Ut ur finanskrisens järngrepp"

Transkript

1 ALMEGAS KONJUNKTURPROGNOS, 6 APRIL 2009 Ut ur finanskrisens järngrepp" Mot slutet av 2008 fångade finanskrisen in världsekonomin i ett järngrepp. Nu sätter regeringar och centralbanker in enorma stimulansåtgärder för att dra sina ekonomier ur det greppet. Sveriges produktion dras ändå i år ned med 3,5 procent, eftersom investeringarna och exporten minskar kraftigt. Stimulansåtgärderna kan väntas få gradvis effekt under året, för att leda till ökad produktion nästa år. De första tecknen på en återhämtning kommer sannolikt på USA:s bostadsmarknad och redan till sommaren. Nu gäller det att blicka framåt, och se behoven av åtgärder som kan få Sverige att återvinna internationell konkurrenskraft då konjunkturen vänder. Sveriges fallande produktivitet och minskade exportmarknadsandelar under de senaste åren går att motverka, framförallt genom att förbättra förutsättningarna för kunskapsintensiva företag att växa och öka sin export. Det finns en potential inom tjänstesektorn för starkare tillväxt inom kunskapsintensiva branscher, som hållits tillbaka av arbetskraftsbrist.

2 Almega är de svenska tjänsteföretagarnas arbetsgivar- och intresseorganisation. Almega har cirka medlemsföretag i sju förbund, som tillsammans representerar ett 60-tal branscher inom tjänstesektorn. Medlemsföretagen har sammanlagt cirka anställda. Förbunden arbetar med de frågor som rör respektive bransch. Arbetsgivarförbunden ingår i Svenskt Näringsliv och bildar tillsammans Almega. Almega Samhallförbundet Almega Tjänsteförbunden Almega Tjänsteföretagen Bemanningsföretagen IT&Telekomföretagen inom Almega Medie- och Informationsarbetsgivarna, MIA Vårdföretagarna Almegas konjunkturutsikter sammanfattar konjunkturläget och utsikterna för de närmaste två åren i svensk ekonomi. Rapporten innehåller en prognos för Sveriges produktion (BNP) och arbetsmarknad, med särskild fokus på tjänstesektorns inverkan på ekonomin. Rapporten ges ut två gånger per år, vår och höst, med start i oktober För ytterligare upplysningar om Almegas konjunkturutsikter, kontakta: Lena Hagman chefekonom, Almega tel , mobil lena.hagman@almega.se 2

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Almegas konjunkturutsikter i siffror... 5 Konjunkturvändningen startar i USA... 7 Kan Kinas tillväxt dra upp tillväxten i omvärlden? Euroområdet håller andan Tillväxten i Sverige hålls uppe av kunskapsintensiva branscher Sveriges internationella konkurrenskraft En svag krona ger inte samma draghjälp som tidigare Vad kommer efter kraftigt minskade investeringar? Hushållens inkomster och sparande ökar, men även konsumtionen Produktionen tar fart efter kraftiga lagerneddragningar Nyheter på arbetsmarknaden

4 Sammanfattning Efter att finanskrisen slog till med förnyad kraft i oktober förra året accelererade effekterna på världsekonomin. Kreditåtstramningen ledde till ett dramatiskt fall i efterfrågan runt om i världen. Lika svindlande som de senaste årens upptrissade risktagande på de globala kapitalmarknaderna varit, lika svindlande är de kreditförluster som uppstått i takt med snabbt fallande värden på värdepapper och andra tillgångar. Finanskrisen är ännu inte över, och osäkerheten är fortfarande stor rörande hur länge kreditåtstramningen kommer att fortgå. Regeringar och centralbanker har emellertid agerat snabbt för att sätta in en rad omfattande stimulansåtgärder för att få igång utlåningen och efterfrågan inom världsekonomin. Så omfattande åtgärder har aldrig tidigare satts in i så många länder samtidigt. Det finns en risk för att prognosmakare nu underskattar de positiva effekter som blir resultatet av åtgärderna, och som gradvis kommer att slå igenom på efterfrågan och produktionen. Det finns också en risk för att inflationen kan komma att ta fart snabbare än de flesta nu räknar med, och behov av räntehöjningar kan härmed också komma snabbare än väntat. Inför den kommande konjunkturuppgången finns samtidigt behov i Sverige av att bygga upp kapacitet i form av både real- och humankapital för att återvinna internationell konkurrenskraft och haka på i den kommande återhämtningen på exportmarknaden. Sverige har tappat marknadsandelar på exportmarknaden under 2000-talet, och särskilt under de senaste två åren. Det finns flera förklaringar till denna utveckling, bland annat den fallande produktiviteten inom näringslivet sedan Ett så djupt och långdraget fall har inte inträffat under de senaste decennierna. Den kraftiga kronförsvagningen från förra sommaren ser inte ut att ge någon draghjälp. Inte heller har det fallande exportpriset under 2000-talet i förhållande till Sveriges konkurrentländers motsvarande lett till ökade exportmarknadsandelar, som det brukar göra, utan Sverige har fortsatt att tappa marknadsandelar. Nu finns möjligheten att återvinna konkurrenskraft på annat sätt än med svagare valuta. Det kräver bland annat ökade investeringar i kunskapsintensiv tjänsteproduktion, där tillväxten under de senaste åren hållit sig väl uppe. Tjänsteexporten har dessutom under de senaste fem åren ökat snabbare än varuexporten, och motverkat marknadsandelsförlusterna för exporten totalt sett. Tillväxten hade emellertid kunnat vara ännu starkare om bristen på arbetskraft inte varit så hög, särskilt inom kunskapsintensiva branscher. Att den kunskapsintensiva tjänstesektorn ligger sent i konjunkturcykeln kan förklara varför sysselsättningen inte fallit snabbare totalt sett. Samtidigt har företagen behov av att hålla kvar nyckelarbetskraft inför den kommande återhämtningen. Almega räknar med att fallet i sysselsättningen begränsas till knappt i år och nästa år. Därmed försvinner inte lika många jobb som tillkom under perioden , då sysselsättningen växte med , varav kom inom tjänstesektorn. 4

5 Almegas konjunkturutsikter i siffror I Almegas förra konjunkturrapport, från 20 oktober 2008, påpekade vi hur dramatiskt förutsättningarna för att göra ekonomiska bedömningar förändrats på bara en månad. Den världsomspännande finansiella krisen förvärrades allvarligt från mitten av september, i samband med att den stora investmentbanken Lehman Brothers inte räddades från att gå i konkurs. Därmed ökade osäkerheten kring den fortsatta utvecklingen för fler finansiella institutioner, och kreditåtstramningen blev alltmer utbredd. Dess effekter på hushållens konsumtion och företagens investeringar avtecknades snabbt i en kraftigt fallande efterfrågan. Prognosmakare har på löpande band kommit med nya nedskrivningar av tillväxtprognoser i sina länder. Prognoserna så sent som i december, för exempelvis Sveriges BNP-tillväxt förra året, låg alldeles för högt. Ingen bedömare hade lyckats förutspå det djupa fallet i Sveriges totala produktion under fjärde kvartalet 2008, som resulterade i att BNP-tillväxten för 2008 hamnade på minus 0,2 procent. Det har kanske aldrig tidigare gjorts så många prognoser på så kort tid. Det speglar den fortsatta osäkerheten rörande finanskrisens effekter på ekonomin. Prognosmodellerna lyckas inte fånga upp dramatiken och kraften i finanskrisens effekter. Prognosmakarna har också saknat information om omfattning och spridningseffekter av de enorma finansiella förluster som dykt upp efterhand. Prognosmodeller bygger på gamla samband, och det saknas kopplingar till finansiell ekonomi. Vidden av en finanskris har aldrig varit så omfattande som nu, då den är global och sker samtidigt i världsekonomin. Samtidigt kan prognosmakare hävda att det aldrig kommer att gå att förutspå exakt när en bubbla kommer att spricka, det vill säga när en ohållbar kreditexpansion ska tippa över till svindlande förluster och snabbt krympande utlåning, efterfrågan och produktion. Vidare är det få prognosmakare som nu försöker sig på att uppskatta de positiva effekterna av alla finans- samt penningpolitiska stimulanser som sätts in som åtgärder för att motverka finanskrisens negativa effekter. Inte heller på denna punkt har vi tidigare sett så massiva åtgärder sättas in samtidigt i så många länder. Trots den kvarvarande stora osäkerheten är det värdefullt att försöka göra en konjunkturprognos utifrån vissa antaganden, som exportmarknadstillväxten med mera. I vår prognos utgår vi från aktuella omvärldsförutsättningar som finns i den internationella prognosmodell vi tar hjälp av, från Oxford Economic Forecasting. Om det visar sig att dessa antaganden inte håller går det därmed att bilda sig en snabbare uppfattning om åt vilket håll ekonomin är på väg. I Almegas förra konjunkturrapport underströk vi att förutsättningarna snabbt skulle kunna komma att förändras och att vi då saknade underlag för vilka effekter som finanskrisen skulle få på den reala ekonomin. Nu har vi emellertid mer information jämfört med i oktober och något bättre vägledning av den utveckling vi sett sedan dess. Viktigare än att hamna exakt rätt på decimalen i prognoserna är att kunna förutse vilka faktorer som driver och påverkar utvecklingen. I nedanstående tabell sammanfattas Almegas prognos i siffror, och i efterföljande avsnitt ges förklaringar till den utveckling vi ser. 5

6 Tabell 1 Almegas konjunkturprognos, april 2009 Nivå Mdr kr Procentuell förändring Hushållens konsumtionsutgifter 1467,1 3,0-0,2 0,1 1,5 Offentliga konsumtionsutgifter 834,6 0,4 1,3 0,9 1,1 Statliga 219,7-0,8-0,4 2,0 1,5 Kommunala 614,9 0,8 2,0 0,5 1,0 Fasta bruttoinvesteringar 619,8 7,5 3,5-7,6 1,2 Lagerinvesteringar, (bidrag till BNP-tillväxten) 4,0 0,8-0,7-0,6 0,3 Export 1709,7 5,8 1,7-11,2 2,0 Export av varor 1206,7 3,1 1,0-15,0 1,5 Export av tjänster 503,1 13,3 3,5-2,0 3,0 Import 1477,4 9,4 3,0-9,4 3,4 Import av varor 1081,7 9,2 2,3-12,5 3,5 Import av tjänster 395,7 10,1 4,9-1,0 3,0 BNP 3157,8 2,6-0,2-3,5 1,1 BNP kalenderkorrigerat 2,7-0,5-3,4 0,8 Nyckeltal och antaganden: Nettoexporten, bidrag till BNP-tillväxten -0,9-0,5-1,6-0,5 Öppen arbetslöshet, ILO:s definition (procent av arbetskraften) 6,1 6,2 8,5 9,5 Sysselsättning (AKU), år, förändring i procent 2,5 1,2-2,7-1,5 Produktivitetsförändring för näringslivet, kalenderkorrigerat -1,0-2,3-0,8 2,7 Produktionsvolym, tjänsteproducenter, kalenderkorrigerat 3,8 0,1-1,5 0,8 Produktionsvolym, tillverkningsindustrin, kalenderkorrigerat 2,6-3,5-11,0 0,5 KPI, årsgenomsnitt 2,2 3,4 0,1 1,3 KPIX, årsgenomsnitt 1,2 2,5 1,1 2,0 Hushållens sparkvot inkl. PPM-sparande (%) 9,1 11,9 14,2 14,7 Real disponibel inkomst, förändring 3,6 3,3 2,7 1,9 Sveriges exportmarknadstillväxt 6,2 3,0-7,4 3,2 Ränta, 10-åriga statsobligationer, december 4,3 2,7 3,4 4,0 Reporäntan, december 4,00 2,00 0,50 1,75 Källa: SCB, Oxford Economic Forecasting, ReutersEcowin samt Almega för prognosåren

7 Konjunkturvändningen startar i USA Första kvartalet i år kommer sannolikt visa den djupaste nedgången i USA:s produktion, BNP, under den lågkonjunktur vi nu är inne i. Tillväxten fortsätter att hållas tillbaka av finanskrisen, den svaga arbetsmarknaden och hushållens skuldsanering. Tillväxten hålls också nere av att efterfrågan på exportmarknaden i år krymper. Gradvis väntas emellertid en stabilisering i ekonomin, i samband med omfattande finanspolitiska stimulansåtgärder samt åtgärder från centralbanken, Federal Reserve, för att komma till rätta med problemen inom den finansiella ekonomin och få igång en sund kreditgivning inom systemet. Lägre inflation och inte minst avsevärt lägre olje- och bensinpriser, bidrar också till en lättnad för hushållen. En vändning till positiv tillväxt kan komma i slutet av Den djupa nedgången i början av året förklarar varför tillväxten ändå beräknas falla med 3,6 procent Toppen för nivån på arbetslösheten kommer normalt senare, och den väntas fortsätta stiga en bit in på nästa år, vilket också håller tillbaka återhämtningen för hushållens konsumtion. Återhämtningen blir alltså trög inledningsvis, men kan komma att överraska uppåt. USA:s nya regering, Obama-administrationen, har drivit igenom ett stimulanspaket motsvarande mer än dubbla Sveriges årliga BNP, det vill säga nära miljarder kronor. 75 procent av paketet kommer att spenderas under de närmaste 18 månaderna. Det vore orimligt om det inte kommer att leda till positiva effekter på ekonomin då åtgärderna gradvis börjar verka. Det är emellertid få prognosmakare som verkar räkna på möjliga effekter av alla aviserade åtgärder. När de väl får effekt kan det leda till överraskande positiva effekter, förutsatt att de leder till återställt förtroende bland hushåll och företag. Obamas ekonomiska rådgivare vill jämföra stimulanspaketet med Roosevelts New Deal i samband med 30-talskrisen som vände konsumentförtroendet och ledde till ett uppsving. Eftersom stimulanserna nu blir betydligt mer omfattande och sker samtidigt finns alltså en risk för att kommande effekter på tillväxt och sysselsättning underskattas bland ekonomer. När väl förtroendet återställts kan uppsvinget i ekonomin gå snabbare än de flesta räknar med i dag. Det saknas egentligen modeller som fångar den mix av åtgärder som nu tas, det vill säga en mix av omfattande satsningar i infrastruktur, energibesparingar, miljösatsningar, skattesänkningar med mera. Dessutom sätts åtgärder in för att få kreditgivningen att börja fungera mer normalt, bland annat genom att ta hand om giftiga tillgångar från banker och andra finansiärers balansräkningar samt införa stresstester för banker, för att lättare undvika finansiella problem framöver. Vidare får 95 procent av befolkningen en skattesänkning från och med april. Hushåll som tjänar över dollar per år får däremot högre skatter. Den högsta marginalskatten höjs från 36 till 39,6 procent år Fler hushåll kommer också att få möjlighet att lägga om sina lån till lägre räntor. Obama-administrationen har nyligen lagt fram en plan omfattande 75 miljarder dollar för att hjälpa miljontals hushåll att lägga om lånen och undvika att tvingas lämna sina hem. 7

8 Dessutom håller ett nytt hälso- och sjukvårdssystem som ska bygga på ett offentligt finansierat försäkringssystem på att ta form. Det är ännu oklart hur det kommer att se ut och påverka de omfattande privata försäkringslösningarna i USA. 46 miljoner amerikaner saknar helt försäkring, och vårdkostnaderna har stigit kraftigt sedan talet. Försäkringsavgifterna kopplade till arbetsgivare har mer än fördubblats sedan Den nya administrationen räknar med ökade offentliga sjukvårdsutgifter, men även effektiviseringar, och på lång sikt lägre utgifter. Om inga åtgärder tas skulle utgifterna bli ännu mycket högre framöver, resonerar den. Totalt beräknas cirka 5,5 procent av USA:s BNP spenderas i stimulansåtgärder under Eftersom åtgärderna nu är mer omfattande än någonsin borde de så kallade multiplikatoreffekterna på BNP bli större än normalt, resonerar Obamas rådgivare. OECD uppskattar att stimulansåtgärderna i USA kommer att bidra positivt till BNP motsvarande över 1 procent av BNP, både i år och nästa år. 1 Diagram 1 USA:s och Sveriges BNP-tillväxt Se OECD Economic Outlook, Interim Report, 31 mars

9 Ännu letar vi efter tecken på att konjunkturen ska börja vända i USA, en vändning som också blir avgörande för världsekonomin. Om USA lyckas få bukt med finanskrisen och stimulera hushållens konsumtion och företagens investeringar kommer det ge positiva återverkningar på länder med USA som stor avsättningsmarknad. Det starka sambandet gäller inte minst mellan USA:s och Sveriges tillväxt, se diagram 1. Utvecklingen för Sveriges tillväxt har normalt följt efter USA:s med en viss eftersläpning, se diagram 1. Figuren visar USA:s kvartalsvisa tillväxt uppräknad i årstakt, vilket är det vanliga sättet i USA att presentera tillväxttakten. I Sverige däremot jämförs normalt ett kvartals BNP med motsvarande kvartal föregående år, som i diagram 1 för Sverige. Om vi i stället räknar om Sveriges BNP-förändring fjärde kvartalet 2008 från tredje kvartalet uppräknat till årstakt föll Sverige BNP med hela 10 procent. Motsvarande siffra för USA visar ett fall på lite över 6 procent. De första tecknen på en konjunkturvändning bör komma på USA:s bostadsmarknad. Bostadspriserna fortsätter att falla och nybyggandet av bostäder är på den lägsta nivån på flera decennier. Kanske kom vändningen redan i februari, då försäljningen av enfamiljshus steg och överraskade många ekonomer. Huspriserna väntas emellertid stiga först nästa år. Detta gäller priserna totalt sett. Prisfallet har varit absolut störst i Kalifornien, Nevada, Arizona och Florida, medan det varit betydligt måttligare i flertalet delstater, och till och med börjat stiga något i ett fåtal. Andelen osålda bostäder till följd av hushåll som tvingats lämna sina hem på grund av att de inte klarar räntebetalningar och amorteringar på sina bolån fortsätter att vara hög. Förra året tvingades mer än 1,5 miljoner hushåll lämna sina hem, men de var alltså koncentrerade till ett fåtal regioner. Bostadsmarknaden bedöms nu vara nära botten, och en vändning bör komma under våren eller till sommaren. Bostadspriserna är nu så låga att de kan börja uppfattas som allt attraktivare. 9

10 Kan Kinas tillväxt dra upp tillväxten i omvärlden? Tidigare har en del ekonomer argumenterat för att Kina och andra tillväxtländer skulle kunna frikopplas (decouple) från resten av världsekonomin och stå opåverkade av recessionen i omvärlden. Den hypotesen har visat sig ohållbar. Även Kina och andra tillväxtländer har påverkats, främst till följd av deras stora exportandel till USA och andra stora exportmarknader. Från tvåsiffriga tillväxttal fram till och med 2007 ligger Kinas BNP-tillväxt nu på 6-7 procent i årstakt. Kinas regering har som mål att höja takten till 8 procent och har också satt in kraftfulla stimulanspaket, varav över hälften går till infrastrukturinvesteringar. Paketet som godkändes i november är också enormt, omfattande ungefär 75 procent av USA:s stimulanspaket. Kina kan mycket väl klara sitt tillväxtmål, men det kommer främst att gynna den inhemska produktionen. Den krympande världsmarknaden i år gör att Kina måste luta sig mot inhemsk efterfrågan. Medan exporten redan har fallit kraftigt från slutet av förra året, och fortsätter så även i år, väntas importen minska ännu mer. Vissa länders export till Kina kan ändå komma att gynnas om de är inriktade på att sälja varor och tjänster som har en koppling till den efterfrågan som nu stimuleras i Kina, som exempelvis infrastrukturinvesteringarna. 10

11 Euroområdet håller andan De relativt exportberoende länderna i euroområdet har naturligtvis drabbats hårt av den globala finanskrisen och de fallande efterfrågan på stora exportmarknader. Även här föll BNP fjärde kvartalet 2008, ungefär lika djupt som i USA och Storbritannien, det vill säga med omkring 6 procent uppräknat i årstakt. Flera banker inom EU har också drabbats av stora förluster kopplade till den globala finanskrisen. Några har staten tvingats överta för att undvika konkurs. Förutom ett stort exportberoende har flera EUländer banker med en stor andel utlåning till Östeuropa; även där har exportberoendet ökat. Fallande exportintäkter och risk för ökade förluster utgör en hämsko för dessa länder och de banker som har stor utlåning dit. Ännu är osäkerheten stor om utgången, och om det kommer att leda till en förvärring av finanskrisen i flera västeuropeiska länder. Även inom EU har regeringarna vidtagit gemensamma åtgärder för att få finanssystemet att fungera mer normalt, motverka kreditåtstramningen och sänka lånekostnaderna för hushåll och företag. En gemensam räddningsplan för bankerna sätts in för att öka tillgången på kapital och garantera utlåningen, liksom finanspolitiska stimulanser, som uppskattas till drygt 3 procent av BNP. Med viss fördröjning bör även dessa åtgärder bidra till en konjunkturvändning längre fram. Avgörande blir hur snabbt förtroendet inom finanssystemet kommer att återställas, och benägenheten att ta risk och öka investeringarna inom företagssektorn återvända. Centralbankerna, Bank of England, ECB, Sveriges Riksbank med flera, inledde under förra hösten rekordstora räntesänkningar för att motverka en ännu kraftigare inbromsning. Samtidigt ger den fallande inflationen utrymme för ytterligare sänkningar. Bank of England har sänkt sin styrränta till 0,5 och närmar sig den låga nivån i USA, där Fed funds rate ligger i ett intervall på 0-0,25 procent. ECB:s styrränta ligger nu på 1,25 procent och Riksbankens på 1 procent. Det är lägre nivåer än då dessa styrräntor bottnade senast, år Bankernas interbankräntor, det vill säga de räntor bankerna betalar för lån mellan varandra, steg kraftigt i oktober förra året, i samband med den eskalerande oron på finansmarknaden efter Lehman Brothers konkurs. De kraftiga räntesänkningarna därefter och åtgärder för att återställa förtroendet inom finansvärlden avspeglas nu i betydligt lägre interbankräntor. Exempelvis har 3-månadersräntan (Stibor) fallit, från toppen på 5,6 procent i oktober förra året till låga 1,1 procent i slutet av mars, den lägsta nivån som uppmätts sedan mitten på 1980-talet. Motsvarande skillnad mot reporäntan har också kommit ned till den låga nivån som rådde innan finanskrisen, se diagram 2. 11

12 Diagram 2 Reporäntan och interbankräntan Vidare har skillnaden mellan tremånaders bolåneräntor och reporäntan krympt till endast 1,2 procentenheter i slutet av mars, vilket till och med är en mindre marginal än under år 2005, då skillnaden uppgick till omkring 1,5 procentenheter. I mars började centralbanken i USA köpa stora belopp i statsobligationer för att därigenom pressa ned räntorna på längre löptider och ytterligare lätta på lånekostnaderna för företag och hushåll. Samtidigt motverkas en nedgång för de långa räntorna i samband med att fler länder nu ökar sitt lånebehov för att finansiera växande offentliga budgetunderskott. De långa räntorna kan därför förväntas stiga under de närmaste åren, även i samband med stigande inflation och en allmän ränteuppgång för att motverka en inflationsbrasa längre fram. För att summera utgår vi i vår prognos för Sveriges ekonomi från de tillväxtutsikter som sammanfattas för några av Sveriges största exportmarknader i tabell 2 nedan. Där 12

13 framgår också att vi utgår från att Sveriges exportmarknadstillväxt i år minskar med drygt 7 procent, och ökar med cirka 3 procent nästa år. Tabell 2 Internationella förutsättningar Ranking Sveriges största och deras BNP-tillväxt: 2008 exportmarknader Tyskland 1,0-3,9 0,3 2 Norge 2,0-2,0 0,7 3 Storbritannien 0,7-3,2 0,4 4 Danmark -1,4-3,0 1,0 5 USA 1,1-3,6 1,5 6 Finland 0,9-2,7 0,5 7 Nederländerna 2,0-2,4 0,9 8 Frankrike 0,7-2,7 0,3 9 Beligen 1,2-2,4 0,4 10 Italien -1,0-3,7 0,0 Kina på 13:e plats 8,9 5,8 9,6 Euroområdet 0,7-3,2 0,4 EU totalt 0,9-3,4 0,5 Sveriges exportmarknadstillväxt 3,0-7,4 3,2 Källa: Preliminärt utfall för 2008 från nationalräkenskaper samt prognoser från Oxford Economic Forecasting, mars

14 Tillväxten i Sverige hålls uppe av kunskapsintensiva branscher Effekterna av finanskrisen har inte varit mindre dramatiska i Sverige än i andra länder. Fallet i produktionen fjärde kvartalet 2008 var till och med djupare i Sverige än i exempelvis USA. Sveriges ekonomi ser ut att ha drabbats särskilt hårt av orderraset för fordonsindustrin, som väger så tungt i svensk export. I samband med det krympande exportvärdet minskade andelen motorfordon av varuexporten förra året till 12 procent, från 13,5 året innan. Även andra länder med stor andel fordonsexport, som Japan, drabbas hårt. Ändå finns det branscher som hållit uppe svensk tillväxt under de senaste åren och som även nu ser ut att klara sig relativt bättre än andra. Det är tillväxten i den så kallade kunskapsintensiva delen av tjänstesektorn (KIS, se faktaruta sidan 14) som har dragit upp tillväxten i svensk ekonomi under senare år. Under hela perioden var tillväxten för KIS lika hög som för industrin, det vill säga 4 procent i genomsnitt per år. De två senaste åren har tillväxten för KIS legat kring cirka 3 procent per år, medan industrins tillväxt blev allt lägre, se tabell 3. Under 2007 hölls produktionstillväxten tillbaka inom både industrin och tjänstesektorn av det mycket höga kapacitetsutnyttjandet och kapacitetsbrist. Tillväxten kunde alltså ha varit högre om det funnits ytterligare kapacitet då både industrin och tjänstesektorn fortfarande mötte stark efterfrågan. Tabell 3 Tillväxten i tjänstesektorn och industrin Procentuell förändring, fasta priser kv KIS 4,0 6,5 3,0 3,2 2,6 Industrin 4,0 7,4 2,4 0,3 3,0 Tjänstesektorn 3,3 5,7 3,7 2,0 0,2 Källa: SCB, nationalräkenskaperna. Trots den snabba inbromsningen i svensk ekonomi förra året upprätthölls tillväxten för KIS-sektorn. Under de första tre kvartalen låg den kvar på föregående års nivå, det vill säga kring 3 procent. Tillväxttakten för KIS helåret 2008 blev till slut 2,6 procent. För industrin minskade produktionen med 3 procent

15 Industrin ligger normalt före tjänstesektorn i konjunkturcykeln, och den drabbades redan i slutet av 2007 av fallande exportorderingång. Ungefär ett år senare drabbar inbromsningen i industrin och omvärlden även den kunskapsintensiva tjänstesektorn med större kraft. Från och med fjärde kvartalet förra året märks en snabb nedgång även för KIS-sektorn. Den enda KIS-bransch som ser ut att visa ökad efterfrågan under första kvartalet i år är fastighetsmäklare- och förvaltare. 15

16 Fakta om den kunskapsintensiva tjänstesektorn - KIS EU:s statistikorgan Eurostat har gjort en uppdelning av tjänsebranscher som de klassificerar som s.k. kunskapsintensiva, eller enligt deras egen benämning knowledge-intensive services (KIS). Följande branscher definieras som kunskapsintensiva enligt respektive SNI-koder: 61 Rederier 62 Flygbolag 64 Post och telekommunikationsföretag Kreditinstitut och försäkringsbolag Fastighetsbolag, uthyrnings- och företagsserviceföretag 80 Utbildning 85 Hälso- och sjukvård m.m. 92 Rekreation, kultur, sport m.m. Observera att även offentligt finansierad tjänsteproduktion som klassificeras som kunskapsintensiv ingår i KIS, där de ingår i branscherna SNI 85 respektive 92. Eurostat har även definierat vilka KIS-branscher som kan klassas som högteknologiska, vilka är följande: 64 Post och telekommunikation 72 Datakonsult- och dataserviceföretag 73 Forskning och utveckling I år räknar vi med att produktionen i tjänstesektorn når sin lägsta nivå under första kvartalet i den här konjunktursvackan. Om den låga nivån skulle ligga kvar resten av året skulle produktionen i tjänstesektorn minska med cirka 2 procent jämfört med förra året. Det bedömer vi som orimligt mot bakgrund av de samlade stimulansåtgärder som satts in i Sverige och andra länder, både när det gäller penning- och finanspolitiska åtgärder. Almegas prognos för 2009 visar i stället ett fall i tjänstesektorns produktion med cirka 1,5 procent, vilket innebär att tillväxten långsamt börjar repa sig från och med andra kvartalet. Nästa år bedöms den gradvisa konjunkturförstärkningen leda till en tillväxt på omkring 1 procent. 16

17 Sveriges internationella konkurrenskraft Sveriges arbetskraftskostnader per producerad enhet ökade kraftigt 2007, och betydligt mer än för exempelvis EU-länderna i genomsnitt. Förklaringen är främst den fallande produktiviteten i näringslivet från år Svensk industri hänger inte längre med produktivitetstillväxten i OECD. Produktiviteten steg med endast 0,4 procent i tillverkningsindustrin i Sverige 2007 att jämföra med 3,5 procent i 21 OECD-länder 2. Förra året föll produktiviteten för både industrin och tjänstesektorn i Sverige, och fallet blev ännu djupare i slutet av året. Samtidigt hölls tillväxten uppe inom den kunskapsintensiva delen av tjänstesektorn under större delen av året (se föregående avsnitt), och behovet av att hålla kvar arbetskraft ledde till att sysselsättningen avtog långsammare än produktionstillväxten. Produktiviteten minskade med hela 5 procent i tjänstesektorn fjärde kvartalet, och med 3,6 procent för hela ekonomin. För tillverkningsindustrin uppgick fallet till nästan 8 procent. 2 Se Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen, januari

18 Diagram 3 Produktivitetstillväxt 3 i svensk ekonomi totalt samt i tjänstesektorn Fallande produktivitet kan vara en av flera förklaringar till varför Sverige har tappat marknadsandelar 4 på exportmarknaden efter millennieskiftet, se diagram 4. Med andra ord har exportmarknaden 5 vuxit snabbare än Sveriges export under i stort sett hela 2000-talet. Under och 1990-talet steg Sveriges marknadsandelar markant i samband med att relativpriset föll, och tvärtom då relativpriset steg. Det relativa exportpriset föll kraftigt i början av och 1990-talen, i samband med devalveringar av kronan, samt då kronans koppling till ecun släpptes Under 2000-talet har däremot Sveriges marknadsandelar fortsatt att krympa samtidigt som relativpriset fallit. Ännu en förklaring till dessa marknadsandelsförluster kan vara att andra länders valutor fallit ännu mer än den svenska, till exempel den amerikanska dollarn och japanska yenen under perioden Produktivitetstillväxten mäts här som förändringen av förädlingsvärdet dividerad med förändringen av antalet arbetade timmar. Utvecklingen för förädlingsvärdet och arbetade timmar är kalenderkorrigerade. 4 Marknadsandelsutvecklingen fås fram genom att ställa landets exportvolymutveckling i relation till marknadstillväxten. 5 Exportmarknadstillväxten är beräknad som importtillväxten för varor exklusive petroleumprodukter i länder viktade efter deras betydelse för Sveriges export. 18

19 Diagram 4 Sveriges relativpris för exportprodukter och exportmarknadsandel En till förklaring till marknadsandelsförlusterna skulle kunna vara att nya konkurrentländer tar marknadsandelar, men även om världshandeln växer med ökad export från fler länder behöver det inte innebära att exempelvis Sverige därmed måste tappa marknadsandelar. Exporten kan fortfarande växa i takt med världsmarknaden beroende på landets konkurrenskraft. Sveriges ökade förluster under de två senaste åren förklaras troligen med den fallande produktiviteten inom svenskt näringsliv snarare än att nya konkurrentländer ökat sin export snabbare än världsmarknadstillväxten. Ännu en iakttagelse är att Sverige inte tappat lika mycket exporttillväxt om vi lägger till exporten av tjänster, se diagram 4. Sveriges tjänsteexport har ökat snabbare än varuexporten från och med 2004, och dragit upp Sveriges totala exporttillväxt. 19

20 En svag krona ger inte samma draghjälp som tidigare Värdet på den svenska kronan har fallit kraftigt sedan förra sommaren, både mot euron, US-dollarn och korgen av Sveriges viktigaste konkurrentländers valutor, sammanvägda i det så kallade TCW-index. 6 Mot euron samt TCW-index hade kronan tappat drygt 16 procent och mot dollarn nära 40 procent i slutet av mars i år jämfört med strax innan försvagningen förra sommaren. Den senaste kronförsvagningen ligger i närheten av försvagningen åren Uppfattningen att en försvagning av den svenska kronan i förhållande till konkurrentländernas valutor gynnar svensk export verkar leva kvar hos många konjunkturbedömare. Bland andra har exempelvis Riksbanken i sin senaste konjunkturbedömning i februari resonerat om att den svagare kronan innebär att konkurrenskraften förbättras och dämpar nedgången i exporten. Resonemanget inger dock i dagsläget en falsk förhoppning. Då efterfrågan på Sveriges exportmarknader faller så djupt som nu kan vi inte räkna med att kronförsvagningen ska motverka det kraftiga exportfallet. Dessutom har Sverige tappat andelar på världsmarknaden under de senaste åren, (se föregående avsnitt). Visst kan vissa företag fortfarande gynnas av en kronförsvagning, men då krävs också att efterfrågan på deras produkter ökar, vilket är sällsynt för de flesta branscher i år. Efterfrågan för vissa företag inom exempelvis IT-branschen ökar fortfarande i början av Företag inom denna bransch valutasäkrar normalt inte sin försäljning till utlandet och en svagare krona kan då få ett relativt snabbt genomslag på deras exportpris i relation till utländska konkurrenter. Det handlar här om konkurrenter från andra industriländer, inte lågkostnadsländer. Ändå får en svagare kronkurs en motverkande effekt även för IT-företag, eftersom de också i hög grad importerar insatsprodukter från utlandet som stiger i pris då kronan försvagats. Sambandet mellan kronkursen och Sveriges exportutveckling i stort har under talet blivit klart svagare än tidigare. Det handlar i stället numera i högre grad om att öka konkurrenskraften med hjälp av att höja produktiviteten. Det handlar också om att konkurrera i produktionen av kunskapsintensiva produkter, det vill säga högteknologiska produkter med högt forsknings- och tjänsteinnehåll. Under de senaste högkonjunkturåren har också den ökade tjänsteexporten motverkat ett större fall för Sveriges exportmarknadsandelar. 6 TCW-index (Total Competitiveness Weights) är ett sätt att mäta kronans värde mot en korg av andra valutor. TCW-index har den 18 november 1992 som startdatum då index är lika med 100. Den 19 november 1992 släpptes kopplingen mot ecun och därefter har kronan haft rörlig växelkurs. Ett högt värde på index betyder att kronan har försvagats och ett lågt värde att kronan har förstärkts. Genom att studera index kan man se hur mycket värdet på kronan har förändrats i förhållande till 21 länders valutor, som i detta index är sammanvägda med vikter för respektive valuta som bestäms av de 21 ländernas betydelse som konkurrent på exportmarknaden av bearbetade varor. 20

21 Tidigare har Sveriges export tagit fart, både i samband med en svagare växelkurs och ökad efterfrågan, som exempelvis under åren Det omvända sambandet har också gällt, det vill säga en starkare växelkurs i förhållande till konkurrentländernas valutor har följts av en dämpning av exportutvecklingen, se diagram 5. Sambandet har gällt under lång tid, men under 2000-talet har det blivit betydligt svagare. Under konjunkturnedgången 2001 försvagades kronan rejält mot konkurrentländernas valutor, ändå föll exporten kraftigt. Den senaste kronförsvagningen har varit ungefär lika kraftig, men exporten har samtidigt rasat. Någon draghjälp för exporten ser vi alltså ännu inte. Under 2000-talet har exporten snarare ökat då kronan stärkts, som under högkonjunkturåren , se diagram 5. Exportföretag i Sverige lyckades konkurrera på exportmarknaderna genom en stark produktivitetsutveckling under den perioden, då exporten steg nästan lika mycket som exportmarknaden. Exporten började bromsa in 2007 och växa ännu långsammare än exportmarknaden. Samtidigt föll produktiviteten i näringslivet, vilket bidrog till den försämrade konkurrenskraften. Därefter har kronan försvagats alltmer, men exporten har ändå fortsatt att försvagas. Det styrker tesen att exportföretagens konkurrenskraft i högre grad beror på andra faktorer än om kronkursen drar ned Sveriges relativa exportpris. Inte minst har det kraftiga fallet i efterfrågan på motorfordon i omvärlden dragit ned Sveriges export under

22 Diagram 5 Sveriges export och TCW-index Specialiseringen av produktionen har ökat, vilket också kan vara en delförklaring till varför kronförsvagningen inte får samma genomslag som tidigare. Specialiseringen har snabbats upp av globaliseringen, som gjort det lättare för företagen att fokusera på sin kärnverksamhet och i stället köpa in mer insatsprodukter. Det har också medfört ökad import av insatsvaror och tjänster. Därmed har en kronförsvagning bidragit till att importkostnaderna för insatsprodukter ökat och sannolikt inte slagit igenom lika starkt på exportpriserna som tidigare. Alltså har strukturomvandlingen, med ökad specialisering och import av insatsprodukter, också bidragit till att en kronförsvagning inte får lika stark effekt som tidigare på de relativa exportpriserna och därmed exporten. 22

23 Argumenten för att en svagare krona räddar svensk export under den här recessionen är en hägring. Siktet bör ställas om på den faktor som främst kommer att avgöra Sveriges framtida exportutveckling och internationella konkurrenskraft, det vill säga faktorer som åter höjer upp exportföretagens produktivitet. Det handlar alltså mer om investeringar i forskning och utveckling och ökad produktion av alltmer forsknings-, kunskaps- och tjänsteintensiva, högteknologiska produkter. Härmed faller även argumentet att Sverige bör skjuta på att gå med i EMU med motiveringen att den svaga kronan kommer att stärka exportföretagens konkurrenskraft. 23

24 Vad kommer efter kraftigt minskade investeringar? Sveriges totala fasta bruttoinvesteringar började minska under tredje kvartalet förra året, efter en stadig ökning från andra halvåret Investeringarna under de senaste åren har främst dragits upp av omfattande investeringar i den privata tjänstesektorn. Den bidrog med lite över 25 procentenheter till den totala ökningen av Sveriges fasta bruttoinvesteringar på nära 40 procent under perioden , se tabell 4. Tjänstesektorn bidrog alltså med över hälften av den totala ökningen. Tillverkningsindustrin bidrog med knappt 3 procentenheter till den totala ökningen. Förra året uppgick investeringarna inom den privata tjänstesektorn till nära 338 miljarder kronor, eller 55 procent av de totala investeringarna. Investeringarna fördelas på maskiner, inventarier, transportmedel, byggnader och övrigt, där bland annat programvaror ingår. Fördelningen varierar mycket mellan olika branscher. När det gäller tillverkningsindustrin har investeringarna varit instabila under de senaste högkonjunkturåren, och till och med minskat under 2004 och Vid tidigare konjunkturuppgångar har industrins investeringar normalt ökat stadigt, för att möta den ökade efterfrågan. Under den senaste högkonjunkturen blev investeringarna ovanligt låga i förhållande till förädlingsvärdet, vilket till slut ledde till kapacitetsproblem år Som andel av förädlingsvärdet låg tillverkningsindustrins investeringar klart lägre än vid tidigare högkonjunkturer, se diagram 6. 24

25 Tabell 4 Bidrag till ökningen av de totala fasta bruttoinvesteringarna Miljarder kr förändring, % bidrag, procentenheter Jord- och skogsbruk, fiske 17,1 9,4 0,3 Gruvindustri 10,1 527,7 1,8 Tillverkningsindustri 87,8 15,3 2,9 El, gas, värme, vatten 48,7 94,6 4,7 Byggindustri 21,6 53,9 1,7 tjänsteproducenter i näringslivet 337,8 47,2 25,3 Offentlig sektor 96,7 19,4 3,1 Fasta bruttoinvesteringar totalt 619,8 39,8 39,8 Källa: SCB, nationalräkenskaperna, Almega. Kapacitetsutnyttjandet hade ökat till en hög nivå 2007, och produktivitetstillväxten avtog markant från tidigare starka ökningstal. Tillverkningsindustrins produktivitet började falla förra året, att jämföra med ökningstal på nära 9 procent per år under perioden Den senaste investeringsenkäten från SCB visar att industrin drar ned sina investeringar kraftigt i år, med 14 procent enligt enkätsvaren från företagen. Endast gruvindustrin fortsätter att öka sina investeringar, som den gjort sedan Inom tjänstesektorn har investeringsplanerna också dragits ned kraftigt för 2009, både inom handeln, företagssamt finansiella tjänster. Frågan är om den kraftiga neddragningen inom industrin och tjänstesektorn i år kommer att följas av en snabb uppgång då konjunkturen vänt. Behoven av att öka kapaciteten bör, mot bakgrund av de tidigare kapacitetsproblemen i både industrin och tjänstesektorn, vara stora. Avgörande blir hur förutsättningarna för att utveckla produktionen ser ut i Sverige, exempelvis tillgången på kvalificerad arbetskraft till de kunskapsintensiva branscherna. Under den senaste högkonjunkturen har vi sett en tendens bland framför allt IT-företag att lägga delar av produktionen utanför Sverige där det funnits god tillgång på arbetskraft som sökts. Det har avspeglat sig i att andelen ITföretag som rapporterat brist på arbetskraft inte nådde upp till lika höga andelar som vid slutet av förra högkonjunkturen kring millennieskiftet. Man kan tolka det så att bristen åter uppstått, men den har delvis gått att lösa genom ökad offshoring av produktion. När det gäller bygginvesteringarna började bostadsinvesteringarna minska under 2008 medan investeringarna i övriga byggnader och anläggningar fortsatte att öka, se tabell 5. Vi räknar med att de offentliga satsningarna på infrastrukturprojekt kommer att hålla uppe anläggningsinvesteringarna, medan bostadsbyggandet fortsätter att minska i år. 25

26 Sveriges Byggindustrier räknar med att kommuner och landsting kommer att öka sina investeringar något i lokaler, trots försämrade finanser. Trenden mot fler ombyggnader för att spara energi kommer också att fortsätta. De offentliga bygginvesteringarna totalt bedöms öka med 15 procent både i år och nästa år. Diagram 6 Tillverkningsindustrins investeringar som andel av förädlingsvärdet samt Industrins kapacitetsutnyttjande, procent Fallet i byggandet av nya bostäder blir kraftigast i år, och minskar med omkring 25 procent, medan ombyggnadstakten ligger kvar kring 9 procent, där det nyinförda ROTavdraget bidrar positivt. Att bolåneräntorna kommit ned betydligt jämfört med toppnivåerna förra året har redan fått intresset för bostadsmarknaden att stiga i år, och hushållen ser nu något ljusare på sin egen och Sveriges ekonomi på ett års sikt. Det gäller sannolikt dem som har jobb och inte ser så stor risk för att förlora det. Visserligen ökar arbetslösheten i år, men förväntningarna om en återhämtning i ekonomin mot slutet av året inger nytt mod. Ökad efterfrågan på bostäder kommer sannolikt leda till att bostadspriserna håller sig uppe och till och med börjar stiga, vilket gynnar bostadsbyggandet nästa år. Vi räknar med en viss uppgång 2010, om än svag. 26

27 Tabell 5 Fasta bruttoinvesteringar Mdr kronor Fasta priser, procentuell förändring Industrin 97,9 3,3-20,0-4,5 Byggindustri 21,6 19,3-15,0 1,5 Tjänsteproducenter 337,8 3,3-9,6 0,5 Offentliga myndigheter 96,7 4,4 8,5 8,0 maskiner, inventarier 200,9 4,9-16,0-2,5 bostäder 98,4-5,4-24,0 1,0 övriga byggnader, anläggningar 35,9 6,7 4,2 4,6 Byggnader totalt 262,2 0,9-6,4 3,5 Totala fasta bruttoinvesteringar 619,8 3,5-7,6 1,2 Källa: SCB, nationalräkenskaperna, Almega. 27

28 Hushållens inkomster och sparande ökar, men även konsumtionen Hushållen minskade sin konsumtion under andra halvåret 2008, särskilt fjärde kvartalet, med drygt 3 procent jämfört med motsvarande period Under högkonjunkturåren steg hushållens konsumtion med 2,5 procent i genomsnitt per år. Helåret 2008 jämfört med 2007 visar nu i stort sett en oförändrad konsumtionsnivå. Hushållen drog under förra året framförallt ned på sin konsumtion av så kallade varaktiga varor såsom hushållsmaskiner, hemelektronik, möbler med mera, samt bilar. Inköpen av personbilar minskade dramatiskt under fjärde kvartalet med drygt 40 procent. För helåret 2008 var fallet cirka 23 procent. Till och med utgifterna för ickevaraktiga varor minskade, där livsmedel ingår. Både de höga utlåningsräntorna och den höga inflationen fram till och med september påverkade sannolikt konsumtionsmönstret. Dessutom accelererade antalet varsel om uppsägning mot slutet av året, vilket sannolikt bidrog till en mer återhållsam konsumtion. Riksbankens abrupta lappkast, från räntehöjningen i september till 4,75 procent, till att genomföra rekordstora räntesänkningar under hösten, för att senast i februari sänkt reporäntan till 1 procent har nu bidragit till betydligt lägre bolåneräntor. Tremånadersräntan för bolån toppade i oktober på omkring 6,5 procent, och ligger nu på omkring 2,2 procent. De snabbt sänkta utgifterna för bolånen verkar redan ha fått hushållens framtidstro att skifta uppåt. Enligt den senaste undersökningen av hushållens inköpsplaner 7 från mars ser hushållen liksom i februari lite ljusare på landets ekonomi på ett års sikt, se diagram 7. Det blev en ungefär lika stor andel som tror på en förbättring mot dem som tror på en försämring. Det verkar också vara en svag trend uppåt från slutet av förra året när det gäller synen på den egna ekonomin. 7 Den s.k. HIPen, är en enkätundersökning bland hushåll som genomförs månadsvis av Konjunkturinstitutet. Där ingår en mängd frågor som mäter stämningsläget hos hushållen, bl.a. deras inflationsförväntningar, om hur de ser på sin egen och Sveriges ekonomi, utsikterna på arbetsmarknaden m.m. 28

29 Diagram 7 Hushållens syn på sin egen och Sveriges ekonomi om 12 månader, nettotal Den snabba nedgången i inflationen från oktober utgör också en viss lättnad för hushållen. Bensinpriset var exempelvis cirka 9 procent lägre i februari än ett år tidigare, och cirka 18 procent lägre än toppen i juni förra året. Hushållens inflationsförväntningar har också kommit ned betydligt jämfört med under sommaren förra året. I juli räknade de med att inflationen skulle ligga på 3,7 procent på 12 månaders sikt. I mars i år var motsvarande uppskattning 2 procent. Inflationen låg i februari på 0,9 procent, räknat i årstakt. Prognosen pekar nu mot fallande 12-månaderstal i sommar. Det här visar att hushållen inte har möjlighet att göra träffsäkra prognoser över inflationen på ett års sikt. Vi räknar med att konsumentprisindex i år kommer, i genomsnitt, vara nära oförändrat jämfört med förra året. Medan den svaga inhemska efterfrågan håller tillbaka ytterligare prisökningar, samt att de lägre bolåneräntorna och energipriserna drar ned den samlade inflationen jämfört med förra året, drar den kraftigt försvagade kronkursen åt andra hållet, genom att dra upp importpriserna för konsumtionsvaror. De låg i februari drygt 8 procent högre jämfört med februari 2008, vilket var en snabbare uppgång jämfört med motsvarande ökning i februari

30 Kronan förväntas förbli svag så länge oron på finansmarknaden fortgår. Stigande importpriser kommer alltså motverka en fortsatt prisnedgång för konsumtionsvaror. Riksbanken kommer ändå sannolikt följa andra centralbanker med ytterligare en räntesänkning i april för att stimulera efterfrågan. Riksbanken kan emellertid förväntas inleda en period med ökad avvaktan inför stigande importpriser och snabbt stigande inflation då konjunkturen vänt. Inflationstakten förväntas visserligen falla från och med juni till och med oktober, men därefter avtar snabbt den neddragande effekten av de kraftiga räntesänkningarna från hösten I december i år kan inflationstakten snabbt komma att hoppa upp till över 1,5 procent. Den underliggande inflationen, som exkluderar effekter av räntekostnader för egna hem, kommer att stiga allt snabbare, och nå ett genomsnitt nästa år på 2 procent. Vi antar att Riksbanken sänker räntan, med 0,5 procentenheter i april och inte tar i mer och börjar höja reporäntan i början av Vi räknar med att hushållens inkomster i år ökar med 2,7 procent, räknat i fasta priser. Både skattesänkningar, löneökningar och den lägre inflationen bidrar. Det talar för ökad konsumtion, samtidigt som den allt högre arbetslösheten kommer att hålla tillbaka konsumtionen och bidra till ökat sparande. Vi räknar därför med så gott som oförändrad konsumtionsnivå i år. Nästa år fortsätter arbetslösheten att stiga, men försämringen på arbetsmarknaden kommer att avta i takt med ökad inhemsk och internationell efterfrågan. Vi räknar därför med en konsumtionsökning då, på omkring 1,5 procent. 30

31 Produktionen tar fart efter kraftiga lagerneddragningar En starkt bidragande orsak till att Sveriges BNP föll med 0,2 procent förra året var att de totala lagren i ekonomin steg i betydligt mindre omfattning än året innan, det vill säga med knappt en miljard jämfört med drygt 20 miljarder Den kraftiga lagerökningen det året drog då upp BNP-tillväxten med hela 0,8 procentenheter. Förra året fick vi alltså i stället en motsatt effekt av lagren på BNP. Lagerförändringen drog då i stället ned BNP-tillväxten med 0,7 procentenheter. Både år 2007 och 2008 påverkade lagren BNP-tillväxten ovanligt mycket. Under den långa perioden låg bidraget i genomsnitt på -0,1 procentenhet per år. Vissa perioder bakåt i tiden har lagerbidraget också varit relativt stort, både under en konjunkturavmattning och i en stark uppgångsfas. Exempelvis ökade lagren kraftigt under den starka konjunkturuppgången , och drog upp BNP-tillväxten med sammanlagt 1,6 procentenheter. Året därpå, då ekonomin hamnade i en kort svacka med relativt låg tillväxt, steg lagren betydligt mindre och drog ned BNP-tillväxten med 0,9 procentenheter. Den stora lagerökningen 2007 förklaras främst av att industrin ökade sina lager med motsvarande nära 15 miljarder kronor. Samtidigt var efterfrågan på industrins produkter fortfarande relativt stark, men industrins produktionstillväxt ändå svag. Kapacitetsutnyttjandet låg nämligen kvar på en hög nivå, och för att möta efterfrågan fanns behov av att höja produktionskapaciteten. Industrin ökade sina investeringar relativt kraftigt 2007 jämfört med de föregående åren, men ökningen kom ovanligt sent i en högkonjunktur. Kapacitetsbrist och det sena uppsvinget för industrins investeringar bidrog till att importen fortsatte att stiga starkt under Importökningen hade accelererat sedan Medan varuimporten steg med drygt 9 procent 2007, steg varuexporten med endast cirka 3 procent, vilket också reflekterar exportindustrins kapacitetsproblem. Importen av bland annat investeringsvaror ökade starkt 2007, och bidrog till industrins lageruppbyggnad. Den snabba inbromsningen i efterfrågan från både export- och hemmamarknaden under 2008 talade för ett kraftigt lageromslag, det vill säga att framförallt industrin behövde dra ned sin produktion för att motverka en ofrivillig lageruppbyggnad. Visserligen ökade lagren, men inte i närheten av den ovanligt stora uppbyggnaden året innan. Det är möjligt att en del av lagerökningen förra året trots allt var ofrivillig, eftersom så gott som alla blev överraskade av den dramatiska inbromsningen i efterfrågan mot slutet av året. Om det snabba efterfrågefallet hade kunnat förutspås hade lagren sannolikt avvecklats ännu snabbare. När raset i orderingången var ett faktum drog industrin ned sin produktion med hela 12,5 procent fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal 31