Samverkan med patienter och närstående... 8 Avvikelsehantering... 8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 8 Klagomål och synpunkter... 8 Systematisk journalgranskning... 9 Riskanalys... 9 Utredning av händelser... 9 Metoder och metodstöd Lex Maria-anmälningar Sammanställning och analys Informationssäkerhet Särskilda områden Patientsäkerhetskultur (1.1) Vårdrelaterade infektioner och smittspridning i vården (3.1) Antibiotikaresistens (3.2) Trycksår (3.3) Strålsäkerhet (3.4) Överbeläggningar (3.5) Ej aktuellt i Närhälsan Fallskador (3.6) Undernäring (3.7) Läkemedelsrelaterade skador (3.8) Patientsäkerhetsutbildning (3.10) Övergripande mål och strategier för
3 Sammanfattning Patientsäkerhetsarbetet i Närhälsan har under 2017 haft förvaltningens patientsäkerhetsplan som utgångspunkt. Planen uppdaterades senast i början av 2016 efter föregående patientsäkerhetskulturmätning hösten Resultatet av den senaste mätningen 2017 föreligger nu och kommer att ligga till grund för revidering av planen. Närhälsans förbättringsområden har varit benägenhet att rapportera avvikelser, högsta ledningens stöd, överföring av patienter och information samt arbetsbelastning och bemanning. Sistnämnda dimension identifierades även i den föregående medarbetarenkäten och hanterades inom ramen för därtill kopplade handlingsplaner. Strategier kopplande till patientsäkerhetsplanen har varit återföring av resultat från Medcontrol på områdesnivå och lokalt, fortbildning i Medcontrol riktad till chefer och medicinska rådgivare samt fortlöpande handledning i systemet. Chefläkaravdelningen ger stöd i utredningar, händelseanalyser och framskrivande av handlingsplaner vid klagomål, tillbud och negativa händelser. Högsta ledningens stöd har markerats i styrande dokument som riktlinjer och metoden att kommunicera sådana i samband med att de fastställs har utvecklats. Vi har fortsatt att utveckla vår interna kommunikation om Lex Maria- ärenden, händelseanalyser, handlingsplaner och riktlinjer med målet att uppnå större riskmedvetande och ett ökat lärande. En dialog pågår över hur vi i högra grad kan bli proaktiva i stället för reaktiva genom ett bredare engagemang och ett ökat lärande. Vi deltar i den årliga punktprevalensmätningen av basala hygienrutiner och arbetar kontinuerligt och framgångsrikt med STRAMA. I vår patientsäkerhetsplan har vi fokus på remisshanteringsrutiner, ärenden med IVO- kritik, dokumentation, förväxling vid vaccinationer. När det gäller informationssäkerhet så har vi påbörjat införandet av SALA, ett It-stöd för systematisk loggranskning. Vi har en modell för handläggning av misstänkta dataintrång. Antalet avvikelseregistreringar har under 2017 ökat med 603 st och antalet registrerade avvikelser per årsarbetare har ökat från 0,76 till 0,83.
4 Övergripande mål och strategier Utgångspunkt för Närhälsans patientsäkerhetsarbete 2017 har varit vår patientsäkerhetsplan samt utredning och uppföljning av ärenden som inkommit via Medcontrol, IVO och patientnämnder. Följande områden identifierades i patientsäkerhetskulturmätningen 2015 och ingår i vår plan: Benägenhet att rapportera händelser Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbetet Överlämningar och överföringar av patienter och information Arbetsbelastning och bemanning Överlämning och överföring av patienter och information Vi har i vår patientsäkerhetsplan valt att ha Närhälsans remisshanteringsrutin som vårt huvudsakliga fokusområde (se nedan under rubriken Fokusområden). Vi har arbetat vidare med att förbättra vår medverkan i samordnad vårdplanering, bl.a. genom distansmöten. Förvaltningen har under 2017 förberett införandet av den nya den nya lagen om samverkan vid utskrivning 2017:612 genom att anställa ett fyrtiotal sjuksköterskor med särskilt uppdrag att delta i vårdplanering. Dokumentation ser vi som en väsentlig aspekt på överföring av information. Vi har arbetat framgångsrikt med att minska utskriftstider och nått målet att diktat ska vara utskrivna inom tre dagar. Vi har haft dokumentationsseminarier riktade till alla medarbetare som dokumenterar med inriktningen rätt och lagom. Högsta ledningens stöd Under 2017 har en struktur för kopplingen mellan linjeansvaret och det medicinska ansvaret på alla nivåer fastställts i en riktlinje benämnd det strategiska ledarskapet. Här beskrivs det medicinska rådgivaruppdraget kopplat till de olika chefsnivåerna, hur den medicinska rådgivarlinjen ska fungera sammanhållet och systematiskt från enhet till förvaltningsledning. Här beskrivs också uppdrag för chefläkare och Närhälsans medicinska råd. Även samband och kommunikationsvägar klarläggs. Samordnande chefläkare har en stående punkt på dagordningen i förvaltningsledningen. Nya riktlinjer presenteras i förvaltningsledningen och fastställs formellt av primärvårdsdirektören. De nya riktlinjerna presenteras nu även i det bildspel som går ut i linjen efter varje förvaltningsledningsmöte och som ska nå alla medarbetare via APT. Närhälsans medicinska råd bestående av chefläkare och primärvårdschefernas medicinska rådgivare är en del av högsta ledningens stöd. Rådet har under året granskat och godkänt en rad nya riktlinjer och fört diskussioner i patientsäkerhetsfrågor, bl.a. med utgångspunkt från Lex Maria- ärenden. Nyhetsbladet Chefläkarnytt ges ut efter varje möte med kortfattad medicinsk information. Nyhetsbladet SIC om läkemedel kommer varje månad från vårt läkemedelsråd. Patientsäkerhet är en stående punkt i introduktionsprogrammet för våra nya chefer. Benägenhet att rapportera händelser Registreringen av ärenden har ökat 2017 med 603 st under 2017 vilket motsvarar 0,83 per årsarbetare. Vi har fortlöpande utbildningar i systemet Medcontrol för fr.a. chefer och medicinska rådgivare och ger också individuellt stöd till chefer och medarbetare vid behov. Avvikelse- och klagomålshantering i patientsäkerhetsarbetet Chefläkaravdelningen bistår verksamheterna vid utredning av tillbud, negativa händelser och klagomål. Chefläkare och utvecklingsledare arbetar parvis i sina respektive geografiska områden och samverkar med ledningen lokalt. Vi har ett tätt och intensivt förvaltningsövergripande samarbete
5 inom chefläkaravdelningen och har därmed möjligheten att överblicka vår verksamhet i hela Västra Götalandsregionen. Det ger oss möjligheten att se mönster även i sällan förekommande negativa händelser. Ett aktuellt exempel är vikten av snabb handläggning i samband med misstänkt insjuknande i barndiabetes där vi har gjort extra insatser för att sprida kunskap genom bl.a. ett extra nyhetsblad med fallbeskrivningar. Avvikelser och klagomål är fortlöpande föremål för gemensam diskussion och bedömning och är en viktig del i vårt patientsäkerhetsarbete. Övergripande mål Övergripande mål utifrån regionens budget har varit att öka antalet läkemedelsgenomgångar för listade patienter 75 år och äldre samt att öka andelen hembesök till listade personer 75 år och äldre. Vi har en kontinuerlig uppföljning och rapportering i förvaltningsledningen av bådadera och går åt rätt håll. Vi utvecklat vår verksamhet med mobila hemsjukvårdsteam i stora delar av vår vårdvalsverksamhet. Fokusområden i Närhälsans patientsäkerhetsplan Vi har under 2017 haft följande fokusområden: Remisshanteringsrutiner Uppföljning v ärenden från IVO med kritik Dokumentation Vaccinationer Under 2017 har vi arbetat på följande sätt med dessa: Remisshanteringsrutiner: Glapp i remisshanteringen är ett sedan tidigare identifierat stort riskområde. Vi har i primärvård ett omfattande flöde av utgående och inkommande remisser och goda rutiner på varje enhet är en förutsättning för god patientsäkerhet. I anslutning till att vi under 2016 införde journalsystemet Asynja- Visph på alla våra enheter blev det aktuellt med en uppdatering med Närhälsans riktlinje för remisshantering då Asynja-Visph ger möjligheter att förbättra rutinerna genom bl.a. stöd i bevakningshänseende. Den uppdaterade riktlinjen har under 2017 varit föremål för implementeringsinsatser där chefläkare och utvecklingsledare har haft aktiv roll. Uppföljning av ärenden där IVO riktat kritik: En systematisk uppföljning av ärenden där IVO- framfört kritik har initierats. Varje chefläkare ansvarar inom sitt geografiska område för att följa upp åtgärdsplaner. Dokumentation: Förbättringspotential när det gäller kvalitet i dokumentation har identifierats. Vi ser såväl alltför kortfattad som onödigt omfattande dokumentation. I samband med införandet av journal via nätet i november 2016 såg vi också ett stort värde i att våra verksamheter dokumenterar rätt och lagom. Dokumentationsseminarier riktade till alla medarbetare som för journal har genomförts Vaccinationer: Vi har sett att förväxlingar av olika slag i samband med vaccination är en återkommande avvikelse. Vi följer regionens modell för kvalitetsgranskning av läkemedelsförråd och deltar i arbetet med regionens läkemedelshanteringsrutiner. Våra apotekare och utvecklingsledare ger stöd åt verksamhetschefer och läkemedelsansvariga sjuksköterskor när det gäller lokala rutiner.
6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhetsarbetet bedrivs i första hand ute i varje verksamhet av engagerade medarbetare och chefer. Merparten av de avvikelser som uppmärksammas i den egna verksamheten kan hanteras lokalt. Återföring efter utredning sker på APT. I de fall där identifierade avvikelser föranleder Lex Maria- bedömning skickas de till respektive chefläkare. Klagomål direkt till enheten handläggs av verksamhetschefen och ska rapporteras i Medcontrol liksom klagomål via IVO, vilka rutinmässigt har gått till chefläkare för Lex Maria- bedömning. Alla ärenden från och till IVO har handlagts i samråd med Chefläkaravdelningen. Då Lex Mariaanmälan har varit aktuell och även vid andra klagomål av allvarligare natur har händelseanalys genomförts under ledning av utvecklingsledare och chefläkare. Risker och åtgärdsplaner tas tillvara för ett lärande i hela organisationen. Chefläkaravdelningen har ansvar för ärendehandläggningen gentemot IVO och andra medicinska frågor som kommer till förvaltningen. Att ta fram förvaltningsgemensamma riktlinjer utifrån identifierade behov ligger på chefläkarna tillsammans med det Medicinska rådet. Avdelningen representerar förvaltningen i en rad regionala sammanhang som har bäring på patientsäkerhet, exempelvis program- och prioriteringsråd, sektorsråd, läkemedelskommitté, funktionsgrupp chefläkare och regionala Strama. Struktur för uppföljning/utvärdering Uppföljning sker via chefläkaravdelningen. Fördjupad analys av statistik från Medcontrol återförs till alla områdesledningar inom vårdval och beställd vård vid besök, vilket ger utrymme för en dialog med lokal förankring. Punktprevalensmätningen av basala hygienrutiner genomfördes för tredje gången i maj Vi hade ett högt deltagande från både vårdval och beställd vård. Analys av resultaten visar att vi har förbättringsområden. Vi testar nu en modell för egenkontroll av vårdhygien på våra enheter. Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt VGR:s enkätmodell har följts upp av våra apotekare. Uppföljning genom egenkontroll Uppföljning sker via chefläkaravdelningen. Fördjupad analys av statistik från Medcontrol återförs till alla områdesledningar inom vårdval och beställd vård vid besök, vilket ger utrymme för en dialog med lokal förankring. Punktprevalensmätningen av basala hygienrutiner genomfördes för tredje gången i maj Vi hade ett högt deltagande från både vårdval och beställd vård. Analys av resultaten visar att vi har förbättringsområden. Vi testar nu en modell för egenkontroll av vårdhygien på våra enheter. Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt VGR:s enkätmodell har följts upp av våra apotekare.
7 I Närhälsans plan för internkontroll har vi inkluderat riskområden kopplade till patientsäkerhet. Dessa följs upp och revideras årligen. Vissa av kvalitetsområdena som exempelvis på läkemedelsområdet följs via inrapporteringen enligt vårdvalens krav och kvalitetsböcker. Samverkan för att förebygga vårdskador Bl.a. används följande källor för uppföljning: Patientsäkerhetskulturmätningen Fritextsvaren i kulturmätningen Avvikelserapporter Öppna jämförelser underlag för patientsäkerhetsplanen underlag i strategiarbetet underlag för patientsäkerhetsarbetet för att utveckla vårt ledningssystem med exempelvis nya riktlinjer och för att identifiera kompetensutvecklingsbehov identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet Munin Näranalys identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet och regionfullmäktiges prioriterade mål identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet Concise/Insikt läkemedelsuppföljning MedRave Primärvårdsregistret Nationella diabetesregistret Luftvägsregistret identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet Patientnämnder identifiera förbättringsområden fr.a. i bemötandefrågor. Regional samordning och erfarenhetsutbyte Närhälsan har deltagit i regionens gemensamma patientsäkerhetsarbete.
8 Samverkan med patienter och närstående Patienter och i förekommande fall närstående inbjuds alltid att medverka vid händelseanalyser. På många av Närhälsans vårdcentraler, rehab. enheter och andra mottagningar har man kundråd och fokusgrupper för att ta tillvara synpunkter. Vår egen kundenkät och den nationella patientenkäten ger också underlag för förbättringsarbete. Avvikelsehantering Avvikelser utreds i första hand inom den egna verksamheten. I de fall allvarliga risker eller negativa händelser identifierats kontaktar verksamhetschefen chefläkaren för Lex Maria- bedömning. Om en händelseanalys är aktuell utförs denna av utredningsteamet tillsammans med verksamhetschef och berörda medarbetare. Patient/närstående involveras om möjligt alltid i utredningarna. Handlingsplaner tas fram av verksamheten med stöd av utredningsteamet och verksamhetschefen ansvarar för att genomföra planerade åtgärder. Utredningsteamet sprider kunskap om identifierade risker till hela organisationen via Medicinska rådet. Vi arbetar för att öka avvikelserapporteringen genom utbildningsinsatser riktade till i första hand chefer och medicinska rådgivare. Vi har under 2017 fortsatt att fördjupa våra analyser av statistik från Medcontrol och återför nu denna på områdesnivå. I den dialog som uppstår med våra chefer kan vi se ett ökat intresse för och engagemang i patientsäkerhetsfrågor. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet I Närhälsan säkerställs att personalen känner till rapporteringsskyldigheten i samband med introduktionen vid anställning. Varje chef håller sedan sina medarbetare uppdaterade på skyldigheten att registrera avvikelser. Ett viktigt moment är återkoppling av avvikelser på APT för att motivera till fortsatt registrering. Sammanställning av statistik från Medcontrol sker årligen på förvaltningsnivå. I samband med årsredovisningen görs fördjupning med återföring till ledningsgrupperna i Närhälsans alla primärvårdsområden. Dessa avrapporteringar brukar vara uppskattade tillfällen till dialog om patientsäkerhet. Utifrån sammanställning och analys av avvikelser identifieras områden som bör prioriteras i patientsäkerhetsplanen eller på annat sätt kommuniceras. Antalet avvikelseregistreringar har under 2017 ökat med 603 st och antalet registrerade avvikelser per årsarbetare har ökat från 0,76 till 0,83. Klagomål och synpunkter Vi har ett haft ett strukturerat sätt att ta emot och utreda klagomål som har kommit via IVO. Chefläkaravdelningen har varit mottagare av dessa ärenden från diariet och har kommunicerat med respektive verksamhetschef och övriga berörda samt överenskommit hur de ska utredas och besvaras. Alla klagomål från IVO har Lex Maria- bedömts. Övriga klagomål har handlagts av respektive chef, vid behov i samråd med chefläkaravdelningen. Efter årsskiftet då IVO:s roll förändras när det gäller klagomål kommer chefläkaravdelningen att vara ett fortsatt stöd till verksamhetscheferna vid behov.
9 Resultat Mottagna klagomål från IVO: av dessa anmälda enl Lex Maria: 2015: : : statistik saknas pga omläggning av diariet 2016: : : 15 Mottagna ärenden från patientnämnd: 2015: : : 919 Systematisk journalgranskning Närhälsan arbetar för närvarande inte med markörbaserad journalgranskning. Riskanalys Behov av riskanalyser identifieras i första hand inom Närhälsans säkerhetsorganisation. Styrgrupp utgör en del av förvaltningsledningen. Beredningsgrupp består av medarbetare från funktionerna IT, HR, ekonomi, kommunikation, chefläkare, utveckling och kansli. Vi anser att vi därmed får en bred täckning av förvaltningen och har möjlighet att fånga upp signaler och synpunkter från hela organisationen. Metoden anpassas efter den aktuella frågeställningen. Vi har inom vår organisation personer med kunskap i olika riskanalysmetoder. I riskanalyserna ingår alltid att upprätta en åtgärdsplan med planerad uppföljning. Riskanalys är utgångspunkten för Närhälsans internkontrollplan vilken innefattar även patientsäkerhetsdelar. Under 2017 har en riskanalys med tema patientsäkerhet genomförts med anledning av sviktande läkarbemanning på en vårdcentral. Utredning av händelser Vårdskada/risk för vårdskada utreds av något av våra team bestående av chefläkare och utvecklingsledare i samverkan med patient/anhörig och berörd verksamhet. Vi använder den metod för händelseanalys, som har utarbetats av Socialstyrelsen, SKL och Östergötlands läns landsting. Inom ramen risk- och händelseanalyser skrivs åtgärdsplaner. Systematisk uppföljning av dessa är på förvaltningsövergripande nivå ett utvecklingsområde för det kommande året. Antal händelseanalyser: 2015: : : 91
10 Metoder och metodstöd Vi har inte infört det webbaserade IT-verktyget Nitha eftersom det i hög grad upplevs som sjukhusorienterat och inte passar vår verksamhet. Under 2015 kartlade vi och beskrev områden i Nitha, som behöver anpassas till primärvårdsstrukturen med avsikten att kunna medverka till systemets utveckling. Vi arbetar med Nitha i de fall vi gör gemensamma utredningar med något av sjukhusen. Vi har inte heller arbetat med FRAM. Patienter/ närstående erbjuds alltid att medverka i våra utredningar. Lex Maria-anmälningar Avvikelser där ansvarig chef i samråd med medicinsk rådgivare bedömer att ärendet är eller kan motivera Lex Maria- anmälan skickar det i Medcontrol till områdets chefläkare för bedömning. Händelseanalys utförs vid klar eller möjlig Lex Maria av chefläkare och utvecklingsledare tillsammans med chef och berörda medarbetare. Patient/närstående medverkar eller intervjuas om möjligt alltid. En åtgärdsplan och tidplan för denna upprättas. Chefläkaren anmäler enligt Lex Maria och ska också följa upp åtgärdsplanen i de fall Närhälsan får kritik. Resultat Lex Maria 2015: : : 60 Sammanställning och analys I samband med årsredovisningen sammanställs årets statistik i Medcontrol av Chefläkaravdelningen. Fördjupad analys genomförs och återkoppling till förvaltningsledning sker. Fördjupad analys och återföring till alla primärvårdsområden sker härefter. Inom chefläkaravdelningen arbetar vi med resultaten som underlag vidare med patientsäkerhetsfrågorna. Informationssäkerhet Närhälsan arbetar systematiskt med IT- säkerhet i en gruppering med representation från ISIT, chefläkare, säkerhetschef, jurist. Vi har i samband med införandet av Asynja VISPH säker autentisering via SITHS-kort på alla datorer. Under året har vi börjar införa det till Asynja-VISPH kopplade loggranskningssystemet SALA, vilket bedöms höja nivån på samt på sikt underlätta loggranskningsrutinerna.
11 Särskilda områden Patientsäkerhetskultur (1.1) Patientsäkerhetskulturmätningen 2017 är för närvarande föremål för fördjupad analys i förvaltningen. Resultatet kommer beaktas när patientsäkerhetsplanen uppdateras Under 2017 har vi arbetat med vår patientsäkerhetsplan som bygger på föregående kulturmätning. Vårdrelaterade infektioner och smittspridning i vården (3.1) Närhälsan deltar i den årliga nationella punktprevalensmätningen av basala hygienrutiner och arbetar med resultaten. Antibiotikaresistens (3.2) Närhälsan arbetar i samverkan med Regionala Strama och utifrån Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård för minskad antibiotikaanvändning. Vi har Strama- ansvariga läkare på alla vårdcentraler och arbetar med Stramas riktlinjer och modeller för dialog och självreflektion runt förskrivning. Trycksår (3.3) Ej aktuellt i Närhälsan Strålsäkerhet (3.4) Ej aktuellt i Närhälsan Överbeläggningar (3.5) Ej aktuellt i Närhälsan Fallskador (3.6) Historiskt finns endast enstaka avvikelser om fallskador i eller runt våra lokaler. Vi arbetar riskförebyggande i lokalers utformning. Undernäring (3.7) Närhälsan har liksom övriga vårdcentraler i VGR under andra halvåret fått tillgång till dietister med prioriterat uppdrag att motverka undernäring. Läkemedelsrelaterade skador (3.8) Följs upp genom avvikelsehanteringssystemet. Patientsäkerhetsutbildning (3.10) Chefläkare deltar i regionala och nationella nätverk. Flera har under året gått utbildning för chefläkare arrangerad av Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, Läkarförbundet och Svenska läkarsällskapet. Övergripande mål och strategier för 2018 Under 2018 kommer vi att uppdatera vår handlingsplan för patientsäkerhet utifrån den mätning av patientsäkerhetskultur som genomfördes hösten I vår plan hade vi valt fyra fokusområden från föregående kulturmätningar och också fångat upp resultaten av vår fördjupade analys av Medcontrol- statistik. Dessa fokusområden var remisshanteringsrutiner, uppföljning av beslut, ökad kvalitet i dokumentation samt vaccinationer.
12 Den nya patientsäkerhetsplanen kommer att vara styrande för hur vi arbetar under de kommande åren. Vi har också inlett ett arbete med att identifiera metoder för att bli mer proaktiva i förvaltningens patientsäkerhetsarbete. Bl.a. studerar vi hur man i har arbetat med patientsäkerhet i primärvårdsmiljö i andra delar av världen. Målet är att använda delar av detta i kommande patientsäkerhetsplan och att försöka påverka vårt kommande vårdinformationssystem i en riktning som ger ökat stöd i patientsäkerhetshänseenden. Vi kommer också att arbeta vidare med bl.a. följande områden: Årlig punktprevalensmätning av basala hygienrutiner klädkod. Återföring av MCP statistik nedbruten på områdesnivå. Läkemedelsgenomgångar Hembesök Minskad förskrivning av antibiotika utifrån Strama. Minskad förskrivning av lugnande medel/sömnläkemedel utifrån regional handlingsplan. Minskad förskrivning av olämpliga läkemedel till äldre. Implementering av nya regionala medicinska riktlinjer och i samband med detta riskbedömer införandet från ett arbetsmiljöperspektiv vilket också har bäring på patientsäkerhet.
Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan
Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan Avseende år 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-02-10 Karin Rignér Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar
Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan
Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan Avseende år 2015 Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-14 Karin Rignér 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse. Närhälsan vårdval. Närhälsan vårdval
Patientsäkerhetsberättelse Närhälsan vårdval Närhälsan vårdval Patientsäkerhetsberättelse 2018 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Struktur... 4 2.1 Övergripande mål och strategier...4 2.2 Organisation
Patientsäkerhetsberättelse. Närhälsan. Avseende år 2014. 2015-02-15 Karin Rignér. Datum och ansvarig för innehållet
Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan Avseende år 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-15 Karin Rignér Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2015 2016-02-11 Ulla Werlenius Medicinskt ledningsansvarig läkare Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 3
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family
Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2013 2014-02-13 Ulla Werlenius Medicinskt ledningsansvarig läkare Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 3
Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG
Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM 2018-02-01 ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för Familjeläkarna i Olofström Datum och ansvarig för innehållet 20160226 Maria Theandersson, Verksamhetschef Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2017 Datum 2018-01-30, Anne Lazukic, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3-4 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd
Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning
Bild 1 Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning i patientsäkerhet
Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 22158 su/med 2017-04-07 6 Innehållsansvarig: Kerstin Wållgren, Verksamhetsutvecklar, Verksamhet AnOpIva barn (kerwa6) Godkänd av: Ola Hafström,, Verksamhet
Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg
Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin
Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne
Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne År 2015 2016-02-28, Jens Enoksson, regional chefläkare 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2013 140219 Helena Sjöberg verksamhetschef Annica Ringmyr skolsköterska med medicinskt ledningsansvar Anna Lennhammar skolsköterska 2(5) 1 Verksamhetens
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Ann- Christin Nordström och Inger Berglund, verksamhetschefer
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Våra medlemmar Alla 290 kommuner. 21 landsting/regioner
Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Sammanträde med Styrelsen för beställd primärvård den 20 maj 2016
1 (2) Föredragningslista Sammanträde med Styrelsen för beställd primärvård den 20 maj 2016 Plats: Mötesplats Kungshöjd, Kaserntorget 11A, Göteborg Tid: Kl. 10.00-15.30 Inledande formalia Mötets öppnande
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna
Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012
Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter
Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende
Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Odontologiska fakulteten, Malmö universitet
2019-02-22 Dnr.ODTVN 2019/7 1 (av 7) Malmö universitet, Odontologiska fakulteten, Tandvårdsnämnden Bengt Götrick ordf. Patientsäkerhetsberättelse för Odontologiska fakulteten, Malmö universitet År 2018
Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s
Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är
Patientsäkerhetsberättelse 2013 Elevhälsans medicinska insatser [EMI] 1
2014-02-06 Handläggare Tina Leach prov/ EMI 14US/0069 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Elevhälsans medicinska insatser [EMI] 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 De åtgärder som vidtagits för att
Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården
Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården Avseende år 2015 Datum och ansvarig för innehållet: 2016-02-10 Lars Jorstedt FTV 42-2016 Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården år 2015-1 - Innehållsförteckning
Att vara avvikelsesamordnare i ett Systematiskt patientsäkerhetsarbete
Att vara avvikelsesamordnare i ett Systematiskt patientsäkerhetsarbete Du är viktig! 2018-03-20 Chefsjuksköterskor centrala Patientsäkerhet - vårdskada Lagar och föreskrifter nyheter Avvikelsesamordnaren
Patiensäkerhetsberättelse KIRURGI-, KVINNO- OCH BARNCENTRUM ANNIKA HULL LAINE
Patiensäkerhetsberättelse KIRURGI-, KVINNO- OCH BARNCENTRUM 2017-01-26 ANNIKA HULL LAINE Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Patientsäkerhetsberättelse
Habilitering och hjälpmedel Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 180116 Patientsäkerhetssamordnare Ingela Bröndel Chefläkare Lars-Olof Tobiasson 1 2 (10) Innehållsförteckning Sammanfattning
Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Patientsäkerhetsberättelse 2012 Capio Närsjukvård AB
Patientsäkerhetsberättelse 2012 Capio Närsjukvård AB Övergripande mål och strategier Capio Närsjukvård AB bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet inom primärvård och öppen specialistvård i 6 regioner/landsting
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Fagersta 2014-02-28 Lennart Nyman Verksamhetschef Mitt Hjärta i Bergslagen AB Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Systematiskt patientsäkerhetsarbete inklusive klagomålshantering, anpassning för Kompetenscentrum Rehabilitering
Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (7) Systematiskt patientsäkerhetsarbete inklusive klagomålshantering, anpassning för Kompetenscentrum Rehabilitering Berörda enheter Avdelning 41, Garnis Rehabcenter,
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Älvsjö servicehus År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-22 Ann Norén, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen Mallen är framtagen
Patientsäkerhet. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012
Patientsäkerhet Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012 Thomas Brezicka, Regionläkare Patientsäkerhetsenheten/Västra Götalandsregionen 1 Hälso- och sjukvård Medicinska
Patientsäkerhetsberättelse Hälsan och Stressmedicin.
Patientsäkerhetsberättelse Hälsan och Stressmedicin. Avseende år 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-02-09 Ulla Werlenius Medicinskt ledningsansvarig läkare Innehållsförteckning Sammanfattning
Händelseanalys Systematisk identifiering av orsaker till en negativ händelse eller ett tillbud.
Handlingsplan för patientsäkerhet vid Landstinget i Uppsala län 2016 2018 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Uppföljning av handlingsplanen... 3 2 Centrala definitioner... 3 3 Organisatoriskt
Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2017 2018-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Patientsäkerhetskultur - Handlingsplan
Att mäta patientsäkerhetskulturen ger kunskap om medarbetarnas uppfattning om faktorer av betydelse för patientsäkerheten. Forskning inom så kallade HRO-organisationer (High Reliability Organizations)visar
Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2018
Patientsäkerhetsberättelse för 2018 Stockholm, 2019-02-25 Ingemar Gustafsson Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Program Patientsäkerhet
PROGRAM 1 (5) INLEDNING Landstinget Västmanland arbetar målmedvetet för att öka patientsäkerheten och successivt utveckla en säkerhetskultur, som kännetecknas av hög riskmedvetenhet och ett aktivt riskreducerande
Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården
FTV 2018-00069 Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården Avseende år 2017 Datum och ansvarig för innehållet 2018-01-23 Lars Jorstedt Verksamhetsutvecklare Fastställd av styrelsen för Folktandvården
Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF
Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.
Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Patientsäkerhet. inom Stockholms läns landsting 2013
Patientsäkerhet inom Stockholms läns landsting 2013 Sammanfattning av landstingets patientsäkerhetsarbete Patientsäkerhet är en högt prioriterad fråga inom Stockholms läns landsting. Därför har man fattat
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE STORFORS 2014 2014-01-30 Hans-Bertil Hermansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-31 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp.
Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp. År 2014 2014-02-24 Marie Johnsson Verksamhetschef Inledning De viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten är ett fortsatt arbete för att öka
SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 2016-02-12 Annika Hull Laine, centrumchef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.
Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3
Anvisning för systematiskt patientsäkerhetsarbete
Styrande regeldokument Anvisning Sida 1 (16) Anvisning för systematiskt patientsäkerhetsarbete Systematiskt patientsäkerhetsarbete Identifiera risker, tillbud och negativa händelser Uppföljning av vidtagna
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och
Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017
Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Socialstyrelsens rapporter inom patientsäkerhetsområdet I Socialstyrelsen rapporter om patientsäkerhet beskriver vi utvecklingen av patientsäkerheten
Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011
Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 2012-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande
Nationellt patientsäkerhetsarbete
Nationellt patientsäkerhetsarbete Nationell satsning 2007/2008 Tre åtgärdspaket inom området VRI Nationell PPM-VRI 2008 Infektionsverktyget 2011 Nationell PPM-BHK 2011 Överenskommelse mellan staten och
SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Datum
Patientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för 2017 Stockholm 2018-02-14 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE
Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Patientsäkerhetsberättelse för Habilitering & Hälsa
Patientsäkerhetsberättelse för Habilitering & Hälsa Avseende år 2013 Datum och ansvarig för innehållet Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för
UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner
ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-
2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.
2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. Datum och ansvarig för innehållet 160215 Åsa Sandblom Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad
1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar
Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Rådans Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Rådans Äldreboende Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2016 Patientsäkerhetsmål för Rådan under 2016 har inte funnits då verksamheten har arbetat intensivt med
Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete
Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg
Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-24 Carin Mork-Brandén Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende Patrik Mill Verksamhetschef Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2017 Verksamheten hade under 2017 uppsatta mål gällande riskbedömningar i Senior-Alert,
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-24 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården
Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården Avseende år 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-02-14 Lars Jorstedt Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse. Habilitering & Hälsa. Habilitering & Hälsa
Patientsäkerhetsberättelse Habilitering & Hälsa Habilitering & Hälsa Patientsäkerhetsberättelse 2018 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Struktur... 5 2.1 Övergripande mål och strategier...5 2.2