Protokoll REGIONSTYRELSEN

Transkript

1 Protokoll REGIONSTYRELSEN

2 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 2 Protokoll Regionstyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Regional trafikberedning (RTB) Aktuell information Yttrande över förslag till ny översiktsplan för Lekebergs kommun, dnr Fastställelse av Länsplan för regional transportinfrastruktur Örebro Län, dnr Egen finansiering av Förstudie Energieffektiva företag i Östra Mellansverige, dnr Reviderad sammanträdesplan för regionstyrelsen 2014, dnr Anmälningsärenden Justerare: Utdragsbestyrkande

3 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 3 Protokoll Regionstyrelsen Plats och tid: Gullvivan, Regionförbundets lokaler, Örebro. Torsdag den 8 maj kl Beslutande: Irén Lejegren (S), ordförande RTB, del 26 samt Björn Eriksson (S), 1 v ordf Annika Engelbrektsson (S) Anders Ceder (S) Jonas Karlsson (S) Kenneth Lantz (V) Catrin Steen (MP) Margareta Karlsson (V) Torbjörn Ahlin (C) RTB,del av 26 samt Lars Elamson (M), 2 v ordf RTB, del av 26 samt Erik Johansson (FP) Lars-Erik Jonsson (KD) Bo Rudolfsson (KD) Ej tjänstgörande ersättare Lena Baastad (S) Hans Karlsson (S) Elisabeth Hoikkala (S) Sven-Olov Axelsson (S) Katarina Hansson (S) Fredrik Persson (MP) Lars Göran Zetterlund (C) Ewa Unevik (M ) RTB, del av 26 Gabrielle Peteri (FP) Yttranderätt: Per Eriksson (S), Askersund, Ordföranden i Andreas Svahn (S), Hallsberg RTB, del av 26 Kommunstyrelser Annalena Järnberg (S), Hällefors och Charlotta Englund (C), Lekeberg RTB, del av 26 samt Landstingsstyrelsen Roland Halvarsson, (V), Degerfors Ewa-Leena Johansson (S), Ljusnarsberg Solweig Oscarsson (S), Nora Tom Rymoen (M), Nora Marie-Louise Forsberg Fransson (S) Tommy Holmquist (S), Laxå Insynsplats: Sekreterare: Sigvard Blixt (SD) Eva Getzman RTB, del av 26 Justerare: Utdragsbestyrkande

4 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 4 Protokoll Regionstyrelsen Närvarande tjänstemän: Magnus Persson, Stefan Bergic och Fredrik Eliasson, ÖLL, Fredrik Idevall, Fabian Ilgner, Marjetta Leijonhufvud, Lena Sahrblom, Anders Niklasson, Isabell Karlsson. Utses att justera: Ordinarie Kenneth Lantz (V) Ersättare Jonas Karlsson (S) Justerare: Utdragsbestyrkande

5 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 5 Protokoll Regionstyrelsen Regional trafikberedning (RTB) Minnesanteckningar Fredrik Eliasson ÖLL redogör för följande ärenden. Utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige Inom ramen för utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige informerar Fredrik om tre beslut som är på väg fram inom kort. Beslut om Samverkansavtal mellan Landstingen i Stockholm, Uppsala, Västmanland, Östergötland och Örebro län samt Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Beslut i landstingsfullmäktige den 10 juni. Beslut om anskaffning av fordon den 10 juni i landstingsfullmäktige. De regionala kollektivtrafikmyndigheternas åtaganden om att garantera trafiken i det storregionala stomnätet ska fastställas genom ett beslut om allmän trafikplikt. Beslut tas i nämnden för trafik, miljö och service den 10 juni. Lägesrapport för Tåg- och expressbusstrategi Fredrik informerar om arbetet med att ta fram en tåg- och expressbusstrategi. Strategin ska vara ett underlagsmaterial till Trafikförsörjningsprogrammet och utgår från den regionala utvecklingsstrategin (RUS) och regional översiktlig planering (RÖP). Fredrik presenterar ett utkast till diskussionsmaterial som kommer att skickas ut för synpunkter innan sommaren. I kommande strategi presenteras delar av kollektivtrafiken i länet. Justerare: Utdragsbestyrkande

6 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 6 26 Aktuell information Protokoll Regionstyrelsen Regionförbundets arbete med Gods och logistikfrågor Utvecklingsledare Fredrik Idevall och Fabian Ilgner ger regionstyrelsen en lägesrapport över regionförbundets arbete inom gods och logistikfrågor. Rapporteringen spänner över EU nivån ner till den nationella samt storregionala nivån och landar slutligen i det regionala arbetet. Utvecklingsledarna ger också en statusrapport över arbetet i de olika projekt som regionförbundet är engagerad i inom detta område. Finansiering av länsplan för regional transportinfrastruktur Einar Schuch, chef för Trafikverket Region Öst samt planerare Jan Berglöv informerar om Trafikverkets arbete med länsplanerna för regional transportinfrastruktur. De presenterar bland annat förutsättningarna för arbetet och vilka faktorer som kan påverka länens storlek på ramen. Regionstyrelsen får en bild av de nationella och regionala vägprojekten de kommande åren, järnvägsprojekt och arbetet med åtgärdsvalstudier. Ett samtal förs även om hur dialogen mellan olika aktörer kan utvecklas. Region 2015 aktuellt Regionstyrelsens ordförande Irén Lejegren (S) informerar styrelsen om den information som ges till kommunfullmäktigeförsamlingarna runt om i länet gällande regionbildningen. I samtliga kommuner kommer under våren beslut fattas gällande regionförbundets avveckling, ekonomisk reglering och överenskommelse om samverkan. Regiondirektör Magnus Persson informerar om de ärenden som är på väg fram inom regionprojektet i form av reglemente, verksamhetsorganisation samt arvode- och partistödsbestämmelser. I dagsläget pågår också ett arbete med att ta fram ett underlagsmaterial till 2015 års verksamhetsplanering. I juni kommer underlagsmaterialet tillsammans med direktiv för verksamhetsplaneringen att läggas fram för landstingsstyrelsen och regionstyrelsen. Rapportörerna informerar Lars- Erik Jonsson (KD) har deltagit på LOSEKs årsmöte och informerar om en utredning gällande social ekonomi. Det finns ett förslag att skapa ett nytt partnerskap i början av nästa år. Regionrådet informerar Regionstyrelsens ordförande, Irén Lejegren (S) informerar om följande ärenden: - Bo Rudolfsson (KD) och utvecklingsledare Fabian Ilgner kommer att fokusera sitt arbete i CPMR mot TENT frågorna. - Deltagandet i Almedalen. - Almi stämman - ny ordförande för Almi Mälardalen är Bo Sandberg. - Pågående diskussion om ägarrådets uppdrag och roll i Central Sweden. Justerare: Utdragsbestyrkande

7 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 7 Protokoll Regionstyrelsen Regiondirektören informerar Regiondirektör Magnus Persson informerar om följande ärenden: - Förslag till regionalt skolutvecklingsarbete. - Handlingsprogram för turism och besöksnäring till regionstyrelsen för beslut i juni. - Handlingsplan för innovationer och entreprenörskap till regionstyrelsen för beslut i juni. - Strukturfondsarbetet och regionens framtida roll i arbetet. - Budkavle dokumentation av regionförbundets processarbete. - Reglabs aktiviteter. - Informationsblad från Polisen utifrån kommande valrörelse. - Avtal med 4:e våningen gällande konferenslokaler. - Samarbete med KIF Örebro. RUS arbetet med aktualitetsprövning och uppföljning av regional handlingsplan för jämställd regional tillväxt Projektledare Marjetta Leijonhufvud inleder och ger en bakgrundsbild till det nya projektet om regionalt utvecklingsprogram (RUP). Lena Sahrblom ger en lägesrapport över arbetet med att aktualitetspröva och relevansbedöma den nuvarande regionala utvecklingsstrategin ( RUS). I slutet av året ska ett kunskapsunderlag presenteras för politiken. Underlaget kommer att utgöra ett avstamp för att påbörja arbete med att ta fram det nya regionala utvecklingsprogrammet. Anders Niklasson presenterar den halvtidsuppföljning som har gjorts av arbetet med handlingsplanen för jämställd regional tillväxt. Justerare: Utdragsbestyrkande

8 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 8 Protokoll Regionstyrelsen Yttrande över förslag till ny översiktsplan för Lekebergs kommun, dnr Förslag till ny översiktsplan för Lekebergs kommun är utställd för granskning under perioden 28 februari till den 29 april och är remitterad till Regionförbundet Örebro för yttrande. Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen yttrar sig enligt föreliggande förslag. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Hans Bergh-Nilsson Förslag till remissyttrande daterat Meddelas: Enheten för hållbar samhällsbyggnad Lekebergs kommun Justerare: Utdragsbestyrkande

9 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 9 Protokoll Regionstyrelsen Fastställelse av Länsplan för regional transportinfrastruktur Örebro Län, dnr Regionförbundet har på regeringens uppdrag i december 2013 lämnat förslag till Länsplan för regional transportinfrastruktur Örebro län. Regeringen gav den 3 april uppdrag till Regionförbundet att fastställa planen senast den 31 maj Näringsdepartementet har informerats om och accepterat att planen fastställs vid Regionfullmäktiges sammanträde 5 juni. Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige Länsplan för regional transportinfrastruktur Örebro län fastställs. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Fredrik Idevall Länsplan för regional transportinfrastruktur Örebro län, daterad Beslutad av regionfullmäktige 21, Bilaga 1. Revideringar av Länsplan för regional transportinfrastruktur för Örebro län Meddelas: Enheten för hållbar samhällsbyggnad Regeringen Justerare: Utdragsbestyrkande

10 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 10 Protokoll Regionstyrelsen Egen finansiering av Förstudie Energieffektiva företag i Östra Mellansverige, dnr Regionförbundet Örebro ansöker om kr för projekt Förstudie Energieffektiva företag i Östra Mellansverige. Ansökan avser perioden Regionstyrelsens beslut Regionförbundet Örebro beviljas 50 % av projektets bokförda kostnader, dock högst kr för genomförande av projekt Förstudie Energieffektiva företag i Östra Mellansverige. Projektet får påbörjas tidigast och avslutas senast Finansiering sker inom ramen för regionalt utvecklingsstöd - statligt stöd. Följande villkor gäller för regionförbundets beslut: Beslutet gäller under förutsättning att budgetbeslut fattas. I samband med genomförandet av projektet ska det framgå att regionförbundet medfinansierar projektet. I övrigt gäller regionförbundets allmänna villkor för medfinansiering. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Lena Kihl Meddelas: Enheten för hållbar samhällsbyggnad RUS kansli Enheten för ekonomi och administration Justerare: Utdragsbestyrkande

11 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 11 Protokoll Regionstyrelsen Reviderad sammanträdesplan för regionstyrelsen 2014, dnr Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsens reviderade sammanträdesplan för 2014 fastställs. Revideringen avser flytt av sammanträdesdatum från den 19 juni till den 17 juni. Tiden är preliminärt kl 13-ca 18. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Eva Getzman Meddelas: Medlemmarna Regiondirektör Justerare: Utdragsbestyrkande

12 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN Anmälningsärenden Protokoll Regionstyrelsen Regionstyrelsens beslut Anmälda ärenden läggs till handlingarna. Anmälan av personalärenden Enheten social välfärd och skolstöd Överenskommelse om köp av tjänst mellan Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro, projektledare för projektet Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell, 100 % under perioden dnr Överenskommelse om köp av tjänst mellan Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro, projektledare för projektet Sammanhållen vård och omsorg, 100 % under perioden , dnr Överenskommelse om köp av tjänst mellan Örebro kommun och Regionförbundet Örebro, projektledare, 100 % under perioden , dnr Magnus Persson Regiondirektör Magnus Persson Regiondirektör Magnus Persson Regiondirektör Rus kansli Anställningsavtal som utvecklingsledare 50 %, tillsvidareanställning från och med , dnr Anställningsavtal som informatör 100%, allmän visstidsanställning med tillträde och tillsvidare dock längst till och med , dnr Magnus Persson Regiondirektör Magnus Persson Regiondirektör Justerare: Utdragsbestyrkande

13 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 13 Protokoll Regionstyrelsen Anmälan av Med-/egenfinansiering Regionalt utvecklingsstöd - statligt stöd Almi Företagspartner Mälardalen AB beviljas kr för genomförande av projekt Kvinnors företagande med invandrarbakgrund, perioden , dnr Anmälan av tillfälligt förordnande Enhetschef Eva Getzman har tillfälligt förordnats som regiondirektör, perioden , dnr Anmälan av remissvar Regionförbundet avstår att lämna remissvar på Region Skånes regionala utvecklingsprogram, dnr Magnus Persson Regiondirektör Magnus Persson Regiondirektör Eva Getzman Enhetschef Anmälan av korrigerad projektperiod Anmälan av korrigerad projektperiod i ärende om medfinansiering av Bergslagsatsningen Kultur och Turism etapp 4A pga skrivfel i tjänsteskrivelse, Regionstyrelsens beslut , dnr Övrigt att anmäla Rapporter, skrivelser och protokoll Protokoll från Central Sweden styrelsemöte , dnr Justerare: Utdragsbestyrkande

14

15 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Hållbar samhällsplanering Dnr: Hans Bergh-Nilsson Sida 1 (1) Till Regionstyrelsen Yttrande över förslag till ny översiktsplan för Lekebergs kommun Förslag till beslut Regionstyrelsen yttrar sig enligt föreliggande förslag Bakgrund Förslaget till ny översiktsplan för Lekebergs kommun är utställd för granskning under perioden 28 februari till 29 april och är remitterat till Regionförbundet Örebro under utställningstiden för yttrande. Regionförbundets yttrande baseras på antagen regional utvecklingsstrategi (RUS), riktlinjer för regional översiktlig planering (RÖP), Länstransportplan (LTP) och regionalt trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik (RTP). Lekebergs kommuns förslag till ny översiktsplan är det första i länet som i sin helhet är framtaget efter att processerna RUS, RÖP och RTP har slutförts. Det är därmed den första översiktplan som fullt ut kan använda regionala översiktliga underlag och riktlinjer för kommunal översiktlig planering. Yttrandet inriktas på de områden som berör regionförbundets ansvar som samordningsorgan för tillväxtfrågor, infrastruktur/länstransportplan samt utifrån programmen för social välfärd samt klimat- och energifrågor som beslutats av regionfullmäktige. Underlag för beslut Förslag till remissyttrande daterat För Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Regiondirektör Peter Åslund Enhetschef Hållbar Samhällsbyggnad Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

16 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Hållbar samhällsplanering Dnr: Hans Bergh-Nilsson Sida 1 (4) Till Lekebergs kommun ÖP Fjugesta Yttrande avseende utställningshandling Förslag till översiktsplan för Lekebergs kommun Sammanfattning Det utställda förslaget bedöms vara en utmärkt utställningshandling till ny översiktsplan i Lekebergs kommun. Utgångspunkt har tydligt tagits i regionala översiktliga underlag som mål, riktlinjer och program. Fortsatt beslutsprocess i kommunen kan ytterligare förtydliga den strategiska inriktningen i Lekebergs nya översiktsplan och möjligheter att nå såväl kommunens ambitioner som de regionala målen. Bakgrund Förslag till ny översiktsplan för Lekebergs kommun är utställt för granskning under perioden 28 februari till 29 april. Det är även remitterat till Regionförbundet Örebro under utställningstiden för yttrande. Regionförbundet har tidigare lämna två yttranden, och i samrådsskedet under planprocessen. Regionförbundets yttrande baseras på granskning mot bakgrund av antagen regional utvecklingsstrategi (RUS) och riktlinjer för regional översiktlig planering (RÖP), Länstransportplan (LTP) och regionalt trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik (RTP). Det är det första förslaget till översiktsplan i länet som i sin helhet är framtaget efter att processerna RUS, RÖP och RTP har slutförts och är därmed också först med att fullt ut kunna använda regionala översiktliga underlag och riktlinjer i kommunal översiktlig planering. Yttrandet inriktas på de områden som berör regionförbundets ansvar som samordningsorgan för tillväxtfrågor, infrastruktur/länstransportplan samt utifrån programmen för social välfärd samt klimat- och energifrågor som beslutats av regionfullmäktige. Under 2013 har regionförbundet genomfört en granskning av översiktplaner inom det uppdrag som följer av regeringens villkorsbeslut Här föreskrivs att berörda landsting och samordningsorgan ska redovisa hur det Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

17 Sida 2 (4) ömsesidiga sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och kommunernas översiktliga planering har utvecklats. Förslaget till översiktsplan i Lekebergs kommun har ingått i regionförbundets redovisning avseende de frågor som ställts i regeringsuppdraget. Allmänna synpunkter på förslagets uppbyggnad. Förslagets utformning har hela tiden skilt sig från tidigare översiktsplaner i länet. De inledande avsnitten Övergripande internationella och nationella mål, Omvärldsanalys och Regionala planer och mål kopplar direkt till översiktlig planering och måldokument. Även mellankommunala intressen tas upp förslagets inledning. Förslaget har ytterligare förbättrats i tydlighet och konkretisering avseende hur regionala planeringsunderlag tagits tillvara och lagts till grund för kommunens ställningstaganden/kommentarer i förslag till ny översiktsplan. Granskning mot bakgrund av regionala mål och riktlinjer. Kapitel 2 i samrådshandlingen, Lekeberg i regionen, klargör hur förslaget förhåller sig till RUS, RÖP, LTP, RTP och de regionala programmen för social välfärd och det nya regionala programmet för energi och klimat. Förslaget har förtydligats med tydliga kommunens ställningstaganden/ kommentarer till vart och ett av de översiktliga planeringsunderlagen. Förslaget har även förtydligats med kommentarer om påtagliga eller andra noterbara konsekvenser som underlättar läsning och bedömning av kommunens ställningstaganden under de förslagets olika rubriker. De frågor som särkilt lyftes i regionförbundets samtrådsyttrande för ett förtydligande i det slutliga planförslaget var följande: 1. Hur Lekebergs nya översiktsplan kan bidra till hur regionala mål ska nås. 2. Vård- och omsorgsfrågor 3. Bostadsförsörjningsfrågor och prioritering av kommunala detaljplaner för bostadsbyggande. 4. Kommunikationer och kollektivtrafik 5. Klimat och Energifrågor 6. Avsnittet särskilda konfliktpunkter Regionförbundets synpunkter om förtydliganden i detta avseende från samrådsyttrandet bedöms därmed vara tillgodosedda. De noteringar vi gjort angående kommunens kompletteringar redovisa nedan. 1. Översiktsplanens möjligheter att bidra till att regionala ska nås Kompletteringarna i planförslaget sammantaget med den tydliga redovisningen av kommunens ställningstaganden/kommunens kommentarer, påtagliga och Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

18 Sida 3 (4) noterbara konsekvenser samt kapitlet särskilda konfliktpunkter visar hur översiktplanen kan bidra till att regionala mål kan nås. Översiktplanen redovisar och motiverar i de fall svårigheter finns att uppnå vissa mål såsom att karaktären av landsbygdskommun med spridd befolkning ger begränsade möjligheter till att bygga tätt för att underlätta för kollektivtrafiklösningar. Kommunens ambitioner är dock tydliga att tillvarata de möjligheter som finns i detta avseende som exempelvis Fjugesta som tätort och Vinna-området med Lanna och Vintrosa i gemensam fördjupad översiktplan. 2. Utveckling inom vård och omsorg Redovisningen har kompletterats med uppgifter om övriga vårdtjänster i form av vårdcentral, folktandvård, kopplingar till Örebro läns landstings vårdtjänster vid universitetssjukhuset och tillgängligheten till apotek och uthämtning av receptbelagd medicin i kommunen. 3. Bostadsförsörjningsfrågor Avsnittet Bostäder och boende är kompletterat i både text karta. Bland annat har Klimat- och Energiprogrammets inriktning mot ett energisnålare byggande lyfts fram. Långsiktigt uppmuntrar kommunen utveckling av tekniker vid nybyggnation och renovering som leder till hög energiprestanda och nollenergihus. När det gäller landsbygdsutveckling i sjönära lägen (LIS-områden) hänvisar kommunen till ett särskilt ett tematiskt tillägg till översiktplanen (TÖP) som genomförs gemensamt med Laxå och Askersunds kommuner. 4. Kommunikationer och kollektivtrafik Tidigare kort avsnitt om kommunikationer har utvecklats till ett eget kapitel i översiktsplanen. Alla transportslagen behandlas under egna rubriker och kapitlet avslutas med kommunens tydliga kommunens ställningstaganden/ kommentarer och beskrivning av påtagliga eller andra noterbara konsekvenser. I kapitlet finns nu även en översiktlig karta som ger överblick över förslaget avseende frågor om kommunikationer och kollektivtrafik. 5. Klimat och Energifrågor Det utställda planförslaget har utökats med nytt kapitel med rubriken Hållbarhetsbedömning. Här redovisas en sammanvägd bedömning som kompletterar de miljö- klimat och energifrågor som beskrivits i övriga delar av planförslaget. Kapitlet motsvarar de synpunkter om kompletteringar som regionförbundet markerade samrådsskedet. Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

19 Sida 4 (4) 6. Avsnittet särskilda konfliktpunkter Även avsnittet särskilda konfliktpunkter har utvecklats till eget kaptitel. Avsnitten om bostadsutveckling, utökad arbetsmarknad och gång-cykeltrafik har kompletterats med kopplingar till transportinfrastruktur. Nya avsnitt har lagts till om Kulturmiljöer bevarande/utveckling, Riksintressen/ bostadsutveckling, Fördjupad översiktsplan Vinna-området/Nobelbanan. Kompletteringarna stärker kommunens redan tydliga bild av viktiga konfliktpunkter bedöms finnas i förslaget till ny Översiktsplan. Irén Lejegren Regionstyrelsens ordförande Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

20 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida Hållbar samhällsbyggnad Tjänsteskrivelse Fredrik Idevall Dnr: (1) Till Regionstyrelsen Fastställelse av Länsplan för regional transportinfrastruktur Örebro län Regionförbundet har på regeringens uppdrag i december 2013 lämnat förslag till Länsplan för regional transportinfrastruktur Örebro län. Regeringen gav uppdrag till Regionförbundet att fastställa planen senast 31 maj Näringsdepartementet har informerats om och accepterat att planen fastställs vid Regionfullmäktiges sammanträde 5 juni Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige Länsplan för regional transportinfrastruktur Örebro län fastställs. Beskrivning av ärendet Plandokumentet behöver justeras för att rätta till felaktigheter, med anledning av att regeringens beslut och med anledning av att det nu finns mer aktuell fakta, bland annat nya kartor över pendlingen. Föreslagna ändringar redovisas i bilaga 1. De reviderade planhandlingarna trycks upp efter regionfullmäktiges beslut. Underlag för beslut Länsplan för regional transportinfrastruktur Örebro län, daterad Beslutad av regionfullmäktige 21, Bilaga 1. Revideringar av Länsplan för regional transportinfrastruktur för Örebro län För Regionförbundet Örebro Magnus Persson Regiondirektör Peter Åslund Enhetschef Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

21 Beslutad av Regionfullmäktige 5 december 2013.

22 Förord Regionförbundet vill med denna länsplan för regional transportinfrastruktur för Örebro län bidra till både nationell och regional tillväxt, attraktivitet och hållbar utveckling. Länstransportplanen för den regionala transportinfrastrukturen är ett viktigt verktyg i arbetet med att bidra till utvecklingen av Örebroregionen, och hantera de utmaningar som vi står inför i framtiden. Ett väl fungerande transportsystem ger möjlighet till ökad rörlighet för företag, individer och varor. Transportsystemet kan även öppna upp för kortare avstånd till andra regioner. Länstransportplanen är väl förankrad genom dialog med berörda aktörer. På så sätt har en bred grund för planens åtgärder skapats. Processen har lett till en plan med tydligare koppling till nationella och regionala utvecklingsmål än tidigare. Irén Lejegren Ordförande Regionstyrelsen

23 Innehållsförteckning 1. Länstransportplan Förutsättningar och transportefterfrågan Mål och planer som styr länstransportplanen Inriktning på arbetet med infrastruktur Prioriteringarna i länsplanen för perioden Samband med nationell plan och grannlänens planer Effektbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Underlagsmaterial finns tillgängligt att ladda ner på 3

24 Sammanfattning Uppdrag och syfte Regionförbundet har regeringens uppdrag att upprätta en länsplan för regional transportinfrastruktur (Länstransportplan) för åren med en preliminär ram på miljoner kronor. Länstransportplanen omfattar om- och nybyggnadsåtgärder på det regionala vägnätet och statlig medfinansiering till kommunala åtgärder i form av cykelvägar och trafiksäkerhets- och miljöåtgärder. De regionala mål som uttrycks i den regionala utvecklingsstrategin, den regionala översiktsplanen, det regionala trafikförsörjningsprogrammet och energi- och klimatprogrammet, har varit vägledande när förslaget framtagits. Örebroregionens förutsättningar Örebroregionen är en av Sveriges största arbetsmarknadsregioner. Länet som helhet har en tillväxt i befolkning och sysselsättning. Tillväxten är dock ojämnt fördelad, bland annat eftersom länets fyra arbetsmarknadsregioner har olika förutsättningar för pendling. Örebroregionen har ett näringsliv som innehåller en stor tillverkningsindustri, men också en stor offentlig sektor. Mål och planer som styr länstransportplanen Örebroregionen måste ta hänsyn till såväl regionala, nationella som internationella mål och planer. EU:s vitbok är en vision för transportpolitiken fram till år 2050 och innehåller direktiv och riktlinjer för medlemsländerna. En viktig riktlinje i vitboken är att skapa ett transeuropeiskt järnvägsnät. Målet för Sveriges nationella transportpolitik är en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Örebroregionens utvecklingsstrategi (RUS) är en vägvisare för regionens framtidsarbete. I strategin kretsar flera av målen kring ett fungerade transportsystem. Bland annat ska restiden med kollektivtrafik mellan kommunhuvudorter i regionen minska avsevärt. Örebroregionens regionala översiktliga planering (RÖP) beskriver hur den fysiska planeringen bör ske för att nå de mål som satts upp i den regionala utvecklingsstrategin ska kunna nås. Enligt RÖP är hållbart pendlande ett viktigt steg mot regionförstoring. Länstransportplanen kan spela en viktig roll för att ge förutsättningar för detta. I energi- och klimatprogram för Örebro län finns mål för hur regionen ska effektivisera sitt energianvändande och bli mer klimatsmart. Enligt programmet ska medlen i länstransportplanen fördelas så att ett klimatsmart och transporteffektivt samhälle främjas. Regionens kollektivtrafik styrs av dokumentet Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län. Här framgår att regionen har som mål att kraftigt öka resandet med kollektivtrafik. Länstransportplanen är ett viktigt verktyg för att detta mål ska kunna nås. 4

25 Tillstånd och brister i länets transportsystem Många nationella och internationella transportstråk går genom Örebroregionen. Bristande kapacitet på järnväg försvårar för Örebroregionen att uppnå de regionala målen. Den bristande kapaciteten påverkar såväl person- som godstrafiken. Inom länet är behoven av förbättringar på det nationella vägnätet störst på riksväg 50/ Bergslagsdiagonalen. Hallsberg är en nationellt viktig nod för den svenska godstrafiken på järnväg. Bland de regionala vägarna är väg 51, som går söderut mot Östergötland, väg 52 mellan E20 och länsgränsen mot Södermanland, och väg 244 mellan Nora och rv 50 de hårdast trafikerade. Det finns ett stort behov av cykelvägar för arbets- och skolpendling längs flera sträckor av det regionala vägnätet. Behovet av trafiksäkerhetsåtgärder och andra mindre åtgärder på det regionala vägnätet bedöms vara stort. I kommunerna finns ett fortsatt behov av investeringar i cykel- och trafiksäkerhetsåtgärder. Inriktning på arbetet med infrastruktur I länstransportplanen har åtta punkter angivits, vilka ska styra inriktningen för arbetet med regionens infrastruktur. Punkterna har formulerats enligt följande; Förbättra effektiviteten i transportsystemet. Stärk de nationella persontrafikstråken på väg och järnväg i Örebroregionen. Förutsättningar för fler och större logistikverksamheter i regionen med kärnområdet Hallsberg Örebro Örebro flygplats. Förbättra tillgängligheten från större orter i länet till Örebro, prioritera kollektivtrafik på spår samt på väg för orter som saknar spårförbindelse. Bidra till kortare restider till Stockholm, Arlanda och Göteborg. Skapa god tillgänglighet till större städer i angränsande län från Örebro. Bidra till ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart transportsystem.. I länstransportplanen definieras 17 viktiga regionala stråk. Stråken har legat till grund för analys, prioriteringar, miljöbedömning och effektbedömning. Det finns skillnader mellan dagens vägnät och de mål som regionen har om restider, kollektivtrafikanläggningar, framkomlighet, trafiksäkerhet, hälsa och miljö. I länstransportplanen redovisas den målstandard som eftersträvas på regionens vägar. Målstandarden är angiven i 80 eller 100 km/h. Prioriteringar och förslag till åtgärder Prioriteringarna som styrt utformningen av länstransportplanen är: Satsning på åtgärder för kollektivtrafik längs statligt vägnät, i kommuner och på järnväg. Prioritering av åtgärder för 100 km/h i de viktigaste pendlingsstråken och på vägar med stora trafikmängder. Medfinansiering av kommunala åtgärder i tätorterna prioriteras. Större handlingsfrihet med medel för utvecklingsåtgärder. 5

26 Fortsatt utbyggnad av cykelåtgärder i tätorter, på viktiga delsträckor längs statligt vägnät och i anslutning till större kollektivtrafiknoder. Samband med Nationell plan och grannlänens länstransportplaner Den nationella planen för transportinfrastruktur innehåller åtgärder på järnvägsnätet och på rv 50 som kommer att leda till ökad kapacitet och bättre fungerade förbindelser i länets nationella stråk. De större vägåtgärder som ingår i länstransportplanen kompletterar eller ansluter till det nationella vägnätet. Länsplanen ger förutsättningar för att, helt eller delvis finansiera åtgärder på järnväg och på nationella vägar. Samråd har skett med Örebroregionens grannlän. Förslagen i länstransportplanen bedöms inte innebära några konflikter med förslagen i angränsande läns länstransportplaner. Samråden har bland annat bidragit till att ambitionsnivån på riksväg 51 nu är 80 km/h på båda sidor av länsgränsen samt att målstandarden söder om Olshammar, på riksväg 49, sänkts från 100 till 80 km/h på sträckan söder om Olshammar. Effektbedömning Förslaget till länstransportplanen bedöms bidra positivt till uppfyllelse av flera av de relevanta nationella och regionala målen. Det gäller bland annat det nationella funktionsmålet och regionala målet om långsiktigt hållbart transportsystem. Många mål påverkas inte eller påverkas i mycket liten utsträckning. Hur stora effekterna blir är svåra att bedöma, inte minst på grund av planens flexibla utformning. Den tydligare inriktningen på kollektivtrafik gör att länstransportplanen i större utsträckning än tidigare länstransportplan bidrar till uppfyllelse av miljömålen. Samtidigt bedöms planen innebära en fortsatt klimatpåverkan. Ur klimatsynpunkt tar planen dock ett steg från den negativa trenden och tar sikte mot ett effektivare transportsystem, där hållbara transportmedel gynnas. Miljökonsekvensbeskrivning Länstransportplanen främjar i större utsträckning än den tidigare planen en miljömässigt hållbar utveckling, samtidigt som den premierar ett fortsatt bilburet resande. För att få en överflyttning från bil till andra, mer miljövänliga transportmedel krävs emellertid kompletterande åtgärder, som ligger utanför denna plans rådighet. Genomförande Länstransporten är föremål för en årlig uppdatering. Planens åtgärdslistor och prioriteringar kommer varje år aktualiseras i samråd med kommuner, kollektivtrafikmyndigheten och Trafikverket. Regionförbundet beslutar varje höst om vilka åtgärder som ska genomföras, samt vilka utredningar och planer som ska startas under kommande år. Genom den årliga uppdateringen finns möjlighet att omprioritera vid behov, vilket skapar en flexibilitet i planen. 6

27 1. Länstransportplan Bakgrund Länstransportplanen för den regionala infrastrukturen i Örebroregionen visar regionens förutsättningar, framtida utmaningar och strategiska överväganden för transportsystemet. Enligt länstransportplanen fastställs ramarna för åtgärdsplaneringen för perioden Syftet med länstransportplanen är att visa hur fördelningen av medlen för perioden ser ut, vilka prioriteringar som gjorts och varför de gjorts. Planen omfattar investeringsbehoven för det regionala vägnätet, trafiksäkerhetsåtgärder, järnväg, byggande av stationer, terminaler, hållplatser och andra viktiga anläggningar, cykel- och gångåtgärder, åtgärder för ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken för resenärer med funktionsnedsättning samt investeringar i flygplatser. Enligt planen kan regionen även använda sina medel till att medfinansiera nationell infrastruktur Länstransportplanen underlag, mål och inriktning Länstransportplanen utarbetas på uppdrag av regeringen. Nationella mål och riktlinjer ligger till grund för arbetet. För planeringsperioden har Örebro län preliminärt tilldelats 1039 miljoner kronor att fördela på investerings- och underhållsåtgärder i transportsystemet. Den ekonomiska ramen ska fördelas inom åtgärder som, enligt regeringen ska bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen genom att de bl.a. ska vara samhällsekonomiskt effektiva, bidra till begränsad klimatpåverkan och bidra till optimal användning av transportsystemet. Den regionala utvecklingsstrategin för Örebroregionen är en mycket viktig grund för arbetet med länstransportplanen. Strategin finns tillgänglig på regionförbundets hemsida Arbetsprocessen Förslaget till länstransportplan har beretts av en politisk styrgrupp bestående av regionstyrelsens ordförande Irén Lejegren (S) samt rapportörerna för infrastrukturfrågor i regionstyrelsen Jonas Karlsson (S) och Bo Rudolfsson (KD). Arbetet med planen har fortlöpande rapporterats till regionstyrelsen som också tagit beslut om remissen. Dialog och förankring av arbetet har framför allt skett genom öppna dialogmöten. Till dessa möten har representanter från kommuner, landsting, länsstyrelsen, näringslivets organisationer och andra intresseorganisationer bjudits in för att diskutera behov och önskemål, inriktning och strategiska val samt objektsprioritering. Sweco har konsulterats för genomförande av miljöbedömning. Länstransportplanen är disponerad utefter åtta olika kapitel. Efter det inledande kapitlet följer en beskrivning av länets förutsättningar och den transportefterfrågan som finns idag. Nästföljande kapitel behandlar de mål och planer som styr länstransportplanens åtgärder. Målen är av såväl regional, nationell som internationell karaktär. Kapitel fyra redogör för dagens tillstånd och brister i Örebroregionens transportsystem. I kapitel fem beskrivs inriktningen på arbetet med regionens infrastruktur. I nästkommande kapitel går att läsa om länstransportplanens prioriteringar. Kapitel sju hanterar sambandet mellan länstransportplanen

28 och den nationella övergripande planen samt grannlänens planer. Avslutningsvis presenteras förväntade effekter av föreslagna åtgärder i länstransportplanen. I effektbedömningen finns den miljökonsekvensbeskrivning som är ett resultat av den miljöbedömning som genomförts av Sweco. Figur 1.1. Planeringsprocessen för genomförandet av länstransportplanen 1.4. Direktiv för arbetet Länstransportplan Direktiv för åtgärdsplaneringen ges i regeringens skrivelse (2012/13:119): Uppdrag att ta fram förslag till nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet och trafikslagsövergripande länstransportplaner för regional transportinfrastruktur. Åtgärderna kan användas för satsningar på järnväg, väg, flyg och sjöfart samt kollektivtrafik. Enligt Miljöbalken (MB) ska länstransportplanen miljöbedömas. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en miljövänlig, hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningen genomförs integrerat med arbetet att ta fram planen. Miljöbedömningen resulterar i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). 8

29 Nationell plan Regeringen har också gett Trafikverket i uppdrag att presentera ett förslag till en ny nationell plan för trafikslagsövergripande åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen under planeringsperioden Trafikverkets förslag presenterades under sommaren 2014, och syftar till att uppnå effektivitet, robusthet och hållbarhet i transportsystemet Genomförande I och med denna länstransportplan går regionförbundet över till den nya planeringsmodell som Trafikverket använder i sin nationella plan. Anpassad till förutsättningarna för vår länstransportplan innebär modellen att ordningsföljden på olika typer av åtgärden inte blir låst när länstransportplanen fastställs av regionfullmäktige. I stället styrs genomförande av ett årligt beslut av regionförbundet. Regionförbundet beslutar då vilka åtgärderr som ska genomföras och vilka utredningar och planer som ska startas under kommande år. För att få underlag för dessa beslut genomförs en strukturerad dialog med kommuner, Trafikverk och andra enligt modellen nedan. Figur 1.2. Årssnurra för dialog och prioriteringar 9

30 2. Förutsättningar och transportefterfrågan Örebroregionen kännetecknas idag av sin stora mångfald i natur, befolkning, livsmiljö, näringsliv och kultur. Skog, mineraler och farbara vattenleder var grunden till att flera orter växte sig stora. Regionen är starkt växande, vilket skapar goda förutsättningar för tillväxt och ökar konkurrensfördelarna. Örebroregionen är en viktig knutpunkt mellan Oslo, Stockholm, Göteborg och Norrköping/Linköping. Förutom att regionen är ett transitlän för nationella och internationella transporter är det också en stor mötes- och marknadsplats. Det är tydligt att transportsystemet har stor betydelse för regionens framtida utveckling. Figur 2.1. Ortstruktur år 2030 Källa: Regionförbundet Örebro, Regional översiktlig planering

31 Örebroregionen består av tolv kommuner. Regionen har ett dominerande regionalt centrum i Örebro, som är landets sjunde största kommun, och elva lokala centra i form av kommunhuvudorter. Regionen har ett universitet och universitetssjukhus som tillsammans utgör kärnan för den högre utbildningen i regionen. Örebro Universitet är ett av landets snabbast växande högre lärosäten. Det finns stora inomregionala skillnader när det gäller förutsättningar för tillväxt och utveckling. Örebro är en av Sveriges störst växande städer. I staden finns en stark branschbredd, och företagslivet är rikt. Övriga tätorter har emellertid inte samma förutsättningar. En åldrande befolkning, negativ befolkningsutveckling och ett ensidigt näringsliv är utmaningar som flera kommuner i länet står inför. En av transportsystemets stora uppgifter blir därför att skapa förutsättningar för en positiv lokal och regional utveckling och arbeta för att motverka regionala obalanser. Av stor vikt är att öka samspelet mellan Örebro och övriga kommuner i regionen. I detta sampel har transportsystemet en viktig roll. Figur 2.2 Befolkningsutveckling, Örebroregionen , alternativ bas Källa: ÖMS, 2013 Örebroregionen ett nav i Sverige Regionen gränsar till Dalarnas, Västmanlands, Värmlands, Södermanlands, Östergötlands och Västra Götalands län. I regionen sammanstrålar europavägarna E18, E20 och riksväg 50/Bergslagsdiagonalen. Genom regionen går flera av landets mest trafikerade järnvägsstråk. Här finns en flygplats, Örebro Airport, med betydande godstrafik och med unik kompetens att hantera specialgods som till exempel katastrofbistånd. Det centrala läget i landet samt infrastrukturen i form av vägar, järnvägar och flygplats gör regionen till ett centrum för flöden av både människor och varor. Det geografiska läget, både nationellt och internationellt, ger möjlighet för regionen att i framtiden nå ytterligare konkurrensfördelar och stärka den regionala konkurrenskraften, entreprenörskapet och sysselsättningen, förutsatt att transportsystemet och infrastrukturen utvecklas. 11

32 Befolkningsutvecklingen Befolkningen kommer sannolikt att fortsätta att koncentreras till Örebro kommun med omnejd. Den åldrande befolkningen innebär en ökad försörjningsbörda, samtidigt som invandringen kräver ett väl fungerade integrationsarbete om länets befolkning ska fortsätta växa och få en hållbar utveckling ökade befolkningen i fem av länets kommuner, resten minskade. Dessa fem kommuner var Örebro, Hallsberg, Kumla, Lekeberg och Karlskoga. Enligt en befolkningsprognos från ÖMS kommer befolkningsökningen i Örebroregionen fram till år 2050 koncentreras till Örebro, Hallsberg och Kumla. Örebroregionens arbetsmarknad och pendling För att en region ska vara attraktiv för människor och företag krävs goda pendlingsförbindelser, såväl inom regionen som till närliggande regioner. Inom länet har Örebro kommun störst tillgänglighet till arbetsplatser medan Hällefors kommun har lägst tillgänglighet till såväl arbetskraft som arbetsplatser. Figur 2.3. Tillgänglighet till arbetsplatser med kollektivtrafik 2010 Källa: ÖMS,

33 Figur 2.4. Arbetspendling Örebro län Källa: Mälardalsrådet, 2008 Figur 2.5. Lokala arbetsmarknadsregioner i Örebro län Källa: SCB 13

34 Tabell 2.2. Pendling inom och utanför kommuner i Örebro län. Pendlingsstatistiken innefattar såväl pendlande till som från regionen. Källa: SCB/Raps, Pendling inom och utanför kommuner i Örebro län Övre stapel= Pendling mot kommuner i andra län Undre stapel= Pendling mot kommuner inom Örebro län 0 Örebro Örebro Kumla Kumla Lekeberg Lekeberg Laxå Laxå Hallsberg Hallsberg Degerfors Degerfors Hällefors Hällefors Ljusnarsberg Ljusnarsberg Askersund Askersund Karlskoga Karlskoga Nora Nora Lindesberg Lindesberg Pendlingen mellan kommuner innebär att det finns fyra lokala arbetsmarknadsregioner i Örebro län: Örebro (Örebro, Laxå, Askersund, Hallsberg, Kumla, Lekeberg, Lindesberg och Nora) Hällefors Ludvika (Ljusnarsberg) Karlskoga (Karlskoga, Degerfors och Storfors) Den regionförstoring som Örebroregionen eftersträvar förutsätter ett väl fungerande kollektivtrafiksystem. En satsning inom kollektivtrafiken bidrar dessutom till uppfyllandet av de klimatmålen. Det finns följaktligen flera skäl till att investera i regionens kollektivtrafik. 14

35 Bara resrelationer med >5 resande är medräknade i den totala arbetspendlingen. De gröna linjerna visar kollektivtrafikens marknadsandel, tätort tätort, aggregerat. De blå linjerna visar det totala antalet arbetspendlare, vid arbetsresa mellan tätorter. Linjerna är proportionella mot varandra. Kartan ger en generell bild av kollektivtrafikens marknadsandel. De arbetspendlande som beräknats är de som pendlar från orter där det finns kollektivtrafik. Figur 2.6. Antal arbetspendlande med kollektivtrafik och kollektivtrafikens marknadsandel tätort tätort, aggregerat. Källa: Örebro läns landsting, Regionalt trafikförsörjningsprogram

36 Den mer detaljerade analys av pendlingen som gjordes i Regional översiktsplan (RÖP) visar att länet 2008 består av flera mindre arbetsmarknads- och bostadsregioner. Området som ingår i Örebros kraftfält är begränsat. Figur 2.7. Tätorternas kraftfält år 2008 Källa: Regionförbundet, Regional översiktlig planering

37 Utbyggd infrastruktur och utvecklad kollektivtrafik kan leda till att arbetsmarknads- och bostadsregionerna i länet blir större och mer integrerade. Enligt Tillväxtverkets beräkningar kommer Örebroregionens lokala arbetsmarknad 2030 att omfatta alla kommuner i länet utom Ljusnarsberg, som förväntas fortsätta tillhöra Ludvikas lokala arbetsmarknad. Den mer detaljerade analysen i RÖP visar att infrastruktur och kollektivtrafik kan ge förutsättningar för regionförstoring, men endast om förutsättningarna är goda. Figur 2.8. Arbetspendling mellan stationsorter Källa: Mälardalsrådet, 2008 Örebroregionens pendling till andra regioner För Örebroregionens arbetsmarknad är det avgörande att förbättra pendlingsmöjligheterna till Stockholm och Mälardalsregionen. Örebroregionen behöver framför allt stärka arbetsmarknadsintegrationen både mot Stockholm och Mälardalen. Antalet pendlare över länsgränsen har ökat kraftigt på senare år. Inpendlingen till regionen har ökat med 7 % under perioden , medan utpendlingen ökat med 13 %. Utpendling från regionen sker framför allt till Stockholm Mälardalen samt i viss mån västerut mot Värmland. Av figur 2.9 framgår att även inpendlingen till länet främst sker från Stockholm Mälardalen. Pendlingen till Stockholmsregionen har ökat de senaste åren, men enligt regionförbundets prognoser är det inte rimligt att Örebro län kommer bli en del av Stockholms lokala arbetsmarknad under de närmsta åren. Det finns trots det en stor potential i en ökad 17

38 integrering med Stockholm och Mälarregionens arbetsmarknad, och stor anledning till att arbeta för större möjligheter till pendling till regionen. Branschstruktur och näringsliv Figur 2.9. Branschstruktur i Örebro län, år 2008 och 2011 Källa: SCB Tillverkning och utvinning Utbildning Finans- och försäkringsverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Transport och magasinering Vård och omsorg; sociala tjänster Information och kommunikation Kulturella och personliga tjänster m.m. Handel Fastighetsverksamhet Okänd verksamhet Hotell- och restaurangverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Byggverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkningsindustrin är alltjämt en viktig del i Örebroregionens näringsliv även om många arbetstillfällen gått förlorade inom sektorn de senaste årtiondena. Utvecklingen inom tillverkningsindustrin har skapat allt mer specialiserade verksamheter, där en god tillväxt inom bland annat energetiska material och verkstadsindustrin finns i Örebroregionen. Mycket av denna tillverkning är beroende av omkringliggande transportfunktioner. Gruvnäringen förmodas få ett uppsving i Bergslagen, vilket får betydelse för maskinindustrin i länet. En sådan utveckling kräver förbättrade transportförbindelser till Bergslagen, och bättre transportmöjligheter för de företag i länet som bedriver verksamhet inom maskinindustri. Länets jord- och skogsbruk samt verksamheter på landsbygden är betydande och har behov av en god kvalitet på det mindre vägnätet. Örebroregionen är i dag ett logistiskt centrum i landet. Logistik- och transportbranschen viktig för länets företagande och sysselsättning, och stora utvecklingsmöjligheter finns inom denna sektor. Besöksnäringen bedöms öka, vilket ställer krav på transportsystemet. 18

39 3. Mål och planer som styr länstransportplanen 3.1 Europeiska mål och planer För Örebroregionen finns en rad olika europeiska mål och program som är värda att beaktas. Vitboken är en vision för EU:s transportpolitik fram till år 2050, och innehåller direktiv och riktlinjer för medlemsländerna i EU. En av de viktigaste riktlinjerna är att skapa en inomeuropeisk järnvägsmarknad där europeiska järnvägsföretag kan erbjuda transporter utan onödiga tekniska och administrativa hinder. I vitboken redovisas även EU:s klimatmål för transportsektorn. Kraven i vitboken är lägre än de svenska målen, åtminstone till år I ett diagram (se figur 4.1) från Trafikverkets kapacitetsutredning för transportsystemet presenteras förändringen av klimatutsläpp om dagens beslutade åtgärder genomförs i förhållande till de svenska och de europeiska klimatmålen för transportsektorn. Energieffektivare fordon, fartyg och flygplan och ökad andel förnybar energi kan ge viktiga bidrag för att nå klimatmålen. Men tekniska åtgärder räcker inte. Det krävs en annan inriktning i planeringen av samhälle och transportsystem samt styrmedel som leder till minskad biltrafik. Om klimatmålen ska nås krävs en beteendeförändring, där fler människor väljer andra färdmedel än bilen. Figur 3.1. Utsläpp av klimatgaser: Förväntad utveckling med beslutade åtgärder samt svenska respektive europeiska klimatmål. Index 2004=100 Källa: Trafikverket, Kapacitetsutredning 2012 EU:s vitbok i sin helhet finns tillgänglig på riksdagens hemsida, Ett betydande europeiskt projekt är det transeuropeiska nätverket för transporter (TEN-T). TEN-T inrymmer viktiga länkar och noder av personer och gods i Europa. Bakgrunden till TEN-T ligger i de ökade kraven på flexibilitet, tillgänglighet och kvalitet inom Europas godsoch passagerartransportsystem. Under 2012 lade Kommissionen fram förslag till ett nytt TEN-T-nät. Förslaget till nytt TEN-T-nät innehåller två lager; ett stomnät och ett övergripande nät. Stomnätet innehåller de viktigaste delarna av nätet. Det övergripande nätet 19

40 ska vara färdigställt år 2050, medan stomnätet ska vara färdigställt år Eftersom Örebroregionen är knutpunkt för flera av landets viktigaste transportstråk ligger flera av de utpekade TEN-T-stråken i regionen. För stråken för persontrafik på järnväg är Västra Stambanan väster om Hallsberg och Värmlandsbanan föreslagna som delar av stomnätet. Godsstråket genom Bergslagen är föreslaget som del av det övergripande nätet. Örebroregionen är än mer berört av förslaget till TEN-T-nät för godstransporter på järnväg. Hela Västra Stambanan, Godsstråket genom Bergslagen och Värmlandsbanan ingår i stomnätet. Hallsberg är den enda godsnoden i Sveriges inland som pekas ut som del i stomnätet. E20 Stockholm-Örebro, E18 Örebro-Norge är utpekade som stomnät i förslaget till vägnät. E20 Örebro-Göteborg är del av det övergripande nätet. Örebro flygplats är utpekat som del av TEN-T:s övergripande nät. Det är varje land som ansvarar för finansiering och genomförande av de åtgärder som behövs för att uppnå den fastställda standarden. EU medfinansierar delar av stomnätet. De delar som EU medfinansierar är definierade som nio korridorer. Örebroregionen berörs av en av dessa korridorer, nämligen korridor 5, som går från östra Finland till Sicilien via Hallsberg. Aktuell information om TEN-T finns tillgänglig på I kartor på föregående sida illustreras kommissionens förslag till nytt TEN-T-nät. Örebroregionen fyller en viktig funktion i samtliga tre kartor, vilket visar på vikten av en väl fungerande europeisk samverkan. Utveckling av det europeiska transportsystemet kan vara en viktig del även i uppfyllandet av regionala mål. 20

41 Figur 3.2. Förslag till TEN-T-nät för persontrafik på järnväg och flygplatser för persontrafik Källa: TEN-T 2012 Figur 3.3. Förslag till TEN-T-nät för godstrafik på järnväg samt, godsnoder och godshamnar Källa: TEN-T 2012 Figur 3.4. TEN-T. Förslag till TEN-T-nät för väg, godsnoder samt flygplatser Källa: TEN-T

42 3.2 Nationella mål och planer Nationella transportpolitiska mål Målet för den nationella transportpolitiken är en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. De nationella transportpolitiska målen består av funktionsmål och hänsynsmål. Funktionsmålen är koncentrerade kring tillgänglighet, medan hänsynsmålen kretsar runt säkerhet, miljö och hälsa. Funktionsmål: Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillgängligheten för bättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Hänsynsmål: Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken minskar fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och Antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransportområdet och luftfartsområdet minskar fortlöpande. Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Transportstektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmålen nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. Regeringens infrastrukturproposition I december 2012 antog riksdagen Regeringens proposition 2012/13:25 Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem samt Trafikverkets kapacitetsutredning av transportsystemet, Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder förslag på lösningar till år 2025 och utblick mot år Regeringen bedömer att gruvnäringen är i behov av stora satsningar inom transportinfrastrukturen. Utan sådana satsningar blir det svårt att utnyttja de tillväxtmöjligheter som gruvnäringen kan generera. Hallsberg är utpekad som en nationell 22

43 nod, med en viktig kombiterminal. Här finns goda geografiska förutsättningar till effektiv godslogistik, med kopplingar, söderut till Göteborgs hamn, västerut till Karlstad och Oslo samt österut mot Stockholm. I propositionen ingår ett uppdrag till Trafikverket att utreda möjliga åtgärder för ytterligare ökad kapacitet på järnvägssträckan Hallsberg - Degerön. Nationell plan från Trafikverket I juni 2013 presenterade Trafikverket sitt nya förslag till en ny nationell plan för trafikslagsövergripande åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen under planeringsperioden Den nationella planen för transportinfrastruktur innehåller åtgärder på järnvägsnätet och på rv 50 som kommer att leda till ökad kapacitet och bättre fungerade förbindelser i länets nationella stråk. Dessa åtgärden kan framför allt leda till behov av finansiering av åtgärder för en bättre kollektivtrafik med länsplanemedel t.ex. resecentrum och busshållplatser. Det gäller t.ex. bangårdsombyggnad i Laxå, ökad kapacitet för persontrafik på järnvägen i Bergslagen samt utbyggnad av mötesseparering på rv 50. Fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen är planeringsmetod för att hushålla med resurser och minska transportsystemets miljöpåverkan. Den går ut på att steg för steg analysera hur ett trafikproblem bäst kan lösas i första hand genom att påverka behovet av transporter, i sista hand genom stora nybyggen. Fyrstegsprincipen har tillämpats i arbetet, vilket innebär att det i kapitel 5 och 6 redovisas åtgärdsområden inom samtliga fyra steg. Fyrstegsprincipen förutsätter att transportsystemet ska utredas och förstås utifrån en helhetssyn. För att principen ska slå ut väl krävs att analyserna sker tidigt i planeringen. Enligt fyrstegsprincipen ska idéer och förslag analyseras i följande ordning: Steg 1 Påverka valet Åtgärder som kan påverka transportbehov och val av transportsätt. Steg 2 Använd effektivare Åtgärder som innebär ett effektivare utnyttjande av transportsystemet. Steg 3 Förbättra Åtgärder som innebär förbättring av befintlig infrastruktur. Steg 4 Bygg nytt Nyinvesteringar och större ombyggnationsåtgärder. 3.3 Mål och planer i Östra Mellansverige En bättre sits Mål och prioriteringar för transportsystemet i Östra Mellansverige En Bättre Sits är ett samarbete mellan kommunerna och länen i Östra Mellansverige, dvs. Stockholms, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmlands, Östergötlands och Gotlands län, som samordnas av Mälardalsrådet. Syftet med samarbetet är att skapa samsyn kring behov av åtgärder i infrastruktursystemet samt trafikeringen i detsamma. Målen för samarbetet fokuserar alla på tillgänglighet ur olika aspekter och har preciserats inom områdena internationell konkurrenskraft, hållbarhet, regional balans och effektivitet. Målen innebär att skapa transportsystem där 23

44 regionens och nationens internationella konkurrenskraft utvecklas och bidrar till attraktivitet för de samverkande länen i Östra Mellansverige. utvecklingen är långsiktigt hållbar ekonomiskt, socialt och ekologiskt. samverkan, helhetssyn, och utnyttjande av alla fyra trafikslagen leder till effektivitet. flerkärnighet och en förstorad arbetsmarknad främjar regional utveckling. Mycket av samarbetet grundar sig på en systemanalys som gjordes år kompletterades denna systemanalys med en PM, där fokus låg på de förändrade förutsättningar som skett. I denna PM konstateras att befolkningsökningen i Östra Mellansverige gått snabbare än väntat och att ett sammanhållet kollektivtrafiksystem är en nödvändighet för att uppnå önskad utveckling mot flerkärnighet och förstorad arbetsmarknad. Mer information finns att tillgå på hemsidan för En Bättre Sits, Storregional tågtrafik Mälab (Mälardalstrafik AB) arbetar med utvecklingen av den regionala tågtrafiken. De har formulerat mål och ett förslag till trafikutbud i ett storregionalt stomnät i tidshorisonten efter Citybanans öppnande år Mer information finns att tillgå på Mälabs hemsida, Örebroregionens mål och planer med koppling till transportsystemet För Örebroregionen finns en rad övergripande regionala mål, vilka är direkt eller indirekt kopplade till transportsystemet. I detta avsnitt redogörs för de mål som har störst betydelse för länstransportplanen. Regional utvecklingsstrategi för Örebroregionen Örebroregionen har antagit en utvecklingsstrategi med ett antal utvecklingsområden som ska bidra till att regionen utvecklas. I strategin definieras flera mål och utvecklingsområden som är relevanta för länstransportplanen. Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) finns tillgänglig för nedladdning på regionförbundets hemsida, Aktiv regionförstoring Inriktningsmål: Restiden med kollektivtrafik mellan kommunhuvudorter och Örebro ska minska avsevärt. Kollektivtrafikens andel av arbetspendlingsresor ska öka kraftigt. Kollektivtrafiken inom vår region och storregion är ett mönsterexempel ur både miljöoch effektivitetssynpunkt. Etappmål: År 2015 sker 25 procent av arbetspendlingsresorna med kollektivtrafiken. År 2020 drivs all kollektivtrafik med förnyelsebara drivmedel. År 2015 finns ett linjesystem med stomnät i de mest trafikerade stråken. 24

45 Så uppnår vi målen: Bättre kollektivtrafik. Utvecklad kollektivtrafik är avgörande för att förbättra möjligheten att bo och verka på olika håll inom regionen eller hos våra grannar. Effektiv kollektivtrafik på väg och järnväg behövs för att möjliggöra regionförstoring och minska resandet i egen bil och är därmed en viktig del i ett hållbart klimat- och miljötänkande. Utvecklingen fokuseras på ett stomnät mellan de större orterna, kombinerat med anropsstyrd trafik i övriga delar av länet. Goda kommunikationer med omvärlden En förutsättning för att vi ska frodas är att det finns bra möjligheter till kontakter med vår omvärld. Det gäller såväl våra grannregioner som nationellt och internationellt. Inriktningsmål: Kollektivtrafiken längs stråken till och från Stockholm, Göteborg och Oslo har hög turtäthet och är smidig att utnyttja. Örebro flygplats utgör det självklara resealternativet för internationella resor till och från regionen. Etappmål: År 2015 har restiderna till Stockholm, Göteborg och Oslo förkortats. År 2015 är utrikestrafiken på Örebro flygplats dubbelt så stor som Så uppnår vi målen: Det är av strategisk betydelse för vår region att ha bra flygförbindelser, för att locka hit besökare och behålla huvudkontor för viktiga verksamheter. Strategin är att stimulera efterfrågan på reguljärflyg till och från Örebroregionen. Regional översiktlig planering Hur den fysiska miljön bör planeras för att nå de mål som satts upp i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) beskrivs i Regional översiktlig planering rumsligt perspektiv på utvecklingsstrategi för Örebroregionen (RÖP). RÖP:en fokuserar på tre områden: Regionförstoring och hållbart pendlande Hållbar tätortsutveckling och levande landsbygd Etableringslägen och transporter Enligt området Regionförstoring och hållbart pendlande bör restiderna från Örebro till andra, större regioner reduceras. För att Örebroregionen ska kunna växa måste kommunikationerna till och från Stockholm, Göteborg och Oslo prioriteras. De inomregionala kommunikationerna är även de av hög prioritet, och restiderna mellan regionens orter behöver genomgående förkortas. Om en förstoring av Örebroregionen ska bli möjlig krävs större tillgänglighet inom regionen. En smidig, inomregional arbetspendling är en viktig förutsättning för regionförstoring. Under rubriken Hållbar tätortsutveckling och levande landsbygd går läsa om målet att inflyttningen ska öka i länets samtliga kommuner. I detta är en viktig del att förtäta i stationsorter. Detta handlar bland annat om att förlägga ny bebyggelse i nära anslutning till ortens järnvägsstation/hållplats. För att uppfylla målen som beskrivs i området Etableringslägen och transporter blir, enligt RÖP:en, investeringar i godstransportsystemet viktiga. För att nya företag ska etablera sig i 25

46 regionen förutsätts effektiva godstransporter. I ett effektivt godstransportsystem säkras leveranser till och från regionen, samtidigt som transporternas negativa miljöpåverkan minskar. Energi- och klimatprogram för Örebro län I Energi- och klimatprogram för Örebro län finns mål för hur regionen ska effektivisera sitt energianvändande och bli mer klimatsmarta. Enligt programmet ska medlen i länstransportplanen fördelas så att ett klimatsmart och transporteffektivt samhälle främjas. Arbetspendlingen ska inriktas mot kollektiva färdmedel, och andelen fordon med låga koldioxidutsläpp ska öka. Ett viktigt mål i programmet är att länstransportplanens åtgärder ska samordnas med kommunernas översiktsplanering för att nå målen om transportsnålare tätorter och ökad andel resande med kollektivtrafik och cykel. Energi- och klimatprogrammet finns tillgängligt på regionförbundets hemsida, Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län I programmet presenteras ambitionerna för kollektivtrafiken i Örebro län och visar bland annat inriktningen för kollektivtrafikens linjenät, och har stor betydelse för inriktning och genomförande av länstransportplanen. Programmet finns tillgängligt på landstingets hemsida, Figur 3.5 nedan beskriver vilka tätorter som behöver försörjas med allmän kollektivtrafik. Utöver de orter som redovisas finns det dessutom ytterligare mindre orter och landsbygd som kommer att försörjas med närtrafik och regionbussar. 26

47 Figur 3.5. Inriktning för det framtida behovet av trafikering. Källa: Örebro läns landsting, Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län

48 Väg 3.5 Tillstånd och brister i länets transportsystem I länet finns totalt nästan km statliga vägar. En stor del av trafikarbetet sker på regionens europa- och riksvägar. Flera av landets stora nationella vägstråk går via Örebroregionen. Tre av sex nationella stamvägar i Stockholm Mälarregionen går genom länet E18, E20 och riksväg 50/Bergslagsdiagonalen. Dessa vägar är också helt eller delvis utpekade som nationella stråk för långväga gods, se figur De nationella stamvägarna har stor betydelse även för person- och godstransporter inom regionen. Vägtrafiken på det statliga vägnätet är tydligt koncentrerat till ett antal större vägar. De tre nationella vägarna i länet E18, E20 och rv 50 är också de mest trafikerade. De regionala vägar som har störst trafik (över 4000 fordon per dygn) är bland annat vägarna mot Norrköping (51), Sörmland (52), väg 63 väster om Hällefors och väg 244 sydost om Nora. Figur 4.1. Trafikflöde, årsdygnstrafik, nuläge (2013) Källa: Regionförbundet Örebro, 2013 Trafikverkets prognoser visar en ökning på en stor del av det statliga vägnätet. Trafiken tenderar att koncentreras än mer till de större vägarna, men även de flesta mindre vägar får mer trafik enligt prognosen. 28

49 Regionförbundet bedömer att det inte kommer finnas eller uppstå några större kapacitetsproblem på det regionala vägnätet fram till Bristerna i vägsystemet består framför allt i att vissa vägar inte har den hastighetsstandard som är önskvärd för den regionala utvecklingen, bristande trafiksäkerhet och lokala miljöproblem, inte minst i form av buller. Vissa tätortsinfarter och genomfarter har problem med köbildning morgon och kväll. Det finns även mindre, men för näringslivet viktiga vägar med kvalitetsbrister i form av dålig bärighet, bropassager utan full höjd och liknande. Järnväg Järnvägar ingår inte i den regionala infrastrukturen, men har stor betydelse för den regionala utvecklingen. Flera av landets järnvägsstråk från norr till söder och från väster till öster går via Örebroregionen. Två stråk från norr till söder går genom regionen Bergslagsbanan och Godsstråket genom Bergslagen, med dubbelspår Stockholm Kolbäck samt ett par mötesspår på sträckan till Hovsta, Västra Stambanan med dubbelspår hela vägen och Värmlandsbanan, som är enkelspårig och har landets mest trafikerade enkelspårssträcka i Värmland. Dessa banor ingår också i det system av järnvägsstråk för långväga gods som utpekas i förslaget till nationell plan, se figur 4.7. Järnvägens kapacitet och kvalitet i övrigt i regionen har betydelse för trafiken i hela landet. Genom regionen går också stora persontrafikstråk från väster till öster och från norr till söder. I stråken går såväl regional persontågtrafik som långväga, mellan bland annat Stockholm och Oslo respektive Göteborg. Örebro läns läge i landet, med sex grannlän, gör att regionen berörs av flera regionala tågsystem. I stort sett all godstrafik från norr som ska vidare till södra och västra delarna av landet går via Örebro och Hallsberg, se figur 4.5. Delar av järnvägssystemet är hårt belastat, i figur 4.4 är det uppenbart att många av kapacitetsproblemen i Mellansverige finns i eller i anslutning till Örebroregionen. Som konstateras i samma plan är det svårt att öka turtätheten för persontågtrafik i högtrafiktid, vilket bidrar till kapacitetsproblemen. Figur 4.2. Översikt av järnvägssystemet våren 2011 Källa: Trafikverkets kapacitetsutredning 2012, egen bearbetning av Regionförbundet Örebro 29

50 I figur 4.3 går persondygnstrafiken i anslutning till Örebroregionen att utläsa. Av figuren framgår att flest tåg per dygn från Örebroregionen avgår till Stockholm- Mälarregionen, samt mot Göteborg. Samtidigt lider, som konstaterats, dessa sträckor i stor omfattning av stora eller medelstora begränsningar gällande kapacitet i järnvägssystemet (se figur 4.4). Figur 4.3. Persontåg per vardagsdygn våren Källa: Trafikverket, kapacitetsutredning Egen bearbetning av Regionförbundet Örebro Trafikverket bedömer att kapacitetsproblemen på järnväg kommer att förvärras fram till Det gäller bland annat Västra Stambanan väster om Katrineholm, Godsstråket genom Bergslagen norr om Örebro och Bergslagsbanan mellan Borlänge och Frövi. Figur 4.4. Kapacitet i järnvägssystemet. Kapacitet år 2030 Källa: Trafikverket, kapacitetsutredning

51 Persontransporter Enligt det regionala trafikförsörjningsprogrammet har både person- och godstrafiken i länet ökat under lång tid. Efterfrågan på transporter och resande ökar generellt inom alla trafikslag och de senaste decennierna har resandet stadigt ökat. En orsak är att specialiseringen av produktion, konsumtion och arbetsmarknad ökar. Resandet i länet ökar både för arbete, studier, och på fritiden. Majoriteten av resorna sker med bil, även om resandet med kollektivtrafik också ökar. Trenden med allt längre resor förväntas fortsätta och är en effekt av regionförstoringen, som knyter ihop olika lokala arbetsmarknader. Regionens trafikflöden spelar en stor roll i uppfyllandet av de klimatmål som satts upp. Att antalet resor med kollektivtrafik ökat får ses som ett steg på vägen mot hållbar utveckling. En ökad satsning på kollektivtrafik och cykel skulle ytterligare förstärka och bidra till uppfyllandet av de uppsatta klimatmålen. Med tanke på de ökade utsläppen får det växande bilresandet ses som en negativ inverkan i avseendet att nå ekologisk, hållbar utveckling. Under 2011 gjordes totalt delresor i länet, varav resor med tåg (exklusive resor med SJ:s biljetter). Det totala resandet, inklusive resor till skolan, har ökat med fyra procent, från år 2006 till och med år Majoriteten av alla resor i länet utförs i Örebro stadstrafik som sedan 2006 har ökat med åtta procent. Örebro är navet för kollektivtrafiken på såväl väg som järnväg. Hallsberg har en viktig funktion som knutpunkt för de södra och sydvästra delarna av länet. Totalt görs tåguppehåll i 13 orter i länet. I huvudsak rör det sig om de större tätorterna men även några mindre orter som till exempel Ställdalen har tågstopp. Nora, Karlskoga, Askersund, Fjugesta och Odensbacken är några av de större orter som saknar tågstopp. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet finns en inriktning för det framtida behovet av trafikering och där ingår bland annat länspendeln. Resecentra, bytespunkter och hållplatser är viktiga delar av kollektivtrafiken. En målmedveten satsning för att öka kollektivtrafikens attraktivitet behövs för att höja standard, kapacitet och tillgänglighet till kollektivtrafikanläggningar. Inte minst med tanke på att kollektivtrafiken är så viktig för den regionala utvecklingen och för att efterfrågan på kollektivtrafik bedöms öka kraftigt. Denna utveckling kommer framför allt att kräva ökad kapacitet på infrastrukturen för kollektivtrafik mellan Örebro och länets större orter. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet, där en mer detaljrik beskrivning av länets persontransportssystem går att hitta, finns tillgängligt på landstingets hemsida, Godstransporter På godssidan har samtliga trafikslag, förutom sjöfart, totalt sett ökat i omfattning under det senaste decenniet. En stor del av godstransporterna i länet är transittrafik. På grund av läget vid stora nationella godsstråk och med en fraktflygplats, kombiterminaler och stora logistikverksamheter har godstransporterna växt allra snabbast i jämförelse med andra transporter. Mycket av det gods som transporteras i Sverige passerar Örebroregionen, och därför är kapaciteten och kvaliteten i regionens transportsystem viktig för hela landet. Bristande kapacitet i vår region innebär till exempel att den potential för ökade godstransporter på järnväg som skapas genom Botniabanan inte fullt ut kan utnyttjas, eftersom i stort sett alla 31

52 godståg på Botniabanan också passerar genom Örebroregionen på sin väg mot Väst- eller Sydsverige. Störst andel av godstransporterna i landet sker idag med lastbil. Framför allt gäller det transporter med korta avstånd. På längre avstånd ökar järnvägens och sjöfartens andel. Mer än hälften av allt lastat gods i länet transporteras med lastbil, se figur 5.7. Godstransporter på järnväg har ökat kraftigt under 2000-talet och är nu mer omfattande än någonsin tidigare. Figur 4.5. Godstransportstråk i södra Sverige Källa: Regional systemanalys Gävleborg, Region Gävleborg 2006 I rapporten Modellanalyser av godsflöden i Östra Mellansverige från SIKA, gällande till 2020, beräknas att godsmängden som passerar ut och in över östra Mellansveriges gränser ökar med 24 procent. För alla tre trafikslagen beräknas de inkommande flödena öka mer än de avgående. Godstransporterna till och från Örebro län sker i hög grad med flygfrakt jämfört med övriga jämförda län. I Trafikverkets kapacitetsutredning för transportsystemet finns ett förslag på ett nationellt godsnät, där nationella noder pekas ut. Regionens centrala roll i nätet syns tydligt i figur

53 Detta överensstämmer med ambitionerna om att göra Örebroregionen till ett logistiskt nav, och utsikterna för att uppfylla målet är goda. Figur 4.6. Totala godstransporter för respektive transportslag i Örebro län. I kartan visas även fördelningen mellan import, export, transporter inom länet och transit. Källa: Regionförbundet Örebro, Godsflöden i Östra Mellansverige, 2013 Navet i den svenska godstrafiken på järnväg och Sveriges största bangård finns i Hallsberg. Rangerbangårdens kapacitet uppgår till cirka vagnar per år. Dessutom finns en stor centralterminal i anslutning till bangården. En del av godstrafiken till och från Norge går över Hallsberg liksom även internationell godstrafik med destinationer i exempelvis Tyskland och Italien. Göteborgs och Norrköpings hamnar är viktiga platser för godstrafiken som går genom Hallsberg. Det finns behov av att öka effektiviteten och förbättra funktionen i Hallsberg. Övriga problem för godstrafiken på järnväg består framgör allt av ökade kapacitetsproblem. Flera av landets tyngsta godsstråk på väg finns i länet. På godstransporter på väg är det framkomligheten på de tunga stråken som behöver förbättras. Till exempel finns flera av landets mest problematiska backar i länet. Örebros flygplats ligger en dryg mil väster om Örebro, nära korsningen mellan E18 och E20. Flygplatsen har en central position i regionen, nära järnvägsnätet och viktiga godsstråk. Upptagningsområde för gods- och charter finns inom en radie på cirka mil, men för 33

54 linjetrafik är det sannolikt mindre. Örebro Airport ägs av Örebro läns landsting och Örebro kommun tillsammans med kommunerna Karlskoga och Kumla. Figur 4.7. Nationellt nät för gods. Källa: Trafikverket, kapacitetsutredningen 2012 Örebro flygplats är en av landets största för fraktflyg, men har också väl fungerande charterflyg och viss linjetrafik. Fraktvolymerna har varierat mycket mellan åren för Örebro flygplats under den här tiden, medan de jämförbara länen har en minskande trend. En del av flygtransportarbetet vid Örebro flygplats, liksom vid många andra svenska flygplatser, sker idag med lastbil. Flyggodset levereras med lastbil till flygplatsens godsterminal, där godset 34

55 packas som flyggods. En del av godset flygs ut från Örebro flygplats. Resten transporteras med lastbil till andra flygplatser i Sverige eller andra länder i övriga Europa. Under 2012 hade flygplatsen passagerare, vilket är det högsta antal passagerare man haft under ett år. Flygplatsen har en viktig roll att fylla för att uppnå regionens mål om att vara en mötesplats och att stärka ställningen som ett nav i transportsystemet. I Örebroregionen finns inga större hamnar, men förbindelserna till hamnarna i Göteborg och Norrköping är viktiga. De flesta övriga hamnar har betydligt mindre godsmängder. Regionens närmaste hamnar ligger i Köping och Västerås i Mälaren samt Kristinehamn och Otterbäcken i Vänern. Här finns god potential för ökad godstrafik. 35

56 4. Inriktning på arbetet med infrastruktur 4.1 Regionförbundets arbete med infrastruktur och transporter Regionförbundet arbete med infrastruktur och transporter baseras på uppdragen att arbeta med regional utveckling och infrastruktur samt de mål och planer som styr. Dessa mål och planer handlar främst om de i Regional utvecklingsstrategi, Regional översiktlig planering, Energioch klimatprogram för Örebro län samt Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län. De strategier som formuleras här ligger till grund för prioriteringarna i Länstransportplanen. 1. Förbättra effektiviteten i transportsystemet Trafiken kommer att öka enligt prognoserna. Det är inte möjligt, varken på kort eller medellång sikt, att investera bort problem som bristande kapacitet och miljöpåverkan med ny infrastruktur. Den befintliga infrastrukturen måste i första hand användas på ett effektivare sätt. Det behövs därför satsningar på kollektivtrafik, steg 1-ågärder och på cykelåtgärder i länstransportplanen. Handlingsfrihet ska skapas genom finansiering av utredningar och investeringar för tillkommande behov. 2. Stärk de nationella persontrafikstråken på väg och järnväg i Örebroregionen Att stärka persontrafikstråken är i första hand en fråga om kvalitet och kapacitet på nationella vägar och på järnväg. Dessa stråk har stor betydelse för den regionala utvecklingen, eftersom de också är basen i det regionala och lokala pendlingssystemen. Goda kopplingar mellan regional, interregional och nationell kollektivtrafik är också viktiga. Länstransportplanen ska användas för satsningar på kollektivtrafik och för att skapa medel för utredningar av intressanta åtgärder som t.ex. Nobelbanan. 3. Förbättra möjligheterna och kapaciteten på de stora godsstråken på väg och järnväg Att förbättra möjligheterna för godstrafiken är en fråga om kvalitet och kapacitet på nationella vägar och på järnväg. Stråk har ofta även stor betydelse för den regionala utvecklingen, eftersom de också är viktiga inslag i de regionala och lokala systemen för gods. Länstransportplanen ska användas för mindre åtgärder och utredningar. 4. Ge förutsättningar för fler och större logistikverksamheter i regionen med kärnområdet Hallsberg Örebro Örebro flygplats Örebroregionen är en stor marknad med nordiska mått mätt och behöver en effektiv godshantering. Örebro Hallsberg ligger även bra till för lager- och logistikverksamheter i ett nationellt perspektiv. Flera av de stråk för långväga gods som pekas ut i den nationella planen går via regionen. Här finns tåggodssveriges hjärta (Hallsberg) samt en av de fyra utpekade nationellt viktiga godsflygplatserna. Medel i länstransportplanen avsätts för att aktivt arbeta för bättre förutsättningar för gods- och logistik i regionen. 5. Förbättra tillgängligheten från större orter i länet till Örebro, prioritera kollektivtrafik på spår samt på väg för de större orter som saknar spårförbindelse Att skapa en gemensam arbetsmarknadsregion i länet är ett av regionens viktigaste mål. Detta kräver framför allt en väl fungerande och kundanpassad kollektivtrafik. Strategin för att uppnå detta beskrivs i landstingets Trafikförsörjningsprogram. Behoven och ambitionerna är stora 36

57 och länstransportplanen ska användas för att finansiera åtgärder som stödjer denna utveckling. 6. Bidra till kortare restider till Stockholm, Arlanda och Göteborg Stockholm är regionens absolut viktigaste målpunkt för pendling över länsgräns. Regionens tillgänglighet till Arlanda är dålig och restiderna och resmöjligheterna med kollektivtrafik till Arlanda måste förbättras. Göteborg och orterna längs järnvägen dit har potential för ökat utbyte. Länstransportplanen ska användas för åtgärder och utredningar som bidrar till att reducera restiderna. 7. Skapa god tillgänglighet till större städer i angränsande län från Örebro Det är viktigt för Örebro med ökat utbyte med grannstäderna. I vissa fall är restiderna med kollektivtrafik oacceptabla. Infrastrukturen i dessa relationer ligger oftast på det nationella vägnätet och på järnvägen. Därför arbetar vi hårt för att det ska ske förbättringar i dessa relationer, vilket är en mycket viktig faktor i prioriteringen av regionala vägstråk. Tillgängligheten inom regionen är även av stor vikt, och de inomregionala restiderna behöver också de reduceras. Länstransportplanen ska understödja detta arbete genom att medel avsätts för utredningar. 8. Bidra till ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart transportsystem Ett effektivt transportsystem är en förutsättning för en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Samtidigt innebär transportsystemet också problem med risker för skador och dödsfall samt negativ påverkan på miljö och hälsa, t.ex. utsläpp av klimatgaser och partiklar, buller samt risker vid transporter av farligt gods. Den ekonomiska hållbarheten i regionen kräver bland annat bättre förutsättningar för arbetspendling och förbättrad tillgänglighet. Även om satsningar på järnväg och de nationella vägarna i regionen har allra störst betydelse, så spelar länstransportplanen en mycket viktig roll. Planens ekonomiska ramar är dock begränsade och det är därför viktigt att åtgärderna i planen ger stor regional nytta. Bättre pendlingsmöjligheter har en positiv betydelse för den sociala hållbarheten genom att god tillgång till arbetsplatser, studier och nöjen ger en mer balanserad regional utveckling. På grund av bristande jämställdhet i samhället har kvinnor och män i dag olika transportbehov. Kunskapen om detta behöver utvecklas, men satsningar på kollektivtrafik och ett hela resan - perspektiv är exempel på åtgärder som regionförbundet anser som särskilt gynnsamma för kvinnor. På samma sätt bedömer regionförbundet detta som positivt för den socio-ekonomiska integrationen. En satsning i länstransportplanen på kollektivtrafik samt på gång- och cykelvägar är också bra för folkhälsan, eftersom det främjar goda livsstilsfaktorer och fysisk aktivitet. Åtgärder i transportsystemet kan bidra till hållbar utveckling ur flera perspektiv i hela regionen. Transporternas utsläpp av koldioxid och andra klimatpåverkande gaser ligger högt över de nationella och regionala målen. Med tanke på pågående trafik- och befolkningsutveckling samt den negativa miljöpåverkan som det innebär, måste åtgärder genomföras för att bryta dagens utveckling. Investeringar i infrastruktur kan ge både positiva och negativa effekter på miljön. 37

58 4.2 Transportstråk i Örebro län Ett av de första stegen i arbetet med länstransportplanen har bestått i att definiera viktiga stråk. Stråken har legat till grund för analys, prioriteringar, miljöbedömning och samlad effektbedömning. De stråk som valts ut utgörs av de större, eller på annat sätt viktiga, nationella och/eller regionala vägarna. Hänsyn har tagits till såväl väg som järnväg. I arbetet med länstransportplanen har en viktig del bestått i analys och prioritering av de 17 utpekade stråken. Planen vill prioritera tillgänglighet och trafiksäkerhet, det är viktigt inte minst ur ett barn- och jämställdhetsperspektiv. Genom att prioritera kollektivtrafik samt gång- och cykelvägar på stråk, där förutsättningar för pendling med kollektivtrafik eller med cykel finns, bidrar vi till en ökad tillgänglighet och trafiksäkerhet. Figur 5.1. Transportstråk i Örebro län Källa: Regionförbundet Örebro

59 I avsnittet ges en sammanfattande bild av respektive stråk. Respektive stråk är beskrivit utifrån dess funktion samt infrastruktur. De viktigaste nationella och regionala stråken redovisas i figur 5.1. Stråken har olika funktion och innehåller infrastruktur av olika slag. Detta gör att stråkbeskrivningarna ser olika ut. 1. Örebro Borlänge Funktion Stråket är en viktig länk mellan norra/nordöstra Sverige och de södra/sydvästra delarna av landet. I Örebro/Hallsberg finns järnvägslänkar för vidare transport till bland annat Oslo, Göteborg och Öresundsregionen. Riksväg 50 är en av de genaste vägarna från norra till södra delarna av landet. Stråket har stor betydelse för interregionala persontransporter, särskilt för kollektivtrafiken. Fem av länets tolv kommuner ligger vid stråket eller är beroende av det för pendling till och från Örebro. Järnvägen är basen för kollektivtrafiken längs stråket. Såväl Örebro och Borlänge är noder i Tåg i Bergslagens regionala tågsystem. Stråket har en viktig funktion för godstransporter, inte minst för transporter från de planerade gruvorna i Bergslagen. Infrastruktur Järnvägen är enkelspårig. Trimningsåtgärder för kortare restider för persontrafik har nyligen genomförts. Riksväg 50 är mittseparerad till Lindesberg, med undantag för sträckan Axbergshammar-Lilla Mon (avfarten mot Nora). Norr om Örebro finns ett stort antal korsningar/cirkulationsplatser som innebär att skyltad hastighet är lägre än 100 km/h. Från Lindesberg och norrut är vägen inte mittseparerad. Målstandard 100 km/h. Åtgärder på järnväg och riksväg 50 finansieras med medel från Nationella planen. Större brister Kapaciteten för ökade godstransporter och ökad kollektivtrafik på Bergslagsbanan. Vägstandard Axbergshammar- Lilla Mon samt norr om Lindesberg Många plankorsningar/cirkulationer norr om Örebro som leder till många olika hastigheter på en begränsad sträcka Vid Hällabacken uppstår ofta problem vintertid. Behov finns av förbättrade busshållplatser och andra åtgärder för busstrafik. Kapacitet och säkerhet vid Örebro Södra. Kapacitet för fler vändande tåg i nära anslutning till Lindesberg Behov av separata gång- och cykelvägar på delar av sträckan Lindesberg- Kopparberg samt i anslutning till Kopparberg norröver. 2. Örebro Gävle Funktion Järnvägsstråket Godsstråket genom Bergslagen på sträckan Gävle Örebro är en viktig länk mellan norra Sverige och de södra/sydvästra delarna av landet. Järnvägen på sträckan är ett av landets allra största godsstråk med mycket stor betydelse för norra Sveriges industrier. 39

60 Riksväg 68 är en viktig länk för framför allt godstrafik mellan Gävleborg/norra Västmanland och Örebroregionen och vidare till södra och västra Sverige. Infrastruktur Största delen av järnvägen är enkelspår. Trafikverket genomför för närvarande en förstudie om ökad kapacitet på sträckan Storvik-Frövi. Riksväg 68 har målstandard 80/90 km/h. Större brister Kapaciteten på järnväg. 3. Lindesberg-Arboga Funktion Väg 249 förbinder norra länsdelen med Arboga och vidare österut via E18 och E20. I Arboga finns tågförbindelser österut via Mälarbanan och Svealandsbanan. En gren av Mälarbanan/Godsstråket genom Bergslagen går parallellt med vägen. Järnvägen används för godstrafik. Godstrafiken kommer att öka när transporterna från gruvorna i Bergslagen startar. Infrastruktur Järnvägen är enkelspårig. Vägens standard varierar stort. Vägen går genom Vedevåg och Fellingsbro, men utanför Frövi. Järnvägen passeras fyra gånger. Målet är att få en väg som är utformad för minst 80 km/h. Större brister Låg standard på delar av vägen och långa sträckor når inte upp till den standard som krävs för 80 km/h. Trafiksäkerhets-, miljö- och framkomlighetsproblem i Fellingsbro på grund av tung trafik och järnvägstrafiken. Behov av separat gång- och cykelväg på delar av sträckan Lindesberg- Arboga Åtgärder på järnväg finansieras med medel från Nationella planen. 4. Örebro Västerås (-Stockholm) Funktion Mälarbanan och E18 ingår i stråket som förbinder Stockholm med Örebro via Västerås. Stråket har en viktig funktion för pendlingen på tåg mellan Stockholm och Örebroregionen. Pendlingen sker främst på Mälarbanan via Västerås, och är störst till/från Stockholms län. Här finns stora flöden av människor och gods. E18 har stor betydelse för både gods- och persontransporter, även om Mälarbanan är den viktigaste funktionen för persontransporter. Godstrafiken på Mälarbanan är begränsad, särskilt öster om Västerås. E18 samlar upp trafik som går från bland annat norra Mälardalen och nordvästra Storstockholm och som ska vidare till Karlstad/Oslo via E18:s fortsättning till Oslo, till Göteborg via E20 och delvis även söderut till Öresundsregionen via riksväg

61 Infrastruktur Mälarbanan är enkelspårig fram till Kolbäck. E18 är motorväg Örebro-Köping och mittseparerad från Köping mot Västerås. Större brister Kapacitet för ökad person- och godstrafik på järnväg Restider för persontrafik på järnväg Bristande plattformskapacitet och kapacitet för bilparkering, bussangöring etc vid resecentrum Örebro Kapacitet och trafiksäkerhet på de delar av E18 som inte är motorväg Kapacitet och trafiksäkerhet på E18 i Örebro Åtgärder på järnväg och E18 finansieras med medel från Nationella planen. 5. Örebro Eskilstuna (-Stockholm) Funktion E20 och Svealandsbanan ingår i stråket som förbinder Eskilstuna med Örebro. Stråket är gemensamt med stråket Västerås Örebro mellan Arboga och Örebro som finns med i beskrivningen av detta stråk. Järnvägen i detta stråk är av mindre betydelse för godstrafik. Infrastruktur Svealandsbanan ansluter till Mälarbanan i Valskog öster om Arboga. Sträckan Valskog Eskilstuna är enkelspårig. E20 är motorväg Örebro-Arboga. Sträckan Arboga-Eskilstuna är mittseparerad och har till stora delar 100 km/h som skyltad hastighet. Större brister De allra flesta tågförbindelser Örebro-Eskilstuna kräver byte i Arboga. Sträckor med lägre hastighet än 100 km/h på t.ex. vid Arboga och infarterna till Kungsör. Kapacitet och trafiksäkerhet på E20 i Örebro Kapacitet för fler genomgående tåg Örebro-Eskilstuna (-Stockholm) Kapacitet för ökad person- och godstrafik på järnväg i Örebro. Åtgärder på järnväg och E20 finansieras med medel från Nationella planen. 6. Örebro/Hallsberg Katrineholm Funktion Med Örebro/Hallsberg som utgångspunkt är Västra stambanan från Hallsberg till Katrineholm en viktig länk för persontransporter till Stockholm och Norrköping och vidare söderut. Hallsberg är en knutpunkt för den interregionala persontrafiken, framför allt genom byten till och från Göteborgstågen, Stockholm och Mjölby, samt genom att flera regionala tågsystem når Hallsberg. Västra stambanan mellan Stockholm och Katrineholm är det enda betydande stråket på järnväg för godstransporter mellan Stockholm och landets västra och södra delar. Sträckan Hallsberg Katrineholm har samma viktiga funktion för gods med Stockholm och Norrköpings hamn som viktiga målpunkter. Riksväg 52 är ett interregionalt stråk mellan 41

62 regionen och södra Sörmland samt mellan södra Örebroregionen och Eskilstuna/Västerås/Arlanda. Infrastruktur På sikt bör standarden ökat till 100 km/h, dvs. vara mötesfri med goda omkörningsmöjligheter med hänsyn tagen till de stora trafikmängderna. När förbättringar sker på riksväg 51 bedöms den tunga trafiken på riksväg 52 minska. Större brister Ingen del av vägsträckan uppnår målstandarden. Kapacitetsbristen på Västra stambanan närmare Stockholm påverakar trafikstrukturen negativt även mellan Hallsberg och Katrineholm. Behov av separat gång- och cykelväg delar av sträckan Sköllersta- Läppe Åtgärder på järnväg finansieras med medel från Nationella planen. 7. Örebro/Hallsberg-Hjortkvarn (-Norrköping) Funktion Riksväg 51 är regionens viktigaste väg till Norrköping. Vägen har en central funktion för godstrafik till och från Norrköpings hamn och är ett av regionens mest trafikerade stråk för tung trafik. Infrastruktur Byggnad av ny väg mellan Kvarntorpsrondellen och Svennevad har haft planerad byggstart 2014, men byggstarten kommer sannolikt att ske senare under planperioden. Mellan Svennevad och Hjortkvarn har vägen 80 km/h, men söder om Hjortkvarn har vägen väldigt dålig standard och har 70 km/h som skyltad hastighet. På sikt bör riksväg 51 bli mötesfri med standard 100 km/tim mellan E20 och Svennevad. Söder om Svennevad är målstandarden 80 km/h. Större brister Målstandarden är inte uppnådd på stora delar av sträckan. Behov av separat cykelväg delar av sträckan Örebro- Kvarntorp. 8. Örebro Mjölby (-Jönköping) Funktion Sträckan Örebro Jönköping är ett av landets tunga godsstråk. Det gäller framför allt på järnvägen, men även riksväg 50/Bergslagsdiagonalen är ett betydande nationellt godsstråk. I Örebro/Hallsberg samlas i stort sett all godstrafik på järnväg från norra delarna av landet, som ska vidare söderut på Godsstråket genom Bergslagen till Mjölby och vidare mot Öresundsregionen och Europa. Stråket är därför av stor betydelse för näringslivet. Järnvägen har också en viktig funktion för persontrafik mellan Örebro/Hallsberg och södra Sverige via Mjölby. Riksväg 50 har stor betydelse för personpendlingen mellan Örebro och Askersund, eftersom sträckan saknar järnvägsförbindelser. 42

63 Infrastruktur Järnvägen är enkelspårig från Hallsberg till Degerön norr om Motala. Sträckan är indelad i sex olika delsträckor. Dubbelspår genom Hallsberg och Hallsberg-Åsbro utreds men inga medel finns anslagna för byggande. Sträckan Stenkumla-Dunsjö utreds och medel för byggstart ca 2016 finns. Cykelväg som till stora delar utnyttjar befintliga privata vägar längs med rv 50 samt hållplatser för buss ingår i projektet. För enkelspårssträckorna Dunsjö- Jakobshyttan och Jakobshyttan-Degerön finns för närvarande inga planer på dubbelspårsutbyggnad. Vid Jakobshyttan pågår byggande av mötesstation mellan 2013 och Sträckan Brändåsen (E20) till Åsbro är mittseparerad och har 100 km/h. Söder om Åsbro domineras av sträckor med 70 km/h. Åtgärder på järnväg och på riksväg 50 finansieras med medel från Nationella planen. Större brister Stor kapacitetsbrist på grund av enkelspårssträckor. Säkerhetsproblem vid Örebro södra. Stora framkomlighets- och trafiksäkerhetsbrister på rv 50 söder om Åsbro. Flera delsträckor ska, enligt Nationell plan , byggas ut till 100 km/h. Behov av separat gång- och cykelväg på sträckan Åsbro-Askersund 9. Askersund-Olshammar (-Karlsborg) Funktion Riksväg 49 är en av regionens mest belastade vägar för tung trafik. Stråket har framförallt en interregional funktion för trafik mellan norra och västra delarna av landet. Infrastruktur Målstandarden från riksväg 50 till Olshammar är 100 km/h, från Olshammar till gränsen mot Västra Götaland län är målstandarden 80 km/h. I dag pågår bygge av mittseparerad väg för 100 km/h på sträckan Rude (rv50)-gustavstorp. Sträckan Gustavstorp-Stubbetorp har 100 km/h. Söder om Stubbetorp har vägen 80 km/h. Större brister Ej uppnådd målstandard 100 km/h på sträckan Stubbetorp-Olshammar. 10. Örebro Skövde (-Göteborg) Funktion Persontrafiken på järnväg mellan Stockholm och Göteborg går i detta stråk och kommer att göra så åtminstone i 30 år till. Stråket fyller en viktig funktion för järnvägstransporter mellan Stockholm och Göteborg/Göteborgs hamn. Vid Hallsberg samlas gods upp från norra delarna av landet för vidare transport mot Göteborg. En stor del av vägtransporterna mellan Storstockholm/norra Sverige och Göteborg nyttjar E20 som har en viktig funktion för interregionala och regionala transporter. Längs stråket finns en stor del av landets fordonsindustri och underleverantörer till fordonsindustrin. Stråket har även regionala funktioner som transportsstråk för bland annat Laxå, Hallsberg och Kumla för resor och transporter till och från Örebro. Ur ett näringslivsperspektiv är transporterna till hela 43

64 Göteborgsregionen viktiga. För Örebroregionen är det även av stor vikt att kunna utnyttja närheten till Göteborgs hamn. Örebro/Hallsberg är en länk mellan Mälardalens och Västra Götalands regionala kollektivtrafik på tåg. Vid gränsen mellan Örebro län och Västra Götalands län ansluts även Kinnekullebanan till Västra stambanan. Persontrafiken på Kinnekullebanan är ett exempel på regional tågtrafik i angränsande regioner som har Örebro som målpunkt. Infrastruktur Västra Stambanan har dubbelspår. E20 mellan Stockholm och länsgränsen till Västra Götaland är mötesfri. Större brister Kapacitetsbrist på järnvägen. Trafiksäkerhetsproblem Laxå bangård. Flera sträckor på E20 i Västra Götaland har undermålig standard med hänsyn till trafikmängderna och den stora andelen tung trafik. Behov av separata cykelvägar på delar av sträckan. 11. Askersund-Laxå-Degerfors-Karlskoga Funktion Väg 205 utgör ett tvärstråk i regionens sydvästra del. Vägen är ett interregionalt stråk för trafik mellan sydöstra delarna av landet och Värmland, västra Dalarna och Oslo. Infrastruktur Väg 205 har omväxlande standard på sträckan. På sikt bör hela väg 205 mellan Askersund och Karlskoga ha en standard som tillåter 80 km/h. Större brister Målstandarden är inte uppnådd på delar av sträckan. Behov av separat cykelväg på sträckorna Degerfors- Karlskoga samt Röfors- Laxå 12. Lanna-Fjugesta (-Gullspång) Funktion Detta stråk har i första hand en funktion för pendling, godstransporter och annan trafik mellan Örebro, Lanna, Fjugesta, samt vidare mot Gullspång. Infrastruktur Väg 204 bör vara utformad så att den tillåter 100 km/tim på sträckan Lanna-Fjugesta och 80 km/h Fjugesta-Svartå. Idag är hastigheten 80 km/h med undantag för en sträcka vid Fjugesta och genomfart Mullhyttan. Större brister Målstandarden är inte uppnådd på delar av sträckan. Behov av separat cykelväg på delar av sträckan Lanna- Svartå. 44

65 13. Örebro Karlstad (-Oslo) Funktion Stråket är en del av det större stråket mellan Stockholm och Oslo, och är centralt för transporter mellan Örebro, länets västra delar och Karlstad, samt vidare mot Oslo. Stråket är också mycket viktigt för kommunikationerna mellan Karlskoga och dess arbetsmarknadsregion och Degerfors och Storfors kommuner, samt Örebro. En integrering av Örebro och Karlskogas arbetsmarknadsregioner kan bidra till den regionförstoring som skulle ge den största effekten i regionen. Infrastruktur Stråket Örebro Karlstad består av tre olika banor Godsstråket genom Bergslagen (Örebro Hallsberg), Västra stambanan (Hallsberg Laxå) och Värmlandsbanan (Laxå Karlstad). I december 2012 påbörjades persontågtrafik mellan Örebro och Karlstad. Till en början kommer tre dubbelturer äga rum dagligen, vilket möjliggör pendling mellan orterna i större utsträckning. Resan tar drygt en och en halv timme. Mellan Örebro och Karlskoga, de två största orterna i regionerna, finns däremot ingen järnvägförbindelse. På sikt bör en sådan förbindelse Nobelbanan byggas, som även kan vara en länk i förbindelserna Stockholm Oslo. Mer information om regionförbundets studier och planer kring Nobelbanan finns tillgänglig på regionförbundets hemsida, E18 är motorväg Örebro-Lekhyttan. Resten av E18 i länet är mötesfri, med undantag för genomfart Karlskoga. Det finns möjlighet att cykla längs E18 mellan Örebro och Karlskoga. Större brister Avsaknad av järnvägsförbindelse Karlskoga-Örebro Långa restider på järnväg Stockholm-Oslo och Örebro-Karlstad. Trafiksäkerhets- och framkomlighetsproblem på E18 i Karlskoga. Avsaknad av busshållplats på E18 vid Lanna/Vintrosa. Framkomlighet för bussar från södra infarten till Örebro resecentrum. 14. Karlskoga-Nora Funktion Stråket är i första hand en väg för pendling, och annan trafik, mellan Karlskoga och Nora. Infrastruktur Enligt definierad målstandard bör väg 243 vara utformad för 80 km/h, vilket endast en begränsad del av sträckan har i dag. Det finns en normalspårig museijärnväg i stråket som trafikeras sommartid. Större brister Målstandarden är inte uppnådd på större delar av sträckan. Behov av separat cykelväg i anslutning till Karlskoga och Gyttorp. 45

66 15. Karlskoga-Hällefors Funktion Stråket används för pendling mellan Karlskoga och Grythyttan/Hällefors, på väg 205, och är en av de minst trafikerade av de vägar, som utpekats som viktiga regionala stråk. Infrastruktur Med den trafikmängd och kvalité som finns på väg 205 är målstandarden 80 km/h. Större brister Målstandarden är inte uppnådd vid Karlskoga och Grythyttan samt vid Loka. 16. Väg 244 (Örebro-) Nora-Hällefors Funktion Stråket fyller en viktig funktion som pendlingsväg mellan Örebro och Nora, samt vidare mot Hällefors. Restiderna med kollektivtrafiken är av stor regional betydelse, särskilt som det saknas möjlighet att tågpendla längs stråket. Infrastruktur Målet är sträckan mellan rv 50 och Nora ska kunna ha 100 km/h. Mellan Nora och Hällefors är målstandarden 80 km/h. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet anges att framtida persontrafik Nora-Örebro ska utredas. Det är viktigt att en sådan utredning startar tidigt under planperioden. Större brister Långa restider Hällefors-Örebro. Långa restider Nora-Örebro. Målstandarden är inte uppnådd på delar av sträckan. Behov av att se över busshållplatser längs sträckan Framkomlighet för bussar från Norrplan till Örebro resecentrum. Norabanans anslutning till Godsstråket genom Bergslagen har ej kapacitet för pendeltågstrafik Örebro-Nora Behov av separat cykelväg Hällefors - Grythyttan 17. Kopparberg-Hällefors (-Filipstad) Funktion Detta stråk är ett viktigt interregionalt stråk från norra Sverige, Dalarna och norra Västmanland till E18 mot Värmland/Oslo och riksväg 50/E20 till södra delarna av landet. Infrastruktur På kort och medellång sikt är målet att vägen ska få standarden 80 km/tim och behålla 90 km/h på dagens 90-sträckor. Vägförbättringar planeras på sträckan Sikfors-Kopparberg med den större åtgärder förbifart Hjulsjö för att öka framkomligheten kort restiderna och höja trafiksäkerheten. 46

67 Större brister Målstandarden är inte uppnådd på delar av sträckan. 4.3 Målstandard Det finns skillnader mellan dagens vägnät och de mål som regionen har om restider, kollektivtrafikanläggningar, framkomlighet, trafiksäkerhet, hälsa och miljö. I figur 5.2 redovisas den målstandard som eftersträvas på de viktigaste vägarna. Hastigheten 100 km/tim innebär krav på mitträcke. Figur 5.2. Målstandard för regionala vägar Källa: Regionförbundet Örebro,

68 4.4 Övrigt regionalt vägnät Det finns också ett antal vägar med stora trafikmängder men med en mer lokal funktion. Detta gäller framför allt några vägar runt större orter, framför allt runt Örebro. Exempel på sådana vägar är väg 733 Örebro-Garphyttan, väg 207 Örebro-Odensbacken, väg 529 Hallsberg- Byrstarondellen, väg 534 Fjugesta-Kumla, väg 237 Storfors-Karlskoga och väg 831 Frövi- Axbergshammar. Även här kan finnas behov av åtgärder med hänsyn till vägens funktion och standard. I figur 5.3 finns benämnda vägar utmärkta, där det markerats vilka sträckor som har under, eller minst 80 km/h. Figur 5.3. Övrigt regionalt vägnät Källa: Regionförbundet Örebro

69 5. Prioriteringarna i länsplanen för perioden Prioritering av åtgärder för 100 km/h i de viktigaste pendlingsstråken och på vägar med stora trafikmängder. Satsning på åtgärder för kollektivtrafik längs statligt vägnät, i kommuner och på järnväg. Medfinansiering av kommunala åtgärder i tätorterna prioriteras. Större handlingsfrihet med medel för utvecklingsåtgärder. Fortsatt utbyggnad av cykelåtgärder i tätorter, på viktiga delsträckor längs statligt vägnät och i anslutning till större kollektivtrafiknoder. Prioriteringen innebär att en minde del av den ekonomiska ramen går till större åtgärder för förbättringar av vägsystemet. 5.1 Fördelning mellan åtgärdstyper Tabell 6.1. Fördelning mellan olika åtgärdstyper Mnkr Större åtgärder trafikslagsövergripande, inklusive järnväg 643 Mindre åtgärder 396 Totalt 1039 Ungefärlig fördelning av minde åtgärder Kollektivtrafik 132 Nationellt och regionalt 48 Medfinansiering av kommunala åtgärder 84 Cykelvägar 108 Nationellt och regionalt 48 Medfinansiering av kommunala åtgärder 60 Övriga mindre åtgärder 156 Trafiksäkerhet och andra mindre åtgärder nationellt och regionalt 24 Trafiksäkerhet och miljö medfinans av kommunala åtgärder 36 Enskilda vägar 6 Trafikverkets planering 6 Utvecklingsåtgärder 84 Länsplaneramen på 1039 miljoner kronor fördelas på större åtgärder(25 miljoner kronor eller mer) och mindre åtgärder (upp till 25 miljoner kronor). För planperioden läggs 643 miljoner kronor på större ny- eller ombyggnadsåtgärder och 396 miljoner kronor på mindre åtgärder. Fördelningen mellan kollektivtrafik, cykelvägar m.m. 49

70 läggs inte fast, men i tabell 6.1 framgår den ungefärliga fördelning mellan olika åtgärdstyper som ska ligga till grund för genomförandet av planen. Fördelningsgrunderna är ungefär desamma som i föregående länstransportplan. De större åtgärderna är av stor vikt för Örebroregionens prioriterade stråk, och har därför tilldelats störst medel. I nuvarande plan har kollektivtrafiken fått en större andel av budgeten. Kollektivtrafiken är en viktig del i uppfyllandet av klimatmålen, men är också en förutsättning för den regionförstoring som betonas i den regionala utvecklingsstrategin. 5.2 Större åtgärder trafikslagsövergripande, inklusive järnväg Åtgärder med en beräknad kostnad på 25 miljoner kronor eller mer ska kunna genomföras för alla trafikslag. Beslut om vilka brister/problem som är prioriterade att utreda, vilka åtgärder som ska prioriteras för planering och genomförande kommer att göras årligen. Här nedan redovisas vilka åtgärder som är aktuella I planen avsätts 644 miljoner kronor för större åtgärder. Pågående När planen fastställs i början av 2014 bedöms följande åtgärder vara pågående. Riksväg 49 Gustavstorp-Rude (påbörjad 2013) 84 miljoner kr I föregående länstransportplan pekades väg 49 mellan Stubbetorp och Gustavstorp ut som ett viktigt objekt. Sträckan Gustavstorp - Rude är den andra etappen i ombyggnationen av väg 49 mellan Stubbetorp och Rude. Den första etappen stod klar Den nya vägen mellan Gustavstorp och Rude kommer att gå i ny sträckning mellan Gustavstorp (väg 502) fram till väg 50. Vägen kommer att vara mötesfri med ett vajerräcke som skiljer körriktningarna åt. I projektet ingår planskild korsning vid rv 50. Vägen börjar byggas i juni 2013, och beräknas kunna tas i bruk september Byggklara När planen fastställs i början av 2014 bedöms följande åtgärder vara byggklara det vill säga ha färdig vägplan, järnvägsplan, kommunal detaljplan eller motsvarande. Riksväg 51 Svennevad-Kvarntorp 250 mnkr NNK 0,38 Riksväg 51 är definierad som en viktig regional funktion, och skillnaden mellan dagens kvalitet och målstandarden är stor. Standarden på sträckan idag varierar i hastighet och vägbredd. Vägens standard är i stor utsträckning låg och det finns små möjligheter till säkra omkörningar. Arbete med vägplan pågår. Buss- och cykeltrafik nyttjar befintlig väg, så det ingår inga cykelbanor eller kollektivtrafikåtgärder i projektet. Byggstart på sträckan är planerad till år

71 Figur 6.1 Större åtgärder Källa: Regionförbundet Örebro 2013 Utpekade åtgärder Följande åtgärder är utpekade som lämpliga. Varje år beslutas om och i så fall för vilket eller vilka åtgärder som vägplan, järnvägsplan eller motsvarande ska utvecklas. 63 Sikfors - Kopparberg 62 miljoner kr NNK 0,6 siffrorna gäller endast Förbifart Hjulsjö Riksväg 63 är ett viktigt interregionalt stråk med stora behov av åtgärder. En åtgärd som bedöms ge stor effekt är förbifart Hjulsjö. Vägen är cirka 6 meter bred och omkörningsmöjligheterna är små. Den 3,7 kilometer nya vägen blir enligt förstudien 9 meter 51

72 bred och utformas så att den klarar kraven för en 80-väg. Förbifarten ger en vägförkortning på cirka 2 kilometer. Trafiksäkerhets- och kollektivtrafiksåtgärder samt behov av separat cykelbana längs väg 63 mellan Sikfors och Kopparberg utreds som en del i åtgärdspaketet. Vägplan startad Kvarntorp-Almbro 76 miljoner kr NNK 1,6 Sträckan är den mest trafikerade sträckan på det regionala vägnätet. Ombyggnad till mitträckesväg med 100 km/h ingår som en del i satsningen på rv 51, men ger även bättre förutsättningar för en stor del av trafiken på rv 52. Under 2013 genomförs en förenklad åtgärdsvalsstudie och arbetet med vägplan bedöms kunna starta under 2013 eller i början av Separat gång- och cykelväg ska ingå i planeringen.. Vägplan startad Pågående åtgärdsvalsstudier Åtgärdsvalsstudier pågår (våren 2013) för ett antal regionala vägar: Riksväg 52 E20-länsgräns Sörmland En av länets mest trafikerade vägar, och kan därför betecknas som en viktig regional funktion. Vägen är i behov av ett stort antal olika åtgärder för att förbättra trafiksäkerhet, separat cykelväg, framkomlighet och tillgänglighet för kollektivtrafiken. Målstandard är 100 km/h. Väg 243 Gyttorp-Karlskoga Av både Nora och Karlskoga kommun bedöms detta som ett viktigt pendlingsstråk. Dålig vägstandard har utgjort motiv till att säga nej till mineralbrytning. Trafiksäkerhets- miljö- och framkomlighetsproblem råder i Karlskoga. Behov av separat cykelväg kan finnas på delar av sträckan. Målstandard är 80 km/h. Väg 249 Lindesberg-Arboga På vägen färdas tung trafik, med genomfart i Fellingsbro inklusive plankorsning med järnväg, väg till järnvägsstationen i Arboga. Trafiksäkerhetsåtgärder är därför välbehövliga. Behov av separat cykelväg kan finnas på delar av sträckan. Målstandard är 80 km/h. Väg 534 Fjugesta-Kumla Väg 534 mellan Fjugesta och Kumla bedöms få allt viktigare funktion som pendlingsväg. Ingen kollektivtrafik finns mellan orterna, men busstrafik är i planeringsstadiet. Behov av separat cykelväg kan finnas på delar av sträckan. Idag är hastigheten längs vägen 70 km/h. Målstandard är 80 km/h. Prioriterade brister Det finns en omfattande lista på definierade brister och problem i transportsystemet. Listan kommer att uppdateras årligen med hänsyn till genomförandetakten av utpekade åtgärder. 52

73 Norabanan/Godsstråket genom Bergslagen anslutning vid Ervalla Trafikverket har på initiativ från Länstrafiken tagit fram en förstudie om Länspendeln/Norabanan. Förstudien som blev klar 2012, pekar bland annat på att det finns behov av mötesspår, ställverk m.m. vid Norabanans anslutning i Ervalla till Godsstråket genom Bergslagen. 51 Hjortkvarn-länsgränsen brist i förhållande till målstandard 80 km/h Sträckan Hjortkvarn länsgränsen (mot Östergötland), längs väg 51, är drygt 8 kilometer lång. Vägen på sträckan är 7 meter bred och hastighetsbegränsad till 70 km/h. Längs sträckans sidoområden finns många hinder, och möjligheterna till säkra omkörningar är små. Målstandard är definierad till 80 km/h. För att målstandarden ska kunna uppfyllas krävs sannolikt att vägen längs sträckan breddas och att en del kurvor behöver rätas ut. Vid länsgränsen finns sedan tidigare en ny vägsträckning förbi Ljusfallshammar på östgötasidan studerad. Det finns mycket vilt längs sträckan, vilket betyder att det kan finnas behov av viltstängel. Behov av kollektivtrafikåtgäder samt separat cykelväg kan finnas på delar av sträckan. 204 Lanna-Fjugesta brist i förhållande till målstandard 100 km/h Sträckan är viktig för pendlingen mellan Fjugesta och Lanna, samt vidare mot Örebro. Vägstandarden motsvarar inte målstandarden, som satts till 100 km/h. För att 100 km/h ska bli verklighet krävs trafiksäkerhetsåtgärder. Behov av separat cykelväg kan finnas på delar av sträckan. Idag är hastigheten 80 km/h. 244 Nora-Lilla Mon brist i förhållande till målstandard 100 km/h Vägförbindelsen Nora Örebro utgörs av väg 244 Nora Lilla mon. Vägstandarden motsvarar inte målstandarden, som satts till 100 km/h. För att 100 km/h ska bli verklighet krävs trafiksäkerhetsåtgärder. Behov av separat cykelväg kan finnas längs sträckan. Järnvägsåtgärder Det finns brister i kapacitet och effektivitet för person- och godstransporter på järnväg. Innan dessa kan formuleras som prioriterade brister så krävs ytterligare dialog med Kollektivtrafikmyndigheten, trafikoperatörer och Trafikverket. Tidigast 2014 bedöms järnvägsåtgärder vara aktuella som prioriterade brister. Samfinansiering E20-utbyggnad i Västra Götaland Regionförbundet arbetar för att stärka de nationella stråken på väg och järnväg i Örebroregionen. Dessa stråk är av avgörande betydelse för den regionala utvecklingen. I april 2012 redovisade Trafikverket en åtgärdsvalsstudie av E20 genom Västra Götaland. I åtgärdsvalsstudien konstaterades att E20 har stora brister genom låg trafiksäkerhet och framkomlighet. Kommuner, kommunalförbund och Västra Götalandsregionen avser att 53

74 medfinansiera förbättringar på de ännu ej utbyggda sträckorna av E20. Medfinansieringen beräknas uppgå till ca 1 miljard kronor. På grund av E20:s stora betydelse för utvecklingen av Örebroregionen avser Regionförbundet Örebro bidra med maximalt 10 miljoner från länstransportplanen till förbättringarna på E20 i Västra Götaland. Diskussion pågår även med andra parter i Stockholm-Mälarregionen. Om fler parter bidrar kan Regionförbundet Örebros del minska i motsvarande grad. 5.3 Mindre åtgärder Under denna rubrik finns flera olika åtgärdstyper. Mindre åtgärder är åtgärder med en bedömd kostnad på högst 25 miljoner kr. I planen är det avsatt 396 miljoner kronor för mindre åtgärder. Kollektivtrafik 132 mnkr Utgångspunkten för planens genomförande är att det finns 132 miljoner kronor för kollektivtrafikåtgärder där ca 48 miljoner kronor ska gå till åtgärder på statligt vägnät och ca 84 miljoner kronor ska gå till medfinansiering av kommunal infrastruktur. Åtgärder på statlig infrastruktur 48 mnkr Åtgärder ska också kunna genomföras på statligt vägnät och på järnväg. Prioritering av åtgärderna ska göras med utgångspunkt i det regionala trafikförsörjningsprogrammet och andra inriktningsdokument från Kollektivtrafikmyndigheten och ske i dialog med Kollektivtrafikmyndigheten och Trafikverket. Åtgärderna samordnas med de åtgärder som finansieras med de så kallade Citybanepengarna drygt 60 miljoner kronor för åren , det vill säga de medel som kommunerna lagt i en gemensam pott för förbättringar av restiden med kollektivtrafik till Örebro eller andra förbättringar med regionalt mervärde. Medfinansiering av kommunal infrastruktur 84 mnkr Medfinansiering av kollektivtrafikmyndighetens och kommunernas investeringar sker med högst 50 % av investeringskostnaden. Prioritering av vilka kommunala kollektivtrafikåtgärder som ska få statlig medfinansiering sker i en årlig process i dialog med kommuner, Kollektivtrafikmyndigheten och Trafikverket. Cykelvägar 108 mnkr Utgångspunkten för planens genomförande är att det finns 108 miljoner kronor för cykelvägar där ca 48 miljoner kronor ska gå till åtgärder på statligt vägnät och ca 60 miljoner kronor ska gå till medfinansiering av kommunal infrastruktur. Regionala cykelvägar 48 mnkr Regionförbundet har underlag för prioritering och genomförande, och har även tillgång till en databas över möjliga sträckor. Regionförbundet beslutar om genomförandetakt och prioriteringsordning för åtgärder på regionala vägar i dialog med och Trafikverket. Åtgärder på nationell infrastruktur beslutas av Trafikverket. 54

75 Vid utbyggnaden av det regionala cykelnätet prioriteras studie- och arbetspendling samt anslutningar till hållplatser och noder för kollektivtrafiken. Högst prioriterade delsträckor de kommande åren är: Väg 205 Karlskoga-Degerfors Väg 823 Örebro-Glanshammar Utpekade delsträckor för genomförande är: Väg 243 Karlskoga-Lerängen Kring år 2015 är det aktuellt att ta fram vägplaner för nästa omgång prioriterade regionala cykelvägar. Det kan också bli aktuellt att se över möjligheterna för fritidscykelleder, exempelvis projektet med en bilfri cykelväg runt Vättern. Medfinansiering av kommunala cykelvägar 60 mnkr Prioritering av vilka kommunala cykelvägar som ska få statlig medfinansiering sker i en årlig process i dialog med kommuner, Kollektivtrafikmyndigheten och Trafikverket. Medfinansieringen av kommunernas investeringar är upp till 50% av investeringskostnaden. Övriga mindre åtgärder 156 mnkr Trafiksäkerhet och andra mindre åtgärder nationellt och regionalt 30 mnkr Denna pott är till för trafiksäkerhetsåtgärder i form av t.ex. tätortsgenomfarter, korsningsåtgärder och viltstängsel eller till trimningsåtgärder. Åtgärder prioriteras årligen i dialog med kommuner, Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheten. Det finns för närvarande ingen samlad bild av vilka som är de största trafiksäkerhetsbristerna i länet i dag. Det är därför prioriterat att öka kunskapen om brister och problem genom dialog med kommuner och andra. Medfinansiering av kommunala trafiksäkerhetsåtgärder och miljöåtgärder på kommunalt vägnät 30 mnkr Prioritering av vilka kommunala åtgärder som ska få statlig medfinansiering sker i en årlig process i dialog med kommuner och Trafikverket. Enskilda vägar 6 mnkr Det finns möjlighet att få bidrag med högst 50 % till vissa investeringar i det enskilda vägnätet. Trafikverket ansvarar för hantering och prioritering av dessa medel efter dialog med Regionförbundet. Trafikverkets planering 6 mnkr Trafikverket finansierar sin del av administration och genomförande av länstransportplanen med pengar från länstransportplanen. Dels tar Trafikverkets centrala administration en del av de medel som anslås till landets länstransportplaner vilket innebär att inte hela länsplaneramen fördelas till länen. Dels tar Trafikverket Region Öst ca 0,5 mnkr per år från anslaget till länstransportplanen för Örebro län. Utvecklingsåtgärder 84 mnkr 84 miljoner kronor avsätts till en utvecklingspott för nya angelägna behov som uppstår i transportsystemet. Pengarna kan användas till utredningar, planering, medfinansiering av 55

76 åtgärder på järnväg eller nationellt vägnät, fördyringar av större åtgärder och eller till mindre investeringar som inte ryms inom ramen för övriga mindre åtgärder. Inom ramen för utvecklingsåtgärder ryms även steg 1 åtgärder. 56

77 6. Samband med nationell plan och grannlänens planer 6.1 Nationell plan Den nationella planen för transportinfrastruktur innehåller åtgärder på järnvägsnätet och på rv 50 som kommer att leda till ökad kapacitet och bättre fungerade förbindelser i länets nationella stråk. De aktuella större vägåtgärder som ingår i länstransportplanen kompletterar eller ansluter det nationella vägnätet. Länstransportplanen ger förutsättningar till att, helt eller delvis, finansiera åtgärder på järnväg som understiger 50 miljoner kr. Om det finns behov av finansiering av sådana åtgärder kommer att utredas i början av planperioden. Den Nationella planen kan också leda till behov av finansiering av åtgärder för en bättre kollektivtrafik med länsplanemedel t.ex. resecentrum och busshållplatser. Det gäller t.ex. bangårdsombyggnad i Laxå, ökad kapacitet för persontrafik på järnvägen i Bergslagen samt utbyggnad av mötesseparering på rv 50. Enligt länstransportplanen avser Regionförbundet Örebro att delta i det medfinansieringspaket som beslutats i Västra Götalandsregionen för utbyggnaden av E Samband med grannlänens planer Redovisningen bygger på uppgifter från respektive län under framtagande av remissversion. Sörmlands län Sörmland genomför vissa förbättringar på riksväg 52, men det finns inga åtgärder aktuella mellan Vingåker och gränsen mot Örebro län. Samråd har skett med Vingåkers kommun och Regionförbundet Sörmland i samband med framtagande av åtgärdsvalsstudie för riksväg 52 i Örebro län. Östergötlands län I samråd med regionförbundet Östsam är ambitionsnivån för riksväg 51 nu 80 km/h på sträckorna på ömse sidor om länsgränsen. I remissversionen av länstransportplanen för Östergötland anges att mittseparering sträckan Finspång-Svärtinge sannolikt kommer att genomföras inom något år. För sträckan länsgränsen-finspång föreslås målstandard 80 km/h och att en åtgärdsvalsstudie ska genomföras. Vägförbindelsen mot Linköping förbättras inte bara av åtgärderna på riksväg 50 utan också på flera planerade förbättringar på riksväg 34 mellan Motala och Linköping. Västra Götalands län Riksväg 49 ingår som del i ett av Västra Götalandsregionens åtta prioriterade stråk. I analysen av stråket har Västra Götalandsregionen konstaterat att pendlingen mellan Karlsborg och 57

78 Örebro län är mycket begränsad. Detta har bland annat inneburit att vi i vår länsplan sänkt målstandarden söder om Olshammar från 100 till 80 km/h. Värmlands län En gemensam stråkstudie för riksväg 63 har genomförts som ligger till underlag för prioriteringarna av åtgärder i Örebro län. Samverkan har skett med Region Värmland om förändringen av målstandard på väg 237 från 100 till 80 km/h. Väg 237 går mellan Storfors och Karlskoga. Dalarnas län Region Dalarna prioriterar riksväg 68 högt, och flera typer av åtgärder är planerade längs vägen. En förenklad åtgärdsvalsstudie för hela sträckan mellan Örebro och Gävle ska genomföras gemensamt av länstransportplaneupprättarna i Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Syftet med åtgärdsvalsstudien är att skapa en gemensam syn om vägens funktion, behov och brister. Västmanlands län Samråd har skett om riksväg 68 där förbättringsåtgärder har genomförts i Västmanlands län samt om förändringen av målstandard på väg 249 från 100 till 80 km/h. Väg 249 går mellan Lindesberg och Arboga och är prioriterad av båda länen. 58

79 7. Effektbeskrivning Detta kapitel innehåller en beskrivning av effekterna av planens åtgärder, därtill en samlad effektbedömning. Effektbedömningen syftar till att beskriva de effekter som de beslutade åtgärderna förväntas rendera. I föreliggande bedömning ligger fokus på vilka konsekvenser de prioriterade åtgärderna får för de internationella, nationella, regionala och miljömässiga målen som Örebroregionen måste förhålla sig till. Fördelningsgrunderna är ungefär desamma som i föregående länstransportplan. Men i nuvarande plan har kollektivtrafiken fått en större andel av budgeten. Kollektivtrafiken är en viktig del i uppfyllandet av klimatmålen, men är också en förutsättning för den regionförstoring som betonas i den regionala utvecklingsstrategin. En fortsatt satsning görs även på gång- och cykelåtgärder. De större åtgärderna är av stark betydelse för de stråk som pekats ut i planen, varför de tilldelats störst medel. Genomförandet av TEN-T underlättas Det övergripande målet med TEN-T är att skapa ett transeuropeiskt nätverk för transporter. Som en del i TEN-T är Örebroregionens mål att förkorta restiderna, och begränsa kapacitetsproblemen. Föreslagna åtgärder på järnväg och större åtgärder på väg syftar till att bidra med lösningar på dessa problem. Länstransportplanen bidrar till uppfyllelse av nationella tillgänglighetsmål Enligt de nationella målen definieras tillgänglighetsmålet, enligt vilket transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Enligt fördelningen i länstransportplanen kommer stora väginvesteringar att genomföras. Detta ger större tillgänglighet till transportsystemet, vilket innebär att större åtgärder på väg bidrar till uppfyllandet av tillgänglighetsmålet. Bättre vägar ger säkrare miljö, men mer trafik Samtidigt ger dessa typer av åtgärder en negativ inverkan på hänsynsmålen. Enligt hänsynsmålen ska transportsystemets utformning, funktion och användning anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Större åtgärder på väg uppmanar till ett fortsatt bilresande, vilket är det transportmedel som orsakar flest olyckor. Samtidigt skapar satsningar på mittseparering och trafiksäkerhetsåtgärder ett säkrare transportsystem. Vad som dock ger positiva bidrag till hänsynsmålen är satsningarna på kollektivtrafik- samt gång och cykelåtgärder. Dessa åtgärder är kopplade till transportmedel som genererar färre olyckor än det bilburna resandet. Planen bidrar till önskad samhällsutveckling enligt regionala mål De regionala mål som länstransportplanen måste förhålla sig till står att läsa om i den Regionala utvecklingsstrategin (RUS), den Regionala översiktsplanen (RÖP), Energi- och 59

80 klimatprogrammet för Örebro län, samt det Regionala trafikförsörjningsprogrammet för Örebro län. I RUS:en står att läsa om den aktiva regionförstoring som eftersträvas, och vilka inriktningsmål som ska bidra till uppfyllandet av denna. Detta handlar bland annat om att restiden med kollektivtrafik inom regionen ska reduceras, förutsättningarna för arbetspendling ska underlättas, och att hela kollektivtrafiksystemet ska effektiviseras. Genom Länstransportplanens satsningar på såväl regional som kommunal (genom medfinansiering) kollektivtrafik skapas goda möjligheter för regionen att växa, vilket innebär att målen i RUS:en kan uppfyllas. Enligt RÖP:en måste inflyttningen öka i länets samtliga kommuner, samtidigt som förutsättningarna för godstrafik måste bli bättre, för att nya företag ska lockas till regionen. I Länstransportplanen ingår satsningar för att effektivisera godstransportsystemet, och investeringar i nya stationslägen. Genom åtgärder för detta blir regionen mer attraktiv för såväl invånare som företag. I Energi- och klimatprogrammet för Örebro län finns mål för hur regionen ska effektivisera sitt energianvändande och bli mer klimatsmarta. En del i detta består i att samordna länstransportplanens åtgärder med kommunernas översiktsplanering. Detta överensstämmer med de möjligheter till medfinansiering av kommunala åtgärder, som exempelvis resande med kollektivtrafik och cykel, som finns i länstransportplanen. Åtgärderna i länstransportplanen bidrar följaktligen till uppfyllandet av målen i Energi- och klimatprogrammet. Örebroregionens transportsystem har även att förhålla sig till ett antal storregionala mål. Inom ramen för samarbetet En bättre sits, har Örebroregionen tillsammans med de sju övriga länen i Östra Mellansverige utvecklat gemensamma mål för transportsystemet. Samarbetet, En bättre sits syftar till att utveckla regionernas och nationens internationella konkurrenskraft, skapa en långsiktig hållbar utveckling, där samverkan, helhetssyn och utnyttjande av alla fyra trafikslagen leder till ett mer effektivt transportsystem. Sammanfattningsvis bidrar länstransportplanens åtgärder till uppfyllelse av de regionala målen och strategierna. Bättre förutsättningar för kollektivtrafik Länstransportplanens fortsatta satsningar på gång- och cykelåtgärder, samt de ökade investeringarna i kollektivtrafiken, ger en positiv påverkan på miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan. I de fall där hastighetsstandarden sänks blir även klimatpåverkan lägre, eftersom lägre hastighet ger lägre utsläpp av koldioxid. Detta motverkas emellertid av de stora vägåtgärderna, vilka gynnar ett fortsatt bilresande. Gällande de hälsorelaterade miljökvalitetsmålen, väntas inget av planens objekt resultera i att nu gällande eller beslutade hälsorelaterade miljökvalitetsnormer överskrids. Även om möjligheten för cykling ökar genom planens åtgärder, vilket har en positiv inverkan på hälsan, krävs åtgärder som ligger utanför länstransportplanen, om de hälsorelaterade miljömålen ska uppnås. Större vägåtgärder ger en negativ inverkan på miljömålen inom landskapsområdet. Nya, och utbyggda befintliga, vägar är starkt strukturskapande i landskapet, och kan skada kulturmiljön 60

81 och naturvärden i anslutande områden. Med rätt utformning av sidoområden samt geometri kan dock påverkan bli måttlig. En utökad kollektivtrafik, och satsningar på cykelvägar, möjliggör ett mer hållbart resande utan större påverkan på landskapet. Den totala påverkan på landskapet bedöms därför bli begränsad. Länstransportplanens åtgärder syftar till att stärka regionens prioriterade stråk. Förutsättningarna för arbetspendling, med såväl kollektivtrafik som gång- och cykel stärks. Trafiksäkerhetsåtgärder ökar säkerheten längs regionens vägar. I tabellen nedan redovisas en bedömning av hur rimligt det är att länstransportplanens åtgärder bidrar till uppfyllnad av de mål som satts för Örebroregionen. Miljömålen i tabellen är avgränsade utifrån de nationella och regionala miljökvalitetsmålen och finns närmare definierade i miljökonsekvensbeskrivningen. Hur pass väl åtgärderna motsvarar de uppsatta målen anges enligt följande bedömningsskala; Tabell 8.1. Symboler och skala i redovisningen av måluppfyllnad Källa: Sweco, reviderad av Regionförbundet. Bedömningssymboler Betydelse +, + + Åtgärden bedöms i ökande grad bidra till uppfyllnad av mål -, - - Åtgärden bedöms i ökande grad motverka uppfyllnad av mål + / - Åtgärden bedöms ge obetydlig påverkan för mål? Åtgärdens konsekvenser är oklara Tabell 8.2. Måluppfyllnad av åtgärder i plan Källa: Regionförbundet Örebro Nationella Nationella Regionala Regionala Miljömål Miljö- Andel Fyrstegs- mål mål mål mål mål Miljömål i plan principen Utveckla Örebroregionens Långsiktig t hållbart Funktionsmål Hänsyns- utpekade transport- mål stråk system Klimat Hälsa Landskap Större åtgärder % 3 & 4 Kollektivtrafik + +/- +/ /- 13% 1,2,3 & 4 Cykelåtgärder / /- 10% 1 Trafiksäkerhetsåtgärder +/- + +/ /- 6% 1,2,3 & 4 Enskilda vägar +/- +/- +/- +/- - +/- - 0% 3 & 4 Utvecklingsåtgärder och Trafikverkets planering Kan ej bedömas Kan ej bedömas Kan ej bedömas Kan ej bedömas Kan ej bedömas Kan ej bedömas Kan ej bedömas 9% Kan ej bedömas Satsningen på väg 49 ger en ny, mötesfri väg mellan Gustavstorp och Rude. Väg 49 är en av regionens mest belastade vägar för tung trafik, och ingår i stråket Askersund- Olshammar (- Karlsborg). Stråket har en viktig funktion för trafik mellan de norra och västra delarna av landet. Den nya sträckan effektiviserar trafikflödet, och stärker säkerheten. Ombyggnationen 61

82 är en viktig del i regionens arbete med att stärka banden gentemot viktiga grannregioner, och övriga landet. Genom satsningen på sträckan Svennevad-Kvarntorp, på riksväg 51, stärks stråket mot Östergötland (Örebro/Hallsberg-Hjortkvarn (-Norrköping). Satsningen ökar standarden på vägen, och ger större möjlighet till säkra omkörningar. Ombyggnationen ger bättre förutsättningar för såväl person- som godstrafik. Effektbedömningen av regionens satsningar på större åtgärder, som ovan presenterade, visar att de bidrar till uppfyllandet av målen om regionförstoring, samtidigt som de ökar tillgängligheten för både godstransport- och persontrafiksystemen. Potten för utvecklingsåtgärder ger planen en större flexibilitet och handlingsfrihet. Även om många av de framtida behoven går att förutse, kan förutsättningarna i regionen snabbt förändras. Genom medlen i potten för utvecklingsåtgärder blir det möjligt att tillgodose nya angelägna behov som kan uppstå i transportsystemet. Användningsområdet är brett, och omfamnar bland annat utredningar, planering, medfinansiering av åtgärder på järnväg eller nationellt vägnät, fördyringar av större åtgärder och/eller till mindre investeringar. Potten kan även användas för steg 1-åtgärder. Länstransportplanen utarbetas på uppdrag av regeringen. Enligt deras direktiv ska åtgärderna i planen vara samhällsekonomiskt effektiva, bidra till begränsad klimatpåverkan och bidra till optimal användning av transportsystemet. Regionens satsningar på de större åtgärderna ger ett mer effektivt transportsystem, där det dessutom blir mer säkrare att förflytta sig till, från och inom regionen. Genom satsningar på kollektivtrafik, både inom regionen och till grannregioner, reduceras pendlingstiderna. Detta underlättar i sin tur för arbetspendling, vilket skapar goda förutsättningar för ett välmående näringsliv. Satsningarna på den lokala kollektivtrafiken, samt gång- och cykelåtgärderna leder till större tillgänglighet för fler människor, oavsett om det rör sig om män eller kvinnor, unga eller gamla. Planen bidrar i större utsträckning till uppfyllelse av miljömålen än vad den föregående länstransportplanen gör. Tydligare fokus har riktats mot kollektivtrafik, samt gång- och cykelåtgärder. Dessa prioriteringar främjar en hållbar utveckling, där transportsystemet spelar en viktig roll. Samtidigt bedöms planen innebära en fortsatt klimatpåverkan. Ur klimatsynpunkt tar planen dock ett steg från den negativa trenden, och tar sikte mot ett effektivare transportsystem där hållbara transportmedel gynnas. I den samlade effektbedömningen redovisas länstransportplanens bidrag gentemot angivna mål och strategier för Örebroregionen. Bedömningssymboler och skala anges i tabell

83 Figur 8.3. Samlad effektbedömning gentemot angivna mål och strategier. Större åtgärder Kollektivtrafik (regionala nätet) Kollektivtrafik (kommunala nätet) Gång, cykel och TS - åtgärder, kommunala nätet TSåtgärder, regionala vägnätet Enskilda vägar Mål/ Åtgärder Sammanfattning, funktionsmål ? Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. ++ +/- +/- +/- +/- +/-? Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder /- +/- +/- +/-? Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. +/- +/- +/- +/- +/- +/-? Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. +/- +/- +/- +/- +/- +/-? Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. +/- +/ /- +/-? Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. +/ /- +/-? Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet ? Utvecklingsåtgärder och Trafikverkets planering Sammanfattning, hänsynsmål - +/- +/ /-? Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken minskar fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och /- +/- +/- +/- +/- +/-? Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsområdet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen /- -? Antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransportområdet och luftfartsområdet minskar löpande. +/- +/- +/- +/- +/- +/- +/- 63

84 Större åtgärder Kollektivtrafik (regionala nätet) Kollektivtrafik (kommunala nätet) Gång, cykel och TSåtgärder, kommunala nätet TSåtgärder, regionala vägnätet Enskilda vägar Mål/ Åtgärder Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och /- +/ /-? Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål ? Sammanfattning, storregionala mål /- +/- +/-? Skapa förutsättningar för regionens och nationens internationella konkurrenskraft för de samverkande länen i Östra Mellansverige. ++ +/- +/- +/- +/- +/-? Skapa en långsiktigt hållbar utveckling - ekonomiskt, socialt och ekologiskt /-? Skapa ett transportsystem där samverkan, helhetssyn och utnyttjande av alla fyra trafikslagen leder till effektivitet. +/- +/- +/- +/- +/- +/-? Skapa ett transportsystem med förutsättningar för flerkärnighet, och en förstorad arbetsmarknad, där den regionala utvecklingen främjas /- +/- +/-? Utvecklingsåtgärder och Trafikverkets planering Sammanfattning, regionala mål /- +/-? Skapa goda förutsättningar för kommunikationer med omvärlden (RUS) /- +/- +/- +/-? Skapa goda förutsättningar för hållbart pendlande, såväl inom regionen, som mot andra, större regioner (RÖP) /- +/-? Bidra till hållbar tätortsutveckling och levande landsbygd (RÖP) /- +/-? Skapa nya etableringslägen för näringslivet (RÖP). + +/- +/- +/- +/- +/-? Främja ett klimatsmart och transporteffektivt samhälle (Energi- och klimatprogram) /- +/-? Förkorta restiderna för regionens kollektivtrafik (Regionalt trafikförsörjningsprogram). +/- +/ /- +/-? 64

85 Mål/åtgärder Större åtgärder Kollektivtrafik (regionala nätet) Kollektivtrafik (kommunala nätet) Gång, cykel och TSåtgärder, kommunala nätet TSåtgärder, regionala vägnätet Enskilda vägar Miljöbedömning, Klimat /-? Miljöbedömning, Hälsa /-? Miljöbedömning, Landskap - +/- +/- +/- +/- -? Utvecklingsåtgärder och Trafikverkets planering 65

86 8. Miljökonsekvensbeskrivning Figur 9.1. Miljökonsekvenser av länstransportplanen Källa: Sweco Miljökonsekvenser av länstransportplan Fokusområde Bedömning Kommentar Klimat + Planens förändrade inriktning mot alla trafikslag och ökade satsning på kollektivtrafik samt prioritering av kollektivtrafik bedöms sammantaget medverka till en positiv påverkan på utsläppen av klimatpåverkande gaser jämfört med nollalternativet. Hälsa (+) Planalternativet förbättrar trafiksäkerheten, ger förbättrade kommunikationsvägar samt ökad möjlighet till alternativa transportsätt. Skillnaden mot nollalternativet, föregående plan, är dock liten. Landskap (-) Påverkan beror i stor utsträckning på framtida utformning. Nya vägar och järnvägar ger större påverkan. Mindre åtgärder ger begränsad påverkan. Miljöbedömningen görs utifrån vissa av de nationella miljömålen som ansetts relevanta samt det transportpolitiska målet. Miljöbedömningen fokuserar på aspekterna klimat, hälsa och landskap där det bedöms om planens åtgärder strävar mot en förbättrad utveckling av dessa aspekter. I den samlade bedömningen görs även en jämförelse mot ett nollalternativ. Nollalternativet innebär att nuvarande plan fullföljs och fortsätter med liknande insatser under hela planperioden. Planen har fått en ändrad inriktning jämfört med föregående plan, då den i högre utsträckning medger satsningar på andra trafikslag än trafik på väg och större avsättningar till kollektivtrafik, gång och cykelvägar samt utvecklingsåtgärder. Denna inriktning medger en mer hållbar utveckling med lägre klimatpåverkan än tidigare inriktning. Det i sig gör planen mer hållbar än tidigare. Dock krävs kompletterande åtgärder, som ligger utanför denna plans rådighet, för att få en överflyttning från bil till andra transportmedel. Sådana åtgärder begränsar möjligheten för bil, och i och med att denna plan medverkar till att förutsättningarna för alternativt resande förbättras skulle en kraftigare utveckling än tidigare mot hållbart resande vara möjligt. Mer än hälften av identifierade brister och utpekade åtgärder avser att förbättra trafiksituationen för biltrafiken, antingen genom ny vägsträckning eller att höja standarden, framkomligheten och trafiksäkerheten på befintliga prioriterade vägsträckningar. Dessa åtgärder hjälper inte till att uppfylla de nationella miljömålen, men går väl i linje med delar av det transportpolitiska målet. Ett alternativ till dessa åtgärder är att istället satsa på kollektivtrafikbefrämjande åtgärder. En sådan förändring av skulle medföra att planen skulle ge en större positiv miljöpåverkan än vad som nu är fallet. 66

87 Den samlade bedömningen av planen är att planen i större utsträckning än tidigare främjar en miljömässigt hållbar utveckling, men att den fortsatt premierar ett bilburet resande och att det krävs kompletterande åtgärder för att även begränsa biltrafiken för att transportsystemet i Örebro få en totalt sett hållbar utveckling. 67

88 LÄNSTRANSPORTPLAN FÖR ÖREBRO LÄN (Avrundat till miljoner kronor) per år per år Totalt mnkr Större åtgärder trafikslagsövergripande inkl.järnväg Mindre åtgärder Totalt Ungefärlig fördelning av mindre åtgärder UTVECKLINGSÅTGÄRDER 21% (ca 84 mnkr) KOLLEKTIVTRAFIK Nationellt och regionalt 13% (ca 48 mnkr) TRAFIKVERKETS PLANERING 1,5% (ca 6 mnkr) ENSKILDA VÄGAR 1,5% (ca 6 mnkr) KOLLEKTIVTRAFIK Medfinansiering av kommunala åtgärder 21% (ca 84 mnkr) TRAFIKSÄKERHET och MILJÖ Medfinansiering av kommunala åtgärder 7,5% (ca 30 mnkr) TRAFIKSÄKERHET Nationellt och regionalt 7,5% (ca 30 mnkr) CYKEL Medfinansiering av kommunala åtgärder 15% (ca 60 mnkr) CYKEL Nationellt och regionalt 12 % (ca 48 mnkr) 68

89 Bilaga 1 Revideringar av Länsplan för regional transportinfrastruktur för Örebro län Generella ändringar Tabell och figurnummer justeras. Förord Ingen ändring. Sammanfattning Ny lydelse första meningen: Regionförbundet har regeringens uppdrag att upprätta en länsplan för regional transportinfrastruktur (Länstransportplan) för åren med en ekonomisk ram på miljoner kronor. 1. Länstransportplan Genomförande Ny figur över årssnurran 2. Förutsättningar och transportefterfrågan Figur 2.4 Arbetspendling Örebro län kartan med data från 2008 byts ut mot karta med data från