Patientsäkerhetsberättelse. Närhälsan. Avseende år Karin Rignér. Datum och ansvarig för innehållet

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan Avseende år 2014 Datum och ansvarig för innehållet Karin Rignér

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 7 Uppföljning genom egenkontroll 8 Samverkan för att förebygga vårdskador 8 Riskanalys 9 Händelseanalys 10 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 10 Hantering av klagomål och synpunkter 10 Sammanställning och analys 11 Samverkan med patienter och närstående 11 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 11 Resultat 13 Övergripande mål och strategier för kommande år 14 2

3 Sammanfattning Patientsäkerhetsarbetet i Närhälsan har under 2014 haft förvaltningens handlingsplan som utgångspunkt. Handlingsplanen reviderades senast efter fördjupad analys av patientsäkerhetskulturmätningen Närhälsans svaga områden är benägenhet att rapportera avvikelser, högsta ledningens stöd, överföring av patienter och information samt arbetsbelastning och bemanning. Sistnämnda dimension har identifierats även genom medarbetarenkäten Strategier kopplade till handlingsplanen har varit återföring av resultat från Medcontrol lokalt och på områdesnivå, fortbildning i systemet riktat till chefer och medicinska rådgivare, centralt stöd i utredningar och handlingsplaner vid negativa händelser, tillbud och klagomål. Högsta ledningens stöd har markerats i styrande dokument/ riktlinjer och kommunikationen av dessa har förbättrats genom en koppling till den regelbundna informationen från förvaltningsledningen. Uppföljning, analys och återföring av avvikelsestatistik sker på områdesnivå. En modell för patientsäkerhetsdialog (patientsäkerhetsrond) i primärvård har tagits fram. Denna kommer att prövas och utvärderas under Ett samarbete med de fyra vårdhygienavdelningarna har etablerats. Arbetet med att uppnå regionfullmäktiges prioriterade mål med bäring på patientsäkerhet, läkemedelsgenomgångar till listade patienter > 75 år ökad andel hembesök har ännu inte givit önskade effekter. En särskild handlingsplan för läkemedelsgenomgångar har upprättats och ett arbete pågår också för att öka hembesöken. Risk för vårdskador och klagomål identifieras på varje arbetsplats och handläggs av respektive verksamhetschef. Den lokala utredningen och återföringen på APT är ett viktigt moment för motivationen att rapportera. Allvarliga avvikelser rapporteras till och utreds av chefläkarenheten tillsammans med verksamhet och patient/anhörig. Alla klagomål från IVO Lex Maria- bedöms. Ett ständigt förbättringsarbete pågår inom området remisshantering, där speciellt fokus har varit systematisk bevakning av sända remisser. Bl.a. har modell för tydligare information till patienter om uppföljning efter besök tagits fram. Vi har under 2014 sett ett ökat intresse för avvikelsehantering. Vi har infört en modell för att sprida våra händelseanalyser och åtgärdsplaner till linjeorganisation och medicinska rådgivare. Vi har också börjat kommunicera våra riktlinjer i informationen från förvaltningsledningen APT- info och i nyhetsbladen Chefläkarnytt och Sic (för läkemedel). Vårdhygienfrågorna har tydligare kommit på agendan. Vi har inlett ett förbättringsarbete när det gäller samordnad vårdplanering genom förberedelser för vårdplanering via Lync. 3

4 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Utgångspunkt för Närhälsans patientsäkerhetsarbete under 2014 har varit dels den reviderade handlingsplan som fastställdes i förvaltningsledningen utifrån en fördjupad analys av Patientsäkerhetskulturmätningen, dels avvikelsehanteringen inklusive patientklagomålen. Följande svaga områden identifierades i kulturmätningen 2013 och har varit prioriterade i 2014 års patientsäkerhetsarbete: 1. Överlämningar och överföringar av patienter och information (40 %) 2. Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbetet (42 %) 3. Benägenhet att rapportera händelser (47 %) 2013 års mätning visade att området Överlämning av patienter och information har förbättrats från 40 till 47 %. Området Arbetsbelastning och personaltäthet har därmed seglat upp på tredje plats med 46 %. Detta område föll ut negativt även i medarbetarenkäten 2013 hanteras i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Våra tre tidigare fokusområden kvarstår i den nya handlingsplanen, nu med reviderade strategier och fastställda måltal inför nästa mätning, som förväntas äga rum Mål i handlingsplan : Överlämningar och överföringar av patienter och information förbättrade värden i nästa säkerhetsenkät till > 50 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete förbättrade värden i nästa säkerhetsenkät till > 60 Benägenhet att rapportera händelser förbättrade värden i nästa säkerhetsenkät till > 50 Under 2014 har vi arbetat på följande sätt med våra prioriterade områden: Överlämningar och överföringar av patienter och information Vi har för egen del anpassat våra rutiner till regionens remisshanteringsrutin och har under året fokuserat särskilt på rutiner för bevakning av sända remisser. 4

5 Vi har blivit mer konsekventa i att efterfråga information från sjukhusen i samband med överföring av vårdansvar. Vi har format en tydligare organisatorisk struktur i arbetet med samordnad vårdplanering och arbetar vidare för bättre kvalitet i vår medverkan i samordnad vårdplanering. Vi har börjat förberedelserna för att införa vårdplanering via Lync under Vi fortsätter att utveckla vår interna kommunikation. Dokumentation är en viktig aspekt där det på många håll finns förbättringspotential när det gäller såväl innehåll som utskriftstider. Högsta ledningens stöd Patientsäkerhetsfrågor har fått en mer framträdande roll i förvaltningsledningen, en stående punkt på dagordningen är aktuellt från chefläkaren. Nya riktlinjer presenteras i förvaltningsledningen och fastställs formellt av primärvårdsdirektören. De nya riktlinjerna presenteras nu även i det bildspel som går ut i linjen efter varje förvaltningsledningsmöte och som ska nå alla medarbetare via APT enligt förvaltningens kaskaderingssystem. Närhälsans medicinska råd bestående av chefläkare och primärvårdschefernas medicinska rådgivare är en del av högsta ledningens stöd. Rådet har under året granskat och godkänt en rad nya riktlinjer och fört diskussioner i patientsäkerhetsfrågor, bl.a. med utgångspunkt från Lex Maria- ärenden. Nyhetsbladet chefläkarnytt ges ut efter varje möte med kortfattad medicinsk information. Nyhetsbladet SIC om läkemedel kommer varje månad från vårt läkemedelsråd. Patientsäkerhet är en stående punkt i introduktionsprogrammet för våra nya chefer. Benägenhet att rapportera händelser Rapporterade avvikelser 2014 Totalt Män Kvinnor Per anställd Vårdval ,82 Beställd primärvård ,92 Närhälsan ,84 Användandet av Medcontrol har fortsatt att utvecklas under året. Vi har hållit en rad utbildningar i avvikelsehantering och systemet Medcontrol riktade till våra chefer och 5

6 medicinska rådgivare och ger också individuellt användarstöd. Målet 1,0 per årsarbetare och år kvarstår i handlingsplan Avvikelse- och klagomålshantering i patientsäkerhetsarbetet Chefläkaravdelningen bistår verksamheterna i att utreda tillbud, negativa händelser och klagomål. Inflödet av ärenden via IVO har minskat sedan föregående år, alla sådana ärenden blir föremål för Lex Maria- bedömning hos oss. Chefläkare och utvecklingsledare arbetar parvis mot sina geografiska områden och samverkar med ledningen lokalt. Vi har ett tätt och intensivt förvaltningsövergripande samarbete inom chefläkaravdelningen och har därför möjlighet att överblicka Närhälsan i hela Västra Götaland. Det ger oss möjlighet att se mönster även i sällan förekommande negativa händelser. Bl.a. har vi identifierat behov av bättre rutiner i att identifiera svårt sjuka patienter i vårt stora flöde, vilket har resulterat i flera nya riktlinjer. Avvikelser och klagomål är fortlöpande föremål för gemensam bedömning i chefläkaravdelningen och ligger till grund för vårt patientsäkerhetsarbete. Övergripande mål har utifrån regionfullmäktiges prioriterade mål varit dels att öka antalet läkemedelsgenomgångar för listade patienter 75 år och äldre, dels att öka andelen hembesök. Beträffande läkemedelsgenomgångar har en handlingsplan tagits fram för att nå målet 70 % (aktuellt värde 47 %). När det gäller hembesök är det en utmaning att öka antalet utan att ge avkall på vårdgarantins tillgänglighetskrav eftersom ett hembesök tar betydligt mer tid i anspråk för våra medarbetare än ett besök på mottagningen. Goda exempel finns inom förvaltningen. En aspekt är att i dialog med kommunerna ändra arbetssätt på särskilda boenden till patientbesök i stället för sittrond. En annan aspekt är att öka distriktssköterskornas hembesök. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Patientsäkerhetsarbetet bedrivs i realiteten ute i varje verksamhet av engagerade medarbetare under ledning av verksamhetschefen. Merparten av de avvikelser som uppmärksammas i den egna verksamheten kan hanteras lokalt. Återföring efter utredning sker på APT. I de fall där identifierade avvikelser föranleder Lex Maria- bedömning skickas de till respektive chefläkare. Klagomål direkt till enheten handläggs av verksamhetschefen och ska rapporteras i Medcontrol. 6

7 Klagomål via IVO handläggs av verksamhetschefen och ska rapporteras i Medcontrol. Dessa klagomål ska alltid gå till Lex Maria- bedömning. Alla ärenden från och till IVO handläggs i samråd med Chefläkaravdelningen. Då Lex Maria- anmälan kan vara aktuell och även vid vissa andra klagomål av allvarligare natur genomförs händelseanalys under ledning av utvecklingsledare och chefläkare. Risker och åtgärdsplaner tas tillvara för ett lärande i hela organisationen Chefläkaravdelningen ansvarar för ärendehandläggningen gentemot IVO och andra medicinska frågor som kommer till förvaltningen. Att ta fram förvaltningsgemensamma riktlinjer utifrån identifierade behov ligger på chefläkarna tillsammans med det Medicinska rådet. Avdelningen representerar förvaltningen i en rad regionala sammanhang som har bäring på patientsäkerhet, exempelvis program- och prioriteringsråd, sektorsråd, läkemedelskommitté och regionala Strama. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Uppföljning sker via chefläkaravdelningen. Fördjupad analys av statistik från Medcontrol återförs till alla områdesledningar inom vårdval och beställd vård vid besök, vilket ger utrymme för en dialog med lokal förankring. Vi har under året tagit fram en modell för patientsäkerhetsdialog/ patientsäkerhetsrond riktad till enhetsnivå och denna prövas nu i ett projekt med interventionsvårdcentraler och kontroller. Det finns inte så mycket erfarenhet av metoden i Sverige ännu och vi hoppas kunna bidra till kunskapsutvecklingen på området. Båda dessa åtgärder ser vi som viktiga i att markera högsta ledningens stöd. Punktprevalensmätningen av basala hygienrutiner genomfördes för första gången i maj Vi hade ett relativt högt deltagande från våra vårdcentraler men också intresse från den beställda vården. Analys av resultaten visar att vi har förbättringsområden. Tillsammans med vårdhygien planeras insatser, bl.a. pågår ett arbete med att anpassa SU:s webbaserade hygienkörkort till öppenvården. Vi har beslutat att genomföra årliga punktprevalensmätningar fortsättningsvis. Under 2014 har vi kompetensutvecklat/ uppdaterat våra läkemedelsansvariga sjuksköterskor genom utbildningar med utgångspunkt i läkemedelshanteringsrutinerna. Kvalitetsgranskning enligt VGR:s enkätmodell har varit utgångspunkten och även här har vi anpassat den regiongemensamma modellen så att den passar våra verksamheter. 7

8 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Bl.a. används följande källor för uppföljning: Patientkulturmätning Avvikelserapporter Öppna jämförelser Spear/Munin Näranalys Concise/Insikt Qreg PV NDR Patientnämnder används som underlag för patientsäkerhetsplanen. Fritextsvaren i kulturmätningen är värdefulla underlag i strategiarbetet för att nå våra mål. används som underlag för patientsäkerhetsarbetet för att utveckla vårt ledningssystem med exempelvis nya riktlinjer och för att identifiera kompetensutvecklingsbehov. identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet och regionfullmäktiges prioriterade mål identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet läkemedelsuppföljning identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet identifiera förbättringsområden fr.a. i bemötandefrågor. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 p 3 Samverkan med både region och kommuner är mycket viktig för patientsäkerheten, här tänker vi i första hand på informationsöverföring mellan vårdgivarna. Förutom kommunikation av det skrivna ordet så skulle vi vilja utveckla möjligheterna till konsultation och samråd i vardagen i konkreta patientärenden. Här finns det olika förutsättningar inom olika discipliner och i olika områden. Att psykiatrin är ett stort och angeläget samverkansområde är väl känt och här ser vi ett fortsatt stort behov av ett bättre samarbete runt de av våra patienter som rör sig mellan vårdnivåerna. 8

9 Inte minst gäller det suicidnära patienter. Flertalet av de Lex Maria- ärende gällande suicid som vi har utrett under de senaste åren visar stora brister i kommunikation och samverkan mellan vårdnivåerna. Detta har drabbat patienterna trots att vi för vår egen del i de flesta fall har handlat i enlighet med best practice genom att remittera in dessa patienter för slutenvård/psykiatrisk bedömning. Att gemensamt göra händelseanalyser i dessa fall tror vi skulle vara en framgångsfaktor. Så har skett t ex mellan SKAS och primärvård. Det vore önskvärt att vi i VGR inför en gemensam rutin för att i samverkan mellan psykiatri och primärvård utreda tillbud och negativa händelser gällande suicid. Samordnad vårdplanering har tagits om hand i Närhälsan genom att förvaltare i de olika områdena har utsetts och en styrgrupp har bildats. Förvaltarna inom Närhälsan samverkar med delregionala grupperingarna och deltar i det Västra Götalandsregionens gemensamma utvecklingsarbete liksom ordförande i styrgruppen. Förberedelser pågår för att breddinföra modellen för samordnad vårdplanering på distans via Lync. Metoden har visat sig vara effektiv och uppskattad av patienterna. Närhälsan har överenskommelser med sjukhusens medicintekniska avdelningar och vårdhygienavdelningar. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Behov av riskanalyser identifieras i första hand inom Närhälsans säkerhetsorganisationen. Styrgrupp för säkerhet utgörs av stabscheferna, som bemannar beredningsgrupp med medarbetare från funktionerna IT, HR, ekonomi, kommunikation, chefläkare, utveckling och kansli. Vi anser att vi därmed får en bred täckning av förvaltningen och har möjlighet att fånga upp signaler och synpunkter från hela organisationen. Metoden anpassas efter den aktuella frågeställningen. Under 2014 har vi genomfört sex övergripande riskanalyser, i flertalet fall i samband med utvecklingen av vårt nya vårddokumentationssystem. Vi har då använt kompetens från regionens säkerhetsstrategiska avdelning och VGRIT. Vi har inom vår organisation personer med kunskap i olika riskanalysmetoder. I riskanalyserna ingår alltid att upprätta en åtgärdsplan med planerad uppföljning. Vårdskada/risk för vårdskada utreds av något av våra fem team bestående av chefläkare och utvecklingsledare i samverkan med patient/anhörig och berörd verksamhet. Vi använder den metod för händelseanalys, som har utarbetats av Socialstyrelsen, SKL och Östergötlands läns landsting. Vi har ännu inte infört det webbaserade IT-verktyget Nitha eftersom det i hög grad upplevs som sjukhusorienterat och inte passar vår verksamhet särskilt bra. Inom ramen risk och händelseanalyser skrivs åtgärdsplaner. Systematisk uppföljning av dessa är på förvaltningsövergripande nivå ett utvecklingsområde för det kommande året. 9

10 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Avvikelser Närhälsans medarbetare har under 2014 rapporterat 0,84 avvikelser per medarbetare. Inom vårdvalet har vi rapporterat 0,82 och inom beställd primärvård 0, 92 avvikelser per medarbetare. Avvikelser utreds i första hand inom den egna verksamheten. I de fall allvarliga risker eller negativa händelser identifierats kontaktar verksamhetschefen chefläkaren för Lex Maria- bedömning. Om en händelseanalys är aktuell utförs denna av utredningsteamet tillsammans med verksamhetschef och berörda medarbetare. Patient/närstående involveras alltid i utredningarna. Handlingsplaner tas fram av verksamheten med stöd av utredningsteamet och verksamhetschefen ansvarar för att genomföra planerade åtgärder. Utredningsteamet sprider kunskap om identifierade risker till hela organisationen via Medicinska rådet och genom publicering av kortversioner på intranätet. Under 2014 har vi sett att vår förmåga att bedöma allvarlighetsgrad när det gäller akut sjuka patienter behöver utvecklas vilket resulterat i nya riktlinjer bl.a. för bedömning av smärta. Vi arbetar för att öka avvikelserapporteringen genom utbildningsinsatser. Under 2013 har dessa i första hand riktats mot chefer och under 2014 går vi vidare med medicinska rådgivare. Vi har under 2014 fördjupat våra analyser av statistik från Medcontrol och återför nu denna på områdesnivå. I den dialog som uppstår med våra chefer kan vi se ett ökat intresse för patientsäkerhetsarbetet. En ytterligare fördjupning i form patientsäkerhetsronder (patientsäkerhetsdialog) på enhetsnivå är för närvarande föremål för prövning och utvärdering. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Vi har ett system för att ta emot och utreda klagomål som kommer via IVO. Chefläkaravdelningen är mottagare av dessa ärenden från diariet och kommunicerar med respektive verksamhetschef och övriga berörda. Överenskommes om hur de ska utredas och besvaras. Alla klagomål från IVO Lex Maria- bedöms. Övriga klagomål handläggs av respektive chef, vid behov i samråd med chefläkaravdelningen. Klagomål från personal utreds på samma sätt. Klagomål från övriga intressenter kan ibland kräva medverkan av Kansliavdelningen och vår jurist. 10

11 Klagomål i Medcontrol: uppföljning blir missvisande eftersom systemet i nuvarande version kräver att ärenden som ska gå till Lex Maria- bedömning inte registreras som klagomål utan som vårdskada. Klagomål från IVO: 290 st. varav 245 gäller vårdvalsenheter och 45 beställd vård. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Vi samlar våra ärenden (Lex Maria, ärenden från IVO och patientnämnder) i Medcontrol. Fördjupad analys av statistik från 2014 års avvikelser presenteras nu på områdesnivå för respektive ledningsgrupp. Vi ser att informationsöverföring och remisshantering fortfarande är riskområden och tror oss se negativa effekter av bristande kontinuitet. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Vi involverar alltid patient/ anhöriga i våra utredningar och åtgärdsplaner. I regel sker detta vid personliga möten men telefonintervjuer och brevkontakt förekommer också utifrån patientens/anhörigs önskemål. Vi har etablerat patientråd på vissa av våra enheter och kommer att fortsätta den utvecklingen. I dessa råd kan ämnena variera men patientsäkerhet kan aktualiseras i frågor som gäller exempelvis hur kommunikationen efter besök ska ske. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Vi har med utgångspunkt i avvikelser fastställt och kommunicerat en rad riktlinjer för Närhälsan. Vi stödjer våra verksamheter i att utveckla bättre remissrutinen, nu med särskilt fokus på remissbevakning. Vi har haft utbildningar i läkemedelshanteringsrutiner för läkemedelsansvariga sjuksköterskor. Vi har arbetat för att tydliggöra ledningens engagemang genom att från förvaltningsledningen kommunicera riktlinjer. 11

12 Vi har format en modell för att återföra fördjupad statistik från Medcontrol på områdesnivå. Vi har utvecklat en modell för patientsäkerhetsrond/ patientsäkerhetsdialog och denna kommer att prövas och utvärderas under Vi har utbildat chefer och medicinska rådgivare i avvikelsehantering och i Medcontrol. Vi har skapat ett nyhetsbrev "Chefläkarnytt" som ger kort information om aktuella frågor från vårt medicinska råd. Vi har genomfört den första punktprevalensmätningen i basala hygienrutiner/klädkod och initierat samarbetet med vårdhygien i hela regionen. Vi har identifierat behov av fortlöpande kompetensutveckling och ökad systematik i telefonrådgivning och triagering. RGS webb, det beslutsstöd som används inom 1177, ska införas på alla våra enheter liksom den evidensbaserade modell för primärvårdstriagering som utarbetats och utvärderats i vår egen organisation. Kontinuerligt arbete med att rekrytera fr.a. läkare men även vissa andra bristyrken pågår. Ett stort projekt " fler läkare i Närhälsan" har sjösatts med målet att på sikt kunna bemanna vår organisation med egen personal. Vi har avtal med sjukhusens MTA i hela regionen, dessa är för närvarande föremål för uppdatering. Vi arbetar ständigt med vår tillgänglighet, vårdgarantins nolla och sjua. Bl.a. genom förbättrad telefoni (metoder i call back systemen), genomgång av våra vårdprocesser, produktionsplanering mm. När det gäller kontinuitet är det en viktig kvalitetsfråga och en stor utmaning i verksamheter med snål bemanning och höga tillgänglighetskrav. Inom området informationsöverföring har vi arbetat för att utöka vår delaktighet i samordnad vårdplanering och att inhämta och ta del av dokumentation från andra vårdgivare, främst sjukhusen. Införandet av NPÖ bör underlätta och under året har de områden som använder Journal 3 också börjar publicera. Publicering är ännu inte möjlig från Asynja men frågan står högt på agendan. Vi har arbetat för att förkorta utskriftstider. Alla vårdcentraler följs upp fortlöpande avseende ej utskrivna diktat och åtgärder för att förstärka sekreterarfunktionen har vidtagits. IT-system: flera riskanalyser har genomförts kopplande till utvecklingen av det nya vårddokumentationssystemet och chefläkarna har varit rådgivande på ett antal punkter för att om möjligt förbättra patientsäkerheten. Att säkerhetsställa att personal följer gällande lagar, författningar, rutiner och riktlinjer med koppling till patientsäkerhet åligger verksamhetscheferna och sker inte på övergripande nivå utöver att aktuella områden kommuniceras i linjen. Minskad förskrivning av lugnande medel och sömnläkemedel är ett prioriterat område för regionens som helhet. Våra verksamheter är delaktiga i detta förbättringsarbete enligt den regionala handlingsplanen. Många av våra enheter 12

13 har haft dialogmöten med projektledningen och vi väntar oss att kunna se effekter under det kommande året. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Strukturmått Vi har utbildat/reaktiverat våra första linjens chefer i avvikelsehantering och Medcontrol. Ett antal halvdagsseminarier har genomförts i regionens olika delar. Vi har deltagit i STRAMA, dels med läkare och apotekare i regionala STRAMA. Dels uti i verksamheterna med aktiviter i form av återkoppling av individuell förskrivning, reflekterande dialog och upprättande av lokala handlingsplaner. En betydande nedgång i antal förskrivna antibiotikarecept har noterats redan föregående år. Processmått Antal rapporterade avvikelser 5072 st (3711 vårdval, 1361 beställd vård) Antal rapporterade avvikelser 0,84 per medarbetare Antal riskanalyser 6 Antal händelseanalyser 87 Antal Lex Maria- anmälningar 60 varav 16 gällde suicid Antal klagomål via IVO 290 Resultat i nationella patiensäkerhetskulturmätningen: Svarsfrekvens 81,6 % Sammantagen säkerhetsmedvetenhet 65 % Självskattad patientsäkerhetsnivå 59 % Identifierade förbättringsområden: Benägenhet att rapportera händelser 40 % Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete 42 % Arbetsbelastning och personaltäthet 46 % Överlämningar och överföringar av patienter och information 47 % Våra resultat för 2013 föranleder fortsatt patientsäkerhetsarbete med oförändrade förbättringsområden med vår uppdaterade handlingsplan som grund. 13

14 Övergripande mål och strategier för kommande år Under 2015 kommer vi att arbeta vidare med bl.a. följande områden: Ny punktprevalensmätning av basala hygienrutiner klädkod. Återföring av MCP statistik nedbruten på områdesnivå. Patientsäkerhetsdialoger (pilot). Återföring av MCP statistik nedbruten på områdesnivå. Läkemedelsgenomgångar, utifrån handlingsplan. Hembesök i kommunerna, utifrån handlingsplan. Minskad förskrivning av antibiotika utifrån Strama. Minskad förskrivning av lugnande medel/sömnläkemedel utifrån regional handlingsplan. Implementering av ett flertal nya RMR, regionala riktlinjer inom bl.a. psykiatri men även inom andra medicinska områden där definiering av vårdnivåernas ansvar har bäring på patientsäkerhet. 14