KIRURGI-, KVINNO- OCH BARNCENTRUM ANNIKA TIGERHIELM

Transkript

1 Patiensäkerhetsberättelse KIRURGI-, KVINNO- OCH BARNCENTRUM ANNIKA TIGERHIELM

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur för uppföljning/utvärdering... 3 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 4 Uppföljning genom egenkontroll... 5 Samverkan för att förebygga vårdskador... 6 Samverkan med patienter och närstående... 6 Riskanalys... 7 Avvikelser... 7 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 7 Klagomål och synpunkter... 7 Sammanställning och analys... 8 Resultat... 8 Övergripande mål och strategier för kommande år

3 Sammanfattning Under 2017 har arbetet med att öka kunskapen kring området patientsäkerhet fortsatt. Klinikerna lägger stort fokus på patientsäkerhet i sitt interna arbete, det finns till exempel patientsäkerhetsgrupper på klinikerna. Kirurgi-, kvinno- och barncentrum (KBC) har engagerade patientsäkerhetssamordnare som regelbundet träffar centrumchef, verksamhets- och avdelningschefer och medarbetare. Under året har de bland annat deltagit i regionens nätverksträffar för patientsäkerhet, medverkat vid regionövergripande händelseanalyser och vid patientsäkerhetsronder. De bevakar också nyheter inom patientsäkerhetsområdet. KBC:s patientsäkerhetssamordnare har under året fått ett gemensamt uppdrag kring postoperativ infektionsregistrering där arbetet kommer att fortsätta under Syftet är att säkra upp ett regionövergripande system för att kunna genomföra postoperativ infektionsregistrering och föra det arbetet framåt. Det arbetas med egenkontroller genom bland annat basala hygien- och klädregler, mätningar gällande trycksår, vårdrelaterade infektioner och markörbaserad journalgranskning. Inom KBC läggs fokus dels på att upprätthålla det arbete som redan görs, men även på att föra fram nya tankar och arbetssätt för att på så sätt ytterligare öka medvetenheten och kunskapen gällande patientsäkerhet. Patientsäkerhetssamordnarnas kunskap bidrar till ökat stöd till verksamheterna och driver tillsammans med medarbetare och ledning patientsäkerhetsarbetet framåt för patienternas bästa. 2

4 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Genom strategiskt och långsiktigt arbete jobbar KBC för att kontinuerligt öka kunskapen och medvetenheten hos våra medarbetare inom patientsäkerhetsområdet. Detta görs bland annat genom att våra patientsäkerhetssamordnare deltar i det regionala patientsäkerhetsnätverket och dess olika arbetsgrupper. Det görs också genom deras deltagande i risk- och händelseanalyser inom regionen. Vi strävar efter att ha ständiga dialoger med patienter och närstående för att på så sätt kunna öka kunskapen inom hela organisationen. Det genomförs kontinuerliga uppföljningar och återkopplingar till verksamheten efter incidenter och avvikelser. En annan viktig del är omvärldsbevakning. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Verksamhetschef och medicinskt ansvarig läkare (i de fall där verksamhetschef inte är läkare) ansvarar övergripande för klinikernas patientsäkerhetsarbete. Verksamhetschef ansvarar för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Avdelningschef ansvarar på respektive enhet. Vissa läkare har delegerade ansvarsområden. Varje medarbetare har ett eget ansvar att i sitt dagliga arbete ha en hög medvetenhet kring patientsäkerhet och att arbeta utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Risker för vårdskador, samt inträffade vårdskador identifieras och hanteras via Synergi. Genom regelbunden återkoppling uppmuntras medarbetarna till rapportering i Synergi. I ledningsgrupper och på arbetsplatsträffar tas patientsäkerhet upp i form av bland annat händelseanalyser och synergiärende. Vid mötena lyfts även nya rutiner fram. Kvinnokliniken identifierar sedan i höstas risk för vårdskador och inträffade vårdskador med hjälp av Gröna Korset. Som grund i patientsäkerhetsarbetet på flera av klinikerna sker egenkontroll och kontinuerlig återkoppling av resultat via nationella och regionala registerdata. 3

5 Lokala och nationella mätningar med resultatsammanställning och återkoppling till verksamheterna görs kontinuerligt både lokalt i verksamheterna och övergripande via arbetsgrupper och patientsäkerhetssamordnarna. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Patientsäkerhetssamordnarna inom KBC har under 2017 deltagit i träffar med det regionala patientsäkerhetsnätverket och dess olika arbetsgrupper. Samordnarna har även deltagit i övergripande risk- och händelseanalyser inom regionen och man bevakar aktivt nyheter inom patientsäkerhetsområdet. Verksamheterna inom centrumet har patientsäkerhetsgrupper där medarbetare från enheterna deltar tillsammans med patientsäkerhetssamordnarna. På så sätt stärks arbetet på respektive enhet. De verksamhetsnära teamen har identifierat risker och förbättringsområden som lett till flera förbättringsarbeten under året. Några av centrumets kliniker genomför webutbildning/dialog i patientsäkerhet med medarbetarna. Målet är att skapa en gemensam syn på patientsäkerhet, betydelsen av en god säkerhetskultur och kommunikationens och bemötandets betydelse vilket ska generera ökad kunskap i verksamheten för ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Det arbetas aktivt med att följa de patientsäkerhetsområden som initierats lokalt eller nationellt med fokus på att minska vårdrelaterade infektioner. Mätningar som följs och resultat som återkopplas gäller bland annat basala hygien- och klädregler (BHK), trycksår, infarter och postoperativ infektionsregistrering. Det pågår ett operationsplaneringsprojekt med syfte och mål att nå ett bättre resursutnyttjande och minska väntetid för akuta operationer. Det pågår arbete med övergång av samtliga riktlinjer till Platina. Ett identifierat problem är att det är svårt att sprida och implementera nya och uppdaterade rutiner och riktlinjer till berörda medarbetare på klinikerna. Det har genomförts patientsäkerhetsronder på Barn- och ungdomshabiliteringen och Anestesikliniken. Det har varit lärorika ronder som visar på hur mycket arbete som läggs ner på patientsäkerhet, men som också påvisar förbättringsområden som är viktiga att arbeta vidare med. Utbildningar som berör det systematiska patientsäkerhetsarbetet så som vårdkedja utan smittkedja, hantering av infarter och webutbildning i patientsäkerhet erbjuds medarbetare. Vidare har utbildningar gällande bland annat Förbättringar i vardagen steg för steg lite bättre, Genombrott och PDSA genomförts. Återkommande utbildningar inom KBC är CEPS-utbildningar; ett samarbete mellan Kvinnokliniken och Barn- och ungdomskliniken som handlar om procedurövningar för att 4

6 säkerställa omhändertagandet kring komplicerad förlossning och omhändertagande kring det nyfödda, sjuka barnet. Samtliga medarbetare på Kvinnokliniken har utbildats i Gröna Korset för att kunna identifiera risker och vårdskador. En del av dessa avvikelser bearbetas sedan i de två uppstartade synergigrupperna som består av medarbetare samt patientsäkerhetssamordnare. Grupperna bearbetar avvikelserna, gör eventuella förändringar och återkopplar. Vidare pågår förbättringsarbeten gällande Flygbladet- Din säkerhet på sjukhus som är ett sätt att öka patientens delaktighet kring patientsäkerhet. Två avdelningar inom centrumet har under våren ingått i detta pilotprojekt med gott gensvar från patienterna. Flygbladet ska breddinföras i regionen under Vidare har ett standardiserat arbetssätt tagits fram för dagkirurgiska elektiva axeloperationer på operationsenheten CLV. I ett led att minska/eliminera protesrelaterade infektioner på operation vid LL har flera åtgärder vidtagits, bland annat har det investerats i nya operationslampor på protessalarna och utbildning har genomförts i steril såromläggning för inblandade enheter. Rutinkollen gällande höft och knäproteser pågår i Ljungby sedan juni För ökad patientsäkerhet och bättre arbetsmiljö har schemaförändring på OPE i Växjö genomförts. Tre processer har kartlagts för att kunna identifiera förbättringsarbete i syfte att förbättra vården för patient och arbetsmiljö för medarbetare. De processer som gåtts igenom är patient med höftfraktur som ska opereras inom 24 timmar, patientens väg in till dagkirurgisk operation vid LL och medarbetares funktioner i samband med dagkirurgisk operation vid CLV. IT-stödet Genombrott som används till mindre vardagsnära förbättringsarbeten och syftar till att ta vara på patient/närståendes och medarbetares synpunkter och förbättringsförslag används i liten skala men implementeringen på Anestesikliniken fortsätter. Kvinnoklinikens slutenvård har sedan tidigare en grupp med medarbetare som tillsammans med avdelningschefer och patientsäkerhetssamordnare arbetar med patientsäkerhetsfrågor; ett så kallat patientsäkerhetsråd. Patientsäkerhetsråd har nu under året även tillkommit i öppenvården på samma sätt. ISBAR är helt implementerat på Neonatalavdelning 10 och används för både överrapportering och i rondsituationer. På övriga kliniken är det delvis implementerat. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Nationella och regionala registerdata finns som grund i det dagliga patientsäkerhetsarbetet inom centrumet och det finns en utvecklingspotential i det arbetet. Bland annat gäller det att använda mer data från kvalitetsregister i arbetet med att förebygga vårdskador och kvalitetsutfall. 5

7 Både nationella och regionala register finns som grund i arbetet med uppföljning av vårdskador, till exempel vårdrelaterade infektioner. KBC:s patientsäkerhetssamordnare under året fått ett gemensamt uppdrag kring postoperativ infektionsregistrering där arbetet kommer att fortsätta under Journalgranskning som mät- och uppföljningsmetod har använts i ett flertal förbättringsarbeten, till exempel vid uppföljning av postoperativ infektion efter höft- och knäprotesoperation och infarter. Resultaten har lett vidare till nya förbättringar. Några enheter inom centrumet använder regelbundet kvalitetsverktyget Rutinkollen.se från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för att kvalitetssäkra den vård som ges. Här kan varje enhet ringa in sina förbättringsområden och utvärdera dessa på ett enkelt sätt. En annan form av egenkontroll som berör medarbetarna är TILDA kompetensmodul, som främst används på Neonatalavdelningen. Uppföljning av kompetenskorten sker vid medarbetarsamtal. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Arbete gällande samverkan sker mellan flera enheter inom centrumet och inom många olika områden. Samverkan sker också mellan olika centrum. Några exempel på samverkansområden är följande: Operationsplaneringsprojektet. Samverkan mellan Barn- och ungdomskliniken och Operationsenheten i samband med att barn ska opereras. I arbetet att minska och förebygga protesrelaterade infektioner. Ständig samverkan på olika nivåer med olika verksamheter i länets kommuner. Patientambassadörsgrupper i Växjö och Ljungby. Arbete med gemensam handlingsplan mellan Operationsavdelningen, Förlossningen och Vårdhygien för att gå igenom processen vid sectio. Syftet är att minska de vårdrelaterade infektionerna. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Samverkan med patienter och närstående sker via det löpande behandlingsarbetet. Verksamheterna genomför även patientenkäter inom olika vårdområden. Efter vård på intensivvårdsavdelningen (IVA) erbjuds patienter och närstående att besöka Post-IVA-mottagningen. 6

8 Via verktyget Genombrott kan patient och närstående medverka genom att lämna synpunkter och förbättringsförslag. De kan även vara delaktiga i enkätundersökning gällande upplevelse och behov under vårdtiden. Patient och närstående är delaktiga i händelseanalyser i form av att bli intervjuade och på så sätt kunna delge sin upplevelse, framföra synpunkter och förbättringsförslag till vården. I förbättringsarbeten deltar patienter oftast i form av intervjuer till exempel i framtagande av standardiserat vårdförlopp vid axelkirurgi och i processgenomgång av medarbetares funktioner i samband med dagkirurgisk operation vid CLV. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskanalys är en pågående process som pågår i ledningsgrupper via olika rubriceringar. Avvikelsesamordnare och verksamhetsutvecklare eller motsvarande personer på enheterna bedriver ett förebyggande arbete på flera olika sätt, till exempel genom avvikelsehantering och risk- och händelseanalyser. Ett flertal riskanalyser har initierats och genomförts inför förändringar i verksamheten under det gångna året. Patientsäkerhetsdialoger i verksamheten identifierar risker i den dagliga verksamheten som leder till förbättringsarbeten. Förbättringsarbeten sker också utifrån utredning av patientnämndsärenden och övriga inkomna synpunkter från patienter och närstående. På Kvinnokliniken hålls månatliga kvalitetssäkringsmöten där man diskuterar nya eller reviderade riktlinjer utifrån nuvarande eller kommande behov. Avvikelser Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Händelser rapporteras i Synergi. Verksamheterna har ett strukturerat arbetssätt för hantering, analys och sammanställning av inkomna avvikelser. Närmaste chef, avvikelsesamordnare eller motsvarande bearbetar ärendena. Några enheter har även synergigrupper med medarbetare som bearbetar inkomna avvikelser. Återkoppling till medarbetare sker via arbetsplatsträffar och information sprids också via till exempel veckobrev, mail, informationstavla och intern webb. Vid allvarlig händelse genomförs en händelseanalys via patientsäkerhetsavdelningen som därefter återför rapporten till berörda. Patientsäkerhetssamordnare deltar i dessa analyser. Verksamhetschef beslutar om händelsen via chefläkare kräver ytterligare hantering. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 7

9 Patientnämndsärenden och enskilda klagomål hanteras av berörd verksamhetschef. Avdelningschefer och berörd personal involveras. Den personliga kontakten med patient och/eller närstående är viktig för att säkerställa goda rutiner inom verksamheten. Beroende på inträffad händelse görs en mindre internutredning på enheten. Vid till exempel en vårdskada informeras chefläkare för ställningstagande till händelseanalys och anmälan enligt Lex Maria. Återkoppling sker alltid till berörd personal. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter sammanställs och analyseras för att man ska kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Resultatet tas upp i ledningsgrupper, avvikelseteam eller liknande grupper/funktioner på klinikerna vilket genererar nya förbättringsarbeten i det systematiska patientsäkerhetsabetet. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Verksamheterna inom KBC arbetar aktivt med patientsäkerhet för att utveckla vården och uppnå goda resultat. Det arbetas bland annat med avvikelsehantering och att återföra övergripande statistik till medarbetarna. Synergi tas upp på arbetsplatsträffar vilket gör att öppenheten kring avvikelser ökar. Mätningar kring bland annat basala hygien- och klädregler, trycksår, infarter och vårdrelaterade infektioner återförs till medarbetarna. Patientsäkerhetssamordnarnas kunskap bidrar till ökat stöd till verksamheterna och driver tillsammans med medarbetare och ledning patientsäkerhetsarbetet framåt. Tre riskanalyser har genomförts inom områden inför förändringar i verksamheten. Olika former av journalgranskning genomförs och sammanställs för presentation i olika forum. För Kvinnokliniken handlar det bland annat om Rutinkollen gyn två gånger om året, Rutinkollen förlossning en gång per år, Säker utskrivning gyn tre gånger per år och markörbaserad journalgranskning som genomförs en gång per år. Övergripande mål och strategier för kommande år Patientsäkerhetssamordnarna för KBC fortsätter att arbeta utifrån Region Kronobergs övergripande mål, samt de mål som finns nationellt. De deltar bland annat i det patientsäkerhetsnätverk och de olika fokusgrupper som finns inom ramen för regionens patientsäkerhetsarbete. Samordnarna träffar centrumchefen två gånger per termin och deltar även vid ledningsgruppsmöten på centrumnivå en gång per termin och vid centrumets avdelningschefsträffar en gång per år. De finns tillgängliga för verksamheterna för att föra 8

10 området patientsäkerhet framåt. Patientsäkerhet ska genomsyra det dagliga arbetet inom centrumet. Vidare listas fler mål och aktiviteter som är aktuella 2018: Några verksamheter arbetar redan med kvalitetsinstrumenten Rutinkollen.se och Genombrott. Inför kommande år kommer Intensivvårdsavdelningarna att prova på att använda Rutinkollen. Implementering av Genombrott fortsätter på Anestesikliniken och information och visning av IT-stödet till övriga kliniker. Fortsatt användning av Synergi i förbättringsarbeten och övrigt patientsäkerhetsarbete. Fortsatt arbete med återföring av information kring avvikelser och risk- och händelseanalyser till medarbetare. Deltagande vid patientsäkerhetsronder. Under 2018 genomförs fyra ronder. Genomföra egenkontroller i form av uttag ur register, journalgranskningar och så vidare. Fortsatt införande av Gröna Korset för att identifiera risker och negativa händelser i det dagliga arbetet och använda materialet i förbättringsarbeten. Vissa kliniker arbetar med markörbaserad journalgranskning och det arbetet fortsätter. Implementering av Flygbladet din säkerhet på sjukhus i hela regionen. Ett särskilt Flygblad för Barn- och ungdomskliniken har utarbetats tillsammans med människorättsstrateg, Barnets rättigheter i vården och ska implementeras under Fortsatt omvärldsbevakning. 9

11 REGION KRONOBERG, VÄXJÖ TELEFON: E-POST: