Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan
|
|
- Alexandra Sundberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan Avseende år 2016 Datum och ansvarig för innehållet Karin Rignér
2 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering Uppföljning genom egenkontroll Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Händelseanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år 2
3 Sammanfattning Patientsäkerhetsarbetet i Närhälsan har under 2016 haft förvaltningens patientsäkerhetsplan som utgångspunkt. Planen reviderades senast i januari 2016 efter fördjupad analys av patientsäkerhetskulturmätning Närhälsans svaga områden är benägenhet att rapportera avvikelser, högsta ledningens stöd, överföring av patienter och information samt arbetsbelastning och bemanning. Sistnämnda dimension har identifierats även genom medarbetarenkäten Strategier kopplade till handlingsplanen har varit återföring av resultat från Medcontrol lokalt och på områdesnivå, fortbildning i systemet riktat till chefer och medicinska rådgivare samt centralt stöd i utredningar och handlingsplaner vid negativa händelser, tillbud och klagomål. Högsta ledningens stöd har markerats i styrande dokument/riktlinjer och metoden att kommunicera dessa har förbättrats. Uppföljning, analys och återföring av avvikelsestatistik sker på områdesnivå. En modell för patientsäkerhetsdialog (patientsäkerhetsrond) i primärvård har tagits fram. Denna har prövats och utvärdering pågår. Vi har haft fortsatt fokus på att uppnå regionfullmäktiges prioriterade mål med bäring på patientsäkerhet, läkemedelsgenomgångar till listade patienter > 75 år samt ökad andel hembesök/hemsjukvårdsbesök till listade över 75 år. Vi har fortfarande en bit kvar för att nå våra mål. Risk för vårdskador och inkomna klagomål identifieras på varje arbetsplats och handläggs av respektive verksamhetschef. Den lokala utredningen och återföringen på APT är ett viktigt moment för motivationen att rapportera. Allvarliga avvikelser rapporteras till och utreds av chefläkarenheten tillsammans med berörd verksamhet och patient/anhörig. Alla klagomål från IVO Le Maria-bedöms. Vi har under 2016 sett ett ökat intresse för avvikelsehantering och antalet rapporterade avvikelser har ökat med 21% efter föregående års nedgång. Vi har en modell för att sprida våra händelseanalyser och åtgärdsplaner till linjeorganisation och medicinska rådgivare. Vi har fortsatt att kommunicera våra riktlinjer i informationen från förvaltningsledningen APT- info och i nyhetsbladen Chefläkarnytt och Sic för läkemedel. Vårdhygienfrågorna har tydligare kommit på agendan. 3
4 Övergripande mål och strategier Utgångspunkt för Närhälsans patientsäkerhetsarbete under 2016 har varit patientsäkerhetskulturmätningen 2015, vår uppföljning av Medcontrol 2015 och Närhälsans patientsäkerhetsplan för i vilken vi valt fyra fokusområden. Följande svaga områden identifierades i kulturmätningen 2015: Benägenhet att rapportera händelser Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbetet Överlämningar och överföringar av patienter och information Arbetsbelastning och bemanning Överlämningar och överföringar av patienter och information Vi har i vår plan för valt att ha Närhälsans remisshanteringsrutin som ett av våra fokusområden. (se nedan under Fokusområden) Vi har blivit mer konsekventa i att efterfråga information från sjukhusen i samband med överföring av vårdansvar. Vi har arbetat vidare för bättre kvalitet i vår medverkan i samordnad vårdplanering, bl.a. genom vårdplanering på distans. Kvalitet i dokumentation ser vi som en viktig aspekt på överföring av information där det på många håll finns förbättringspotential. Uppföljning har skett systematiskt månadsvis av utskriftstider med rapportering i förvaltningsledningen och vi har nått våra mål att diktat ska vara utskrivna inom tre dagar. Vi har haft dokumentationsseminarier riktad till alla medarbetare som dokumenterar. Högsta ledningens stöd Patientsäkerhetsfrågor med aktuellt från chefläkaren är en stående punkt på dagordningen i förvaltningsledningen. Nya riktlinjer presenteras i förvaltningsledningen och fastställs formellt av primärvårdsdirektören. De nya riktlinjerna presenteras nu även i det bildspel (med länkar) som går ut i linjen efter varje förvaltningsledningsmöte och som ska nå alla medarbetare via APT. Närhälsans medicinska råd bestående av chefläkare och primärvårdschefernas medicinska rådgivare är en del av högsta ledningens stöd. Rådet har under året granskat och godkänt en rad nya riktlinjer och fört diskussioner i patientsäkerhetsfrågor, bl.a. med utgångspunkt från Le Maria- ärenden. Nyhetsbladet Chefläkarnytt ges ut efter varje möte med kortfattad medicinsk information. Nyhetsbladet SIC om läkemedel kommer varje månad från vårt läkemedelsråd. Patientsäkerhet är en stående punkt i introduktionsprogrammet för våra nya chefer. 4
5 Benägenhet att rapportera händelser Registreringen av ärenden i Medcontrol ökade med 21 % 2016 vilket motsvarar 0,8 per årsarbetare. Vi håller fortlöpande utbildningar i avvikelsehantering och systemet Medcontrol riktade till våra chefer och medicinska rådgivare och ger också individuellt användarstöd. Avvikelse- och klagomålshantering i patientsäkerhetsarbetet Chefläkaravdelningen bistår verksamheterna i att utreda tillbud, negativa händelser och klagomål. Chefläkare och utvecklingsledare arbetar parvis mot sina geografiska områden och samverkar med ledningen lokalt. Vi har ett tätt och intensivt förvaltningsövergripande samarbete inom chefläkaravdelningen och har därför möjlighet att överblicka Närhälsan i hela Västra Götaland. Det ger oss möjlighet att se mönster även i sällan förekommande negativa händelser. Bl.a. har vi på så sätt upptäckt ett behov av bättre rutiner för att identifiera svårt sjuka patienter i vårt stora flöde. Avvikelser och klagomål är fortlöpande föremål för gemensam bedömning i chefläkaravdelningen och ligger till grund för vårt patientsäkerhetsarbete. Övergripande mål utifrån regionfullmäktiges prioriterade mål Övergripande mål har utifrån regionfullmäktiges prioriterade mål varit dels att öka antalet läkemedelsgenomgångar för listade patienter 75 år och äldre, dels att öka andelen hembesök/hemsjukvårdsbesök till listade personer 75 år och äldre. Vi har arbetat systematiskt för att öka andelen läkemedelsgenomgångar och därmed minska antalet olämpliga läkemedel till äldre genom bl.a. tät uppföljning på vårdcentralsnivå med rapportering i förvaltningsledningen. Vi har på många håll utvecklat hembesöksverksamheten genom att införa hemsjukvårdsteam fr.a. riktat till personer som är föremål för kommunernas hemsjukvård. Fokusområden i Närhälsans patientsäkerhetsplan för : I samband med att vi reviderade vår patientsäkerhetsplan i början av året valde vi fyra fokusområden för 2016 utifrån vad vi fångat som riskområden i analysen av 2015 års avvikelser. 1. Remisshanteringsrutiner 2. Uppföljning av ärenden där IVO riktat kritik mot våra verksamheter 3. Dokumentation 4. Vaccinationer Under 2016 har vi arbetat på följande sätt med våra fokusområden: 5
6 Remisshanteringsrutiner: Glapp i remisshanteringen är ett sedan tidigare identifierat stort riskområde. Vi har i primärvård ett omfattande flöde av utgående och inkommande remisser och goda rutiner på varje enhet är en förutsättning för god patientsäkerhet. I anslutning till att vi under 2016 har infört Asynja- Visph på alla våra enheter blev det aktuellt med en uppdatering med Närhälsans riktlinje för remisshantering. Asynja-Visph ger möjligheter att förbättra rutinerna genom bl.a. stöd i bevakningshänseende. Riktlinjen är uppdaterad och avstämning med e-hälsoavdelningen pågår. En implementeringsinsats riktad till varje enhet planeras för 2017 där chefläkare och utvecklingsledare ska ta en aktiv roll. Uppföljning av ärenden där IVO riktat kritik: En systematisk uppföljning av ärenden där IVO- framfört kritik har initierats. Varje chefläkare ansvarar inom sitt geografiska område för att följa upp åtgärdsplaner. Dokumentation: Förbättringspotential när det gäller kvalitet i dokumentation har identifierats. Vi ser såväl alltför kortfattad som onödigt omfattande dokumentation. I samband med införandet av journal via nätet i november 2016 såg vi också ett stort värde i att våra verksamheter dokumenterar rätt och lagom. Dokumentationsseminarier riktade till alla medarbetare som för journal startade under hösten och pågår. Vaccinationer: Vi har sett att förvälingar av olika slag i samband med vaccination är en återkommande avvikelse. Vi följer regionens modell för kvalitetsgranskning av läkemedelsförråd och deltar i arbetet med regionens läkemedelshanteringsrutiner. Våra apotekare och utvecklingsledare ger stöd åt verksamhetschefer och läkemedelsansvariga sjuksköterskor när det gäller lokala rutiner. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhetsarbetet bedrivs i första hand ute i varje verksamhet av engagerade medarbetare och chefer. Merparten av de avvikelser som uppmärksammas i den egna verksamheten kan hanteras lokalt. Återföring efter utredning sker på APT. I de fall där identifierade avvikelser föranleder Le Maria- bedömning skickas de till respektive chefläkare. Klagomål direkt till enheten handläggs av verksamhetschefen och ska rapporteras i Medcontrol liksom klagomål via IVO, vilka alltid gå till Le Maria- bedömning. Alla ärenden från och till IVO handläggs i samråd med 6
7 Chefläkaravdelningen. Då Le Maria- anmälan är aktuell och även vid andra klagomål av allvarligare natur genomförs händelseanalys under ledning av utvecklingsledare och chefläkare. Risker och åtgärdsplaner tas tillvara för ett lärande i hela organisationen. Chefläkaravdelningen ansvarar för ärendehandläggningen gentemot IVO och andra medicinska frågor som kommer till förvaltningen. Att ta fram förvaltningsgemensamma riktlinjer utifrån identifierade behov ligger på chefläkarna tillsammans med det Medicinska rådet. Avdelningen representerar förvaltningen i en rad regionala sammanhang som har bäring på patientsäkerhet, eempelvis programoch prioriteringsråd, sektorsråd, läkemedelskommitté, funktionsgrupp chefläkare och regionala Strama. Struktur för uppföljning/utvärdering Uppföljning sker via chefläkaravdelningen. Fördjupad analys av statistik från Medcontrol återförs till alla områdesledningar inom vårdval och beställd vård vid besök, vilket ger utrymme för en dialog med lokal förankring. Punktprevalensmätningen av basala hygienrutiner genomfördes för tredje gången i maj Vi hade ett högt deltagande från både vårdval och beställd vård. Analys av resultaten visar att vi har förbättringsområden. Vi testar nu en modell för egenkontroll av vårdhygien på våra enheter. Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt VGR:s enkätmodell har följts upp av våra apotekare. Uppföljning genom egenkontroll Bl.a. används följande källor för uppföljning: Patientsäkerhetskulturmätningen Avvikelserapporter Öppna jämförelser används som underlag för patientsäkerhetsplanen. fritetsvaren i kulturmätningen är värdefulla underlag i strategiarbetet för att nå våra mål. används som underlag för patientsäkerhetsarbetet för att utveckla vårt ledningssystem med eempelvis nya riktlinjer och för att identifiera kompetensutvecklingsbehov. identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet 7
8 Munin Näranalys Concise/Insikt Qreg PV NDR Patientnämnder identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet och regionfullmäktiges prioriterade mål identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet läkemedelsuppföljning identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet identifiera förbättringsområden fr.a. i bemötandefrågor. I Närhälsans internkontrollplan finns flera områden relaterade till patientsäkerhet. Samverkan för att förebygga vårdskador Samverkan med både region och kommuner är viktig för patientsäkerheten, fr.a. tänker vi på informationsöverföring mellan vårdgivarna. Förutom kommunikation av det skrivna ordet så skulle vi vilja utveckla möjligheterna till konsultation och samråd i vardagen i konkreta patientärenden. Här finns det olika förutsättningar inom olika discipliner och i olika geografiska områden. Att psykiatrin är ett angeläget samverkansområde är väl känt och här ser vi ett fortsatt stort behov av ett bättre samarbete runt de av våra patienter som rör sig mellan vårdnivåerna. Inte minst gäller det suicidnära patienter. Att gemensamt göra händelseanalyser i dessa fall tror vi skulle vara en framgångsfaktor. Lokalt har det under 2016 skett en förbättring i samverkan på ledningsnivå mellan oss och psykiatrin. Detta skapar förhoppningsvis förutsättningar för att utveckla ett bättre samarbete även runt våra gemensamma patienter. Närhälsan har överenskommelser med sjukhusens medicintekniska avdelningar och samarbetar vårdhygienavdelningar i hela regionen. 8
9 Riskanalys Behov av riskanalyser identifieras i första hand inom Närhälsans säkerhetsorganisation. Styrgrupp utgör en del av förvaltningsledningen. Beredningsgrupp består av medarbetare från funktionerna IT, HR, ekonomi, kommunikation, chefläkare, utveckling och kansli. Vi anser att vi därmed får en bred täckning av förvaltningen och har möjlighet att fånga upp signaler och synpunkter från hela organisationen. Metoden anpassas efter den aktuella frågeställningen. Vi har inom vår organisation personer med kunskap i olika riskanalysmetoder. I riskanalyserna ingår alltid att upprätta en åtgärdsplan med planerad uppföljning. Under 2016 har vi gjort eller medverkat i riskanalyser inom bl.a. följande områden: Överföring över öppna nät, förändringar i AsynjaVisph och Obstetri, Teledermatoskopi, organisation av OLV o OSSV, journal via nätet. Händelseanalys Vårdskada/risk för vårdskada utreds av något av våra team bestående av chefläkare och utvecklingsledare i samverkan med patient/anhörig och berörd verksamhet. Vi använder den metod för händelseanalys, som har utarbetats av Socialstyrelsen, SKL och Östergötlands läns landsting. Vi har ännu inte infört det webbaserade IT-verktyget Nitha eftersom det i hög grad upplevs som sjukhusorienterat och inte passar vår verksamhet. Under 2015 har vi kartlagt och beskrivit områden i Nitha, som behöver anpassas till primärvårdsstrukturen med avsikten att kunna medverka till systemets utveckling. Inom ramen risk- och händelseanalyser skrivs åtgärdsplaner. Systematisk uppföljning av dessa är på förvaltningsövergripande nivå ett utvecklingsområde för det kommande året. Vi har gjort 79 händelseanalyser Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Avvikelser utreds i första hand inom den egna verksamheten. I de fall allvarliga risker eller negativa händelser identifierats kontaktar verksamhetschefen chefläkaren för Le Maria- bedömning. Om en händelseanalys är aktuell utförs denna av utredningsteamet tillsammans med verksamhetschef och berörda medarbetare. Patient/närstående involveras alltid i utredningarna. Handlingsplaner tas fram av verksamheten med stöd av utredningsteamet och verksamhetschefen ansvarar för att genomföra planerade åtgärder. Utredningsteamet sprider kunskap om identifierade risker till hela organisationen via Medicinska rådet och genom publicering av kortversioner på intranätet. Vi arbetar för att öka avvikelserapporteringen genom utbildningsinsatser riktade till i första hand chefer och medicinska rådgivare. 9
10 Vi har under 2016 fortsatt att fördjupa våra analyser av statistik från Medcontrol och återför nu denna på områdesnivå. I den dialog som uppstår med våra chefer kan vi se ett ökat intresse för patientsäkerhet. Klagomål och synpunkter Vi har ett system för att ta emot och utreda klagomål som kommer via IVO. Chefläkaravdelningen är mottagare av dessa ärenden från diariet och kommunicerar med respektive verksamhetschef och övriga berörda. Överenskommes om hur de ska utredas och besvaras. Alla klagomål från IVO Le Maria- bedöms. Övriga klagomål handläggs av respektive chef, vid behov i samråd med chefläkaravdelningen. Sammanställning och analys Vi samlar våra ärenden (Le Maria, ärenden från IVO och patientnämnder) i Medcontrol. Fördjupad analys av statistik från 2015 års avvikelser presenteras nu på områdesnivå för respektive ledningsgrupp. Vi ser att informationsöverföring och remisshantering fortfarande är riskområden och tror oss se negativa effekter av bristande kontinuitet. Samverkan med patienter och närstående Vi involverar alltid patient/närstående i våra utredningar och åtgärdsplaner. I regel sker detta vid personliga möten men telefonintervjuer och brevkontakt förekommer också utifrån patientens/anhörigs önskemål. Vi har etablerat patientråd på många av våra enheter. I dessa råd kan ämnena variera men patientsäkerhet kan aktualiseras i frågor som gäller eempelvis hur kommunikationen efter besök ska ske. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Vi har på olika sätt verkat för att tydliggöra ledningens engagemang. Vi har med utgångspunkt i bl.a. avvikelser tagit fram, fastställt och kommunicerat en rad riktlinjer för Närhälsan. Vi stödjer våra verksamheter i att utveckla säkrare remissrutiner. Vi har följt upp läkemedelshanteringsrutiner. 10
11 Vi har format en modell för att återföra fördjupad statistik från Medcontrol på områdesnivå. Vi har prövat en modell för patientsäkerhetsrond/ patientsäkerhetsdialog och denna kommer att utvärderas under Vi har utbildat chefer och medicinska rådgivare i avvikelsehantering och i Medcontrol. Vi har ger ut ett nyhetsbrev "Chefläkarnytt" som ger kort information om aktuella frågor och Le Maria- ärenden från vårt medicinska råd. Vi har genomfört den andra punktprevalensmätningen i basala hygienrutiner. Vi har identifierat behov av ökad systematik i telefonrådgivning och triagering. RGS webb, det beslutsstöd som används inom 1177, har införts på alla våra enheter liksom den evidensbaserade modell för primärvårdstriagering som utarbetats och utvärderats i vår egen organisation. Kopplat till detta pågår en bred medicinsk fortbildning till alla våra sjuksköterskor. Kontinuerligt arbete med att rekrytera fr.a. läkare men även vissa andra bristyrken pågår. Ett stort projekt " fler läkare i Närhälsan" har sjösatts med målet att på sikt kunna bemanna vår organisation med egen personal. Vi har uppdaterat och samordnat våra avtal med sjukhusens MTA i hela regionen och bildat ett gemensamt MTA-råd. Vi arbetar ständigt med vår tillgänglighet, bl.a. genom förbättrad telefoni (metoder i call back systemen), genomgång av våra vårdprocesser, produktionsplanering mm. När det gäller kontinuitet är det en viktig kvalitetsfråga och en stor utmaning i verksamheter med snål bemanning och höga tillgänglighetskrav. Inom området informationsöverföring har vi arbetat för att utöka vår delaktighet i samordnad vårdplanering och att inhämta och ta del av dokumentation från andra vårdgivare, främst sjukhusen. Vi har arbetat för att förkorta utskriftstider. Alla vårdcentraler följs upp fortlöpande avseende ej utskrivna och ej signerade diktat och åtgärder för att förstärka sekreterarfunktionen har vidtagits. Vi har nått vårt mål på tre dagar. IT-system: flera riskanalyser har genomförts kopplande till utvecklingen av det nya vårddokumentationssystemet och chefläkarna har varit rådgivande på ett antal punkter för att säkerställa patientsäkerheten. Minskad förskrivning av lugnande medel och sömnläkemedel är ett prioriterat område för regionens som helhet. Våra 11
12 verksamheter är delaktiga i detta förbättringsarbete enligt den regionala handlingsplanen. Att säkerhetsställa att personal följer gällande lagar, författningar, rutiner och riktlinjer med koppling till patientsäkerhet åligger verksamhetscheferna, vilka vid behov kan stämma av med chefläkare och/eller jurist. Vi har utbildat vår personal i regelverk runt offentlighet och sekretess. Vi har arbetat med fyra fokusområden utifrån vår handlingsplan: remisshantering, uppföljning av beslut, dokumentation, vaccinationer. Resultat Vi har deltagit i Strama dels med läkare och apotekare i regionala Strama. Dels uti i verksamheterna med aktiviteter i form av återkoppling av individuell förskrivning, reflekterande dialog och upprättande av lokala handlingsplaner. En betydande nedgång i antal förskrivna antibiotikarecept har noterats under åren. Processmått: Antalet registrerade avvikelser totalt i Medcontrol 2016: 4039 Antalet registrerade händelser som rör patientsäkerhet 2015: kunnat inträffa inträffat kunnat inträffa inträffat 228 Totalt 2015: 1202 Totalt 2016: 1476 Antal ärenden Patientnämnderna 2016: 1099 (jfrt ) Antal händelseanalyser 2016: 79 (Jfrt ) Antal Le Maria- anmälningar 2016: 48 (jfrt ) Övergripande mål och strategier för kommande år Under 2017 kommer vi att ha vår uppdaterade handlingsplan för patientsäkerhet som utgångspunkt. Patientsäkerhetskulturmätningarna 2013 och 2015 visar på samma svaga områden och vi fortsätter att ha dessa som fundament. I vår plan har vi valt fyra fokusområden där vi också fångar upp resultaten av vår fördjupade analys av Medcontrol- statistik. Dessa fokusområden är remisshanteringsrutiner, uppföljning av beslut, ökad kvalitet i dokumentation samt vaccinationer. Vi kommer också att arbeta vidare med bl.a. följande områden: 12
13 Årlig punktprevalensmätning av basala hygienrutiner klädkod. Återföring av MCP statistik nedbruten på områdesnivå. Patientsäkerhetsdialoger, utvärdering. Läkemedelsgenomgångar, utifrån handlingsplan. Hembesök i kommunerna, utifrån handlingsplan. Minskad förskrivning av antibiotika utifrån Strama. Minskad förskrivning av lugnande medel/sömnläkemedel utifrån regional handlingsplan. Minskad förskrivning av olämpliga läkemedel till äldre. Implementering av ett flertal nya regionala medicinska riktlinjer. Nytt är att vi i Närhälsan riskbedömer införandet från ett arbetsmiljöperspektiv vilket också har bäring på patientsäkerhet. 13
Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan
Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan Avseende år 2015 Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-14 Karin Rignér 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse. Närhälsan. Avseende år 2014. 2015-02-15 Karin Rignér. Datum och ansvarig för innehållet
Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan Avseende år 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-15 Karin Rignér Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan
Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan Avseende år 2017 Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-09 Monica Radeberg chefläkare Föredras för primärvårdsstyrelsen och styrelsen för beställd primärvård
Patientsäkerhetsberättelse. Närhälsan vårdval. Närhälsan vårdval
Patientsäkerhetsberättelse Närhälsan vårdval Närhälsan vårdval Patientsäkerhetsberättelse 2018 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Struktur... 4 2.1 Övergripande mål och strategier...4 2.2 Organisation
Sammanträde med Styrelsen för beställd primärvård den 20 maj 2016
1 (2) Föredragningslista Sammanträde med Styrelsen för beställd primärvård den 20 maj 2016 Plats: Mötesplats Kungshöjd, Kaserntorget 11A, Göteborg Tid: Kl. 10.00-15.30 Inledande formalia Mötets öppnande
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family
Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur
Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG
Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM 2018-02-01 ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för
Patientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för Familjeläkarna i Olofström Datum och ansvarig för innehållet 20160226 Maria Theandersson, Verksamhetschef Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg
Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin
Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2018
Patientsäkerhetsberättelse för 2018 Stockholm, 2019-02-25 Ingemar Gustafsson Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2013 2014-02-13 Ulla Werlenius Medicinskt ledningsansvarig läkare Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 3
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende
Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s
Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset
Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 22158 su/med 2017-04-07 6 Innehållsansvarig: Kerstin Wållgren, Verksamhetsutvecklar, Verksamhet AnOpIva barn (kerwa6) Godkänd av: Ola Hafström,, Verksamhet
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Fagersta 2014-02-28 Lennart Nyman Verksamhetschef Mitt Hjärta i Bergslagen AB Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Örkelljunga den 1:a Mars 2018 Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och strategier 4. Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF
1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan
Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Älvsjö servicehus År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-22 Ann Norén, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen Mallen är framtagen
2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för för Onsjövägens Gruppboende i Svalöv
2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Onsjövägens Gruppboende i Svalöv Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-22 Bodil Fager Kvalitetsavdelningen 2017-01-10 Mallen är anpassad av
Patientsäkerhetskultur - Handlingsplan
Att mäta patientsäkerhetskulturen ger kunskap om medarbetarnas uppfattning om faktorer av betydelse för patientsäkerheten. Forskning inom så kallade HRO-organisationer (High Reliability Organizations)visar
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2017 Datum 2018-01-30, Anne Lazukic, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3-4 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012
Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter
Patientsäkerhetsberättelse 2012 Capio Närsjukvård AB
Patientsäkerhetsberättelse 2012 Capio Närsjukvård AB Övergripande mål och strategier Capio Närsjukvård AB bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet inom primärvård och öppen specialistvård i 6 regioner/landsting
Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016
Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016 Stockholm den 2 januari 2016 Lisa Barnekow Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar
Patientsäkerhet. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012
Patientsäkerhet Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012 Thomas Brezicka, Regionläkare Patientsäkerhetsenheten/Västra Götalandsregionen 1 Hälso- och sjukvård Medicinska
Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården
Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården Avseende år 2015 Datum och ansvarig för innehållet: 2016-02-10 Lars Jorstedt FTV 42-2016 Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården år 2015-1 - Innehållsförteckning
FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013
Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-021 HU-HOH13-052 12 Patientsäkerhetsberättelse 2013 för Hjälpmedelscentralen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Ann- Christin Nordström och Inger Berglund, verksamhetschefer
Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:
Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för
2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.
2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. Datum och ansvarig för innehållet 160215 Åsa Sandblom Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun
Barn och Utbildning Vansbro kommun Eva Svensson Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun Läsåret 2011/2012 Sammanfattning Med patientsäkerhet
Patientsäkerhetsberättelse för
2015-03-04 Patientsäkerhetsberättelse för Trehörna Omsorger AB År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning
Bild 1 Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning i patientsäkerhet
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Sammanträde med Styrelsen för beställd primärvård den 27 mars 2015
1 (2) Föredragningslista Sammanträde med Styrelsen för beställd primärvård den 27 mars 2015 Plats: Mötesplats Hotell Radisson Blue, Göteborg Tid: Kl. 11.00-15.30 (OBS Tiden!!!) Fotografering av styrelsen
Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28
Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad
1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. Datum och ansvarig för innehållet 150219 Åsa Sandblom Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren
Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-01 Peter Boänges Reviderad Kvalitetsavdelningen/LF 2014-09-29 Verksamhetens namn Lillälvsgården Verksamhetens
Patientsäkerhetsberättelse 2013 Elevhälsans medicinska insatser [EMI] 1
2014-02-06 Handläggare Tina Leach prov/ EMI 14US/0069 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Elevhälsans medicinska insatser [EMI] 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 De åtgärder som vidtagits för att
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2015 2016-02-11 Ulla Werlenius Medicinskt ledningsansvarig läkare Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 3
Patientsäkerhetsberättelse för Wetterhälsan och Wetterhälsan Företagshälsovård
Patientsäkerhetsberättelse för Wetterhälsan och Wetterhälsan Företagshälsovård - 2014 Övergripande mål Ingen vårdskada Övergripande strategier Målet skall uppnås genom hög kompetens, god struktur samt
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Kommunstyrelsen 2017-05-30, 105 Kommunstyrelsen
SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Datum
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: Patientsäkerhetsberättelse År 2015 (2015-01-01 2015-10-31) Morkullevägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-19 Stella Georgas Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2017 2018-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-31 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2016 Målet var att alla nyinflyttade ska ha en risk och preventionsbedömning inom 14 dagar samt uppdaterad minst
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
Patientsäkerhetsberättelse för Habilitering & Hälsa
Patientsäkerhetsberättelse för Habilitering & Hälsa Avseende år 2013 Datum och ansvarig för innehållet Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för
Odontologiska fakulteten, Malmö universitet
2019-02-22 Dnr.ODTVN 2019/7 1 (av 7) Malmö universitet, Odontologiska fakulteten, Tandvårdsnämnden Bengt Götrick ordf. Patientsäkerhetsberättelse för Odontologiska fakulteten, Malmö universitet År 2018
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-24 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna
Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads
Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun
Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun År 2013 2013-02-13 Pernilla Hedin, medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner
ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-
Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insatser
Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insatser DE LA GARDIEGYMNASIET, LIDKÖPINGS KOMMUN UTBILDNINGSNÄMNDEN ÅR 2016 2017-01-10 Magnus Thilén 1 Verksamhetschef för elevhälsan Innehåll Sammanfattning...3
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE STORFORS 2014 2014-01-30 Hans-Bertil Hermansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar
Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2013 140219 Helena Sjöberg verksamhetschef Annica Ringmyr skolsköterska med medicinskt ledningsansvar Anna Lennhammar skolsköterska 2(5) 1 Verksamhetens
Patientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för 2017 Stockholm 2018-02-14 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE
Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.
Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...