Patientsäkerhetsberättelse Hälsan och Stressmedicin.
|
|
- Sven Engström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patientsäkerhetsberättelse Hälsan och Stressmedicin. Avseende år 2016 Datum och ansvarig för innehållet Ulla Werlenius Medicinskt ledningsansvarig läkare
2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 4 Uppföljning genom egenkontroll 5 Samverkan för att förebygga vårdskador 5 Riskanalys 6 Händelseanalys 6 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 7 Hantering av klagomål och synpunkter 8 Sammanställning och analys 8 Samverkan med patienter och närstående 8 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 8 Resultat 9 Övergripande mål och strategier för kommande år 10 2
3 Sammanfattning Förvaltningen Hälsan och Stressmedicin (HoS) består sedan januari 2012 av Hälsan och Arbetslivet (H&A) och Institutet för Stressmedicin (ISM). Som hjälpmedel i vårt samarbete finns Kommunikationsplan Hälsan och Stressmedicin, vilken syftar till kommunikation inom vår förvaltning men också ut mot övriga förvaltningar och intressenter i VGR. Ambitionen är att via skriftlig och muntlig information och via dialog bidra till förståelse och kunskap kring vårt ämnesområde. Från 2014 har Hälsan och Arbetslivet och ISM samarbetat när det gäller frågor kring patientsäkerhetsarbetet. Avvikande händelser där kunskap i något avseende har behövt förbättras har lett till utbildningsinsatser i syfte att påverka det fortsatta arbetet. Målet inom HoS är nolltolerans för vårdskador. Med Säker Vård menar vi att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Avvikelsehantering utgör grunden för identifikation av vårdskador. Vid allvarliga negativa händelser och tillbud görs, utöver anmälan enligt Lex Maria, en händelseanalys. Regelbunden information om tillbud och diskussion om förbättringsarbete sker vid verksamhetsledningsmöten (VLM) och arbetsplatsträffar (APT). Vi har under året inte fått några synpunkter eller klagomål från patienter eller närstående som skulle haft betydelse för patientsäkerheten. Av den årliga patientenkäten framgår att patienterna är mycket nöjda med bemötande, kompetens och den information och behandlingen som erbjuds. Under året har vi inte haft någon Lex Maria anmälan i förvaltningen. De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten är en ständigt pågående kompetenshöjning i de olika professionerna tillsammans med en ständigt pågående förbättring av våra IT-system för att förhindra systemfel som kan äventyra säkerheten. Strategin för patientsäkerhetsarbetet har varit samma som tidigare år och inga nya allvarliga avvikelser har rapporterats, se nedan. Under våren har patientmottagningen vid ISM avslutats och patienter som inte varit färdigbehandlade har i första hand remitterats till primärvården för fortsatt uppföljning. Patientmottagningen avslutades formellt ISM kommer fortsatt fungera enbart som forsknings- och utbildningsenhet. 3
4 Övergripande mål och strategier HoA har ett certifierat integrerat ledningssystem. Kvalitetsarbetet är certifierat enligt ISO 9001:2008 samt kravdokument för ledningssystem inom svensk företagshälsovård vilket bland annat innebär extern revision av uppfyllandet av kraven i SOSFS 2005:12, ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. I detta ingår att riskbedöma och minimera risker för patientskador. Vi utgår från patientsäkerhetslagen där vårdgivaren skall planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen respektive utifrån ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som innebär att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet På H&A är det Verksamhetsledningsgruppen (VLG) som följer och ansvarar för avvikelse och förbättringsarbetet. Information går sedan ut via cheferna till H&A olika enheter och på APT når den medarbetarna. Enhetschefen på respektive mottagning ansvarar för planering, ledning och egenkontroll av patientsäkerhetsarbetet. Det övergripande ansvaret har förvaltningschefen. På ISM är det enhetschefen vid patientmottagningen som har ansvarat för planering, ledning och egenkontroll av patientsäkerhetsarbetet. Det övergripande ansvaret har verksamhetschefen för ISM haft. Alla medarbetare har haft eget professionellt ansvar att följa lagar och förordningar och att hålla sig uppdaterade om föreskrivna rutiner när det gäller patientsäkerheten. Inom förvaltningen HoS finns en utarbetad rutin vad gäller anmälningar enligt Lex Maria och där det operativa ansvaret åvilar den medicinskt ledningsansvarige (MLA) och det formella ansvaret åvilar förvaltningschefen. Struktur för uppföljning/utvärdering På H&A rapporteras tillbud och vårdskador som en avvikelse eller som Lex Maria anmälan i MedControlPRO och MLA kopplas in. Händelsen landar hos VLG och tänkta åtgärder förs in i handlingsplanen. Analys av händelsen avseende förlopp och konsekvenser görs av den eller de av personalen som varit med vid händelsen och resultatet rapporteras till närmaste chef. Rapportering till övrig berörd personal sker vid APT och avvikelsen är då avidentifierad. Eventuella förändringar av rutiner diskuteras och planeras och tänkta åtgärder förs in i handlingsplanen på enheten. Genomförande av förbättringsåtgärder sker snarast möjligt. Med hjälp av handlingsplanen säkras att tänkta åtgärder blir genomförda. 4
5 På ISM har tillbud och vårdskador tagits om hand på samma sätt som på H&A med den skillnaden att man kunnat rapportera en gång i veckan vid avdelningsmöten. Därtill har man haft årliga kvalitetsmöten där samtliga avvikelser och ändringar av rutiner föranledda av tillbud kunnat rapporteras och diskuteras. Man har också haft en årlig arbetsplatsträff där händelserna avidentifierats och där övrig personal kunnat ta del av rapporterade tillbud och vårdskador och vilka förbättringsåtgärder som vidtagits och kan vidtas framöver. Uppföljning genom egenkontroll H&A har ett antal interna revisorer som planerar, genomför och sammanfattar verksamhetens interna revisioner och redovisar dessa till VLG. Som grund har man hjälp av avvikelserapporter och observationer som framkommit i tidigare interna eller externa revisioner och särskilda frågor som identifierats i VLG, av MLA eller annan person inom verksamheten. Detta förbättringsarbete resulterar i ständigt uppdaterat ledningssystem, nya rutiner eller tjänster. Uppföljning och åtgärd av vad som framkommer i intern och extern revision görs i VLG. De interna revisorerna planerar, genomför och sammanfattar H&A interna revisioner av ledningssystemet två gånger per år och redovisar till VLG. På förekommen anledning startas arbetsgrupper med syfte att analysera befintliga rutiner. Analyserna diskuteras på APT och därefter konstitueras vid behov nya grupper för att driva förändringsarbetet i syfte att förbättra patientsäkerheten. Revisioner tillsammans med avvikelserapporter utgör de viktigaste källorna till egenkontroll. Resultaten kommuniceras av enhetscheferna till medarbetarna på lokala APT. Samverkan för att förebygga vårdskador I förvaltningen, via MLA centralt och via medicinsk personal lokalt, har vi stöd av verksamheter som Smittskydd, Vårdhygien, Infektion och specialister inom alkohol- och drogproblematik. Därtill kommer interna konsulter inom bland annat psykiatri och rehabiliteringsmedicin för att öka patientsäkerheten. Vi har idag ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan de olika enheterna i H&A och mellan H&A och ISM. 5
6 Riskanalys Inför varje större förändring av verksamheten görs en bedömning av dels personalens arbetsmiljö och dels om risk för patientsäkerhet föreligger. I sådana fall genomförs en riskanalys. Därtill kommer att personalgruppen fortlöpande har diskuterat risk för vårdskador. Riskanalyser har också gjorts 2016 inom området suicid med anledning av två anmälningar enligt Lex Maria av denna orsak under 2015, alltså föregående år. Vid riskbedömningen kan vi använda oss av konsekvensanalys, SWOT-analys och riskanalys där risken värderas enligt metoden sannolikhet x konsekvens. För miljö, kvalitet/patientsäkerhet och arbetsmiljö används följande värderingsmodell, var god se bifogad Modell för risk- och aspektbedömning. Det som inte kan åtgärdas direkt läggs i enhetens och/eller i ledningsgruppens handlingsplan. Detta garanterar att uppföljning görs och att planerade åtgärder blivit vidtagna. I förvaltningen finns inga speciella team som utför riskanalyser utan beroende på typ av händelse kan de som är mest kompetenta på området tillsammans med ansvarig/den som har befogenhet ingå i en sådan grupp. Vid större förändringar i verksamheten som berör personalen krävs förhandlingar enligt MBL i samråd med Förvaltningens Samverkans Grupp (FSG). Händelseanalys VLG har det yttersta ansvaret för analys och uppföljning. H&A använder programmet MedControlPRO. Avvikelser resulterar i handlingsplan och förbättrad rutin som läggs in på vårt interna A-Ö, tillgängligt för alla medarbetare. Dessutom kommuniceras avvikelsen med berörda yrkeskategorier. Därtill kommer att handlingsplaner på enhetsnivå görs vid avvikelser, som bland annat resulterar i Lokala rutiner på aktuell enhet. Sent under 2015 hade vi en Lex Maria anmälan där händelseanalysen gjorts innevarande år, 2016, som resulterat i pågående översyn av rutiner och kompetenshöjande åtgärder för aktuell yrkeskategori. I förvaltningen har vi ingen specifik metod för händelseanalys och vi har inte heller speciella team med särskild kompetens inom händelseanalys. Precis som för riskanalys är det personer med kompetens inom ämnesområdet som tillsammans med ansvarig/den som har befogenhet, som gör dessa analyser. Handlingsplaner upprättas och förs in i protokoll från VLG respektive APT på enheterna. Då bestäms också vid vilken tidpunkt olika åtgärder skall vara vidtagna. Genom dessa handlingsplaner och genom att dessa gås igenom vid efterföljande möten så tillgodoser man kravet på att de planerade åtgärderna vidtas. 6
7 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Avvikelser Den eller de bland personalen som varit med vid händelse som har medfört eller hade kunnat medföra vårdskada rapporterar snarast händelsen i MedControlPRO, ett datorbaserat program för avvikelserapportering. Vad gäller anmälan enligt Lex Maria är det MLA som är ansvarig för att sådan görs. Avvikelse/Lex Maria diskuteras sedan på VLG. Vad gäller ansvar och befogenhet så är det förvaltningschefen som har huvudansvaret. Verksamhetschefen är sedan ansvarig för ständigt förbättringsarbete samt avvikelsehantering och en viktig del i förbättringsarbetet är de signaler som fångas upp i den löpande verksamheten. Samtliga medarbetare ansvarar för att medverka i förbättringsarbetet samt påtala brister i rutiner/instruktioner. När kund framför klagomål på uppdrag eller tjänst skall detta skyndsamt rapporteras till närmaste chef. Om chefen bedömer ärendet som en avvikelse ska detta dokumenteras i enhetens handlingsplan. Varje medarbetare ansvarar för att händelser som avviker från ledningssystemets rutiner blir dokumenterade i enhetens handlingsplan. Övriga frågor och idéer som bidrar till enhetens förbättringsarbete och det gemensamma lärandet diskuteras, analyseras och sammanställs vid APT i enhetens händelseanalys. Medicinska avvikelser som regleras enligt Lex Maria, beskrivs i särskild rutin. IT- incidenter dokumenteras och sammanställs separat. Ledningsgruppen följer förbättringsarbetet kontinuerligt och beslutar om korrigering av verksamheten då det behövs. Nyckelpersoner i verksamheten (MLA m fl) fortbildas kontinuerligt externt på kurser i olika ämnen exempelvis juridik. De som går särskilda utbildningar återrapporterar till enheten och i tillämpliga fall även till VLG och övriga medarbetare. Relevant litteratur från utbildningar görs tillgänglig. Detta i syfte att bidra till ett förbättringsarbete. De system som finns för sammanställning och analys är MedControlPRO och det interna ledningssystemet. Sammanställningar och analyser skall återföras till medarbetarna genom beslut i VLG som protokollförs och som via enhetscheferna når medarbetarna på APT. Då vår verksamhet i H&A inte består av traditionell sjukvård, har vi inte sett behov av systematisk verksamhetsförbättring utifrån medicinska avvikelser, då dessa är mycket få. Förbättringar sker snarast utifrån punktvis rapportering av enskilda, utspridda och helt olika situationer. Innebär dock ett behov av lärande och information till alla i verksamheten, som beskrivits ovan. Fokus i vår verksamhet är förbättringsarbete av kvalitet och arbetsmiljö som i slutändan innebär påverkan på patientsäkerheten. Sammanställning och analys är ett ständigt pågående förbättringsområde för verksamheten. 7
8 Genom att det alltid finns en stående punkt på dagordningen på respektive enhets APT om avvikelsehantering, säkerställs att personalen känner till sin rapporteringsskyldighet. Klagomål och synpunkter Skyndsam hantering och öppenhet i kommunikation är önskvärt. Klagomål om bemötande, vård och behandling kommuniceras direkt med patienten och klagomålen reds ut i görligaste mån. Händelsen tas upp i VLG och/eller på APT avidentifierad. Eventuella åtgärder beslutas, förs in i handlingsplan och leder emellanåt till förändrade rutiner. Under 2016 har vi i förvaltningen inte haft ett enda klagomål som registrerats i avvikelsehanteringssystemet MedControlPRO. Det har inte heller förekommit något klagomål som inkommit via IVO innevarande år. Sammanställning och analys I förvaltningen har vi så få avvikelser att någon sammanställning för att kunna se mönster eller trender inte har låtit sig göras. Däremot har varje enskild avvikelse haft en sådan tyngd att det resulterat i genomgång och förbättringar av rutiner och en kunskapsöversyn kommunicerad till alla i förvaltningen. Samverkan med patienter och närstående Då verksamheten i vår förvaltning inte innebär vårdarbete med inneliggande patienter utan enbart mottagningsverksamhet har samverkan skett som en kontinuerlig dialog med patienten om syftet med behandling, rehabilitering och uppföljning. Vid behov har närstående erbjudits att delta vid konsultation på mottagningen. På ISM har anhöriga och arbetsgivare inbjudits till en månatlig föreläsning om stress och psykisk ohälsa och arbetsgivaren har varit delaktig i rehabiliteringen. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Under året har en fortsatt översyn av olika rutiner gällande både administrativa sådana som medicinska i form av tjänstebeskrivningar, skett. Hur samarbete skall fungera och på vilket sätt mellan olika yrkeskategorier och hur vi skall säkra kompetensutveckling är också ett ständigt arbete. Här samarbetar H&A med ISM. Dessa åtgärder är direkt kopplade till patientsäkerhet. Med utgångspunkt i Lex Maria-ärenden 2015 har vi under 2016 vidtagit kompetenshöjande åtgärder för berörda yrkeskategorier genom utbildning i suicidriskbedömning av psykiatriker, genomgång av rutinen Suicidriskbedömning i vårt interna kvalitetssystem med läkare, sjuksköterskor och psykoterapeu- 8
9 ter/organisationskonsulter. Därtill har en översyn av rutiner vad gäller suicid gjorts för att vara uppdaterade rent medicinskt. Att ha en öppenhet kring svåra vårdskador och att dra lärdom av dessa utifrån rådande kunskap är en viktig del i att utveckla en patientsäkerhetskultur. Att därtill förbättra tillgänglighet och kontinuitet är också ett viktigt förbättringsområde för att öka patientsäkerheten. Informationssäkerhet och uppkomst av vårdskada I Hälsan och Stressmedicin pågår ett ständigt förbättringsarbete av befintliga datasystem för att minimera risken för fel i informationsöverföring som skulle kunna medföra risk för patientsäkerheten. Incidenter som inträffat har bland annat handlat om att dokumentation hamnat i fel patients journal och dylikt och dessa incidenter har man omedelbart tagit tag i och kunnat rätta till. Däremot kan samma fel ha uppstått även därefter och man har då behövt göra en mer genomgripande åtgärd tillsammans med leverantören. Vad gäller åtgärder för att stärka skyddet mot olovlig åtkomst till datornätverk och informationssystem behöver detta utvecklas framgent. Där bör man också fastslå vad som behövs för att säkra den så kallade inre sekretessen. Resultat Antal lämnade avvikelserapporter avseende patientavvikelser 1 Antal anmälningar till IVO enligt Lex Maria 0 Antalet genomförda händelseanalyser 2 varav en bedöms som allvarlig. Antal genomförda riskanalyser 2 Strukturerade journalgranskningar eller patientsäkerhetsklimatmätningar har inte genomförts i Hälsan och Stressmedicin. 9
10 Övergripande mål och strategier för kommande år Verksamheten och säkerhetsarbetet planeras med metoden balanserade styrkort (BSK). Verksamhetsledningen i H&A gör varje år en övergripande planering och därefter gör de olika enheterna en lokal nedbrytning av kund-, verksamhets-, medarbetar-, miljö och ekonomiperspektiven och lägger till i enhetens övergripande handlingsplan. Som framgått av tidigare patientsäkerhetsberättelser identifierar vi förbättringsområden som vi fortsatt kommer att arbeta med under Det gäller som tidigare sammanställning och analys av avvikelser, att utveckla patientsäkerhetskulturen genom skyndsamt handläggande och öppenhet i kommunikation samt att successivt förbättra tillgänglighet och kontinuitet. Särskilt fokus kommer att läggas på återföring och kommunikation av avvikelser, uppföljning av hur beslutade åtgärder implementeras och säkerställa att MedControlPRO används i alla funktioner för verksamhetsförbättring. Ledstjärnan är och kommer att vara, att dra lärdom i organisationen utifrån de avvikelser som rapporteras. Kompetenshöjande insatser är prioriterade för att öka säkerheten. En årlig genomgång och rapportering av de mest angelägna avvikelserna är ett förslag inför I förvaltningen Hälsan och Stressmedicin har vi som hjälpmedel i vårt samarbete en skriven Kommunikationsplan Hälsan och Stressmedicin. Denna syftar till kommunikation inom vår förvaltning men också ut mot övriga förvaltningar och andra intressenter i VGR. Ambitionen är att via skriftlig och muntlig information och via dialog bidra till förståelse och kunskap kring vårt ämnesområde. Från 2014 har ett samarbete mellan H&A och ISM inletts när det gäller frågor kring patientsäkerhetsarbete. Detta kommer att fortgå även under H&A arbetar enligt följande processbeskrivning, var god se sid 11 10
11 11
12 12
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2015 2016-02-11 Ulla Werlenius Medicinskt ledningsansvarig läkare Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 3
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2013 2014-02-13 Ulla Werlenius Medicinskt ledningsansvarig läkare Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 3
Patientsäkerhetsberättelse. Västra Götalandsregionen
Patientsäkerhetsberättelse Västra Götalandsregionen Hälsan och Stressmedicin. Avseende år 2018 Innehållsförteckning Hälsan och Stressmedicin.... 1 1 Sammanfattning... 3 2 Struktur... 4 2.1 Övergripande
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,
Patientsäkerhetsberättelse för patientmottagningen vid Institutet för stressmedicin
Patientsäkerhetsberättelse för patientmottagningen vid Institutet för stressmedicin Avseende år 2014 Datum och ansvarig för innehållet 15 01 15 Kristina Glise Innehållsförteckning Inledning Sammanfattning
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Örkelljunga den 1:a Mars 2018 Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och strategier 4. Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2017 2018-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2017 Datum 2018-01-30, Anne Lazukic, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3-4 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete
Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren
Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family
Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer
Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida
Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.
Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2017 Diarienummer: RS170819 2018-01-11 Patrick Överli Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet Ortopedspecialisternas mål med patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för Familjeläkarna i Olofström Datum och ansvarig för innehållet 20160226 Maria Theandersson, Verksamhetschef Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget
RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst
Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF
Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB
Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för
Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710
Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp
1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Patientsäkerhet. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012
Patientsäkerhet Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012 Thomas Brezicka, Regionläkare Patientsäkerhetsenheten/Västra Götalandsregionen 1 Hälso- och sjukvård Medicinska
Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012
Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst
Ledningssystem för kvalitet i Vindelns kommun 2017 Fastställd av socialnämnden 2017-12-13 Ledningssystem för kvalitet i Sida 2(12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Ledningssystem för kvalitet
Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE
Utfärdad av: Antagen av: Giltig från: Reviderad: Kvalitetsutvecklare och MAS Socialnämnden 2018-SN-83 181001 Socialförvaltningen RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE När något
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur
Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning
Bild 1 Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning i patientsäkerhet
Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende
Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.
Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning
Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad
1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar
UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner
ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-
Patientsäkerhetsberättelse för Åderbråckscentrum. År / Steinarr Björnsson
Patientsäkerhetsberättelse för Åderbråckscentrum År 2017 2018-02-20 / Steinarr Björnsson 1 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra
Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd
Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Mats Olsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 4 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-01 Peter Boänges Reviderad Kvalitetsavdelningen/LF 2014-09-29 Verksamhetens namn Lillälvsgården Verksamhetens
Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads
Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun
Barn och Utbildning Vansbro kommun Eva Svensson Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun Läsåret 2011/2012 Sammanfattning Med patientsäkerhet
Patientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för 2017 Stockholm 2018-02-14 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE
Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2013 140219 Helena Sjöberg verksamhetschef Annica Ringmyr skolsköterska med medicinskt ledningsansvar Anna Lennhammar skolsköterska 2(5) 1 Verksamhetens
1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Kommunstyrelsen 2017-05-30, 105 Kommunstyrelsen
Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG
Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM 2018-02-01 ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Dokumentnivå Anvisning
Avvikelsehantering i Region Sörmland Region Sörmland har ett övergripande ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitet- och patientsäkerhetsarbete, som en integrerad del i ledningssystemet. I Region
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Patientsäkerhetsberättelse 2011 för Lingberga, verksamhetsår 2010, Carema Care
Patientsäkerhetsberättelse 2011 för Lingberga, verksamhetsår 2010, Carema Care Qualimax är Carema Cares ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Carema Cares ledning fastställer kvalitets- miljö
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet
Rapport enligt lex Sarah görs normalt på blanketten Blankett för rapport enligt lex Sarah.
1 (5) Områdescheferna ansvarar för att personal kontinuerligt informeras och påminns om lex Sarah-bestämmelserna och om skyldigheten att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden. Informationen
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Älvsjö servicehus År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-22 Ann Norén, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen Mallen är framtagen
FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013
Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-021 HU-HOH13-052 12 Patientsäkerhetsberättelse 2013 för Hjälpmedelscentralen
STORFORS KOMMUN. Bilaga 5 Kommunstyrelsen
STORFORS KOMMUN Bilaga 5 Kommunstyrelsen 2016-03-21 74 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheter som lyder under Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR
LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE
Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd
Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Sida 0 (8) 2018 Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Datum
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för
Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad
Avdelningen egen regi äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2019-03-15 Handläggare: Maria Premfors 08 508 18 170 Till Farsta stadsdelsnämnd 2019-04-11 Patientsäkerhetsberättelser
Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg
Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin
Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28
Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.
Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Patientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för 2016 Stockholm 2017-03-28 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE
Hur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Patientsäkerhetsberättelse för
2015-03-04 Patientsäkerhetsberättelse för Trehörna Omsorger AB År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse
Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg
Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-24 Carin Mork-Brandén Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.
2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. Datum och ansvarig för innehållet 160215 Åsa Sandblom Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2016 Målet var att alla nyinflyttade ska ha en risk och preventionsbedömning inom 14 dagar samt uppdaterad minst
Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare
Victoria Vård & Hälsa Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-02-13 Annika Berglund Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap.
Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-03-01 Helen Curry 1 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt
Rutin för avvikelsehantering
1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson